UD2023/ 17185 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen
Svar på fråga 2023/24:340 av Markus Wiechel (SD)
Ytterligare åtgärder för en terrorlistning av IRGC
Markus Wiechel har frågat mig om ytterligare åtgärder kan förväntas av mig och regeringen för att säkerställa en terrorlistning av IRGC och i sådana fall vilka.
Låt mig inleda med att understryka, liksom jag även gjorde i interpellationsdebatten den 4 december, att regeringen verkar för att skapa EU-enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet (IRGC) i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Vi bedriver diplomatiskt arbete i detta syfte och har aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan.
Låt mig samtidigt konstatera att det saknas brett stöd inom EU för en sådan listning idag. En av anledningarna är, precis som Markus Wiechel nämner, att de juridiska förutsättningarna för att EU ska kunna lista revolutionsgardet under EU:s terrorismsanktioner inte är uppfyllda.
Rättsakten för EU:s sanktionsregim mot terrorism, rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/GUSP, anger att förteckningen över listade individer och enheter som omfattas av sanktionsregimen ”skall upprättas på grundval av exakta uppgifter eller fakta i det relevanta ärendet som visar att ett beslut har fattats av en behörig myndighet” (art. 1.4). Ett sådant beslut är således en förutsättning för att EU ska kunna vidta rättsliga sanktioner mot en person eller enhet.
I Rättsakten framgår vidare att i detta sammanhang avses med behörig myndighet ”en rättslig myndighet eller, om rättsliga myndigheter inte har behörighet på det område som omfattas av denna punkt, en likvärdig myndighet som är behörig på det området” (art. 1.4 andra stycket). Jag nämnde i mitt tidigare interpellationssvar att exempel på en sådan myndighet kan vara en domstol men, som Markus Wiechel mycket riktigt nämner i sin fråga, och som jag också tog upp i mitt repliksvar den 4 december, kan det förutom en fällande dom för terroristdåd även t.ex. vara ett beslut av en åklagare om att inleda förundersökning eller om att väcka åtal för sådana dåd. Riksdagen eller regering har i Sverige däremot ingen behörighet att utreda terroristbrott.
Ett sådant beslut måste också uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och rättssäkerhet. Rådet måste vidare verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Som tidigare nämnts har hittills inget sådant underlag presenterats.
Avslutningsvis vill jag upprepa att det är regeringens bestämda uppfattning att det internationella trycket på Iran måste upprätthållas och att åtgärderna för att förhindra fortsatt iranskt stöd till terroristorganisationer i regionen måste stärkas. Sådana diskussioner pågår också inom EU. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen i Iran och i regionen nära. Tillsammans med övriga EU och internationella partner fortsätter Sverige att se över alla tillgängliga verktyg och möjliga åtgärder för att påverka Irans agerande, inklusive det som anförs i riksdagens betänkande.
Stockholm den 13 december 2023
Tobias Billström