U2023/03371 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:330 av Josef Fransson (SD)
Högre utbildning inom kärnkraft

Josef Fransson har frågat mig hur jag och Utbildningsdepartementet arbetar för att stärka högre utbildning på området kärnkraft.

En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige, bland annat genom att möjliggöra ny kärnkraft. En viktig förutsättning för att bygga ut kärnkraften i Sverige är att det finns kompetens för att klara denna utbyggnad.

Statens energimyndighet har i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen. Myndigheten ska tydliggöra kompetensbehovet inom relevanta yrkeskategorier utifrån ett helhetsperspektiv på elektrifieringen och omställningen till ett fossilfritt energisystem samt föreslå åtgärder för att möta kort- och långsiktiga kompetensbehov. Även Strålsäkerhetsmyndigheten har en viktig roll för kompetensförsörjningen inom strålsäkerhetsområdet. Regeringen har tillfört medel till Strålsäkerhetsmyndigheten för att stärka sin kompetens och nationell kompetensförsörjning på området.

För att klara energiomställningen och för att klara sig i konkurrensen med andra länder behöver Sverige fler personer med gedigna kunskaper inom naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik. Regeringen har därför påbörjat arbetet med att ta fram en STEM-strategi (Science, Technology, Engineering and Mathematics) som spänner över hela utbildningssystemet, från förskola till utbildning på forskarnivå.

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16) föreslår regeringen också flera satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven. Bland annat föreslås en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

Höjningen av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik kan möjliggöra mer lärarledd tid och tillgång till utbildningsmiljöer som rustar studenterna för deras kommande yrkesliv. Kvalitetssatsningen omfattar 100 miljoner kronor år 2024, 200 miljoner kronor år 2025 och 305 miljoner kronor från och med år 2026.

Avslutningsvis vill jag framhålla att kompetensförsörjningen är en nyckelfaktor för att klara energiomställningen. För att möjliggöra den gröna omställningen krävs det fler utbildade inom bl.a. teknik och elektrifiering. Jag vill i detta sammanhang också framhålla att universitet och högskolor ansvarar för att dimensionera sitt utbildningsutbud efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

Stockholm den 13 december 2023

Mats Persson