Interpellation 2023/24:634 Situationen för hbtqi-personer i Turkiet

av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

Respekt för och upprätthållandet av rättsstatens principer och mänskliga rättigheter är vitala i Sveriges bilaterala och multilaterala relationer i en tid där allt fler länder går i en auktoritär riktning. ILGA-Europe är en organisation som arbetar med hbtqi-personers rättigheter i hela världen och släpper årligen rapporter om och sammanställningar över hur länder arbetar med hbtqi-personers rättigheter. Varje år släpper de regnbågskartan, som rankar 49 länder i Europa med omnejd mellan 0 och 100 procent i deras hbtqi-politik: i den rankningen hamnar Turkiet sist med 4 procent.  

Diskrimineringen av hbtqi-personer i Turkiet är utbredd, och rättigheter såsom bostad, arbete, familj och utbildning är inte lika tillgängliga för hbtqi-personer som för andra. I grunden handlar det om att Turkiet helt saknar lagstiftning som skyddar hbtqi-personer, och det resulterar i en systematisk och institutionell diskriminering som begränsar deras handlingsutrymme i landet.

Det finns flera fall där avsaknaden av en antidiskrimineringslag som skyddar hbtqi-personer fått irreversibla konsekvenser för såväl individer som hbtqi-communityn i stort. Hedersrelaterade mord, våld mot hbtqi-personer samt hat och hot är vardagliga företeelser för hbtqi-personer i Turkiet. Vidare ser vi hur de statliga medierna används för att censurera material som visar hbtqi-personer eller andra former av normbrytande beteenden.

President Recep Tayyip Erdoğan kampanjade i den senaste valrörelsen och benämnde hbtqi-personer som ett ”hot mot samhället” och att de behöver ”bekämpas”, något som han har samlat landets konservativa krafter kring.

För 20 år sedan såg framtiden ljusare ut i Turkiet med första prideparaden i Istanbul 2003 och med allt fler som vågade vara öppna hbtqi-personer i landet. Men sedan 2015 är prideparader förbjudna, och förföljelsen, trakasserierna och hatet har ökat i takt med att den turkiska staten höjt tonläget mot hbtqi-personer.

I flera uttalanden från Tobias Billström och andra representanter från regeringsunderlaget har Turkiet betecknats som en demokrati.

Till följd av situationen i Turkiet och utrikesministerns uttalanden vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

1. Är Turkiet, i ministerns mening, en välfungerande demokrati som står upp för alla människors lika värde eller tänker ministern mot bakgrund av det som har framförts ta några initiativ?
2. Vilka möjliga vägar ser ministern att han kan använda för att påverka den turkiska staten när det gäller den behandling som beskrivs ovan av hbtqi-personer?
3. Vad gör ministern och regeringen för att stödja hbtqi-personer och organisationer som arbetar med dessa frågor i Turkiet?