Ärade ledamöter! I samband med att kammarens sammanträde i dag inleds hedrar vi offren för gårdagens terrordåd i Bryssel. Riksdagen flaggar också på halv stång under den tid denna ceremoni pågår.
I går kväll – en kväll som var tänkt att gå i glädjens och gemenskapens tecken – nåddes vi av budet att två svenskar dödats i ett terrordåd och att ytterligare en svensk skadats allvarligt. Man ska kunna bära våra blågula färger med glädje, stolthet och i trygghet. I går gjorde just dessa färger i stället svenskar till måltavlor för terror.
Tyst minut för offren för gårdagens terrordåd i Bryssel
Det som hänt fyller oss med sorg men också med bestörtning och vrede. Sorg över de liv som gått förlorade. Bestörtning över hur en människa, förblindad av hat, i ett slag kan beröva så många andra människor så mycket. Vrede över terroristernas försök att med våld styra hur vi ser på våra medmänniskor och hur vi lever våra liv.
I dag sörjer vi terrorns offer. Men vi stärks samtidigt i vår beslutsamhet att inte ge efter för terroristerna. Vi kommer aldrig att acceptera deras världsbild, där en människas nationalitet, tro eller hudfärg avgör om hon har rätt att leva. I stället är det viktigt att alla vi som tror på frihet och demokrati förenar oss och delar varandras sorg och beslutsamhet – precis på det sätt som de belgiska supportrarna i går kväll visade sitt stöd för de svenska på arenan i Bryssel.
Författaren och poeten Ingrid Arvidsson har fångat vad vi känner i dag:
Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.
Låt oss nu förenas i en tyst minut för våra landsmän som fallit offer för terrorn. Vi tänker på er, och vi tänker på era anhöriga.
De i plenisalen församlade hedrade offren för terrordådet i Bryssel med en tyst minut.
Protokollen för den 19–21 och 26 september justerades.
Andre vice talmannen meddelade att Sara-Lena Bjälkö (SD) återtagit sin plats i riksdagen från och med den 9 oktober, varigenom uppdraget som ersättare upphört för Lars Larsson (SD).
Andre vice talmannen meddelade att Malin Björk (C) avsagt sig uppdraget som ledamot i EU‑nämnden och att Anna Lasses (C) avsagt sig uppdraget som suppleant i EU-nämnden.
Kammaren biföll dessa avsägelser.
Andre vice talmannen meddelade att Centerpartiets partigrupp anmält Anna Lasses som ledamot i EU‑nämnden och Malin Björk som suppleant i EU‑nämnden.
Andre vice talmannen förklarade valda till
ledamot i EU-nämnden
Anna Lasses (C)
suppleant i EU-nämnden
Malin Björk (C)
Andre vice talmannen meddelade att Anna-Lena Blomkvist (SD) ändrat namn till Anna-Lena Hedberg.
Andre vice talmannen meddelade att frågestund skulle äga rum torsdagen den 19 oktober kl. 14.00.
prot. 2023/24:3 för torsdagen den 28 september från civilutskottet och
prot. 2023/24:1 för torsdagen den 14 september från trafikutskottet.
Följande skrivelser hade kommit in:
Interpellation 2023/24:54
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:54 Ekonomisk brottslighet och kriminellas användning av företag som brottsverktyg
av Lars Isacsson (S)
Interpellationen kommer inte hinna besvaras inom tidsfristen.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och andra sedan tidigare inbokade arrangemang.
Interpellationen kommer att besvaras den 7 november 2023.
Stockholm den 5 oktober 2023
Justitiedepartementet
Gunnar Strömmer (M)
Enligt uppdrag
Jenny Kvarnholt
Expeditionschef
Interpellation 2023/24:55
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:55 Icke-medborgares rösträtt i svenska val
av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Interpellationen kommer inte hinna besvaras inom tidsfristen.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och andra sedan tidigare inbokade arrangemang.
Interpellationen kommer att besvaras den 7 november 2023.
Stockholm den 6 oktober 2023
Justitiedepartementet
Gunnar Strömmer (M)
Enligt uppdrag
Jenny Kvarnholt
Expeditionschef
Interpellation 2023/24:62
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:62 Förhandlingar med Portugal om ett nytt skatteavtal
av Fredrik Olovsson (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 november 2023.
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade resor.
Stockholm den 9 oktober 2023
Finansdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Johan Ndure
Departementsråd
Interpellation 2023/24:66
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:66 Överlåtelse av föräldrapenning
av Isabell Mixter (V)
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 27 oktober 2023.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 10 oktober 2023
Socialdepartementet
Anna Tenje (M)
Enligt uppdrag
Andreas Krantz
Expeditionschef
Interpellation 2023/24:72
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:72 Jämställd ekonomi
av Eva Lindh (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 november 2023.
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade resor.
Stockholm den 12 oktober 2023
Finansdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Johan Ndure
Departementsråd
Interpellation 2023/24:73
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:73 Styrningen av Vattenfall AB
av Fredrik Olovsson (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 november 2023.
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade resor.
Stockholm den 12 oktober 2023
Finansdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Johan Ndure
Departementsråd
Interpellation 2023/24:74
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:74 Åtgärder mot klimataktivister
av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen kommer inte hinna besvaras inom tidsfristen.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och andra sedan tidigare inbokade arrangemang.
Interpellationen kommer att besvaras den 9 november 2023.
Stockholm den 9 oktober 2023
Justitiedepartementet
Gunnar Strömmer (M)
Enligt uppdrag
Jenny Kvarnholt
Expeditionschef
Interpellation 2023/24:78
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:78 Effekter av omläggningen av svenskt bistånd
av Lotta Johnsson Fornarve (V)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 november 2023.
Skälet till dröjsmålet är resor.
Stockholm den 12 oktober 2023
Utrikesdepartementet
Johan Forssell (M)
Enligt uppdrag
Klas Molin
Expeditionschef
Interpellation 2023/24:79
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:79 Kompensatoriska åtgärder för integritet kopplat till hemliga tvångsmedel
av Rasmus Ling (MP)
Interpellationen kommer inte hinna besvaras inom tidsfristen.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och andra sedan tidigare inbokade arrangemang.
Interpellationen kommer att besvaras den 9 november 2023.
Stockholm den 12 oktober 2023
Justitiedepartementet
Gunnar Strömmer (M)
Enligt uppdrag
Jenny Kvarnholt
Expeditionschef
Interpellation 2023/24:81
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:81 Skulder och ökat antal vräkningar av barn
av Ida Ekeroth Clausson (S)
Interpellationen kommer inte hinna besvaras inom tidsfristen.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och andra sedan tidigare inbokade arrangemang.
Interpellationen kommer att besvaras den 7 november 2023.
Stockholm den 13 oktober 2023
Justitiedepartementet
Gunnar Strömmer (M)
Enligt uppdrag
Jenny Kvarnholt
Expeditionschef
Andre vice talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott:
2023/24:FPM7 EU-regler om ideella organisationer med gränsöverskridande verksamhet COM(2023) 516, COM(2023) 515 till näringsutskottet
2023/24:FPM8 Direktiv om att inrätta ett system där hemviststatens skatteregler tillämpas för mikroföretag samt små och medelstora företag COM(2023) 528 till skatteutskottet
Följande dokument hänvisades till utskott:
Proposition
2023/24:25 till finansutskottet
Framställning
2023/24:RB3 till finansutskottet
Motioner
2023/24:228, 1341 och 1871 till civilutskottet
2 701 motioner avlämnade under den allmänna motionstiden anmäldes.
Kammaren biföll talmannens förslag att motionerna omedelbart skulle hänvisas till utskott enligt motionsförteckningens förslag.
Motionsförteckningen hade i bilaga fogats till detta protokoll.
Svar på interpellationer
Fru talman! Innan jag kommer till interpellationssvaret vill jag förstås instämma i mycket av det som talmannen just gav uttryck för. Vi har ett förfärligt dygn bakom oss, med oerhört brutala och tragiska händelser i Bryssel där två svenska medborgare har bragts om livet och en tredje har skadats.
Jag tycker att det är viktigt att, som talmannen lyfte fram, ha full insikt om att detta utgör ett hot mot hela vårt fria och öppna samhälle. Det är även viktigt att vi verkligen utgår från de människor som har mist livet – de som drabbats direkt av våldet – och deras anhöriga.
Detta bekräftar tyvärr också att Sverige hanterar flera hot mot den inre säkerheten parallellt. Det var så sent som i augusti som terrorhotnivån höjdes från 3 till 4 – dessvärre, får vi säga, för att ta höjd även för den typ av händelse som vi såg exempel på i går. Vi vet även att statliga aktörer som Ryssland, Kina och Iran agerar väldigt offensivt för att främja sina intressen gentemot Sverige.
Sedan har vi också den systemhotande grova organiserade brottsligheten, som de senaste veckorna återigen har visat sina mest brutala sidor här hemma i Sverige. Det är inte minst i ljuset av detta som det är viktigt att diskutera de frågor som i dag har lyfts av Lars Isacsson och andra när det gäller det brottsförebyggande arbetet med att förhindra och förebygga ett ökande gängvåld.
Lars Isacsson har frågat mig hur jag motiverar nedskärningen av anslag för brottsförebyggande insatser, särskilt i ljuset av det aktuella gängvåldsklimatet. Vidare har Lars Isacsson frågat mig vilka åtgärder som regeringen och jag avser att vidta för att säkerställa att kommunerna har de nödvändiga resurserna för att hantera den ökade brottsligheten, särskilt bland unga.
Jag vill börja med att säga att vi under de senaste åren har sett en mycket negativ utveckling i Sverige med grovt och hänsynslöst våld i kriminella miljöer. Vi kan också se att allt yngre individer dras in i de kriminella nätverken. Läget är synnerligen allvarligt, och den negativa utvecklingen måste brytas.
Regeringen genomför en stor omläggning av kriminalpolitiken med effektivare verktyg till brottsbekämpningen och ökade resurser till rättsväsendet. Sammanlagt beräknas rättsväsendet växa från 69 till 90 miljarder mellan 2023 och 2026. För att vi ska kunna vända utvecklingen behöver dock både rättsstaten och socialstaten mobiliseras.
I förra årets budget hade regeringen satsningar på över 2,1 miljarder på det förebyggande arbetet för 2024. I år tillför vi ytterligare 700 miljoner kronor. Det innebär förebyggande satsningar på totalt 2,8 miljarder under 2024. Detta är pengar som ska gå till mycket, bland annat till utökade hembesöksprogram, förstärkta föräldraskapsstödjande insatser, skolsociala team, utvecklad idrottsverksamhet och en satsning på ett fritidskort för barn och unga. Det handlar om tidiga stödinsatser för att minska risken för allvarlig problematik och framtida kriminalitet.
Nästa år kommer regeringen dessutom att presentera en ny socialtjänstlag för en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. För att stimulera omställningen av verksamheten har vi föreslagit en kompetens- och bemanningssatsning om 200 miljoner kronor för 2024, 1,2 miljarder kronor för 2025 och 2,2 miljarder kronor årligen 2026–2028. Det innebär en satsning på socialtjänsten på över 8 miljarder under denna period.
Vi arbetar också för att säkerställa att socialtjänsten har de verktyg den behöver för att kunna jobba effektivt. En utredning ser just nu över hur socialnämnden ska kunna besluta om krav riktade mot barn och unga, som att den unge ska vara hemma på vissa bestämda tider, praktisera på en arbetsplats eller delta i regelbunden fritidsaktivitet. Utredningen ska även föreslå en ordning som ger socialnämnden möjlighet att besluta om öppna insatser för barn utan vårdnadshavarnas samtycke. Vi arbetar också för att skapa förutsättningar för en effektiv informationsdelning, det vill säga för att riva sekretesshinder, så att bland annat polis, skola och socialtjänst ska kunna utbyta information med varandra för att få gemensam kraft i arbetet med barn och unga.
Svar på interpellationer
Regeringen utvecklar även det nationella och regionala stödet till kommunerna i det brottsförebyggande arbetet. Den 1 juli fick kommunerna ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet, och i samband med detta har Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna fått i uppdrag att utveckla det stöd som de ger till bland annat kommunerna. Vi har även tillsatt en delegation som ska lämna förslag på hur förstärkningsteam kan utformas, som kan stötta socialtjänsten i deras brottsförebyggande arbete med barn och unga.
Sammantaget gör regeringen alltså stora satsningar på att utveckla och stödja det socialpreventiva arbetet för att färre barn och unga ska dras in i eller fortsätta med kriminalitet.
Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitieminister Gunnar Strömmer för svaret på min interpellation. Jag vill även tacka för det arbete som statsrådet och regeringen tillsammans med Svenska Fotbollförbundet och ansvariga myndigheter både i Sverige och i Belgien har utfört i natt, och fortfarande utför, för att se till att svenska medborgare och fotbollssupportrar tar sig hem till Sverige vid liv från ett Bryssel där två svenska supportrar i går kväll blev mördade, som det verkar just därför att de var svenskar.
Jag förstår att statsrådet inte har fått mycket sömn i natt. Det är likadant för många av oss. Några av mina bästa vänner fanns på den läktaren, så jag vill tacka för detta arbete.
Vad gäller min interpellation vill jag lyfta fram vikten av det brottsförebyggande arbetet. Sverige är i en fruktansvärd situation med gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet som är systemhotande, barn som mördar barn och rena avrättningar av anhöriga eller någon som bara delar efternamn. Helt oskyldiga personer dödas. Det är en utveckling och ett samhällsklimat som det ibland känns svårt att andas i.
Men vi kan ju inte ge upp. Samhället måste kraftsamla. Jag skulle önska att den samstämmighet som har rått vad gäller utökade resurser och befogenheter till de brottsförebyggande myndigheterna och hårdare lagstiftning kunde följas upp av samma enighet och beslutsamhet vad gäller det brottsförebyggande arbetet.
Tidiga insatser mot ungas brottslighet lönar sig på många sätt. Om barn och unga som bryter mot sociala normer och regler får stöd så tidigt som möjligt minskar risken för allvarlig problematik eller en kriminell karriär senare i livet.
Barns villkor under de första levnadsåren spelar stor roll för hela livet. I de länder där den socioekonomiska ojämlikheten är stor är både tilliten människor emellan och människors tillit till samhällets institutioner lägre samtidigt som kriminaliteten är högre. Därför är kampen mot stora klyftor också brottsförebyggande. Föräldrastöd och förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovård, förskola och skola gör att riskfaktorer kan upptäckas tidigt. Även tillgången till fritidsverksamhet och något meningsfullt att sysselsätta sig med är betydelsefull.
Svar på interpellationer
Det finns många bra förslag och satsningar i statsrådets svar. Den springande punkten, som jag ser det, är dock finansiering. Kommuner och regioner befinner sig i ett ekonomiskt stålbad. Rapporter om stora varsel kommer från hela Sverige. För något år sedan var den stora frågan var man skulle få tag på den kompetenta personal som man då behövde anställa. Nu handlar det i stället om varsel.
När det görs neddragningar i kommuner och regioner är det icke lagstadgad verksamhet som man tittar på först. Många av de bra förslag som statsrådet hade med i svaret riskerar att aldrig bli av.
Fru talman! Min fråga till statsrådet är om regeringen, med tanke på de stora neddragningar som nu sker i kommuner och regioner, kommer att ompröva statsbidragen till välfärdssektorn så att den kraftsamling för nyrekrytering som behövs kan genomföras.
Fru talman! Jag vill först instämma i min partikollegas tack till justitieministern för statsrådets insatser efter det fruktansvärda dådet i Bryssel i går. Mina tankar är hos de anhöriga till de drabbade.
Jag vill också tacka interpellanten Lars Isacsson för denna viktiga interpellation om brottsförebyggande arbete.
Det är min fulla övertygelse att vi måste lyfta fram samhället och samhällsgemenskapen för att kunna trycka tillbaka gängen. Alla påverkas vi av våldet som plågar våra samhällen, skadar människor och släcker liv i en brutal våldsspiral. Våldet måste få ett slut, men det kommer att ta tid. Det kommer också att kräva stora och dyra insatser. Då krävs det politisk samverkan och en långsiktighet som sträcker sig över flera mandatperioder, men det behövs också insatser här och nu.
När det gäller utgiftsområde 14 – alltså det som rör rättsväsendet, som polis, säkerhetspolis och kriminalvård – är vi överens om beloppen och har snarlika satsningar i våra respektive budgetförslag. Men, fru talman, jag hade önskat en större politisk samsyn kring ekonomiska prioriteringar när det gäller det jämlikhetsskapande och det brottsförebyggande.
Under den tidigare regeringen skärptes eller tillkom över 80 straff. Polisen har fått ökade resurser, fler verktyg och två nya polisutbildningar. Poliserna har också fått fler kollegor. Men helt uppenbart har detta inte räckt. Helt uppenbart behövs någonting annat. För varje gängkriminell som plockas in står tre unga på kö för att efterträda honom. Vi måste göra upp med decennier av försummelse av vår välfärd och våra eftersatta bostadsområden.
De senaste 20 åren har riksdagen bestått av en borgerlig majoritet, och när Socialdemokraterna i regeringsställning har försökt att gå fram med förslag för en stärkt välfärd och en rättvisare skattepolitik har hoten om misstroendeförklaring kommit som ett brev på posten.
Men jag tror inte att vi kommer att kunna vända utvecklingen utan att använda välfärden som medel. Vi måste bli mycket bättre på att förebygga våldet och brotten. Alla unga vill såklart ha en roll i samhället. Man vill vara någon och bli respekterad. Det har dock vuxit fram en gängkultur som har ökat avståndet till det svenska samhället och där det finns unga som söker respekt och status bland kriminella och är beredda att plocka upp vapen för att få höra till. Vi måste bryta gängkulturen och stärka tillhörigheten till samhället – det är helt nödvändigt.
Svar på interpellationer
I Socialdemokraternas budgetmotion försöker vi möta just dessa behov. För varje krona som läggs på polisen måste minst lika mycket satsas på det förebyggande arbetet. Det var vårt vallöfte i valrörelsen 2022, och vi står fast vid att det är det som krävs.
Vi måste bygga runt barnen: satsa på förskolor och skolor i utsatta områden, satsa på kultur för unga, ge likvärdighetsbidrag till skolan och stötta idrottsrörelsens arbete med att fånga upp unga. Vi föreslår också att underhållsstödet för ensamstående föräldrar stärks.
I Socialdemokraternas budgetmotion ökas också de generella statsbidragen markant. Kommuner och regioner går på knäna och har inte möjlighet att möta de stora behov som finns i socialtjänst och skola samt i primärvården.
Fru talman! Är regeringen beredd att ompröva sina besked om stödet till kommuner och regioner för det förebyggande arbetet?
Fru talman! Jag tackar Lars Isacsson och Sanna Backeskog för viktiga inlägg i mycket angelägna frågor.
Jag tackar också för uppskattande ord, och det är inte falsk ödmjukhet när jag understryker att det framför allt är andra som ska tackas för det senaste dygnets insatser, inte minst vår egen polis i samspel med belgisk polis. Det är genom ett fantastiskt fint samspel man har kunnat hantera den akuta säkerhetssituationen, evakueringen av stadion i fråga, eskort till och från hotell och förhoppningsvis säkra flighter hem. Äras dem som äras bör.
Vi kan dock bidra från politiskt håll, och vi har försökt bidra på bästa möjliga sätt, inte minst genom egna direkta kontakter med den belgiska regeringen, som har varit suverän på informationsgivning och i diskussioner om hur situationen ska hanteras.
Så till dagens interpellationsämne. När vi ska hantera det läge Sverige befinner sig i kommer det att krävas flera olika delar. Den utveckling som har fört oss hit har onekligen pågått under lång tid. Det dödliga skjutvapenvåldet har tredubblats över tio år. Apropå internationell samverkan: När jag talar med mina nordiska kollegor och jämför fjolårets statistik över dödsskjutningar – 62 i Sverige, 4 i Norge, 4 i Danmark och 2 i Finland – säger det mycket om det läge Sverige befinner sig i.
I våras uppskattade polisen att ungefär 30 000 personer ingår i de kriminella nätverken. Det är en tillväxt med tre per dag, vilket jag tror nämndes i något av inläggen här. Det betyder att ungefär 1 000 nya personer varje år rekryteras in i de kriminella gängen. Den kriminella ekonomin omsätter enligt polisen 100–150 miljarder kronor varje år, och så sent som i förmiddags fick jag en uppgift om att globalt kommer rättsstater och övriga myndigheter åt ungefär 1 procent av den kriminella ekonomin. Det är alltså en enormt stor utmaning.
När det gäller barnen kan vi mäta på olika sätt. Hittills i år har ungefär 80 barn åtalats för mord, försök till mord eller medhjälp till mord – alltså de grövsta tänkbara brotten. Vi talar om barn mellan 15 och 17 år, för denna statistik fångar inte upp barn under 15 år. För tio år sedan var den siffran 8. Vi ser att nio av tio Sis-placerade barn som finns där för att de har begått brott återfaller i brott. Det är ett monumentalt mörker om man ser på vår utgångspunkt, och utvecklingen har som sagt pågått under lång tid.
Svar på interpellationer
Regeringens plan består i grund och botten av tre delar: slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen. Jag är av den bestämda uppfattningen att inget kan ske utan finansiering, och jag uppfattar att över 40 procent av regeringens budget går till välfärden. Jag har redogjort för en omfattande katalog av åtgärder som handlar specifikt om det brottsförebyggande arbetet – allt från skolsociala team och satsningar på socialsekreterare till familjestöd med mera.
Med sin långa historiska erfarenhet vet även Socialdemokraterna att om vi inte knäcker inflationen kommer anslagen att urholkas år ut och år in. Det innebär en ekonomisk stramhet i det korta loppet för att vi ska kunna återgå till en växande ekonomi också för välfärden, inklusive det brottsförebyggande arbetet, framöver.
Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Jag håller med om att det handlar om flera olika delar och en lång period med en nedåtgående spiral, och vi socialdemokrater kunde definitivt ha gjort mer under våra åtta år vid regeringsmakten, inte minst vad gäller att upprätthålla finansieringen till det brottsförebyggande arbetet, till utsatta områden och till de kommuner som fick ta ett stort ansvar under flyktingkrisen 2015–2016. Det är svårt att driva bra verksamhet när pengar försvinner efter något år.
Låt mig konkretisera lite vad jag menar med att finansieringen är den springande punkten. Propositionen om kommunernas lagstadgade ansvar för det brottsförebyggande arbetet, som också statsrådet tog upp, är en reform som vi är överens om. Den följde på den tidigare socialdemokratiska regeringens program för det brottsförebyggande arbetet.
Till denna reform kommer en finansiering på 20 kronor per invånare. Sveriges mediankommun är Leksand med 16 000 invånare, vilket innebär att hälften av Sveriges kommuner får en finansiering på mindre än 320 000 kronor, vilket motsvarar en halv kommunal tjänst. Lägg därtill att det i stora delar av Sverige finns 0,36 kommunpoliser per kommun. Eftersom det ofta är samordnaren och kommunpolisen som ska samordna arbetet är det svårt att få till en likvärdighet i hela landet.
Kommunernas breda uppdrag medför att de tillsammans med Polismyndigheten får anses utgöra kärnan i det lokala brottsförebyggande arbetet. Den centrala roll som kommunerna har gör att det är av stor vikt att det arbete de bedriver är effektivt och kunskapsbaserat. Det finns ett flertal andra viktiga aktörer. I propositionen räknas upp att kommunerna ska ha kontakt med Brottsförebyggande rådet, Jämställdhetsmyndigheten, Kriminalvården, länsstyrelserna, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk och Tullverket. Det är ingen liten uppgift vi lägger på kommunens samordnare, men finansieringen är liten.
Jag vet att det stora brottsförebyggande arbetet sker i kommunernas ordinarie verksamhet, det vill säga i förskola, skola, gymnasium, socialtjänst, fritidsverksamhet, bibliotek och föreningsliv. Men jag återkommer till att Sveriges välfärd står inför ett stålbad. Kommuner och regioner, som precis tagit sig igenom en svår pandemi, drabbas nu med full kraft av inflation och kostnadsökningar, och 21 av 21 regioner rapporterar att de kommer att gå med ekonomiskt underskott i år. Konsekvenserna av detta har vi sett förut: kraftiga nedskärningar i vård, skola, äldreomsorg och socialtjänst.
Svar på interpellationer
Jag tror helt ärligt att vi socialdemokrater hade hanterat den ekonomiska krisen annorlunda, vilket vi visade under pandemin.
Jag har tidigare sagt att regeringen och SD bara ser halva problemet, att allt inte går att lösa med hårdare straff och att det inte behöver vara antingen eller utan måste vara både och. I sitt svar ser statsrådet hela bilden men finansierar inte hela bilden.
När jag var kommunalråd hade vi en tanke om att varje satsad krona på förebyggande arbete gav fyra tillbaka. Men då gäller det att ha den där första kronan. Man måste också ha en ekonomi som går ihop, och det har inte många kommuner nu.
Fru talman! Är regeringen beredd att släppa prestigen och tillsammans med oppositionen ta fram en långsiktig, blocköverskridande plan för att stoppa den hemska utvecklingen? Det handlar om en plan för hur vi slår mot den kriminella ekonomin, som finansierar mycket av brottsligheten, och en plan för både det repressiva och det förebyggande arbetet med finansiering av båda delar.
Fru talman! Den fruktansvärda våldsvågen och gängkriminaliteten är en nationell, och förvisso även internationell, angelägenhet. Vi vet alla att våldsverkarna inte agerat isolerat i sin stadsdel eller i sin kommun. De insatser som kommunerna gör här och nu gör skillnad på såväl individnivå som samhällsnivå. Kommunerna kämpar hårt för Sveriges bästa.
Jag vill återkomma till det som Lars pratade om när det gäller kommunernas lagstadgade ansvar att arbeta brottsförebyggande. I Gävle kommun med sina drygt 100 000 invånare lägger man cirka 30 miljoner per år på de specifikt riktade brottsförebyggande insatserna. Det handlar till exempel om socialtjänstens familjestöd och fältassistenter som finns där ungdomar befinner sig. De fångar upp dem som är på glid och samverkar såväl med socialtjänsten, skolan och polisen som med familjen.
I skolorna sker också viktigt arbete. Från förskolan till gymnasiet jobbar Gävles skolor med våldsförebyggande arbeten, såsom Stopp min kropp, Mentorer i våldsprevention, Agera tillsammans och Machofabriken. Målet är att man tillsammans med barn och unga ska förebygga våld innan våldet sker. Kompensationen från regeringen räcker precis till en enda heltidsanställd. Det räcker inte.
I grannkommunen Sandviken med 39 000 invånare pågår också ett intensivt brottsförebyggande arbete med fältassistenter och det hyllade samarbetet med Drogfri skola. Värt att nämna är också Spira, som är en unik styrmodell där hela samhället samverkar för att trygga barns och ungas uppväxtmiljö.
Staten går in med 817 000, detta samtidigt som hela den kommunala välfärdssektorn går på knäna och kommunpolitiker runt om i hela landet med olika partifärg behöver pussla med väldigt svåra prioriteringar.
Fru talman! Jag skulle återigen vilja prata om det oerhört angelägna att vi behöver se till att kommunerna och regionerna kan göra sin del i det brottsförebyggande arbetet. Det vinner hela landet på.
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar än en gång Lars Isacsson och Sanna Backeskog för viktiga inlägg, och jag vill särskilt ta fasta på den kommunala erfarenheten som kommit till uttryck i inläggen. Enkelt uttryckt kan man säga att väldigt lite här i världen fungerar om inte kommunalråden är med på noterna. Det gäller inte minst det socialpreventiva arbetet.
Jag skulle vilja säga att det är en stor styrka med den budget som regeringen nu lägger fram. Utöver att den tillför 16 miljarder till kommunerna i statsbidrag, vilket utgör 40 procent av den budget som läggs på bordet, om jag inte räknar fel, är en stor andel av det dessutom ett uttryck för ett mycket offensivt sätt att se på socialpreventivt arbete med allt från familjestödet, de elevsociala teamen, den långsiktiga investeringen i socialtjänsten och mycket annat, och detta i sig är sakligt sett rätt. Dessutom är det en budget som har majoritet i Sveriges riksdag, vilket vill säga att den kan gå igenom.
En snabb överflygning av alternativen ger väl en något spretigare bild, om jag får uttrycka mig på det sättet. Ett bra sätt att få tryck i de kommunala ekonomierna är att rösta för regeringens budget. Den är noggrant genomarbetad och genomräknad och kommer också att nå kommunerna med väldigt stor precision.
Jag skulle också vilja säga något om det repressiva och det socialpreventiva. Väldigt mycket av det som vi investerar i rättsväsendet i stort är i högsta grad brottspreventivt; det är brottsförebyggande program.
Om jag får börja i en helt annan ände: De ungdomsfängelser som jag förstår att det finns bred support för i Sveriges riksdag, vilket jag tycker är mycket glädjande, är oerhört viktiga också ur ett brottsförebyggande perspektiv, och det av flera skäl. Om vi kan lyfta bort 100–150 av de grövsta brottslingarna – som i dag finns i Sis-hemmen, vilka är organiserade för en helt annan tid och en helt annan verklighet och rustade för att möta ungdomar med helt andra behov – kommer vi att kunna ta hand om de grövsta brottslingarna på ett sådant sätt att sannolikheten för att nio av tio efter påföljderna ska gå in i nya brott minskar, eftersom vi placerar dessa barn i kriminalvårdens regi.
I den utredning som kom i augusti pekar man just på det brottspreventiva syftet med detta. Det är en villkorlig frigivning som är organiserad, där det finns möjlighet till kontroll, fortsatt behandling och fortsatt utbildning och så vidare. Dessutom lättar vi trycket på Sis-hemmen så att de kan riktas mot alla andra ungdomar, vilket i sin tur kommer att lätta trycket på HVB-hemmen och familjehemmen. Allting hänger ihop.
Jag menar att en del saker som kanske lite lättvindigt skrivs på det repressiva kontot är något av det allra viktigaste vi kan göra också i ett brottsförebyggande, brottspreventivt, syfte.
Det råder ingen tvekan om att finansieringen är A och O, men en fråga av precis samma vikt och betydelse är vad man kan göra med pengarna. Lars Isacsson var inne på den svåra kommunala ekvationen som gäller hur det ser ut med den lokalt närvarande polisen och resurserna i kommunen. En oerhört väsentlig sak är att röja de sekretesshinder som i dag förhindrar en effektiv samverkan.
Svar på interpellationer
Vi kommer med förslaget om detta i nästa vecka. Vi kommer till riksdagen så snart det bara går, och då hoppas jag på mycket stor uppslutning. När vi nu gör detta betyder det att de pengar som vi investerar från den nationella nivån också kommer att kunna användas på ett sätt som ger avsevärt mycket mer uteffekt för varje satsad krona, när polis, skola och socialtjänst kan sätta sig i samma rum och dela information. Vi får en helt annan systemkraft mot barn och unga på glid.
Fru talman! Jag vill återigen tacka justitieminister Gunnar Strömmer för debatten. Det är mycket intressant, så man kan hålla på länge. Jag vill bara kommentera något av det ministern sa.
Sekretesslagstiftningen tycker jag är jättebra. Det skulle vi ha gjort för länge sedan. Jag är tjänstledig från jobbet som lärare på en högstadieskola där jag jobbade med barn i behov av särskilt stöd. Jag tyckte att det var hemskt med att socialtjänsten var som ett stort svart hål. Sedan blev jag ordförande för omsorgsstyrelsen och insåg att skolan är en rätt spretig organisation och att inga kunde prata med varandra. Så detta skulle vi ha gjort för länge sedan.
I dag är en sorgens dag: Det är ytterligare ett Drottninggatan, denna gång i Bryssel. Lägger man till Rysslands invasion mot Ukraina, Hamas fruktansvärda terrordåd mot Israel, situationen för oskyldiga i Gaza och den förödande gängkriminaliteten här hemma är det lätt att bli deprimerad och tappa tempo. Men vi har inte råd med det. Vi är politiker för att vi vill förändra samhället till det bättre.
Min ärliga bild är att om vi ska rå på den grova organiserade brottsligheten och gängen behöver vi en kraftsamling för hela samhället som inte har gjorts tidigare i Sverige. Det är också min bild att där behöver två statsbärande partier som Moderaterna och Socialdemokraterna vara med. Det måste finnas en överenskommelse, en långsiktighet och en finansiering över tid – inga kortvariga projekt, ingen populism och inga enkla lösningar, som regeringens samarbetsparti enligt mitt tycke ägnar sig åt.
Fru talman! Jag vill än en gång tacka Lars Isacsson för initiativet till en väldigt viktig diskussion. Jag delar helt och hållet uppfattningen att långsiktighet och uthållighet och en genomtänkt och uppriktig idé om vad den nationella nivån ska bidra med till den lokala nivån är avgörande för förutsättningarna för att lyckas i lokalsamhället och därmed även lyckas nationellt med att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten.
Svar på interpellationer
När det gäller det brottspreventiva arbetet, det som finns på den sociala sidan, vill jag understryka – även om mitt huvudsakliga ansvarsområde är rättspolitiken – att om vi inte får snurr på socialstaten, om vi inte får till hela greppet mellan rättsstat och socialstat, kommer vi inte att lyckas med uppgiften att bryta nyrekryteringen. Får vi inte ihop olika delar av det offentliga, långt utanför Justitiedepartementets domäner, kommer vi inte heller att kunna strypa den kriminella ekonomin.
Om dagens diskussion får vara ett rop på bredare grepp både här i kammaren och i samhället i stort för att få förutsättningar att bryta kriminaliteten ställer jag mig mer än gärna bakom det stridsropet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Tack, Anna Wallentheim, för denna möjlighet att diskutera frågan om samverkan för brottsförebyggande arbete!
Den fråga jag har fått gäller hur jag och regeringen ämnar öka samverkan mellan skola, socialtjänst och polis med målet att förbättra brottsförebyggande insatser. Vidare har Anna Wallentheim frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen avser att tillhandahålla för att bryta nyrekryteringen och förbättra brottsförebyggande insatser i skolmiljön.
Den organiserade brottsligheten hotar vårt fria och öppna samhälle. För att möta den våldsvåg som har drabbat vårt land under hösten måste både rättsstaten och socialstaten mobiliseras, som vi var inne på i den interpellationsdebatt vi just avslutade.
Regeringen verkar för att skärpa föräldraansvaret och för att stödet till vårdnadshavare ska förbättras. Vidare satsar regeringen på tidiga stödinsatser för att minska risken för allvarlig problematik och framtida kriminalitet. En annan nyhet är den nya socialtjänstlag som regeringen kommer att presentera under nästa år. För att stimulera omställningen av verksamheten har vi också föreslagit en kompetens- och bemanningssatsning i socialtjänsten både på kort och på lång sikt.
Att relevanta aktörer kan dela information med varandra är en central del av den samverkan som är avgörande för att samhället tidigt ska kunna identifiera barn och unga i behov av stöd. Regeringen har därför gett Skolsäkerhetsutredningen i tilläggsuppdrag att analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i brottsförebyggande syfte (dir. 2023:120).
Utredningen har också i uppgift att på andra sätt lämna förslag på hur skolans brottsförebyggande arbete kan stärkas. Utredaren ska bland annat föreslå hur ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas för skolväsendet och lämna förslag på hur det förebyggande arbetet mot våldsdåd i skolväsendet kan stärkas.
Svar på interpellationer
I våras gav regeringen Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse, Sis, i uppdrag att kartlägga rekryteringen av barn och unga i de kriminella miljöerna och också lämna en bedömning av hur många barn och unga i olika ålderskategorier som är aktiva i kriminella miljöer och hur fördelningen ser ut i landet.
I uppdraget ingick också att föreslå en struktur för samverkan mellan myndigheter för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet. I det förslag som myndigheterna lämnade i slutet av september finns samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och andra lokala aktörer med som en helt central del.
Skolan ska vara en trygg plats, fri från våld och med goda förutsättningar för lärande. För att öka kunskapen om våld i skolan och hur det tar sig uttryck har Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga grövre våldsbrott i skolan.
I juni 2023 gav regeringen Skolinspektionen i uppdrag att granska skolornas arbete med att förebygga och bemöta intolerans, våld och förtryck. Vi har även infört ett statsbidrag för skolsociala team, som är ett sätt för skolan och socialtjänsten att arbeta tillsammans för att bland annat skapa en lugn och trygg arbetsmiljö. Vidare har vi gjort en satsning på så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt enligt skollagens (2010:800) bestämmelser om disciplinära åtgärder.
Det brottsförebyggande arbetet är fortsatt viktigt. Skolan är en av många helt avgörande pusselbitar för att kunna motverka våld, nyrekrytering och en fortsatt eskalering av den organiserade brottsligheten.
Fru talman! Även jag skulle vilja börja med att lägga några sekunder på att tala om de fruktansvärda händelser som skedde i går kväll. Jag instämmer i min kollegas tack för det arbete som regeringen men också andra aktörer har gjort för att se till att de svenskar som i går befann sig i Bryssel kom säkert till sina hotell eller de platser där de bor.
Jag och alla jag träffade under både gårdagskvällen och morgonen är såklart bestörta över det terrordåd som inträffade i Bryssel i går, ett terrordåd som tyvärr gjorde att två svenskar förlorade livet och att en tredje person kämpar för sitt liv. Jag tänker på alla de människor som i går blev drabbade – de svenskar som förlorade livet, deras nära och kära, alla svenskar som i går och fortfarande i dag befinner sig i Bryssel och alla som just nu känner oro över det som sker i världen.
Det som skedde var en attack mot vår demokrati, mot vårt öppna samhälle och mot den gemenskap som idrotten ger. Vi får aldrig låta terrorismen segra, inte i går, inte i dag och inte i morgon.
Med detta sagt, fru talman, vill jag komma tillbaka till dagens debatt och anledningen till att jag står här i dag, nämligen min interpellation om samverkan för brottsförebyggande arbete, med särskilt fokus på samverkan mellan polis, skola och socialtjänst.
Jag vill börja med att tacka statsrådet Strömmer för att han är här och har denna debatt med mig i dag. Jag var nämligen nervös då jag fick indikationer från kammarkansliet om att det var en debatt som kanske kunde lämnas över till utbildningsministern. Jag är otroligt tacksam över att statsrådet är här i dag och också ser hur viktigt det är att vi vågar prata om andra myndigheter och institutioner även på vårt område.
Svar på interpellationer
Även om man skulle kunna tro att det är min lärarbakgrund som gör att jag står här i dag var uppkomsten till interpellationen egentligen en granskning som nyligen utfördes av Skolverket på uppdrag av regeringen. Granskningen visade på en oroande brist på samverkan mellan skolor, polis och socialtjänst, och det fick mig att reagera. Enligt mig är denna typ av samverkan av yttersta vikt för att jobba brottsförebyggande och stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng.
Anledningen till att jag reagerade så starkt på granskningen var att den visade att hälften av de svarande skolorna inte har något etablerat samarbete med vare sig polisen eller socialtjänsten. Denna brist på samverkan, som jag ser som otroligt viktig och som en avgörande brottsförebyggande åtgärd, utgör en betydande utmaning när det gäller att skapa en trygg och säker uppväxt för våra barn och ungdomar.
Som politiker men kanske framför allt som lärare finner jag dessa signaler oroande. Jag anser att denna typ av samverkan såklart är något som alla skolor borde ha, men kanske blir det extra påtagligt i de områden som polisen själva klassificerar som utsatta och där både rektorer och lärare trycker på vikten av att det finns ett samarbete mellan skolan och polisen för att fånga upp barn och unga som är på glid och stödja dem i deras fortsatta arbete.
För barn och unga som växer upp i fattigdom och i områden med utsatthet, stor arbetslöshet eller sociala problem är det nödvändigt att skolan blir en central aktör som hjälper dem och hindrar att de dras in i kriminella gäng.
Visst finns det flera delar i justitieministerns svar som är bra – delar som jag står bakom och utredningar som jag väntar spänt på. Man visar upp en bild av att det finns bra idéer som på riktigt är brottsförebyggande och inte bara repressiva, men många gånger landar detta ansvar men inte resurserna hos kommunerna.
I den tidigare debatten tog min kollega upp de underskott som kommunerna och regionerna går med. Redan nu får jag signaler från min valkrets om att extraresurser, hjälplärare och till och med skolor kommer att läggas ned eller dras bort. Därför skulle jag vilja fråga Gunnar Strömmer: Hur går kommunernas och regionernas stora underskott hand i hand med regeringens goda ambitioner när det gäller skolans viktiga roll?
Fru talman! Nu har vi dagens andra debatt om det brottsförebyggande och oerhört angelägna arbetet, och därför kände jag att jag behövde hoppa in även i denna debatt. Jag skulle vilja lyfta upp det fruktansvärda våld som hänsynslösa förövare utsätter kvinnor och barn för inom hemmets väggar. Jag tror att vi behöver prata om detta i samma kontext som det förebyggande.
Varje dag utsätts flickor och kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott. Våldet kränker och begränsar den utsattas grundläggande fri- och rättigheter.
Svar på interpellationer
Våldet drabbar också de barn som tvingas bevittna övergreppen. Att som barn falla offer för våld i hemmet ökar risken för att man i vuxen ålder utsätter andra eller själv blir ett offer. Även här är skolan och socialtjänsten oerhört viktiga aktörer.
Detta är förövare som finns i alla samhällsgrupper och kommer från alla olika bakgrunder, och det är våld som har förekommit i alla tider. Varje form av våld eller hot om våld mot kvinnor begränsar tryggheten och friheten även för de kvinnor som inte själva utsätts. Så länge en enda kvinna skadas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt.
Även på detta område bedrivs det riktigt bra och viktigt arbete i landets kommuner. Under den tidigare regeringen har förstärkta och mer långsiktiga resurser tillkommit till kvinno- och brottsofferjourer. Kommunerna har fått ökade möjligheter att skriva IOP-avtal med jourer och civilsamhället som främjar kontinuitet och samverkan. Nya mottagningar, relationscentrum och enheter för våldsutsatta har startat.
För ett tag sedan var jag i Bollnäs och träffade Trygghetens hus, där socialtjänst och polis samverkar tätt. Man har kontinuerliga möten med såväl skolorna som primärvården – hälsocentralerna. Man är också ute och informerar, träffar gymnasieklasser och högstadieklasser och pratar om våld i unga parrelationer, som också är ett väldigt viktigt ämne. Här har man möjlighet att se och fånga upp även väldigt tidiga tecken på våld och bryta en annars förödande våldsspiral.
Fru talman! Min fråga till justitieministern är hur regeringen ser på just det våldspreventiva arbetet mellan polis, skola och socialtjänst när det gäller mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Fru talman! Jag tackar Anna Wallentheim och Sanna Backeskog för värdefulla inlägg i en angelägen fråga och ett angeläget ämne.
Jag ska börja med det som kanske handlar framför allt om det brottsförebyggande arbetet, alltså att man ska få barn och unga att inte kliva in och starta en brottskarriär. Där råder det ingen som helst tvekan om att samspelet mellan polis, skola och socialtjänst är helt avgörande.
Jag har också tagit del av uppgiften om att nära hälften av landets skolor saknar ett sådant mer strukturerat samspel. Det ankommer naturligtvis inte bara på skolorna, utan socialtjänst och polis måste så att säga bjuda till. Det kan finnas lokala variationer, och det kan finnas personrelaterade frågor och allt sådant som påverkar. Men sammantaget är det förstås en väldigt nedslående bild. Och det är oerhört avgörande att siffran är 100 och inte 50, därför att ett nära samspel mellan olika aktörer som var och en sitter på information men också med olika verktyg som behövs för att hantera situationen är avgörande för att få till detta.
Jag tror att reformen av sekretessreglerna har en enormt stor potential, även om jag också tror att både struktur, alltså lagstiftning, och kultur spelar roll. De som hävdar att det förmodligen går att samspela mer offensivt redan inom ramen för dagens sekretessregler torde ha rätt. Men samtidigt kan man säga att många på goda grunder också känner sig rädda för att kliva fel, med stora konsekvenser för dem som det berör och också med risk för att bryta mot lagen. Vi ska därför göra det enkelt att göra rätt och låta det vara en viktig injektion in i detta samspel.
Svar på interpellationer
Men det krävs också en kulturell förflyttning eller en perspektivförflyttning som väldigt väl symboliseras av det som Sanna Backeskog nämnde, att socialtjänst och polis ibland flyttar ihop, vilket har skett i olika delar av landet. Det är en väldigt konkret bild av hur nära man i grund och botten vill att detta samspel ska vara.
Samverkan har även andra förtjänster. Hela poängen är egentligen att ta ett bredare grepp där vi också fångar sådant som kanske inte nödvändigtvis behöver bli en fullt så allvarlig brottslighet men också annan problematik som kanske är av mer social karaktär, eller att barn är brottsoffer i en hemmiljö där pappan slår mamman eller att andra nära relationer präglas av våld.
Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi har bandbredden att orka se fler perspektiv än ”bara” det gängrelaterade våldet. Det råder ingen tvekan om att det är ett utomordentligt stort samhällsproblem. Men det betyder inte att exempelvis mäns våld mot kvinnor har blivit ett mindre problem. En del av frågorna – det hedersrelaterade våldet – är oerhört avgörande att knäcka för att lyckas i en massa andra hänseenden. Det behöver för den delen inte vara hedersrelaterat våld, utan det kan vara andra begränsningar som sker så att säga i hederns namn.
Allt detta kan man inte komma åt med mindre än att det finns en nära samverkan. Jag ser därför att det som vi nu gör och som kanske framför allt drivs av utvecklingen när det gäller de grövsta brotten också skapar oerhört mycket bättre förutsättningar att klara andra angelägna uppgifter.
Nu är jag ganska långt utanför mina dagliga domäner, men det finns en del underlag som tyder på att till exempel verktyget orosanmälan inte används i den utsträckning som verkligheten förmodligen egentligen motiverar. Det är alltså befintliga verktyg som av olika skäl inte används så offensivt som de borde. Det borde ses som en omsorgshandling på ett annat sätt än i dag.
Sekretessen har vi nämnt och hur vi ska använda den typ av verktyg som är både mer ingripande och mer offensiva. Får vi till detta grepp kan vi i bästa fall lösa både den grova brottsligheten och annan brottslighet.
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Det blir tydligt i denna debatt att det egentligen finns flera områden där vi har ganska stor samsyn. Precis som statsrådet nämnde i sitt svar behöver vi fortsätta jobba med denna fråga tills hundra procent av Sveriges alla skolor pratar om att de har ett gott samarbete med polisen, socialtjänsten och så vidare. Jag tror att det egentligen är då som vi kommer att se den tydliga effekten.
Men efter också ha suttit här och lyssnat på den tidigare debatten är jag fortfarande orolig. Mycket av detta ligger nämligen på kommunerna, och det som kommunerna just nu står inför är stora nedskärningar. Som jag nämnde får jag information från min valkrets och från kommuner om att det kommer att dras in på resurshjälp, hjälplärare och rastvakter, och man lägger till och med ned skolor just för att kommunerna går på knäna.
Då kan jag undra hur regeringen kan prata om satsningar när vi ser att detta är de effekter som det får ute i samhället. Är det inte så att dessa satsningar egentligen bara är hål som man försöker täppa till och som regeringen också är ansvarig för? Det går nämligen inte att lägga fram en budget där man drar ned på vissa verksamheter för att sedan säga att man gör vissa satsningar. Den ekvationen går inte ihop.
Svar på interpellationer
De senaste veckorna har Sverige tyvärr skakats av extremt brutalt gängvåld. Det har eskalerat. Vi ser barn som mördar barn. Vi har oskyldiga som har drabbats. Vi har välfärdspersonal och anhöriga som nu tyvärr också har blivit måltavlor.
Det som behövs just här och nu är att vi gör tydliga insatser för att lugna ned situationen men också för att stoppa nyrekryteringen och se till att inga fler unga dras in i gängvåldet eller faller offer för det dödliga våldet.
Vi socialdemokrater vill se en tydlig satsning på det brottsförebyggande arbetet, och vi motsätter oss de nedskärningar som regeringen och Sverigedemokraterna gör. Självklart behöver polisen just nu fokusera på att lösa brotten och se till att gripa ännu fler gärningsmän. Men därför blir det förebyggande arbete som just skolan gör extra viktigt. Då måste det också finnas ett upparbetat samarbete mellan skolor och polisen för att detta arbete ska kunna göras.
För att vända utvecklingen på lång sikt vill vi socialdemokrater också stärka skolan. Vi vill förstärka likvärdighetsbidraget till skolan och se till att de skolor som har det tuffast också får mest pengar. Det är bland annat sådana satsningar som vi ser skulle göra skillnad på både kort och lång sikt. Men framför allt föreslår vi socialdemokrater faktiskt en ökad generell satsning på kommunerna just för att de går på knäna.
Jag tycker att det är dags att regeringen och Sverigedemokraterna faktiskt på allvar ser vad som händer runt om i Sverige och i landets kommuner. Vi ser att stora nedskärningar kommer att ske nästa år. Vi ser att skatter kommer att behöva höjas. Men vi ser tyvärr också att det ibland måste kombineras och att man både höjer skatten och gör stora nedskärningar för att se till att lösa den kris som råder just nu.
Ska vi på allvar öka samverkan som är så otroligt viktig för att bryta nyrekryteringen måste kommunerna ges rätt förutsättningar. Det som sker lokalt måste också oftast lösas lokalt.
Förra veckan rapporterade SVT Nyheter vilka åtgärder som har varit viktigast för att få bukt med gängkriminaliteten och de skjutningar som drabbade Malmö för några år sedan. Och de viktigaste faktorerna var satsningar på skolan. Men om det är något den här regeringen och Sverigedemokraterna inte verkar vilja satsa på är det just resurserna till skolan.
Som nämnts tidigare i debatten, och som jag har varit inne på, går landets kommuner och regioner med stora underskott – hela 28 miljarder kronor inför 2024. Det kan tilläggas att 94 procent av landets lärare känner stor oro över nedskärningarna i skolan och vad de ska leda till.
Vad är regeringens svar till landets oroliga lärare när resurserna inte räcker till för deras huvudsakliga uppgifter och än mindre för det brottsförebyggande arbetet?
Fru talman! Det tar lång tid att bygga upp insatser för tydlig samverkan om de ska göra bra skillnad, men det går ganska fort att rasera dem om resurserna tryter. Jag känner mig orolig för om alla dessa kommuner som gör så mycket bra i dag kommer att ha möjlighet att bedriva våldsförebyggande arbete och ge stöd till våldsoffer i samma utsträckning när resurserna krymper.
Svar på interpellationer
När det gäller våld i relation ser man att det ökar i ungefär samma takt som gängkriminaliteten. Om det är någonting jag tror att vi skulle behöva lägga mer tid, resurser och eftertanke på är det de destruktiva maskulinitetsnormerna och hur vi kan arbeta förebyggande och normförändrande.
Destruktiva maskulinitetsnormer är destruktiva på både individ- och samhällsnivå. Jag tror att fler evidensbaserade insatser behöver göras där. Det finns mycket som tyder på att män inte söker vård eller stöd vid psykisk ohälsa i samma omfattning som kvinnor gör. Tre gånger fler män än kvinnor dör i alkoholrelaterade sjukdomar, och åtta av tio som drunknar är män. En betydligt högre andel män än kvinnor uppger att de saknar en nära vän, och cirka 85 procent av de personer som misstänks för våldsbrott är män.
Det finns framgångsrika koncept och evidensbaserad forskning kring hur man kan jobba brottsförebyggande med män och unga pojkar i skolorna, men för det behöver skolorna och välfärden ordentligt med resurser. Vi behöver ta till de framgångsrika recept som finns, till exempel Shanazi hjältar i Gävle som jobbar mot hedersrelaterat våld och förtryck. Där har Högskolan i Gävle precis visat på väldigt framgångsrika resultat. Unga pojkar får i grupp lära sig mer om vilka normer och värderingar man vill se, att kunna stå upp för sig själv och prata om känslor. De är väldigt positiva förebilder ute i skolorna, men det krävs att skolorna har resurser.
Fru ålderspresident! Jag tänker säga ett par saker. Den första handlar om det jag uppfattar som mytbildning kring regeringens ekonomiska politik vad gäller välfärden.
Saken är den – och det trodde jag ändå att Socialdemokraterna hade med sig som långvarigt statsbärande parti – att det största hotet mot både löntagarnas och kommunernas och regionernas plånböcker och mot välfärden är en inflation som gröper ur pengarnas värde. Det är den stora, långsiktiga utmaningen för skolorna, förskolorna, sjukvården och all välfärd här i landet. Redan där läggs vissa restriktioner på en ansvarsfull ekonomisk politik.
Det viktigaste vi kan göra för välfärden långsiktigt är att så snabbt som det bara går återfå ett läge där pengarna inte tappar så förfärligt raskt i värde. Det är bakgrunden till att regeringen har skapat ett reformutrymme som förvisso innehåller en hel del pengar men som ändå är ansvarsfullt om man ser på totalen. 40 procent av det utrymmet går till kommunerna och regionerna, alltså till välfärden. 16 miljarder går i statsbidrag till kommunerna. Det betyder att staten tar halva notan för kommunernas och regionernas samlade underskott. Det är ingen dålig insats av någon stat eller på någon nationell nivå i ett läge där tillväxten är låg, konkurrenskraften hackar och inflationen varje dag reducerar värdet på pengarna.
Det är ett ansvarsfullt grepp om ekonomin att satsa så mycket på välfärden och för den delen även göra de rekordsatsningar som sker inom budgeten på rättsväsendet under samma period. Det tycker jag att det finns all anledning att sätta värde på.
Svar på interpellationer
Det andra jag vill säga är att det är en villfarelse att det inte skulle finnas satsningar på skolan. Det är tvärtom. Utbildningsministern borde få vara här nu och försvara sina förhandlingsframgångar i budgetprocessen. Många andra statsråd känner sig besvikna över utfallet, men det gör inte skolsidan. Den har både resursmässigt och kvalitativt varit väldigt framgångsrik i budgeten. Det gäller också det som går rakt på det socialpreventiva arbetet: kartläggning av språkkunskaper, förstärkning av sfi, bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor i utsatta områden och skolsociala team. De är utomordentligt viktiga.
Om vi tittar på kommunala skolor – eller friskolor för den delen – runt om i landet som verkar i socioekonomiskt utsatta områden kan vi konstatera att också med befintliga resurser blir resultaten väldigt olika beroende på vad man gör med de befintliga resurserna. I Järva, som är en del av Stockholm, har man haft en fantastisk utveckling av skolresultaten under senare år. De lyfter själva fram ett par tre framgångsfaktorer, och en av dem är ett väldigt tydligt fokus på kunskap. Man är i skolan för att lära. Det är starkt fokus på undervisningen.
Satsningen på skolsociala team som finns i budgeten baseras inte minst på erfarenheten av att skapa resurser i skolan som kan ta hand om det som inte är undervisning, för att få bättre precision och högre nivå på de sociala insatserna i skolan och framför allt för att freda lärarna så att de kan ägna sig åt det de är bra på, nämligen undervisning och att lyfta barnen kunskapsmässigt och pedagogiskt. Jag köper alltså kort och gott inte ledamotens beskrivning.
Om vi ska vara väldigt precisa, och rikta oss till den som vill läsa Excelark i budgetarna, handlar det också i rätt hög grad om vad man räknar in i det brottsförebyggande arbetet. Låt mig säga att siffrorna i Socialdemokraternas budget på sina håll är både runda och ganska generöst intryckta under paraplyet brottsförebyggande arbete. Det finns till exempel skolsatsningar som i och för sig kan vara berättigade men som också finns i regeringens budget utan att räknas in under paraplyet brottsförebyggande arbete.
All in all sker det enormt stora satsningar på välfärden i ett trängt ekonomiskt läge, och en betydande del av dem kommer att ha påtaglig effekt också för att förhindra att barn och unga dras in i brottslighet.
Fru ålderspresident! Jag tror att jag och statsrådet helt enkelt får agree to disagree när det gäller olika budgetar och de satsningar som görs.
Jag vill dock börja med att tacka statsrådet för den här interpellationsdebatten och, som jag nämnde i mitt tidigare inlägg, för att vi ändå kan ha en viss samsyn kring vissa av de åtgärder som borde vidtas. Precis som nämnts i en annan debatt borde vi som representanter för de två största partierna, alltså Socialdemokraterna och Moderaterna, kanske samverka mer kring de här frågorna för att göra skillnad på riktigt.
Skjutningarna och sprängningarna når tyvärr nya rekordnivåer, och Sverige har under det senaste året blivit farligare. Brottsligheten och våldet skadar, dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och den samhällsgemenskap som vi varje dag måste stå upp för. För att komma till rätta med den här problematiken krävs åtgärder på flera områden, för kriminalpolitiken kan inte bära hela lösningen. Det jag ville få fram med min interpellation var hur viktigt det är att även andra aktörer såsom skola och socialtjänst är del av lösningen.
Svar på interpellationer
Det räcker alltså inte med att bekämpa brott. Vi måste också bekämpa brottens orsaker, och då krävs en utbildningspolitik som faktiskt når alla barn och en socialpolitik som bygger trygghet för alla. Jag anser dock fortfarande att det finns en problematik med den lösning som regeringen lägger fram. Det behövs mer resurser till kommuner och regioner, för just nu riskerar vi neddragningar inom skolan.
Jag hoppas att regeringen inser att stora ord kring det brottsförebyggande arbetet också kräver resurser till de aktörer som gör skillnad. Vill man att skolan ska vara en viktig aktör som ser till att varje barn får bli sitt bästa, fångar upp barn och unga som är på glid och ökar samverkan med polisen måste också resurserna riktas rätt.
Mina uppmaningar är: Gör om, gör rätt! Prioritera våra kommuner och regioner! Prioritera välfärden och skolan! Prioritera våra barn och unga!
Fru ålderspresident! Jag tackar än en gång Anna Wallentheim för en fin diskussion om angelägna frågor.
Först och främst vill jag understryka att det samhällsproblem som vi nu diskuterar är av ett djup och en vidd som är närmast oöverskådliga. Det har kommit till under en lång följd av år. Det har skett en tredubbling av skjutvapenvåldet på tio år. När det gäller barnen är den förskräckliga siffran 80 åtalade bara så här långt i år för de allra grövsta brotten: mord, mordförsök, medhjälp till mord och så vidare. Det är en siffra som för tio år sedan inte var 80 utan 8.
Det sker en tillväxt av de kriminella nätverken med en nyrekrytering på tre personer per dag och 1 000 per år, i hög grad unga. Det är en brottslighet som tränger sig allt längre ned i åldrarna. Den 15-årsgräns kring vilken vi byggt upp både straffrätten och socialtjänsten är helt omsprungen av en verklighet där förövarna kan vara 12, 13 eller 14 år även i fråga om de allra grövsta brotten. De utnyttjas förstås på ett mycket cyniskt sätt av dem som ligger bakom den här brottsligheten.
Jag går gärna med på att vara överens om att inte vara överens när det gäller ekonomin. Om man i ett inflationsläge av det slag som Sverige har i dag avsätter 40 procent av 40 miljarder till kommunerna är det en enormt stor satsning på välfärden i ett läge när pengarna tappar värde. Vad gäller profilen på de satsningar som rör det område vi nu talar om skulle jag säga att vi inte bara får en rejäl offensiv på den repressiva sidan utan också får en större precision och högre kvalitet i det brottsförebyggande arbetet framöver.
Det handlar nämligen också väldigt mycket om vad man gör med pengarna. Sekretesshinder rivs för att vi ska få bättre tryck i befintliga resurser. Riksdagen kommer att få mötas av en del ganska kärva förslag också på det socialpreventiva området. För att ta ett sådant exempel är utökat ansvar till närområdet för föräldrarna när det gäller barns brottslighet en ganska omdiskuterad fråga, men jag menar att den är mönsterbrytande och superviktig.
Jag för alltså gärna en diskussion om medlen och ekonomin. Där är vi möjligtvis mer överens än vad debatten ger intryck av. Det svåra kommer när vi ska diskutera vad vi ska göra med pengarna framöver.
Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
När rekryteringen till de kriminella gängen kryper allt längre ned i åldrarna utmanas både rättsstaten och socialstaten. Båda måste mobiliseras för att stoppa nyrekryteringen och trycka tillbaka den organiserade brottsligheten.
Regeringen satsar stort på rättsväsendet. Låt mig först konstatera att det i högsta grad också har ett brottsförebyggande syfte och en brottsförebyggande effekt. Vi satsar på polisen, på längre straff och på ungdomsfängelser, som alltihop skapar bättre förutsättningar att förebygga återfall i brott. Det handlar också om att stärka det sociala brottsförebyggande arbetet. Jag är väldigt stolt över de ungefär 2,8 miljarder som satsas i vår budget på olika insatser som förebygger kriminalitet bland barn och unga bara under 2024. Det här är pengar som bland annat ska gå till utökade hembesöksprogram, förstärkta föräldraskapsstödjande insatser, skolsociala team, utvecklad idrottsverksamhet och en satsning på fritidskort för barn och unga. Det handlar om tidiga stödinsatser för att minska risken för allvarlig problematik och framtida kriminalitet. Nästa år kommer regeringen dessutom att presentera en ny socialtjänstlag för en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. För att stimulera omställningen av verksamheten har vi föreslagit en kompetens- och bemanningssatsning på kort sikt och en rejäl investering på totalt över 8 miljarder under de kommande åren i svensk socialtjänst.
Den 19 september, på min födelsedag, hade regeringens råd mot organiserad brottslighet ett extrainsatt möte om lägesbild och åtgärder för att bryta nyrekryteringen av barn och unga till de kriminella gängen. 15 myndigheter och andra nyckelaktörer deltog. Den 29 september redovisade tre av dessa – Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse, Sis – det uppdrag de fick av regeringen i april och lämnade bland annat förslag om att inrätta ett antal samverkansråd, så kallade bob-råd – förkortningen står för barn och unga i organiserad brottslighet – runt om i landet. Syftet med den föreslagna samverkansstrukturen är att bryta rekryteringen av barn till kriminella gäng och att vidta mer effektiva, träffsäkra åtgärder när barn och unga redan hamnat i grov kriminalitet.
Är det här då bara ytterligare en i raden av administrativa överbyggnader? Nej, det är det verkligen inte. Förebilden för den här strukturen är den relativt sett framgångsrika myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Där har man upparbetat samverkansformer som kan visa sig vara väldigt verkningsfulla, när vi nu också ger riktiga verktyg till myndigheten att slå mot den kriminella ekonomin. Det finns alltså en väldigt effektiv och operativ förebild för de här strukturerna.
Svar på interpellationer
Nåväl! En viktig del i arbetet är också olika socialpreventiva satsningar som regeringen tagit initiativ till. Effektivare samverkan nämnde jag. Rivna sekretesshinder är avgörande. Det handlar även om tidigare och tydligare påföljder, förstärkt föräldraansvar, utbyggt familjestöd och ökade resurser till socialtjänst och lärare i utsatta områden.
Vi arbetar också för att säkerställa att socialtjänsten har de verktyg den behöver för att kunna jobba effektivt. En utredning ser nu över hur socialnämnden ska kunna besluta om krav riktade mot barn och unga, som att den unge ska vara hemma på vissa bestämda tider, praktisera på en arbetsplats eller delta i regelbunden fritidsaktivitet. Utredningen ska även föreslå en ordning som ger socialnämnden möjligheter att besluta om öppna insatser till vårdnadshavare utan samtycke. Vi arbetar också för att skapa förutsättningar för en effektiv informationsdelning, det vill säga att riva sekretesshinder, så att bland annat polis, skola och socialtjänst ska kunna utbyta information med varandra på ett effektivt sätt.
Sammantaget gör regeringen stora satsningar på att utveckla och stödja det förebyggande arbetet för att stoppa rekryteringen av unga till kriminella nätverk. Vi överväger förstås löpande nya åtgärder och insatser.
Fru ålderspresident! Jag vill precis som talare i tidigare debatter börja med att uttrycka min bestörtning över det som hände i Bryssel i går. Jag vill tacka såväl justitieministern som polisen och andra aktörer som – precis som justitieministern sa – varit involverade i att hantera händelsen och se till att svenskar även utomlands kunnat få det så tryggt som möjligt i denna svåra situation.
Jag vill också passa på att tacka justitieministern för svaret på interpellationen. Som justitieministern nämnde är det den tredje interpellationen i rad från Socialdemokraterna som han besvarar. Vi får väl se det som ett kvitto inte på fantasilöshet utan på att vi prioriterar det här området väldigt högt.
Tyngdpunkten ligger, som justitieministern var inne på i svaret, på satsningen på bob-råd, som för övrigt spännande nog presenterades på min födelsedag. Den innebär samverkan, föräldrastöd och annat, och det är verkligen jättebra. Jag skriver under alla dagar i veckan på att samverkan, informationsdelning och så vidare är otroligt bra. Men som andra varit inne på i föregående debatter: Tror vi verkligen att samverkan kommer att prioriteras fullt ut när kommunernas budgetar slaktas?
Jag skulle också vilja lyfta fram att vi inte får stirra oss blinda på samverkan och informationsdelning mellan aktörer, eftersom det inte löser grundproblematiken med gängbrottsligheten.
Ta Uppsala som exempel. Kommunen har under flera år byggt upp ett robust och långsiktigt brottsförebyggande arbete. Uppsala har infört nya metoder, byggt upp kompetens och stärkt samverkan. De har anställt socialarbetare i skolan, och de har startat kommunal avhopparverksamhet.
Men ändå har vi under de senaste veckorna sett hur Uppsala dyker upp i rubrik efter rubrik när det kommer till jobbiga eller svåra våldsdåd. Skrapar vi på ytan på dem som ligger bakom dåden börjar det visa till att de personerna inte nödvändigtvis är från Uppsala utan kommer från andra delar av landet.
Svar på interpellationer
Jag vill ställa frågan: Vad lär vi oss av det? Det vi lär oss av det är att ingen ensam kan råda bot på situationen. I det uppskattar jag det som justitieministern på slutet var inne på om att vi löpande överväger andra åtgärder.
Min fortsatta fundering är: I skedet där gängproblematiken ser ut som den gör, hur långt är regeringen villig att gå i tankarna om åtgärder? Ser regeringen till exempel att det finns strukturproblem i Sverige som vi behöver adressera?
När jag nyligen talade med representanter i Uppsala lyftes problemen med HVB-placeringar upp. Den fria HVB-marknaden gör det svårt för mottagande kommuner att skapa goda förutsättningar för de barn från andra kommuner som placeras där.
Barn och unga som är placerade utifrån LVU eller SoL har oftast större behov och sämre förutsättningar för att lyckas i skolan. Samtidigt kommer de skolor där barnen placeras att ha svårt att möta behoven. Vi har varit inne på bristen på pengar och behovet av stödresurser i skolan tidigare.
Vi ska inte heller ducka för det faktum att många av de barn som slutar i nyheterna som dem som skjuter och dem som blir skjutna är barn som samhället genom placeringar på ett eller annat sätt har sagt sig ta över ansvaret för. Avslutningsvis vill jag ställa frågan om justitieministern delar samma problembeskrivning som jag försöker att ge uttryck för.
Är regeringen villig att se över de konsekvenser som marknadiseringen av samhällstjänster haft för samhällets förebyggande förmåga? Kommer justitieministern genom förändringar i synsättet på en marknadiserad välfärd att ge det stöd som kommuner som Uppsala behöver?
Fru ålderspresident! Även jag vill inleda denna debatt med att uttrycka mina djupaste sympatier och mitt stöd för de anhöriga till de brottsoffer som i natt miste livet och en som skadades svårt i terrordådet som skedde i Bryssel. Jag vill tacka regeringen för det arbete som ni har genomfört för att få hem dessa andra i säkerhet som varit kvar där.
Marcus Wennerström har kallat till debatten i dag därför att vi ser en oroväckande utveckling inte bara i Uppsala utan även på andra platser i Sverige. Gängkriminaliteten är något som just nu skakar vårt samhälle i grunden. Det har nått så långt att vi ser barn som skjuter mot barn. Vissa av dem som är med i gängen är knappt fyllda tolv år.
En del av dessa barn har gått med frivilligt. Men det förekommer också att barnen hotas till att gå med i dessa gäng. Jag har nyligen samtalat med olika poliser om barn i gängkriminalitet. De samtalen har dessvärre fått mig att förstå att det är väldigt svårt att få dessa barn att lämna gängen när de väl är med. Solskenshistorierna är kort sagt få.
Därför är det nu viktigare än någonsin att vi tillsammans försöker att stoppa det våld som vi just nu ser ske. Men vi ska också bädda för en bättre framtid där vi kan känna oss betydligt tryggare än vad vi gör i dag. Det krävs många krafter för att stoppa den våldsamma utvecklingen, och så även från denna kammare.
I statsrådets svar i denna interpellationsdebatt nämner han att både socialstaten och rättsstaten måste mobilisera för att stoppa utvecklingen. Jag skulle vilja uppehålla mig lite kring dessa lösningar för att se till att barn inte rekryteras in i kriminalitet.
Svar på interpellationer
På kort sikt finns det mycket vi kan göra genom att ge polisen rätt resurser och rätt förutsättningar. Vi måste även ge tullen förutsättningar att stoppa de droger som kommer in i landet och finansierar dessa gäng. Men på längre sikt måste vi också arbeta förebyggande, som flera av mina kollegor här har varit inne på i tidigare debatter.
Min förhoppning är att vi i dag kan lämna denna debatt bakom oss och vara överens om att satsningar på skolan är en väldigt viktig nyckel för att bryta nyrekryteringen till dessa gäng. Att det är så kan allt från poliser i Detroit till grundskollärare och forskare i nationalekonomi skriva under på. Skolan har väldigt stor betydelse, och den behöver resurser.
Speciallärare kan hjälpa den som har det svårt i skolan så att eleven inte hittar en identitet hos gängen snarare än bland vänner i skolan. Mer skolpersonal kan motverka skolfrånvaron. Vi vet också att det är väldigt många av dem som är intagna som inte har klarat av skolan.
Därför vill jag i dag fråga statsrådet Strömmer: Anser statsrådet att regeringen satsar tillräckligt på skolan för att den ska kunna motverka att fler barn dras in i gängkriminalitet?
Fru ålderspresident! Tack till Marcus Wennerström och Sanne Lennström för viktiga inlägg.
Jag är verkligen beredd till omprövningar i en rad olika avseenden. Jag hoppas att den beredvilligheten är lika stor i riksdagen i stort. Jag är inte beredd att säga, vilket kanske möjligtvis en del drömmer om, att vi ska kasta ut alla företagare och företrädare för civilsamhället från den offentliga välfärden. Det skulle kunna leda till enorma välfärdsförluster.
Däremot råder det ingen tvekan om att det inte finns någon plats för en enda oseriös aktör. Det ska inte finnas någon plats för en enda som försöker att sko sig på skattebetalarnas bekostnad, och inte en enda som använder HVB-hem, avhopparverksamheter eller annan verksamhet som en plattform för rekrytering av barn och unga in i ny kriminalitet.
Man kan utan tvekan säga att inte bara vårt välfärdssystem med bidrag eller andra sociala förmåner i hög grad bygger på tillit. Det gör också våra valfrihetssystem. Det råder ingen som helst tvekan om att vi måste göra ett skifte från tillit till kontroll i en utsträckning som vi förmodligen egentligen inte tycker är så svenskt, eftersom vår samhällsmodell i grund och botten bygger på någonting annat.
Snart är den så kallade Utbetalningsmyndigeten på plats. Det är ett sätt att få ordning och reda på utbetalningarna från välfärden. Vi behöver motsvarande strukturella grepp för att få ordning och reda också på dem som levererar välfärden inklusive de privata aktörer som bidrar men som i några fall tyvärr också bidrar på ett negativt sätt.
Omprövningen sträcker sig också vidare än så. Jag kan ta en utgångspunkt, barn under 15 år. Vi talar väldigt mycket om barnen mellan 15 och 17 år, eftersom det är där de är straffmyndiga. Det är där de kan åtalas och vi kan sätta in ingripande åtgärder oavsett om det handlar om Sis eller så småningom när de blir något äldre Kriminalvården. Men det är 15-årsgränsen om är omsprungen. Det gäller hur man får hantera sekretessfrågor. Det handlar om hur man får använda öppna insatser mot föräldrars vilja utan samtycke. Det gäller påföljderna.
Svar på interpellationer
Det är klart att det är rätt otillfredsställande när polisen tar 12-åringar, 13-åringar och 14-åringar i bilar fulla med vapen och sprängmedel och det man kan göra är att skicka tillbaka dem till socialtjänst och skola. De ska hantera en kriminalitet och en social utsatthet som de inte alls är rustade för.
Jag hoppas att fler partier i riksdagen ska vara beredda att överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern. Det kan låta som en väldigt repressiv åtgärd. Men det handlar i grund och botten om att öppna en verktygslåda som i dag är helt otillgänglig för samhället mot barn som behöver någonting annat än returen från bilen med vapnen och sprängmedlen in i otillräckliga sociala system.
Det handlar inte bara om att kasta barn i fängelse. Där finns den utökade ungdomsövervakningen, ungdomsvården och ungdomstjänsten. Det finns en helt annan kvalitet och ett helt annat tryck i den verktygslådan. Det tror jag kommer att vara en mycket viktig del av den socialpreventiva omprövningen.
När det gäller synen på föräldrarnas ansvar för barns brottslighet tog vi över en utredning som pågick. Den handlade om hyresgästernas ansvar för boende i lägenheten och deras brottslighet. Den gällde alla utom barnen. Jag ser inte logiken. Varför ska en familj ha ett större ansvar för en 17‑åring som är inneboende än en 17-åring som är ens eget barn? Det är oerhört viktigt att vi på det hyresrättsliga området vågar ta föräldraansvaret hela vägen ut om vi ska bryta mönster för att kunna komma åt problematiken.
All in all finns det väldigt mycket att säga om de ekonomiska resurserna. Men det finns otroligt mycket att säga om vad vi ska använda de ekonomiska resurserna till. Den stora prövningen för riksdagen blir när vi ska tala om innehållet i resurserna.
Fru ålderspresident! Tack, justitieministern, för ditt svar, även om jag tycker att det är olyckligt att man drar en tydlig gräns vid att inte ompröva synen på marknadseffekterna på samhällssystemet när det blir så pass spretigt och så pass ostyrigt som vi ser att resultatet har blivit.
Vi ser att marknaden många gånger består av aktörer som, precis som justitieministern är inne på, har orätta ingångsvärden – om man uttrycker sig milt. Vi har sett kriminell verksamhet som har startat HVB-hem. Vi har sett att detta, precis som justitieministern säger, har blivit en grund för rekrytering till gängen.
Detta är i direkt motsats till det jag tänker att vi syftar till när vi som en av de sista åtgärderna för ett barn tar barnet ifrån sin familj och sina förhoppningsvis – men troligtvis inte – trygga hemförhållanden. Detta är alltså vad som sker när vi tar barnen från de förhållanden som ett barn borde få uppleva och tar in dem i samhällets förvar – även om det är i ett HVB-hem, som är lösare än till exempel en Sis-placering.
Det är viktigt att vi inte binder fast oss bara vid ideologier och tankar kring att marknaden kommer att lösa detta. Jag blir därför lite besviken på det svar som jag får. Justitieministern säger att vi ska väga upp detta med kontroll och kontrollmekanismer. Det är tyvärr någonting som jag känner igen från regeringens politik: Man bygger upp en kontrollverksamhet i samhället som blir oproportionerlig. Vi pratar aldrig om vad kostnaden är för de kontrollmekanismer som vi bygger upp.
Svar på interpellationer
Justitieministern får gärna laborera lite med hur många miljarder vi ska pytsa in i att hålla marknadsstyrningen av HVB-marknaden öppen för att inte se andra lösningar. Jag säger alls inte att vi inte kan ha andra aktörer på plats än de statliga eller kommunala. Jag säger bara att vi inte ska ha de grundläggande marknadsmekanismer som nu styr med fri etableringsrätt och med potential att lyfta ut pengar, vilket då sker på bekostnad av vården av de ungdomar som faktiskt kommer in där.
Till detta tänker jag som ett avslutande moment ta upp att justitieministern lyfter något viktigt: den 15-årsgräns som länge har funnits. Som du är inne på tror jag att vi måste tänka längre ned i åldrarna, men vi måste också ha i åtanke att det är barn som vi pratar om. Det är barn som på ett eller annat sätt har insocialiserats i ett sammanhang som jag misstänker är helt världsfrånvänt för dig och mig.
För några veckor sedan var jag på ett Sis-hem. Det har tidigare varit ett Sis-hem för barn mellan 15 och 17 år, och nu är medelåldern strax under 15. Det har alltså gått ned i åldrarna. Jag pratade med dem som arbetar där, och för deras del var det väldigt tydligt att det var en sådan enorm skillnad att ta hand om 13–14-åringarna i bemärkelsen vilket konsekvenstänk de hade och hur mycket man behövde arbeta med dem. Samtidigt har man samma resurser; det är ingen skillnad i bemanning på Sis-hemmen för de yngre barnen i relation till dem för de äldre. Jag tror att det finns mycket som vi behöver jobba med där.
Jag håller med justitieministern i mycket kopplat till att vi måste tänka nytt och våga göra nya saker. Men jag är uppriktigt bekymrad över att ministern i svaret står så fast vid att marknaden ska fortsätta att styra HVB-hemmen.
Fru ålderspresident! Tack så mycket, statsrådet Strömmer, för debatten här i dag och för dina svar! De är viktiga, och debatten är viktig eftersom vi befinner oss i en nationell kris.
I en kris måste vi tillsammans se över lösningar och åtgärder. Politiska poänger får läggas åt sidan, för prestigen måste släppas om vi ska få ett Sverige som inte blir farligare för var dag som går.
Som jag nämnde tidigare måste vi orka och våga se längre framåt än vi gör just nu. Vi behöver en långsiktighet när det gäller att se över alla politikområden för hur vi kan stoppa utvecklingen. I dag har vi 200 000 barn och unga som lever i områden med kriminell närvaro och social utsatthet. Inkomsterna är inte sällan väldigt låga, skolan är undermålig och bostadsförhållandena kan också vara svåra.
Alla unga vill såklart ha en roll i samhället. Man vill vara någon, man vill bli respekterad och man vill helt enkelt höra till. Samtidigt vet vi att skolan har en viktig roll att spela i detta identitetsskapande. Men vi vet också att den står inför stora nedskärningar i stället för de tillskott som den egentligen hade behövt.
Regeringen skulle behöva omvärdera och omprioritera eftersom politik handlar just om prioriteringar. Att då lägga väldigt många miljoner på att ta bort en plastpåseskatt eller att sänka skatten på snus är inte rätt prioriteringar i ett läge där skolan och välfärden behöver resurser för att klara de utmaningar som man just nu står inför.
Svar på interpellationer
Därför undrar jag om statsrådet anser att regeringen satsar tillräckligt på skolan för att se till att den kan motverka att barn dras in i den gängkriminalitet som vi just nu ser.
Fru ålderspresident! Vi hör då och då att Moderaterna ska släppa på prestigen. Det känns nästan som att Socialdemokraterna snart måste släppa talepunkten att släppa på prestigen, för den skivan har börjat gå några varv.
Det finns ingen prestige alls. Däremot vill man gärna lyssna om det finns något bra att ta fasta på. Det gör det ibland, och då ska vi göra bra saker av det. Ibland finns det inte något bra, och då vill vi lämna det och gå vidare.
Apropå ideologiska blockeringar kanske man ändå måste spetsa öronen och lyssna lite grann på statsrådens svar. Det är tvärtom så att jag tycker att det finns goda skäl att ompröva inslag i vår valfrihetsmodell, för det är uppenbart att inte minst kriminella aktörer kan använda strukturer som bygger på tillit till en rad olika kriminella syften. Hela grundslagen i planen för att knäcka de kriminella gängen handlar om att slå mot våldet, slå mot den kriminella ekonomin – där har man de oseriösa aktörerna – och bryta nyrekryteringen av barn och unga.
Det jag är rädd för är möjligtvis den som ser chansen att slå hårt mot välfungerande vårdcentraler och välfungerande skolor som är i privat regi när nu vissa aktörer är oseriösa. Jag är rädd att man i denna ideologiska blockering eller ideologiska chanstagning kanske missar någonting som är utomordentligt väsentligt att ta in. Det är alltså inte bara de privata innehavarna av HVB-hemmen som kan vara föremål för de kriminellas aktiviteter. Vi vet att påtryckningsoperationerna och infiltrationen omfattar socialtjänsten, kommunala stadsbyggnadskontor och politiska partier. Det finns klanstrukturer som äter sig in i stora delar av offentligheten.
Om vi ska se klart på frågan och kunna slå mot den ekonomiska basen och mot de system genom vilka man drar in barn och unga i kriminaliteten måste vi nog utan skygglappar, som det heter, gå både mot de inslag i det privata som inte fungerar och för den delen också de sårbarheter och inslag som inte fungerar i det offentliga.
Den så kallade insocialiseringen och 15-årsgränsen när vi talar om barn och unga är förstås en realitet som vi arbetar med hela tiden. Det gör vi alla i våra olika roller. Vi talar om barn; det gör vi redan när det gäller 15−17-åringarna.
Men en insikt som jag tror kommer att vara omvälvande för utformningen av effektiv politik på området är insikten om att alla gamla erfarenheter av hur barn insocialiseras i kriminalitet kommer på skam när det gäller den grova kriminaliteten. Hela vår modell bygger på att barn börjar sniffa lite lim och skolka lite grann. Man gör någon olovlig körning, och man luckar och drevar sin moped. Så där glider man i väg in i någonting som så småningom blir lite stölder och en misshandel på krogen – och så är man på väg.
Men så är det ju inte! 12-åringar, 13-åringar och 14-åringar dras in – det kan gå på fem tio minuter – i den allra grövsta kriminaliteten. Den verkligheten kommer vi inte att kunna möta med en modell som bygger på en föreställning om att det är en längre karriär eller en längre insocialisering. Det kommer att kräva helt andra insatser också mot de allra yngsta. Det kommer att handla om de repressiva och de mer krävande inslagen, oavsett om de kommer från Kriminalvården, från Statens institutionsstyrelse eller från kommunala och sociala insatser. Den kravfyllda delen av socialstaten kommer att behöva kliva fram på motsvarande sätt som den mer repressiva rättsstaten.
Svar på interpellationer
All in all är det läge för omprövning. Behovet kommer att gälla politikens alla delar. Jag är i väldigt hög grad beredd till omprövning. Jag hoppas verkligen att fler delar av denna kammare också är det.
Fru ålderspresident! Jag ska försöka fatta mig kort.
Jag ber om ursäkt om jag misstolkade justitieministern, men jag har fortfarande inte riktigt hört vilka delar av denna marknad som är under potentiell omprövning. Fungerande verksamheter vill inte jag heller ta bort, men kan vi åtminstone få ett exempel kopplat till etableringsfriheten för HVB-hem som gör att de kan centraliseras till vissa poster, vilket blir en tung belastning för skolorna? Eller kan vi få höra om justitieministern åtminstone ser något behov av att utöka stödet till de skolor som ofrivilligt, om man uttrycker det så, tar emot många av de HVB-placerade barnen? Det blir ju en väldigt stor belastning för de skolorna när resurskrävande barn kommer in som har rätt till en obruten skolgång – så långt det nu är möjligt; ofta blir det ett teoretiskt exempel.
Här skulle jag bara vilja få en tydligare bild från justitieministern. I övrigt har jag ingenting att invända mot den bild han ger av insocialiseringen. Det var inte meningen att ge intrycket att jag står kvar i någon förlegad bild, utan jag tror att vi båda ser samma verklighet och förskräcks över hur snabbt det går. I princip är det barn som är på väg hem från skolan och råkar passera fel gäng på vägen, och sedan har de inget annat val än att bli gängkriminella. Så snabbt kan det gå.
För att avsluta vill jag ändå känna justitieministern på pulsen och be honom exemplifiera vilka delar av denna marknad som möjligen kan omprövas.
Fru ålderspresident! Jag tackar för den här debatten och också för den avslutande frågan.
För att komma tillbaka till grundslagen är det oerhört viktigt att vi, om vi ska lyckas vända utvecklingen, behöver göra flera saker samtidigt – slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och metodiskt arbeta för att bryta nyrekryteringen av barn och unga till den här brottsligheten. Inte sällan finns det snitt som går mellan dessa delar.
När det gäller vilka aktörer som ska vara med och bidra till att lösa de stora samhällsproblem som vi står inför, eller är mitt uppe i, är det viktigt att säga att olika aktörer med hög kvalitet och seriösa intentioner – kommunala aktörer, aktörer från civilsamhället och ideella strukturer samt aktörer från företagsamheten – alla kommer att behövas om man ska mobilisera samhällets resurser kring detta.
Svar på interpellationer
Ett oerhört stort problem när det gäller HVB-hemmen i Sverige är att antalet platser är alldeles för lågt. Ett väldigt kritiskt och skriande problem runt om i landets kommuner är att alldeles för få familjer kan tänka sig att bidra med sitt hem till barn och unga på glid som behöver bryta sin destruktiva tillvaro och hamna i ett tryggare, säkrare, bättre och värderingsmässigt mer högkvalitativt sammanhang. Det kommer vi inte att kunna lösa med mindre än att civilsamhället kliver fram och är berett att ta sin del.
Jag tror att de grepp man måste ta handlar om tillståndssidan, om tillsynssidan, om att arbeta mycket mer offensivt med näringsförbud och om en screening av olika aktörer som måste ha ett helt annat intentionsdjup. Många fler måste få nej i första läget. Kraven för att få tillstånd att driva HVB-hem måste höjas. Det är det sätt jag bedömer är det bästa för att driva bort oseriösa aktörer.
Sedan kan vi prata om resursfrågan. Den är seriös och viktig när det gäller skolorna i de kommuner där HVB-hemmen finns.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru ålderspresident! Matilda Ernkrans har frågat mig hur ett svenskt veto mot EU-budgeten skulle påverka processen för att förhandla en ny långtidsbudget, om regeringen kommer att göra som SD uttalat sig och använda sitt veto mot EU-budgeten samt om ett veto mot EU-budgeten i detta läge verkligen är det bästa sättet att försvara vår låga EU-avgift och samtidigt säkra stödet till Ukraina och migrationsuppgörelsen.
Sveriges förhållningssätt och ingångsvärden i den här budgetförhandlingen överensstämmer i allt väsentligt med det förhållningssätt och de ingångsvärden som Sverige haft vid tidigare tillfällen av detta slag. Regeringen för en med riksdagen väl förankrad budgetrestriktiv linje, som därtill är väl känd bland övriga medlemsstater. Tidigare svenska ställningstaganden har på intet sätt påverkat vår förmåga att aktivt och effektivt delta i de nu aktuella förhandlingarna, varför jag heller inte ser någon påverkan vad gäller kommande budgetförhandlingar.
Översynen av den fleråriga budgeten hör till de beslut som enligt EU-fördragen tas med enhällighet. Det betyder att en uppgörelse behöver ha stöd hos samtliga medlemsstater.
Nu pågår förhandlingarna, och regeringen driver svenska intressen i linje med den med riksdagen förankrade ståndpunkten. Utöver att verka för en budgetrestriktiv linje agerar regeringen beslutsamt för att säkra långsiktig finansiering till stöd för Ukraina, det vill säga likviditetsstöd och stöd för uppbyggnad, särskilt kopplat till Ukrainas EU-integration. Sverige verkar för att Ukrainafaciliteten ska hanteras som ett separat instrument.
Sveriges ställningstagande till en överenskommelse kommer som alltid att förankras med riksdagen.
Avseende vad som är det bästa sättet att försvara vår EU-avgift och rabatt kan det inledningsvis konstateras att förslaget inte berör den svenska rabatten. Rabatten fastställs i budgetramsuppgörelsen från 2020 och är en del av nuvarande regelverk.
Svar på interpellationer
För att hålla nere den svenska avgiften handlar det därför om att begränsa kostnadsökningar och att verka för omprioritering och finansiering från den befintliga EU-budgeten. Detta uppnår vi genom att bedriva ett aktivt påverkansarbete och driva svenska intressen gemensamt med likasinnade.
Fru ålderspresident! Det går inte att inleda en debatt med EU-ministern en dag som denna, dagen efter ett terrordåd mot Sverige och svenskar i Bryssel, utan att säga att våra tankar naturligtvis går till offren och deras anhöriga. Det behövs verkligen en nationell samling mot terrorn.
Med det sagt går jag in på dagens interpellation. Tack, statsrådet Jessika Roswall, för svaret!
När den socialdemokratiskt ledda regeringen förhandlade EU:s långtidsbudget för snart tre år sedan, då vi också förhandlade rabatten, kunde vi genom samarbete med likasinnade länder hålla nere den svenska EU-avgiften. Tillsammans med andra länder drev vi också igenom villkorlighetsmekanismen: Alla EU-länder måste nu leva upp till grundläggande demokratiska principer för att få ta del av EU:s pengar.
Genom att förhandla och diskutera kan man komma väldigt långt och väldigt nära ett förhandlingsresultat som gynnar Sverige och det europeiska samarbetet. Det har Sverige lyckats med förut.
Nu ska EU:s långtidsbudget som sagt förhandlas igen. Vi är eniga med EU-ministern om att EU i första hand bör lösa sina utmaningar genom omfördelning i stället för att öka budgetramen. Vi är överens om budgetrestriktiviteten.
När statsminister Ulf Kristersson snart ska åka till toppmötet i Bryssel är det dock Sverigedemokraterna som håller i taktpinnen, och när Sverigedemokraterna får styra över EU-politiken ska det inte byggas några allianser. Det ska inte förhandlas eller diskuteras, utan när vi på kommande toppmöte ska diskutera fortsatt ekonomiskt stöd till Ukraina, hur vi kan bygga Europas säkerhet starkare och hur vi kan hantera migrationen vill ju Sverigedemokraterna att vi ska måla in oss i ett vetohörn tillsammans med Ungern.
Jag tycker att EU-ministern behöver utveckla sitt svar på om det verkligen är ett bra sätt att säkra svenska intressen i EU.
Fru ålderspresident! Jag utvecklar gärna. Men jag uppfattar det som att Matilda Ernkrans, precis som regeringen, värnar ett starkt svenskt inflytande på EU i allmänhet, på budgeten i synnerhet och på den pågående översynen av långtidsbudgeten.
Jag kan utveckla mitt resonemang om hur vi jobbar med att förankra och förhandla den svenska positionen, som är väl förankrad i riksdagen. Vi jobbar på alla nivåer. Vi jobbar med Sverige i fokus. Och vi jobbar för ett fortsatt stöd till Ukraina.
Svar på interpellationer
Den svenska uppfattningen är fortsatt mycket budgetrestriktiv. Det är en ståndpunkt som är väl känd bland övriga medlemsstater. Den är också väl förankrad sedan tidigare förhandlingar, som Matilda Ernkrans hänvisar till. Jag, finansministern och våra tjänstemän arbetar för att den här budgetramens omfattning ska bli oförändrad och för att budgetramens tak inte ska öppnas.
Hur gör vi då det i våra förhandlingar? Först och främst har vi diskussioner med det spanska ordförandeskapet. Vi framför våra synpunkter och inspel tillsammans med det som framkommit i de förhandlingar vi har haft här i riksdagen. Vi har också regelbundna avstämningar med vår likasinnade grupp, som nu är lite större än förra gången det förhandlades.
Jag personligen har bilaterala möten med likasinnade och andra. Jag har själv haft möten med representanter för Danmark, Finland, Slovenien och Slovakien. Och jag planerar att ha möten med representanter för Belgien, Frankrike, Irland, Tjeckien, Tyskland och Österrike.
Samtidigt har såklart jag och mina kollegor möten med kommissionen och förhandlar. Det är ju det vi jobbar med. Det har jag också förankrat i Sveriges riksdag.
Prioriteringarna för Sveriges regering i de här frågorna är väl kända. Det handlar som sagt om fortsatt stöd till Ukraina. Det ansåg vi också var skälet för att öppna för en ny översyn av långtidsbudgeten, eftersom just det inte fanns med i budgetöverenskommelsen från 2020.
Jag uppfattar också på Matilda Ernkrans att vi är överens om ingången att finansieringen ska ske i första hand genom omprioriteringar av befintliga medel. Det är också det vi för fram i våra förhandlingar på olika nivåer. I tuffa tider är vi från svensk sida tydliga med att alla måste prioritera. Det gör vi i Sverige. Det gäller även våra olika EU-institutioner. Den synen delas också av många andra medlemsstater.
Det är ingen hemlighet att det krävs enhällighet för den här typen av beslut. Det vet alla medlemsstater och alla som förhandlar. Man är inte överens förrän alla är överens. Men mitt och regeringens uppdrag, och det mandat som jag upplever att jag har fått från en bred majoritet i riksdagen, är att se till att Sverige får ett maximalt genomslag i förhandlingarna, i akt och mening att se till att skydda det långsiktiga stödet till Ukraina. Den uppfattningen och linjen hoppas och uppfattar jag att Matilda Ernkrans och Socialdemokraterna står bakom.
Fru ålderspresident! I den osäkra värld vi lever i är EU-samarbetet oerhört viktigt för Sverige – för vår säkerhet, för vår trygghet och för vår ekonomi.
Socialdemokraterna och Moderaterna har tidigare stått nära varandra i den svenska EU-politiken. Det har funnits en bred förankring i riksdagen när svenska ministrar har åkt till Bryssel för att företräda Sverige och driva svenska positioner i EU. Den stora skillnaden just nu mellan Socialdemokraternas EU-politik här i Sveriges riksdag och Moderaternas EU-politik är Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna är Sveriges mest EU-kritiska parti. De vill ställa Sverige i vetohörnet, tillsammans med Ungern, när det gäller budgetfrågan. Det har de uttalat offentligt. Jimmie Åkesson vill också att vi ska utreda det svenska EU-medlemskapet. Det har han framfört mitt under brinnande krig på vår kontinent.
Svar på interpellationer
Det skulle ändå vara intressant att få höra hur samtalen går i Regeringskansliet. Är en snabbutredning av det svenska EU-medlemskapet på gång? Var står det i relation till vetot? Hur påverkar regeringsunderlaget den svenska EU-politiken, och vad gör det med det svenska inflytandet i EU-kretsen?
Fru ålderspresident! Jag har befunnit mig i Matilda Ernkrans position, i oppositionsledarrollen i EU-nämnden. Jag var också med när man förhandlade om långtidsbudgeten 2020. Det stämmer väl att dåvarande regering och opposition hade ett gott samarbete. Det är min förhoppning och upplevelse att vi fortfarande har det.
Just den här typen av frågor informeras det om och bereds i ett särskilt organ i riksdagen. Det är något som jag värnar. Jag hoppas att även socialdemokraten Matilda Ernkrans sätter stort värde på det. Det är extra viktigt i dessa tider.
Vi tycker som sagt att det är angeläget att göra en översyn för att säkra det långsiktiga stödet till Ukraina. Vi vet att konsekvenserna av kriget kommer att vara långsiktiga och kostsamma. Både det politiska stödet och återuppbyggnaden kommer att tarva pengar. I dessa svåra tider ser vi att stödet för det kanske inte alltid är lika starkt. Till exempel har partier i Slovakien, bland annat socialdemokratiska Smer, ifrågasatt stödet till Ukraina.
Då är det extra viktigt att föra fram de svenska diskussionerna för ett fortsatt stöd. Jag är glad att jag har med mig ett starkt stöd för det från Sverige. Att Sverige kan stå enat i detta i de fortsatta diskussionerna är såklart en viktig signal till ukrainarna men också till våra internationella partner, såsom USA. Den uppfattningen hoppas jag att Matilda Ernkrans också har.
Jag är stolt över att tillhöra en regering som har fortsatt med det starka bilaterala stödet till Ukraina. Under vårt ordförandeskap säkrade vi även en bred uppslutning för Ukraina.
Jag fick nyss en fråga från Matilda Ernkrans om hur synen på Sverige påverkas. Under det svenska ordförandeskapet visade vi, i akt och mening, vårt starka stöd till Ukraina. Vi genomförde också ett väldigt lyckat ordförandeskap. Min uppfattning är alltså att synen på Sverige är väldigt god och att synen på den svenska ståndpunkten när det gäller budgeten, som går flera budgetar tillbaka, är väl känd. Vi förhandlar utifrån den kända ståndpunkten.
Jag tackar för interpellationen redan nu. Det är bra att jag får möjlighet att lägga ut texten om hur vi förhandlar om den i riksdagen förankrade ståndpunkten. Men jag hoppas att Socialdemokraterna, liksom vi gjorde förra gången, kommer att fortsätta att ta gemensamt ansvar för att vi kommer att lyckas även denna gång.
Fru ålderspresident! Socialdemokraterna är eniga med EU-ministern om att nya ekonomiska utmaningar främst ska lösas genom omfördelning, och vi står för en stark budgetrestriktivitet. Smer är uteslutet ur Europeiska Socialdemokratiska Partiet. Det är viktigt att ha ordning och reda.
Svar på interpellationer
Det är ändå fascinerande att vi kan ha denna interpellationsdebatt när statsrådet än så länge inte med ett ord har berört det som offentligt har framförts av det som är regeringens samarbetsparti och regeringsunderlag, nämligen Sverigedemokraterna, som vill lägga in sitt veto i budgetförhandlingarna och som vill ha en översyn av EU-medlemskapet. Det handlar om hur det påverkar den svenska regeringen och de svenska intressena i EU-kretsen att föra fram starka svenska positioner. Det borde vara rimligt att EU-ministern, som är den som sitter i förhandlingarna med regeringsunderlaget, faktiskt svarar på frågorna.
Jag vill upprepa att i den osäkra värld vi lever i är EU-samarbetet viktigt för Sverige, för vår trygghet och utveckling. Men utifrån det statsrådet hittills har sagt, eller inte sagt, är min avslutande kommentar följande. Det betyder att Sverigedemokraternas offentligt framförda vetohot mot budgeten alltså bara var tomma ord, något för att ge tidningsrubriker och inte en fråga som man faktiskt driver.
Fru ålderspresident! Jag tackar Matilda Ernkrans för interpellationsdebatten.
Låt mig få säga att jag och regeringen fokuserar på att se till att få så bra förhandlingsresultat som möjligt för Sverige, vilket jag också uppfattar att vi har fått ett starkt mandat för vid våra överläggningar med riksdagen. Matilda Ernkrans och jag har varit med på lika många möten där ståndpunkten har förberetts, och alla partier har varit representerade. Det har inte skadat svenskt anseende att ha den tydliga och brett förankrade svenska ståndpunkten.
Frågorna i interpellationen gällde i sig inte en eventuell översyn av EU‑medlemskapet, men jag har tidigare sagt att man alltid ska utvärdera olika delar. Det gör vi hela tiden, och riksdagen har sina olika beredningar där man tittar över tidigare fattade beslut. Med detta sagt håller jag helt med Matilda Ernkrans om att EU är vårt bästa sätt att säkra fred, säkerhet och tillväxt. I EU finns vår gemensamma värdegrund, och där gör vi vårt bästa arbete och ger fortsatt stöd till Ukraina, och så vidare.
Jag ser fram emot att vi i detta svåra läge kommer att fortsätta att ha ett gott samarbete med Socialdemokraterna och med Sveriges riksdag för att på bästa möjliga sätt få ett gynnsamt förhandlingsresultat när det väl kommer.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru ålderspresident! Marcus Wennerström har frågat mig på vilket sätt jag avser att se till att kommuner som framöver befinner sig i liknande situationer som Heby, det vill säga med skyfall och översvämningar, ska kunna få stöd av staten och hur detta stöd i så fall skulle se ut.
Regeringen konstaterar att klimatförändringarna kan innebära stora nederbördsmängder och risker för översvämningar, vilket kan bli svårt för enskilda kommuner att klara av. Ansvaret för att hantera dagvatten och förebygga översvämningar är delat mellan kommunerna och de enskilda fastighetsägarna. Kommunerna har ansvar för det kommunala vatten- och avloppsnätet, och de har också ansvar för planering och anpassningar. Kommunerna har dessutom, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, ansvar för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänsten.
Svar på interpellationer
I både det förebyggande arbetet och i den akuta krissituationen kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och länsstyrelserna stödja kommunerna. I MSB:s översvämningsportal finns bland annat översvämningskarteringar och andra hot- och riskkartor. I ett akut läge kan myndigheten bidra med översvämningsbarriärer och vattenpumpar. I sådana lägen kan även länsstyrelserna kalla till en samverkanskonferens med berörda myndigheter och aktörer för att samordna åtgärder och ta fram regionala lägesbilder.
Regeringen förbereder nu en reviderad strategi för klimatanpassning som ska ta ett samlat grepp om de behov som finns för att hantera ett förändrat klimat.
Vad gäller det statliga vägnätet har Trafikverket ansvar för underhåll och att göra de reparationer som behövs. Myndigheten handlägger även statsbidrag till enskild väghållning. Enskilda väghållare som får driftsbidrag kan ansöka om bidrag till särskilda driftsåtgärder. Dessa särskilda driftsåtgärder skulle kunna avse till exempel åtgärder för att återställa skador. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 en satsning på 100 miljoner kronor per år under 2024 och 2025 på förstärkt vägunderhåll av enskilda vägar.
Det finns alltså en hel del statliga insatser på det här området, men den grundläggande principen är att kommuner är självstyrande och därför ansvarar för att organisera och finansiera sin verksamhet på egen hand.
Fru ålderspresident! Jag tackar civilministern för svaret, men jag är faktiskt inte nöjd.
Min förhoppning när jag ställde frågan var att svaret skulle bli ungefär att vi alla vill vara med och skapa ett så motståndskraftigt samhälle som möjligt. Jag hade velat höra att ansvarsprincipen som grund innebär att vi ändå har en målbild om att kunna stödja varandra och alla delar av Sverige när något inträffar. Framför allt hade jag velat höra att det känns lite märkligt att få en hänvisning till Google Maps som primär källa för information om läget på statens vägar. Men statsrådet Slottners interpellationssvar gör mig uppriktigt bekymrad.
Precis som civilministern poängterar har Sveriges kommuner ett långtgående ansvar när det gäller att förebygga och även hantera det som inträffar inom deras geografiska områden. Men de är inte ensamma om det ansvaret. När Sverige på bred front arbetar för att ställa om till ett försämrat omvärldsläge är Trafikverket dessutom sektorsmyndighet för transportsektorn. Pengarna som pumpas in i det statliga omställningsarbetet överstiger med god marginal de resurser som årligen blir bidrag till kommunerna.
När källare i Heby översvämmades, när Tegelvallen låg under vatten, när reningsverket tvingades stänga av till följd av de stigande vattennivåerna, då bad den kommunala krisorganisationen om hjälp. Den bad inte om hjälp med något enormt, ansträngande eller svårt, utan den bad om hjälp från staten att få en bra bild över vilka vägar i kommunen som var farbara. Då blev svaret en hänvisning till Google Maps.
Svar på interpellationer
Staten i det här fallet var Trafikverket, och flera av de vägar som svämmades över var statens. Av civilministerns svar kan jag inte tolka annat än att civilministern anser att detta är rimligt. Av svaret framgick att MSB möjligen kan bistå med översvämningsskydd i den typen av händelser, men där tycks stödet sluta.
Jag tittade efter vad Trafikverket säger. På deras hemsida läser jag följande: ”Vi och andra aktörer i transportsystemet har god förmåga att leda och fatta beslut inom vårt eget ansvars- och verksamhetsområde vid allvarliga störningar och kriser. Vi kan också sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information. Vid behov ska aktörerna i transportsystemet kunna medverka i samordning och koordinering av åtgärder samt samverka med andra.”
Även i myndighetens instruktion 2 § 5 står det att man ska ”ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser”.
Allt det här levereras under en prydlig och fin vision: ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt.”
Fru ålderspresident! Ingenstans där jag har letat har jag hittat någon skrivelse som vid händelse av översvämning friskriver staten från det ansvar som den har för exempelvis statliga vägar. Min fråga tillbaka till statsrådet är därför om statsrådet står kvar vid uppfattningen att det inte finns någon del i krishanteringsarbetet som också anbelangar Trafikverket. Är svaret till kommunerna att ”skorpar det till sig, då får ni sköta det själva – vare sig ansvaret i vardagen är ert eller inte”?
Fru ålderspresident! Det är väl inte helt förvånande att en interpellant inte är helt nöjd med svaret som han eller hon får. Så brukar det många gånger vara, och så är det säkert den här gången också.
Jag kan ju omöjligt svara på frågor som rör vad enskilda kommuner får för svar från enskilda myndigheter med hänvisning till Google Maps eller annat. Det blir ju jättesvårt för mig som minister att ha synpunkter på enskilda svar från enskilda myndigheter. Jag tror faktiskt att ledamoten Wennerström förstår att det skulle bli väldigt konstigt och att jag mycket lätt skulle kunna överskrida de befogenheter jag har som statsråd om jag skulle göra det – framför allt när det är en myndighet som inte ens ligger under mitt departement.
Grunden är ändå att kommunerna är huvudansvariga för vatten och avlopp, för att hantera översvämningar, för att ha ett resilient vägsystem – när det är deras egna vägar, vill säga – och för att ha ett va-system som klarar av allt kraftigare skyfall. Det är liksom grunden, och det sa jag också här i mitt svar på ledamotens interpellation.
Sedan finns det flera statliga åtgärder på flera olika nivåer inom flera olika departement och flera olika myndigheter för att stötta kommunerna i det förebyggande arbetet. När det gäller översvämningar men också andra hot och risker finns det ett direkt stöd i samband med detta. Där har bland annat MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, nämnts som en viktig aktör. Länsstyrelserna är också viktiga i det arbetet. SMHI är viktigt med den kunskap man har där, liksom Trafikverket som nämns särskilt i det här fallet.
Svar på interpellationer
Vi har också ett antal åtgärder på gång för att stärka just resiliensen. Det kommer en ny vattentjänstlag från och med årsskiftet som ska stärka resiliensen ytterligare. Vi har en nationell strategi för klimatanpassning som är under framtagande nu. Det ansvarar Närings- och klimatdepartementet för. Vi lägger även nästa år in 500 miljoner kronor som kommunerna kan söka från MSB för att kunna hantera olika skador som uppstått på vägnätet i samband med exempelvis en naturkatastrof. Vi ökar också anslaget för underhåll av enskild väg med 100 miljoner kronor 2024 och 2025 för att kunna göra vägnätet mer robust. Så visst kommer det en hel del åtgärder också från regeringens sida och från statlig nivå för att hantera riskerna för ett förändrat klimat.
Regeringen lägger också generellt stor vikt vid och mycket arbete på att rusta upp civilförsvaret i så att säga brett omfång inom många olika sektorer. Där har vi nu en struktur med sektorsmyndigheter och beredskapsmyndigheter där länsstyrelserna är indelade i civilområdesansvar. Allt detta syftar till att stärka den civila beredskapen. Det här är statsrådet Bohlin huvudansvarig för.
Vad gäller Trafikverket vet Marcus Wennerström att det inte ligger på mitt bord. Vill han diskutera Trafikverket särskilt och enskilda svar får Wennerström ställa interpellationen till det statsråd som har Trafikverket under sig.
Fru ålderspresident! Det är precis som statsrådet nämner en hel del olika statsråd eller funktioner inom regeringen som har ansvar för olika delar av det här.
Min grundfråga handlade aldrig specifikt om svaret om Google Maps. Jag tyckte att det var absurt nog att ändå lyfta in som exempel.
Det som upprör mig och gör mig väldigt förbryllad är svaret som hela tiden går tillbaka till att det är kommunernas ansvar, för det är det inte. Om statsrådet ärligt läser lagen om kommuners och regioners ansvar inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap, den man brukar kalla LEH, ser han att kommunernas ansvar sträcker sig till att ha krisberedskap och hanteringsförmåga för de kommunala verksamheterna. Utöver det ska man kunna öppna upp för en samverkansstruktur med berörda aktörer.
Ansvarsprincipen säger att den som har ansvar i vanliga fall har det också i kris. Oavsett om myndigheten råkar falla under statsrådets befogenheter eller inte gäller det alla myndigheter i Sverige. Den principen friskriver vi oss inte från bara för att vattendragen råkar svämma över.
Det var också av den anledningen jag ursprungligen ställde principfrågan till Carl-Oskar Bohlin. Men då valde Regeringskansliet att bolla över svaret på den skriftliga frågan till civilministern, varför jag väljer att ställa frågan till civilministern också nu. Jag tänker att regeringen har valt den företrädare som man anser lämpligast att svara på frågan.
Civilministern lyfter också fram klimatåtgärderna som man kan söka medel för som kommun. Då är det intressant att jag så sent som i går var hos länsstyrelsen, som ägnade sin beskärda del av föredraget man höll åt att beklaga de kraftiga nedskärningar som görs i just satsningar på klimatåtgärder kopplade till krisberedskapen.
Svar på interpellationer
Det är nästan tragikomiskt att se hur de nedskärningarna kom alldeles precis när vi såg konsekvenserna av klimatförändringarna svämma över stora delar av Sverige. Det var ju inte bara Heby som drabbades, och det var inte bara vägarna. Det var Heby, men det var också Sala. Det var stora delar av Värmland som också drabbades hårt. Och vi alla minns översvämningarna i Gävle förra sommaren.
Jag tänker att det viktiga här är principfrågan. Det är också principfrågan jag kommer att rikta till civilministern. Som jag frågade tidigare: Är civilministerns svar till kommunerna att ”oavsett om ni har ansvar i vardagen eller inte är det på ert bord att hantera de kriser som inträffar inom ert geografiska område”?
Fru ålderspresident! Att jag hakade upp mig lite på Trafikverket och Google Maps här i början var ju för att Wennerström själv ägnade ganska mycket tid i sitt första anförande åt att prata om just Google Maps och insinuera att jag stödde och stod bakom Trafikverkets svar om Google Maps och så; jag tänker inte blanda mig i det. Det var därför jag i en del av mitt anförande uppehöll mig vid just det.
Så här är det: Grundansvaret för va-system och för att va-system ska klara exempelvis skyfall och översvämningar och anpassningar till ett förändrat klimat där vi gör prognoser eller förutsätter att vi kommer att se mer av extremväder framöver, det grundansvaret ligger på kommunerna. Vi vet också att Kommunsverige i sin helhet står inför stora investeringsbehov i just va-systemen, vilket bland annat – inte enbart, absolut inte enbart, men bland annat – beror på förväntade ökade regnmängder under kortare perioder och ökad förekomst av exempelvis skyfall.
Sedan är ansvaret delat. Som jag försökte redogöra för i mitt tidigare inlägg har många olika statliga myndigheter uppdrag och uppgifter inom detta område, som både är direkt finansierade och finns med i myndighetens instruktioner och ska klaras av inom given ram. Det är inte alltid självklart och glasklart exakt vem som ansvarar för exakt vilken detalj i alla lägen, och ibland är som sagt ansvaret delat. Det kommer säkert ibland att vara så att kommunerna vid en händelse tycker att någon myndighet borde ta ansvar men myndigheten hänvisar tillbaka till kommunen. Dessa konflikter kommer alltid att finnas; det gör de ofta just när ansvaret är delat.
Många myndigheter – jag nämnde MSB, Trafikverket, länsstyrelserna, SMHI – har ändå möjlighet att stödja, både arbetskraftsmässigt, pengamässigt och kunskapsmässigt, för att stärka kommunerna, både i det förebyggande arbetet och, när en katastrof väl har skett, i det mer direkta arbetet.
Det är ungefär där jag kommer att landa i detta svar – mycket tydligare än så kommer jag inte att kunna vara här och nu. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att återkomma med fler åtgärder när vi har en klimatanpassningsstrategi och annat framöver. Men nu är budgeten lagd. Vi kommer att återkomma till uppdragen i regleringsbrev och instruktioner, men de ekonomiska ramarna är satta. Vi ser att vi förstärker exempelvis underhållet av enskild väg, och vi ser att stödet i form av de statsbidrag som MSB kan dela ut för miljöanpassningsåtgärder ligger kvar på en halv miljard kronor. Det är alltså de pengar som finns där. Ser regeringen behov av ytterligare förtydliganden eller förändringar av ansvarsfördelningen får vi återkomma, men några sådana besked har jag inte att ge i dag.
Svar på interpellationer
Fru ålderspresident! Vi ska väl inte snöa in för mycket på Trafikverket igen, men eftersom du, Erik Slottner, återkommer till att jag nämner Trafikverket tänkte jag ändå poängtera att stora delar av ditt svar går ut på att förklara Trafikverkets uppdrag. Ingenstans nämns krisberedskap som en del av det uppdraget, så därför snöade jag in lite på just Trafikverket i mitt svar till dig.
Det är samma sak när det gäller va-system. Självklart är det ett kommunalt ansvar att driva va, och kommunen har också ett ansvar för att se till att va-systemet har en bra kontinuitet och redundans och kan hantera olika typer av störningar.
Samtidigt är det inte bara va-systemet som svämmar över. Även åar och vattendrag bräddar. Man kan alltså inte förminska detta till att det bara är en kommunal verksamhet som är grunden. Och oavsett om det är det eller inte är det just där och då, när krisen inträffar, konsekvensen vi ska hantera, inte grundorsaken. Att säga att va är ett kommunalt grunduppdrag och att vi därför inte kommer att hantera det är som att ambulansen skulle komma fram till en person med hjärtinfarkt och man skulle börja prata om att du borde ha gjort andra levnadsval och kostval tidigare. Fokus ska vara på det som är viktigt, och det är hanteringen där och då. Det är där frågan ligger.
Jag sa inledningsvis att jag var bekymrad, och det anknyter till att regeringen nu genom en statlig utredning gör en översyn av just lagen om extraordinära händelser. Den är från 2006 och behöver naturligtvis ses över. Jag välkomnar i grund och botten översynen, men om grundinställningen är att så mycket som möjligt av ansvaret ska läggas över på kommunerna, vilket jag läser in i de svar som återkommer, ligger vi risigt till. Vi måste våga växla upp och se att vi, som civilministern nämner på slutet, är ett samverkande system, där många måste dra tillsammans. Vi är inte konkurrerande företag som ska försöka roffa åt oss våra små bitar, utan det är ett system där vi måste hjälpas åt.
Fru ålderspresident! Det sista håller jag verkligen med om: Detta är något vi behöver jobba med tillsammans i kommuner och myndigheter, alltså på den lokala och den statliga nivån.
Vi kommer säkert att få se över olika gränsdragningsproblem. Med tanke på de nya utmaningar som finns, bland annat ett förändrat klimat, kommer regeringen säkert att behöva återkomma med förändringar av olika slag för att bättre hantera detta. En del av dessa lagförändringar och tillägg har redan nämnts här, men det skulle inte förvåna mig om det under mandatperioden kommer ännu fler initiativ.
Jag har i mina anföranden här lyft behovet av både det förebyggande och det direkta stödet från myndigheten, för att höja kunskapsnivån och för att kunna bygga mer resiliens så att vi kan hantera exempelvis översvämningar bättre. När det gäller det direkta stödet har MSB också flera möjligheter att rycka ut när kommuner drabbas till följd av att åar översvämmas eller vägar går sönder. Det finns redskap att ta till vid myndigheten i dag, och regeringen gör också satsningar nästa år för att man ska kunna ta till dem.
Svar på interpellationer
Jag tror att det är viktigt att från statlig nivå, från regeringens sida, vara noga med att kommunerna ändå har det grundläggande ansvaret. Annars kan man skapa en kultur där vi vill lyfta mer och mer av detta till myndigheter och frånta kommunerna ansvaret – det tror jag vore farligt.
Vi ska i den kommunsammanslagningsutredning som jag har tillsatt se över möjligheterna att slå samman kommuner. Ett av argumenten för detta är just att vi är bekymrade över att en del kommuner inte är tillräckligt robusta för att bland annat kunna jobba med den typ av frågor som ett förändrat klimat innebär. Kommunerna behöver gå ihop för att jobba tillsammans på lokal nivå; detta är en av de många goda anledningarna till att den utredningen tillsattes.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru ålderspresident! Sofie Eriksson har frågat mig om jag har varit delaktig i processen kring beslutet om en eventuell nedläggning av filmarkivet i Grängesberg. Sofie Eriksson har vidare frågat mig om jag tagit initiativ till en beräkning av kostnaderna för att utöka verksamheten på någon annan plats. Slutligen har Sofie Eriksson frågat om jag avser att initiera någon konsekvensbedömning avseende säkerhetsfrågorna kopplat till centralisering.
Kungliga biblioteket förvaltar stora samlingar av fysiskt och digitalt material som ska bevaras för framtiden. Samlingarna växer kontinuerligt i omfattning, och myndigheten behöver därför återkommande se över och bedöma behovet av utveckling och förändring. Inom ramen för detta arbete har myndigheten gjort den sammantagna bedömningen att det finns bevarande‑, samordnings- och effektiviseringsvinster med att flytta ihop verksamheten i Grängesberg med verksamheten i Bålsta eller Stockholm och också inlett processen för en sådan förändring.
Regeringen anser att det är viktigt med statlig närvaro i hela landet, bland annat för att bidra till regional utveckling. Samtidigt är det viktigt att myndigheter bedriver en effektiv verksamhet oavsett var i landet de är placerade. I myndighetsförordningen (2007:515) finns bestämmelser om statliga myndigheters ansvar för att verksamheten bedrivs effektivt och för att myndigheten hushållar väl med statens medel.
Vidare behandlar förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet och förordningen (2019:202) om statliga myndigheters lokalisering processen för myndigheternas lokaliseringsbeslut. Av den senare framgår bland annat att myndigheterna ska upprätta en konsekvensanalys inför beslut om lokalisering. Konsekvensanalysen ska innehålla en beskrivning av de verksamhetsmässiga, ekonomiska och personella konsekvenserna av myndighetens planerade beslut samt en bedömning av de regionala konsekvenserna, inom ramen för myndighetens ansvarsområden. Av analysen ska det också framgå vilka alternativa möjligheter som finns att utveckla eller rationalisera myndighetens befintliga verksamhet i kommunen.
Svar på interpellationer
Det finns bestämmelser om uppgifter som statliga myndigheter under regeringen har inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Samtliga statliga myndigheter är bland annat ålagda att kontinuerligt genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Utöver detta ska Kungliga biblioteket och ett antal kulturmyndigheter planera för undanförsel av arkivhandlingar, böcker, konstverk och natur- och kulturhistoriska föremål enligt förordningen (1993:243) om undanförsel och förstöring i händelse av krig.
Regeringen anser givetvis att det är viktigt att skydda kulturarvet. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i vill regeringen ytterligare stärka skyddet för kulturarv i händelse av kris eller krig. I mars i år fick därför Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nytt nationellt kulturskyddsråd. Myndighetens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Fru ålderspresident! Jag vill börja med att uttrycka min djupaste medkänsla med de anhöriga som har lidit förluster efter gårdagens terrorattentat i Bryssel. Det som har hänt är ofattbart och fruktansvärt.
Men jag går vidare till ämnet för den här debatten. I Grängesberg finns Dalarnas bästa badplats och Sveriges största bryggeri. Det var till gruvan i Grängesberg som världens första överföring med trefas växelström genomfördes. Många företag vill nu starta ny verksamhet hos oss.
Historia, nutid och framtid finns i Gränges. Detta handlar alltså inte om att det är synd om Grängesberg. Vi bor i vacker natur. Vi bidrar till Sveriges rikedomar. Men vi förväntar oss också att ett handslag med staten ska vara någonting värt.
Den här debatten handlar om filmarkivet i Grängesberg. Det ligger på gamla gruvområdet, på kulturhistorisk mark. Arkivet är unikt i sitt slag och utgör en ovärderlig källa till kunskap om svenska folkets liv och arbete under 1900-talet. Materialet kan användas till bland annat dokumentärer eller forskning. De arbetstillfällen som finns på filmarkivet är de enda statliga jobb som finns kvar i Grängesberg, och de kom ju bland annat till som ersättningsjobb, som en form av kompensation när staten lade ned gruvan i Grängesberg.
Men nu ska filmarkivet fira 20 år genom att hotas av nedläggning. Den 2 mars i år kom nämligen ett chockartat besked till personalen: En utredning hade tillsatts på Kungliga biblioteket med det uttalade syftet att genomföra en avveckling. Utredningen höll väl på i sisådär två månader och landade i att man redan till årsskiftet borde ta ned skylten i Grängesberg. Och nu har vi i budgetpropositionen kunnat läsa att regeringen håller med. Argumenten handlar om att man vill samordna verksamheten inom KB men också om att lokalerna inte skulle vara tillräckligt anpassade.
Fru ålderspresident! För det första, om man nu vill samordna verksamhet, gör det i Grängesberg, för vi har gott om plats! Vi har nya lokaler, kompetent personal, en kommun som vill och dessutom den lägsta hyran.
För det andra, varför har man inte tagit kontakt med kommunen i det här ärendet? Vi i kommunen har fått läsa om ärendet i medierna och i budgetpropositionen. Nyligen färdigställdes nya lokaler i Grängesberg som är klimatanpassade. Kommuninvånarna lade nästan 10 miljoner kronor på detta. Planen var ju att flytta material från Bålsta till Grängesberg, men sedan dög det plötsligt inte längre.
Svar på interpellationer
För det tredje, om problemet är att de helt nya klimatanpassade lokalerna i Grängesberg inte duger, hur ser det då ut på andra verksamhetsorter – har de perfekta förhållanden och dessutom plats att ta emot 1 700 hyllmeter från Grängesberg? Nej, det har de inte. Jag citerar ur den utredning som Kungliga biblioteket har gjort. Där står det: Det finns i nuläget inga lediga magasinsytor eller redan inredda ytor inom Kungliga bibliotekets verksamhet som kan härbärgera samlingarna från filmarkivet. Det finns heller inget befintligt magasin med rätt klimat för filmarkivets samlingar.
Jag vädjar nu till ministern: Låt filmarkivet få finnas kvar! Hos oss finns viljan, låg hyra, kompetent personal och gott om plats för fler filmer. Låt arkivet vara kvar i Grängesberg!
Fru ålderspresident! Tack, frågeställaren, för en utmärkt interpellation och en utmärkt fråga! Det är viktigt att Kungliga biblioteket gör det de ska i den här typen av frågor, nämligen samråda med de olika berörda aktörerna och intressenterna i detta. Det kan handla om regionen, kommunen, länsstyrelsen och andra aktörer. Det har också myndigheten sagt att man ska göra. Jag förutsätter att man hanterar detta på ett bra sätt.
Jag utgår från att Kungliga biblioteket följer de riktlinjer som finns och att man har bred dialog med olika aktörer. Sedan får vi se vad den dialogen landar i och vad slutsatserna blir.
Jag välkomnar att det finns ett starkt engagemang lokalt för den här typen av frågor. Det är naturligtvis viktigt att man för fram de lokala perspektiven. Det är också viktigt att myndigheten lyssnar på de olika lokala perspektiv som finns.
Jag vill inte föregripa det arbete som myndigheten gör, utan vi kommer naturligtvis att följa det noga. Jag har stor respekt och stort förtroende för att myndigheten hanterar detta på ett klokt och korrekt sätt, men jag förutsätter också att man för dialog med olika intressenter som är aktuella i den här frågan.
Fru ålderspresident! Man frågar sig vart den här verksamheten ska flytta om ett par månader, efter årsskiftet. Det vet vi inte. Finns det plats på någon av de andra verksamhetsorterna? Nej. Vad kommer det att kosta att bygga ut och klimatanpassa på något av de andra ställena? Det vet vi inte. Varför vill man då stänga i Grängesberg, som fungerar? Därför. Och det är långt till Stockholm.
Ministern nämner ett antal förordningar i sitt svar. Det står att man ska analysera hur beslut om omlokalisering kan påverka samhället lokalt och regionalt. Jag undrar: Kan Mats Persson bekräfta om en sådan analys är genomförd eller inte? Såvitt jag vet var det alldeles nyligen, bara häromveckan, som Ludvika kommun fick en kallelse till samråd. Ändå känner sig regeringen så trygg med detta att man ställer sig bakom det. Det står ju i budgeten.
Svar på interpellationer
Jag undrar även hur man ser på att tilliten till staten påverkas. Vad ska andra kommuner lära av den här situationen? De ser ju att Ludvika kommun har investerat, men så snart lokalerna är färdiga plockar staten ned skylten och drar tillbaka till Stockholm. Jag tycker att man från statens sida åtminstone borde betala tillbaka pengarna eller ordna fram andra statliga jobb. Hur ska man annars kunna lita på att ett handslag med staten är någonting värt över huvud taget?
Fru ålderspresident! Jag får känslan av att det enda som är viktigt i den här frågan är att lämna Grängesberg. Det spelar ingen roll att kommunen har investerat 10 miljoner kronor. Det spelar ingen roll att det finns personal med kompetens som är svår att hitta på annat håll. Det spelar ingen roll att lokalbefolkningen verkligen vill ha den här verksamheten kvar. Det spelar inte ens någon roll att man inte kommer att spara några pengar på flytten – man ska bara bort från Grängesberg. Om jag har fel blir jag glad.
Fru ålderspresident! Staten är inte bara Stockholm. Det spelar stor roll om det finns statlig verksamhet på en ort eller inte. Ändå låter det ganska ofta som att verksamhet utanför Stockholm är någon form av särintresse, någonting som staten gör bara för att vara lite snäll. Och så snart man ska effektivisera drar man sig tillbaka till storstaden. Så kan vi väl ändå inte ha det?
Grängesbergarna är väl lika mycket del av staten som Östermalmsborna är det? Det vore dessutom dåligt att samla ännu mer arkivverksamhet i Stockholmsområdet ur säkerhetsmässig synvinkel. Vi borde väl vilja skydda vår historia bättre än så?
Frågan blir: Vad kommer detta att kosta? Det finns ju inte plats på något av de andra ställena, och de har dessutom inte tillräckligt klimatanpassade lokaler. Vad kommer det att kosta att bygga ut på någon annan ort än Grängesberg? Ingen kan väl tro att det blir billigare att bygga ut i Stockholms innerstad?
På denna fråga fick jag inte heller något svar av Mats Persson. Vad är egentligen orsaken till att regeringen vill ta bort de enda statliga jobb som finns kvar i Grängesberg? Det kan väl inte bara handla om att det finns ett avstånd till Stockholm och att det ensamt är avgörande?
Fru ålderspresident! Låt mig börja med att säga att Sofie Eriksson har helt rätt. Det hörs väl på min dialekt att jag håller med dig. Det finns en alldeles för stor Stockholmscentrering i svensk politik. Jag har, som du hör på min skånska, lite svårt att uttala Grängesberg på det vackra sätt som du, Sofie Eriksson, gör. Men du hör också på min skånska att den inte är så Stockholmsmässig eller östermalmig. Jag delar alltså helt din uppfattning. För många beslut i Sverige tar sin utgångspunkt i att Stockholm är normen och i att man inte ser den kraft och de möjligheter som finns runt om i vårt avlånga land, inte bara i Grängesberg utan faktiskt också i Skåne, där jag bor.
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi de kommande åren för en politik som innebär att vi ser hela landet och där vi inte koncentrerar verksamhet i Stockholm bara för att man ska det eller för att det är normen. Det tycker jag är väldigt viktigt.
Samtidigt behöver man, när man bedriver en verksamhet, hitta rätt balans i förhållande till den lokala och regionala närvaron. Myndigheten behöver hitta möjligheter att bedriva verksamheten utifrån vad myndigheten själv tycker är rimligt. Det handlar också om att ta hänsyn till vilka eventuella vinster som kan finnas med att ha saker och ting på en plats. Och i vissa fall får väl även vi som inte bor i Stockholm erkänna att det kan finnas skäl till att också stockholmare kan behöva ett och annat statligt jobb. Det kan finnas skäl till att en del statliga jobb kan behöva finnas i Stockholm, även om jag med min skånska delar uppfattningen att det är för mycket Stockholmsperspektiv i svensk politik.
Svar på interpellationer
Därför tycker jag att det är välkommet att Kungliga biblioteket nu aviserar att man ska genomföra detta samråd med olika lokala och regionala aktörer, inklusive länsstyrelsen. Jag tycker att det är viktigt. I den dialogen får man från myndighetens sida noga motivera vilka skäl man har till de förändringar man nu har skisserat. Sedan får man från myndighetens sida väga de argument man nu har mot eventuella motargument som förs fram från lokala och regionala intressenter. Myndigheten får värdera detta för att sammantaget se vad som är bäst väg framåt.
Men låt mig vara väldigt tydlig på denna punkt. Sofie Eriksson har helt rätt. Det är för mycket Stockholmsfokus i svensk politik. Jag ber om ursäkt för att jag inte kan uttala Grängesberg lika vackert som ledamoten kan, men jag gör mitt bästa med den skånska jag har.
Fru ålderspresident! Jag ska säga att jag har övat på att säga Grängesberg på rätt sätt, för jag kommer inte därifrån ursprungligen. Jag jobbar stenhårt på detta. Det är väldigt fint i Grängesberg – dialekten, naturen, människorna och alltihop.
Det som är lite knepigt är att regeringen liksom har tagit ställning i budgetpropositionen, och det har man alltså gjort innan det har varit samråd och innan analyser har genomförts. Det tycker jag är lite konstigt. Men jag hör ändå från ministern att det finns en öppning. Man kanske kommer att tänka om, och det vore oerhört välkommet.
På tal om att det är en Stockholmsfixering: Alldeles nyligen kom nyheten att SVT ska centralisera sin verksamhet – 20 jobb försvinner från Falun. Detta kan inte Mats Persson anklagas för, men det är ändå saker som påverkar. Strålsäkerhetsmyndigheten ska flyttas från Katrineholm till Stockholm. Och den nya Utbetalningsmyndigheten förläggs till Stockholm. De behöver tydligen lite nya statliga jobb där. Så gör man trots att det hade varit ett perfekt tillfälle att få fler statliga jobb någon annanstans i landet.
Om politiken vill att staten ska finnas i hela landet måste politiken styra på det viset. Denna interpellation handlar om filmarkivet i Grängesberg. På punkt efter punkt har jag inte fått tillräckliga argument om varför den verksamheten absolut måste flyttas till Stockholmsområdet.
Om man vill samordna, gör det i Grängesberg! Vi har plats och låg hyra. Om man vill ha fler klimatanpassningar, prata med kommunen! Om man vill vara ekonomisk, bygg inte ut på de dyraste ställena! Om man vill att staten ska finnas i hela landet, sluta centralisera! Om man vill öka tilliten i samhället, bryt inte handslag som man har gjort med kommuninvånarna!
Svar på interpellationer
Ingen vore gladare än jag om vi kunde få ett stopp på denna onödiga nedläggning. Det handlar inte om partipolitik från min sida. Det finns tid, så jag vädjar än en gång: Behåll och utveckla filmarkivet i Grängesberg!
(Applåder)
Fru ålderspresident! Tack, Sofie Eriksson, för ditt engagemang och för den interpellation som du har ställt!
Jag tycker att det är väldigt välkommet att vi i riksdagen har en bred uppfattning om att Stockholm inte ska vara normen. Sverige är ett avlångt land, från längst upp i norr till längst ned i söder, där jag själv bor. Vi behöver se till hela Sveriges intressen, och vi behöver bryta mot den norm som finns kring att allting ska koncentreras till huvudstaden, så att säga.
Samtidigt har vi myndigheter som är självständiga. Och jag tror att vi ska värna den modell vi har. Exakt i detalj var, i det här fallet, 5,5 årsarbetare ska ha sin arbetsplats någonstans är inte något som Sveriges riksdag ska besluta om. Jag tror annars att det skulle kunna öppna för olika typer av debatter där man ställer olika platser i en region mot varandra. Eller så skulle vi flytta in rätt professionella beslut i riksdagens kammare. Jag är inte säker på att det är den rätta vägen framåt.
Vi måste våga lita på våra myndigheter och tro på att den bästa kompetensen finns där när det gäller att göra den sammanvägda bedömningen i fråga om å ena sidan hela landet och å andra sidan en myndighets behov av att få ihop sin verksamhet så att den kan bedrivas på ett bra sätt.
Jag välkomnar att man från myndighetens sida nu ska ha en fördjupad dialog med olika aktörer. Jag ser fram emot att följa den dialogen. Jag har fullt förtroende för att myndigheten hanterar detta på ett bra sätt och att myndigheten kan väga in det lokala behovet tillsammans med behovet av att kunna bedriva en ändamålsenlig och effektiv verksamhet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru ålderspresident! Niklas Sigvardsson har frågat mig varför jag och regeringen väljer att ta bort målet om att studiemedlet ska vara utjämnande. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om jag anser att det svenska utbildningssystemet och därigenom det svenska studiestödssystemet redan klarat målet om att det ska vara utjämnande och, om inte, vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppnå målet. Niklas Sigvardsson har avslutningsvis frågat mig om jag och regeringen anser att det svenska studiestödet ska verka för social rättvisa och varför skrivningen om social rättvisa i så fall har strukits.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 lämnat förslag om ett nytt mål för studiestödet. De övergripande målen för studiestödet har funnits i över 20 år, och det har sedan dess skett förändringar av systemet. Vissa stöd har försvunnit medan andra har kommit till. Det finns därför ett behov av att målen för utgiftsområdet förtydligas.
Svar på interpellationer
Det finns en nära och tydlig koppling mellan dagens rekryterande och utjämnande mål. Båda målen syftar till att studiestödet ska bidra till att personer som inte annars skulle ha påbörjat studier gör det. Det rekryterande målet är dock av mer generell karaktär, det vill säga studiestödet bör vara utformat på ett sådant sätt att det rekryterar bredare grupper till studier. Det utjämnande målet har däremot definierats som att studiestödet ska vara selektivt rekryterande, det vill säga att det bör vara utformat på ett sådant sätt att det i vissa fall specifikt riktar sig till att rekrytera särskilda grupper till studier.
För att förtydliga att det rekryterande målet ska gälla lika för alla föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att dagens rekryterande och utjämnande mål slås ihop till ett nytt mål som ska vara att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska alltså verka rekryterande för alla oavsett bakgrund, det vill säga såväl unga som äldre, arbetslösa som anställda samt oavsett utbildningsbakgrund, kön och härkomst. Att stödet ska verka rekryterande för alla oavsett bakgrund innebär givetvis även att det ska verka rekryterande oavsett social bakgrund.
Dagens studiestödssystem fungerar bra, och det är därför lämpligt att huvuddragen i systemet ligger fast. Genom det nya målet kommer redovisningen av utgiftsområdets resultat även att bli tydligare för riksdagen. I övrigt bör alltså målen för studiestödet gälla så som i dag.
I budgetpropositionen för 2024 redovisar regeringen en bedömning av måluppfyllelsen. Sammantaget pekar resultatet från de indikatorer som redovisas där på att måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är på en oförändrad nivå och därmed fortsatt hög. Regeringens sammanfattande bedömning över måluppfyllelsen inom utgiftsområdet är att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning och att det är en viktig och välfungerande del av utbildningspolitiken.
Fru ålderspresident! ”Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken.”
Så lyder målet för det svenska studiestödssystemet som vi i riksdagen har varit överens om i över 20 år, precis som ministern sa tidigare.
Anledningen till den här debatten är att regeringen och Sverigedemokraterna i sin budget föreslår att man ska ändra i de grundläggande målen för hela det svenska studiestödssystemet. Det är förvånande att regeringen föreslår att vi ska göra detta utan att över huvud taget ha andats om förslaget innan budgeten presenterades och lades på riksdagens bord, fast vi har varit överens i över 20 år.
Ett mål som regeringen själv har i sin budgetproposition och som ministern läste upp här beskrevs som att ”måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är på en oförändrad nivå och därmed … fortsatt hög”. Då är det faktiskt en smula anmärkningsvärt att regeringen och en liberal utbildningsminister lägger fram förslag om att stryka ett mål om att bidra till ökad social rättvisa.
Svar på interpellationer
Vad är det regeringen och utbildningsminister Mats Persson föreslår? Jo, det är att stryka en av de fyra meningar jag precis läste upp, nämligen: ”Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa.”
För vissa kan det säkert låta futtigt att vi debatterar en förändring av några enstaka ord. Men det är några av de allra viktigaste orden i hela det svenska studiestödssystemet, något som jag har hört politiker på olika politiska sidor i den här kammaren säga sig vara stolta över och som bidrar till ett unikt system som är uppbyggt för att möjliggöra studier för så många som möjligt i det här landet, oavsett om man är uppvuxen i studieorten Lund eller i bruksorten Burseryd. Det handlar om att vi som land faktiskt fortsatt ska sätta värde på att utbildning ska vara till för alla och inte bara för några få.
Mats Persson beskriver i sitt anförande att det inte är en så stor förändring och att det i princip betyder samma sak. Men förändringen av målet måste ändå betyda någonting, för annars borde väl inte regeringen och Sverigedemokraterna ha velat ändra något. Vad är det som kanske kommer att tas bort i framtiden? Vad är det som skaver med orden om att utjämna skillnader och bidra till social rättvisa?
Det sistnämnda tycker jag inte att Mats Persson har gett svar på, och därför ber jag än en gång Mats Persson att svara på frågan: Varför anser regeringen att det svenska studiestödet inte ska verka för social rättvisa i framtiden?
Kammaren beslutade kl. 15.55 på förslag av tjänstgörande ålderspresidenten att ajournera sammanträdet till kl. 18.00.
Sammanträdet återupptogs kl. 18.00.
Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågan som jag fick för ett par timmar sedan.
Regeringen har höga ambitioner på det här området. Ett exempel på hur viktig CSN:s verksamhet är, inte minst för att stå upp för att alla ungdomar, eller alla människor, ska ha möjlighet att utbilda sig i Sverige, är att vi i budgeten nu höjer ersättningen med 1 100 kronor i månaden för den som studerar. Att CSN-bidraget, eller CSN-ersättningen, höjs med 1 100 kronor är ett tydligt exempel på att regeringen tycker att CSN är en viktig del i ett utbildningssystem där alla får chansen och där man oavsett plånbokens storlek har en chans att plugga vidare.
Svar på interpellationer
Niklas Sigvardsson behöver alltså inte vara orolig. Vi har väldigt höga ambitioner på det här området. Vi står upp för att människor ska kunna använda CSN som ett sätt att förverkliga sig själva och investera i en utbildning, och det ska inte vara kopplat till hur stor plånbok man har.
Fru talman! För att börja med det som i princip hela det korta anförandet från Mats Persson handlade om är det fråga om en indexering av CSN-medlen, alltså studiestödet, som riktas till högskolestudenter och universitetsstudenter. Det är bra att regeringen fortsätter den automatiska indexuppräkningen. Detta har även vi med i vår budget.
Med det sagt tycker jag att det är lite märkligt att utbildningsministern inte riktigt svarar på frågorna i interpellationen, som handlar om något som regeringen helt utan dialog gjort på ett så viktigt område som målet för det svenska studiestödet. Min förhoppning är att vi kan hitta en överenskommelse, för vi tycker att det är viktigt att man är överens om ett så pass viktigt mål rörande utbildningspolitikens kärna. Enligt det gällande målet för studiestödet ska det verka utjämnande och bidra till social rättvisa.
I regeringens budgetproposition finns indikatorer som man följer upp gällande målet att det ska vara utjämnande och bidra till social rättvisa. Det handlar om inackorderingstillägg för många olika grupper, bland annat för elever som studerar en idrottsutbildning på en annan ort. Det handlar om studerande som läser med studiestartsstödet. Det handlar om studerande som har en högre bidragsnivå. Det handlar om studerande som har tilläggsbidrag. Där kan till exempel studenter med barn ingå. Det är väldigt viktigt att dessa grupper fortsätter att få tillgång till stödet.
Jag hade för någon vecka sedan förmånen att fråga generaldirektören för CSN om de hade hunnit göra någon analys av vad den eventuella målförändringen skulle innebära för arbetet. Förklarligt nog hade myndigheten ännu inte hunnit göra en sådan analys. Dels hade det gått väldigt kort tid, dels hade de, med respekt för sin uppdragsgivare, vilket jag också respekterar, inte haft dialoger gällande målet än, och målet är ju faktiskt inte beslutat.
Jag och Socialdemokraterna hoppas att regeringen kan backa från det förslag om att ändra i målet som ligger på bordet, ta sitt förnuft till fånga och visa att politiska prioriteringar spelar roll och att ord är viktiga, så att studiestödssystemets mål även i fortsättningen kan vara att det ska vara utjämnande och bidra till social rättvisa.
Jag fortsätter att ställa frågor till utbildningsministern, för utbildningsministern har varken i sitt inledande svar eller i sitt andra anförande berört begreppet social rättvisa, som ändå är en väsentlig del i den mening som vi nu diskuterar. Jag ber utbildningsministern att nämna någonting om varför stödet fortsättningsvis inte ska bidra till social rättvisa.
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag förstår ärligt talat inte riktigt kritiken. Jag fattar inte vad problemet är. Vi har i det här landet världens mest generösa system för dem som pluggar. Det är jag jättestolt över. Det är en jättebra sak som Sverige ska vara väldigt stolt över. I den här budgeten ser vi till att de som studerar i Sverige i dag får 1 100 kronor mer i månaden. Vad är problemet? Det är väl jättebra?
Vi har ett fantastiskt system som vi ska vara väldigt stolta över. Vi förändrar beskrivningen av målen för systemet, men i faktisk handling bygger vi ut systemet och höjer ersättningen med 1 100 kronor i månaden. Det gör att den som pluggar kan känna att man kan leva på medlen från CSN. Studiestödet gör fortfarande att fler kan plugga vidare, och det är inte kopplat till föräldrarnas plånbok. Det är en väldigt bra sak som vi ska vara stolta över.
Ibland känns det som att Socialdemokraterna letar problem för att hitta saker att kritisera. Jag förstår ärligt talat inte problemet.
Fru talman! Jag tycker att den här debatten är väldigt slående. Det hade varit jättebra om vi varit överens om att studiestödet ska fortsätta att verka utjämnande, men nu är vi inte det. Utbildningsministern försöker påvisa att det inte kommer att spela någon större roll att målet ändras och att det här kommer att täckas av det breda rekryterande målet. Men ord har ju betydelse, framför allt när vi diskuterar i den här kammaren. Även mål har betydelse.
För oss socialdemokrater är det en självklarhet att utbildning ska vara tillgänglig för alla i vårt samhälle. Det har även utbildningsministern stått och sagt i talarstolen, och jag hoppas att han fortsätter med det. Utbildning är nämligen ett av de allra viktigaste redskapen för att få människor att växa och förverkliga sina drömmar. Men att utbildningsministern inte visar målen respekt, vilket jag tycker är fallet nu, är anmärkningsvärt.
Studiestödet behöver anpassas, vilket i dag görs, och det hoppas jag att vi kan fortsätta vara överens om i den här kammaren. Men det är också självklart att en extremt viktig del av målet för det svenska studiestödet – som vi båda är väldigt stolta över, om jag uppfattar Mats Persson rätt – är att det ska verka rekryterande men också måste vara utjämnande och bidra till social rättvisa. Det blir tydligare och tydligare att den prioriteringen inte ingår i regeringens och Sverigedemokraternas politik. Vi ser det på område efter område. I denna debatt ser vi det tydligt när det gäller studiestödssystemet.
Jag har fortfarande svårt att se vad det är som sticker i regeringens och Sverigedemokraternas ögon med den här meningen om att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa. Det kan utbildningsministern få svara på i sitt sista anförande.
Fru talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för en utmärkt fråga, och tack för debatten!
Svar på interpellationer
Jag har lite svårt att förstå den här diskussionen. Vi har världens mest generösa system för studiestöd. Det uppfattar jag att det finns en mycket bred politisk enighet om. Jag är själv mycket stolt över att vi har ett sådant system.
Det betyder att människor oavsett vilken bakgrund de har ekonomiskt har mycket starka incitament att vidareutbilda sig. Det är också väldigt många människor i Sverige som gör det. Det tycker jag är väldigt bra. Detta är en väldigt stor fördel som Sverige har i relation till andra länder där studieavgifterna är väldigt höga.
Där är det väldigt ofta så att det sociala arvet går just i arv. Du måste ha mamma och pappa som bankomat för att kunna finansiera dina avgifter på ett universitet runt om i Europa eller i USA. Där är det på det sättet. Det är en styrka att vi har en annan modell i Sverige. Den ska vi slå vakt om, och den ska vi värna.
Regeringen gör nu ett förtydligande i målen för CSN. Men det är ännu viktigare, och det viktigaste vi gör, att se till att vi fortfarande har världens mest generösa system för den som pluggar vidare. Enligt förslaget i budgeten höjs ersättningen varje månad med 1 100 kronor till den som studerar.
Det är väldigt mycket pengar som studenter får. Jag tycker att det är bra att vi gör den prioriteringen. I en tid med hög inflation är det viktigt att ersättningen till studenterna inte urholkas utan att de får en ersättning så att de inte förlorar på att plugga.
Jag är väldigt stolt över att vi gör den prioriteringen i budgeten. Ibland blir politik nästan lite för mycket teater där man letar politiska fel och brister i stället för att slå vakt om det vi är stolta över, nämligen detta system.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Mikael Larsson har frågat mig om jag avser att verka för att regler för Natura 2000-områden ska revideras och om jag avser att ta några andra initiativ som gör att Natura 2000-områden inte sätter stopp för utvecklingen på landsbygden.
Grunden för de svenska bestämmelserna i miljöbalken om Natura 2000 återfinns i EU:s art- och habitatdirektiv samt i fågeldirektivet.
Av miljöbalken framgår att en verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Ett sådant tillstånd får enligt samma kapitel 28 b § miljöbalken lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas och inte heller medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.
Svar på interpellationer
Samtidigt är landsbygdernas utveckling avgörande för hela Sveriges framgång. En levande landsbygd är viktig, och möjligheten, inte minst för unga, att bo, leva och verka i hela landet behöver främjas. Regeringen bedömer att det är alltför höga trösklar in på bostadsmarknaden och har bland annat ett samlat fokus för att stärka villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna. Regeringen fokuserar även på att förbättra situationen bland annat genom att öka tillgången till byggbar mark.
Beträffande regelförenklingar inom miljöområdet har regeringen i juni beslutat om kommittédirektiv (2023:78), där en särskild utredare ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet med översynen är att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsvilja och främja en effektiv industriell klimatomställning, vilket bidrar till att klimat- och miljömålen nås. Utredaren ska bland annat analysera det svenska genomförandet av EU-regelverk på miljöområdet, däribland art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Analysen ska bidra till att genomförandet och tillämpningen blir mer förutsägbara och effektiva än i dag. Syftet med detta är helt enkelt att utreda hur det svenska regelverket kan förändras så att den svenska lagstiftningen inte ställer högre eller överlappande krav i förhållande till vad EU-regelverken kräver där det inte av nationella skäl är motiverat med striktare krav.
Jag är övertygad om att Sveriges Natura 2000-områden och andra nationella bevarandeskydd bidrar med stora värden, inte endast för naturen utan också för turism och människors behov av rekreation och friluftsliv, vilket inkluderar såväl boenden som besökare.
Fru talman! Jag vill inleda med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation som jag har lämnat in.
Jag vill använda tiden och interpellationsdebatten för att gräva djupare i denna typ av fråga och verkligen problematisera det som människor stöter på när det gäller Natura 2000-områden och just byggnation ute på landsbygden. Det går tyvärr inte alltid ihop.
Vi har haft Natura 2000-områden i Sverige i lite mer än 20 år. Det är precis som det låter. Det infördes i början av 2000-talet i hela EU. Det är ingenting som bara Sverige har. Det är landets länsstyrelser som ansvarar för detta. De tar fram förslag på nya områden som sedan skickas till Naturvårdsverket för granskning. Sedan ger man nya förslag till regeringen på var Natura 2000-områden kan införas.
Vi har inom Sveriges gränser beslutat hur vi ska tolka bestämmelser om Natura 2000-områden och bygga upp våra regelverk. Det är mycket som tolkas tillbaka på hur det är skrivet inom EU och av EU-kommissionen. Jag har gjort besök runt om i landet och sett på den här typen av frågor.
Det är en fråga där länsstyrelsen på många håll hävdar att man inte kan göra på ett annat sätt och att riksdagen på något sätt äger frågan. Ska man ändra i regelverket är det riksdagen som måste besluta om det. Det är därför som jag har valt att ställa interpellationen.
Svar på interpellationer
När jag träffar många människor runt om i landet får jag höra att länsstyrelserna tolkar Natura 2000-regelverket på olika sätt beroende på vilken länsstyrelse det är i landet. Det blir en osäkerhet för många som bor på landsbygden och kanske vill bygga inom ett Natura 2000-område.
I svaret från statsrådet hänvisar man till utredningen om tillståndsprövning enligt miljöbalken. Vi hörde också statsrådet kommentera detta. Statsrådet säger i svaret att man ser landsbygden som en viktig del. Jag kommer att komma tillbaka till detta längre fram.
De regelverk vi har kopplat till Natura 2000-områden och även till andra bör gå hand i hand så att inte ett regelverk sätter stopp för utvecklingen på landsbygden. Just i fallet med Natura 2000-områden går det inte alltid riktigt ihop.
Jag hade två frågor till statsrådet. En av dem var kopplad till om statsrådet vill verka för att kunna revidera det regelverk som finns för Natura 2000-områden för att inte sätta stopp eller käppar i hjulet för att exempelvis kunna bygga inom Natura 2000-områden på landsbygden. Jag känner att just den frågan inte riktigt blev besvarad.
Utifrån det svar som jag fick och att man har gett direktiven om tillståndsprövning enligt miljöbalken vill jag här fråga statsrådet om det i direktiven för tillståndsprövning enligt miljöbalken finns med något som är kopplat till regler för Natura 2000-områden och just byggande i Natura 2000-områden.
Fru talman! Det är två kloka frågor som har ställts här. Den ena gäller hur Sverige avser att agera kring Natura 2000-områden. Det är därigenom som vi hänvisar till den pågående utredningen, som är tillsatt eftersom regeringen har identifierat en brist i hur vi i Sverige väljer att tillämpa olika typer av lagstiftningar.
Utredaren ska bland annat analysera det svenska genomförandet av regelverk på miljöområdet, och det inkluderar art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Utöver detta tittar utredningen på hur vi tillämpar miljöbalken. Det är den man använder sig av när man exempelvis bedömer situationer som i det särskilda fall interpellanten nämner. Du förstår säkert att jag som statsråd inte ska påpeka något specifikt kring detta fall, eftersom det inte är så det går till.
Men generellt har vi identifierat ett behov av att helt enkelt se över och utreda hur det svenska regelverket kan förändras så att vi inte ställer högre eller överlappande krav i förhållande till EU-regelverken.
Många olika länder tillämpar regelverken på olika sätt. Så som regelverket är utformat är alla EU:s medlemsstater skyldiga att genom nationella bestämmelser skydda dessa områden i enlighet med de krav som framförs i art- och habitatdirektivet.
Utgångspunkten är att skyddet för Natura 2000-områden ska vara likvärdigt i alla medlemsstater. Men de nationella regelverken är det som genomför hur kraven utformas, och här kan man identifiera vissa skillnader.
Om man jämför Sverige med andra EU-länder kan man exempelvis se att vissa länder har pekat ut få, men väldigt stora, Natura 2000-områden. I Sverige har vi i stället pekat ut ett stort antal Natura 2000-områden, men många av dessa har vart och ett en liten areal. Det kan såklart påverka prövningen av verksamheter och åtgärder på så vis att de svenska Natura 2000-områdena överlag inte innehåller särskilt stora kompletterande ytor med lägre naturvärden. Där kan sådan typ av verksamhet annars få plats. Det är en aspekt att ta med i detta.
Svar på interpellationer
Om man tittar särskilt på Sverige ser man att många Natura 2000-områden här även är skyddade som naturreservat. Det är också någonting som påverkar arbetet med detta.
Men för att återgå till frågorna finns det aspekter att ta in av hur andra EU-länder väljer att tillämpa regelverken. Vi har en utredning som tittar på hur både miljöbalken och EU-regelverken tillämpas eftersom vi har identifierat frågeställningar liknande dem som framkommer i ledamotens interpellation.
Fru talman! Jag tackar även nu statsrådet för svaret, och jag delar synen i det som statsrådet säger: I det enskilda fallet ska inte statsrådet gå in och kommentera. Detta är verkligen ett enskilt exempel, och det är helt rätt att statsrådet inte ska kommentera det.
Det fall som jag bygger interpellationen på handlar om en händelse i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, där en person äger skog och mark som sedan många år tillbaka är ett Natura 2000-område. Det är som sagt denna persons mark, men det har varit svårt att kunna komma fram och bygga just utifrån att det är ett Natura 2000-område.
Ser man på hur Sverige är uppbyggt i dag märker man att generationer tidigare har brukat skog och mark runt om i landet. Då gick det bra att kunna leva, bo och verka men också att klara av att bruka marken på något sätt. Det är det som är viktigt att komma ihåg när man ska bevilja nya bostäder inom ett Natura 2000-område. Då är det inga stora bostadsområden som ska byggas, utan det kanske är en enskild bostad.
I det här fallet är det en person som vill flytta ut med fru och barn till en mindre ort i Uppvidinge kommun. Detta kan också ses som att man får tillgång till fler elever för den lokala skolan och ett rikare föreningsliv när fler väljer att engagera sig.
Statsrådet skriver i svaret att regeringen ser behovet av en aktiv och bra landsbygdspolitik över hela landet. Men vad innebär det när vi har de här delarna och regelverken som verkligen sätter käppar i hjulet? Jag är den förste att skriva under på att vi behöver ha en aktiv och attraktiv landsbygd i hela landet, och då måste man verkligen ta bort de problem som finns med de regelverk man har.
Statsrådet säger i svaret utifrån bostadssituationen att det finns höga trösklar. Jag skulle säga att detta är en hög tröskel, men den är inte omöjlig att åtgärda utifrån att man går igenom de regelverk som finns för att se över hur man på ett lättare sätt ska kunna bevilja byggande inom Natura 2000-områden.
Det här är en fråga som jag vet diskuteras i Uppvidinge kommun, hemma hos folk på landsbygden vid deras köksbord. Det är en typisk fråga för den lilla människan på landsbygden.
Det är det här som är viktigt att komma ihåg: Vi i Sverige står inför stora utmaningar med gängvåldet och allt som eskalerar runt om i vår omvärld. Vi behöver därför kunna hålla två saker i huvudet samtidigt och koncentrera oss både på de stora frågorna och på de små frågorna, som den lilla människan på landsbygden verkligen pratar om.
Svar på interpellationer
Jag är ändå glad att statsrådet hänvisar till att man vill se över detta och undersöka hur det fungerar på andra håll i EU. Det är kopplat till frågan om att kanske få en mer likvärdig syn på Natura 2000-områden och även göra det enklare för människor att kunna bygga om de har mark inom ett sådant område.
Därför skulle jag vilja ställa min andra fråga, som har framkommit under interpellationsdebatten. Om man ser över ett sådant här regelverk inom ramen för den utredning som nu pågår – hur säkerställer regeringen och statsrådet att det blir liknande över hela landet när man tolkar regelverket?
Fru talman! Det är precis som ledamoten nämner: regelverk som sätter käppar i hjulet. Den formuleringen är helt i linje med det vi både har redogjort för i Tidöavtalet och raskt har skridit till verket med när vi kom in på departementet.
Det handlar om att göra en ordentlig utredning som kan leda till förändringar av hur vi tillämpar våra tillståndsprocesser. I det har vi identifierat att staten talar med flera olika röster och att det är ett problem. Således ser vi ett behov av att implementera ett regelverk som ser till att länsstyrelser och andra som företräder staten har en stark och tydlig enad röst så att det blir mer förutsebart och enkelt att förhålla sig till de regelverk vi har i Sverige.
Vi har då också identifierat behovet av att utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav. Sedan ska vi tillämpa EU-lagstiftning på ett gott sätt; det kommer vi att fortsätta med. Inte minst bidrar ju det på många olika sätt till turism och annat som gynnar vår landsbygd i Natura 2000-områden. Sett till hur mycket turism som finns inom dessa skyddade områden är det någonting som är positivt för landsbygden.
Vi har raskt satt igång med utredningen. Den särskilda utredaren ska se över och lämna förslag på detta, och uppdraget redovisas den 15 december 2024. Det är tufft att höra ett sådant datum när man inte har tålamod. Vi vill såklart så snabbt som möjligt, fru talman, se till att hela vårt land och rike kan ha en kraftfull verksamhet, levnad och miljö. Men man måste helt enkelt utreda saker och ting, och vi tittar just på detta i utredningen. Det ska lämnas nödvändiga författningsförslag.
Vi ser alla fram emot utredarens resultat och hoppas att det inte minst ska kunna säkra näringslivets konkurrenskraft och öka investeringsviljan i alla delar av vårt land – något vi verkligen ser ett behov av. Det handlar också om att främja en effektiv omställning så att vi får till mycket av den verksamhet som, även den, behöver miljötillstånd.
Fru talman! Tack, återigen, till statsrådet för svaret! Detta är som sagt en viktig fråga för många på landsbygden. När man är ute på besök och ser hur det ser ut i landet förstår man att natur och boende måste kunna gå hand i hand. Vi måste kunna klara av att på vissa håll skydda värdefull natur, men vi får inte heller sätta käppar i hjulet för att utveckla boende.
Svar på interpellationer
Jag vill också trycka på någonting som statsrådet sa om att se hur man kan utveckla Natura 2000-områden bland annat kopplat till turism, eftersom det gynnar landsbygden. Det är helt klart; det gör det verkligen. Men landsbygden är ju mycket mer än turism. Precis som statsrådet sa är landsbygden folket som bor där. Det handlar om skola och näringsliv. Det handlar om precis samma frågor som det handlar om i Stockholm, i Göteborg och i Malmö – människors livsresor, människors livssituationer.
Detta tycker jag är viktigt att trycka på i den här typen av frågor: När det gäller att möjliggöra byggande inom ett Natura 2000-område behöver det inte vara några stora bostadsområden vi pratar om. Det kanske är ett enskilt hus på någons mark som man långt tillbaka har sagt att man vill avsätta som Natura 2000-område. Det bör gå att hitta vägar framåt i det.
Jag kommer att fortsätta följa den här frågan. Jag tror att den i likhet med naturreservatsfrågor och andra frågor kopplade till tillståndsprocesser och dylikt är en viktig fråga som människor i Uppvidinge och på andra håll i landet pratar om vid sina köksbord. Det är nog inte sista gången statsrådet och jag står och diskuterar denna fråga i riksdagens kammare.
Jag vill tacka för en bra debatt och kommer att fortsätta följa regeringens arbete i denna fråga.
Fru talman! Jag vill till slut bara lyfta fram det som ledamoten pekar på, nämligen vikten av att vi möjliggör ett levande liv i hela vårt land, så att säga – att vi möjliggör de här livsresorna. Det tar sin grund, fru talman, i våra båda partiers vilja att se till att alla människor i vårt land har friheter och möjligheter att tillvarata. Vi måste verkligen se till att det inte blir någonting isolerat till de områden där näringslivet har sin verksamhet och där skolorna, socialtjänsten och polisen kan hålla kvalitet och annat. Hela vårt land måste leva.
Det finns mycket politik som pågår för detta. En del i detta arbete är just att se över hur vi tillämpar miljölagstiftningen i Sverige så att det blir förutsägbart och möjliggör en levande och starkt skyddad miljö runt om i hela vårt avlånga land.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig hur jag menar att regeringen ökat omställningstakten i transportsektorn från fossilt till fossilfritt.
I enlighet med klimatlagen (2017:720) utgår regeringens klimatpolitiska arbete från att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
Svar på interpellationer
Regeringen gör stora satsningar på omställningen av transportsektorn i årets budget. Parallellt fortsätter arbetet med regeringens klimatpolitiska handlingsplan, där transportsektorns omställning kommer att vara en viktig del. Handlingsplanen kommer i enlighet med klimatlagen att lämnas till riksdagen innan årets slut.
För att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver Sverige ta ytterligare steg avseende elektrifiering av industri och transport. Klimatomställningen kräver därför en förstärkning av vår elproduktion. Sverige behöver planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar 2045. Därför vill regeringen att elsystemet byggs ut så att människor och företag i hela Sverige får en trygg elförsörjning med stabila och konkurrenskraftiga elpriser som inte minst kan bidra till omställningen av vår transportsektor.
I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen stora satsningar på åtgärder för att öka takten i transportsektorns klimatomställning. På så sätt skapas förutsättningar för eldrivna vägtransporter att snabbare ersätta fossila drivmedel.
Regeringen föreslår en förstärkning av Klimatklivet med 800 miljoner kronor 2024. Det innebär att anslaget totalt uppgår till cirka 5 miljarder kronor nästa år, vilket är mer än någonsin tidigare. Klimatklivet finansierar, som ledamoten säkert vet, en rad åtgärder som är helt centrala för transportsektorns omställning, bland annat investeringar i laddinfrastruktur, biodrivmedelsproduktion och stöd till fossilfria fordon.
Vidare föreslås ett nytt tillfälligt marknadsintroduktionsstöd för lätta ellastbilar som under 2024 uppgår till 450 miljoner kronor. Anslaget beräknas sedan öka till 550 miljoner kronor 2025 och till 660 miljoner kronor 2026. Regeringen föreslår även införande av en tillfällig skrotningspremie för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och i stället köper eller leasar en elbil. För detta avsätter regeringen 250 miljoner kronor under 2024 och lika mycket under 2025. Därtill avser regeringen att genomföra en bred översyn av skattevillkoren för lågutsläppsbilar. Regeringen kommer att återkomma om detta.
Inom vissa fordonssegment, fru talman, har elektrifieringen inte kommit lika långt. För att snabbt få ut eldrivna och miljövänliga tunga fordon och arbetsmaskiner föreslår regeringen kraftigt ökade anslag för marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik. Ytterligare 992 miljoner kronor föreslås för 2024, 1 493 miljoner kronor för 2025 och 2 023 miljoner kronor för 2026. Sverige går även före när det gäller utbyggnaden av laddinfrastruktur för eldrivna transporter. I budgeten föreslår regeringen riktade satsningar för att öka och förlänga stödet till laddinfrastruktur för lätta och tunga fordon för åren 2025 och 2026.
För att underlätta elektrifieringen har regeringen utöver budgetsatsningarna gett Transportstyrelsen i uppdrag att utforma försöksverksamhet med tyngre lastbilar, som drivs av alternativa bränslen, på B-körkort.
Klimatarbetet begränsas inte till nationella insatser. Sverige är pådrivande inom EU för att ställa om transportsektorn i Europa. Under Sveriges ordförandeskap i EU antogs flera väsentliga rättsakter i EU:s klimatpaket Fit for 55. Enligt nya beslutade koldioxidkrav kommer inga nytillverkade lätta fordon med utsläpp att få säljas inom EU från 2035. Ett nytt utsläppshandelssystem kommer att införas för bland annat vägtransporter vilket sätter ett gemensamt pris på utsläppen från transportsektorn inom EU och på sikt kommer att möjliggöra en utfasning av fossila drivmedel.
Svar på interpellationer
EU:s institutioner har också enats om bindande krav på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur, liksom krav på minskade utsläpp från sjöfarten och flyget. Det är viktiga beslut som påverkar omställningen av vår transportsektor. Under gårdagen kunde jag även personligen bidra till att vi fattade beslut om skärpta koldioxidkrav för tunga fordon.
Fru talman! Det är anmärkningsvärt att klimat- och miljöministern på en direkt fråga om transportsektorns omställning väljer att inte nämna det nationella målet för transportsektorns omställning till 2030 utan i stället lyfter fram Sveriges nationella mål för alla territoriella växthusgasutsläpp till 2045.
Min fråga rörde klimat- och miljöministerns påstående vid den särskilda debatten om klimatanpassning att regeringen arbetar hårt för att nå Sveriges satta klimatmål genom att öka omställningstakten i transportsektorn från fossilt till fossilfritt. Påståendet är direkt felaktigt. I klimatbilagan till regeringens budgetproposition går att läsa: ”Till följd av beslut som fattats mellan den 1 juli 2022 och 1 juli 2023, beräknas utsläppen öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030.” Skälet är huvudsakligen beslut som den nuvarande regeringen tagit och som påverkar omställningstakten just i transportsektorn från fossilt till fossilfritt i fel riktning.
Det är felaktigt att påstå att omställningstakten ökar. Vi har i dag inte ens en omställningstakt. Det regeringen håller på med för transportsektorn är snarare en tillbakaställning till fossilberoende.
Varför nämner inte miljö- och klimatministern 2030-målet för transportsektorn? Och varför påstår klimat- och miljöministern att regeringen ökar omställningstakten från fossilt till fossilfritt när den fossila andelen i transportsektorn och de fossila utsläppen väntas öka till följd av regeringens politik?
Fru talman! Innan jag fortsätter interpellationsdebatten vill jag uttrycka min djupa sympati och sorg för de familjer och anhöriga som drabbats av gårdagens fruktansvärda terrordåd. Två liv har gått förlorade, och en person är skadad. Jag känner en blandning av sorg och chock men även oro. Alla indikationer pekar på att denna ondskefulla attack var särskilt riktad mot svenskar.
Terrorns mål är att underminera vår demokrati, vår yttrandefrihet och vårt sätt att leva. Det är därför viktigt att vi står enade bakom våra värderingar och inte viker en tum för terrorismens ondska.
Med det sagt vill jag gå in på denna interpellation. Jag vill börja med att ställa en fråga. Det pratas mycket om att vi ökar användningen av det fossila bränslet och de fossila utsläppen från transportsektorn. Vad har Sveriges ambitiösa reduktionsplikt egentligen åstadkommit? Från rödgrönt håll framstår det ofta som att reduktionsplikten, i synnerhet den svenska reduktionsplikten, ska rädda klimatet. Men är det verkligen fallet?
Svar på interpellationer
Vår reduktionsplikt är i dag tre gånger så stor som i andra jämförbara länder. Flera indikatorer pekar på att den är ekonomiskt ohållbar för samhället och att den spär på inflationen. Den påverkar landsbygden, där höga dieselpriser redan nu utgör en tung börda. Den påverkar också bönder och transportsektorn negativt. I slutänden påverkar det oss konsumenter.
Miljöpartiet bryr sig dock sällan om konsekvenser, eller också ser de inte vilka konsekvenser deras politik leder till. Jag vet inte vilket som är värst, fru talman. Men jag kan i alla fall konstatera att konsekvensanalys inte har varit Miljöpartiets starka sida. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är inte direkt kända för att se saker komma.
Vi måste också komma ihåg att biodrivmedel även har en ekologisk kostnad. När det gäller den globala påverkan har Sverige nästan hälften av HVO-produktionen i Europa och cirka 30 procent av den globala produktionen. Det innebär att världsmarknaden skulle ha svårt att möta en helt utbyggd reduktionsplikt.
Om andra länder skulle försöka följa efter, vilket de rödgröna ofta framhäver, skulle det snabbt bli uppenbart att det inte finns tillräckligt med råvara. Miljöpartiet och de rödgröna skulle få springa ensamma med sin symbolpolitiskt gröna ledartröja för att sedan upptäcka att ingen springer efter; det är helt enkelt inte möjligt. Kanske skulle det gå om man skövlar varenda regnskog och bara odlar till biodrivmedel. Men det skulle leda till en humanitär och ekologisk katastrof.
Vår uppfattning är att biodrivmedel även påverkar den globala marknaden. Vi importerar en stor mängd djurfetter från slakteriavfall från länder som Argentina och Australien. Det tvingar i sin tur ofta dem att använda fossila oljor. Det blir helt enkelt vad man brukar kalla ett nollsummespel.
Inte ens Naturvårdsverket kan med säkerhet säga vilken faktisk klimatnytta vår nuvarande reduktionsplikt medför. Det visar på ett akut behov av att omvärdera vår strategi och skapa en politik som är ekonomiskt hållbar och som faktiskt effektivt minskar våra klimatutsläpp. Det ska inte bara se fint ut på pappret. Det är något som denna regering och inte minst vår miljöminister jobbar mycket hårt med.
Fru talman! Vi debatterar nu transportsektorns omställning från fossilt till fossilfritt. Men mina tankar går först och främst till offren för gårdagens fega terrordåd och till deras anhöriga.
När det gäller ämnet för denna interpellationsdebatt är det viktigt att omställningen till fossilfritt görs på ett realistiskt sätt. Jag gläder mig därför åt regeringsskiftet och bytet av miljöminister.
Riksrevisionen har granskat reduktionsplikten och dess genomförande. Man pekar i rapport nummer 13 på att det ursprungliga beslutet om reduktionsplikten riskerar att leda till direkta och indirekta klimat- och miljöeffekter i Sverige och andra länder. Riksrevisionen fastslår att mängden biomassa är begränsad och att det finns risk att råvaror som används till biodrivmedelsproduktion ersätts med fossila råvaror i sina alternativa användningsområden, precis som vi hört min partikamrat Beatrice Timgren berätta.
Ytterligare efterfrågeökningar från Sverige och andra länder kan också resultera i att länder med regelverk som har svagare miljökrav i stället köper in biodrivmedel som har mycket sämre klimatnytta. Beräkningar har visat att palmolja till och med leder till större klimatavtryck än fossila drivmedel om nyodling sker i regnskogsområden. För bara några år sedan accepterade den rödgröna regeringen sådana biodrivmedel.
Svar på interpellationer
Detta betyder att den klimatnytta som skulle uppnås med höga biodrivmedelsinblandningar riskerar att bli en chimär när konkurrensen om biodrivmedlen blir för stor. Ja, visst skulle det uppfylla EU:s krav på Sverige. Men då blir den globala klimatnyttan inte verklig. Trots det fokuserar den offentliga diskussionen i Sverige endast på att nå de mål vi har förbundit oss att nå. Det hörde vi i inlägget från Miljöpartiet.
Jag undrar vad statsrådet tänker om betydelsen av att nå minskade globala utsläpp när vi kämpar med att nå de mål som Sverige har förbundit sig att nå. Och vad tänker statsrådet om den tidigare regeringens strategi i detta avseende?
Fru talman! Det första jag vill lyfta upp är att ledamoten Söderberg nämner att det är anmärkningsvärt att jag inte lyfter upp transportmålet. Jag ska förklara varför det inte är ett dugg anmärkningsvärt. Det beror på att jag, till skillnad från Miljöpartiet, inte vill tala endast om vilka mål vi har och att vi har en klimatkris. Jag vill tala om lösningarna. Det är en av de stora anledningarna till att jag från första början sökte mig till Folkpartiet och inte till Miljöpartiet, trots att jag var en väldigt klimatengagerad ung person. Jag hörde nämligen mycket tal om problemen men väldigt få diskussioner om lösningarna.
Tittar man på vilka behov vi har av att på allvar ställa om inte endast vår transportsektor utan även vår industri ser man att det handlar om mängden el och energi. Att lägga ned kärnkraftverk vore väldigt dumt, och att fatta beslut om politik som ser till att man lägger ned kärnkraftverk är väldigt dumt för klimatomställningen och för transportsektorns omställning. Om vi på allvar vill ställa om inte endast personbilstrafiken utan även tunga transporter och andra större fordon som rullar på våra vägar hela dagarna med laster och annat som ska fram och tillbaka i vårt avlånga land krävs det el. Då krävs det att man inte utesluter enskilda energislag.
Fru talman! Utöver detta har reduktionsplikten diskuterats. Jag vill lyfta upp en aspekt som inte togs upp här. Jag instämmer i bilden att det inte är ambitiös politik att ställa stora krav på biodrivmedel som man lever upp till genom HVO-importer. Det driver upp priserna i andra länder och gör att de inte kan ställa om och att de exporterar produkter på ett orimligt sätt. Det är oansvarigt. Det är en verklighet som regeringen får ta hand om när dieselpriset går upp med 60 procent på två år, som en konsekvens av både reduktionspliktens takt och kriget som härjar i Ukraina. Det är anledningen till att reduktionsplikten nu skruvas ned.
Fru talman! Något som vi inte talar om tillräckligt ofta är att det inte fanns något regeringsalternativ i valrörelsen som talade om att behålla bränslepriserna på den nivå de var på. Och bränslepriserna var en konsekvens av bland annat reduktionsplikten, som var anledningen till att den förra regeringen lyckades nå ett av Sveriges många klimatmål: omställningen på kort sikt för specifikt transportsektorn.
Det fanns inget regeringsalternativ, fru talman, som inte ville ändra i bränslepriserna. Det är anmärkningsvärt. Jag noterar hur Sveriges största parti Socialdemokraterna fortfarande inte ger några besked om hur de ställer sig i frågan. Då är det enkelt att i stället endast tala om mål – att tala om att det finns mål, att de ska följas, att det råder klimatkris i Sverige och i världen. Det stämmer, och vi är överens om det. Därför blir det mer relevant att prata om vad man faktiskt vill göra åt saken.
Svar på interpellationer
Fru talman! Även elbilsbonusen har lyfts fram. Man indikerar att regeringen inte vill ställa om transportsektorn eftersom vi har plockat bort elbilsbonusen. Här vill jag lyfta fram den starka kritik som har förts fram av både Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet mot att lägga sådana stora summor på att finansiera helt nya elbilar. Vi märkte när bonusen togs bort att elbilspriserna gick ned och att elbilsförsäljningen fortsätter i kraftig takt. Det är ett av många kommande exempel på att den här regeringen bedriver effektiv och ambitiös klimatpolitik, till skillnad från den förra regeringen.
Fru talman! Det är trevligt att det blir många inlägg i debatten. Då får vi möjlighet att förtydliga en hel del saker.
För oss i Miljöpartiet handlar klimatpolitiken om att skydda befolkningen från risk. Jag anser att ett av de absolut viktigaste uppdragen för en regering är att skydda hela sin befolkning från risker, oavsett om det handlar om yttre hot mot vår stat, inre hot eller i det här fallet klimatrelaterade hot.
Samtidigt ser vi en fantastisk potential att tillvarata de möjligheter som klimatomställningen innebär. Klimatomställningen är en fantastisk drivkraft för innovation, samhällsutveckling och bättre utveckling till ett hållbart samhälle med bättre luft, bättre livskvalitet, renare lokalmiljöer och trevligare stadsmiljöer samt bättre samhällsservice i lands- och glesbygd. Vi kan ta till vara omställningen för att bygga ett bra och hållbart samhälle i hela landet.
Det är mot den bakgrunden som jag anser att flera av inläggen i debatten behöver ses. Vad händer om vi inte levererar klimatpolitik – om vi, som regeringen gör, ökar utsläppen i transportsektorn, vilket innebär att vi inte når Sveriges åtaganden inom EU till 2030, och då inte heller det svenska klimatmålet för transportsektorn till 2030? Då bidrar vi till en förvärrad klimatförändring och därmed förvärrade klimatrelaterade risker.
Jag är öppen för att diskutera alla möjliga lösningar när det gäller klimatomställningen. Miljöpartiet har presenterat en lång rad förslag på klimatområdet i våra budgetmotioner i år och i fjol. När vi satt i regeringen jobbade vi med en lång rad åtgärder för att bygga ett mer transporteffektivt samhälle, för att få en omställning av fordonsflottan genom inte minst elektrifiering och för att få en omställning av drivmedel i den befintliga fordonsflottan – där reduktionsplikten var ett viktigt verktyg, men inte det enda.
Klimatpolitiken behöver genomföras med realism, och jag anser att det mest realistiska är att möta risker på ett adekvat sätt; vi ska hantera de klimatrelaterade risker och konsekvenser vi står inför. Då behövs en klimatpolitik som faktiskt minskar utsläppen.
Transportsektorn är också den sektor där det finns störst potential att minska utsläppen i närtid. Det är summan av utsläpp över tid som avgör vår påverkan på klimatet. IPCC är ytterst tydliga med att vi måste minska utsläppen kraftigt i närtid för att hantera klimatkrisen. Det är summan av utsläpp över tid som samlas i atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen.
Svar på interpellationer
Mina frågor kvarstår: Varför presenterar regeringen politik som aktivt ökar utsläppen i transportsektorn och påstår samtidigt att man arbetar för att öka omställningstakten i transportsektorn? Då är målet relevant. Samtliga klimatmål är relevanta, men just nu pratar vi om transportsektorns omställning. Varför nämnde inte klimat- och miljöministern detta under sitt inledningsanförande?
Fru talman! Att vi ska ha en realistisk miljöpolitik är jag och ledamoten Söderberg överens om. Men i frågan om vad som är en realistisk miljöpolitik skiljer vi oss åt. Jag menar att regeringen och vår miljöminister gör ett bra jobb för att se till att utsläppen sänks. Det handlar inte om att göra något som ser bra ut på papperet genom att flytta utsläppen så att de inte sker i Sverige utan någon annanstans. Detta är reduktionsplikten ett exempel på, som inte kan skalas upp.
Därför anser jag att det är anmärkningsvärt att hållningen hos Miljöpartiet och den förra regeringen är att öka utsläppen. Deras idé för att minska utsläppen är att lägga stor vikt på reduktionsplikten. Man säger att man ska skydda sin befolkning från risker, men det är inte med reduktionsplikt som vi skyddar Sveriges eller världens befolkning från klimatrisker. Det beror på att klimatfrågan är global.
Fru talman! Vi fick höra en fråga från Miljöpartiet: Vad händer om vi inte levererar klimatpolitik? Svaret är att det inte blir någon skillnad alls om inte klimatpolitiken leder till minskningar av de globala utsläppen. Det är viktigt att ha med sig.
Min andra fråga handlar om den påstådda kostnadsfördelen för reduktionsplikten som metod för att nå klimatmålen. Riksrevisionen har även här understrukit att felaktiga bedömningar gjordes vid införandet under den rödgröna regeringen. Revisionen konstaterar att kostnadsfördelen gentemot andra sätt att nå klimatmålen har minskat genom den prisökning som redan i dag har skett på biodrivmedel, som ministern tar upp. Riksrevisionen skriver att reduktionsplikten hittills har drivit upp priset på diesel i Sverige mer än vad som var förväntat genom en oförutsedd ökning av priset på HVO. Det fångades inte upp i de konsekvensanalyser som den förra regeringen lät göra. Och det är inte så konstigt eftersom Riksrevisionen anser dem vara undermåliga.
Sverige importerar en tredjedel av det globala utbudet av HVO, enligt Riksrevisionen. Det betyder att Sveriges efterfrågan redan i dag kan resultera i prishöjningar både i Sverige och i omvärlden – allt annat lika. Men allt annat kommer inte att vara lika. Andra länder tänker också öka sin biodrivmedelsanvändning. Det betyder att situationen där utbudet inte matchar efterfrågan kommer att bli ett fortsatt fenomen om Sverige har en hög inblandning, och troligen kommer problemet att öka. En sådan situation kommer att driva upp marknadspriserna på biodrivmedel ännu mer. Vilka är statsrådets tankar om detta?
Svar på interpellationer
Fru talman! Låt mig börja där ledamoten Eklöf avslutade, nämligen i vad vi ska göra i stället för den politik som tidigare regering bedrev. Den här regeringen är långt mer intresserad av att minska utsläppen på riktigt, alltså se till att vi inte genererar utsläpp i vår transportsektor genom att elektrifiera och genom att öka takten i vilken vi ställer om vår transportsektor till en eldriven sektor.
Fru talman! Jag brukar när jag talar med yngre begåvningar i vårt land – barn, helt enkelt – referera till att tågen förr i tiden gick på kol och lät ”tuff-tuff” men numera svischar förbi på el. Det är det vi vill ska hända med vår transportsektor i övrigt – att bilar och lastbilar också svischar förbi utan att brumma.
Det vi främst behöver göra för att åstadkomma ett sådant samhälle, som även har stora miljönyttor i och med att det är tystare och en trevligare arbetsmiljö för våra lastbilschaufförer och andra som kör hela dagarna, är att se till att infrastrukturen finns där och att laddinfrastrukturen är tillgänglig inte endast för boende på Södermalm utan i hela vårt avlånga land. Det är att se till att vi på olika sätt sänker trösklarna för tunga fordon, då det är svårare att introducera elektrifierade sådana i vår transportflotta. Allra främst är det att inte lägga 7 miljarder på att finansiera elbilar, personbilar, som nu inte ligger i den prisklass de gjorde när de en gång i tiden introducerades på vår marknad.
Det är där det är så trevligt, fru talman, att vara en del av en regering som bedriver inte bara ambitiös utan även effektiv klimatpolitik. Vi tar helt enkelt till oss av den kritik som framförs i ekonomiska aspekter av politiken vi för. När Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet påpekar att skattemedel går till spillo i ineffektiv politik lyssnar den här regeringen och ser till att tillämpa åtgärder som är effektiva och lägga pengarna där de faktiskt gör skillnad.
Det är lite av det vi har introducerat hittills i våra budgetar. Det kommer självklart mer i hur vi ser till att ändra strukturerna så att vi får en transportsektor som är mer elektrifierad i sin helhet.
Fru talman! Låt mig också kort nämna den här idealistiska bilden av vad reduktionsplikten kan innebära för transportsektorn. Man målar upp en bild av att det rör sig om rester från svensk skogsproduktion som omvandlas till något magiskt som blandas in i vår bensin och diesel. Verkligheten är att vi importerar stora mängder HVO och att vi inte bara bidrar till ganska smutsiga sektorer runt om i världen med våra medel utan också driver upp priserna på ett sätt som gör att andra länder vill sakta ned sin omställning.
Där, fru talman, vill jag avsluta genom att peka på det regeringen genom mig återkommande kommer att fokusera på, nämligen att man inte är ett föredöme om inte resten av världen följer efter. Vi måste på allvar se till att det inte bara handlar om att vi i Sverige ska sätta flaggan i marken och vara klara först och ensamma utan att vi verkligen gör det här tillsammans i EU och i världen.
I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Beatrice Timgren (båda SD).
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag kan konstatera att det här egentligen inte är en debatt om reduktionsplikten specifikt. Det kommer en sådan senare i år, och jag ser fram emot att ta den.
Jag har inte heller vid något tillfälle under den här debatten sagt att reduktionsplikten nödvändigtvis måste höjas så att det är specifikt den som jag är försvarare av.
Det jag är försvarare av är en klimatpolitik som minskar utsläppen. Jag är beredd att lyssna på alla olika förslag för att minska utsläppen. Men om Sverigedemokraterna till exempel absolut vill ta bort reduktionsplikten skulle jag önska att Sverigedemokraterna presenterade en egen klimatpolitik som minskar utsläppen lika mycket som Miljöpartiets för att vi ska kunna debattera olika vägar till att nå klimatmålen, hur vi begränsar utsläppen och hur vi skyddar befolkningen från klimatrelaterade risker.
Jag har inte sett någon sådan klimatpolitik. Alla de förslag som presenteras såväl av Sverigedemokraterna i dag som av den sittande regeringen leder till ökade utsläpp och förvärrade klimatförändringar och därmed förvärrade klimatrelaterade risker.
För att klara omställningen i transportsektorn behöver vi jobba med alla de tre benen – ett transporteffektivt samhälle, ökad utbytestakt för fordonsflottan genom elektrifiering och att byta drivmedel även i den befintliga fordonsflottan – eftersom klimatarbetet är en kamp mot klockan.
Fru talman! Det är oerhört oroväckande att följa hur den nuvarande regeringen hanterar klimatfrågan. Vid budgetutspelen aviserade klimat- och miljöministern klimatsatsningar motsvarande 4 miljarder, men bara dagar senare aviserade regeringen skattelättnader på fossila drivmedel för över 6 miljarder. En större del av reformutrymmet gick alltså till att öka de fossila utsläppen, så varför påstår klimat- och miljöministern att regeringen ökar omställningstakten i transportsektorn?
Fru talman! Låt mig raskt gå till vad vi ska göra i stället för reduktionsplikt och elbilsbonusar, något som ledamoten efterfrågar.
Vi ska utöka Klimatklivet, en insats som vi ser har gett stor effekt i vissa avseenden. Vi bygger vidare på det, och det kommer nu att uppgå till cirka 5 miljarder kronor. Det är mer än någonsin tidigare, och det finansierar transportsektorns klimatomställning genom investeringar i laddinfrastruktur, genom investeringar i biodrivmedelsproduktion och genom stöd till fossilfria fordon.
Utöver det introducerar vi ett marknadsintroduktionsstöd för lätta lastbilar, då vi ser ett behov av att elektrifiera den delen av transportsektorn. Vi har även finansiering av annat slag för de tunga fordonen.
Vi har föreslagit införandet av en tillfällig skrotningspremie. Det är något som vi avsätter pengar för för att det ska öka elektrifieringen av vår transportsektor. Vi ska alltså inte dopa våra fossila fordon med importerade biodrivmedel utan i stället på allvar se till att de släpper ut noll.
Vi har också sett att det inom vissa fordonssegment finns ett behov av att få ut arbetsmaskiner, och därför har vi ökat anslagen för marknadsintroduktion av klimatsmart teknik. Det är summor som är så stora att jag knappt kan hålla reda på nollorna när jag ska redogöra för dem här.
Svar på interpellationer
Det är det som blir det relevanta när man talar om detta, fru talman, nämligen att våra budgetar är större än alla som Miljöpartiet lyckades få igenom under sin tid i regering. Våra klimat- och miljöbudgetar är stora, och vi satsar på det som fungerar. Att fokusera endast på ändringar av bränsleskatter är att fokusera på våra åtgärder för hushållens ekonomi, inte på de stora insatser vi gör för att öka takten på klimatomställningen i Sverige.
I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Beatrice Timgren (båda SD).
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig hur jag motiverar avvecklingen av aktuell verksamhet för klimatanpassning hos MSB och länsstyrelserna.
Låt mig inleda med att konstatera att effekter av klimatförändringarna redan märks i Sverige och att klimatscenarierna indikerar att de kommer att bli allt tydligare framöver. 32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser ansvarar för att arbeta med klimatanpassning. SMHI driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som är en nod för samlad kunskap och rådgivning om klimatanpassning. Regeringens nationella expertråd för klimatanpassning har utvärderat klimatanpassningsarbetet och gett flera förslag på utvecklingsområden. Regeringen arbetar just nu på en reviderad strategi för klimatanpassning som ska ta ett samlat grepp om behoven vi ser för att hantera ett förändrat klimat i Sverige.
Både länsstyrelsernas och MSB:s arbete med klimatanpassning är fortsatt viktigt för att Sverige ska bli anpassat till ett förändrat klimat. Klimatanpassning är fortsatt ett område som länsstyrelser har i uppgift att arbeta med. De beslut som regeringen har fattat innebär inte att regeringen avser att ändra länsstyrelsernas uppgifter som framgår i förordningen för myndigheters klimatanpassningsarbete.
När det gäller MSB kommer sådan verksamhet som anslaget har finansierat fortsatt att vara möjlig att bedriva inom myndighetens befintliga finansiering. Regeringen bedömer att de uppgifter som MSB har enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker och förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete kan genomföras utan finansiering från sakanslaget för klimatanpassning.
Fru talman! I budgeten för 2024 avvecklar regeringen medel till MSB för karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Man avvecklar också medel för länsstyrelsernas uppgift att samordna det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Pengarna kunde även gå till kommuner för kunskapshöjande insatser inom områden där kommunen identifierat särskilt behov av klimatanpassning.
Svar på interpellationer
Detta är pengar som går till lön till de medarbetare på dessa myndigheter som har kompetensen och jobbar med de här frågorna i dag. Att medel avvecklas innebär att myndigheterna inte har pengar för att betala dessa tjänstepersoners löner. Vi står inför ett läge där vi riskerar att förlora otroligt central personal på länsstyrelserna och MSB, som har jobbat systematiskt med klimatanpassning.
Om regeringen ville att dessa uppdrag skulle fortgå och verksamheten fortlöpa när det gäller klimatanpassning på centrala myndigheter skulle man inte ha skrivit ”avvecklar” i budgetpropositionen. Då hade man till exempel kunnat skriva att man flyttar medlen från utgiftsområde 20 till utgiftsområde 1 när det gäller länsstyrelserna för att stärka anslagen till länsstyrelsernas arbete med att samordna klimatanpassning. Men så såg inte budgeten ut. Det står klart och tydligt att man avvecklar medel till MSB och länsstyrelserna när det gäller klimatanpassning.
Om regeringen vill att dessa uppdrag ska fortgå måste regeringen omgående återkomma med en ändringsbudget där medel skjuts till så att myndigheterna kan betala lön till de personer som arbetar med dessa frågor. Risken är överhängande att myndigheterna nu förlorar personal och att det blir stora luckor i klimatanpassningsarbetet runt om i landet.
Min fråga lyder: Vilka är motiven bakom att regeringen valde att avveckla anslaget för klimatanpassning hos MSB och länsstyrelserna?
Fru talman! Om man kunde lösa alla problem endast genom att lägga pengar på dem hade många problem här i världen varit lösta för länge sedan, särskilt med tanke på hur den tidigare regeringen bedrev finansieringen av exempelvis klimatanpassningsarbete. Man såg till att lägga 75 miljoner 2020 och 24,9 miljoner 2021, och nu lägger den här regeringen alltså 507 miljoner för kommunerna att söka för arbetet med klimatanpassning.
Det var välkommet att Miljöpartiet själva var väldigt pådrivande och framhöll att det behövs pengar för det lokala arbetet med klimatanpassning. Men när regeringen väljer att arbeta vidare med stora summor för kommunerna att söka så att de kan genomföra arbetet med klimatanpassningsåtgärder väljer man att vilseleda den svenska befolkningen genom att påstå att regeringen avvecklar allt arbete för klimatanpassning.
Vi hade, fru talman, för några veckor sedan en särskild debatt om klimatanpassning här i kammaren, och jag noterade tydligt hur ledamotens språkrör inte kunde svara på frågorna om påstådda minskningar av de anslag jag talar om, anslag 2:2 inom utgiftsområde 6. Man påstod i stora kvällstidningar att regeringen skär ned på klimatanpassningsarbetet trots att vi inte hade gjort det, och man kunde inte redogöra för varifrån man fått dessa siffror. Jag kan endast beklaga, fru talman, att man väljer att vilseleda när det finns olika summor och siffror att titta på i olika budgetar.
Men faktum kvarstår. År 2020 satsade man 75 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. År 2021 satsade man 24,9 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Och 2022, då det som vi alla vet var M:s, KD:s och SD:s budget som gick igenom i kammaren, satsades plötsligt 520 miljoner. Detta är ett arbete som nu fortgår, och vi växlar till och med upp från det föregående året med tuff ekonomi, då vi satsade 482 miljoner kronor. Nu återgår vi till 507 miljoner kronor, vilket budgeterats för nästa år, 2025 och 2026. Det är 507 miljoner kronor som finns tillgängliga för våra kommuner att söka för att genomföra dessa insatser.
Svar på interpellationer
För att kunna bistå dem finns många myndigheter tillgängliga. Vi har 32 olika myndigheter som arbetar med uppdraget att klimatanpassa hela vårt land. Och vi har två myndigheter som arbetar särskilt med detta. Det är SGI, som genomför riskkalkyleringar, och MSB, som tillhandahåller stora summor för kommunerna och även på andra sätt bidrar i detta. Dessutom arbetar länsstyrelserna med detta.
Att välja att endast fokusera på de förändringar som gjorts av de summor som finns att tillgå i anslag 1:10 inom utgiftsområde 20 är helt enkelt att vilseleda svenska folket. Det finns 507 miljoner tillgängligt för alla kommuner i Sverige att söka. Det finns 32 myndigheter som är tillgängliga för att bistå i arbetet. Och att länsstyrelserna och MSB har mindre att tillgå för att anställa tjänstemän som arbetar med detta är inte den stora puckeln.
Den stora förändringen för klimatanpassningsarbetet i Sverige är att kommunerna har pengar att söka för att genomföra insatserna på plats. Den här regeringen kämpar för att vi ska fortsätta göra det.
Fru talman! Jag känner till att det finns resurser för kommunerna att söka i regeringens budget, och det är bra. Där är vi inte oense.
Det denna interpellationsdebatt handlar om är just anslaget 1:10 inom utgiftsområde 20, för det är resurser som går till centrala myndigheters arbete med klimatanpassning. Att bara säga att det finns en massa myndigheter att tillgå för kommunerna är inte att respektera och se vad dessa myndigheter faktiskt har jobbat med. I beskrivningen av vad dessa anslag ska ha gått till framgår tydligt att det handlar om karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende flera olika typer av klimatrelaterade risker och att länsstyrelserna har arbetat med att samordna det lokala och det regionala klimatarbetet.
Länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare har till exempel upphandlat skyfallskarteringar för tätorter. Särskilt små kommuner på landsbygd och i glesbygd har inte resurser att upphandla denna typ av skyfallskarteringar. När länsstyrelserna har samordnat den typen av arbete så att kommunerna har underlag kan dessa sedan söka pengar från MSB för att göra insatser.
Men om det inte finns ett centralt arbete hos myndigheterna med att göra karteringar och riskhanteringsplaner eller med att samordna och stödja kommunerna har kommunerna inte förutsättningar att effektivt söka medel för effektiva klimatanpassningsåtgärder. Det är detta jag vänder mig emot, och jag vill verkligen få svar på vilka motiven är bakom att regeringen avvecklar centrala myndigheters arbete med klimatanpassning i budgeten. Det handlar inte om de pengar som finns tillgängliga för kommunerna att söka, utan det handlar om centrala myndigheters arbete med att samordna och leda klimatanpassning på lokal och regional nivå och ta fram karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende klimatrelaterade översvämningar, skyfall, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder samt utveckla arbetet med samhällsskydd och beredskap med avseende på klimatets förändring.
Svar på interpellationer
Denna typ av underlag behöver nämligen hela samhället för att kunna göra effektiva klimatanpassningsinsatser. Har vi inte den typen av karteringar och underlag, och har vi inte stöd i samordningen mellan kommunerna på lokal nivå och sakmyndigheterna på nationell nivå, får vi inte ett effektivt genomförande av klimatanpassningsarbetet i landet. Det är just dessa medel som regeringen har avvecklat i budgetpropositionen för 2024.
Jag undrar därför: Varför? Vilka är motiven bakom att regeringen avvecklar just centrala myndigheters arbete för klimatanpassning?
Fru talman! Om ledamoten hade bemödat sig att lyssna noggrannare på mitt svar hade hon hört att jag tydligt påpekade att det finns uppdrag till våra myndigheter att arbeta med detta. Det finns uppdrag till länsstyrelserna att arbeta med detta. Det har inte försvunnit. Klimatanpassning är fortsatt ett område som länsstyrelserna har i uppgift att arbeta med. Dessa beslut innebär inte att vi ändrar länsstyrelsernas uppgifter. Det framgår i förordningen för myndigheternas klimatanpassningsarbete.
Detta är en diskussion om medel. Om det är pengarna som gör skillnaden, hur kommer det sig att man påstår att den regering som satsar 507 miljoner på kommunernas klimatanpassningsarbete inte skulle genomföra klimatanpassningsarbete lika bra som den tidigare regeringen, där ledamotens parti ingick? Den regeringen satsade 24,9 miljoner på ett år.
Det är inte så glasklart som ledamoten vill göra gällande att man genom att sänka anslaget helt enkelt förstör, ruinerar och drar undan alla uppdrag som utförs på detta område i Sverige. Vi har SMHI, som utför ett arbete jag redogjorde för i mitt svar. Vi har SGI, som gör riskbedömningar på ett fullgott sätt. Vi har MSB, som jag redogjorde för i mitt svar. Deras verksamhet, som anslaget har finansierat, bedöms fortfarande vara möjlig att genomföra inom myndighetens befintliga finansiering. Detta är de bedömningar som ligger till grund.
Den här regeringen ägnar sig inte, som oppositionen, åt att slänga sig med belopp på hundratals miljarder för att magiskt lösa problemen. Det gäller att lägga skattepengarna där de gör allra störst nytta. Vi vet, fru talman, att klimatanpassningsarbete är ett lokalt arbete som kommuner genomför i gott samarbete med SMHI:s kunskapscentrum, med SGI:s riskbedömningar och med den stora summa pengar som finns att tillgå hos MSB. Just därför ser vi till att dessa pengar nu finns där. Till skillnad från den tidigare regeringen, som lade 24,9 miljoner när Miljöpartiet senast fick igenom sin budget i denna kammare, lägger den här regeringen 507 miljoner på detta.
Om man tittar på utvecklingen av de totala siffrorna och inkluderar de anslag som ledamoten väljer att fokusera på och dessutom inkluderar det fantastiska arbete som sker i Sverige med att specifikt vidta åtgärder för att ras- och skredsäkra längs Göta älv, som ju är en särskilt känslig plats, kan man se att det år 2020 låg 263 miljoner totalt inom dessa tre olika forum och att det 2021 låg 295,9 miljoner. Sedan skuttar det kraftigt uppåt när M, KD och SD fick igenom sin budget i kammaren. Med den här regeringen har vi över 700 miljoner att tillgå för klimatanpassningsarbete i Sverige.
Svar på interpellationer
Detta är inte en politisk fråga där vi inte är överens, utan detta är en politisk fråga där vi alla ser vikten av att säkra vårt land för de kraftiga väderskiftningar som kommer att ske framöver på grund av klimatförändringarna. Det är ett arbete som 32 olika myndigheter i vårt fantastiska, avlånga land bidrar till att genomföra, och det är ett arbete där det finns medel att tillgå, även om det inte är just på det sätt som Miljöpartiet uppenbarligen önskar.
Fru talman! Min fråga rörde motiven bakom att regeringen avvecklar centrala myndigheters arbete med klimatanpassning samtidigt som vi befinner oss i en klimatkris. Flera svenska kommuner har bara i år upplevt allvarliga konsekvenser till följd av extremväder som översvämningar, ras och skred.
Klimat- och miljöministern hänvisar till att uppdragen finns kvar. Det är glädjande att höra, och jag hoppas att de kommer att finnas kvar i regleringsbrev och instruktioner även framöver. Men för att det ska bli någon verkstad behövs också personal som arbetar med dessa uppdrag. Därför ber jag klimat- och miljöministern att återkomma till riksdagen med en ändringsbudget där detta centrala arbete tilldelas resurser.
Som klimat- och miljöministern nämnde är det flera myndigheter som jobbar med klimatanpassning: SMHI, MSB, SGI, Boverket med flera. Alla myndigheter har fått uppdrag gällande klimatanpassning just för att de fyller centrala funktioner i det nationella arbetet med klimatanpassning. Det gör även MSB:s arbete med karteringar och riskhanteringsplaner och även länsstyrelsernas arbete med att samordna klimatanpassningen.
Jag har inte fått något svar från klimat- och miljöministern om motiven bakom att man avvecklar just dessa medel till just dessa myndigheters arbete med klimatanpassning. Därför kvarstår frågan: Vilka är motiven till att man avvecklar länsstyrelsernas och myndigheternas arbete med klimatanpassning i budgeten? En följdfråga är: Kommer vi att få se att ministern återkommer till riksdagen med en ändringsbudget, så att personal faktiskt kan få lön för att jobba med dessa uppdrag?
Fru talman! Låt mig fatta mig kort. Politik handlar om prioriteringar – antingen är vi i en situation där kommunerna inte har stabila medel att tillgå för klimatanpassningsåtgärder eller så är vi i en situation där länsstyrelserna har precis lika mycket pengar att tillgå som de hade under de år då Sverige hade en väldigt stark ekonomi. Vi kan alla se på Sveriges statsbudgetar och se vad som hände år 2022. Det var ett valår, och det var väldigt mycket pengar som skulle kastas ut ur kassan. Vi är inte i det läget nu. Att spä på inflationen är inte klokt.
Anledningen till att man omfördelar medel är helt enkelt att man vill stärka det arbete som sker. Man ser var det finns behov av prioriteringar. Varje gång jag träffar kommuner som sliter med att klimatanpassa sina ytor talar de om vikten av förutsägbarhet, av att det finns goda medel att tillgå och av samordning och samarbete. Då är det viktigt att man inte minskar anslagen till de insatser som ska ske på plats i våra kommuner. Som ledamoten väl är medveten om är klimatanpassning ett lokalt arbete. Det sker med stöd av våra myndigheter, absolut, men själva anpassningsarbetet måste utföras lokalt. Därför är jag väldigt glad över att regeringen i den kommande budgeten ökar medlen för våra kommuner att genomföra sådana här insatser.
Svar på interpellationer
Man kan se på det arbete som sker kring Göta älv. Det är en fantastisk framfart i klimatanpassningsåtgärderna. Man använder naturbaserade lösningar. Man återvinner. Det är ett fantastiskt arbete som pågår. Man kan genomföra det för att det finns en förutsägbarhet i att pengarna finns där. Det är därför det är så viktigt att vi inte skiftar i de medel som finns att tillgå för våra kommuner, som är de som genomför klimatanpassningsarbetet, utan att man helt enkelt får prioritera där.
Vi kommer att göra allt vi kan för att alla våra myndigheter och länsstyrelser på ett fullgott sätt ska kunna genomföra de uppdrag som de har. Men man kan inte ge allt till alla, särskilt inte i ekonomiskt dystra tider.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig om jag står fast vid de nationella klimatmålen. Joakim Järrebring har frågat mig om jag avser att avskaffa de nationella klimatmålen och, om så är fallet, hur jag skulle motivera detta givet Sveriges tidigare ledarskap, ansvar och internationella åtaganden i frågan om klimatförändringar.
Precis som statsministern sa i sin regeringsförklaring ska Sverige föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Regeringens roll och ansvar i klimatomställningen handlar först och främst om att undanröja hinder som bromsar det fantastiska omställningsarbete som pågår i hela vårt avlånga rike samt att skapa förutsättningar för att hela samhället ska kunna ställa om. Det handlar om att undanröja hinder som bromsar arbetet och om att skapa förutsättningar. Det är så regeringen avser att tackla klimatpolitiken framöver.
Det är viktigt att komma ihåg att vi ska nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045 och ha negativa utsläpp därefter. Det ingår i Sveriges klimatmål, och det är ett mål vi tidigare har varit på väg att missa. Vi behöver se till att vi kan uppnå detta.
Regeringen anser att det är genom en stor strukturomvandling man kan lyckas med detta. Man behöver göra en stor strukturomvandling för att skapa ett samhälle där utsläppen av fossil koldioxid inte bara minskar utan elimineras helt och hållet, så att vi når vårt klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045 och nettominus därefter.
Fru talman! Sedan jag ställde min fråga till statsrådet verkar det om möjligt ha blivit ännu mer rörigt och osäkert om vad som egentligen gäller för de svenska klimatmålen. Regeringens snabbutredning har läckt till medierna. Ministerns departement menar att det som läckt är felaktigt. Vi får se vad som presenteras i morgon.
Svar på interpellationer
Eftersom klimat- och miljöministern inte ger något svar på frågan jag skickat in – om regeringen står fast vid de nationella klimatmålen eller avser att avskaffa dem – läser jag mellan raderna att svaret är att regeringen med mycket hög sannolikhet kan komma att besluta om att riva upp delar av de nationella klimatmålen.
Detta skapar en stor oro och osäkerhet bland investerare, företag, kommuner, regioner och organisationer. Det är den oron som har lett till att först över 200 och senare närmare 400 företag under de senaste dagarna har skrivit under olika upprop med ett mycket tydligt gemensamt budskap: Riv inte upp blocköverskridande överenskommelser och, framför allt, behåll 2030-målet!
Vad är ministerns svar till alla dessa företag och organisationer som kräver att det svenska 2030-målet ska ligga kvar?
Fru talman! Vi står nu vid en skiljeväg. De beslut vi fattar kommer inte bara att forma vår nations framtid utan även lämna ett avtryck på den globala klimatkampen. Klimatförändringarna är inte en avlägsen hotbild utan en pågående kris som redan påverkar oss och som kommer att fortsätta göra så om vi inte agerar kraftfullt och meningsfullt.
Sverige har länge varit ett banbrytande land i klimatpolitiken. Vårt engagemang har visat sig genom ambitiösa mål, som målet att minska utsläppen från inhemska transporter med minst 70 procent jämfört med 2010, vilket är ett konkret steg mot att uppnå vårt bredare mål om att minska koldioxidutsläppen med 63 procent fram till 2030.
De nyligen framkomna uppgifterna om att regeringen överväger att ändra detta mål är inte bara oroande utan utmanar också själva kärnan i våra klimatpolitiska principer. Det är en sak att sätta mål, en annan att stå fast vid dem, särskilt när utmaningarna blir svåra och när det krävs verklig handling snarare än retorik.
Men låt oss inte glömma, fru talman, att vårt mål om en 63-procentig minskning av koldioxidutsläppen inte bara är en intern målsättning utan också en del av ett större globalt åtagande. Världen ser på oss som ett föredöme. Vår förmåga att hålla fast vid våra mål och gå före som ett gott exempel har en avsevärd inverkan på den globala klimatpolitiken.
Det är viktigt att inte bara fokusera på de omedelbara kostnaderna eller politiska komplikationerna utan att även se de långsiktiga vinsterna för vår nation och för världen. Varje steg som vi tar mot att minska våra utsläpp är ett steg mot en säkrare, mer hållbar och mer rättvis framtid för alla.
Vi måste också överväga de teknologiska och ekonomiska möjligheter som en ambitiös klimatpolitik kan erbjuda. Genom att investera i grön teknik och främja hållbar praxis kan vi stimulera innovation, skapa jobb och främja en grön ekonomisk tillväxt i hela landet.
Men denna debatt handlar inte bara om siffror eller procent utan också om de värderingar och principer som styr vårt samhälle. Det handlar om att vara ansvariga, framsynta och modiga nog att agera för det gemensamma bästa även när det är svårt och utmanande.
Jag ser fram emot att fortsätta diskutera dessa frågor mer djupgående med ministern under denna debatt. Jag hoppas också på att få ett konkret svar på den fråga som jag har ställt till ministern. Avser regeringen att avskaffa de nationella klimatmålen, och kanske specifikt 2030-målen?
Svar på interpellationer
Fru talman! I mitt svar sa jag: Precis som statsministern nämnde i sin regeringsförklaring ska Sverige föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Det är svaret på frågan. Det finns inga förslag från denna regering om att avskaffa klimatmål. Det finns inga förslag från denna regering om att riva upp klimatlagar. Och mycket av det som ledamöterna själva redogör för i talarstolen delar regeringen. Sverige ska vara ett föredöme. Sverige ska gå före. Sverige ska nå nettonoll 2045, fem år före resten av EU.
Men det finns en aspekt där vi inte verkar dela bilden. Det handlar just om hur vi ser till att bedriva detta arbete effektivt, så att vi inte bara talar om att vi har mål och att vi ska nå dem och stoppa klimatkrisen. Det handlar om hur vi faktiskt ska se till att göra detta på ett effektivt sätt.
Det är därför regeringen väljer att plocka bort vissa av de åtgärder som tidigare regeringar har gjort för att nå de kortsiktiga målen. Exempelvis hade man en kraftig åtgärd, reduktionsplikten. Man nådde då ett kortsiktigt mål genom att minska utsläppen från transportsektorn.
Det låter utmärkt om man endast fokuserar på det faktum att regeringen nådde ett av målen – man nådde inga av de andra, men man nådde ett. Om man endast fokuserar på det faktumet är det självklart att det ser utmärkt ut. Men om man fokuserar på det ledamoten själv tar upp – Sveriges ansvar och internationella åtaganden, inte endast nationella – märker man tydligt vilka effekter som följer av den nationella politik som har bedrivits.
Det är något som blir sorgligt i detta, fru talman. Vi hade en väldigt livlig debatt kring det här i valrörelsen. Vi märkte att det inte fanns något regeringsalternativ som ville stå fast vid denna metod – att endast genom bränslepriser reglera Sveriges klimatomställning. Alla, det vill säga alla regeringsalternativ, talade om vikten av att se över våra bränslepriser. Det fanns ett parti som fortsatt höll fast vid det andra, och det var Miljöpartiet. Därför blir jag lite konfunderad, fru talman.
Vi kan självklart fortsätta tala om påstådda hot mot Sveriges klimatlag och påstådda hot mot Sveriges klimatmål. Eller så kan vi tala om hur oppositionen tycker att vi ska bedriva klimatpolitiken framöver. Jag får nämligen inte riktigt svar på vad exempelvis Socialdemokraterna, som gick till val på att växla ned reduktionsplikten, tycker kring reduktionsplikten. Vad är det vi ska göra för att lyckas ställa om i Sverige om vi plockar undan reduktionsplikten?
Vi kommer säkert att få en livlig debatt om detta när vi i regeringen har presenterat mycket av politiken i vår klimathandlingsplan. Men jag noterar att vi nu från regeringens sida har påpekat vad vi ämnar göra för att hantera den verklighet som hushållen möter, med en 60-procentig ökning av dieselpriset på två år. Och jag noterar att svaret från Sveriges största parti, Socialdemokraterna, uteblir kring detta. Man talar hellre om de breda penslarna och de stora hoten mot Sveriges tidigare ledarskap.
Sverige har fortsatt ett ledarskap. Internationellt har vi ett ledarskap. Jag satt i går och förhandlade i EU:s ministerråd för att vi ska ha en skarp ingång från EU när vi möter de andra länderna internationellt. Jag vill även arbeta för att vi ska lyckas med de högt uppsatta mål som vi nu har på EU-nivå. Det gör man inte genom att endast ha enstaka åtgärder som exempelvis kraftigt driver upp priserna för andra länders omställning. Det handlar om att faktiskt ta internationellt ansvar. Det handlar om att se till att inte bara vara ett föredöme utan också att andra följer efter. Det är ett perspektiv där oppositionen och regeringen står långt ifrån varandra när det kommer till våra klimatmål.
Svar på interpellationer
Fru talman! Det är glädjande att höra klimat- och miljöministern säga att det inte finns några förslag från regeringen om att avskaffa klimatmål. Jag kommer givetvis fortsatt att följa detta. Det handlar om vad regeringens snabbutredning, som kommer att presenteras i morgon, säger och om hur regeringen kommer att agera och om vad regeringen kommer att säga även efter denna.
Ett tydligt klimatpolitiskt ledarskap med riktning och sektorsmål är oerhört viktigt för Sveriges klimatarbete framåt. Nu när utsläppen inom transportsektorn ökar så att vi i Sverige inte längre väntas nå vårt klimatmål inom transportsektorn, vårt etappmål, till 2030 och därmed inte heller vårt EU-åtagande för den icke-handlande sektorn till 2030 noterar vi att det leder till stora osäkerheter om vad som händer.
Kommer regeringen att se till att det blir höga kostnader för svenska skattebetalare genom att köpa utsläppsandelar från andra länder? Är det skogssektorn som ska överkompensera för ökad kolinbindning, för att använda flexibiliteter mellan sektorn för skog och mark och den icke-handlande sektorn av territoriella utsläpp? Eller är det jordbrukssektorn? Ska vi kraftigt minska animalieproduktionen i Sverige, detta i och med att utsläppen i jordbrukssektorn huvudsakligen består av djurs matsmältning och det är det alternativ vi har att jobba med när det gäller den icke-handlande sektorn om vi inte klarar av att minska utsläppen från transportsektorn och samtidigt ska nå vårt EU-åtagande?
Inför detta står vi som stora frågetecken i och med att regeringen bedriver en politik som ökar utsläppen inom transportsektorn och beställer en snabbutredning om hur EU:s politik ska påverka de svenska klimatmålen. Sedan kommer det läckor från Regeringskansliet huruvida utredningen kan leda till att regeringen avser att riva upp klimatmål.
Det behövs tydliga besked, ett tydligt politiskt ledarskap och därmed också utvecklade mål där vi tydliggör transportsektorns åtagande, jordbrukssektorns åtagande och att det faktiskt är summan av utsläpp över tid som avgör klimatpåverkan.
Från Miljöpartiets sida skulle vi vilja se en nationell koldioxidbudget, och det har vi varit tydliga med sedan valrörelsen. Det är viktigt att vi får besked om vad som gäller kring klimatmålen. Det vi har sett de senaste dagarna är ju olika åtgärder som regeringen lägger fram för att bädda för ett klimatmisslyckande. I höständringsbudgeten aviserar man att man vill använda utsläppsrätter från ETS-sektorn, alltså den handlande sektorn, för att täcka upp för ett klimatmisslyckande inom den icke-handlande sektorn, till exempel transporter och jordbruk. Det skulle potentiellt kunna kosta staten uppemot 6 miljarder kronor.
Svar på interpellationer
Vi behöver tydlighet, och alla de företag som har skrivit under debattartiklar och klimatupprop behöver tydlighet. Vad gäller? Står regeringen bakom de nationella klimatmålen? Är regeringen beredd att presentera en klimatpolitik som faktiskt leder till att vi når klimatmålen, minskar utsläppen och skyddar oss från klimatrelaterade risker?
Fru talman! Jag förstår att det finns ett stort intresse av vad Socialdemokraterna, det största partiet i Sveriges riksdag, bedriver för politik, men det är inte därför vi har den här debatten. Den här debatten har vi därför att regeringen är här i Sveriges riksdag och svarar på frågor från riksdagen.
Med det sagt är det här en viktig debatt. Det är vår skyldighet som folkvalda att värna om och försvara vår planet och våra medborgares framtid. Det är vi alla överens om, och jag tycker därför att det är centralt att ministern kan redogöra för vad regeringen avser att göra med de svenska klimatmålen och framför allt delmålet för 2030.
Under dagen har vi i medierna kunnat ta del av förslagen i den snabbutredning som regeringen har tillsatt, och det var med stor oro som jag tog del av uppgifterna för några veckor sedan om att regeringen överväger att skrota delmålen för 2030. Detta är själva bakgrunden till den här interpellationen.
Nu hör vi att förslaget från utredaren är att samtliga nationella klimatmål ska skrotas. Några timmar efter att vi kunde läsa det i medierna dementerade regeringen: Samtliga nationella klimatmål ska inte skrotas. Det lämnar dock en öppning för att något kanske ska skrotas, och här tycker jag fortfarande att ministern är svaret skyldig.
Fru talman! Sverige har länge varit ett föredöme på den globala scenen när det gäller klimatpolitik. Men nu, vid en tidpunkt då världen behöver enad, beslutsam och vetenskapligt grundad handling mer än någonsin, riskerar vi med regeringens politik att tappa fotfästet och göra avkall på våra ambitiösa mål.
Klimatkrisen är inte en fråga om politisk överlägsenhet eller ideologisk vinst utan handlar om att säkra en hållbar och livskraftig framtid för alla. Det handlar om att agera med integritet, ansvar och framför allt mod – mod att stå fast vid våra överenskomna mål och mod att med öppna ögon och en fast beslutsamhet att agera i våra medborgares bästa intresse möta de utmaningar som ligger framför oss.
Fru talman! I tidningen Aktuell Hållbarhet i dag framhåller tunga miljöprofiler som Tomas Kåberg, Johan Rockström, Anders Wijkman och Eva Svedling att regeringens klimatpolitik är en katastrof för klimatet, de gröna teknikföretagen och elkonsumenterna. När regeringen och klimat- och miljöministern svarar på liknande kritik hänvisas det ofta till det övergripande ekonomiska läget. Men när vi överväger de ekonomiska aspekterna av klimatpolitiken, låt oss då inte glömma de långsiktiga kostnaderna av inaktivitet. De skador som orsakas av extremväder, ökad havsnivå och förlust av biologisk mångfald kan ha en djupgående påverkan på vår ekonomi. Varje krona vi investerar i att minska utsläppen och stödja hållbar utveckling i dag kan spara oss många fler kronor i framtida skadekontroll och återuppbyggnad.
Angående de teknologiska möjligheter som vi står inför har Sverige alltid varit en pionjär inom innovation och teknologisk utveckling. Det finns en rikedom av möjligheter som väntar på oss i övergången till en grön ekonomi.
Svar på interpellationer
Avslutningsvis vill jag återigen låta ministern svara på min grundläggande fråga om klimatmålen ska bevaras. Jag ställer frågan kopplat till delmålen för 2030, för det är där jag tycker att regeringen och ministern svävar.
Fru talman! Låt mig återigen redogöra för att Sverige har klimatmål som är antagna av riksdagen. Regeringen har inte föreslagit att plocka bort Sveriges klimatmål. Det finns inga sådana förslag på att ändra i Sveriges uppsatta klimatmål, och det finns heller inga förslag på att avskaffa dessa även om man läser sådana rubriker i tidningen.
Jag noterar även att ledamoten Söderberg refererar till läckor från Regeringskansliet, och jag undrar om ledamoten Söderberg vet att det är det som skulle vara källan till de påståenden i medierna som jag har dementerat. Finns det någon information som har framgått för ledamoten men som har undgått mig, nämligen att det skulle vara läckor från Regeringskansliet som ligger till grund för dessa påståenden i medierna?
Jag kan endast konstatera det som jag har konstaterat i mitt svar, nämligen att Sverige står fast vid en ambitiös och effektiv klimatpolitik som ska leda till att vi når de satta klimatmålen – i plural, inte endast det mål som jag väljer att lyfta. Anledningen till att jag så ofta väljer att lyfta Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp 2045 är att det inte är ett etappmål. Det är Sveriges klimatmål, ett mål som den tidigare regeringen såg ut att missa och ett mål som den här regeringen med vår förda politik nu är närmare att nå än vad den tidigare regeringen någonsin var.
Fru talman! Det jag hänvisar till är de uppgifter som har funnits i medierna om att statsministern skulle verka inom Regeringskansliet för att se över och kanske ändra eller avveckla klimatmål. Den typen av uppgifter i medierna skapar givetvis oro och gör att jag nu har möjlighet att fråga klimat- och miljöministern rakt ut vad regeringen avser att göra när det gäller de nationella klimatmålen.
Jag fortsätter att ha fokus på just 2030-målen. Som klimat- och miljöministern själv säger fokuserar hon ideligen på just det långsiktiga målet till 2045, och det är väldigt viktigt. Men vägen till 2045 är också central, för det är summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan. När vi kan ställa om snabbt här i Sverige är vi pådrivande i EU och kan då driva på Kina, USA och andra länder, vilket gör att vi får bättre förutsättningar att globalt klara Parisavtalet och undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringen.
Inför regeringens nationella klimatmöte i våras ordnades ett förmöte inom ramen för företagens klimatupprop där 100 svenska företag deltog. Företagsledare fick då svara på frågan vilket av de svenska klimatdelmålen de ansåg ha störst betydelse för deras fortsatta konkurrenskraft: 2030, 2040 eller 2045. Samtliga deltagare svarade 2030. Inte en enda företagsledare föredrog ett senare årtal, och i Dagens industri skriver 200 företag om vikten av 2030-målet. Tar klimat- och miljöministern in företagens resonemang? Kan klimat- och miljöministern öka sitt fokus på målen i närtid?
Svar på interpellationer
Fru talman! Den gemensamma överenskommelsen om en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är fastslagen i vår klimatlag är inte bara en text på ett papper utan en överenskommelse med vårt framtida samhälle och med våra barn och barnbarn. Jag är därför glad att ministern slår fast att regeringen inte har några ambitioner att göra förändringar av vår klimatlag.
Klimat- och miljöministern upprepar ofta och gärna att Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Men ambition och effektivitet inom klimatpolitiken mäts trots allt inte i vackra ord utan i konkreta åtgärder och mätbara resultat. Det är tydligt för alla och envar att en politik som resulterar i ökade utsläpp snarare än minskade inte kan kallas vare sig ambitiös eller effektiv. Den kan snarare beskrivas som kortsynt eller ett svek mot det ansvar vi gemensamt har för kommande generationer.
Jag vill tacka ministern för debatten och avsluta med att uppmana ministern att, om vi ändå hamnar i en situation där regeringen vill revidera de nationella klimatmålen, trots allt stå fast vid den höga ambitionsnivån i våra nationella klimatmål. Annars skulle jag vilja veta hur ministern kan försvara en omsvängning av politiken när vetenskapen talar ett tydligt språk om nödvändigheten av att minska utsläppen drastiskt här och nu.
Fru talman! Tack till ledamöterna för frågorna och en spännande diskussion om Sveriges nationella klimatmål!
När jag talar om målet 2045 vill jag även lyfta fram vikten av att vi nu för politik som tar oss närmare Sveriges klimatmål 2045 än vad den tidigare regeringen gjorde. Det stämmer som ledamöterna tillhörande oppositionspartier gärna vill nämna att det finns ett kortsiktigt mål som den förra regeringen var på väg att nå, men vi hörde också hur svaren uteblev från ledamoten på hur man hade tänkt hantera den verklighet som råder med höga bränslepriser, som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gick till val på att sänka.
Det är lite som att stå och debattera med en halmdocka. Man påstår här att vi skulle avskaffa klimatlagar och mål. Det är väldigt stora ord. Jag kan verkligen förstå att det blir väldigt oroande för Sveriges fantastiska näringsliv, som i hög takt ställer om, när man debatterar på det sätt man gör. Trots att jag snabbt och med all kraft har dementerat rykten om att vi avskaffar Sveriges klimatlag och klimatmål väljer man att i talarstolen referera till dessa artiklar.
Jag kan endast beklaga bilden man vill måla upp av att Sverige inte skulle inneha ett ledarskap i klimatomställningen. Sverige är ledande. Sverige är ett fantastiskt land som lyckas ställa om i snabb takt och som ska fortsätta göra det, men det räcker inte att vara ett föredöme om andra inte följer efter. Vi måste ta ansvar för hela EU:s omställning – inte bara för våra egna halter av reduktionsplikt och uppnådda, kortsiktiga mål utan för hur vi ser till att hela EU och hela världen på allvar kan ställa om. Då behövs en annan politik.
Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Följande dokument anmäldes och bordlades:
Propositioner
2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024
2023/24:28 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel
Skrivelser
2023/24:22 Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället
2023/24:26 Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet
Framställning
2023/24:RS2 Ändring av basstödet i lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen
EU-dokument
COM(2023) 414 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial i unionen, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031, 2017/625 och 2018/848 samt om upphävande av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/53/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG (förordningen om växtförökningsmaterial)
COM(2023) 415 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 och om upphävande av rådets direktiv 1999/105/EG (förordning om skogsodlingsmaterial)
COM(2023) 451 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om cirkularitetskrav för fordonskonstruktion och hantering av uttjänta fordon, om ändring av förordningarna (EU) 2018/858 och 2019/1020 och om upphävande av direktiven 2000/53/EG och 2005/64/EG
Motioner
med anledning av prop. 2023/24:2 Höständringsbudget för 2023
2023/24:2714 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2023/24:3 En effektivare upphandlingstillsyn
2023/24:1518 av Mikael Damberg m.fl. (S)
med anledning av prop. 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
2023/24:2749 av Martin Ådahl (C)
med anledning av prop. 2023/24:18 Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
2023/24:2745 av Tony Haddou m.fl. (V)
2023/24:2746 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
2023/24:2747 av Jonny Cato m.fl. (C)
med anledning av skr. 2023/24:7 Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner
2023/24:2748 av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Följande interpellationer hade framställts:
den 6 oktober
2023/24:69 Demokratin i Guatemala
av Tomas Eneroth (S)
till statsrådet Johan Forssell (M)
2023/24:70 Landsbygdens möjligheter
av Isak From (S)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:71 Målet för studiestödssystemet
av Niklas Sigvardsson (S)
till utbildningsminister Mats Persson (L)
2023/24:72 Jämställd ekonomi
av Eva Lindh (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2023/24:73 Styrningen av Vattenfall AB
av Fredrik Olovsson (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2023/24:74 Åtgärder mot klimataktivister
av Tobias Andersson (SD)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2023/24:75 Älgstammens framtid
av Elin Söderberg (MP)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
den 9 oktober
2023/24:76 Bostadsbyggandet
av Eva Lindh (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
den 10 oktober
2023/24:77 Anslag till åtgärder mot segregation i kommuner med utsatta områden
av Teresa Carvalho (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
den 11 oktober
2023/24:78 Effekter av omläggningen av svenskt bistånd
av Lotta Johnsson Fornarve (V)
till statsrådet Johan Forssell (M)
2023/24:79 Kompensatoriska åtgärder för integritet kopplat till hemliga tvångsmedel
av Rasmus Ling (MP)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2023/24:80 Utvisning av terroristsympatisörer
av Tobias Andersson (SD)
till statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
2023/24:81 Skulder och ökat antal vräkningar av barn
av Ida Ekeroth Clausson (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2023/24:82 Trav och ekonomisk verksamhet
av Ida Ekeroth Clausson (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
den 12 oktober
2023/24:83 Nya statliga gröna garantier
av Isak From (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2023/24:84 Politik för gles- och landsbygdskommuner
av Isak From (S)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:85 Reglering av fjärrvärmemarknaden
av Joakim Sandell (S)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
den 16 oktober
2023/24:86 Uran i kommande mineralstrategi
av Eric Palmqvist (SD)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:87 Ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Danmark
av Niklas Karlsson (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 6 oktober
2023/24:86 Kostnader för Gotlands civilförsvar
av Hanna Westerén (S)
till statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
2023/24:87 Pengar till sjukvården
av Fredrik Lundh Sammeli (S)
till statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
2023/24:88 Organiserad brottslighet i svensk sjukvård
av Fredrik Lundh Sammeli (S)
till statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
2023/24:89 Arbetsskadeutredningen
av Jessica Rodén (S)
till statsrådet Anna Tenje (M)
2023/24:90 Interna elnät mellan olika byggnader och fastigheter
av Monica Haider (S)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:91 Generationsväxling av småskaligt jordbruk i Norrlands inland
av Anna-Caren Sätherberg (S)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:92 Finansiering av Sveriges 3R-center
av Rebecka Le Moine (MP)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:93 Missbruket av lustgas
av Ewa Pihl Krabbe (S)
till socialminister Jakob Forssmed (KD)
den 9 oktober
2023/24:94 Skolinspektionens rapport om grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Lotta Edholm (L)
den 10 oktober
2023/24:95 FN-missions uttalande om händelser i Nagorno-Karabach
av Björn Söder (SD)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
2023/24:96 Återkallande av erkännandet av Palestina
av Björn Söder (SD)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
2023/24:97 Resurser till energi- och klimatrådgivare
av Rickard Nordin (C)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:98 Den ekonomiska situationen för officersaspiranter inom försvaret
av Mikael Larsson (C)
till försvarsminister Pål Jonson (M)
2023/24:99 Utbetalning av EU-stöden
av Mikael Larsson (C)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:100 Allmänna handlingar i elektroniskt format
av Björn Söder (SD)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2023/24:101 Regeringens agerande kring fjärrvärmepriser
av Rickard Nordin (C)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:102 Regeringens hantering av en proposition kring reduktionsplikten
av Rickard Nordin (C)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:103 HVB-marknaden och välfärdsbrottslighet
av Fredrik Lundh Sammeli (S)
till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
2023/24:104 Azerbajdzjans fängslande av doktor Gubad Ibadoghlu
av Håkan Svenneling (V)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
2023/24:105 Färdplan och teknikval för den tredje elkabeln till Gotland
av Hanna Westerén (S)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
den 11 oktober
2023/24:106 COP 10
av Tobias Andersson (SD)
till socialminister Jakob Forssmed (KD)
2023/24:107 Tilldelningen av effekt i elnätet
av Birger Lahti (V)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:108 Nordiskt samarbete om jobb och utveckling för unga
av Per-Arne Håkansson (S)
till statsrådet Jessika Roswall (M)
2023/24:109 Fysikens lagar i elsystemet
av Linus Lakso (MP)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:110 Nordirland och nya lagar om straffrihet
av Håkan Svenneling (V)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
den 12 oktober
2023/24:111 Statsministerns uttalande om säkerhetshot
av Linus Lakso (MP)
till statsminister Ulf Kristersson (M)
2023/24:112 Kostnadsberäkning för havskablar
av Linus Lakso (MP)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:113 Framtiden för svensk filmproduktion
av Lars Mejern Larsson (S)
till kulturminister Parisa Liljestrand (M)
2023/24:114 Tillgången till Sveriges Radios officiella kommunika-tionskanaler
av Björn Söder (SD)
till kulturminister Parisa Liljestrand (M)
2023/24:115 Bristen på tekniker för havsbaserad vindkraft
av Adrian Magnusson (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
2023/24:116 Lämplighet som lärare i svenska skolan
av Robert Stenkvist (SD)
till statsrådet Lotta Edholm (L)
2023/24:117 Säkerhetssituationen för armenier i Sverige
av Björn Söder (SD)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
den 13 oktober
2023/24:118 Regeringens plan och beredskap för ökade varsel och arbetslöshet
av Teresa Carvalho (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
2023/24:119 Kreditgarantier till kärnkraft och teknikneutralitet
av Linus Lakso (MP)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
den 16 oktober
2023/24:120 Yttrandefrihet för polisanställda
av Rasmus Ling (MP)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2023/24:121 EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet
av Aida Birinxhiku (S)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:122 Skyddet för reservdelar
av Aida Birinxhiku (S)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:123 Erkännandet av Palestina som stat
av Tobias Andersson (SD)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
2023/24:124 En flytt av Sveriges ambassad till Jerusalem
av Tobias Andersson (SD)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
Skriftliga svar på följande frågor hade kommit in:
den 11 oktober
2023/24:43 Uttalande om biodrivmedel
av Rickard Nordin (C)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2023/24:48 Förbud mot niqab och burka
av Pontus Andersson Garpvall (SD)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2023/24:53 Åtgärder för att hindra europeiska företag från att facilitera förtrycket i Iran
av Nima Gholam Ali Pour (SD)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
2023/24:54 Fordonsskatten på husbilar
av Thomas Morell (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:67 Konsekvenserna av höjd skatt på husbilar
av Gunilla Svantorp (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2023/24:55 LFV:s uppsägning av nät och nättjänster
av Thomas Morell (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:56 Avskaffat bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande
av Johanna Haraldsson (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
2023/24:57 Regeringens linje rörande klimat i CSDDD
av Elin Söderberg (MP)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2023/24:58 Ökad hjälp till katastrofdrabbade i Nagorno-Karabach
av Björn Söder (SD)
till statsrådet Johan Forssell (M)
2023/24:59 Dokumentation av krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter i Nagorno-Karabach
av Björn Söder (SD)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
2023/24:60 Uran i kommande mineralstrategi
av Tobias Andersson (SD)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:61 Startlån till förstagångsköpare av bostad
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Niklas Wykman (M)
2023/24:62 Säkrad återväxt inom lantbruket för ökad självförsörjning
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:63 Licensjakt på varg
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:64 En svensk försvarsindustriell strategi
av Björn Söder (SD)
till försvarsminister Pål Jonson (M)
2023/24:65 Särskilda yttranden i kommuner och regioner
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Erik Slottner (KD)
2023/24:66 Stationer längs Ostkustbanan i Gävleborg
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:68 Väg 56 Hedesunda–Valbo/Gävle
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:69 Dubbelspår Kilafors–Holmsveden och Ockelbo–Mo
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:70 Utvisning av belarusier
av Azra Muranovic (S)
till statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
2023/24:71 Översyn av de svenska budgivningsreglerna
av Denis Begic (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:72 Åtgärder mot osäkra varghybrider
av Beatrice Timgren (SD)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:77 Trafikverkets avgifter och hanteringen av arrangemang för ideella föreningar
av Lars Isacsson (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:73 Problem med installation av solceller på tak
av Leif Nysmed (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:74 Förtroendevaldas villkor i kommuner och regioner
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Erik Slottner (KD)
2023/24:76 Ansvar för utbildning av företagsläkare
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
2023/24:75 Utökad verksamhet vid Kriminalvårdens anstalt i Gävle kommun
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2023/24:85 Konsekvenser av nedskärningarna av stadsmiljöavtalen
av Matilda Ernkrans (S)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2023/24:79 Urspårning i Hudiksvall efter rasad banvall
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:78 Bekämpning av mygg vid nedre Dalälven
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2023/24:82 Järnvägens kapacitet efter stoppad utbyggnad av stambanor
av Gunilla Svantorp (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:84 Hanteringen av råttor i stadsmiljön
av Martin Westmont (SD)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2023/24:80 Avbrutna arbetsmarknadsutbildningar
av Jonathan Svensson (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
2023/24:81 Problemen med skarv vid Rudsjön i Gävle kommun
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2023/24:83 Vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar
av Fredrik Lundh Sammeli (S)
till statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Sammanträdet leddes
av talmannen från dess början till och med § 1,
av andre vice talmannen därefter till och med § 14 anf. 16 (delvis),
av tjänstgörande ålderspresidenten Margareta Cederfelt därefter till ajourneringen kl. 15.55 och
av tredje vice talmannen därefter till dess slut.
Vid protokollet
INGVAR MATTSON
/Olof Pilo
1 av Robert Stenkvist (SD)
Skärpning av lagstiftningen angående valbarhet i kommunval
KU
2 av Robert Stenkvist och Anders Alftberg (båda SD)
Skärpta regler för passhantering och skärpta straff för otillåten passhantering
JuU
3 av Robert Stenkvist och Anders Alftberg (båda SD)
Skärpta straff för fornminnesbrott
KrU
4 av Robert Stenkvist (SD)
Förbud mot avstängning av gator på grund av mindre idrottstävlingar i större städer
TU
5 av Robert Stenkvist (SD)
Skärpta kontroller av taxiförare
TU
6 av Björn Tidland (SD)
Avveckling av Världskulturmuseet och inrättande av ett museum för runstenar
KrU
7 av Björn Tidland (SD)
Tillåtande av klampning och borttransport av fordon vid felparkering
TU
8 av Magnus Jacobsson och Magnus Berntsson (båda KD)
Omvandling av Säve flygplats till en militär flygplats
FöU
9 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Avskaffande av pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet
JuU
10 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Borttagande av fribeloppet för studiemedel
UbU
11 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Införande av möjlighet till brottsofferutsagor under huvudförhandlingar som gäller barnpornografibrott
JuU
12 av Björn Tidland (SD)
Införande av svenskt kulturarv och hembygdskunskap i läroplanen
UbU
13 av Björn Tidland (SD)
Riktlinjer för svensk energiförsörjning
NU
14 av Björn Tidland (SD)
Museum för varvs- och industrihistoria i Göteborg
KrU
16 av Magnus Jacobsson (KD)
Ny kriminalvårdsanstalt i Åmål
JuU
17 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V)
AI och upphovsrätt
NU
18 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
Åtgärder mot hatbrott
JuU
19 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Insyn i barns läkemedelslista
SoU
22 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
Gränsöverskridande infrastruktur
TU
23 av Johnny Svedin (SD)
Maxtak för hur många elever en kurator i skolan bör ansvara för
UbU
24 av Johnny Svedin (SD)
Åtgärder mot korruption, vänskapskorruption och nepotism inom kommunala och regionala verksamheter
KU
25 av Johnny Svedin (SD)
Statlig samordning av Sveriges världsarv
KrU
26 av Johnny Svedin (SD)
Ökat skydd vid vägövergångar
TU
27 av Robert Stenkvist (SD)
Snabbutredning av byggnad och placering av en modulär reaktor i Botkyrka
NU
30 av Martin Westmont och Robert Stenkvist (båda SD)
Minskad köbildning och ökad trafiksäkerhet på E20 sträckan Södertälje–Stockholm
TU
31 av Johnny Svedin och Mattias Bäckström Johansson (båda SD)
Förbättrad infrastruktur i Kalmar län
TU
32 av Johnny Svedin och Mattias Bäckström Johansson (båda SD)
Kalmar län som bärande exempel på kulturhistorisk turistnäring i Sverige
KrU
34 av Ann-Christine From Utterstedt och Eric Westroth (båda SD)
Produktionsomställning vid samhällskris
SoU
38 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD)
Färjetrafik mellan Oskarshamn och Byxelkrok
TU
39 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Öppen källkod
FiU
40 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD)
Trafiksäkerheten på Ölandsbron och behovet av en ny förbindelse
TU
41 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD)
Viltets ökning i Kalmar län
TU
42 av Mattias Bäckström Johansson och Eric Palmqvist (båda SD)
Regelverket för användandet av metallsökare
KrU
43 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)
Tåginfrastruktur i sydöstra Sverige
TU
44 av Per Söderlund och Eric Palmqvist (båda SD)
Rättshjälp vid tvist gentemot det allmänna
JuU
45 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Brukaravgifter i stället för trängselskatt
TU
46 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Göteborg som experimentstad för ny teknik
NU
47 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Förbifart Göteborg
TU
48 av Jimmy Ståhl och Dennis Dioukarev (båda SD)
Pilotprojekt i Göteborgs södra skärgård för att utveckla parkeringsarkar
TU
49 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Kryssningskaj vid Röda sten
TU
50 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Muddring av farleden till Fiskebäcks hamn
TU
51 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Kroppskameror för ökad trygghet
JuU
52 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
Övergivna båtar
MJU
53 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Fast förbindelse Göteborg–Öckerö
TU
54 av Björn Söder (SD)
Erkännande av folkmordet 1915
UU yrkande 1
UbU yrkande 2
KU yrkande 3
55 av Björn Söder (SD)
Verka för att Taiwan tillåts delta i WHO
UU
56 av Björn Söder (SD)
Ändring i grundlagen och avlägsnande av EU-symbol från riksdagens plenisal
KU
57 av Björn Söder (SD)
Rätt att framföra lätt motorcykel med körkortsbehörighet B
TU
58 av Björn Söder (SD)
Strategi för inlemmande av Taiwan i internationella organisationer
UU
59 av Björn Söder och Eric Palmqvist (båda SD)
Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad
UU
60 av Björn Söder och Eric Palmqvist (båda SD)
Riksmötets öppnande i Rikssalen
KU
61 av Björn Söder och Eric Palmqvist (båda SD)
Villa Bonnier som talmansbostad
KU
62 av Björn Söder (SD)
Ändrad placering av ledamöter i plenisalen
KU
63 av Björn Söder (SD)
Återförande av ansvaret för att föreslå ny statsminister för riksdagen till statschefen
KU
64 av Björn Söder (SD)
Upphörande av bidrag till islamistiska Muslimska brödraskapets underorganisationer
UU yrkande 1
KrU yrkande 2
65 av Björn Söder (SD)
Minnesdag tillägnad kommunismens offer
KU yrkande 1
UU yrkande 2
66 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Det civila försvaret
MJU yrkande 1
FöU yrkande 2-5
67 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Förebyggande av våld och sociala problem för barn och unga
SoU yrkande 1-3, 6-11
UbU yrkande 4
KrU yrkande 5
68 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Statliga företag
NU
69 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Avskaffande av elektronikskatten
SkU
70 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Avskaffande av flygskatten
SkU
71 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Ett regelverk som stärker nordiska företag
UU
72 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fler konsulära tjänster på den svenska beskickningen i Taiwan
UU
73 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Islams ökande inflytande i skolan
UbU
76 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Funktionsrätt på arbetsmarknaden
AU yrkande 1-14, 16, 18-20
SoU yrkande 15, 17
77 av Ciczie Weidby m.fl. (V)
Arbetsmiljö och arbetstid
AU yrkande 1-14, 17-25
JuU yrkande 15-16
78 av Ciczie Weidby m.fl. (V)
Plattformsarbetares villkor
AU yrkande 1-2
SkU yrkande 3
79 av Martin Westmont (SD)
Kulturmärkning av gamla dricksvattenfontäner
KrU
81 av Martin Westmont (SD)
Ökad ljussättning på statliga byggnadsverk
KrU
82 av Martin Westmont (SD)
Säkerhetsprövning av utländska medborgare som deltar på utbildningar rörande cybersäkerhet
UbU
83 av Martin Westmont (SD)
Ett svenskt språkmuseum
KrU
84 av Martin Westmont (SD)
Trygghetsbelysning som redskap i den situationella brottspreventionen
JuU
86 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Svenskt medborgarskap som krav för vissa anställningar och politiska förtroendeuppdrag
KU
87 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Stöd för regimbyte i Iran
UU
88 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Kompletterande villkor för kommunalekonomisk utjämning
FiU
90 av Fredrik Kärrholm (M)
Förbud mot kamphundar
MJU
91 av Mathias Bengtsson (KD)
Polisens närvaro i Dalarna
JuU
92 av Cecilia Engström (KD)
Förändrad sammansättning av Advokatsamfundets disciplinnämnd
JuU
93 av Cecilia Engström (KD)
Införande av ämbetsdräkt för domare
JuU
94 av Lili André (KD)
Utredning om rättegångskostnader för immateriella skydd
NU
95 av Magnus Oscarsson (KD)
Ett Raoul Wallenberg-centrum/-museum
KrU
96 av Cecilia Engström (KD)
Hälsosamtal från 40 år för alla
SoU
97 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD)
Erkännande av älvdalska som språk
KU
98 av Lili André (KD)
Symfoniorkestrarnas ekonomiska förutsättningar
KrU
99 av Magnus Jacobsson (KD)
Översyn av vallagen angående möjlighet att utse ersättare i kommunfullmäktige
KU
100 av Camilla Rinaldo Miller och Magnus Jacobsson (båda KD)
Översyn av polisens strategi vid upplopp
JuU
101 av Magnus Jacobsson (KD)
Säkerheten längs E6:an
FöU
102 av Magnus Jacobsson (KD)
Förbättrat bemötande och ökad rättssäkerhet inom socialtjänsten
SoU
103 av Victoria Tiblom (SD)
Säkrat tillträde för sällskapsdjur till skyddsrum
FöU
104 av Nadja Awad m.fl. (V)
Adoptionsrelaterade frågor
SoU yrkande 1-4
UbU yrkande 5
CU yrkande 6
105 av Kajsa Fredholm m.fl. (V)
Ekocid
UU
107 av Margareta Cederfelt (M)
Återvinning av solceller
MJU
108 av Margareta Cederfelt (M)
Vård av förälder
SfU
109 av Margareta Cederfelt (M)
Placering i plenisalen
KU
110 av Margareta Cederfelt (M)
Avskaffande av taxeringsvärdet för fastigheter
SkU
111 av Margareta Cederfelt (M)
Snöröjning av vintervägar i hela landet
TU
112 av Margareta Cederfelt (M)
Enhetlig moms
SkU
113 av Margareta Cederfelt (M)
Omlokalisering av statliga myndigheter
NU
114 av Robert Stenkvist (SD)
Ny modell för att driva verksamheten i statens byggnader
FiU
115 av Eric Palmqvist (SD)
Svenska flaggan som gåva från riksdagsledamöter till allmänheten
KU
116 av Eric Palmqvist (SD)
Svenska flaggan från Riksdagshuset som gåva till allmänheten
KU
117 av Eric Palmqvist och Eric Westroth (båda SD)
Utbildningskrav för piloter som flyger fallskärmshoppare
TU
118 av Eric Palmqvist m.fl. (SD)
Beskattning av husbilar
SkU
119 av Eric Palmqvist (SD)
Totalförsvarskunskap i skolan
UbU
120 av Eric Palmqvist (SD)
Utredning av anmälnings- eller tillståndsplikt för kyltornsanläggningar
SoU yrkande 1
MJU yrkande 2
121 av Eric Palmqvist (SD)
Lättnader i reglerna för skyddsjakt av gäss
MJU
122 av Eric Palmqvist (SD)
En grundlig översyn av miljöbalken
MJU
123 av Eric Palmqvist (SD)
Sverige och EU:s arbetstidsdirektiv
AU
124 av Martin Westmont (SD)
Obligatoriska besök hos elevhälsan för alla elever på högstadiet och gymnasiet
UbU
125 av Eric Palmqvist (SD)
Hörselskadade och riksdagen
KU
126 av Eric Palmqvist (SD)
Regelverk för kommunala konkurser
KU
127 av Eric Palmqvist (SD)
Synskadade och valsystemet
KU
128 av Eric Palmqvist (SD)
Betalningsansvar för outnyttjade tolktjänster
SoU
129 av Eric Palmqvist (SD)
Utredning om sänkt fordonsskatt på dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar
SkU
130 av Eric Palmqvist (SD)
Besiktningsgaranti
TU
131 av Eric Palmqvist (SD)
Förbättrad möjlighet till vila för vägtrafikanter
TU
132 av Eric Palmqvist (SD)
Åldersbegränsning av däck
TU
133 av Eric Palmqvist (SD)
En ersättningsmodell som stimulerar privattandläkare att etablera sig där behoven är som störst
SoU
134 av Eric Palmqvist och Johnny Svedin (båda SD)
Utredning om förutsättningarna för en regionalisering av fastighetsskatten för elproduktions- och industrifastigheter
NU
135 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Flytt av fordon
TU
136 av Björn Tidland (SD)
Förbud mot tillverkning och försäljning av cigaretter i Sverige
SoU
137 av Nima Gholam Ali Pour och Jörgen Grubb (båda SD)
Förverkligande av Öresundsmetron
TU
138 av Jörgen Grubb (SD)
Förarbevis för övriga motordrivna fordon
TU
139 av Jörgen Grubb (SD)
Ny landsväg för lastbil sträckan Malmö–Helsingborg
TU
140 av Jörgen Grubb (SD)
Testning av körkortsinnehavare från 70 år
TU
141 av Jörgen Grubb (SD)
Möjlighet till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad
SkU
142 av Jörgen Grubb (SD)
Cyklar på cykelbanan
TU
143 av Mathias Bengtsson (KD)
Fler vapen i vapengarderoben
JuU
144 av Mathias Bengtsson (KD)
Statlig närvaro i Dalarna
NU
145 av Mathias Bengtsson (KD)
Ersättning för skyddsjakt
MJU
146 av Mathias Bengtsson (KD)
Myggbekämpning vid nedre Dalälven
MJU
147 av Mathias Bengtsson (KD)
Minskning av vargstammen i Dalarna
MJU
148 av Mathias Bengtsson (KD)
Utveckling av besöksnäringen
NU
149 av Mathias Bengtsson (KD)
Skyddsjakt vid fäbodar
MJU
150 av Magnus Jacobsson (KD)
Avyttring av statens ägande i AB Svensk Bilprovning
NU
151 av Magnus Jacobsson (KD)
Jordbrukets miljöpåverkan överdrivs
MJU
152 av Magnus Jacobsson (KD)
Bockjakt
MJU
153 av David Perez m.fl. (SD)
Utökad kraftproduktion i Forsmarks kärnkraftverk
NU
154 av Erik Hellsborn (SD)
Stärkt skydd mot sexuell exploatering av unga
JuU
155 av Erik Hellsborn och Carita Boulwén (båda SD)
Motorvägsförbindelse till Ullared
TU
156 av Erik Hellsborn (SD)
Bistånd som medel för att kontra Kinas ekonomiska makt
UU
157 av Erik Hellsborn (SD)
Skottpengar på vildsvin
MJU
158 av Erik Hellsborn (SD)
Neutral polisuniform
JuU
159 av Erik Hellsborn (SD)
Kontanter som betalningsmedel
FiU
160 av Erik Hellsborn (SD)
Kristendomen formaliserad i regeringsformen
KU
161 av Erik Hellsborn (SD)
Upphörande av bistånd till ryska medlöpare
UU
163 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Införande av en nationell öpolitik i Sverige
NU
164 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Bättre ersättningsmöjligheter vid jaktskador
CU
165 av Björn Söder m.fl. (SD)
Utredning om Allmänna arvsfondens verksamhet och framtid samt hur medel ur fonden ska fördelas
SoU
166 av Björn Söder m.fl. (SD)
Bevarandet av ålfiske
MJU yrkande 1-2, 4
CU yrkande 3
167 av Jörgen Grubb och Patrik Jönsson (båda SD)
Beskattning av snus
SkU
168 av Jörgen Grubb m.fl. (SD)
Barsebäcks kärnkraftverk 2.0
NU
169 av Angelica Lundberg (SD)
Nya bestämmelser gällande däck
TU
170 av Angelica Lundberg (SD)
Järnvägsförbindelse mellan Jönköping och Göteborg
TU
171 av Angelica Lundberg (SD)
Ohälsosamma livsmedels påverkan på folkhälsan
SoU
172 av Angelica Lundberg (SD)
Barnsäkerhet i bil
TU
173 av Markus Wiechel (SD)
Ukrainsk stavning på Ukrainas huvudstad
KU
174 av Markus Wiechel (SD)
Kunskaps- och säkerhetskrav för framförandet av vissa fritidsbåtar
TU
175 av Markus Wiechel (SD)
Skilda valdagar
KU
176 av Markus Wiechel (SD)
Stasiarkiv
KU
177 av Markus Wiechel (SD)
Ändrade regler för studiestöd
UbU
178 av Markus Wiechel (SD)
Kost-, nutritions- och näringslära för sjukvårdspersonal
UbU
179 av Markus Wiechel (SD)
Meritpoäng för genomförd värnplikt
UbU
180 av Markus Wiechel (SD)
Rekrytering av rektorer
UbU
181 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder för en ökad möjlighet till en egen bostad
CU
182 av Markus Wiechel (SD)
Obligatorisk hemförsäkring
CU
184 av Magnus Persson (SD)
Nej till allmän vårjakt på råbock
MJU
185 av Magnus Persson (SD)
Licens på enhandsvapen för eftersök och jakt
JuU
186 av Magnus Persson (SD)
Jakttider på räv
MJU
187 av Magnus Persson (SD)
Jakt med löshund som ett världskulturarv
KrU
188 av Magnus Persson (SD)
Ändrad brottsrubricering för våld mot polis- och bevakningshund
JuU
189 av Magnus Jacobsson (KD)
Psykisk ohälsa bland skuldsatta samt självmord
SoU yrkande 1
SfU yrkande 2
190 av Magnus Jacobsson (KD)
Utredning om Elon Musks roll i Ukrainakriget
UU
191 av Magnus Jacobsson (KD)
Ökat stöd till Ukraina
FöU yrkande 1
UU yrkande 2
192 av Magnus Jacobsson (KD)
Utökad kommunal vård i Uddevalla och Strömstad
SoU
193 av Magnus Jacobsson (KD)
Handläggningstiderna vid bouppteckning
SkU
194 av Magnus Jacobsson (KD)
Moratoriet avseende småskalig vattenkraft
CU
195 av Magnus Jacobsson (KD)
Stopp för hädelselagar och stopp för dödsstraff för konvertiter
UU
196 av Magnus Jacobsson (KD)
Flytt av Sveriges ambassad till Jerusalem
UU
197 av Magnus Jacobsson (KD)
Balkankonferens avseende handel och försoning
UU
198 av Magnus Jacobsson (KD)
Ett tydligare statligt ansvar för de viktigaste hamnarna
TU
199 av Magnus Jacobsson (KD)
Digitalt körkort
TU
200 av Magnus Jacobsson (KD)
Utbyggnad av järnvägarna i Fyrbodal
TU
201 av Magnus Jacobsson (KD)
Utbyggnad av vägnätet i Fyrbodal
TU
202 av Magnus Jacobsson (KD)
En integrerad infrastrukturlösning för Öresundsregionen
TU
203 av Magnus Jacobsson (KD)
Utbyggnad av broarna längs med Bohuskusten
TU
204 av Magnus Jacobsson (KD)
Översyn av infrastrukturen i Västsverige utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv
TU yrkande 1
FöU yrkande 2
205 av Magnus Jacobsson (KD)
Upphandling av leverantörer av flygledning
TU
206 av Magnus Jacobsson (KD)
Digital signering för politisk kandidatur
KU
207 av Magnus Jacobsson (KD)
Ny lösning för finansiering av infrastruktur
TU
209 av Magnus Jacobsson och Cecilia Engström (båda KD)
E20 Malmö–Ängelholm
TU
210 av Ulrika Westerlund och Annika Hirvonen (båda MP)
Ett enhetligt fritidsintyg för barn med funktionsnedsättning
SoU
211 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Inrätta ett nationellt register för könscellsdonatorer
SoU
212 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
En jämlik tillgång till barnahus av god kvalitet över hela landet
JuU
213 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Dubbelspår längs Nya Ostkustbanan och utbyggnaden av Norrbotniabanan
TU
214 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Utredning om basinkomst i ljuset av AI
SfU
215 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Mindre men bättre kött
MJU
216 av Daniel Helldén och Annika Hirvonen (båda MP)
Likvärdiga förutsättningar för gående och cyklister att färdas till Öland
TU
222 av Magnus Persson (SD)
Översyn av jakttider och förvaltning av älg
MJU
223 av Gudrun Brunegård (KD)
Underlättande av strandnära bebyggelse
MJU
224 av Josef Fransson (SD)
Värna den jämtländska fjällturismen
MJU yrkande 1, 4
NU yrkande 2
CU yrkande 3
225 av Josef Fransson (SD)
Bättre infrastruktur i Jämtland
TU
226 av Ingemar Kihlström (KD)
Likställ krav på ljudnivåer från idrottsanläggningar med krav för väg och järnväg
MJU
227 av Karin Rågsjö m.fl. (V)
En trygg äldreomsorg för jämlikhet
SoU
229 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD)
Redovisning av faktisk lön på lönebeskedet
SkU
230 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Infrastruktur till stöd för jobb och värdeskapande
TU
231 av Larry Söder (KD)
Motverka fusk med honung
MJU
232 av Larry Söder (KD)
Allemansrätten och dess kommersialisering
MJU
233 av Rasmus Giertz och Anna-Lena Blomkvist (båda SD)
Dalarnas län i elprisområde 2
NU
234 av Fredrik Lindahl (SD)
Insatser mot djurrättsextremisters brottslighet
JuU
235 av Fredrik Lindahl (SD)
Insatser mot missbruk av förkomna pass
JuU
236 av Fredrik Lindahl (SD)
Åtgärder mot lootlådor och andra lotteriliknande moment inom dataspel
KrU
237 av Fredrik Lindahl (SD)
Löttingetunneln och länsväg 265
TU
238 av Fredrik Lindahl (SD)
Åtgärdsvalsstudie för kapacitetshöjning av E18 Stockholm nordost
TU
239 av Fredrik Lindahl (SD)
Arbetsmiljö och arbetsmarknad för nattarbetare
AU
240 av Martin Westmont (SD)
Inrättande av återetableringskontor i utlandet
UU
241 av Alexandra Anstrell (M)
Frivillig sekretess för skyddsjaktsansökare
MJU
242 av Alexandra Anstrell (M)
Det kommunala vetot vad gäller vindkraftsetableringar
MJU
243 av Alexandra Anstrell (M)
Sprinkler i Södra länken i Stockholm
TU
244 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S)
Organdonation
SoU
245 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
Förstärkning av samordningsförbunden
SfU
246 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S)
Stärkta krav på bankers kontroll av betalningar för att förhindra brottslig verksamhet
FiU
247 av Kadir Kasirga (S)
Frigivning av Osman Kavala
UU
248 av Markus Kallifatides (S)
Indexering av inkomststöd för utjämning
AU yrkande 1
SfU yrkande 2-4
249 av Kristoffer Lindberg (S)
Välfärdens långsiktiga finansiering
FiU
250 av Anna Wallentheim (S)
Ökad kunskap och prioritering kring ätstörningar
SoU
251 av Kristoffer Lindberg (S)
En sammanhängande barn-, elev- och ungdomshälsovård
SoU
252 av Kristoffer Lindberg (S)
Generationsskifte inom lantbruket
MJU
253 av Peder Björk och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Långsiktigt hållbart fiske av strömming
MJU
254 av Serkan Köse (S)
En konkurrenskraftig och säker taxibransch i Sverige
TU yrkande 1-5
UbU yrkande 6
KrU yrkande 7
255 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S)
Tillträdesförbud till butiker måste funka i praktiken
JuU
256 av Sanne Lennström (S)
Övergången mellan barn- och vuxenvård
SoU
257 av Sanne Lennström (S)
Underlättande av ålens vandring i vattenkraftverk
CU
258 av Anna Wallentheim (S)
Barn och ungas rätt till jämlik hälsa
SoU
259 av Gudrun Brunegård (KD)
Förebyggande av viltolyckor i olycksdrabbade Kalmar län
TU
260 av Cecilia Engström och Torsten Elofsson (båda KD)
Utbyggnad av hela E6 mellan Malmö och Helsingborg
TU
261 av Ann-Christine Frohm Utterstedt (SD)
Värnande av kontanter
FiU
262 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Revidering av plan- och bygglagen
CU
263 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
E18
TU
264 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Återgång till normaltid utan tidsomställningar
TU
265 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Strategi för mobiltelefoni
TU
266 av Ingemar Kihlström (KD)
Begränsning av myndigheters offentliggörande och försäljning av personuppgifter
KU
267 av Magnus Berntsson (KD)
Säkerheten runt verksamheter med judisk profil
KU
268 av Hans Eklind (KD)
Nationellt förbud mot böneutrop från religiösa byggnader
KU
269 av Yusuf Aydin (KD)
Skydd av personuppgifter
KU
270 av Torsten Elofsson (KD)
Påföljd vid överträdelse av återreseförbud
SfU
271 av Magnus Berntsson (KD)
Tillgänglighet till scenkonst
KrU
272 av Gudrun Brunegård (KD)
Tillkännage mottagare av litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Alma) i Astrid Lindgrens stad Vimmerby
KrU
273 av Cecilia Engström (KD)
Ekonomi på schemat
UbU
274 av Magnus Berntsson (KD)
Kompetensen på funktionshindersområdet inom socialtjänsten
SoU
275 av David Perez (SD)
Amorteringsavdrag
SkU
276 av David Perez (SD)
Enhetlig moms
SkU
277 av David Perez (SD)
Momsbefrielse för återvunnet byggnadsmaterial
SkU
278 av David Perez (SD)
Märkning av bostad vid innehav av gasflaskor
FöU
279 av David Perez (SD)
Obebyggda fastigheter och undantag från betalningsskyldighet för allmänna vattentjänster
CU
280 av David Perez (SD)
Utredning om hur privatpersoners integritet kan värnas
KU
281 av David Perez (SD)
Bevarande av fornminnen för framtida generationer
KrU
282 av David Perez (SD)
Gemensam databas för besiktigade fordon inom EU
TU
283 av David Perez (SD)
Maxtak för personbilar
TU
284 av Dan Hovskär (KD)
Ytterligare öka självförsörjningsgraden i fråga om livsmedel
MJU
285 av Dan Hovskär (KD)
Stärkt turism och ersättning av kravet på hotelltillstånd med en anmälningsplikt
JuU
286 av Dan Hovskär (KD)
Utredning om utökade ersättningsnivåer vid vargangrepp
MJU
287 av Joar Forssell (L)
Förutsättningar för Haverikommissionen att granska de många narkotikarelaterade dödsfallen bland unga
SoU
288 av Lina Nordquist (L)
En lag mot att lämna varandra i sticket
JuU
289 av Robert Hannah (L)
Utomrättsliga kvinnoförnedrande eller hedersrelaterade rättegångar och avtal
JuU
290 av Joar Forssell (L)
Ägande av himlakroppar
UbU
291 av Lina Nordquist (L)
Återbruk, återvinning och klimat
MJU
292 av Joar Forssell (L)
Europeisk federation
UU
293 av Lina Nordquist (L)
Skinn efter skyddsjakt
MJU
294 av Joar Forssell (L)
Försäljning eller avveckling av statliga bolag
NU
295 av Lina Nordquist (L)
Ersättning vid rovdjursskador
MJU
296 av Joar Forssell (L)
Omreglering av reglerna kring alkoholservering
SoU
297 av Lina Nordquist (L)
Friare vardag genom säkrad förvaring av elrullstolar
CU
298 av Robert Hannah (L)
Modernisering av Kinnekullebanan
TU
299 av Lina Nordquist (L)
Minskat matsvinn
MJU
300 av Robert Hannah (L)
Kvinnor med förlossningspsykos
SoU
301 av Lina Nordquist (L)
Klimatresa Uppsala–Enköping
TU
302 av Cecilia Rönn (L)
Bättre utbildning och säkerhet för A-traktorer och mopedbilar
TU
303 av Lina Nordquist (L)
Fler cykelvägar längs med järnväg
TU
304 av Cecilia Rönn (L)
En infrastruktur för framtiden i Halland
TU
305 av Robert Hannah (L)
Religiösa minoriteters överlevnad i Mellanöstern
UU
306 av Joar Forssell (L)
Promillegränser för sjöfylleri
CU
307 av Joar Forssell (L)
Ökad konsumentmakt på krogen
SoU
308 av Martin Melin (L)
Fri väg för förare av utryckningsfordon
TU
309 av Martin Melin och Lina Nordquist (båda L)
En översyn av rättegångsbalkens tidsbegränsning för husrannsakan
JuU
310 av Cecilia Rönn (L)
Försäljning av SAS
NU
311 av Louise Eklund (L)
Fördjupat samarbete kring miljö- och fiskefrågorna runt Östersjön
MJU
312 av Anna Starbrink (L)
Grundlagsskydd för transpersoner
KU
313 av Camilla Mårtensen (L)
Agerande mot Italiens kränkande behandling av regnbågsfamiljer
UU
314 av Malin Danielsson (L)
Nationellt kunskapscentrum för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism
SoU
315 av Malin Danielsson (L)
Möjlighet till bankkonto för ideella föreningar
FiU
316 av Malin Danielsson (L)
Förenkla för ideella föreningar att hyra lokaler
SkU
317 av Malin Danielsson (L)
Anhörigvårdares situation vid biståndsbedömningar
SoU
318 av Jakob Olofsgård (L)
Jönköping University till Jönköpings universitet
UbU
319 av Louise Eklund (L)
Stärkt infrastruktur i Öresundsregionen
TU
320 av Robert Hannah (L)
Namnändring av Göteborg-Landvetter flygplats till Landvetter Torgny Segerstedt flygplats (Airport)
TU
321 av Robert Hannah (L)
Iraks etniska och religiösa minoriteters överlevnad
UU
322 av Lina Nordquist (L)
Stärkt djurskydd
MJU
323 av Lina Nordquist (L)
Ett stopp för varghybrider
MJU
324 av Cecilia Rönn (L)
Återställning av naturen efter att vindkraften har nått sin livslängd
MJU
325 av Cecilia Rönn (L)
Ökad trafiksäkerhet utmed våra vägar
TU
326 av Cecilia Rönn (L)
Lag på cykelhjälm upp till myndig ålder
TU
327 av Robert Hannah (L)
Vitbok om svenska samhällets brott mot hbt-personer
AU
328 av Robert Hannah (L)
Nationell minnesdag för det armeniska folkmordet seyfo
KU
329 av Joar Forssell (L)
Natoflagga i riksdagen
KU
331 av Camilla Mårtensen (L)
Skydd och trygghet för barn från värdgraviditeter
CU
332 av Helena Gellerman (L)
Underlättande av steget att starta nytt företag
NU
333 av Camilla Mårtensen (L)
Skåne som pilotlän för nya kollektivtrafikmöjligheter
TU
334 av Camilla Mårtensen (L)
Stärkande av intersexpersoners rättigheter och möjligheter
SoU
335 av Helena Gellerman (L)
Vidareutbildning av akademiker till polisyrket
JuU
336 av Helena Gellerman (L)
Konkurrenskraftiga villkor för svensk turistnäring
SkU
337 av Helena Gellerman (L)
Sprid kunskap med hjälp av de bästa pedagogerna
UbU
338 av Louise Eklund och Camilla Mårtensen (båda L)
Stärkande av infrastrukturen i sydöstra Skåne
TU
339 av Louise Eklund (L)
Nationell strategi mot stranderosion
CU
340 av Magnus Oscarsson (KD)
Frisläppande av Dawit Isaak
UU
341 av Magnus Oscarsson och Dan Hovskär (båda KD)
Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad
UU
342 av Mona Olin (SD)
Gå ut skolan med godkända betyg i kärnämnena
UbU
343 av Anna-Lena Blomkvist m.fl. (SD)
Arkitekturfrågor
CU yrkande 1, 3-4
KrU yrkande 2, 5-7
344 av Runar Filper m.fl. (SD)
Bibliotek i tradition och förnyelse
KrU
345 av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
Dansbandsmoms
SkU
346 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Filmpolitik
KrU yrkande 1-4, 6-13
SkU yrkande 5
347 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Folkbildningsfrågor
KrU
348 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Framtidens e-sport
KrU yrkande 1-5, 7-9, 11, 14-16
CU yrkande 6
JuU yrkande 10
UbU yrkande 12-13
NU yrkande 17
349 av Runar Filper m.fl. (SD)
Friluftsliv för folkhälsa
KrU yrkande 1-3, 7-9
UbU yrkande 4-5, 10
SfU yrkande 6
350 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD)
Idrottspolitiska frågor
KrU yrkande 1-4, 6-12, 14-16, 18, 20
TU yrkande 5
SkU yrkande 13
MJU yrkande 17
JuU yrkande 19
351 av Runar Filper m.fl. (SD)
Kulturarvspolitik
KrU
352 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD)
Kultur och natur på recept
KrU
353 av Runar Filper m.fl. (SD)
Kulturmiljöfrågor
KrU yrkande 1-3, 5, 7-9
MJU yrkande 4
CU yrkande 6
354 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD)
Matchfixning och straffskärpningar
KrU yrkande 1-5, 7
JuU yrkande 6
355 av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
Mediefrågor
KU
356 av Runar Filper m.fl. (SD)
Museifrågor
KrU
357 av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
Trossamfundsfrågor
KrU
358 av Runar Filper m.fl. (SD)
Uppåkra Arkeologiska Center
KrU
359 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Åtgärder mot extremism i civilsamhället
KrU
360 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Nationella minoriteter och urfolk i Sverige
KrU yrkande 1, 3-6, 8
KU yrkande 2, 9-12
UbU yrkande 7
361 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Politik för ett starkt och oberoende civilsamhälle
KrU yrkande 1
SkU yrkande 2-5
362 av Runar Filper m.fl. (SD)
Rädda fornfynd genom förenklade regler kring användandet av metalldetektorer
KrU
363 av Anna-Lena Blomkvist m.fl. (SD)
Scenkonst
UbU yrkande 1
KrU yrkande 2-3
364 av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
Kulturella och kreativa näringar
KrU yrkande 1-2, 5
UbU yrkande 3
NU yrkande 4
365 av Runar Filper m.fl. (SD)
Språkfrågor
KrU yrkande 1-3, 5-6
KU yrkande 4
366 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En förskola i världsklass
UbU yrkande 1-6, 8-19
KU yrkande 7
367 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En grundskola i världsklass
UbU
368 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En gymnasieskola och vuxenutbildning i världsklass
UbU
369 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
Forskning i världsklass
UbU
370 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
Förutsättningar för en grundskola i världsklass
UbU yrkande 1-6, 8-12
KU yrkande 7
371 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
Kvalitet och frihet för en högskola i världsklass
UbU
372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Bevarande och utveckling av torvbruket
MJU yrkande 1-3, 5-8, 10-14
NU yrkande 4, 15-16
FiU yrkande 9
373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Cirkulär ekonomi
MJU yrkande 1-5, 8-9, 11-13
SkU yrkande 6-7, 10
374 av Beatrice Timgren m.fl. (SD)
Djurskydd
MJU yrkande 1-14, 16-22, 24, 26-31, 34, 36-37, 39‑43
UbU yrkande 15, 33, 38
JuU yrkande 23, 25, 32, 44-47
CU yrkande 35
375 av Beatrice Timgren m.fl. (SD)
Hästnäring
KrU yrkande 1
TU yrkande 2
MJU yrkande 3-8, 10
JuU yrkande 9
376 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Kemikaliepolitik
MJU yrkande 1-4, 6, 8, 10-11
SkU yrkande 5, 9
SoU yrkande 7
377 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Kulturarv och miljöer i fädernas bygder
MJU yrkande 1-6, 9-11
KrU yrkande 7-8, 12
378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD)
Livsmedel
MJU yrkande 1, 3, 5-6, 8, 10-15, 17, 19-20, 22-26, 28
SkU yrkande 2
UbU yrkande 4
FiU yrkande 7, 18, 21
KrU yrkande 9
NU yrkande 16
FöU yrkande 27
379 av Beatrice Timgren m.fl. (SD)
Marina miljöer och vattenvård
MJU yrkande 1-13, 19-31
CU yrkande 14-18
380 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Politik för stärkt äganderätt
MJU yrkande 1-2, 4-9, 11-27, 29-34, 36
CU yrkande 3, 35, 37
NU yrkande 10
JuU yrkande 28
384 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD)
Totalförsvarsmotion
FöU
385 av Magnus Persson m.fl. (SD)
Arbetsmarknad och arbetsmiljö
AU yrkande 1-4, 6-8, 10, 13-18
SoU yrkande 5, 9
SkU yrkande 11
SfU yrkande 12
386 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Jämställdhet och diskriminering
AU yrkande 1-2, 4, 6-7, 9, 13
UbU yrkande 3, 5
JuU yrkande 8
SfU yrkande 10
SoU yrkande 11-12
388 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD)
Anhöriginvandring
SfU
389 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD)
Arbetskraftsinvandring
SfU
390 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD)
Asylpolitik
SfU
391 av Julia Kronlid m.fl. (SD)
En arbetsskadeförsäkring i behov av förändring
SfU yrkande 1-2
AU yrkande 3
392 av Clara Aranda m.fl. (SD)
En human sjukförsäkring med individen i centrum
SfU yrkande 1-12, 14-22, 25, 27-42
SoU yrkande 13, 23
UbU yrkande 24
AU yrkande 26
393 av Daniel Persson m.fl. (SD)
En mer flexibel och ändamålsenlig merkostnadsersättning samt ett välfungerande anhörigstöd
SfU yrkande 1-8
SoU yrkande 9
394 av Daniel Persson m.fl. (SD)
En rättvis och värdig pension
SfU yrkande 1-7
SkU yrkande 8
395 av Daniel Persson m.fl. (SD)
En trygg familjepolitik med barnets bästa i fokus
AU yrkande 1
SfU yrkande 2-13, 15-17, 19-21
SoU yrkande 14, 18
396 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD)
Ett stärkt medborgarskap
SfU
397 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD)
Krafttag mot illegal migration för ett säkrare Sverige
JuU yrkande 1
SfU yrkande 2-4
398 av Patrik Jönsson m.fl. (SD)
Attraktivare och säkrare cykel- och elsparkcykeltrafik
TU
399 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
En konkurrenskraftig svensk flygindustri
SkU yrkande 1
TU yrkande 2-21
400 av Patrik Jönsson m.fl. (SD)
En konkurrenskraftig svensk järnväg
TU yrkande 1-3, 5-61
NU yrkande 4
401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
En konkurrenskraftig svensk sjöfart
TU yrkande 1-3, 6-16, 18-29
SkU yrkande 4-5
FöU yrkande 17
UbU yrkande 30
KrU yrkande 31
402 av Beatrice Timgren m.fl. (SD)
Svenskt fiske och vattenbruk
MJU yrkande 1-21, 23-29, 31-43, 45, 47, 49, 51-53
NU yrkande 22, 44
UbU yrkande 30
CU yrkande 46, 48, 50
403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD)
Svenskt jordbruk
MJU yrkande 1-12, 16-26, 28-35, 38-47, 49‑58, 60-61
CU yrkande 13-15
NU yrkande 27, 48, 59
AU yrkande 36
UbU yrkande 37
404 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Ansvarsfull associationsrätt
NU yrkande 1
CU yrkande 2-13
405 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Ansvarsfull bostadspolitik
CU
406 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Ansvarsfull hyres- och bostadsrätt
CU
407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Barnvänlig familjerätt
SoU yrkande 1-3, 6-7, 13-15
CU yrkande 4-5, 8-12, 16-29, 31-38, 40
JuU yrkande 30, 39
408 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Bilmålvakter, olagliga bosättningar och övrig insolvensrätt
CU yrkande 1-2, 7-8, 11-12
TU yrkande 3-6
JuU yrkande 9-10
409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Finansiering inom bostads- och fastighetsområdet
SfU yrkande 1
FiU yrkande 2-3
SkU yrkande 4-9
410 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Hållbar vattenförsörjning och vattenhantering
CU
411 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Krafttag mot överskuldsättning
UbU yrkande 1
CU yrkande 2, 4-20
FiU yrkande 3
412 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Långsiktigt planerande och byggande
CU yrkande 1-8, 10-13
SkU yrkande 9
MJU yrkande 14-15
413 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Sverigevänlig konsumentpolitik
MJU yrkande 1-9
KrU yrkande 10, 19-20
FiU yrkande 11, 15, 34
CU yrkande 12, 14, 16-18, 23-28, 30-32
KU yrkande 13
JuU yrkande 21-22
TU yrkande 29, 33
414 av Thomas Morell m.fl. (SD)
Ett konkurrenskraftigt svenskt väginfrastruktursystem
TU yrkande 1-2, 4-11, 13-70, 72-76, 78-90, 92-93
SkU yrkande 3, 91
UbU yrkande 12, 77
NU yrkande 71
415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
Post och it i hela landet
TU yrkande 1-2, 8-9, 11-14
JuU yrkande 3
NU yrkande 4-5, 10
FöU yrkande 6-7
KU yrkande 15-16
416 av Thomas Morell m.fl. (SD)
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på A-traktorer
TU
417 av Patrik Jönsson m.fl. (SD)
Uppdelning av Trafikverket i ett banverk och ett vägverk
TU
418 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Export av snus
NU
419 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Brott mot företagare
JuU yrkande 1-3, 7-8
CU yrkande 4-6
420 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Bättre villkor för småföretagare
CU yrkande 1
NU yrkande 2-3, 5
AU yrkande 4
SfU yrkande 6, 9-10
SkU yrkande 7
FiU yrkande 8, 11
421 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Det svenska stålet
TU yrkande 1
UbU yrkande 2-3
NU yrkande 4
422 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En framtidsinriktad it-politik
NU yrkande 1
UbU yrkande 2
FöU yrkande 3-7
JuU yrkande 8-9
423 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En handelspolitik för tillväxt
NU
424 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En hållbar energipolitik
NU yrkande 1-2, 5-6
MJU yrkande 3-4, 7
425 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
NU yrkande 1, 10, 12-13
SkU yrkande 2, 6
UbU yrkande 3-5
TU yrkande 7-8
UU yrkande 9
MJU yrkande 11
426 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Hårdare reglering av handel med metallskrot
NU yrkande 1-3
JuU yrkande 4
427 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Immaterialrättsliga frågor i ett digitalt samhälle
NU
428 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Kapitalförsörjning och riskkapital
NU yrkande 1-5
SkU yrkande 6-7
429 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Konkurrensbegränsning av näringslivet
NU
430 av Eric Palmqvist m.fl. (SD)
Levande landsbygd
NU
431 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag
NU yrkande 1-9, 11
FiU yrkande 10
432 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Mineralpolitik för en stark gruvnäring
NU yrkande 1-2, 4-5, 8-12, 14, 16-20
TU yrkande 3
UbU yrkande 6-7
MJU yrkande 13, 15
433 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Näringspolitikens inriktning
NU
434 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Fastighetsrätt med hänsyn till fastighetsägare
CU
435 av Daniel Riazat m.fl. (V)
Förskolan
UbU
436 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
En modern kriminalvård
JuU
437 av Nadja Awad m.fl. (V)
Överskuldsättning
CU yrkande 1-2, 4-12
SoU yrkande 3
FiU yrkande 13-16
438 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V)
Cirkulär ekonomi
MJU yrkande 1-3, 5-12, 15-17
CU yrkande 4, 13-14
439 av Ciczie Weidby m.fl. (V)
Ordning och reda på arbetsmarknaden
AU yrkande 1-5, 9-12, 14-15, 18-19
SkU yrkande 6-8, 13, 16-17
FiU yrkande 20-25
SfU yrkande 26
440 av Jessica Wetterling m.fl. (V)
Demokrati, integritet och transparens
KU yrkande 1-7, 9, 11-12, 14-16
JuU yrkande 8
CU yrkande 10
TU yrkande 13
441 av Ciczie Weidby m.fl. (V)
Subventionerade anställningar
AU
442 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V)
Studenter, doktorander och forskare
UbU yrkande 1-8, 11-21
SfU yrkande 9-10
443 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Regional tillväxt – För ett levande Sverige
NU yrkande 1, 5, 9-10
UbU yrkande 2
TU yrkande 3, 7-8
SkU yrkande 4, 12, 16
KU yrkande 6
SoU yrkande 11
MJU yrkande 13-15
444 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Statligt ägande
NU
445 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Turism och besöksnäring
NU yrkande 1-3, 7-8, 11
SkU yrkande 4, 6, 12
SoU yrkande 5
TU yrkande 9
MJU yrkande 10
JuU yrkande 13
446 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Uppfinningslandet Sverige
NU
447 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Vision om vägen till effektivare tillståndsprocesser
MJU
448 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Yttrandefrihet på internet
KU
449 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Kriminalvårdsfrågor
JuU
450 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Polisfrågor
JuU
451 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Processrättsliga frågor
JuU
452 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Straffrättsliga frågor
JuU
453 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Terrorism
JuU
454 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Åtgärder mot unga lagöverträdare
JuU
455 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Avskaffande av det skärpta amorteringskravet
FiU
456 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
En nationell kontantstrategi
FiU
457 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Aktiemarknaden
FiU
458 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Förstärkt integritetsskydd vid kreditupplysning
FiU
459 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Reformering av systemet med ränteskillnadsersättningen
FiU
460 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Synliggörande av likviditetsriskerna på företagsobligationsmarknaden
FiU
461 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V)
Cybersäkerhet
FöU yrkande 1-4, 6
AU yrkande 5
UU yrkande 7
UbU yrkande 8
TU yrkande 9
462 av Håkan Svenneling m.fl. (V)
Nordafrika och Mellanöstern
UU yrkande 1-3, 6, 8-31
NU yrkande 4, 7
SfU yrkande 5
463 av Tony Haddou m.fl. (V)
Ett Sverige fritt från rasism
AU yrkande 1-2, 6
KU yrkande 3
UbU yrkande 4
JuU yrkande 5
KrU yrkande 7-8
464 av Håkan Svenneling m.fl. (V)
Förbud mot mördarrobotar
UU
465 av Karin Rågsjö m.fl. (V)
En folkhälsa för välmående
SoU yrkande 1-3, 5-15
UbU yrkande 4
466 av Magnus Oscarsson (KD)
Ny utredning om vad som hände Raoul Wallenberg
UU
467 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Spelmarknadspolitik
KrU
468 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Offentlig förvaltning
FiU yrkande 1
KU yrkande 2-3
469 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Några kommunala frågor
KU
470 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Några parlamentariska frågor
KU
471 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Några valfrågor
KU
472 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Språkfrågor i riksdagen
KU
473 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Granskning och rättssäkerhet
KU
474 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Grundlag
KU
475 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Europarådet
UU
476 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Internationella relationer och mänskliga rättigheter
UU yrkande 1-29
NU yrkande 30
477 av Rasmus Giertz m.fl. (SD)
Israel och Palestina
UU
478 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Rymdstrategi
UbU yrkande 1-3, 6-7
FöU yrkande 4
UU yrkande 5
479 av Sara Gille m.fl. (SD)
Krafttag mot hedersrelaterat våld och förtryck
KU yrkande 1-3
UbU yrkande 4
SoU yrkande 5-8
480 av Magnus Persson m.fl. (SD)
Jakt, viltvård och tradition
MJU yrkande 1-32
JuU yrkande 33
481 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD)
Sverigedemokraternas biståndspolitik
UU
482 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Säkerhetspolitik
FöU yrkande 1, 7-9, 13, 15
UU yrkande 2-6, 10-12, 16
JuU yrkande 14
483 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Säkerhetspolitisk utredning
UU
484 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Vissa Asienfrågor
UU yrkande 1-12
NU yrkande 13
485 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Vissa frågor rörande Mellanöstern och Afrika
UU yrkande 1-3, 5-17, 19-22, 24
JuU yrkande 4, 23
NU yrkande 18
KrU yrkande 25
486 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Vissa Latinamerikafrågor
UU
487 av Louise Meijer (M)
Avskaffande av den statliga inkomstskatten
SkU
488 av Hans Eklind (KD)
Ett stopp för det svenska biståndet till UNRWA
UU
489 av Hans Eklind (KD)
Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad
UU
490 av Mathias Bengtsson (KD)
Flytt av Sveriges ambassad till Jerusalem
UU
491 av Ingemar Kihlström (KD)
Förföljelse av kristna minoriteter
UU
492 av Ingemar Kihlström (KD)
Flytt av Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem
UU
493 av Ingemar Kihlström och Magnus Oscarsson (båda KD)
Erkännande av Somaliland som en självständig stat
UU
494 av Roland Utbult (KD)
Miljösituationen i Östersjön
MJU
495 av Rasmus Giertz m.fl. (SD)
Stöd till utsatta grupper
UU yrkande 1-12, 14-20
KrU yrkande 13
496 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Arktis
UU
497 av Rashid Farivar m.fl. (SD)
En tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik
TU yrkande 1-4, 6-7, 10, 14
UbU yrkande 5, 13
JuU yrkande 8-9
CU yrkande 11
FöU yrkande 12
498 av Markus Selin (S)
Ett data- och digitaliseringsutskott i riksdagen
KU
499 av Malin Danielsson (L)
Södertörns infrastruktur
TU
500 av Lina Nordquist (L)
Likställande av ekonomiskt våld med grov kvinnofridskränkning
JuU
501 av Cecilia Rönn (L)
Fusket kring övernattningsbostäder och straffavgifter vid fusk
KU
502 av Camilla Mårtensen (L)
Förbud mot stående passagerare i buss
TU
503 av Malin Danielsson m.fl. (L)
Möjligheternas Stockholm
FiU yrkande 1
NU yrkande 2
SoU yrkande 3
TU yrkande 4
MJU yrkande 5
KU yrkande 6
504 av Anna Starbrink (L)
Stärkt frihet för hbtqi-personer i Uganda
UU yrkande 1
SfU yrkande 2
505 av Robert Hannah (L)
Avskaffade spärrar för personval
KU
506 av Camilla Mårtensen och Louise Eklund (båda L)
Möjlighet för tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd att delta på en nordisk arbetsmarknad
SfU
507 av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M)
Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap
CU
508 av Katarina Tolgfors (M)
Oslo–Stockholm – ett järnvägsstråk av existentiellt intresse för det svenska försvaret och försvarsindustrin
TU
509 av Jörgen Berglund m.fl. (M)
En modern järnväg längs hela norrlandskusten
TU
510 av Alexandra Anstrell m.fl. (M)
Idrottssveriges möjligheter att bedriva elitverksamhet för ungdomar
UbU
511 av Alexandra Anstrell (M)
Tillstånd för handel med sälprodukter
NU
512 av Jörgen Berglund m.fl. (M)
Höjd vägstandard i norra Sverige
TU
513 av Jörgen Berglund (M)
Gifttunnor i Bottenhavet
MJU
514 av Lars Püss (M)
Utvärdering av miljönyttan av dagens elektronikskatt
SkU
515 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Differentierade parkeringsavgifter och trängselskatter
TU yrkande 1
SkU yrkande 2
516 av Sten Bergheden (M)
Minskade handläggningstider
NU
517 av Mats Green (M)
Äganderätt och miljöundantag
KU
518 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Översyn av offentlighets- och sekretesslagen för att värna transparens
KU
519 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rotavdrag för miljövinst i boende
SkU
520 av Sten Bergheden (M)
Underlättande av redovisningen för UF-företag
NU
521 av Anna af Sillén (M)
Stoppa tvångsanslutning av välfungerande enskilda avlopp
CU
522 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Föräldratest
CU
523 av Sten Bergheden (M)
Ersättningsnivåer vid markintrång
CU
524 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M)
Förbättrade villkor för årsrika på arbetsmarknaden
AU
525 av Mats Green (M)
Ekologisk odling – dess påverkan på livsmedelsförsörjningen och Sveriges säkerhet
MJU
526 av Sten Bergheden (M)
Slopat krav på detaljplan för ett fåtal hus på landsbygden
CU
527 av Sten Bergheden (M)
Flexibilitet i uttagsvalet för tjänstepensioner
SfU
528 av Sten Bergheden (M)
Förvaltning av vargen
MJU
529 av Sten Bergheden (M)
Ökad samordning av kontroller av företag
NU
530 av Sten Bergheden (M)
Fasta avgifter för ej utförd tillsyn
FiU
531 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
En uppgift, en gång
NU
532 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Behovsprövat barnbidrag
SfU
533 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Inverterat flerbarnstillägg till barnbidraget
SfU
534 av Sten Bergheden (M)
Kunskapshöjande insats om allemansrätten
MJU
535 av Sten Bergheden (M)
Brist på veterinärer och dess påverkan på djurproduktionen
MJU
536 av Sten Bergheden (M)
Bottennära fiske
MJU
537 av Maria Stockhaus (M)
Politiska vildar
KU
538 av Sten Bergheden (M)
Minskat strandskydd och borttagande av länsstyrelserna i strandskyddsärenden
MJU
539 av Sten Bergheden (M)
Ökad svensk skogsproduktion
MJU
540 av Sten Bergheden (M)
Vindkraftverkens påverkan på fågellivet
MJU
541 av Sten Bergheden (M)
Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel
MJU
542 av Sten Bergheden (M)
Underlättande av tillståndsprocesserna och genomförande av Konkurrenskraftsutredningen
MJU
543 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M)
Utökad beviljad jakt utifrån säkrad bevarandestatus
MJU
544 av Sten Bergheden (M)
Inskränkning i äganderätten utan att ersätta markägaren
MJU
545 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Licensjakt på varg
MJU
546 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ersätta befintlig byggnad inom strandskydd
MJU
547 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tydlig gränsdragning för skattefinansierad tolk
KU
548 av Mats Green (M)
Skarpare direktiv vad gäller myndigheterna och äganderätten
KU
549 av Sten Bergheden (M)
Utvärdering av pensionsreformen
SfU
550 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Godkänt språktest för svenskt medborgarskap
SfU
551 av Sten Bergheden (M)
Förenklingar för företagen
NU
552 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Barnets rätt till föräldrar – inte föräldrarnas rätt till barnet
CU
553 av Sten Bergheden (M)
Myndigheters och verks förståelse för företagsamhet och näringslivets villkor
NU yrkande 1
FiU yrkande 2
554 av Sten Bergheden (M)
Belopp under 100 kronor på skattekontot
SkU
555 av Sten Bergheden (M)
Tydligare uppdrag till myndigheter och verk om att hjälpa företagen att göra rätt
NU
556 av Sten Bergheden (M)
Det allmänna uppdraget
MJU
557 av Sten Bergheden (M)
Bättre bekämpning av granbarkborren i reservaten
MJU
558 av Sten Bergheden (M)
Ekologisk mat
MJU
559 av Sten Bergheden (M)
Underlättad byggnation inom lantbruket
CU
560 av Sten Bergheden (M)
Effektivisera Lantmäteriet
CU
561 av Sten Bergheden (M)
Ökade möjligheter att bygga även i störningsbelastade miljöer
CU
562 av Sten Bergheden (M)
Utvärdering av promillegränsen på sjön
CU
563 av Sten Bergheden (M)
Organisationer och personer som inte är sakägare
CU
564 av Sten Bergheden (M)
Den småskaliga vattenkraften i Sverige
CU yrkande 1, 3
MJU yrkande 2
565 av Sten Bergheden (M)
Kostnadsfördelning vid exploatering
CU
566 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förhindra okynnesöverklagningar
CU
567 av Sten Bergheden (M)
Tydligare besked och regelverk angående strandnära byggnation
CU
568 av Sten Bergheden (M)
Skatteavdrag för att ta buss- och lastbilskörkort
SkU
569 av Sten Bergheden (M)
En total översyn av miljöbalken
MJU
570 av Sten Bergheden (M)
En tydlig strategi för ökad produktion och export av svensk mat
MJU yrkande 1
NU yrkande 2
571 av Sten Bergheden (M)
Kravet på att lämna matavfall
MJU
572 av Sten Bergheden (M)
Risk för dubbla ekonomiska sanktioner för Sveriges lantbrukare
MJU
573 av Sten Bergheden (M)
Förstärkning av den svenska biodlingen
MJU yrkande 1
SkU yrkande 2
574 av Sten Bergheden (M)
Regler och ersättning för Natura 2000-områden
MJU
575 av Sten Bergheden (M)
Register över misstänkt tjuvjakt på varg
MJU
576 av Sten Bergheden (M)
Beredskapslager för livsmedel
MJU
577 av Sten Bergheden (M)
Minskning av vargstammen
MJU
578 av Sten Bergheden (M)
Myndigheters anpassning efter livsmedelsstrategin
MJU
579 av Sten Bergheden (M)
Mål för att uppnå livsmedelsstrategin
MJU
580 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Deponering av återställningskostnader vid nystart av soptipp
MJU
581 av Sten Bergheden (M)
Placeringen av den nya viltmyndigheten
MJU
582 av Sten Bergheden (M)
Underlättande av småskalig djurhållning på landsbygden
MJU
583 av Johanna Rantsi (M)
Dansbandsmomsen
SkU
584 av Sten Bergheden (M)
Ökad samordning i regelförenklingsarbetet
NU
585 av Sten Bergheden (M)
Tydliga regelförenklingspolitiska mål för att minska kostnaderna för företagen
NU
586 av Sten Bergheden (M)
Stärkt landsbygd genom ökad försäljning av Sveaskogs skogar
NU
587 av Sten Bergheden (M)
Regelbunden översyn av konkurrenskraft
NU
588 av Sten Bergheden (M)
Förbättra avdraget för hemmakontoret
SkU
589 av Johanna Rantsi (M)
Skärpta straff för sexualbrott
JuU yrkande 1, 3
CU yrkande 2
590 av Sten Bergheden (M)
Mer likartade tillståndsprocesser i kommunerna
NU
591 av Johanna Rantsi (M)
Detektionsverktyg mot barnpornografi för att förhindra övergrepp
JuU
592 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Indraget dubbelt medborgarskap vid brott
KU
593 av Sten Bergheden (M)
Återinförande av tjänstemannaansvaret
KU
594 av Sten Bergheden (M)
Översyn av länsstyrelsernas verksamhet
KU
595 av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M)
Fler i yrkesutbildning
UbU
596 av Sten Bergheden (M)
Kortade väntetider för att kunna få jobb i Sverige
SfU
597 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
En övergripande säkrad elinfrastruktur
NU
598 av Sten Bergheden (M)
Flytt av ansvaret för Tullverket till Justitiedepartementet
KU
599 av Mats Green (M)
En mer ändamålsenlig bullerlagstiftning genom bullerservitut
CU
600 av Johanna Rantsi (M)
Förbud mot hymenplastik
JuU yrkande 1, 3
SoU yrkande 2
601 av Sten Bergheden (M)
Ytterligare ett jobbskatteavdrag
SkU
602 av Sten Bergheden (M)
Översyn av kravet på personalliggare i mindre företag
SkU
603 av Sten Bergheden (M)
Sänkt bensin- och dieselskatt
SkU
604 av Sten Bergheden (M)
Sänkt dansbandsmoms
SkU
605 av Sten Bergheden (M)
Översyn av kemikalieskatten
SkU
606 av Sten Bergheden (M)
Avskaffande av flygskatten för ökad sysselsättning och företagande
SkU
607 av Sten Bergheden (M)
Biotopskyddet för nya stenrösen
MJU
608 av Sten Bergheden (M)
Organisationers påverkan på skyddsjakt och licensjakt på varg
MJU
609 av Sten Bergheden (M)
Kravet på uppgiftslämnande till olika myndigheter
NU
610 av Sten Bergheden (M)
Förenklade regler och fler dispenser vid uppstart av mindre företag
NU
611 av Sten Bergheden (M)
Utbyggnad av kärnkraften i Sverige
NU
612 av Sten Bergheden (M)
Översyn av företags och föreningars avgifter för återvinning
MJU
613 av Sten Bergheden (M)
Ökad skyddsjakt på varg
MJU
614 av Sten Bergheden (M)
Ökad möjlighet till kemisk bekämpning av granbarkborren
MJU
615 av Sten Bergheden (M)
Användning av fyllnadsmaterial och bergkross
MJU
616 av Sten Bergheden (M)
Skogsmark som är tagen ur produktion
MJU
617 av Sten Bergheden (M)
Stärkt äganderätt i minerallagen
NU
618 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Skogsnäringen i Skåne
MJU
619 av Mats Green (M)
Införande av s.k. declaration of interest för offentligt anställda
KU
620 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjliggörande av delad pensionsavsättning under föräldraledighet
SfU
621 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling
SkU
622 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Friskvårdsbidrag för naprapat och kiropraktor
SkU
623 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Biometrisk identifiering för utfärdande av personnummer/samordningsnummer
SkU
624 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjliggörande av digitalt valdeltagande
KU
625 av Sten Bergheden (M)
Byggnation av nya djurstallar
MJU
626 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Miljöstationer på båtklubbar
MJU
627 av Sten Bergheden (M)
Skaraborg som utvecklingscentrum för vätgas
NU
628 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Friskvård som blir av
SkU
629 av Sten Bergheden (M)
Ett mer rättvist bostadstillägg till pensionärer
SfU
630 av Mats Green (M)
Miljöbalken och äganderätt
MJU
631 av Sten Bergheden (M)
Politisk påverkan från statliga myndigheter
KU
632 av Mats Green (M)
Art- och habitatdirektivet
MJU
633 av Mats Green (M)
Rätt till delaktighet och överklagan för markägare
MJU
634 av Mats Green (M)
Specifika krav för skydd av natur
MJU
635 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M)
Blyammunition
MJU
636 av Sten Bergheden (M)
Utvärdering av allemansrätten
MJU
637 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M)
Skarvens påverkan i Sörmlands skärgård och i resten av Sverige
MJU
638 av Sten Bergheden (M)
Skaraborgs valkrets
KU
639 av Sten Bergheden (M)
Minskat antal ledamöter i Sveriges riksdag
KU
640 av Johanna Rantsi (M)
Stärkt registerkontroll för personer som arbetar med unga
JuU
641 av Johanna Rantsi (M)
Långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskolan för fler i arbete
UbU
642 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ökad självförsörjning på livsmedel
MJU
643 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Paus av pensionsutbetalningar
SfU
644 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Synliggörande av skatter, moms och avgifter
SkU
645 av Sten Bergheden (M)
Ölskatten för de små bryggerierna
SkU
646 av Linda W Snecker m.fl. (V)
En hållbar sjöfart för Sverige
TU yrkande 1-4, 6-17
SkU yrkande 5
647 av Ciczie Weidby m.fl. (V)
En arbetsrätt för starka och trygga löntagare
AU yrkande 1-7, 9-14
UbU yrkande 8
FiU yrkande 15
648 av Tony Haddou m.fl. (V)
EU:s migrationspolitik
SfU yrkande 1-5, 7-10, 15-17
JuU yrkande 6, 11-14
650 av Kadir Kasirga (S)
Nationella riktlinjer gällande elolyckor
SoU
651 av Kadir Kasirga (S)
Skyddade personuppgifter för anställda inom Sis
SkU
652 av Serkan Köse (S)
Yrkeslärlingar vid upphandling av byggentreprenader
FiU
653 av Serkan Köse (S)
Tillgänglig idrott
KrU yrkande 1-2
UbU yrkande 3
654 av Anna Vikström (S)
Förebygga skadlig påverkan av höga temperaturer i verksamhetsfastigheter
CU
655 av Kadir Kasirga (S)
Rätt till bostad för våldsutsatta kvinnor
CU
656 av Kadir Kasirga (S)
Tänderna en del av kroppen
SoU
657 av Kadir Kasirga (S)
Rätten till modersmålsundervisning
UbU
658 av Jytte Guteland och Kadir Kasirga (båda S)
Barns rätt till frihet från reklam på sociala medier
SoU
659 av Katarina Tolgfors och Marie Nicholson (båda M)
Inför totalförsvarskunskap i skolan
UbU
660 av Stefan Olsson (M)
Lagen om Svenska kyrkan
KU
661 av Stefan Olsson (M)
Skilda valdagar för en bättre lokal demokrati
KU
662 av Alexandra Anstrell m.fl. (M)
Stärk flickors frihet – också här i Sverige
KU
663 av Serkan Köse (S)
Nationell strategi mot barnfattigdom
SoU
664 av Serkan Köse (S)
En nationell strategi mot bostadssegregation
CU
665 av Serkan Köse (S)
En nationell strategi för skärgården och skärgårdskommunerna
NU
666 av Eva Lindh (S)
Arbetsrättsliga kunskaper i gymnasieskolan
UbU
667 av Anna Vikström och Mathias Tegnér (båda S)
Lagstiftning om ekocid
UU
668 av Serkan Köse (S)
Inrätta ett svenskt centrum för internationell konflikthantering och fredsbyggande (PIS)
UU
669 av Markus Selin (S)
Satellitroaming
TU
670 av Alexandra Völker (S)
Enhetliga avgifter för ortopedtekniska hjälpmedel
SoU
671 av Mathias Tegnér (S)
Sveriges relation till Eritrea
UU
672 av Serkan Köse (S)
Förbättringar av väg 225 och utbyggnad av Nynäsbanan för ökad trafiksäkerhet och kapacitet
TU
673 av Rebecka Le Moine (MP)
Skydd av vilda djur i djurskyddslagen
MJU
674 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Hjälp till utsatta människor genom hjälp till deras djur
SoU
675 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Stångådalsbanan och Tjustbanan
TU
676 av Annika Hirvonen och Rebecka Le Moine (båda MP)
Ny nationalpark i Böda
MJU
677 av Daniel Helldén och Rebecka Le Moine (båda MP)
Trafikverkets vägrenar som resurser för biologisk mångfald
TU
678 av Emma Berginger m.fl. (MP)
Värnande av Arktis
UU
679 av Emma Berginger m.fl. (MP)
Skydd av Vätterns dricksvatten
CU yrkande 1
FöU yrkande 2, 4
UbU yrkande 3
NU yrkande 5
680 av Leila Ali Elmi (MP)
Borttagande av Samhalls vinstmål
NU
681 av Rebecka Le Moine och Leila Ali Elmi (båda MP)
Kortare arbetstid
AU
682 av Rebecka Le Moine (MP)
Valar och delfiner i fångenskap
MJU
683 av Rebecka Le Moine (MP)
Nollvision mot illegal jakt
MJU
684 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Nationell bostadsstiftelse för att motverka hemlöshet
SoU
685 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Krafttag mot det ekonomiska våldet
SoU yrkande 1
JuU yrkande 2
AU yrkande 3-5
686 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Bättre tillgång till studentbostäder
CU yrkande 1-3
SfU yrkande 4
UbU yrkande 5
687 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Agerande mot PFAS
MJU yrkande 1-3, 6-9
CU yrkande 4-5
UbU yrkande 10
688 av Rasmus Ling (MP)
En metro mellan Malmö och Köpenhamn
TU
689 av Emma Nohrén och Janine Alm Ericson (båda MP)
Virtuella stängsel
MJU
691 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Särskilt cykelstöd för transport, rörelse och ökad folkhälsa
SoU
692 av Rebecka Le Moine (MP)
Reformering av penningsystemet
KU
693 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)
Indraget uppehållstillstånd i vissa fall
SfU
694 av Marie Nicholson (M)
Konkurrenskraft i handeln
NU
695 av Boriana Åberg (M)
Avveckling av det statliga ägandet i SAS
NU
696 av Ida Drougge (M)
En effektiv offentlig förvaltning
FiU yrkande 1
KU yrkande 2, 6, 9
NU yrkande 3-5, 7-8
697 av Jan Ericson (M)
Översyn av förtalslagstiftningen
JuU
698 av Boriana Åberg (M)
Privata advokater på skattebetalarnas bekostnad
JuU
699 av Oliver Rosengren m.fl. (M)
Rimliga regler för alkoholservering
SoU
700 av Boriana Åberg (M)
Inkomsttaket för den allmänna pensionen
SfU
701 av Lars Beckman (M)
Effektiv miljökontroll vid besiktning
TU
702 av Lars Beckman (M)
Klimatanpassat datum för däckbyte
TU
703 av Lars Beckman (M)
Dubbelspår på järnvägen Gävle–Härnösand
TU
704 av Lars Beckman (M)
Höjd hastighet för A-traktorer
TU
705 av Lars Beckman (M)
Fyrfilig motorväg genom Gävleborg
TU
706 av Jennie Wernäng (M)
Uppdaterad mopedutbildning
TU
707 av Lars Beckman och Jan Ericson (båda M)
Ett utvidgat tjänstemannaansvar
KU
708 av Ellen Juntti och Lars Beckman (båda M)
Utredning gällande ett slöjförbud i för- och grundskolan
KU
709 av David Josefsson (M)
Strategi för autonoma fordon
TU
710 av Marie-Louise Hänel Sandström och Gustaf Göthberg (båda M)
Dolda hyresavgifter
CU
711 av Markus Wiechel (SD)
Reformering av hotellagen
JuU
712 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder mot krigs- och terrorbrott
JuU
713 av Markus Wiechel (SD)
Ändrat förhållningssätt gentemot poliser i nödvärn
JuU
714 av Markus Wiechel (SD)
Situationen för blåljuspersonal vid potentiellt farliga utryckningar
JuU
715 av Markus Wiechel (SD)
Offentliga försvarare för yrkeskriminella
JuU
716 av Markus Wiechel (SD)
Nationellt maskeringsförbud
JuU
717 av Markus Wiechel (SD)
Offentlig databas för grova brottslingar
JuU
718 av Markus Wiechel och Lars Andersson (båda SD)
Egen valkrets för utlandssvenskar
KU
719 av Lars Beckman (M)
Förbättrad kvalitet i färdtjänsten
TU
720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M)
Elkrisens påverkan på Skåne
NU
721 av Ulrika Heindorff m.fl. (M)
Fler blodgivare
SoU
722 av Ulrika Heindorff m.fl. (M)
Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör
TU
723 av Ulrika Heindorff (M)
En starkare livsmedelsstrategi
MJU
724 av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
Snabbare tillståndsprocesser för att snabba på den gröna omställningen
MJU
725 av Caroline Högström (M)
Umgängesrätt och barns behov av skydd
CU
726 av Magnus Resare (M)
Urvalsprocessen för värnplikt
FöU
727 av Magnus Resare (M)
Påföljd för förare som stör allmänna ordningen
TU
728 av Magnus Resare (M)
En mer rättvis fördelning av infrastrukturpengar
TU
729 av Mikael Oscarsson (KD)
Skärpning av EU:s sanktioner mot regimen i Belarus
UU
730 av Mikael Oscarsson (KD)
Estonias last under förlisningsnatten
UU
731 av Mikael Oscarsson (KD)
Flytt av Sveriges ambassad till Jerusalem
UU yrkande 1-2, 4-8
KrU yrkande 3
732 av Mikael Oscarsson (KD)
Förföljelse av kristna
UU
733 av Mikael Oscarsson (KD)
En utredning om den officiella svenska hanteringen av Raoul Wallenbergs öde
UU
734 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M)
Infrastruktur i Västmanland
TU
735 av Mikael Damsgaard (M)
Ökad tillåten totalvikt med B-körkort
TU
736 av Mikael Damsgaard (M)
Införande av skilda valdagar i Sverige
KU
737 av Louise Meijer (M)
Omvandling av IB-elevers poäng till meritvärde
UbU
738 av Boriana Åberg (M)
Avskaffande av betänketiden vid äktenskapsskillnad
CU
739 av Boriana Åberg (M)
Beviskravet ”ställt utom rimligt tvivel”
JuU
740 av Boriana Åberg (M)
Ersättning vid frihetsberövande
CU
741 av Boriana Åberg (M)
Ändrat krav på domarerfarenhet i Statens haverikommission
FöU
742 av Boriana Åberg (M)
Straff för miljöaktivister
JuU
743 av Boriana Åberg (M)
Ändrade regler avseende arkivering av räkenskapsmaterial
CU
744 av Crister Carlsson och Malin Höglund (båda M)
En ny älgförvaltning
MJU
745 av Kjell Jansson m.fl. (M)
Körkortskrav för skotrar
TU
746 av Oliver Rosengren m.fl. (M)
Försvåra för bilmålvakter
TU
747 av Jan Ericson (M)
Redovisning av arbetsgivaravgifter
SkU
748 av Jan Ericson (M)
Djurtillsyn
MJU
749 av Jan Ericson (M)
Översyn av indexregler för olika bidragssystem
SfU
750 av Jan Ericson (M)
Legalisering av innehav och användning av pepparsprej
JuU
751 av Jan Ericson (M)
Skärpt straff för övergrepp i rättssak
JuU
752 av Boriana Åberg (M)
Avskaffande av dagsböter som straffpåföljd
JuU
753 av Boriana Åberg (M)
Förbud mot varghybrider
MJU
754 av Boriana Åberg (M)
Tillgång till uppgifter i fordonsregistret
TU
755 av Ida Drougge (M)
Översyn av förtalslagstiftningen
JuU
756 av Oliver Rosengren m.fl. (M)
Avskaffande av det generella strandskyddet
MJU
757 av Boriana Åberg (M)
Kommission om Sveriges agerande gentemot kommunistdiktaturerna
UU
758 av Marie Nicholson m.fl. (M)
För utbildning och forskning i framkant med AI
UbU
759 av Marie Nicholson (M)
Viltstängsel genom olycksdrabbade Kalmar län
TU
760 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M)
Åtgärder för strömmingen i Östersjön
MJU
761 av Jennie Wernäng (M)
Fiskebåtar som en del av ett besöksmål
MJU
762 av Lars Beckman (M)
Jakt på egen hand från det år man fyller 16 år
JuU
763 av Margareta Cederfelt (M)
Förbättrad miljöhänsyn vid statlig upphandling
FiU
764 av Johan Hultberg och Ann-Sofie Alm (båda M)
Ny kriminalvårdsanstalt i Åmål
JuU
765 av Camilla Brunsberg (M)
Kriminalisering av oskuldsoperationer och oskuldskontroller
JuU
766 av Alexandra Anstrell och Maria Stockhaus (båda M)
Polisens karriärmöjligheter
JuU
767 av Caroline Högström (M)
Skydd av anställda inom vård och socialtjänst
SoU
768 av Magnus Resare (M)
Utökade undantagsregler från strandskyddet
MJU
769 av David Lång (SD)
Obligatorisk näringsdeklaration av tillsatt socker i livsmedel
MJU
770 av Larry Söder (KD)
Hållbara affärsmodeller
MJU
771 av Larry Söder (KD)
Införande av ett konkurrenskraftsindex
NU
772 av Larry Söder (KD)
Återbruk i byggsektorn
CU
773 av Larry Söder (KD)
Föroreningar i avloppsvatten och rättvisa principer för finansiering
MJU
774 av Larry Söder (KD)
Investeringar i elnätet
NU
775 av Larry Söder (KD)
Statlig myndighet till Halland
NU
776 av Larry Söder (KD)
Ny kärnkraft i elområde 3 och 4
NU
777 av Johnny Svedin (SD)
Utbildning för användandet av mörkeroptik vid jakt av vildsvin
MJU
778 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD)
Militärt försvar
FöU yrkande 1-4, 6-13
UU yrkande 5
779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD)
Civilförsvar
FöU yrkande 1-6, 8
NU yrkande 7
780 av Robert Stenkvist (SD)
Lex Botkyrka – skarpare lag angående deponering av avfall
MJU
781 av Jonathan Svensson (S)
En helt avgiftsfri grundskola
UbU
782 av Johanna Haraldsson (S)
Kontroll av yrkestrafiken
TU
783 av Johanna Haraldsson (S)
Lagstadgat stöd för nära anhörig vid kris
SoU
784 av Per-Arne Håkansson (S)
Stärkt regelverk kring lootboxar
KrU
785 av Mirja Räihä (S)
Högre bötesbelopp och utökad hastighetsövervakning vid vägarbetsplatser
TU
786 av Per-Arne Håkansson (S)
Vinter-OS och Paralympics i Sverige 2030
KrU
787 av Per-Arne Håkansson (S)
Säkerställande av tillgänglighet och service som motverkar digitalt utanförskap
KU
788 av Mirja Räihä (S)
Fastighetsboxar
TU
789 av Per-Arne Håkansson och Mirja Räihä (båda S)
Tillgodose musikers och kulturarbetares situation i trygghetssystemet
SfU yrkande 1-2
KrU yrkande 3
790 av Markus Kallifatides (S)
Finanspolitiskt ramverk för klimatomställningen
FiU
791 av Ewa Pihl Krabbe och Per-Arne Håkansson (båda S)
Förbättrade villkor och högre bidrag till rovdjursavvisande stängsel (RAS)
MJU
792 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S)
Bekämpning av arbetsrelaterad psykisk ohälsa
AU
793 av Mathias Tegnér och Markus Kallifatides (båda S)
Om konstruerandet av en grön investeringsbank
FiU
794 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S)
Utbyggnad av kriminalvårdsanstalt i Kristianstad
JuU
795 av Tomas Eneroth (S)
Den nationella strategin för socialt företagande
NU
796 av Ewa Pihl Krabbe och Per-Arne Håkansson (båda S)
Utbyggd geriatrik för ett gott åldrande i hela landet
SoU
797 av Serkan Köse (S)
Stöd för företagande och innovation i socioekonomiskt eftersatta områden
NU
798 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S)
Strategiskt utvecklingsprogram för besöksnäringen
NU
799 av Serkan Köse (S)
Förstärkning av undervisningen i konsument‑ och privatekonomi i skolan
UbU
800 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S)
Hållbar utveckling för framtida vattenresurser
CU
801 av Serkan Köse (S)
Förstärkning av den nationella strategin för att motverka hemlöshet
SoU
802 av Ewa Pihl Krabbe och Per-Arne Håkansson (båda S)
13-åringars eget ansvar för vårdkontakter
SoU
803 av Tomas Eneroth (S)
Polisen och herrfotbollen i Stockholm
JuU
804 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S)
Det digitala samarbetet i Norden
TU
805 av Johan Andersson (S)
Starkare skydd för Vätterns vatten
CU
806 av Tomas Eneroth (S)
En nationell strategi för stärkt konsumenträtt
CU
807 av Anna Vikström och Kadir Kasirga (båda S)
Hotellägenheter och blockuthyrning
CU
808 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S)
En tryggare sjukförsäkring
SfU
809 av Kadir Kasirga (S)
Statligt helhetsansvar för kompetensförsörjningen inom energibranschen
UbU
810 av Kadir Kasirga (S)
Styr ägandet av Telia i en samhällsbärande riktning
NU
811 av Serkan Köse (S)
Stärkt svensk livsmedelsberedskap
MJU
812 av Serkan Köse (S)
Digitalt skolbibliotek för att främja lika möjligheter
UbU
813 av Anna Vikström (S)
Akademins förtroende för regeringens forskningspolitik
UbU
814 av Kadir Kasirga (S)
Avskaffa orättvisan i karensavdraget
SfU
815 av Jonathan Svensson (S)
Kommunalt veto vid utökning och nyetablering av friskolor
UbU
816 av Jonathan Svensson (S)
Allmän förskola från två års ålder
UbU
817 av Jonathan Svensson (S)
Konduktiv pedagogik
UbU
818 av Johan Andersson (S)
Ersättning för vigselförrättare
CU
819 av Mikael Larsson (C)
Byggnation på landsbygden
CU
820 av Mikael Larsson (C)
Utbetalning av skadestånd till drabbade
CU
821 av Mikael Larsson (C)
Sekretess inom djurskydd
MJU
822 av Mikael Larsson (C)
Klassning av miljöfarligt avfall
MJU
823 av Mikael Larsson (C)
Bildande av naturreservat
MJU
824 av Rickard Nordin (C)
Samhällskostnader vid idrottsevenemang
KrU
825 av Rickard Nordin (C)
Förslag för ökad cyklism i Sverige
TU
826 av Rickard Nordin (C)
Säkerställande av det samhällsviktiga flyget på Säve flygplats
TU
827 av Rickard Nordin (C)
Snabba, digitaliserade skattebeslut för fordon
SkU
828 av Anne-Li Sjölund (C)
Ny broförbindelse till Alnö
TU
829 av Anne-Li Sjölund (C)
Civilpliktsutbildning
FöU
830 av Mikael Larsson (C)
Åldersgränsen för a-kassan
AU
831 av Mikael Larsson (C)
Utveckling av gymnasieskolans ekonomiprogram mot ekonomisk redovisning
UbU
832 av Mikael Larsson (C)
Övervakningsorgan för illegala penningflöden
FiU
833 av Mikael Larsson (C)
Naturbruksskolorna och de gröna näringarna
UbU
834 av Mikael Larsson (C)
Översyn av regler för Natura 2000-områden i Sverige
MJU
835 av Mikael Larsson (C)
Bekämpning av ogräsen stånds, renkavle och hönshirs
MJU
836 av Mikael Larsson (C)
Viltanpassad röjning av kraftledningsgator
NU
837 av Mikael Larsson (C)
Bedrägerier med personnummer
SkU
838 av Mikael Larsson (C)
Demokratiutvecklingspengar till föreningsrörelsen
KrU
839 av Mikael Larsson (C)
Avverkningsanmälan och dess offentlighet
MJU
840 av Anne-Li Sjölund (C)
Rusta upp och säkra vägarna i stället för att sänka hastigheten
TU
841 av Anne-Li Sjölund (C)
Översyn av regelverket för AM-körkort
TU
842 av Anne-Li Sjölund (C)
Regionalisering av fastighetsskatten på vatten- och vindkraft
NU
843 av Anders W Jonsson (C)
Småskalig livsmedelsproduktion
MJU yrkande 1-3, 5-7
SfU yrkande 4
844 av Anders W Jonsson (C)
Vattenbrukscentrum Norr
MJU
845 av Anders W Jonsson (C)
Rädda det småskaliga kustnära fisket
MJU
846 av Christian Carlsson (KD)
Riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen
KU
847 av Christian Carlsson (KD)
En oberoende tjänstetillsättningsnämnd
KU
848 av Mathias Bengtsson (KD)
Minnesdag för kommunismens offer
KU
849 av Larry Söder (KD)
Rätten att rösta med bevarad valhemlighet
KU
850 av Larry Söder (KD)
Låt den beslutande och ansvariga nivån ta kostnaden
FiU
851 av Dan Hovskär (KD)
Nytt valkretsnamn Skaraborg
KU
852 av Ulrika Heindorff (M)
Ökad kunskap om ME/CFS
SoU
853 av Ulrika Heindorff (M)
Utökning av idrott och hälsa i grundskolan och på gymnasiet
UbU
854 av Daniel Persson (SD)
En likvärdig kvalitet på det statliga vägnätet i hela Sverige
TU
855 av Daniel Persson (SD)
Dubbelspårig järnväg på Ostkustbanan
TU
856 av Daniel Persson (SD)
Rätt till vab för stöd till barn i skolan
SfU
857 av Daniel Persson (SD)
Avgiftsfri TBE-vaccinering för barn
SoU
858 av Daniel Persson (SD)
Fyrfilig E4 genom Gävleborg
TU
859 av Daniel Persson (SD)
Slopande av den övre åldersgränsen inom LSS
SoU
860 av Daniel Persson (SD)
Överpriser på konsertbiljetter
CU
861 av Lars Mejern Larsson (S)
Rätt vård i tid
SoU
862 av Lars Mejern Larsson (S)
Tryggare livränta
SfU
863 av Lars Mejern Larsson (S)
E-recept över landsgränser
SoU
864 av Lars Mejern Larsson (S)
Jämlik tillgång till hormonbehandling
SoU
865 av Lars Mejern Larsson (S)
Säker tillgång till läkemedel
SoU
866 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Avdragsrätt för fackligt medlemskap
SkU
867 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Tryggare anställningar och en hållbar arbetsmiljö
AU
868 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Regionala skyddsombud
AU
869 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Ny bro eller tunnel över Saltsjö-Mälarsnittet i Södertälje
TU
870 av Linnéa Wickman (S)
Svenskt klimatmål för konsumtion
MJU
871 av Linnéa Wickman (S)
Minskande av mörkertalet i psykisk ohälsa bland hushåll som lever i ekonomisk utsatthet
SoU
872 av Linnéa Wickman (S)
Stärkt statligt stöd och ansvar för samhällets klimatanpassning
CU
873 av Linnéa Wickman (S)
Jämlik tillgång till hjälpmedel
SoU
874 av Leif Nysmed (S)
Lagstadgad rätt till tjänstledighet för att prova nytt jobb
AU
875 av Leif Nysmed (S)
Översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring från tredjeland
SfU
876 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Lärlingsanställningar och APL-platser
UbU
877 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Arbetsmiljöverket
AU
878 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Behovsprövning för arbetskraftsinvandring från tredjeland
SfU
879 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
Ökat stöd för veteraner
FöU
880 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
Granskning av svenskarnas användning av känslig teknik
FöU
881 av Markus Wiechel (SD)
Ordnat mottagande av migranter
SfU
882 av Markus Wiechel (SD)
Utvisning vid grovt blåljussabotage
SfU yrkande 1
KU yrkande 2
883 av Markus Wiechel (SD)
Avskaffande av kvotering av föräldraförsäkringen
SfU
884 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder för att förebygga hedersbrott och stötta utsatta
SoU yrkande 1, 8
AU yrkande 2
KrU yrkande 3, 6
JuU yrkande 4-5, 7
885 av Markus Wiechel (SD)
Förbättrat arbete med public service
KrU
886 av Markus Wiechel (SD)
Samverkan mellan scoutrörelsen och Försvarsmakten
KrU
887 av Markus Wiechel (SD)
Starkare skydd av fornlämningar
KrU
888 av Markus Wiechel (SD)
Ökad nordisk samverkan i världen
UU
889 av Louise Meijer (M)
Införande av aktiv dödshjälp
SoU
890 av Louise Meijer (M)
Anmälan till donationsregistret via deklarationen
SoU
891 av Angelica Lundberg (SD)
Stänkskydd på personbilar
TU
892 av Angelica Lundberg (SD)
Reserverat barnbidrag vid vårdnadstvister
SfU
893 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Näringslivspolitik för grön omställning och stärkt konkurrenskraft
NU yrkande 1-3, 6-9, 12, 14-16
MJU yrkande 4
UbU yrkande 5
SfU yrkande 10
SkU yrkande 11, 13
KrU yrkande 17
894 av Jan Riise och Emma Nohrén (båda MP)
Hållbart kustfiske i Öresund och Kattegatt
MJU
895 av Jan Riise m.fl. (MP)
Lättare att bilda energigemenskaper
NU
896 av Jan Riise (MP)
HNJ-banan, Viskadalsbanan och Markarydsbanan
TU
897 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Giftiga ämnen
MJU
898 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Yttre portar för att skydda Göteborg och en handlingsplan för Göta älv
FöU
899 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Bekämpande av invasiva arter
MJU
900 av Katarina Luhr och Daniel Helldén (båda MP)
En utvärdering av lagen i fråga om nationalstadsparken efter 30 år
CU
901 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
En god resurshushållning i byggsektorn
CU yrkande 1-2, 4, 6-11, 13, 15-37
SkU yrkande 3, 38
FiU yrkande 5
MJU yrkande 12, 14
902 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Plan för minskad energianvändning i byggnader
NU
903 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Klimatanpassa Sverige
MJU yrkande 1-3, 13, 20-23, 25-26, 28-35, 40
CU yrkande 4-12, 14-15
SoU yrkande 16
FöU yrkande 17-18, 24, 38-39
KrU yrkande 19
TU yrkande 27
FiU yrkande 36-37
904 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Inrättande av en ny militärmusikkår
FöU
905 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Friluftspolitik
KrU yrkande 1, 12, 17-18
MJU yrkande 2-3, 6-11
CU yrkande 4-5
UbU yrkande 13-16
SfU yrkande 19
906 av Rebecka Le Moine och Jacob Risberg (båda MP)
Förbud mot import av varghybrider
MJU
907 av Rebecka Le Moine (MP)
Skydd av grisbesättningar från multiresistenta bakterier (MRSA)
MJU
908 av Rebecka Le Moine och Emma Berginger (båda MP)
Omberg som nationalpark
MJU
909 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Hjälp till Ukraina att ställa Ryssland till svars för ekocid
UU
910 av Rebecka Le Moine (MP)
Översyn av den etiska prövningen av djurförsök
MJU
911 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Stängning av EU-marknaden för elfenbenshandel
MJU
912 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Utfasning av plågsamma djurförsök
UbU
913 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Artspecifika föreskrifter för fisk
MJU
914 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Förbättrade villkor för nötkreatur
MJU
915 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Sveaskog
NU yrkande 1-7
MJU yrkande 8
916 av Beatrice Timgren (SD)
Åtgärder för att bekämpa barnfetma
SoU yrkande 1, 5
UbU yrkande 2
CU yrkande 3-4
917 av Beatrice Timgren (SD)
Översyn av stöden till studieförbund
KrU
918 av Beatrice Timgren (SD)
D-vitaminbrist
SoU
919 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Synskadades rätt till ett självständigt liv
TU yrkande 1-2
SoU yrkande 3-4
920 av Beatrice Timgren (SD)
Misslyckade offentliga upphandlingar
FiU
921 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Alla barns rätt till ett tryggt familjeliv
CU
922 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Krafttag mot funkofobin
SoU
923 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Förbättrad tillgång till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning
AU yrkande 1-2
SoU yrkande 3
924 av Ulrika Westerlund och Amanda Lind (båda MP)
Stärkt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck
AU yrkande 1
SoU yrkande 2-4
925 av Ulrika Westerlund (MP)
En ny nationell hivstrategi
SoU
926 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Bättre stöd till unga som lämnar samhällsvård
SoU
927 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Barns status som rättighetsbärare i praktiken
SoU
928 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Snabb internetuppkoppling på alla tåg
TU
929 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Kortare djurtransporter
MJU
930 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Förbjud elbedövning av slaktkycklingar och koldioxidbedövning av grisar
MJU
931 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Naturens rättigheter
KU
932 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Återinförande av skogsvildren, stortrapp, svart stork och visent i Sverige
MJU
933 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Stopp för handeln med utrotningshotade djur
MJU yrkande 1, 3-4
SkU yrkande 2
934 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Skatteflykt och land-för-land-rapportering
SkU
935 av Linus Lakso (MP)
Återinförande av persontrafik på tågen genom Sörmland
TU
936 av Dzenan Cisija (S)
Statlig e-legitimation
TU
937 av Dzenan Cisija (S)
Insamling och försäljning av känsliga personuppgifter
KU
938 av Dzenan Cisija (S)
Hela landets public service
KrU
939 av Dzenan Cisija (S)
En statlig digital underskriftstjänst
TU
940 av Dzenan Cisija (S)
Behovet av att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgiften
SkU
941 av Dzenan Cisija (S)
Återskapande av förtroendet mellan polis och minoritetsgrupper
JuU
942 av Dzenan Cisija (S)
En robust och hållbar energiinfrastruktur i Västsverige
NU
943 av Dzenan Cisija (S)
Behovet av insatser för att stärka arbetsmarknaden
AU
944 av Dzenan Cisija (S)
Statligt försäkringsskydd till utsatta trossamfund
KU
945 av Dzenan Cisija (S)
Bankskatt
SkU
946 av Kristoffer Lindberg (S)
Begränsning av bankernas räntenettomarginaler
FiU
947 av Kristoffer Lindberg (S)
Omlokalisering av statliga arbetstillfällen till Gävleborg
NU
948 av Ida Ekeroth Clausson (S)
Investeringar och kompetensförsörjning i Västsverige
NU
949 av Teresa Carvalho och Johanna Haraldsson (båda S)
Barnomsorg på obekväm arbetstid
UbU
950 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S)
Begränsning av cyberbedrägerier
TU
951 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S)
Jämlik transplantationsvård i Sverige
SoU
952 av Björn Wiechel och Helén Pettersson (båda S)
Demokratiutveckling och fattigdomsbekämpning
UU
953 av Björn Wiechel (S)
Framtidens krav på jämställdhet – en kommission för förändring
AU
954 av Björn Wiechel (S)
Vård efter behov med svensk kontroll
SoU
955 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Stärkta rättigheter för flyktingar från Ukraina
SkU yrkande 1
SfU yrkande 2, 8-9
SoU yrkande 3
UbU yrkande 4
KrU yrkande 5
AU yrkande 6-7
956 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Stärkta rättigheter för arbetskraftsinvandrare
SfU yrkande 1, 6-16
AU yrkande 2-5
957 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
För bättre och enklare kollektivtrafik
TU
958 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Kamerabevakning av kollektivtrafikkörfält
TU
959 av Daniel Helldén (MP)
Fordonsintegrerat körkort
TU
960 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Flyget i en ohållbar tid
TU yrkande 1-7, 9, 11-12
MJU yrkande 8
NU yrkande 10
961 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Cyklande på lika villkor
TU
962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP)
Förädling av proteingrödor
MJU yrkande 1-2, 4
NU yrkande 3
963 av Janine Alm Ericson och Annika Hirvonen (båda MP)
Självbestämmande i livets slutskede – översyn av förutsättningarna för aktiv dödshjälp
SoU
964 av Per Bolund m.fl. (MP)
Sveriges globala röst
UU yrkande 1-3, 5-8, 10-11, 13-17, 23-25
KU yrkande 4, 26
KrU yrkande 9
SfU yrkande 12
NU yrkande 18-22
965 av Camilla Brunsberg (M)
Förbud mot och kriminalisering av oskuldsoperationer och oskuldskontroller
JuU
966 av Camilla Brunsberg (M)
Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker
SoU
967 av Camilla Brunsberg (M)
Kommuner behöver få klara och tydliga möjligheter att bilda kommunala lantmäterier
CU
968 av Camilla Brunsberg (M)
Tidigareläggning av byggandet av Sydostlänken
TU
969 av Camilla Brunsberg (M)
Satsningar på infrastrukturen i Blekinge ger nytta för näringslivet i hela Sverige
TU
970 av Camilla Brunsberg (M)
En begränsning av strandskyddet för fler bostäder vid vatten
MJU
971 av Camilla Brunsberg (M)
Blekinges och Sveriges skogsnäring
MJU
972 av Alexandra Anstrell (M)
Hemvärnets militärhistoriska arv
KrU
973 av Alexandra Anstrell (M)
Möjligheter för betald polisutbildning
JuU
974 av Alexandra Anstrell (M)
För fler veterinärer i Sverige
MJU
975 av Jörgen Berglund (M)
Värdet av vattenkraftsproduktion
NU
976 av Alexandra Anstrell (M)
Mer häst åt fler
KrU
977 av Camilla Brunsberg (M)
Sverige som ett samlat elprisområde
NU
978 av Camilla Brunsberg (M)
Lärlingsplatser som leder till yrkesexamen
UbU
979 av Camilla Brunsberg (M)
Stärkt trafiksäkerhet för mopedister som kör klass 1-moped
TU
980 av Camilla Brunsberg (M)
Stopp för villkorlig frigivning för de som återgår till brott
JuU
981 av Camilla Brunsberg (M)
Avskaffande av straffrabatten
JuU
982 av Camilla Brunsberg (M)
Återinförande av riksdagens öppnande i Rikssalen
KU
983 av Joar Forssell (L)
Kostnadsutjämning med hänsyn till urbana problem
FiU
984 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Förlängda öppettider på Systembolaget
SoU
985 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Små systembolag
SoU
986 av Tony Haddou m.fl. (V)
Svensk flyktingpolitik
SfU yrkande 1-18, 20-23
AU yrkande 19, 25
UbU yrkande 24
SkU yrkande 26
987 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V)
Idrott, friluftsliv och civilsamhälle
SkU yrkande 1
SfU yrkande 2
KrU yrkande 3
988 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Kulturarvet
KrU
989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V)
Handelspolitik
NU yrkande 1-6, 10-12, 14-17, 19-26
UU yrkande 7, 13, 18
KU yrkande 8
MJU yrkande 9
990 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Systemfelen i den svenska skolan
UbU
991 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V)
Vardag fri från skadliga kemikalier
MJU yrkande 1-12, 14-23, 25-32
AU yrkande 13
SkU yrkande 24
992 av Jessica Wetterling m.fl. (V)
Riksdagsledamöternas arvoden och villkor
KU
993 av Jessica Wetterling m.fl. (V)
Åtgärder för det samiska folket
KU yrkande 1-3, 6-7
JuU yrkande 4
SoU yrkande 5
AU yrkande 8
KrU yrkande 9, 11
UbU yrkande 10
994 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Ett stopp för mäns våld mot kvinnor och barn
JuU
995 av Jessica Wetterling m.fl. (V)
Ett modernt och demokratiskt statsskick
KU yrkande 1-3
FöU yrkande 4
996 av Per Bolund m.fl. (MP)
Grön samhällsomställning
MJU yrkande 1-3, 5-15, 18-19, 34, 41, 47, 51, 53, 61-62, 70, 75, 80, 85-97, 99-103, 106, 108-111, 113-119, 122
NU yrkande 4, 16, 28, 52, 54, 56-58, 63, 65‑69, 71‑74, 77-79, 81-84
SkU yrkande 17, 40, 44, 64, 98
CU yrkande 20-21, 23-24, 26-27, 29-33, 104‑105, 107, 120-121
FiU yrkande 22, 60
SoU yrkande 25
TU yrkande 35-39, 42-43, 45-46, 48-50
UbU yrkande 55
AU yrkande 59
FöU yrkande 76
UU yrkande 112
997 av Camilla Brunsberg (M)
Införandet av differentierad alkoholskatt i Sverige
SkU
998 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)
Levande samhällen genom boplikt
CU
999 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
Närmare samarbete för ett starkare Norden
FöU
1000 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
Militär mobilitet genom Jämtlands län
TU
1001 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
Lex Winefinder
SoU
1002 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Rätt till tolk inom hälso- och sjukvården
SoU
1003 av Adrian Magnusson (S)
Utökat ansvar för banker vid bedrägerier
FiU
1004 av Louise Thunström (S)
Orättvisan i karensavdraget
SfU
1005 av Åsa Westlund och Mathias Tegnér (båda S)
Fler behöver TBE-vaccination
SoU
1006 av Caroline Helmersson Olsson (S)
Personer som har förmyndare och utestängs från bank-id
TU
1007 av Gunilla Carlsson och Dzenan Cisija (båda S)
Differentiering av skolpengen
UbU
1008 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Trygga rum för alla
UbU
1009 av Lawen Redar (S)
Frige Gui Minhai
UU
1010 av Lawen Redar och Daniel Vencu Velasquez Castro (båda S)
Kriminalisering av omvändelseförsök
JuU
1011 av Lawen Redar (S)
Acceleration av klimatomställningen
MJU
1012 av Helén Pettersson (S)
Vargföryngringar inom renskötselområdet
MJU
1013 av Aylin Nouri (S)
Psykisk misshandel som ny brottsrubricering
JuU
1014 av Aylin Nouri (S)
Kinas behandling av uigurer
UU
1015 av Helén Pettersson (S)
Acceptansen för den svenska älgförvaltningen
MJU
1016 av Josef Fransson (SD)
Motorsport och motorhobby
KrU yrkande 1
TU yrkande 2-5
1017 av Josef Fransson (SD)
Miljöfrämjande grödor för ett hållbart jordbruk
MJU
1018 av Josef Fransson (SD)
Ökad polisbemanning på landsbygden
JuU
1019 av Josef Fransson (SD)
Incitament för ekonomisk tillväxt i Sveriges kommuner
FiU
1020 av Josef Fransson (SD)
Djurförsök inom medicinsk forskning
UbU
1021 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)
Inlandsbanan
TU
1022 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
Ökad transparens kring fördelningen av länsplanemedel
TU
1023 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
Återgång till en aktiv politik för statlig närvaro i hela landet
NU
1024 av Kalle Olsson (S)
En sundare och mer hållbar transportbransch
TU
1025 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Permanenta uppehållstillstånd
SfU
1026 av Adrian Magnusson (S)
En fungerande och tillgänglig färdtjänst
TU
1027 av Adrian Magnusson (S)
Kommunal vetorätt vid friskoleetableringar
UbU
1028 av Louise Thunström (S)
Åtgärder för att motverka problematisk skolfrånvaro
UbU
1029 av Dzenan Cisija (S)
Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund
AU
1030 av Åsa Westlund (S)
Tydligare beaktande av klimat och miljö i statens offentliga utredningar
KU
1031 av Tomas Eneroth (S)
Fullföljning av satsningen på blåsmusiken
KrU
1032 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
Rättvis personkretsbedömning
SoU
1033 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
Statligt ansvar vid stora industrietableringar
NU
1034 av Anna Wallentheim (S)
Återinförande av estetiska ämnen på gymnasiet
UbU
1035 av Anna Wallentheim (S)
Tillgänglig och jämlik tandvård
SoU
1036 av Anna Wallentheim (S)
Nollvision mot mobbning
KrU yrkande 1-2
UbU yrkande 3-4
1037 av Anna Wallentheim och Sofia Skönnbrink (båda S)
Tobaksfri generation 2040
SoU
1038 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Bistånd enprocentmålet
UU
1039 av Marcus Wennerström och Inga-Lill Sjöblom (båda S)
Stöd till våtmarksåtgärder
MJU
1040 av Carina Ödebrink och Azra Muranovic (båda S)
Bättre arbetsmiljö
AU yrkande 1-3
UbU yrkande 4
1041 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Digital vård
SoU
1042 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Nya stambanor
TU
1043 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Vinster i välfärden
FiU
1044 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Förstärkt skydd av Vätterns vatten
CU
1045 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Jämställd fördelning av ekonomiskt bistånd
SoU
1046 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Vinststopp i skolan
UbU
1047 av Adnan Dibrani (S)
Opinionsundersökning nära val
KU
1048 av Lili André (KD)
Adhd-diagnoser hos barn och unga
SoU yrkande 1
UbU yrkande 2
1049 av Roland Utbult (KD)
Pornografins skadeverkningar
UbU yrkande 1-2
KU yrkande 3
1050 av Roland Utbult (KD)
Systematiska mätningar av narkotika
SoU
1051 av Ingemar Kihlström (KD)
Skolavslutningar och firanden av högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler
UbU
1052 av Gunilla Carlsson och Dzenan Cisija (båda S)
Tydliggörande av rutiner kring samverkan mellan skola, socialtjänst och polis
SoU
1053 av Gunilla Carlsson och Dzenan Cisija (båda S)
Arvode till vigselförrättare
CU
1054 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Könsneutral föräldrabalk
CU
1055 av Daniel Vencu Velasquez Castro och Anna Wallentheim (båda S)
Införande av ett tredje juridiskt kön
KU
1056 av Lawen Redar (S)
Frigivande av Dawit Isaak
UU
1057 av Lawen Redar m.fl. (S)
Frigivning av Selahattin Demirtaş
UU
1058 av Lawen Redar (S)
Hedersrelaterat förtryck
JuU
1059 av Lawen Redar (S)
Åtgärder för en levande, dynamisk och konkurrenskraftig konstmarknad
SkU
1060 av Lawen Redar (S)
Kriminalisering av sexköp utomlands
JuU
1061 av Aylin Nouri (S)
Mental hälsa och flickors utbildning i det svenska biståndet
UU
1062 av Aylin Nouri (S)
Nationell samordning av precisionsmedicin för en jämlik vård
SoU
1063 av Helén Pettersson (S)
En hållbar småviltsjakt i de svenska fjällen
MJU
1064 av Helén Pettersson (S)
Avskaffande av fideikommiss
CU
1065 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Reformerad arbetsskadeförsäkring
SfU
1066 av Tomas Eneroth (S)
Friskolors etableringsrätt
UbU
1067 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Importkontroll av skinn
MJU
1068 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
Tillgång till internet i riksnormen för försörjningsstöd
SoU
1069 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
Rättvisa regler för pensionsålder
AU
1070 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
Säkrad övergång mellan aktivitetsersättning och sjukersättning
SfU
1071 av Anna Wallentheim (S)
Idrott för alla
KrU
1072 av Anna Wallentheim och Daniel Vencu Velasquez Castro (båda S)
Internationell solidaritet – en stark röst för hbtq-plus-personers rättigheter
UU yrkande 1-4
CU yrkande 5
1073 av Anna Wallentheim (S)
Förbud mot religiösa friskolor
UbU
1074 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Ökning av det svenska kärnstödet till FN
UU
1075 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Biståndet och ideella organisationer
UU
1076 av Marcus Wennerström och Inga-Lill Sjöblom (båda S)
Totalförsvar i en marknadiserad välfärd
FöU
1077 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
En ny tandläkarutbildning
UbU
1078 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Veterinärutbildning
MJU
1079 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
En jämlik tandvård
SoU
1080 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Stärkande av folkbildningen
KrU
1081 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Jämlika förutsättningar för kommunernas flyktingmottagande
AU
1082 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
En ny politik för fler bostäder
CU
1083 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Infrastruktur
TU
1084 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Bemötande av våldsutsatta kvinnor
SoU
1085 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Stärkt kvinno- och tjejjour
SoU yrkande 1
FiU yrkande 2
1086 av Adnan Dibrani (S)
Informationsplikt vid försäljning av kulturmärkta hus
CU
1087 av Adnan Dibrani (S)
Möjligheten att ta CSN-lån för den som omskolar sig till yrkeschaufför
UbU
1088 av Dan Hovskär (KD)
Öppna omröstningar i kommunfullmäktige – en demokratifråga
KU
1089 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Förbud mot vilda djur på cirkus och valar i fångenskap
MJU
1090 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Antibiotikaresistens
MJU
1091 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Näringsintag och livsmedelshantering
MJU
1092 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Svenskar i utlandet
SoU yrkande 1
TU yrkande 2
KU yrkande 3-4
1093 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
En moderniserad hantering av tamdjur
MJU
1094 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Djur inom livsmedelsindustrin
MJU
1095 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Slakt
MJU
1096 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Ökad användning av avfall och restprodukter
MJU
1097 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Privatisering av distriktsveterinärverksamheten
MJU
1098 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Förändrad strandskyddslagstiftning
MJU
1099 av John E Weinerhall (M)
Säkerställ Ostlänken
TU
1100 av Gustaf Göthberg och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M)
Effektivare miljötillståndsprocesser för företag
MJU
1101 av John E Weinerhall (M)
Fiskbestånden i Östersjön
MJU
1102 av Lars Püss (M)
Långsiktig finansiering av infrastruktur
TU
1104 av Gustaf Göthberg (M)
Uppkalla Landvetter flygplats efter Evert Taube
TU
1105 av Marie Nicholson (M)
Hemvärnets möjlighet till övning och utbildning i Kalmar län
FöU
1106 av Crister Carlsson och Malin Höglund (båda M)
Tydliggörande av bestämmelser för återkallande av vapenlicens
JuU
1107 av Boriana Åberg (M)
Avskaffande av Systembolagets monopol
SoU
1108 av Marie Nicholson och Katarina Tolgfors (båda M)
Handlingsplan för särskilt begåvade elever
UbU
1109 av Ida Drougge (M)
Ändrad trängselskatt i Ropsten
SkU
1110 av Boriana Åberg m.fl. (M)
Sydsvenskt försvar
FöU
1111 av Boriana Åberg (M)
Offentlig upphandling
FiU
1112 av Boriana Åberg (M)
Avskilja brottslingar från utbildning
UbU
1113 av Boriana Åberg (M)
Stopp för biståndet till länder som stöder Ryssland
UU
1114 av Boriana Åberg (M)
Reformering av flyktingkonventionen
SfU
1115 av Fredrik Ahlstedt och Anna af Sillén (båda M)
Konkurrenskraftiga transporter i Stockholm-Mälardalen
TU
1116 av Boriana Åberg (M)
Avskaffande av laglotten
CU
1117 av Boriana Åberg (M)
Absolut skuldpreskription
CU
1118 av Jan Ericson (M)
Trafikverkets makt över kommunernas planarbete
TU
1119 av Jan Ericson (M)
Rösträttens koppling till medborgarskap
KU
1120 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)
Framtiden för det rullande kulturarvet
TU
1121 av Jan Ericson (M)
Karensregler för tunga regeringsföreträdare
KU
1122 av Helena Storckenfeldt (M)
Organdonationer
SoU
1123 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
Opinionsbildande myndigheter och statliga bolag
KU yrkande 1
NU yrkande 2
1124 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
Melatonin som kosttillskott
SoU
1125 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
Ett legitimt skattesystem
SkU
1126 av Helena Storckenfeldt (M)
Avskaffning av fribeloppet
UbU
1127 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
En sömlös vård
SoU
1128 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
En statlig myndighet i Halland
NU
1129 av Lars Beckman (M)
Ett modernt och reformerat skattesystem
SkU
1130 av David Josefsson (M)
Brottsutsatta företag
JuU
1131 av David Josefsson (M)
Ökad livsmedelstillsyn för att beivra brott
MJU
1132 av David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M)
Stärkt försvar av Göteborg och västkusten
FöU
1133 av Jan Ericson (M)
Pant på batterier
MJU
1134 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)
Översyn av lagen om hets mot folkgrupp
JuU yrkande 1
KU yrkande 2
1135 av Oliver Rosengren (M)
Uppgradering av Brottsförebyggande rådet till ett utvärderingsinstitut för trygghet
JuU
1136 av Oliver Rosengren (M)
Rättvis skatt på snus
SkU
1137 av Oliver Rosengren och Lars Beckman (båda M)
Skydd för arbetare mot påtvingad partisponsring
KU
1138 av Kjell Jansson (M)
Kommunal samverkan inom fastighetsbildning
CU
1139 av Kjell Jansson och Fredrik Ahlstedt (båda M)
Det industriella trålfisket i Östersjön
MJU
1140 av Boriana Åberg (M)
Skönstaxerade inkomster
SfU
1141 av Boriana Åberg (M)
Störande av ordning i rättssalen
JuU
1142 av Boriana Åberg (M)
Inget identitetsskydd för pedofiler
JuU
1143 av Boriana Åberg (M)
Förbud för privatpersoners användning av fyrverkerier
FöU
1144 av Boriana Åberg (M)
Avtal med Storbritannien om svenska studenters studieavgifter
UbU
1145 av Boriana Åberg (M)
Tillsynen över Sveriges advokater
JuU
1146 av Victoria Tiblom (SD)
Sänkt moms på privat musikundervisning
SkU
1147 av Staffan Eklöf (SD)
Möjlighet att förvara och visa vissa kulturarvsföremål i deras hemort
KrU
1148 av Staffan Eklöf (SD)
Flexibilitet för kommunerna i att erbjuda förskola för äldre barn med hemmavarande syskon
UbU
1149 av Staffan Eklöf (SD)
Former för att säkerställa medborgarnas informerade och fria åsikter vid folkomröstning
KU
1150 av Staffan Eklöf (SD)
Kartläggning och löpande uppföljning av offentlighetsprincipen och dess tillämpning
KU
1151 av Staffan Eklöf (SD)
Förenklade delgivningsregler
JuU
1152 av Staffan Eklöf (SD)
Risk för försvagad yttrandefrihet i en föränderlig tid
JuU
1153 av Staffan Eklöf (SD)
Precisering av proportionalitetsprincipens tillämpning i förvaltningslagen
KU
1154 av Staffan Eklöf och Björn Tidland (båda SD)
Färdigställande av riksväg 40 till dubbelfilig väg
TU
1155 av Staffan Eklöf och Eric Palmqvist (båda SD)
Modernisering av regler för A-traktorer
TU
1156 av Staffan Eklöf (SD)
En mer demokratisk process vid ingående av avtal för Sveriges räkning
KU
1157 av Staffan Eklöf (SD)
Folklig granskning inför ratificering av internationella avtal
KU
1158 av Staffan Eklöf (SD)
Möjliggörande av återinträde i akademisk forskning
UbU
1159 av Staffan Eklöf (SD)
Förutsättningar för Sveriges fortsatta roll som kunskapsnation
UbU
1160 av Staffan Eklöf (SD)
Översyn av färdtjänsten
TU
1161 av Staffan Eklöf (SD)
Semester på landet en möjlighet för alla
KrU
1162 av Staffan Eklöf (SD)
Automatiskt livstidsstraff för dråp och mord på polis
JuU
1163 av Staffan Eklöf (SD)
Folktandvårdsklinikers redovisning av kostnader för papperslösas och asylsökandes tandvård
SoU
1164 av Staffan Eklöf (SD)
Nationell gemenskap i skolan
UbU
1165 av Staffan Eklöf (SD)
Förändringar för att uppnå en mer rättssäker och effektiv rättsprocess
JuU
1166 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
Motverka hemlöshet och främja det sociala perspektivet i samhällsplaneringen
SoU
1167 av Ann-Sofie Alm (M)
Stärkt tillväxt i Norden med dubbelspår mellan Oslo och Göteborg
TU
1168 av Katarina Tolgfors och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Ansvarig myndighet för inspektion av landets skjutbanor
JuU
1169 av Ann-Sofie Alm (M)
Trygga och säkra vägar i Fyrbodal
TU
1170 av Ann-Sofie Alm (M)
Trollhättan-Vänersborgs flygplats och dess betydelse för hela Sverige
TU
1171 av Markus Wiechel (SD)
Barnaga klassat som folkhälsoproblem
SoU
1172 av Markus Wiechel (SD)
Integritetsskydd vid Ivo-anmälningar
SoU
1173 av Markus Wiechel (SD)
Ett utvecklat folkhälsoarbete
SoU
1174 av Åsa Eriksson (S)
Behovsstyrd hinderbelysning för vindkraftverk
TU
1175 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Folkhögskolans frihet och framtid
KrU
1176 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Omställning och utbildning för fler
SfU
1177 av Linnéa Wickman och Jim Svensk Larm (båda S)
Översyn av den dysfunktionella taxibranschen
TU
1178 av Jim Svensk Larm och Kristoffer Lindberg (båda S)
Mänskliga rättigheter i arbetslivet inom det internationella utvecklingssamarbetet
UU
1179 av Jim Svensk Larm (S)
Vård och stöd under graviditet och förlossning
SoU
1180 av Jim Svensk Larm (S)
Omställningen till en god och nära vård behöver stärkas med ett barnrättsperspektiv
SoU
1181 av Jim Svensk Larm och Kristoffer Lindberg (båda S)
Minskat bestånd av skarv
MJU
1182 av Ola Möller (S)
Stärkt föreningsfrihet
KU
1183 av Ola Möller (S)
Enskilda personers agerande och påverkan på Sveriges säkerhet och utrikesrelationer
JuU
1184 av Linnéa Wickman och Anna Wallentheim (båda S)
Rätt till en rökfri boendemiljö
CU
1185 av Ann-Sofie Alm (M)
Sexualbrottslagen till skydd för barnet
JuU
1186 av Ann-Sofie Alm (M)
Studieförbundens, folkhögskolornas och Folkbildningsrådets brister i fråga om att leva upp till ställda krav
KrU
1187 av Ann-Sofie Alm (M)
Standardiserad märkning av fordon i EU och Norden vid övningskörning
TU
1188 av Ann-Sofie Alm (M)
Tilliten till valresultat vital för demokratin
KU
1189 av Staffan Eklöf och Eric Westroth (båda SD)
Utredning av statligt ansvar för järnvägen Halmstad–Nässjö
TU
1190 av Markus Wiechel (SD)
Värdighet för äldre och professionalisering av äldreomsorgen
SoU yrkande 1-3, 5-7
UbU yrkande 4
1191 av Markus Wiechel (SD)
Internationellt kris- och hälsosamarbete
UU yrkande 1
SoU yrkande 2, 4, 6
FöU yrkande 3, 5
1192 av Markus Wiechel (SD)
Assisterad dödshjälp
SoU
1193 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder för att minska rökning
SoU
1194 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
Dubbelspår på hela Skånebanan
TU
1195 av Serkan Köse och Ola Möller (båda S)
Folkmord på yazidierna
UU
1196 av Ola Möller (S)
Slopad preskriptionstid för våldsbrott mot barn
JuU
1197 av Jim Svensk Larm m.fl. (S)
Rättssäkerheten vid säkerhetsprövning
JuU
1198 av Jim Svensk Larm (S)
Barnomsorg på obekväm arbetstid
UbU
1199 av Jim Svensk Larm (S)
Integrering av jämlikhetsperspektivet i barnsjukvården
SoU
1200 av Jim Svensk Larm (S)
Betyg utan utslagning i skolan
UbU
1201 av Jim Svensk Larm och Kristoffer Lindberg (båda S)
Vargjakt
MJU
1202 av Jim Svensk Larm och Kristoffer Lindberg (båda S)
Lokala förutsättningar för strandskyddet
MJU
1203 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Rehabilitering för långtidssjuka
SfU
1204 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Stärkt äldreomsorg
SoU
1205 av Serkan Köse (S)
Minskad plastanvändning och främjande av återvinningsinitiativ
MJU
1206 av Åsa Eriksson (S)
Försörjning för gömda kvinnor
SoU
1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
Alternativa upplåtelseformer
CU yrkande 1-5
FiU yrkande 6
1208 av Ann-Christine Frohm Utterstedt och Eric Westroth (båda SD)
Nationella beredskapslager
SoU yrkande 1-2
MJU yrkande 3
FöU yrkande 4
1209 av Boriana Åberg m.fl. (M)
Den skånska flaggans officiella status
KU
1210 av Alireza Akhondi (C)
Politiskt tillsatta nämndemän
JuU
1211 av Alireza Akhondi (C)
Våld i nära relationer
SoU
1212 av Alireza Akhondi (C)
Barnens rätt
JuU
1213 av Alireza Akhondi (C)
Ett tryggt Sverige, fritt från brott och extremism
JuU
1214 av Alireza Akhondi (C)
Flaggning av adresser för ambulans
JuU
1215 av Alireza Akhondi (C)
Framtidssäkring av det svenska vägnätet
TU
1216 av Stina Larsson (C)
Utveckla studenthälsan
UbU
1217 av Stina Larsson (C)
Insatser mot erosion på Skånes kuster
CU
1218 av Stina Larsson (C)
Trafiksituationen i Ystad
TU
1219 av Stina Larsson (C)
Boverkets regler för mer återbrukat byggmaterial
CU
1220 av Ulrika Heie (C)
Ranstad
NU
1221 av Anders Karlsson (C)
Ökad möjlighet till licensjakt på varg i tamdjurstäta län
MJU
1222 av Stina Larsson (C)
Tryggare studietid för studenter
SfU
1223 av Martina Johansson (C)
Utbildning för arbete
UbU
1224 av Martina Johansson (C)
Bedrägerier mot äldre
JuU
1225 av Martina Johansson (C)
Situationsanpassade regelverk vid infrastrukturplanering
TU
1226 av Martina Johansson (C)
Bättre tillgång på cykelvägar
TU
1227 av Martina Johansson (C)
Differentierad vattentaxa
CU
1228 av Martina Johansson (C)
Fler beredningsformer för cytostatika
SoU
1229 av Martina Johansson (C)
Pedagogiska tjänster samt fjärrundervisning
UbU
1230 av Ulrika Heie (C)
Arvode till vigselförrättare
CU
1231 av Ulrika Heie (C)
Urholkning av äganderätten
MJU
1232 av Christofer Bergenblock (C)
Underlätta för etablering av nya biogasanläggningar
MJU
1233 av Christofer Bergenblock (C)
Ett reformerat strandskydd för Sveriges landsbygder
MJU
1234 av Christofer Bergenblock (C)
Strategi för klimatanpassningar i jordbrukslandskapet
MJU
1235 av Christofer Bergenblock (C)
Skyltning längs med allmänna vägar
TU
1236 av Christofer Bergenblock (C)
Införande av rätten till punktskrift i skollagen
UbU
1237 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C)
Utökat och breddat skatteavdrag för gåvor
SkU
1238 av Stina Larsson (C)
Krafttag mot näthat
JuU
1239 av Martina Johansson (C)
Delegationer i sjukvården
SoU
1240 av Martina Johansson (C)
Företag inom besöksnäringen
MJU yrkande 1
SoU yrkande 2
AU yrkande 3-4
1241 av Martina Johansson (C)
Utvärdering av fastighetsskatten
NU
1242 av Martina Johansson (C)
Rotavdrag från utlandet
SkU
1243 av Martina Johansson (C)
Mer solenergi
NU
1244 av Martina Johansson (C)
Harmoniserad hastighet för A-traktor och mopedbilar och förbättrad förarutbildning
TU
1245 av Martina Johansson (C)
Förändrad lagstiftning för jakt
MJU
1246 av Martina Johansson (C)
Förenklade tillståndsansökningar och tillsyn
NU
1247 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V)
Ett modernt statsskick
KU
1248 av Martina Johansson och Niels Paarup-Petersen (båda C)
Fiber i hela landet
TU
1249 av Martina Johansson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Turismöversiktsplan
CU yrkande 1
TU yrkande 2
1250 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C)
Förnybar energiomställning
NU
1251 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C)
Trafikpoliser
TU
1252 av Martina Johansson m.fl. (C)
Lagstiftning för distansarbete
AU
1253 av Martina Johansson och Malin Björk (båda C)
Ekonomiska garantier för avfallsplatser
MJU
1254 av Martina Johansson (C)
Översyn av hjälpmedel och bostadsanpassning
SoU
1255 av Martina Johansson (C)
Vidareutveckling av sfi
UbU
1256 av Rickard Nordin (C)
Luftbro med elflyg till Gotland
TU
1257 av Ulrika Heie (C)
Tidsgräns för domstolars handläggning av överklagande av detaljplaner m.m.
CU
1258 av Anders Ådahl (C)
Förbättrad hälsa hos barn och unga
SoU
1259 av Anders Ådahl (C)
Arbetslöshetsersättning för arbetstagare och egenföretagare
AU
1260 av Anders Ådahl (C)
Modernisering av alkohollagen och slopande av sambandet mellan alkoholtillstånd och mat
SoU
1261 av Anders Ådahl (C)
Begränsning av förekomsten av vildsvin
MJU
1262 av Anders Ådahl (C)
Låga trösklar till bostadsmarknaden
CU
1263 av Anders Ådahl (C)
Matsvinn i livsmedelshandeln
MJU
1264 av Roland Utbult (KD)
Möjliggörande av stöd från EU till miljömotorer i fiskebåtar
MJU
1265 av Anne-Li Sjölund och Ulrika Heie (båda C)
Offentlig information på lättläst svenska
KU
1266 av Roland Utbult (KD)
Flytt av Sveriges ambassad i Israel
UU
1267 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Lagstiftning utan gränshinder
UU
1268 av Hans Eklind och Larry Söder (båda KD)
FM-mottagare vid nybilsförsäljning
FöU
1269 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Klassning av skjutbanor som kritisk infrastruktur
FöU
1270 av Kristina Axén Olin (M)
Förhindrande av osund konkurrens inom begravningsverksamheten
KU
1271 av Emma Ahlström Köster (M)
Förbud mot rökning på svenska anstalter
JuU
1272 av Carl Nordblom (M)
Slopat matkrav för alkoholservering
SoU
1273 av Kristina Axén Olin (M)
Utredning om dödshjälp – rätten att själv bestämma när och hur man vill avsluta sitt liv
SoU
1274 av Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Att bryta ofrivillig ensamhet och isolering
SoU
1275 av Lars Johnsson och Emma Ahlström Köster (båda M)
Ett Skåne fritt från varg
MJU
1276 av Marie-Louise Hänel Sandström m.fl. (M)
Minskning av den antimikrobiella resistensen både nationellt och internationellt
SoU
1277 av Carl Nordblom (M)
Slopat tillstånd för provsmakning av gårdsproducerade alkoholhaltiga drycker
SoU
1278 av Noria Manouchi (M)
Skydd för barn mot kriminella gäng
JuU
1279 av Emma Ahlström Köster (M)
Uppdaterad vapenlag
JuU
1280 av Ulrika Heindorff (M)
Utfasning av djurförsök
MJU yrkande 1
UbU yrkande 2
1281 av Hanna Westerén (S)
Långsiktigt hållbar energiförsörjning
NU
1282 av Ola Möller och Hanna Westerén (båda S)
Utvärdering av LAS och tillämpningen av hyvling
AU
1283 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S)
Ett förbud mot lustgasanvändning och skärpta begräsningar av försäljningen av lustgas
SoU
1284 av Peder Björk och Hanna Westerén (båda S)
Begränsade möjligheter till överklagan för att inte äventyra samhällsutvecklingen
CU
1285 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S)
Förverkligande av Öresundsmetron – för jobb och utveckling i södra Sverige
TU
1286 av Joakim Sandell (S)
Anmälningsplikt för fordonsverkstäder
MJU
1287 av Joakim Sandell (S)
Certifiering av fastighetsägare
CU
1288 av Hanna Westerén (S)
Ö-faktor
FiU
1289 av Hanna Westerén (S)
Kommunalt vindkraftsveto och rätt till kompensation
MJU
1290 av Hanna Westerén (S)
Banker i hela landet
FiU
1291 av Hanna Westerén (S)
Kriminalisering av fler substanser
SoU
1292 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S)
Kommuners rätt att placera ut trafiksäkerhetskameror
TU
1293 av Denis Begic (S)
Översyn och förändring av regler kring energi, anläggningsbegrepp och nätkoncession
NU
1294 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S)
Modernisering av regelverket för A-traktorerna
TU
1295 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S)
Registrering av testamente
CU
1296 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S)
Reformerad bränsleskatt
SkU
1297 av Anna Wallentheim och Hanna Westerén (båda S)
En väg till stärkt demokrati, integration och individuell utveckling
KrU
1298 av Hanna Westerén (S)
Tidiga insatser för att säkra barns skolgång
UbU
1299 av Hanna Westerén (S)
Grundlagsfästning av public service
KU
1300 av Hanna Westerén (S)
Ny lagstiftning för att värna säkerhet och trygghet för personer med demenssjukdom
SoU
1301 av Hanna Westerén (S)
Reformering av Gotlandstillägget
TU
1302 av Hanna Westerén (S)
Jämlik tandvård
SoU
1303 av Hanna Westerén (S)
Jämlik och jämställd klimatpolitik
MJU
1304 av Jamal El-Haj m.fl. (S)
Krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling
FiU
1305 av Joakim Sandell (S)
Förändring av vallagen
KU
1306 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Avgiftsfritt TBE-vaccin för barn
SoU
1307 av Leif Nysmed m.fl. (S)
Utökat skydd mot föreningsrättskränkning
AU
1308 av Tomas Eneroth och Hanna Westerén (båda S)
Flytt av trålgränsen
MJU
1309 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Återinförande av kommunal förköpsrätt
CU
1310 av Hanna Westerén (S)
Stärkt tillträdesrätt för skyddsombud
AU
1311 av Hanna Westerén (S)
Stärkt förutsägbarhet och likvärdighet i den s.k. habiliteringsersättningen
SoU
1312 av Hanna Westerén (S)
Ekonomisk utvärdering av olika former av energiproduktion
NU
1313 av Hanna Westerén (S)
Utbildningsinsatser under och efter anstaltstiden
JuU
1314 av Hanna Westerén och Peder Björk (båda S)
Oseriösa aktörer i offentlig upphandling
FiU
1315 av Fredrik Olovsson (S)
Skatteavtal med Portugal
SkU
1316 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
Skolfrukost
UbU
1317 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S)
Förbättrande av adoptionsprocesserna
SoU
1318 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S)
Närhet till sjukvård
SoU
1319 av Peter Hedberg och Peder Björk (båda S)
Förtydligande gällande förordningen om körkortslån
TU
1320 av Jamal El-Haj (S)
Plattformsekonomin
AU
1321 av Jamal El-Haj (S)
En rättvis arbetslöshetsförsäkring
AU
1322 av Jamal El-Haj (S)
Energieffektivisering av bostadsbeståndet för en rättvis klimatomställning
CU
1323 av Fredrik Olovsson (S)
Nytt skatteavtal med Grekland
SkU
1324 av Lena Johansson och Fredrik Olovsson (båda S)
Säkerställa och färdigställa Hjulstabron
TU
1325 av Jamal El-Haj (S)
Sverige som ett mer innovativt och etablerat investeringsland
NU
1326 av Jamal El-Haj (S)
En trygg och rättvis arbetsmarknad
AU
1327 av Jamal El-Haj (S)
Al-nakba
UU
1328 av Jamal El-Haj (S)
Utrikes föddas upplevelse av sin arbetsmiljö
AU
1329 av Jamal El-Haj (S)
Koranbränning
JuU
1330 av Jamal El-Haj (S)
Avdragsrätt för medlemskap i a-kassa och fackförening
SkU
1331 av Jamal El-Haj (S)
Skattereform för bättre fördelningspolitik
SkU
1332 av Denis Begic och Ingela Nylund Watz (båda S)
Undervisa om folkmordet seyfo 1915
UbU
1333 av Denis Begic (S)
Möjligheter att förbjuda bränning av religiösa skrifter utan att inskränka på yttrandefriheten
JuU
1334 av Denis Begic (S)
Införandet av ett viseringsgarantisystem
SfU
1335 av Denis Begic (S)
Ett statligt bank-id
TU
1336 av Denis Begic (S)
Lagen om offentlig upphandling (LOU)
FiU
1337 av Denis Begic (S)
Utredning för att förbättra Sveriges AI-kompetens
TU
1338 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S)
Stärkt kooperativt företagande
CU
1339 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S)
Campusförlagda utbildningsplatser på Mittuniversitetet i Sundsvall
UbU
1340 av Magnus Resare och Mats Green (båda M)
Beskattning av husbilar
SkU
1342 av Niklas Karlsson och Adrian Magnusson (båda S)
Tillträde till universitet och högskolor
UbU
1343 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S)
Minskande av den administrativa bördan i välfärden
SoU
1344 av Peder Björk och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Nya Ostkustbanan och gröna industrisatsningar
TU
1345 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S)
Förbifart Örnsköldsvik och anpassad statlig väginfrastruktur i Västernorrland behövs för gröna industrisatsningar
TU
1346 av Lars Isacsson (S)
Utökad satsning på läsinlärning genom stärkt lärarkompetens
UbU
1347 av Lars Isacsson (S)
Idrott för alla
KrU
1348 av Peder Björk m.fl. (S)
Begränsning av bemanningsföretagen i vården
SoU
1349 av Niklas Karlsson (S)
Höjd totalvikt för körkortsbehörighet B
TU
1350 av Niklas Karlsson (S)
Öka godstågskapaciteten över Öresund
TU
1351 av Lars Isacsson (S)
Korttidsreglering av vattenkraft
NU yrkande 1-2
CU yrkande 3-4
1352 av Niklas Karlsson (S)
Bevarande av minnet av varvsindustrin
KrU
1353 av Niklas Karlsson (S)
Tandvård för alla
SoU
1354 av Niklas Karlsson och Joakim Sandell (båda S)
Skydd för gemensam egendom
KU
1355 av Anna Vikström m.fl. (S)
Skärpt reglering av ombildningskonsulter
CU
1356 av Lars Isacsson (S)
Stärkt klimatanpassning i ljuset av ökade klimatrelaterade utmaningar
TU yrkande 1
MJU yrkande 2-3
1357 av Anna-Belle Strömberg och Peter Hedberg (båda S)
Graviditetsersättning
SfU
1358 av Lars Isacsson m.fl. (S)
En kommunpolitik för hela landet
FiU yrkande 1, 5
AU yrkande 2
SoU yrkande 3
NU yrkande 4
1359 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Högre utbildning för hela landet
UbU yrkande 1-3
KrU yrkande 4
NU yrkande 5
1360 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Ekonomiskt stöd för att rädda våtmarkerna
MJU
1361 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Likvärdiga förutsättningar för Folktandvården och privata vårdgivare
SoU
1362 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Invasiva arter
MJU
1363 av Lars Isacsson m.fl. (S)
En näringspolitik för hela landet
NU yrkande 1-2
TU yrkande 3
1364 av Johan Andersson m.fl. (S)
Ordning i trafiken
TU
1365 av Anna-Belle Strömberg och Peter Hedberg (båda S)
Underlättat regelverket för hemslakt och försäljning av kött från den egna gården
MJU
1366 av Mathias Bengtsson (KD)
Dalabanan
TU
1367 av Dan Hovskär (KD)
Väg 26 mellan Falköping–Skövde
TU
1368 av Dan Hovskär (KD)
Upprustning av Västra stambanan och utbyggnad av sträckan Alingsås–Göteborg
TU
1369 av Dan Hovskär (KD)
Förändrad process kring överklagande i detaljplaner
CU
1370 av Dan Hovskär (KD)
Upprustning av Kinnekullebanan
TU
1371 av Magnus Oscarsson (KD)
Minskade arkeologikostnader för kommuner och markägare
KrU
1372 av Magnus Berntsson (KD)
Införande av digitala körkort i Sverige
TU
1373 av Gudrun Brunegård (KD)
Prioritering av Kalmar län vid infrastruktursatsningar
TU
1374 av Torsten Elofsson (KD)
Ändring av föräldrabalken avseende beräkning av arvode för god man/förvaltare
CU
1375 av Larry Söder (KD)
Konsumenternas valfrihet när det gäller säkra produkter
MJU
1376 av Mathias Bengtsson (KD)
Inlandsbanan
TU
1377 av Cecilia Engström (KD)
Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör
TU
1378 av Ingemar Kihlström (KD)
Införande av registrering av testamenten och framtidsfullmakter
CU
1379 av Ingemar Kihlström (KD)
Utredning av kapacitetseffekt för utbyggnad av Västra stambanan
TU
1380 av Magnus Berntsson (KD)
Tillstånd för filminspelningar
KrU
1381 av Camilla Rinaldo Miller och Magnus Jacobsson (båda KD)
En ny modell för beskattning av vägtrafiken
SkU
1382 av Mathias Bengtsson (KD)
Skyltar vid landskapsgränserna
TU
1383 av Magnus Berntsson (KD)
Förnyelse av körkort för FN-svenskar
TU
1384 av Christian Carlsson (KD)
En politik för levande stadskärnor
CU
1385 av Mathias Bengtsson (KD)
Upprustning av Västerdalsbanan
TU
1386 av Ingemar Kihlström (KD)
Sista etappen av vägförbättrande ombyggnation av väg 181
TU
1387 av Camilla Rinaldo Miller (KD)
Obligatoriska synkontroller vid körkortsförnyelse för ökad trafiksäkerhet och trygghet
TU
1388 av Mathias Bengtsson (KD)
Erkännande av holodomor, folkmordet mot ukrainare 1932–1933
UU
1389 av Peter Ollén (M)
Skattetrappa för företagare
SkU
1390 av Carl Nordblom (M)
En översyn av momssatserna inom turism och besöksnäring
SkU
1391 av Lars Engsund (M)
Momstak på höga elpriser
SkU
1392 av Josefin Malmqvist (M)
Stoppat stöd till de som vistas olagligt i landet
SoU
1393 av Peter Ollén (M)
Gemensamt it-system i vården
SoU
1394 av Josefin Malmqvist (M)
Begränsning av rätten till tolk
KU
1395 av Ann-Sofie Alm (M)
Värn av demokratin
KU
1396 av Ann-Sofie Alm (M)
Ingen plats för hederskultur i ett demokratiskt och jämställt samhälle
AU yrkande 1
SoU yrkande 2, 4, 7-8, 11
SkU yrkande 3, 6
JuU yrkande 5, 9-10, 15
UbU yrkande 12
KrU yrkande 13
UU yrkande 14
1397 av Ann-Sofie Alm (M)
Vargens påverkan på landsbygden och svensk livsmedelsproduktion
MJU
1398 av Camilla Brunsberg (M)
Stärkt infrastruktur i Blekinge för väg, hamnar och flyg
TU
1399 av Ann-Sofie Alm (M)
Trygga hundtransporter
MJU
1400 av Ann-Sofie Alm (M)
Gemensamt ansvar för rena stränder
MJU
1402 av Ann-Sofie Alm (M)
Lex Rebecka – att orka leva, att våga leva
SoU yrkande 1, 3-4
SfU yrkande 2
1403 av Ann-Sofie Alm (M)
Kvotfiske av den blåfenade tonfisken
MJU
1404 av Stefan Olsson (M)
Ett regelverk som möjliggör bruk av skoluniformer
UbU
1405 av Katarina Tolgfors och Marie Nicholson (båda M)
Strängare straff för gromning
JuU
1406 av Ann-Sofie Alm (M)
Stöd till svenskar som stridit för Ukraina
SoU
1407 av Peter Ollén (M)
Säkrare lådcyklar
TU
1408 av Josefin Malmqvist (M)
Avskaffande av strandskyddet
MJU
1409 av Carl Nordblom (M)
Översyn av möjligheten att sälja fler statliga bolag
NU
1410 av Carl Nordblom (M)
Möjlighet att skattebefria den första halva miljonen
SkU
1411 av Josefin Malmqvist (M)
Redovisning av vad skattepengarna går till
SkU
1412 av Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Osynliga skatter
SkU
1413 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rättsstatus för djur i tjänst
JuU
1414 av Sten Bergheden (M)
Straffändring för olovlig jakt på varg
MJU
1415 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sammanhållen skolhälsovård
UbU
1416 av Sten Bergheden (M)
Säkrad tillverkning av skyddsutrustning i Sverige
FöU
1417 av Sten Bergheden (M)
Minskat slöseri med medicin
SoU
1418 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Särskild prövning till anpassad skola
UbU
1419 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skydd för polisers identitet
JuU
1420 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Översyn av straffskalan för upprepad brottslighet
JuU
1421 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
Koppling av studiemedel till avklarade poäng
UbU
1422 av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M)
Placeringar på Sis
SoU
1423 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Preventiva insatser mot suicid hos äldre
SoU
1424 av Sten Bergheden (M)
Rutinmässig kontroll av diabetes typ 2
SoU
1425 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sambandsansvarig för vård
SoU
1427 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Pilotprojekt – seniorhälsa
SoU
1428 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Juridiskt skydd av förtroendevalda för att säkra demokratin
JuU
1429 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Nya rön kring anhörigas betydelse för psykiskt sjukas vårdplaner
UbU
1430 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Likvärdig skola med nationella prov för den anpassade skolan
UbU
1431 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ulrika Heindorff (båda M)
Indelning av länder och språk på bibliotek
KrU
1432 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Nationell bank av förebilder och framgångsprojekt
FiU
1433 av Sten Bergheden (M)
Samhällets stöd till och uppmuntran av landets samlare
KrU
1434 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Lättare att verkställa utvisningsbeslut
SfU
1435 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tillnyktringsenheter för berusade personer
JuU
1436 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tiggeriförbud
JuU
1437 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tjänstenummer i stället för namn inom polisen
JuU
1438 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
En utbildning, ett tillstånd – giltigt i hela landet
SoU
1439 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Valideringsutbildningar för stärkt kompetens inom bristyrken
UbU
1440 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Obligatoriskt ställningstagande till organdonation
SoU
1441 av Johanna Rantsi (M)
Nationellt register över behandlings- och familjehem
SoU
1442 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Lämplighetstest för lärarutbildningen
UbU
1443 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Obligatoriskt PCR-prov inför utvisning
SfU
1444 av Johanna Rantsi (M)
Matrosutbildning för vuxna
UbU
1445 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förenklade regler för familjeföretag
SkU
1446 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skatt kopplad till poängsystem för skogs- och lantbruk
SkU
1447 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Utökning av tullens befogenheter
JuU
1448 av Sten Bergheden (M)
En säkrare arbetsmiljö
SoU
1449 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ökad möjlighet till blodgivning
SoU
1450 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Stärkt skydd för polisen
JuU
1451 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rätten till enskild gåva för barn och unga
SoU
1452 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Plan för obligatoriska BVC-besök
SoU
1453 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Direkt flygförbindelse med Taiwan
TU
1454 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Riksdagsledamöternas övernattningslägenheter
KU
1455 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Ökad transparens i utskott och tydliggörande av handlingar
KU
1456 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Nationellt register för parkeringstillstånd för personer med nedsatt rörelseförmåga
TU
1457 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Riksrevisionens uppgift
KU
1458 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Smidigare, miljövänligare och säkrare trafik
TU
1459 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
En levande och välmående skärgård
MJU
1460 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Förändringar i läroplanen
UbU
1461 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Bättre matchning inför framtida yrkesval
UbU
1462 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
En samhällsförberedande skola
UbU
1463 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Proportionella bötesbelopp
JuU
1464 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Civilkuragelag
JuU
1465 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Hot mot och ansvar som förtroendevalda
JuU
1466 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Rättvist förfarande vid arbetstvister
AU
1467 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Utvisningsdömda och anmälningsplikten
SfU
1468 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Organstöld
SoU
1469 av Björn Söder (SD)
Hemvärnets militärhistoriska arv
KrU
1470 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Åtgärder för en effektivare byggprocess
CU
1471 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Förbud mot snabblån, stöd till skuldsatta och åtgärder mot reafusk
CU
1472 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Löpande och transparent redovisning av korruptionsärenden vid svenska utrikesmyndigheter
KU
1473 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Förtroendevaldas närvaro och arvodessystemet
KU
1474 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Småhus och egna hem
CU
1475 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Uppdaterade regler för överförmyndare och gode män
CU
1476 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Hälsosam och kvalitetssäkrad skolmat
UbU
1477 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Förlorad vårdnad vid mord
CU
1478 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Förslag för en sundare fastighetsmarknad
CU
1479 av Louise Thunström och Sofia Skönnbrink (båda S)
Gratis TBE-vaccin för barn och unga under 18 år
SoU
1480 av Louise Thunström m.fl. (S)
Statlig närvaro i hela landet
NU
1481 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S)
Ekonomisk rättvisa mellan boendeformer
SkU
1482 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S)
Stärkt vård för kvinnor i klimakteriet
SoU
1483 av Sofia Skönnbrink (S)
Kompensation för dem som är beroende av bilen
SkU
1484 av Sofia Skönnbrink (S)
Avgiftsfria mensskydd i grundskolan och gymnasieskolan
UbU
1485 av Sofia Skönnbrink (S)
Minskande av matsvinnet i riksdagens restauranger
KU
1486 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S)
Upphovsrättsliga intäkter
NU
1487 av Mirja Räihä m.fl. (S)
Kyrkoantikvarisk ersättning
KrU
1488 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S)
Offentliga satsningar på musik
KrU yrkande 1-3, 5-7
NU yrkande 4
1489 av Joakim Sandell och Eva Lindh (båda S)
Återinförande av revisionsplikten för småföretag
CU
1490 av Joakim Sandell och Eva Lindh (båda S)
Höjning av lägsta beloppet för aktiekapital
CU
1491 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S)
Statligt ansvar och ägande för Ängelholm-Helsingborgs flygplats
TU
1492 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S)
Långsiktig planering för E6 genom västra Skåne
TU
1493 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S)
Spetskompetens inom tech
UbU
1494 av Gunilla Carlsson och Mattias Jonsson (båda S)
Skolbibliotek
UbU
1495 av Sanne Lennström (S)
Etableringsfriheten i LOV
FiU
1496 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Stärkt småskaligt och hållbart fiske
MJU
1497 av Heléne Björklund (S)
Skarvens utbredning och påverkan i Blekinge
MJU
1498 av Heléne Björklund (S)
Ronneby flygplats som statlig flygplats
TU
1499 av Eva Lindh och Mats Wiking (båda S)
Lättillgängligt stöd
SoU
1500 av Eva Lindh m.fl. (S)
Rut och rot utomlands
SkU
1501 av Eva Lindh och Åsa Eriksson (båda S)
Retuscherade bilder
CU
1502 av Eva Lindh (S)
Jämställd akademi
SfU yrkande 1
UbU yrkande 2
1503 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Reformering av inackorderingsbidraget
UbU
1504 av Ingela Nylund Watz (S)
Kortare handläggningstider i hyresnämnderna för att stävja den svarta hyresmarknaden
JuU
1505 av Ingela Nylund Watz (S)
Tillståndsplikt för allt bruk av fyrverkerier
FöU
1506 av Ingela Nylund Watz och Anna Vikström (båda S)
Kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet
JuU
1507 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Hälso- och sjukvårdens måluppfyllelse
SoU
1508 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S)
Utbyggnad av Sydostlänken
TU
1509 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S)
Behovet av utbildningsplatser inom yrkeshögskolan i Blekinge
UbU
1510 av Heléne Björklund (S)
Nationell plan för havsbaserad vindkraft
CU
1511 av Heléne Björklund (S)
Byggande av fler små hyresrätter med investeringsstöd
CU
1512 av Heléne Björklund (S)
Främjande av vaccinering mot TBE i riskområden som Blekinge
SoU
1513 av Heléne Björklund m.fl. (S)
Stärkande av Tullverkets möjligheter till brottsbekämpning
JuU
1514 av Jessica Rodén och Louise Thunström (båda S)
Säkrad förlossningsvård
SoU yrkande 1
UbU yrkande 2
1515 av Jessica Rodén (S)
Modersmålsundervisning för döva och hörselskadade elever i grundskolan
UbU
1516 av Jessica Rodén (S)
Tillgängliggörande av digitaliseringens fördelar för individer med funktionsnedsättning
TU
1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
En grön klimathandlingsplan för Sverige
MJU yrkande 1-10, 17, 20, 27-29, 43, 47-48, 50, 58‑66, 69-71, 74-79
FiU yrkande 11, 14, 16, 22, 72
TU yrkande 12, 31-32, 34-36, 38-40, 42, 44‑46, 49, 52-56
CU yrkande 13, 73
SkU yrkande 15, 18, 33, 37, 57
NU yrkande 19, 21, 23-26, 30, 51, 67-68
AU yrkande 41
1520 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Minskad användning av plast och förenklad återvinning
MJU
1521 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Ett robust och modernt va-system
MJU yrkande 1, 16
CU yrkande 2-15, 17-19
1522 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Säkra upphovsrätten i ljuset av AI
NU yrkande 1-2
KrU yrkande 3
1523 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Sänkt rösträttsålder
KU
1524 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Politik för de nationella minoriteterna
UbU yrkande 1-2
KrU yrkande 3-6, 19
KU yrkande 7-9, 11-12, 14-18, 20-21
AU yrkande 10
JuU yrkande 13
1525 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Utfasning av turbokycklingar
MJU
1526 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Ett globalt nedrustningsavtal för utvinning av fossila bränslen
NU
1527 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Ett miljövänligt, robust och konkurrenskraftigt energisystem
NU yrkande 1-6, 9-11, 15-16, 18-20, 22, 26‑31, 33‑39, 41
MJU yrkande 7-8, 23
FöU yrkande 12
SkU yrkande 13-14, 17, 21, 32, 40
CU yrkande 24
TU yrkande 25
1528 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
En nationell arena för byggnadsvård
KrU
1529 av Marie Nicholson och Johanna Hornberger (båda M)
Dalai lama – ett uttalat stöd för tibetanernas rätt att själva finna nästa reinkarnation
UU
1530 av Marie Nicholson (M)
En tydlig svensk strategi för Hongkong
UU
1531 av Marie Nicholson m.fl. (M)
Att förebygga och begränsa spridning av afrikansk svinpest
MJU
1532 av Boriana Åberg m.fl. (M)
Uppåkra
KrU
1533 av Oliver Rosengren (M)
Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd
SoU
1534 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Effekterna på Sveriges transportinfrastruktur av Fehmarn Bält-förbindelsen
TU
1535 av Eva Lindh m.fl. (S)
Stärkt vård och behandling för unga som dömts till sluten ungdomsvård
SoU
1536 av Eva Lindh m.fl. (S)
Avskaffande av EBO-lagen
SfU
1537 av Eva Lindh m.fl. (S)
Utveckla Finsam och underlätta samverkan
SfU
1538 av Johan Löfstrand m.fl. (S)
Marknadsföring av nätläkare
SoU
1539 av Johan Andersson m.fl. (S)
Fackligt samråd vid arbetsmarknadspolitiska insatser
AU
1540 av Kenneth G Forslund m.fl. (S)
Yrkeslärlingar vid offentlig upphandling av byggentreprenader
FiU
1541 av Hans Ekström (S)
Översyn av parkeringslagstiftningen
TU
1542 av Hans Ekström och Caroline Helmersson Olsson (båda S)
Etablering och utveckling av övningsanläggningar i Stockholm-Mälardalsregionen
TU
1543 av Joakim Järrebring (S)
Uppdatering av Sveriges AI-strategi
TU
1544 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Mängdrabatt
JuU
1545 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Skarvar och sälar
MJU
1546 av Joakim Järrebring (S)
Återupprättande av arbetsskadeförsäkringen
SfU
1547 av Joakim Järrebring (S)
En ny vattentjänstlag för att klara omställningen
CU
1548 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Strategiska Östersjöhamnar
TU
1549 av Johan Andersson m.fl. (S)
Byggandet av Ostlänken
TU
1550 av Johan Andersson m.fl. (S)
Olyckor vid vägarbetsplatser
TU
1551 av Åsa Eriksson och Eva Lindh (båda S)
Elever med skyddad identitet
UbU
1552 av Joakim Järrebring (S)
En internationellt rättvis omställning
UU
1553 av Mattias Ottosson (S)
Politiska vildar
KU
1554 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Ordningsvakter
JuU
1555 av Eva Lindh m.fl. (S)
Möjlighet att använda mellantvång
SoU
1556 av Eva Lindh m.fl. (S)
Kontaktpersoner för nyanlända
AU
1557 av Johan Löfstrand m.fl. (S)
Vapenlicens och digital teknik
JuU
1558 av Johan Löfstrand m.fl. (S)
Appläkartjänster, apotek och vårdcentraler
SoU
1559 av Johan Andersson m.fl. (S)
Ordning och reda i upphandlingar
AU
1560 av Hans Ekström (S)
Stärkande av Stockholm-Mälarregionens transportsystem
TU
1561 av Mattias Vepsä (S)
Stärkande av rehabiliteringen i sjukförsäkringen
SfU
1562 av Mattias Vepsä (S)
Ett nationellt lyft för en organiserad rastverksamhet
UbU
1563 av Adnan Dibrani m.fl. (S)
Inrättande av utbildningstjänst för studenter i lärarprogram
UbU
1564 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Stärkt stöd till kvinnojourer i Halland
SoU
1565 av Adnan Dibrani m.fl. (S)
Infrastruktur för en hållbar framtid i Halland
TU
1566 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S)
Fungerande kollektivtrafik i hela landet
TU
1567 av Eva Lindh m.fl. (S)
Vård efter behov – stopp för kostnadsdrivande system inom hälso- och sjukvården
SoU
1568 av Åsa Eriksson och Jennie Nilsson (båda S)
Innovationsstrategi med immaterialrättsfokus
NU
1569 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Stärkt försvar i Halland
FöU
1570 av Mathias Tegnér och Jennie Nilsson (båda S)
Om stärkt trygghet för företagare
SfU yrkande 1-2, 4
AU yrkande 3
UbU yrkande 5
1571 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S)
Myndigheter till Halland
NU
1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S)
Energi
NU
1573 av Adnan Dibrani m.fl. (S)
Allmänt fritidshem och lovverksamhet för barn
UbU
1574 av Mattias Vepsä och Jytte Guteland (båda S)
Klimatpolitiken, rättvis omställning och hållbar offentlig upphandling
MJU yrkande 1
FiU yrkande 2
1575 av Mattias Vepsä (S)
Avgiftsfri skola och ökad jämlikhet
UbU
1576 av Jamal El-Haj m.fl. (S)
Byggande av fler hyresrätter för våra unga
CU
1577 av Mattias Vepsä (S)
Demokratisk kontroll över järnvägen
TU
1578 av Camilla Rinaldo Miller m.fl. (KD)
Klarläggande av Sveriges agerande kring Dag Hammarskjölds död
UU
1579 av Noria Manouchi (M)
Sekulär stat på riktigt
KrU yrkande 1
KU yrkande 2
1580 av Ulrik Nilsson (M)
Åtgärder för att minska olyckor med nya mobilitetslösningar
TU
1581 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M)
Sänkning av stämpelskatten för lagfart och pantbrev
SkU
1582 av Emma Ahlström Köster och Lars Johnsson (båda M)
Råbock
MJU
1583 av Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Tydligare innehållsdeklaration på livsmedelsförpackningar
MJU
1584 av Ulrik Nilsson (M)
Legitimation eller skyddad yrkestitel för ortoptister
SoU
1585 av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
Åtgärder för att minska skarvens påverkan i Stockholms skärgård och resten av Sverige
MJU
1586 av Gunilla Svantorp (S)
Gränsöverskridande statistik
FiU
1587 av Gunilla Svantorp och Hanna Westerén (båda S)
Översyn av det orättvisa karensavdraget
SfU
1588 av Azadeh Rojhan (S)
Avskaffande av snabbhetspremien i föräldraförsäkringen
SfU
1589 av Matilda Ernkrans (S)
Ökad internationell solidaritet och ungdomsdelegater i FN
UU
1590 av Karin Sundin (S)
Folkhögskolornas betydelse för personer med funktionsnedsättning
KrU
1591 av Louise Thunström och Azadeh Rojhan (båda S)
Kooperativa hyresrättsföreningars rätt att äga dotterbolag
CU
1592 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S)
F som betyg i grundskolan
UbU
1593 av Gunilla Svantorp (S)
CSN, folkbildning och rätten att få mer tid på sig
UbU
1594 av Karin Sundin m.fl. (S)
Avskaffat karensavdrag
SfU
1595 av Azadeh Rojhan (S)
Uppdatering av Iranpolitiken
UU
1596 av Denis Begic m.fl. (S)
Skyldigheten att anmäla individer som riskerar utvisning
SfU
1597 av Karin Sundin (S)
Synskadades rätt att rösta med bevarad valhemlighet
KU
1598 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
Akuta och långsiktiga insatser för att stoppa nyrekryteringen till gängen
JuU
1599 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
Främjandet av ökad kunskap kring kooperativt företagande
UbU
1600 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Ökat driftsbidrag till kommunala flygplatser med statligt upphandlad flygtrafik
TU
1601 av Niels Paarup-Petersen (C)
Statlig kontrollstyrka mot livsmedelsfusk
MJU
1602 av Niels Paarup-Petersen (C)
Möjliggörande av skattereduktion för gåvor till kulturen
SkU
1603 av Niels Paarup-Petersen (C)
Höjning av hastighetsgränsen för A-traktorer
TU
1604 av Niels Paarup-Petersen (C)
Utredning av elområden
NU
1605 av Niels Paarup-Petersen (C)
Utvärdering av den svenska missbrukspolitiken
SoU yrkande 1-2, 4-7
JuU yrkande 3
1606 av Niels Paarup-Petersen (C)
Gör Sveriges städer roligare
CU
1607 av Niels Paarup-Petersen (C)
En fungerande arbetsmarknad i hela Öresundsområdet
SkU yrkande 1, 4, 8
UU yrkande 2-3, 9
SfU yrkande 5-6
AU yrkande 7
1608 av Stina Larsson m.fl. (C)
Införande av gårdsförsäljning av öl, vin och cider
SoU
1609 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Försäljning av öl och vin i licensierade livsmedelsbutiker
SoU
1610 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
En reformerad allbolag
CU
1611 av Helena Lindahl (C)
Nödvändigheten av en åretruntfärja till Holmön
TU
1612 av Helena Lindahl (C)
Likvärdig stödområdesindelning för det nationella stödet och kompensationsstödet för norra Sverige
MJU
1613 av Niels Paarup-Petersen (C)
Finansiering av utgrävningar i Uppåkra
KrU
1614 av Niels Paarup-Petersen (C)
Tillsättning av en utredning om gråzoner i livets slutskede inklusive dödshjälp
SoU
1615 av Niels Paarup-Petersen (C)
Införande av lex Ahmed för polisen
JuU
1616 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Krafttag för helhetssyn vid tillståndsprövning
MJU
1617 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Utveckling av polisens brottsbekämpande och förebyggande arbete på landsbygden
JuU
1618 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Snöröjning av enskilda vägar
TU
1619 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Låt berörda kommuner och regioner ta del av vind- och vattenkraftens värden
NU
1620 av Jonny Cato (C)
Slopande av rökförbud på uteserveringar
SoU
1621 av Jonny Cato (C)
Utökad kontroll vid ansökan om personlig konkurs
CU
1622 av Anders Ådahl (C)
Utveckling av kultursamverkansmodellen för ökat kulturellt genomslag i hela landet
KrU
1623 av Daniel Bäckström och Helena Lindahl (båda C)
CE-märkning av virke
CU
1624 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C)
Begränsad jakt på högdräktiga älgkor
MJU
1625 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Nya Ostkustbanan: Dubbelspårsutbyggnad mellan Gävle och Härnösand
TU
1626 av Niels Paarup-Petersen (C)
Sänkt ålder för inköp på Systembolaget
SoU
1627 av Niels Paarup-Petersen (C)
Lika villkor för alla blodgivare
SoU
1628 av Niels Paarup-Petersen (C)
För ett tryggare Malmö och Sverige
JuU yrkande 1, 5, 7, 9, 13-14, 16-19
TU yrkande 2-4
SkU yrkande 6
CU yrkande 8, 15
SoU yrkande 10, 12
KU yrkande 11
1629 av Jonny Cato m.fl. (C)
Färdigställande av Västkustbanan
TU
1630 av Niels Paarup-Petersen (C)
Förändring av bokföringslagen
CU
1631 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C)
Rotavdrag för renovering av fönsterbågar
SkU
1632 av Christofer Bergenblock och Anders Ådahl (båda C)
Sänkt skatt för små bryggerier med hantverksmässig tillverkning av öl
SkU
1633 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C)
Sveriges 13 sämsta lagar
MJU yrkande 1, 4
JuU yrkande 2
FöU yrkande 3
SkU yrkande 5, 9, 11, 13
NU yrkande 6-7
KrU yrkande 8
SoU yrkande 10
CU yrkande 12
1634 av Niels Paarup-Petersen (C)
AI:s betydelse för framtidens arbetsmarknad och skola
AU yrkande 1-3
SkU yrkande 4
1635 av Jonny Cato m.fl. (C)
Fast HH-förbindelse
TU
1636 av Niels Paarup-Petersen (C)
Det svenska valsystemet
KU
1637 av Niels Paarup-Petersen (C)
Gör avsättningar till en periodiseringsfond sjukpenninggrundande
SfU
1638 av Niels Paarup-Petersen (C)
Receptfria och mer tillgängliga naloxonläkemedel
SoU
1639 av Niels Paarup-Petersen (C)
Sanering av Östersjön
MJU
1640 av Niels Paarup-Petersen (C)
Upphandling och offentliga inköp under EU:s tröskelvärde
FiU
1641 av Niels Paarup-Petersen (C)
Separerande av vigsel och välsignelse
CU
1642 av Jonny Cato (C)
Ett barnbidrag riktat efter behov
SfU
1643 av Stina Larsson och Christofer Bergenblock (båda C)
Stärkt tillämpning av skydd av åkermark
CU
1644 av Stina Larsson och Mikael Larsson (båda C)
Ombildning av Högskolan i Borås till universitet
UbU
1645 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C)
Lantmäteriets kostnader på landsbygden
CU
1646 av Helena Lindahl (C)
Elektrifiering av Västerbottenbanan – Tvärbanan i Västerbotten
TU
1647 av Daniel Bäckström och Helena Lindahl (båda C)
Stöd till enskilda vägar och skogsvägar
TU
1648 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Förkortad handläggningstid för avverkningsanmälningar
MJU
1649 av Niels Paarup-Petersen (C)
Upphandling av elsparkcyklar
TU
1650 av Niels Paarup-Petersen (C)
Byggande av fler broar och färre hinder i Öresundsregionen
TU
1651 av Niels Paarup-Petersen (C)
Stöd till barn på skyddat boende
SoU
1652 av Niels Paarup-Petersen (C)
En plan för att göra Öresund till biosfärområde
MJU
1653 av Niels Paarup-Petersen (C)
Flytt av Livsmedelsverket och Tullverket till Skåne
NU yrkande 1
MJU yrkande 2
SkU yrkande 3
1654 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Handel
SkU
1655 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Skatteförfarande
SkU
1656 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Punktskatt
SkU yrkande 1-11, 13
NU yrkande 12
1657 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Mervärdesskatt
SkU
1658 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Inkomstbeskattning
SkU
1659 av Alexandra Völker (S)
Sällsynta diagnoser
SoU
1660 av Johan Andersson m.fl. (S)
Utveckling av utbyggnaden av alkobommar i alla våra hamnar med utländska anlöp
TU
1661 av Mathias Tegnér och Alexandra Völker (båda S)
Om överskuldsättning och kreditupplysning i Sverige
CU yrkande 1
FiU yrkande 2
1662 av Alexandra Völker (S)
Utökning av Spelinspektionens mandat
KrU
1663 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S)
Statens finansiella ansvar vid fördyringar av statliga infrastrukturprojekt
TU
1664 av Anders Ygeman och Mattias Vepsä (båda S)
Ökad efterfrågan på biodrivmedel i flyget för att skynda på klimatomställningen
TU
1665 av Anders Ygeman (S)
Omställning av padelhallar till idrottshallar
KrU
1666 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S)
Förändringar av regler för karensavdrag
SfU
1667 av Anders Ygeman (S)
Stopp för kontantkortsmålvakter
JuU
1668 av Anders Ygeman (S)
Skärpta sanktioner mot Ryssland
UU
1669 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Utökad kapacitet på järnvägen i form av nya stambanor
TU
1670 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S)
Avgiftsfria mensskydd i grund- och gymnasieskolor
UbU
1671 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S)
Stärkt demokrati
KU yrkande 1, 3
UbU yrkande 2
1672 av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S)
Våldsutövande föräldrar
CU
1673 av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S)
Förbättrade insatser vid fall av bortförda barn
SoU
1674 av Ewa Pihl Krabbe m.fl. (S)
Välskötta naturvårdsreservat och nationalparker för bättre folkhälsa
MJU
1675 av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S)
Syskonförtur i kommunala skolor
UbU
1676 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S)
Nationellt mål om minskad biltrafik m.m.
TU
1677 av Alexandra Völker (S)
Vård av barn vid förlossning
SfU
1678 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S)
Kvinnor som lever gömda
SoU yrkande 1
CU yrkande 2-5
JuU yrkande 6
SkU yrkande 7
1679 av Ewa Pihl Krabbe och Per-Arne Håkansson (båda S)
SPSM och tillgänglighet för studerande
UbU
1680 av Gudrun Brunegård (KD)
Utredning av ny fast förbindelse till Öland
TU
1681 av Mathias Bengtsson (KD)
Stöd till vägar som drabbats av ovädret Hans
TU
1682 av Eric Westroth (SD)
Anonymisering av sjukvårdspersonal i patientjournaler
SoU
1683 av Eric Westroth (SD)
Skyldighet för mobil- och teleoperatörer att samverka med rättsvårdande myndigheter
TU
1684 av Eric Westroth (SD)
Välfärdspengar
SoU
1685 av Eric Westroth (SD)
Bullerkrav för motorsportarenor
MJU
1686 av Eric Westroth (SD)
Förvaring av vapen på annan adress än folkbokföringsadressen
JuU
1687 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Straff för störande av riksdagens arbete
JuU
1688 av Larry Söder (KD)
Införandet av tjänstemannaansvar
KU
1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S)
Ökad elnätskapacitet i hela landet
NU
1690 av Mikael Dahlqvist (S)
Utredning av obligatoriska synundersökningar
TU
1691 av Dzenan Cisija och Johan Büser (båda S)
Öppet arkiv på Sveriges Radio
KrU
1692 av Johan Büser (S)
Bekämpning av parkslide
MJU
1693 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S)
Förbättrade förutsättningar för validering av utländska läkarutbildningar
UbU
1694 av Aida Birinxhiku (S)
Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift
SkU
1695 av Ida Ekeroth Clausson m.fl. (S)
Kinnekullebanan
TU
1696 av Aida Birinxhiku (S)
Ursprungsmärkning av kött på restaurang
MJU
1697 av Aida Birinxhiku (S)
Ekonomiskt våld i nära relationer
AU
1698 av Gunilla Carlsson och Aylin Nouri (båda S)
Rätt till heltid
AU
1699 av Jytte Guteland och Sofia Skönnbrink (båda S)
Plan för att fasa ut djurförsöken inom forskning och utbildning
UbU
1700 av Lena Johansson (S)
Konkurrensneutralitet mellan olika transportsystem
TU
1701 av Eva Lindh m.fl. (S)
Förundersökningssekretess
JuU
1702 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Demokratiskt val av statschef
KU
1703 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Begränsad arbetskraftsinvandring och införande av arbetsmarknadsprövning
SfU
1704 av Mikael Dahlqvist m.fl. (S)
En ökad älgstam i vissa geografiska områden i Sverige
MJU
1705 av Johan Andersson m.fl. (S)
Kompetensförsörjning av arbetskraft vid byggandet av Ostlänken
UbU
1706 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
F-skatt
SkU
1707 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Enhetlig skatt vid förvärvsinkomst
SkU
1708 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Försörjningsberedskap
FöU
1709 av Teresa Carvalho och Hans Ekström (båda S)
Statens fastigheter utomlands
FiU
1710 av Eva Lindh m.fl. (S)
Översyn av offentlighets- och sekretesslagen
KU
1711 av Erik Ezelius m.fl. (S)
Västra stambanan
TU
1712 av Margareta Cederfelt (M)
Antibiotikaresistens är fortfarande ett globalt hälsoproblem
SoU
1713 av Margareta Cederfelt (M)
Tandvård som ett led i sjukvårdsbehandling för personer med epilepsi
SoU
1714 av Alexandra Anstrell (M)
Vikten av hästföretagares betydelse
SkU
1715 av Margareta Cederfelt (M)
Fler utbildningsplatser till avancerad specialistsjuksköterska
UbU
1716 av Camilla Brunsberg (M)
Låg skatt på investeringssparkonton
SkU
1717 av Camilla Brunsberg (M)
Politiska ungdomsförbund
UbU
1718 av Aida Birinxhiku (S)
Nationellt frånvaroregister i skolan
UbU
1719 av Johan Büser (S)
Arbetet för klimatanpassning
MJU
1720 av Mikael Dahlqvist (S)
Lättnader i strandskyddet för bostadsbyggande vid insjöar och andra vattendrag
MJU
1721 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Ungdomsförbund i skolan
UbU
1722 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Ökad polisiär närvaro
JuU
1723 av Lena Johansson (S)
En infrastruktur mellan de offentliga myndigheterna och civilsamhället
JuU
1724 av Aida Birinxhiku (S)
En bostadspolitik för våldsutsatta kvinnor och barn
CU
1725 av Ida Ekeroth Clausson m.fl. (S)
Högskolan i Skövde
UbU
1726 av Erik Ezelius m.fl. (S)
Stadigvarande bostad för våldsutsatta och deras barn
CU
1727 av Eva Lindh m.fl. (S)
Avskaffande av orättvis skatteklyfta
SkU
1728 av Eva Lindh m.fl. (S)
Nationell struktur för avhopparverksamheten
JuU
1729 av John E Weinerhall (M)
Svenska minoriteter i utlandet
KrU
1730 av Ann-Sofie Alm (M)
Enklare för utlandssvenskar att rösta
KU
1731 av Elin Nilsson (L)
Bättre tågförbindelser Stockholm–Oslo
TU
1732 av Jakob Olofsgård (L)
En livssynsöppen stat
KU
1733 av Joar Forssell (L)
En framtid utan graviditeter
UbU
1734 av Fredrik Malm (L)
Runstensvård
KrU
1735 av Robert Hannah m.fl. (L)
Ekonomiskt våld
AU yrkande 1
FiU yrkande 2, 5
CU yrkande 3-4, 6-7
1737 av Christofer Bergenblock och Anne-Li Sjölund (båda C)
Krav på registerutdrag
JuU
1738 av Niels Paarup-Petersen och Anne-Li Sjölund (båda C)
Kinas ökande makt
UU
1739 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C)
Omprövning av beslut om viltvårdsförvaltningen
MJU
1740 av Michael Rubbestad (SD)
Tillfälligt parkeringstillstånd för rörelsehindrad
TU
1741 av Michael Rubbestad (SD)
Förändrad mervärdesskatt för utövande konstnärer och danstillställningar
SkU
1742 av Michael Rubbestad (SD)
Avståndsmätande fartkameror
TU
1743 av Michael Rubbestad (SD)
Passager vid betalstationer för trängselskatt
SkU
1744 av Anne-Li Sjölund (C)
Ett rikt friluftsliv i skolan
UbU
1745 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
En handlingsplan för växtbaserade livsmedel
MJU
1746 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Förverkligande av Norrbotniabanan
TU
1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C)
Utbyggnation av stamnätet i hela landet
NU
1748 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Statligt utredningsansvar gällande förekomster av arter i skogen
MJU
1749 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Färjeförbindelse mellan Skokloster och Knivsta i Uppsala län
TU
1750 av Michael Rubbestad (SD)
Kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster
CU
1751 av Michael Rubbestad (SD)
Olagligt att fota och filma olycksplats
JuU
1752 av Michael Rubbestad (SD)
Samtycke för direktreklam
CU
1753 av Michael Rubbestad (SD)
Införande av blåljuspersonalens dag
KU
1754 av Michael Rubbestad (SD)
Ändring i vapenlagen gällande pepparsprej
JuU
1755 av Michael Rubbestad (SD)
Tillgängliggörande av bortglömda byggnader av historisk betydelse
KrU
1756 av Michael Rubbestad (SD)
Möjliggörande av fyllnadsval i lagen om proportionellt valsätt (1992:339)
KU
1757 av Michael Rubbestad (SD)
Avlivning av djur enligt djurskyddslagen (2018:1192)
MJU
1758 av Michael Rubbestad (SD)
En ny kostnadsmodell för veterinärvård
MJU
1759 av Michael Rubbestad (SD)
Pant på saftflaskor – en stor miljövinst
MJU
1760 av Michael Rubbestad (SD)
Skyddsregistrering av företagsnamn för enskild näringsverksamhet i andra län
NU
1761 av Michael Rubbestad (SD)
Kostnadsfri parkering för rörelsehindrad med tillstånd
TU
1762 av Michael Rubbestad (SD)
Parkeringsanmärkningar och kontrollavgifter för blåljusfordon
TU
1763 av Michael Rubbestad (SD)
Skärmförbud på badanläggningar
FöU
1764 av Michael Rubbestad (SD)
Olämpligt språkbruk i radio och tv
KU
1765 av Michael Rubbestad (SD)
Ansvarsfrihet och anmärkning i kommunallagen (2017:725)
KU
1766 av Michael Rubbestad (SD)
Talartid i fullmäktige enligt kommunallagen
KU
1767 av Michael Rubbestad (SD)
Förbud mot försäljning av fjädrar av fågeldun
MJU
1768 av Michael Rubbestad (SD)
Införande av pantsystem för färgpatroner
MJU
1769 av Michael Rubbestad (SD)
Kraftigare påföljd vid brott mot djur
JuU
1770 av Michael Rubbestad (SD)
Obligatoriskt mottagande av importburkar och flaskor
MJU
1771 av Michael Rubbestad (SD)
Enklare frivillig likvidation av välmående aktiebolag
CU
1772 av Michael Rubbestad (SD)
Företag med endast en ägare
CU
1773 av Michael Rubbestad (SD)
Sänkta kostnader för att driva företag
NU
1774 av Michael Rubbestad (SD)
Undanta dricks som skattepliktig ersättning för arbete
SkU
1775 av Michael Rubbestad (SD)
Hastighetsbegränsning om 30 km/tim vid förskolor
TU
1776 av Michael Rubbestad (SD)
Klädbidrag till personal inom förskola
AU
1777 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Bättre förutsättningar för fjällräddarna
SkU yrkande 1
JuU yrkande 2
1778 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C)
Småskalig alkoholproduktion
SkU
1779 av Rickard Nordin (C)
Proportionalitetsprincip för miljötillståndsprocesser
MJU
1780 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Inlandsbanan
TU
1781 av Rickard Nordin (C)
Ökad möjlighet att skydda geotermala tillgångar
NU
1782 av Rickard Nordin (C)
Rättvisa böter och inflationsjusterade regelverk för företag
JuU
1783 av Rickard Nordin (C)
Översyn av lagstiftningen kring spridningstillstånd
FöU
1784 av Rickard Nordin (C)
Fritidsbåtar
TU yrkande 1
MJU yrkande 2
JuU yrkande 3
1785 av Rickard Nordin (C)
Införande av fri hastighet för elbilar
TU
1786 av Rickard Nordin (C)
Öppna offentliga data
TU
1787 av Rickard Nordin (C)
Enklare regler för uthyrning av komplementbostad
SkU
1788 av Niels Paarup-Petersen (C)
Ett systembolag för vuxna
SoU
1789 av Niels Paarup-Petersen (C)
Bevakning av grannländers narkotikapolitik
SoU
1790 av Niels Paarup-Petersen (C)
Stoppa bortförande av barn och unga utomlands
SoU
1791 av Niels Paarup-Petersen (C)
Avskaffande av anonyma partibidrag
KU
1792 av Niels Paarup-Petersen (C)
Införande av ett blått avdrag
SkU
1793 av Rickard Nordin (C)
Öppenhet kring lokala partiers finansiering
KU
1794 av Rickard Nordin (C)
Förenklad fakturering i samband med årsskifte för det gröna avdraget
SkU
1795 av Rickard Nordin (C)
Stärkt arbete mot mördarsniglar, kanadagäss och andra främmande och invasiva arter
MJU
1796 av Rickard Nordin (C)
Vinstmarginalbeskattning på digitala tjänster och produkter
SkU
1797 av Rickard Nordin (C)
Förbättrade förutsättningar för forskares familjer
SfU
1798 av Leonid Yurkovskiy och Fredrik Lindahl (båda SD)
Finansiering av Stockholms konserthus
KrU
1799 av Lili André och Hans Eklind (båda KD)
Kriskommission för barns och ungas psykiska hälsa
SoU
1800 av Lili André (KD)
Kortare tillståndsprocesser för nya gymnasiekurser
UbU
1801 av Gudrun Brunegård (KD)
Inrättande av en nationell Astrid Lindgren-dag
KrU
1802 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
En mer flexibel färdtjänst
TU
1803 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Folkhälsans dag
KU
1804 av Lili André (KD)
Ung Företagsamhet i alla gymnasieutbildningar
UbU
1805 av Rickard Nordin (C)
18-årsgräns för lustgas och förbud mot försäljning i berusningssyfte
SoU
1806 av Rickard Nordin (C)
Ljusföroreningar
TU
1807 av Rickard Nordin (C)
Servering av mat som inte får produceras i Sverige
MJU
1808 av Rickard Nordin (C)
Olagliga komposter
MJU
1809 av Rickard Nordin (C)
Flytt av Rymdstyrelsen till Västsverige
UbU
1810 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Företagskredit
FiU
1811 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Bistånd för global hälsa
UU
1812 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Osteopati
SoU
1813 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
En svensk modell för regulatorisk sandlåda
FiU
1814 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Innovation på finansmarknaden
FiU
1815 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders Ådahl (båda C)
Modern bokföring
CU
1816 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Styrelsearvoden
SkU
1817 av Rickard Nordin (C)
Införande av bindande bud i bostads- och fastighetsaffärer
CU
1818 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Beskattning av naturvårdsavtal
SkU
1819 av Anne-Li Sjölund (C)
Avskaffande av krav på matservering i samband med alkoholservering
SoU
1820 av Anne-Li Sjölund (C)
Hjälpmedel vid funktionsnedsättning
SoU
1821 av Anne-Li Sjölund (C)
Samma förutsättningar för friluftslivet som för idrottslivet att främja folkhälsan
SfU
1822 av Anne-Li Sjölund (C)
Höjt gränsbelopp på kontrolluppgift för föreningar
SkU
1823 av Monica Haider (S)
Forskning om afrikansk svinpest
UbU
1824 av Monica Haider (S)
Lagerhållning av elnätsstolpar i trä
NU
1825 av Monica Haider (S)
Ändringar av gamla detaljplaner
CU
1826 av Monica Haider (S)
En samlad klövviltsförvaltning
MJU
1827 av Monica Haider (S)
Förbättrad mobiltäckning
TU
1828 av Monica Haider (S)
Underhållsskulden på Sveriges väg- och järnvägsnät och klimatanpassning av befintlig infrastruktur
TU
1829 av Monica Haider (S)
Renare bränslen i våra småbåtshamnar
MJU
1830 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S)
Habiliteringsersättningen
SoU
1831 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S)
Polisens kontroller av yrkestrafiken
JuU
1832 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S)
Kronobergs slottsruin
FiU
1833 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Ofrivilligt egenföretagande
SkU
1834 av Dzenan Cisija (S)
Fritt bankval
FiU
1835 av Lars Mejern Larsson och Mattias Jonsson (båda S)
Huvudentreprenörsansvar
AU
1836 av Ida Ekeroth Clausson m.fl. (S)
Barns rätt till eget ombud i vårdnadstvister
CU
1837 av Ann-Christine Frohm Utterstedt (SD)
Regelverk om antalet folkbokförda i en och samma bostad
SkU
1838 av Carita Boulwén och Johnny Svedin (båda SD)
Ökad säkerhet på tågperrongerna
TU
1839 av Carita Boulwén (SD)
Teckenspråk
KU yrkande 1
KrU yrkande 2
UbU yrkande 3
1840 av Carita Boulwén (SD)
Ökat skydd av personuppgifter
TU yrkande 1
KU yrkande 2
1841 av Carita Boulwén (SD)
Säkerhetskrav på hissar i bostäder
CU
1842 av Adnan Dibrani och Lars Mejern Larsson (båda S)
Regionala skyddsombuds tillträde till arbetsplatser
AU
1843 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S)
Samhällsviktiga kontanter
FiU
1844 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S)
Rätten till en bostad
CU
1845 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Jönköping University som universitet
UbU
1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S)
En grön och rättvis omställning i Västsverige
NU yrkande 1
UbU yrkande 2
TU yrkande 3-4
1847 av Fredrik Lundh Sammeli och Kenneth G Forslund (båda S)
Avskaffande av den allmänna motionstiden
KU
1848 av Johan Andersson m.fl. (S)
Lätta scootrar och B-körkort
TU
1849 av Johan Andersson m.fl. (S)
Lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid
UbU
1850 av Johan Andersson m.fl. (S)
Anonymiserad information i Strada
TU
1851 av Isak From och Monica Haider (båda S)
Artskydd för varg och hund
MJU
1852 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S)
Bankservice i glesbygdskommuner
FiU
1853 av Isak From och Heléne Björklund (båda S)
Lokalproducerad öl
SkU
1854 av Isak From (S)
Val till Sametinget och en ny samisk vallag
KU
1855 av Olle Thorell m.fl. (S)
Tandvård som en del av övrig sjukvård
SoU
1856 av Olle Thorell och Lena Johansson (båda S)
Ett rättvisare karensavdrag
SfU
1857 av Olle Thorell (S)
Mötesstation Ramnäs/Brattheden
TU
1858 av Markus Kallifatides m.fl. (S)
Lagen om valfrihetssystem
SoU
1859 av Isak From och Erik Ezelius (båda S)
Folkbildningens betydelse för det rullande kulturarvet
KrU
1860 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S)
Rätten till likvärdig habiliteringsersättning
SoU
1861 av Joakim Sandell m.fl. (S)
De statliga bolagens medlemskap i Svenskt Näringsliv
NU
1862 av Joakim Järrebring och Petter Löberg (båda S)
Förbättrade förutsättningar för svenska hantverksbryggerier
SkU
1863 av Heléne Björklund m.fl. (S)
Säkerställande av folkhögskolornas uppdrag och finansiering
KrU
1864 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Nationell djurskyddspolis
JuU
1865 av Markus Wiechel och Bo Broman (båda SD)
Riksdagsledamöternas placering i kammaren
KU
1866 av Isak From m.fl. (S)
Ett starkt öst-västligt nordiskt transportsystem
TU
1867 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S)
Riksmötets öppnande
KU
1868 av Isak From och Helén Pettersson (båda S)
70 procent av slutlönen i pension
SfU
1869 av Isak From och Helén Pettersson (båda S)
En ekobaserad klövviltsförvaltning
MJU
1870 av Åsa Eriksson m.fl. (S)
Hållbara vattenkraftverk
CU
1872 av Emma Nohrén och Jacob Risberg (båda MP)
Åtgärder för att hindra spridning av afrikansk svinpest och andra sjukdomar
MJU yrkande 1-4, 6-7
FöU yrkande 5
1873 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
För havets och människans framtid
MJU yrkande 1-12, 14-25, 28-30
TU yrkande 13, 26-27
1874 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Statliga jobb och statlig service i hela landet
FiU yrkande 1
KU yrkande 2-3
NU yrkande 4-5
1875 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Ett rörelserikt samhälle – åtgärder för att främja fysisk aktivitet
KrU yrkande 1-2, 8-9
UbU yrkande 3-4, 7
TU yrkande 5-6
1876 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP)
Idrottspolitiska frågor
KrU yrkande 1-4, 7, 9-14
CU yrkande 5-6
TU yrkande 8
1877 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Statliga bolag för en hållbar utveckling
NU
1878 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
För en framtidssäkrad hållbar svensk järnväg
TU yrkande 1-4, 6-40
NU yrkande 5
1879 av Emma Berginger m.fl. (MP)
Arbete för kärnvapennedrustning och förhållningssätt till Nato
UU
1880 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Rättigheter för personer som adopterats
JuU yrkande 1
SoU yrkande 2-5
1881 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
En ny könstillhörighetslag, ett tredje juridiskt kön och könsmarkören X i pass
SoU yrkande 1
KU yrkande 2-3
1882 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Förstärkt personlig assistens
SoU
1883 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Framtidens filmpolitik
KrU
1884 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Levla upp spelpolitiken
KrU
1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP)
Kulturpolitiska frågor
KrU yrkande 1-5, 7-11, 13-20
SkU yrkande 6
FiU yrkande 12
1886 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Mineralfond och höjning av mineralavgiften
NU
1887 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Förbud mot utvinning ur alunskiffer
NU
1888 av Annika Hirvonen och Rebecka Le Moine (båda MP)
Ny nationalpark i Hornsö
MJU
1889 av Julia Kronlid (SD)
Värna Östersjötumlaren
MJU
1890 av Julia Kronlid m.fl. (SD)
Stärkt trygghet i Stockholms län med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar
JuU
1891 av Julia Kronlid (SD)
En familjevänlig tågtrafik
TU
1892 av Julia Kronlid och Aron Emilsson (båda SD)
Sveriges kristna kulturarv
KrU yrkande 1
KU yrkande 2
UbU yrkande 3-4
1893 av Yasmine Bladelius (S)
Cykelhjämstvång
TU
1894 av Yasmine Bladelius och Hanna Westerén (båda S)
Nollvision mot barnfattigdom
SfU
1895 av Yasmine Bladelius och Anna Wallentheim (båda S)
Fler än två vårdnadshavare
CU
1896 av Yasmine Bladelius (S)
En helt avgiftsfri skola
UbU
1897 av Yasmine Bladelius (S)
Social bostadspolitik
CU
1898 av Mats Wiking (S)
Sjukdomen noma
SoU
1899 av Mats Wiking och Magnus Manhammar (båda S)
Producentavgift på sockersötad dryck
SkU
1900 av Mats Wiking m.fl. (S)
Säkerheten på väg 45 mellan Vänersborg och Mellerud
TU
1901 av Åsa Karlsson och Björn Wiechel (båda S)
Säkrat byggande av bostäder
CU
1902 av Kalle Olsson m.fl. (S)
En strategi för grön omställning
NU
1903 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S)
Stärka Sveriges försvarsförmåga
FöU
1904 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S)
Satsning på forskning om kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjukdomar
UbU
1905 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Skatteöversyn för ökad jämlikhet och starkare välfärd
SkU
1906 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Stärkt biologisk mångfald
MJU
1907 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Kostnadsfria mensskydd för flickor och kvinnor
SoU
1908 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Jämlik fördelning av högre utbildning i hela landet
UbU
1909 av Magnus Manhammar (S)
Tillgänglighetsanpassade lekplatser för alla
CU
1910 av Magnus Manhammar (S)
Ett statligt fastighetsbolag med uppdrag att förvärva och bygga fastigheter i hela landet
CU
1911 av Magnus Manhammar (S)
Stärkta incitament för att bygga i trä
CU
1912 av Magnus Manhammar (S)
Utredning för en ny och uppdaterad konsumentpolitik utifrån en förändrad marknad
CU
1913 av Magnus Manhammar (S)
Förtur i bostadsköerna för våldsutsatta kvinnor och barn
CU
1914 av Magnus Manhammar (S)
Tillgänglighet för äldre
SoU
1915 av Magnus Manhammar (S)
Utökning av vaccinationsprogrammet för barn så att det också gäller TBE-vaccin
SoU
1916 av Magnus Manhammar (S)
Högkostnadsskydd för hjälpmedel till personer med funktionsvariation
SoU
1917 av Magnus Manhammar (S)
En nationell hjälpmedelscentral
SoU
1918 av Magnus Manhammar (S)
En parkeringsapp för hela landet
TU
1919 av Magnus Manhammar (S)
Statligt stöd till Sveriges kvinno- och tjejjourer
SoU
1920 av Magnus Manhammar (S)
Ett system med fisketillsyningspersoner även längs med kusterna
MJU
1921 av Magnus Manhammar (S)
Funktionsrättskonventionen
SoU
1922 av Magnus Manhammar (S)
Kostnadsfria mensskydd i Sverige
SoU
1923 av Magnus Manhammar (S)
Lagstiftning om att alla livsmedelsförpackningar inom EU ska visa produktens klimatavtryck på förpackningen
MJU
1924 av Magnus Manhammar (S)
Förbud mot bottentrålning för att skapa förutsättningar för friska och levande hav
MJU
1925 av Magnus Manhammar (S)
Elevhälsa med särskilt fokus på neuropsykiatriska funktionsvariationer och psykisk ohälsa
UbU
1926 av Magnus Manhammar (S)
Höga krav på djurskydd vid offentlig upphandling av animaliska livsmedel
MJU
1927 av Adrian Magnusson och Amalia Rud Pedersen (båda S)
Uppdatering av Sveriges AI-strategi
TU
1928 av Adrian Magnusson och Amalia Rud Pedersen (båda S)
En säker e-legitimation under statlig kontroll
TU
1929 av Gunilla Carlsson och Amalia Rud Pedersen (båda S)
En nationell digital infrastruktur för sjukvård och äldreomsorg
SoU
1930 av Mattias Jonsson och Amalia Rud Pedersen (båda S)
En jämlik skola
UbU
1931 av Amalia Rud Pedersen och Dzenan Cisija (båda S)
Avgiftsfri skollunch på gymnasiet
UbU
1932 av Amalia Rud Pedersen och Adrian Magnusson (båda S)
Bostadssituationen för studenter
CU yrkande 1, 3-5
UbU yrkande 2
1933 av Sofia Amloh och Louise Thunström (båda S)
Suicidprevention
SoU
1934 av Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S)
Snabbare tillståndsprocesser
NU
1935 av Sofia Amloh m.fl. (S)
Säkrad energiförsörjning genom samordning
NU
1936 av Sofia Amloh m.fl. (S)
Skavsta – Stockholmregionens andra största flygplats
TU
1937 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Likvärdigt och standardiserat stöd till våldsutsatta
SoU
1938 av Heléne Björklund m.fl. (S)
Arbetsförmedlingens närvaro i hela landet
AU
1939 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S)
Demokratin i Sverige mår bra av public service
KrU
1940 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Kontrollplatser för tunga fordon i Sörmland
TU
1941 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Strängäs som försvarsort och frågan om regemente
FöU
1942 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Jämlik sjukvård i hela landet
SoU
1943 av Fredrik Olovsson och Sofia Amloh (båda S)
Avskaffad preskriptionstid för att undvika utdömt fängelsestraff
JuU
1944 av Aylin Nouri m.fl. (S)
Kollektivavtal vid offentlig upphandling
FiU
1945 av Yasmine Bladelius (S)
Bakåtvänt bilåkande för små barn
TU
1946 av Yasmine Bladelius (S)
Gratis skolfrukost
UbU
1947 av Magnus Manhammar (S)
Samarbetet mellan myndigheter
SfU
1948 av Magnus Manhammar (S)
Goda och lika möjligheter till tekniska hjälpmedel vid diabetesvård
SoU
1949 av Magnus Manhammar (S)
Förprövningen av djurstallar
MJU
1950 av Magnus Manhammar (S)
Växtbaserad mat – en framtidsbransch för Sverige
MJU
1951 av Magnus Manhammar (S)
Omledning av kommersiell båttrafik från känsliga områden i Östersjön
TU
1952 av Magnus Manhammar (S)
Flytta ut Almedalsveckan i landet
KU
1953 av Magnus Manhammar (S)
En mer växtbaserad livsmedelsproduktion
MJU
1955 av Magnus Manhammar (S)
Ekosystembaserad havsförvaltning
MJU
1956 av Magnus Manhammar (S)
Kornas rätt till bete och utevistelse
MJU
1957 av Isak From och Serkan Köse (båda S)
Inlandsbanan
TU
1958 av Magnus Manhammar (S)
Miljonprogram för elstolpar
TU
1959 av Johan Büser och Amalia Rud Pedersen (båda S)
Anpassad adhd-utredning efter kön och ålder
SoU
1960 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Stärkt arbetsmarknad för unga i Västsverige
AU
1961 av Laila Naraghi (S)
Det kommunala vetot avseende kärntekniska frågor
NU
1962 av Laila Naraghi m.fl. (S)
Minnesmonument över folkmordet i Srebrenica
KrU
1963 av Tomas Kronståhl m.fl. (S)
Anmälningsplikt för medlemskap i ordenssällskap och hemliga sällskap
KU
1964 av Tomas Kronståhl m.fl. (S)
Bättre villkor för energikooperativ
NU
1965 av Hanna Westerén och Laila Naraghi (båda S)
Gotlandstrafiken
TU
1966 av Fredrik Lundh Sammeli och Teresa Carvalho (båda S)
Förskola – en rättighet för varje barn
UbU
1967 av Fredrik Lundh Sammeli och Helén Pettersson (båda S)
Frigivning av Dawit Isaak och försvar av det fria ordet
UU
1968 av Sofie Eriksson (S)
Ödrift
NU
1969 av Magnus Manhammar (S)
Nationell likvärdighet i vården
SoU
1970 av Linus Sköld m.fl. (S)
Reformering av strandskyddet
MJU
1971 av Linus Sköld m.fl. (S)
Persontågstrafik genom hela landet
TU
1972 av Ida Karkiainen (S)
Underlättande av generationsväxling inom jordbrukssektorn
MJU
1973 av Zara Leghissa m.fl. (S)
Arbetsmarknadens utbildningsbehov för landets utveckling
UbU yrkande 1, 3-4
AU yrkande 2
1974 av Linus Sköld m.fl. (S)
Fallolyckor hos äldre
SoU
1975 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S)
Rika och jämlika möjligheter att delta i kulturskolan
KrU
1976 av Zara Leghissa m.fl. (S)
Stärka undersköterskornas yrkesroll
SoU
1977 av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Bankernas närvaro i hela landet
FiU
1978 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Bärkraftig besöksnäring i lands- och glesbygd
NU
1979 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Kommunala lantmäterier
CU
1980 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Älvdalsbanan och Västerdalsbanans utveckling
TU
1981 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Infrastruktur Dalarna
TU
1982 av Magnus Manhammar (S)
Införande av nytt investeringsstöd till byggnation av hyresbostäder och bostäder för studenter
CU
1983 av Magnus Manhammar (S)
Obligatoriskt båtregister för fritidsbåtar
TU
1984 av Magnus Manhammar (S)
Sveriges roll i arbetet för ett fritt Västsahara
UU
1985 av Magnus Manhammar (S)
Skolskjuts till och från fritis för barn inom anpassad skola
UbU
1986 av Linus Sköld m.fl. (S)
Marktillgång ovan odlingsgränsen
MJU
1987 av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Personer som går från aktivitetsersättning till sjukersättning
SfU
1988 av Zara Leghissa m.fl. (S)
Utökat skydd vid uppsägning vid graviditetspenning
AU
1989 av Ida Karkiainen m.fl. (S)
En lokalt förankrad arbetsmarknadspolitik
AU
1990 av Åsa Westlund m.fl. (S)
Bättre vård efter förlossning
SoU
1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S)
Rättvisa elpriser i södra Sverige
NU
1992 av Lena Hallengren (S)
Friluftsdagar i skolan
UbU
1993 av Lena Hallengren (S)
Föreningsfriheten
KrU
1994 av Magnus Manhammar (S)
Förnybar energi till havs
MJU yrkande 1-2
NU yrkande 3
1995 av Magnus Manhammar (S)
Rimliga avgifter för betalningspåminnelser
SkU
1996 av Magnus Manhammar (S)
Förbud mot PFAS i Sverige, EU och världen
MJU
1997 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S)
En förenklad vardag för elbilsägare
TU
1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S)
Rättvisare och enklare energiprocesser för fler gröna jobb i hela landet
NU
1999 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
En stark arbetslöshetsförsäkring
AU
2000 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Statens infrastrukturinvesteringar
TU
2001 av Sofie Eriksson (S)
Filmarkivet i Grängesberg
UbU
2002 av Sofie Eriksson m.fl. (S)
Statligt underhålls- och investeringsstöd för kommunala fastigheter
CU
2003 av Sofie Eriksson m.fl. (S)
Karensavdraget
SfU
2004 av Sofie Eriksson m.fl. (S)
Älvdalska
UbU
2005 av Sofie Eriksson m.fl. (S)
Utveckling av naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten
NU
2006 av Olle Thorell och Sofie Eriksson (båda S)
Strömsholms kanal
TU
2007 av Peter Hultqvist m.fl. (S)
Reglering av pr-byråer och lobbyister
KU
2008 av Peter Hultqvist m.fl. (S)
Universitet i Dalarna
UbU
2009 av Magnus Manhammar (S)
Standardiserade riktvärden för luktföroreningar i Sverige
MJU
2010 av Magnus Manhammar (S)
Företagshälsovård för alla arbetstagare
AU
2011 av Magnus Manhammar (S)
Förbud mot burhållning av hönor i Sverige
MJU
2012 av Magnus Manhammar (S)
Förbud mot avlivning av tuppkycklingar till förmån för tidig könsbestämning i äggen
MJU
2013 av Magnus Manhammar (S)
Nationell handlingsplan för att nå en djurfri forskning
UbU
2014 av Magnus Manhammar (S)
Skärpning av lagstiftningen mot näthat
JuU
2015 av Ida Karkiainen (S)
Säkrad rätt till ledsagarinsatser
SoU
2016 av Sanna Backeskog och Kristoffer Lindberg (båda S)
Krafttag mot social dumpning
CU
2017 av Sanna Backeskog (S)
Bättre stöd inom primärvården till barn och unga med psykisk ohälsa
SoU
2018 av Sanna Backeskog (S)
Stärkt anhörigstöd för föräldrar till funktionsnedsatta barn
SoU
2019 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Stärkandet av rehabiliteringsansvaret för företagaren
AU
2020 av Isak From m.fl. (S)
Kompetensförsörjning i den gröna industriella omvandlingen
UbU yrkande 1
KrU yrkande 2-3
2021 av Isak From och Malin Larsson (båda S)
Fler bostäder i den gröna industriella omställningens spår
CU
2022 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Förbud mot vinster i välfärden
FiU
2023 av Isak From m.fl. (S)
Infrastruktur för människor och industri i norra Sverige
TU
2024 av Jim Svensk Larm och Sanna Backeskog (båda S)
Barngruppernas storlek i förskolan
UbU
2025 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S)
Nybyggnation av skyddsrum
FöU
2026 av Linus Sköld m.fl. (S)
Stärkta förutsättningar för nyindustrialisering
NU
2027 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Bättre övergång från arbetslöshetsersättning till aktivitetsstöd
AU
2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Samarbete och säkerhet i Norrbotten
UU yrkande 1
FöU yrkande 2-4
2029 av Fredrik Lundh Sammeli och Linus Sköld (båda S)
Samhällsmaster och uppkoppling som statlig angelägenhet
TU
2030 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Behovet av förändrade avskrivningsregler, lex Malmfälten
FiU
2031 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Stöd till samhällsomställningen
FiU
2032 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Pälsdjursuppfödning och vikten av ett starkt djurskydd
MJU
2033 av Jim Svensk Larm m.fl. (S)
Förbehållsbelopp för utsatta äldre
SoU
2034 av Sanna Backeskog och Anna Wallentheim (båda S)
Ett modernt, rättvist och jämställt socialförsäkringsskydd för gravida
SfU
2035 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Skatteöversyn för ekonomisk rättvisa mellan boendeformer
SkU
2036 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Sanningskommission för romer
KU
2037 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Ett rättvist karensavdrag
SfU
2038 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Jämlik tillgång till kulturskola
KrU
2039 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Förstärkning av bostadsbidraget för alla barns rätt till ett tryggt hem
SfU
2040 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Restaurangbesökares möjlighet att göra medvetna och djuretiska val
MJU
2041 av Sanna Backeskog (S)
Arbetsskor till omsorgs- och förskolepersonal
AU
2042 av Sanna Backeskog (S)
Globalt pris på koldioxid
SkU
2043 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Krafttag mot arbetslivskriminaliteten
AU
2044 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Avdragsrätt för fackföreningsavgift
SkU
2045 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Skyndsamt införande av tidsgräns för bodelning
CU
2046 av Johan Andersson m.fl. (S)
Skyddad yrkestitel för barnskötare
UbU
2047 av Johan Andersson m.fl. (S)
Ett rättvist karensavdrag
SfU
2048 av Ida Karkiainen (S)
De svenska och finska järnvägsnäten
TU
2049 av Linus Sköld m.fl. (S)
Bostadsbyggande i lands- och glesbygd
CU
2050 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Avskaffande av marknadsskolan
UbU
2051 av Jim Svensk Larm m.fl. (S)
Rätten till god tandhälsa
SoU
2052 av Annika Strandhäll (S)
Individualiserad föräldraförsäkring
SfU
2053 av Fredrik Lundh Sammeli och Ida Karkiainen (båda S)
Industrins brådskande behov av åtgärder på Malmbanan
TU
2054 av Joakim Sandell m.fl. (S)
En genomgripande översyn av den svenska apoteksmarknaden
SoU
2055 av Isak From och Joakim Järrebring (båda S)
Samma hastighet för A-traktorer som för mopedbilar
TU
2056 av Isak From och Monica Haider (båda S)
Inhemsk biodrivmedelsproduktion
NU
2057 av Anna Wallentheim m.fl. (S)
Bekämpande av skatteflykt och skatteundandragande
SkU
2058 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Besöksnäringen ökar attraktiviteten och får hela landet att leva
NU
2059 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Ökade satsningar på cykelinfrastruktur
TU
2060 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Offentlig upphandling och krav på kollektivavtal
FiU
2061 av Linus Sköld m.fl. (S)
Folkbildningen är grundläggande för demokratin
KrU
2062 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En stark och kvalitativ Sis-vård i hela landet
SoU
2063 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En kvalitativ cancervård i framkant
SoU yrkande 1-5, 7
UbU yrkande 6
2064 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En jämlik diabetesvård i hela landet
SoU
2065 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En effektiv apoteks- och läkemedelskedja
SoU
2066 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Astma- och allergivården i Sverige
SoU
2067 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
ANDTS och missbruks- och beroendevård
SoU yrkande 1-8, 10-11, 13
KrU yrkande 9, 12
2068 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Skogspolitik med helhetssyn
MJU yrkande 1-8, 10-13, 15-19, 21, 23-25, 27-50, 52‑54
NU yrkande 9
CU yrkande 14, 22
KrU yrkande 20
SkU yrkande 26
FiU yrkande 51
2069 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En stärkt psykisk hälsa i hela landet
SoU yrkande 1-3, 5-10, 13-16
UbU yrkande 4, 11-12, 17
2070 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En stark tandvård med välmående personal
SoU yrkande 1
UbU yrkande 2
2071 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Inkludering av döva, blinda och dövblinda
SoU yrkande 1-2, 4
TU yrkande 3
2072 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Folkhälsan i fokus
SoU yrkande 1-7, 9
UbU yrkande 8
2073 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
SoU yrkande 1-2, 4-6
JuU yrkande 3, 7
CU yrkande 8, 11
AU yrkande 9-10, 12
2074 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Sällsynta sjukdomar och särläkemedel
SoU
2075 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Socialtjänsten
SoU yrkande 1-14, 16-26
UbU yrkande 15
2076 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Life science
SoU yrkande 1, 3-5
UbU yrkande 2
2077 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En tillgänglig sjukvård i världsklass
SoU yrkande 1-3, 5-10
UbU yrkande 4
2078 av Johan Hultberg (M)
Stopp för mobilmålvakter
JuU
2079 av Johan Hultberg (M)
Pånyttfödelse för det nordiska samarbetet
UU yrkande 1-6
TU yrkande 7-8
2080 av Johan Hultberg (M)
Subvention av höga kommunalskatter
SkU
2081 av Johan Hultberg (M)
Åtgärder för en bättre infrastruktur mellan Göteborg och Oslo
TU yrkande 1-8
CU yrkande 9
FöU yrkande 10
2082 av Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M)
Vassare verktyg för att stävja osund konkurrens från offentliga aktörer
NU
2083 av Jesper Skalberg Karlsson och Johan Hultberg (båda M)
No-show-avgifter
UbU
2084 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Utbyggnad av E16 på sträckan Gävle–Oslo
TU
2085 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Höjd hastighetsgräns för personbil med släp
TU
2086 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Adoptera en motorväg och bidra till upprustning av vägsystemet i Sverige
TU
2087 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Trafikljus vid övergångsställen med nedräkning av tid
TU
2088 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Möjligheten att svänga höger vid rött ljus
TU
2089 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Legitimation för persontransporter med buss
TU
2090 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Sänkt körkortsålder för personbil i Sverige
TU
2091 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Räddningskorridorer för bättre framkomlighet vid olyckor
TU
2092 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utrop på tågstioner
TU
2093 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Digitalt högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården
SoU
2094 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Obligatorisk utbildning i VMA-systemet för elever i grund‑ och gymnasieskola
UbU
2095 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Drogtester i skolan för att motverka missbruk
UbU
2096 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förskoleavgiften under sommarstängt
UbU
2097 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Möjlighet till avskrivning av studielån vid tjänstgöring på landsbygden inom samhällsviktiga verksamheter
UbU
2098 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utbildning för företagsläkare
SoU
2099 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Tågstopp längs Ostkustbanan vid Hagsta i Gävle kommun
TU
2100 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Ny lag om tvingande vård av vårdnadshavare
SoU
2101 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Dubbelfilig E4 genom Gävleborg
TU
2102 av Thomas Ragnarsson (M)
En fungerande telekommunikation i hela landet
TU
2103 av Thomas Ragnarsson (M)
Krigsplacering av frivillig personal
FöU
2104 av Thomas Ragnarsson (M)
SOS Alarm som myndighet
FöU
2105 av Thomas Ragnarsson (M)
Nationell vattenstrategi
CU
2106 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
En svensk ö-politik
NU
2107 av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M)
Statens företag
FiU yrkande 1, 3-4
NU yrkande 2
2108 av Jesper Skalberg Karlsson och Johan Hultberg (båda M)
Ändamålsenlig grundlag
KU
2109 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Gotlands försvar
FöU
2110 av Jesper Skalberg Karlsson och Anna af Sillén (båda M)
Synligare skatter
SkU
2111 av Jesper Skalberg Karlsson och Johanna Hornberger (båda M)
Utökad budgetgranskning
FiU
2112 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M)
Fortsatt utveckling av Arlanda flygplats
TU
2113 av Viktor Wärnick (M)
Fler poliser även på mindre orter
JuU
2114 av Viktor Wärnick och Jörgen Berglund (båda M)
Dubbelspårig ostkustbana
TU
2115 av Saila Quicklund (M)
Barnomsorg på obekväm arbetstid
UbU
2116 av Saila Quicklund (M)
Ökad fysisk aktivitet på fritidshem
UbU
2117 av Saila Quicklund (M)
Främjat entreprenörskap i grundskolan
UbU
2118 av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M)
Tillsyn inom servicenäringen
FiU
2119 av Saila Quicklund (M)
Samverkan mot osunda kroppsideal
KrU
2120 av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M)
Investeringar i Dalabanan
TU
2121 av Saila Quicklund (M)
Begränsning och precisering av riksintressens areal
CU
2122 av Saila Quicklund (M)
Kontanthantering och betaltjänster
FiU
2123 av Saila Quicklund (M)
Svarttaxi och dess påverkan på samhällets förtroende
JuU
2124 av Saila Quicklund (M)
Stöd för svenskt mathantverk
MJU
2125 av Saila Quicklund (M)
Åtgärder mot hälsofarliga kosttillskott
MJU yrkande 1-4
SoU yrkande 5
KrU yrkande 6
2126 av Saila Quicklund (M)
Huvudmannaskap för specialistsjukvården
SoU
2127 av Saila Quicklund (M)
Upprustning av Inlandsbanan
TU
2128 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Heltidsarbete som norm inom offentlig sektor
AU
2129 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Regemente i Gävleborg
FöU
2130 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Räddningstjänsten ett ansvar för regionerna i stället för kommunerna
FöU
2131 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utökad verksamhet vid anstalten i Gävle
JuU
2132 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Swish för att betala ordningsböter
JuU
2133 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Stärkt lagstiftning till skydd för tjänstehundar och tjänstehästar
JuU
2134 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Amber Alert i Sverige
JuU
2135 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Ändrad spärrnivå vid val till kommunfullmäktige
KU
2136 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utökning av Plikt- och prövningsverkets verksamhet i norra Sverige
FöU
2137 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Bygg ut E4 på sträckan Gävle–Sundsvall
TU
2138 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Sänkt moms för bio och nöjesfält
SkU
2139 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Obligatoriskt med larmbågar eller metalldetektor vid akut- och psykiatrimottagningar
SoU
2140 av Saila Quicklund (M)
Vattenkraftsåterbäring
NU
2141 av Saila Quicklund (M)
Förstärkning av elevhälsan
UbU
2142 av Saila Quicklund (M)
Lantmäteriets handläggningstider
CU
2143 av Saila Quicklund (M)
Polisnärvaro på landsbygden
JuU
2144 av Saila Quicklund (M)
Behovet av idrott för nyanlända
KrU
2145 av Saila Quicklund (M)
Fjällräddningen
SkU yrkande 1
JuU yrkande 2-3
2146 av Saila Quicklund (M)
Beräkningsgrunder för infrastrukturmedel
TU
2147 av Viktor Wärnick (M)
Allmän jakt på skarv och andra åtgärder
MJU
2148 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker
SoU
2149 av Viktor Wärnick (M)
Strandskyddet
MJU
2150 av Viktor Wärnick (M)
Länen norr om Dalälven
NU
2151 av Viktor Wärnick (M)
Fyrfilig E4 Söderhamn–Gävle
TU
2152 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Gemensamt journalsystem
SoU
2153 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Utökat vaccinationsprogram
SoU
2154 av Johanna Rantsi (M)
Språkkrav inom vård och äldreomsorg
SoU
2155 av Ann-Sofie Lifvenhage och Oskar Svärd (båda M)
Allvaret i mängdbrott
JuU
2156 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Indraget stöd vid deltagande i krig utan svenskt uppdrag
JuU
2157 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Avtjänande av fängelsestraff i hemlandet
JuU
2158 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Register över topsning
JuU
2159 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Fysisk och social aktivitet för att minska psykofarmaka inom psykiatri
UbU
2160 av Sten Bergheden (M)
Slopat krav på hotelltillstånd
JuU
2161 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Översyn av tillgång till digitala kontaktytor under behandlingstid på Sis/HVB
SoU
2162 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Praktik som del i en stärkt lärarutbildning
UbU
2163 av Johanna Rantsi (M)
Värnat intresse för politik och demokrati genom ungdomsförbund
UbU
2164 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Könsneutralt system för idrottssponsring
SkU
2165 av Oskar Svärd och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M)
Stöld och hot inom handeln
JuU
2166 av Sten Bergheden (M)
Implementeringsråd som granskar konsekvenser av ny EU-lagstiftning
NU
2167 av Helena Storckenfeldt (M)
Aktiv dödshjälp
SoU
2168 av Helena Storckenfeldt (M)
Förvaring av vapen i annans vapenskåp
JuU
2169 av Helena Storckenfeldt (M)
Nya ungdomsstraff
JuU
2170 av Helena Storckenfeldt (M)
En säkrare myndighetsutövning
KU
2171 av Johanna Hornberger (M)
Lägre flyttskatter för ökad rörlighet på bostadsmarknaden och ökad tillväxt
SkU
2172 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Omdöme i ansvarstagande, ordning och reda
UbU
2173 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Avräkning på bistånd
UU
2174 av Maria Stockhaus m.fl. (M)
Taiwans deltagande i internationella organisationer
UU
2175 av Sten Bergheden (M)
Arbetsliv i stället för skola för ungdomar som hamnar fel
UbU
2176 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Punktskrift – en rättighet för synskadade
UbU
2177 av Sten Bergheden (M)
Mer undervisning i praktiska kunskaper
UbU
2178 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Digitalisering av grundskolans nationella prov
UbU
2179 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Säkrad kompetens i bristyrken
UbU
2180 av Johanna Rantsi (M)
Snabbare studietakt
UbU
2181 av Maria Stockhaus (M)
Bättre behandling för människor med diagnosen ME/CFS
SoU yrkande 1, 3
UbU yrkande 2
2182 av Sten Bergheden (M)
Fler och större beredskapslager med skydd och mediciner
SoU
2183 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M)
Utökad beviljad jakt utifrån säkrad bevarandestatus
MJU
2184 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Beredskapslager
MJU
2185 av Sten Bergheden (M)
Kostnaden för arkeologiska undersökningar
KrU
2186 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skydda fler barn från att utnyttjas sexuellt
JuU
2187 av Sten Bergheden (M)
Fler jobb i restaurangbranschen
SkU
2188 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Samverkan med anhöriga kring psykiatrisk vård
SoU
2189 av Maria Stockhaus (M)
God pedagogisk kompetens om adhd, dyslexi och andra neuropsykiatriska diagnoser
UbU
2190 av Mats Green och Anna af Sillén (båda M)
Bluffakturor och konsekvenser för företag och enskilda av otillräckliga krav för inkassoverksamhet
FiU
2191 av Maria Stockhaus m.fl. (M)
Utredning av det kommunala utjämningssystemet
FiU
2192 av Maria Stockhaus m.fl. (M)
Villkor för fristående aktörer i välfärdssektorn
FiU
2193 av Sten Bergheden (M)
Processer runt de småskaliga vattenkraftverken
CU
2194 av Sten Bergheden (M)
Underlätta för ungdomar att få jobb och bostad
UbU yrkande 1-2
SkU yrkande 3
2195 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Översyn av lagen om offentlig upphandling
FiU
2196 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Malin Höglund (båda M)
Offentlig upphandling
FiU
2197 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tillgång till bank-id och bankkonto – en väg till självständighet
FiU
2198 av Sten Bergheden (M)
Tydligare redovisning av hur kommunerna använder skattepengarna
FiU
2199 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M)
Bekämpning av den olagliga arbetskraften
SkU yrkande 1
JuU yrkande 2, 4
SfU yrkande 3
2200 av Sten Bergheden (M)
Servicegarantier till företag
NU
2201 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Bouppteckning inom rimlig tid
SkU
2202 av Maria Stockhaus (M)
Avskaffande av flygskatten
SkU
2203 av Johanna Rantsi (M)
Stärkt stöd till särskilt begåvade elever
UbU
2204 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förhindrande av fusk inom assistansersättningar
SoU
2205 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Lättad sekretess mellan myndigheter för ett tryggare Sverige
JuU
2206 av Mats Green (M)
En stärkt svensk sjöfartsnäring
TU
2207 av Maria Stockhaus m.fl. (M)
Stöd för Tibets folk
UU
2208 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Suicidprevention hos unga
SoU
2209 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Levande fiske i Skåne
MJU
2210 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Språktest för arbete i omsorg/äldreomsorg
SoU
2211 av Johanna Hornberger och Josefin Malmqvist (båda M)
Reformering av det kommunala utjämningssystemet
FiU
2212 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ulrika Heindorff (båda M)
Borgerlig vigselförrättare
CU
2213 av Sten Bergheden (M)
Översyn av arbetsgivaravgifterna
SfU
2214 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M)
Stärkt försvarsförmåga med ett ökat samarbete mellan jägare, sportskyttar och försvaret
FöU
2215 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tidig simundervisning – en viktig livförsäkring
UbU
2216 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Hävd sekretess mellan bank, polis och socialtjänst
JuU
2217 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Översyn av socialtjänstlagen i syfte att underlätta Sis-placering för att motverka kriminalitet
SoU
2218 av Sten Bergheden (M)
Underlättande för bygge av vatten- och branddammar
FöU
2219 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Utvidgning av rutavdraget till att även gälla hjälp med transport
SkU
2220 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Dold egendomsbevakning
JuU
2221 av Ann-Sofie Lifvenhage m.fl. (M)
Samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholms- och Mälardalsregionen
UbU
2222 av Sten Bergheden (M)
Vaccination mot TBE
SoU
2223 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Prioritering av brottsoffret
JuU
2224 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M)
Implementering av EU-direktiv
KU
2225 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Säkrad elförsörjning till Gotland
NU
2226 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Studier i privatekonomi på schemat
UbU
2227 av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M)
Fokus på studier istället för stök i svensk skola
UbU
2228 av Anna af Sillén m.fl. (M)
Sänkta kostnader för företag stärker Sveriges välfärd och konkurrenskraft
SfU
2229 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tandvård på samma villkor som vård för andra delar av kroppen
SoU
2230 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rättigheten till skolform utifrån behovet av stöd
UbU
2231 av Sten Bergheden (M)
Sjukvård och tandvård för alla
SoU
2232 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Entreprenörskap i lärarutbildningen
UbU
2233 av Mats Green (M)
Stärkt rättssamhälle och äganderätt genom rättighet till ersättning för enskilds rättegångskostnader vid rätt mot myndighet
JuU
2234 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förenklat regelverk för föreningar
CU
2235 av Sten Bergheden (M)
Sänkt moms för ökad turism
SkU
2236 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rutavdrag till säkerhetshöjande insatser på fordon
SkU
2237 av Sten Bergheden (M)
En årlig konkurrenskraftsjämförelse för lantbruket
MJU
2238 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sänkt drivmedelsskatt
SkU
2239 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Frivillig extra skatteinbetalning
SkU
2240 av Sten Bergheden (M)
Tydligare handlingsplan för vätgas
NU
2241 av Sten Bergheden (M)
Viltvårdsfonden
MJU
2242 av Sten Bergheden (M)
Ändring av paragraf 28 så att det ges större möjlighet att skydda sig mot vargen
MJU
2243 av Mats Green (M)
Viltförvaltningsdelegationernas mandat och sammansättning
MJU
2244 av Mats Green (M)
Återvinning av glykol
MJU
2245 av Johanna Rantsi (M)
Förstatligat ansvar för kvalitetskontroll och tillståndsgivning av förskolor och pedagogisk omsorg
UbU
2246 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Vidareutbildning för personal inom psykiatri
SoU
2247 av Sten Bergheden (M)
Fortbildningsansvaret för läkare
SoU
2248 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Språkutbildning för arbete inom LSS
SoU
2249 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Utbildningskrav för personal inom psykiatri
SoU
2250 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M)
Ändrad straffskala för barnpornografibrott
JuU
2251 av Sten Bergheden (M)
Stärkt äganderätt
KU
2252 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Återbetalning av fordonsskatt
SkU
2253 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Höjd status för arbete med psykiatri
SoU
2254 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjliggörande av vård av förälder
SfU
2255 av Sten Bergheden (M)
Värnande av gamla historiska vapensamlingar
JuU
2256 av Sten Bergheden (M)
Maten på boenden för asylsökande
SfU
2257 av Sten Bergheden (M)
Aktivister och djurproduktion
JuU
2258 av Sten Bergheden (M)
Minskning och effektivisering av den svenska byråkratin
FiU
2259 av Sten Bergheden (M)
Bankkonto för barn och ungdomar
FiU
2260 av Sten Bergheden (M)
Ökade möjligheter att återbruka fler produkter
MJU
2261 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Utbildning – en skattefri förmån
SkU
2262 av Sten Bergheden (M)
Tyska språket
UbU
2263 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Språktest för arbete i förskola och skola
UbU
2264 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Differentierad reavinstskatt vid försäljning av bostad
SkU
2265 av Sten Bergheden (M)
Ökad samordning i regelförenklingsarbetet
NU
2267 av Josefin Malmqvist (M)
Reformering av samhällsorienteringen
AU
2268 av Josefin Malmqvist (M)
Lika för alla på bostadsmarknaden
AU
2269 av Peter Ollén m.fl. (M)
Livskraftig skånsk landsbygd
MJU yrkande 1-3
NU yrkande 4-5
2270 av Josefin Malmqvist (M)
Sexualbrott
JuU yrkande 1, 3
SfU yrkande 2
2271 av Carl Nordblom (M)
Synliggörande av arbetsgivaravgiften på lönespecifikationen
SkU
2272 av Carl Nordblom (M)
Stockholm som testkommun för mer tillgängliga systembolag
SoU
2273 av Carl Nordblom (M)
Artistskatt
SkU
2274 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Bygglov för laddstolpar
CU
2275 av Carl Nordblom (M)
Hemleverans av alkohol i samband med mat
SoU
2276 av Noria Manouchi (M)
Aktivitetskrav
SoU
2277 av Noria Manouchi (M)
Öresundsmetron stärker hela Sverige
TU
2278 av Lars Engsund (M)
Infrastruktur i Kalmar län
TU
2279 av Lars Johnsson m.fl. (M)
Bättre infrastruktur i Skåne
TU
2280 av Emma Ahlström Köster m.fl. (M)
Stranderosion
CU
2281 av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen
NU yrkande 1, 6
SkU yrkande 2, 8
SoU yrkande 3
SfU yrkande 4-5
UbU yrkande 7, 9
CU yrkande 10-12
TU yrkande 13
2282 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Endometrios
SoU
2283 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Statligt ansvar för LSS
SoU
2284 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Höjd ålder för föräldrars ansvar för läkarkontakter och tillgång till läkemedelslista till 18 år
SoU
2285 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Avkoda socialsekreterare vid tuffa beslut
SoU
2286 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ett stärkt stöd för anhöriga till personer som tagit sitt liv
SoU
2287 av Johanna Rantsi (M)
Moderniserad hem- och konsumentkunskap
UbU
2288 av Johanna Rantsi (M)
Ordningsomdömen
UbU
2289 av Richard Jomshof (SD)
Förbud mot halal- och koscherslakt
MJU
2290 av Richard Jomshof (SD)
Förbud mot muslimska friskolor
UbU
2291 av Richard Jomshof (SD)
Slöjförbud i den svenska för- och grundskolan
KU
2292 av Richard Jomshof (SD)
Nationell djurskyddspolis
JuU
2293 av Richard Jomshof (SD)
Förbud mot icke-medicinsk omskärelse
SoU
2294 av Richard Jomshof (SD)
Krafttag mot det illegala gatuspelet
KrU
2295 av Emma Ahlström Köster (M)
Ändring av moms på privat musikundervisning
SkU
2296 av Lars Johnsson (M)
Översyn av jordförvärvslagen
CU
2297 av Lars Johnsson (M)
Tillsyn av landets förskolor
UbU
2298 av Sten Bergheden (M)
Giltighet av utskänkningstillstånd i fler kommuner än en
SoU
2299 av Sten Bergheden (M)
Begränsning av personuppgifter på digitala söktjänster
KU
2300 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Befolkningsskydd anpassat för nutida förhållanden
FöU
2301 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M)
Helhetsbedömning av hur barn och unga påverkas av pornografi och sexualbrott
JuU yrkande 1
SoU yrkande 2
2302 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Hantverkare för att bidra i en cirkulär ekonomi
UbU
2303 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ansvarsfördelning och krisberedskap
FöU
2304 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Screening mot cancer
SoU
2305 av Johanna Rantsi (M)
Företagsamhet och entreprenörskap för alla elever
UbU
2306 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rätten till aktiv dödshjälp
SoU
2307 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ledarhund som trygghet för synskadade
SoU
2308 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Kommunala läkare
SoU
2309 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Krav på registerutdrag för arbete i hemtjänst och äldreomsorg
SoU
2310 av Sten Bergheden (M)
Rimliga avgifter inom äldreomsorgen
SoU
2311 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker
SoU
2312 av Sten Bergheden (M)
Tandvårdskostnader för asylsökande och tillfälliga besökare
SoU
2313 av Sten Bergheden (M)
Språkkrav för vissa jobb inom omsorgen
SoU
2314 av Sten Bergheden (M)
Äldres rätt att välja sin mat
SoU
2315 av Alexandra Anstrell (M)
Säkrad finansiering för hästnäringen
SkU
2316 av Ann-Sofie Alm (M)
En modern psykiatri
SoU
2317 av Alexandra Anstrell (M)
Hårdare tag mot huliganism
JuU
2318 av Alexandra Anstrell (M)
Privatekonomi i skolan
UbU
2319 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
Hyresrätt och allmännytta
CU yrkande 1-4, 6, 8-35
FöU yrkande 5
FiU yrkande 7
2320 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Bostadspolitik, planering och byggande
CU yrkande 1-21, 24
SoU yrkande 22-23, 25-26
2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V)
Ett rättvist skattesystem
SkU yrkande 1-10, 13-14, 16
SfU yrkande 11
FiU yrkande 12
MJU yrkande 15
2322 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
En starkare polisorganisation
JuU
2323 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
FiU
2324 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
FiU
2325 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
NU
2326 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
TU
2327 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
FiU
2328 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
AU
2329 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
KU
2330 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
JuU
2331 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
MJU
2332 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
MJU
2333 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
CU
2334 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
UbU
2335 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
UbU
2336 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
SkU
2337 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 21 Energi
NU
2338 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
NU
2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En fungerande sjukförsäkring
SfU yrkande 1-12, 14-24, 26-34
AU yrkande 13, 25
2340 av Isabell Mixter m.fl. (V)
En starkare ekonomisk familjepolitik
SfU
2341 av Karin Rågsjö m.fl. (V)
En tillgänglig tandvård för jämlikhet
SoU
2342 av Linda W Snecker m.fl. (V)
Elbilar och laddinfrastruktur
TU yrkande 1, 4-10
MJU yrkande 2-3
SkU yrkande 11
NU yrkande 12-13
2343 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling
UU yrkande 1-4, 6-34, 36-52
FiU yrkande 5
NU yrkande 35
2344 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En tillgänglig primärvård för en jämlik sjukvård
SoU yrkande 1-4, 6-17, 19-24
UbU yrkande 5, 18
2345 av Linda W Snecker m.fl. (V)
Sverigebiljett
TU yrkande 1-7
CU yrkande 8
2346 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En järnväg för framtiden
TU yrkande 1, 3-8
NU yrkande 2
SkU yrkande 9
2347 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
UU
2348 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
UU
2349 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 8 Migration
SfU
2350 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU
2351 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
SfU
2352 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
SfU
2353 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
AU
2354 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
KrU
2355 av Martin Westmont (SD)
Kredit för svenska medborgare som erhåller försörjningsstöd
SoU
2356 av Marianne Fundahn m.fl. (S)
Stärkande av skyddsombudens roll
AU
2357 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Statsbidragsprincip
FiU
2358 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S)
Energipolitik för hela landet
NU
2359 av Heléne Björklund m.fl. (S)
Ett arbetsliv fritt från våld
AU
2360 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Myggbekämpning
MJU
2361 av Sanne Lennström och Ardalan Shekarabi (båda S)
Fristående barnombud i hela landet
SoU
2362 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Återinförande av investeringsstödet
CU
2363 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Omhändertagande av uttjänta fritidsbåtar
MJU
2364 av Eva Lindh m.fl. (S)
Gemensam nordisk läkemedelsupphandling och beredskap
SoU
2365 av Jim Svensk Larm m.fl. (S)
Ett nationellt kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autism
SoU
2366 av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Bemanning i verksamheter nära medborgarna
UbU yrkande 1
SoU yrkande 2
FöU yrkande 3
2367 av Karin Sundin m.fl. (S)
Stärkta förutsättningar för kooperativt företagande
NU
2368 av Johan Andersson m.fl. (S)
Sanktionsavgifter vid arbetsmiljöbrott
AU
2369 av Johan Andersson m.fl. (S)
Arbetsmiljöutbildning
AU
2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S)
Lokalt lönsam energiomställning
NU
2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S)
Robust lokal energiförsörjning
NU
2372 av Anna Wallentheim m.fl. (S)
Tullverkets möjligheter till brottsbekämpning
JuU
2373 av Hanna Westerén m.fl. (S)
Stärkt va-beredskap
CU
2374 av Magnus Manhammar (S)
Grundlagsskydd för public service
KU
2375 av Inga-Lill Sjöblom m.fl. (S)
Översyn av lagstiftningen för att öka digital kvinnofrid
JuU
2376 av Inga-Lill Sjöblom m.fl. (S)
Skuldsanering för personer utsatta för våld i nära relation
CU
2377 av Inga-Lill Sjöblom m.fl. (S)
Digitalt våld som en del av våldsmönstret
JuU
2378 av Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi (båda S)
Ökad rätt till hjälp mot psykisk ohälsa i skolan
UbU
2379 av Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi (båda S)
Ökade möjligheter till sjukskrivning vid kejsarsnitt
SfU
2380 av Peter Hedberg m.fl. (S)
En jämlik tandvård utifrån behov
SoU
2381 av Hans Ekström m.fl. (S)
Behov av fler häktesplatser i Eskilstuna
JuU
2382 av Jessica Rodén m.fl. (S)
Sanktionsavgifter för arbetsgivare som inte följer arbetsmiljöföreskrifter
AU
2383 av Azadeh Rojhan m.fl. (S)
Rätten till mat
UU
2384 av Eric Palmqvist (SD)
Parkering mot färdriktningen
TU
2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Rädda välfärden – för ett tryggare Sverige. Vänsterpartiets budgetmotion för 2024
FiU
2386 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Underlättande av åtgärder mot skarv och andra skadefåglar
MJU
2387 av Peter Ollén och Boriana Åberg (båda M)
Införande av kommunala poliser
JuU
2388 av Lars Engsund (M)
Använt kärnbränsle som energikälla
FöU
2389 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Skydda personnummer
SkU
2390 av Cecilia Engström (KD)
Möjlighet att spärra kreditupplysning och kreditgivning
FiU
2391 av Christian Carlsson (KD)
Haveriutredning om 57:orna
SkU
2392 av Christian Carlsson (KD)
Rättvisare skatteutjämningssystem
FiU
2393 av Christian Carlsson (KD)
Skattereformer för svensk tillväxt
SkU
2394 av Ingemar Kihlström (KD)
Utredning av förutsättningarna för att utöka rotavdraget
SkU
2395 av Lili André (KD)
Förbättrad trafiksäkerhet
TU
2396 av Camilla Brodin (KD)
En klotterpolicy hos Trafikverket
TU
2397 av Lili André (KD)
Obligatorisk vägledningslektion för körkort
TU
2398 av Hans Eklind (KD)
Återuppbyggnad av Irak och Syrien
UU
2399 av Yusuf Aydin (KD)
Bistånd via civilsamhället till utsatta minoriteter
UU
2400 av Yusuf Aydin (KD)
Syrisk-ortodoxa kloster och kyrkor i Turkiet
KrU
2401 av Lili André (KD)
Ökat fokus på fattigdomsbekämpning
UU
2402 av Richard Jomshof (SD)
Den kinesiska ockupationen av Tibet
UU
2403 av Ellen Juntti och Lars Beckman (båda M)
Brott under tiden som asylsökande
SfU
2404 av Lars Beckman (M)
Stängning av fordonsregistret för allmänheten
TU
2405 av Lars Beckman (M)
Vindkraft
NU
2406 av Lars Beckman (M)
Prövning av förbud mot planerad sjukvård till personer som befinner sig illegalt i Sverige
SoU
2407 av Lars Beckman (M)
Kulturskydd av löshundsjakt
KrU
2408 av Lars Beckman (M)
Omfördelning av barnbidraget från flerbarnstillägg till förstabarnstillägg
SfU
2409 av Elin Nilsson (L)
Möjlighet för huvudmän i mindre, närliggande kommuner att samverka vid omplacering av elever
UbU
2410 av Fredrik Malm (L)
Begravningsavgift
KU
2411 av Fredrik Malm (L)
Eritreas ekonomiska indrivning i Sverige
JuU
2412 av Helena Gellerman (L)
Kvinnors företagande
NU
2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L)
Kampen mot separatismen
AU yrkande 1-3
JuU yrkande 4, 6-7, 9, 11-12, 14, 18, 21
KU yrkande 5, 8, 10, 15, 19
CU yrkande 13, 16
SoU yrkande 17, 24-26
UbU yrkande 20
KrU yrkande 22-23
2414 av Helena Gellerman (L)
Statens myndigheter som drivkraft för flygets klimatomställning
FiU
2415 av Malin Höglund m.fl. (M)
Förändring av Lantmäteriets handläggningstider
CU
2416 av Cecilia Engström (KD)
Införande av särskilda ungdomsdomstolar
JuU
2417 av Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD)
Tillträdesförbud
JuU
2418 av Hans Eklind (KD)
Mätning och mål för andelen självförsörjande
AU
2419 av Roland Utbult (KD)
Samlevnad och relationer i skolans sex- och samlevnadsundervisning
UbU
2420 av Camilla Brodin (KD)
Statens statistikansvar på alkoholområdet
SoU
2421 av Mikael Oscarsson (KD)
Utbyggnad av den palliativa vården i Sverige
SoU
2422 av Mikael Oscarsson (KD)
Vårdnadshavares möjlighet att å barnets vägnar hålla kontakt med vården och apotek
SoU
2423 av Mikael Oscarsson (KD)
Statligt ansvar för ambulansflyg- och ambulanshelikopterverksamhet
SoU
2424 av Mikael Oscarsson (KD)
Åldersgräns för juridiskt könsbyte
SoU
2425 av Yusuf Aydin (KD)
Ansvar för granskning av kommunsektorn
KU
2426 av Torsten Elofsson (KD)
Det kontantlösa samhället
FiU
2427 av Mikael Oscarsson (KD)
Valfrihet för småbarnsföräldrar
UbU
2428 av Mathias Bengtsson (KD)
Familjerådgivning
SoU
2429 av Magnus Jacobsson (KD)
Översyn av moms i hyressektorn
SkU
2430 av Magnus Jacobsson (KD)
Underlättande av strategisk arbetskrafts- och utbildningsinvandring
SfU
2431 av Magnus Jacobsson (KD)
Starkare ställning vid migrationsbeslut för lagstiftning som berör barns bästa och deras rättssäkerhet
SfU
2432 av Magnus Jacobsson (KD)
Utvärdering av Migrationsverkets hantering av asylsökande afghaner
SfU
2433 av Magnus Berntsson (KD)
Förbättrade tonnageskatteregler och slopad stämpelskatt på fartyg
SkU
2434 av Larry Söder (KD)
Utvärdering av kemikalieskatten och dess effekter
SkU
2435 av Larry Söder (KD)
Dubbelt medborgarskap
KU
2436 av Larry Söder (KD)
Breddad momsbas
SkU
2437 av Beatrice Timgren (SD)
Minskning av drogrelaterade dödsfall
SoU
2438 av Beatrice Timgren (SD)
Förbättrat inomhusklimat för äldre
CU
2439 av Patrik Jönsson (SD)
Slopat fribelopp
UbU
2440 av Patrik Jönsson (SD)
Räntetak för effektiv ränta gentemot låntagare
CU
2441 av Patrik Jönsson (SD)
Ny trafikplats vid Boråstorpet riksväg 40
TU
2442 av Patrik Jönsson (SD)
Moderniserat regelverk för uppkörning på motorcykel
TU
2443 av Patrik Jönsson (SD)
Infrastrukturen kring Ystad hamn och E65
TU
2444 av Patrik Jönsson (SD)
Arbetet med att göra E6 genom Skåne sexfilig
TU
2445 av Patrik Jönsson m.fl. (SD)
Ett paket för Skåne – en utbyggd skånsk infrastruktur för framtiden
TU
2446 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Politik för det samiska folket
KU yrkande 1-3, 6-11, 15, 17, 22-24
KrU yrkande 4, 16, 19-20
NU yrkande 5
AU yrkande 12, 14
JuU yrkande 13
UbU yrkande 18
SoU yrkande 21
2447 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Barns och ungas tillgång till kultur
KrU yrkande 1-9, 12, 14
UbU yrkande 10-11, 13
2448 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Ekosystembaserad jakt- och viltförvaltning
MJU
2449 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Stärkta rättigheter för barn som utsätts för våld i familjen
CU yrkande 1-5
SoU yrkande 6
2450 av Emma Berginger m.fl. (MP)
En förstärkning av det civila försvaret och krisberedskapen
FöU yrkande 1, 4-5, 7, 14, 23-24, 35, 44-51
MJU yrkande 2-3, 16, 19-22
TU yrkande 6, 25-26, 36-37
UU yrkande 8
SoU yrkande 9-13
CU yrkande 15, 17-18
NU yrkande 27-34
FiU yrkande 38
JuU yrkande 39-43
2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle
UbU yrkande 1, 3-12, 14-47
SfU yrkande 2
KrU yrkande 13
SoU yrkande 48
2452 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Stärkta rättigheter för barn som flyr till Sverige
SfU yrkande 1-5, 7-10, 12-15, 17-20
JuU yrkande 6
SoU yrkande 11, 16
UbU yrkande 21
2453 av Rickard Nordin m.fl. (C)
Ledarskap för klimat och grön omställning
MJU yrkande 1-2, 5, 7-8, 10-17, 20-23, 25, 32, 34, 36-37, 42, 46, 53, 102-103
NU yrkande 3-4, 6, 9, 33, 41, 48, 56-73, 75‑78, 82‑85, 87-89, 92-95, 98
CU yrkande 18, 24, 79-81, 96-97, 99-100
FöU yrkande 19, 28
FiU yrkande 26, 29-31
TU yrkande 27, 38, 40, 47, 49, 51-52, 54-55, 86
SkU yrkande 35, 39, 43-45, 50, 74, 90-91
UbU yrkande 101
2454 av Anders Ådahl m.fl. (C)
Utbildning och forskning – för en stark kunskapsnation
UbU
2455 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Digitalisering för hela Sverige
TU yrkande 1-2, 4, 8
KU yrkande 3
FiU yrkande 5-6, 9, 11-12
SkU yrkande 7
NU yrkande 10
2456 av Mikael Larsson m.fl. (C)
Krisberedskap och utveckling av militärt och civilt försvar
FöU yrkande 1-7, 9-27, 29-34, 36-38, 42-44
NU yrkande 8, 39
MJU yrkande 28, 40
UbU yrkande 35
SoU yrkande 41
2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder
SkU yrkande 1, 5
FiU yrkande 2-3
NU yrkande 4, 48
UbU yrkande 6-7, 9, 11-13, 33
AU yrkande 8, 14-15
KrU yrkande 10
SfU yrkande 16
SoU yrkande 17-21, 44
CU yrkande 22, 24-27, 37
MJU yrkande 23, 39, 41-42
TU yrkande 28-32, 34-36, 38
FöU yrkande 40, 45
JuU yrkande 43
KU yrkande 46-47
2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
En folkrörelse för klimatet
MJU yrkande 1, 14, 19-20, 28-29, 33, 37-38
TU yrkande 2, 6-9, 32, 34
SkU yrkande 3-4, 10, 15-16, 27, 30
NU yrkande 5, 11-13, 17-18, 23-24, 26, 31, 35
FöU yrkande 21, 25
CU yrkande 22
UbU yrkande 36
SfU yrkande 39
UU yrkande 40
2459 av Anne-Li Sjölund (C)
Momsbeskattning av travsporten
SkU
2460 av Catarina Deremar (C)
Bedrägerier mot äldre
JuU
2461 av Catarina Deremar (C)
Förbättrade måltider för äldre i det offentliga
SoU
2462 av Catarina Deremar (C)
Screening längre upp i åldrarna
SoU yrkande 1-2
UbU yrkande 3
2463 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Konsumentpolitik
CU yrkande 1-4, 6-10
SoU yrkande 5
2464 av Jonny Cato m.fl. (C)
Arbetsmarknad
AU yrkande 1-5, 7, 9-11, 13-15
SoU yrkande 6
NU yrkande 8
SkU yrkande 12
2465 av Ulrika Heie m.fl. (C)
Hållbara och tillgängliga transporter för hela landet
TU yrkande 1-11, 13-39, 41-61, 63-73, 76-77, 79-82, 84-87, 91-94, 96-104
SkU yrkande 12, 62, 78, 88
CU yrkande 40
MJU yrkande 74-75, 83, 89-90
NU yrkande 95
2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
Utrikes- och biståndspolitik
UU yrkande 1-3, 5-6, 8-15, 17-24, 27-46, 49‑55
KU yrkande 4, 16
FöU yrkande 7
NU yrkande 25-26
MJU yrkande 47-48
2467 av Martina Johansson m.fl. (C)
Socialförsäkringar och pensioner
SfU yrkande 1, 3-17, 19, 21, 23-24, 26-43
SoU yrkande 2, 20, 22, 44-45
AU yrkande 18
UbU yrkande 25
2468 av Christofer Bergenblock och Catarina Deremar (båda C)
Nya fastighetsmodeller hos Statens fastighetsverk för att bevara vårt kulturarv
FiU
2469 av Mikael Larsson och Christofer Bergenblock (båda C)
Förbättrad tillgänglighet på Viskadalsbanan
TU
2470 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C)
Utvidgat rotavdrag till att omfatta enskilda avloppsanläggningar
SkU yrkande 1
MJU yrkande 2
2471 av Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C)
Reformerat lantmäteri
CU
2472 av Catarina Deremar (C)
Mer byggande på gamla detaljplaner
CU
2473 av Catarina Deremar (C)
En tobaksfri uppväxt
SoU
2474 av Catarina Deremar (C)
Föräldrars tillgång till sina barns journaler
SoU
2475 av Ulrika Heie och Martina Johansson (båda C)
Psykisk ohälsa kan leda till diskriminering
SoU
2476 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Skarv
MJU
2477 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Alkoholservering i Svenska hockeyligan (SHL)
SoU
2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Samhällsplanering och bostäder i hela landet
CU yrkande 1-3, 9-20, 23-25
MJU yrkande 4-7
TU yrkande 8
FiU yrkande 21-22
2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C)
Livskraftiga gröna och blå näringar
MJU yrkande 1-9, 11-12, 14-28
SoU yrkande 10
CU yrkande 13
JuU yrkande 29
2480 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Skatter för företagande och tillväxt
SkU yrkande 1, 3-7, 9-10, 13-19
SfU yrkande 2
CU yrkande 8
NU yrkande 11
FiU yrkande 12
2481 av Martina Johansson m.fl. (C)
Familjerätt, hbtqi-frågor och funktionsrätt
CU yrkande 1, 3-5, 8-10, 15, 18-24, 50
JuU yrkande 2
KU yrkande 6
SoU yrkande 7, 11-14, 16, 25, 27-49
SkU yrkande 17
UbU yrkande 26
2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
En skola för livsresor
UbU yrkande 1-25, 27-33, 35-51, 53-56
SoU yrkande 26
KrU yrkande 34
JuU yrkande 52
2483 av Catarina Deremar m.fl. (C)
Kultur, civilsamhälle, idrott och medier i hela landet
KrU yrkande 1-14, 16-18, 20-24
SfU yrkande 15
KU yrkande 19
NU yrkande 25
2484 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C)
Rättspolitik
JuU yrkande 1-5, 7-15, 17-21, 23-27, 29-39, 42-47, 49
CU yrkande 6, 22, 41
SkU yrkande 16
UbU yrkande 28
SoU yrkande 40
KrU yrkande 48
2485 av Stina Larsson m.fl. (C)
Hållbarhet och miljö
MJU yrkande 1-4, 6-16, 19-20, 22, 25, 27-28
TU yrkande 5
SkU yrkande 17-18
CU yrkande 21, 23-24
SoU yrkande 26
2486 av Catarina Deremar (C)
Säkrad myggbekämpning i nedre Dalälvsområdet
MJU
2487 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C)
Förbättring av förhållandena för det kustnära fisket
MJU
2488 av Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C)
Sparbankers kapitalförsörjning och mindre bankers regelverk
FiU
2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Utbildning för livslångt lärande
UbU yrkande 1-24, 26-28
SfU yrkande 25
2490 av Malin Björk m.fl. (C)
Demokrati och konstitution
KU yrkande 1-7, 9, 11-22, 24-25, 27-31
SoU yrkande 8
JuU yrkande 10, 23
UbU yrkande 26
2491 av Jonny Cato m.fl. (C)
Migration och integration
SfU yrkande 1-3, 5-17, 19
AU yrkande 4, 18, 20-22, 25
UbU yrkande 23-24
CU yrkande 26-28
2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
En näringspolitik för tillväxt
NU yrkande 1-8, 10-15, 17-27, 29-31
UU yrkande 9
MJU yrkande 28
SkU yrkande 32
KU yrkande 16
2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
Tillgänglig, proaktiv och personcentrerad vård och omsorg i hela landet
SoU yrkande 1-7, 9-20, 22-26, 28-47
FiU yrkande 8
UbU yrkande 21
SkU yrkande 27
2494 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Omläggning av yrkesutbildningen
UbU
2495 av Sten Bergheden (M)
Uppföljning av misstaget med skatten för årskull 1957
SkU
2496 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjliggörande av dygnspass inom räddningstjänst och personlig assistans
AU
2497 av Malin Björk (C)
Behovsprövning av barnbidraget
SfU
2498 av Catarina Deremar (C)
Lipödem
SoU
2499 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
Jämställdhet på riktigt
JuU yrkande 1, 6-9, 13-14, 17, 19-20, 22
SoU yrkande 2-3, 15, 18, 24, 29-30, 32-35
AU yrkande 4, 12, 21, 23, 26, 37
CU yrkande 5, 11, 25, 28, 46
SkU yrkande 10, 36, 41
UbU yrkande 16, 27, 31
NU yrkande 38-40, 42
SfU yrkande 43-45
2500 av Runar Filper (SD)
Ny jakt- och viltmyndighet till norra Värmland
MJU
2501 av Runar Filper (SD)
Utsättning av myskoxe i den svenska fjällvärlden
MJU
2502 av Runar Filper (SD)
Skottpengar på skarv
MJU
2503 av Runar Filper (SD)
Skottpengar för sälavskjutning
MJU
2504 av Runar Filper (SD)
Föräldraalienation och umgängessabotage
CU yrkande 1, 6, 8
SoU yrkande 2-3
JuU yrkande 4-5, 7
2505 av Jytte Guteland m.fl. (S)
Förtydligande av partipolitiska studentföreningars rätt att nyttja universitetens lokaler
UbU
2506 av Anna Wallentheim (S)
Stark idrottsrörelse i hela landet
KrU
2507 av Anna Vikström (S)
Staten som kontraktsskrivare för Viable Cities
MJU
2508 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S)
Undantag från kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuella tjänster utomlands
JuU
2509 av Aylin Nouri m.fl. (S)
Stoppande av deepfakeporr
JuU
2510 av Mirja Räihä m.fl. (S)
Företagshälsovård
AU
2511 av Kalle Olsson m.fl. (S)
Kooperationens bidrag till ett säkrare Sverige
NU
2512 av Magnus Manhammar (S)
Lagstadgad skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger
UbU
2513 av Joakim Sandell m.fl. (S)
Principen att inte använda militär till polisiära uppgifter
JuU
2514 av Joakim Sandell (S)
Styrmedel för avfallsrelaterad CCS
MJU
2515 av Camilla Brodin (KD)
Kulturskola i hela landet
UbU
2516 av Laila Naraghi (S)
Infrastruktur till stöd för jobb och värdeskapande
TU
2517 av Markus Wiechel (SD)
Lönsamhet vid amortering och sunt sparande samt finansiell stabilitet
FiU
2518 av Markus Wiechel (SD)
Särskilda bolån till förstagångsköpare och unga samt fördelaktigt bosparande för förstagångsköpare
FiU yrkande 1-2
SkU yrkande 3
2519 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Utökade handelsförbindelser och utbyte med Taiwan
NU
2520 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Ärekränkning
JuU
2521 av Markus Wiechel och Eric Palmqvist (båda SD)
Beredskapslag
FöU
2522 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Muslimska brödraskapet
JuU
2523 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
En uppdaterad kommunallag i Sverige
KU
2524 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Förändringar av kommunallagen för bättre protokollföring
KU
2525 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Småföretagares bokförings- och deklarationsmöjligheter
SkU
2526 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Utökad skattefrihet för bostäder
SkU
2527 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Ett transparent skattesystem
SkU yrkande 1-4
KU yrkande 5
2528 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Religionsfrihet
KU
2529 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
En moderniserad alkoholpolitik
SoU
2530 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Rätt till kejsarsnitt och en utvecklad förlossnings- och mödravård
SoU
2531 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Slopat skattefinansierat stöd och utökad granskning av trossamfund
KrU
2532 av Markus Wiechel (SD)
Ökat skydd för känsliga personuppgifter
SkU
2533 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Samlad satsning för den svenska diasporan
KrU
2534 av Markus Wiechel (SD)
Förenklingar för företagare
NU
2535 av Markus Wiechel (SD)
Momslättnader till transportsektorn
SkU
2536 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Satsning på Stockholms skärgård
MJU yrkande 1-2, 4-8
NU yrkande 3
SoU yrkande 9
TU yrkande 10-11
KrU yrkande 12
2537 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Försäljning av statliga bolag
NU yrkande 1-2
FiU yrkande 3
2538 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område
NU
2539 av Lars Engsund (M)
Åtgärder för ett robust elsystem
NU
2540 av Lars Johnsson m.fl. (M)
Bevarande av ålfisket som ett nationellt kulturarv
MJU yrkande 1
KrU yrkande 2
2541 av Noria Manouchi (M)
Återförande av barn som förts utomlands
UU
2542 av Noria Manouchi m.fl. (M)
Nationell Öresundsagenda
UU
2543 av Cecilia Engström (KD)
En nationell immaterialrättsstrategi
NU
2544 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Psykisk ohälsa bland unga
SoU
2545 av Sofia Amloh m.fl. (S)
Karensavdraget vid sjukdom
SfU
2546 av Hans Ekström m.fl. (S)
En långsiktig, sammanhållen plan för Mälaren
CU
2547 av Tomas Eneroth (S)
Förenkling av innovationsarbetet
NU
2548 av Jamal El-Haj m.fl. (S)
Ökad finansiering av biblioteken
KrU
2549 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Destinationsutveckling av östra Skåne
NU
2550 av Jytte Guteland och Mattias Vepsä (båda S)
Utredning om hälsovarningar på alkoholprodukter
SoU
2551 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S)
Omlokalisering av statlig myndighet till Blekinge
NU
2552 av Magnus Manhammar m.fl. (S)
Initiativ från Sverige till ekocidlagstiftning
UU
2553 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Snabbare tågresa Stockholm–Oslo
TU
2554 av Serkan Köse m.fl. (S)
Södertörns högskola
UbU
2555 av Åsa Karlsson och Isak From (båda S)
Orosanmälan vid köp av sexuella tjänster
JuU
2556 av Åsa Karlsson och Isak From (båda S)
Dagersättning för asylsökande
SfU
2557 av Åsa Karlsson m.fl. (S)
Jämställd klimatpolitik
MJU
2558 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S)
Sekretesslagstiftningen
KU
2559 av Jytte Guteland m.fl. (S)
Stärkt finansiering av och kvalitet på högre utbildning
UbU
2560 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Utbyggnad av infrastruktur i Skåne och ordning på vägarna
TU
2561 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Sveriges ambassad till Jerusalem
UU
2562 av Morgan Johansson m.fl. (S)
Internationell samverkan
UU yrkande 1-7, 9-14
TU yrkande 8
2563 av Morgan Johansson m.fl. (S)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
UU
2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S)
Försvar och samhällets krisberedskap
FöU yrkande 1-36, 38-39, 41, 43-50, 52-60
UU yrkande 37, 40, 42
SoU yrkande 51
TU yrkande 61
2565 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Studiestödsmålet
UbU
2566 av Jytte Guteland m.fl. (S)
Inrättande av ett nationellt resurscentrum i fråga om geografi
UbU
2567 av Mattias Vepsä m.fl. (S)
Höjda kapitalskatter som en del av framtidens skattereform
SkU
2568 av Daniel Vencu Velasquez Castro m.fl. (S)
Kärnvapenfritt Stockholm och Sverige
UU
2569 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Förlängt körkortslån
UbU
2570 av Mathias Tegnér m.fl. (S)
Om Sveriges handelsrelationer i Sydostasien
NU
2571 av Mattias Vepsä och Lawen Redar (båda S)
Införande av en lobbylagstiftning och ett lobbyregister
KU
2572 av Mirja Räihä m.fl. (S)
Fler LSS-boenden och ett nationellt kompetenscentrum inom området
SoU
2573 av Ola Möller m.fl. (S)
Gör den 16 mars till internationell dag mot kemvapen
KU
2574 av Mathias Tegnér (S)
Stopp för hundsmuggling
MJU
2575 av Helena Vilhelmsson och Anne-Li Sjölund (båda C)
Motverkande av sexsomni och somnambulism
JuU
2576 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
Justering av trängselskatt – införande av en Lidingöregel
SkU
2577 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Borttagande av gränskontrollerna mellan Sverige och Danmark
JuU
2578 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Cirkulära livsmedelssystem
MJU
2579 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Öresundsmetro
TU
2580 av Anna Lasses m.fl. (C)
Dansbandsmomsen
SkU
2581 av Kerstin Lundgren (C)
En parlamentarisk utredning av dödshjälp
SoU
2582 av Kerstin Lundgren (C)
Sveriges behov av att rusta för klimatförändringar
FöU
2583 av Kerstin Lundgren (C)
Begäran om upphävande av svenskt medborgarskap
SfU
2584 av Kerstin Lundgren (C)
En generös prövning av PBL
CU
2585 av Kerstin Lundgren (C)
Ansvar för rovdjursförvaltningen
MJU
2586 av Kerstin Lundgren (C)
Gårdsförsäljning
SoU
2587 av Helena Vilhelmsson (C)
Virtuella stängsel
MJU
2588 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
Situationen för kvinnor som tvingas leva gömda
AU yrkande 1
JuU yrkande 2
SkU yrkande 3
CU yrkande 4-5
2589 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
Moderniserad lagstiftning för att motverka spridning av våldsam pornografi, ett digitalt barnskydd
KU
2590 av Helena Vilhelmsson (C)
Detektering av barnpornografiskt material
JuU
2591 av Christofer Bergenblock (C)
Nytt tågstopp på Västkustbanan mellan Varberg och Falkenberg
TU
2592 av Catarina Deremar (C)
Åtgärder för bättre järnvägsinfrastruktur i Uppsala län
TU
2593 av Mikael Eskilandersson och Angelica Lundberg (båda SD)
Järnvägsförbindelse mellan Helsingborg och Linköping via Jönköping
TU
2594 av Angelica Lundberg och Mikael Eskilandersson (båda SD)
Låsta föräldradagar vid vårdnadstvister
SfU
2595 av Angelica Lundberg (SD)
Översyn av tillsatser i mat
MJU
2596 av Angelica Lundberg (SD)
Motverkande av ungas tobaksrökning
SoU
2597 av Angelica Lundberg (SD)
Schemalagda skolmåltider
UbU
2598 av Angelica Lundberg och Markus Wiechel (båda SD)
Utredning av möjligheten att avskaffa flerbarnstillägget
SfU
2599 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C)
Ett nationellt system för spök- och skrotbåtar
MJU
2600 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo
TU
2601 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Planering och byggnation av Österleden
TU
2602 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
Strandskyddet och utvecklingen i skärgården och på landsbygden
MJU
2603 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Ökad andel av nationella planen
TU
2604 av Martin Ådahl (C)
Delad föräldraförsäkring
SfU
2605 av Martin Ådahl (C)
Belarus
UU
2606 av Martin Ådahl (C)
Dalhalla – en nationell sommarscen för Kungliga Operan
KrU
2607 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Parkeringsavgifter för elbilar
TU
2608 av Martin Ådahl (C)
Vapenexport till Saudiarabien
UU
2609 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Cyklar
TU
2610 av Kerstin Lundgren (C)
Motorvägstunnel under Södertälje kanal
TU
2611 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
Brytande av det digitala utanförskapet
TU
2612 av Anna Lasses och Kerstin Lundgren (båda C)
Solceller
CU
2613 av Anna Lasses och Kerstin Lundgren (båda C)
Våld vid idrottsevenemang
JuU
2614 av Malin Björk m.fl. (C)
Säkrande av ideella föreningars tillgång till bankkonto
FiU
2615 av Ulrika Heie och Anne-Li Sjölund (båda C)
Översyn av det kommunala utjämningssystemet
FiU
2616 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
En samordnad och effektiv bekämpning av cancer
SoU
2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU yrkande 1, 3-4, 6-31, 33-35, 37-51, 53‑56, 59, 61-66, 68-69, 73-74, 78-83, 85-87, 89‑104, 106-120, 122-128
FiU yrkande 2, 32, 72
SfU yrkande 5
FöU yrkande 36
KU yrkande 52, 58
AU yrkande 57, 67, 70-71, 88
KrU yrkande 60, 105
UbU yrkande 75-77
JuU yrkande 84
CU yrkande 121
2618 av Yasmine Eriksson (SD)
Förbud mot erbjudanden och kampanjer på sockerrika livsmedel
CU
2619 av Yasmine Eriksson (SD)
Kommuners samverkan för att motverka hemlöshet
SoU
2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
AU yrkande 1-36, 39-50
SoU yrkande 37-38
SfU yrkande 51
2621 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
AU yrkande 1-2, 4-8, 10-11
SoU yrkande 3
SfU yrkande 9
2622 av Anders Ygeman m.fl. (S)
Migration
AU yrkande 1, 7
SfU yrkande 2-6, 8-14
2623 av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
SfU yrkande 1-8, 10-12
AU yrkande 9
2624 av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
SfU
2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
TU yrkande 1-46, 48-53
UbU yrkande 47
2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Digitaliseringspolitik för klimat, trygghet och tillväxt
TU yrkande 1-9, 11-12
AU yrkande 10
KU yrkande 13
2627 av Boriana Åberg (M)
Republiken Kinas deltagande i FN:s underorganisationer
UU
2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
MJU yrkande 1-6, 9-10, 12-45
NU yrkande 7-8
CU yrkande 11
2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
MJU yrkande 1-7, 9-14, 17-18, 21, 23-31, 34‑46, 49, 52-56
FöU yrkande 8
NU yrkande 15-16, 20, 22
TU yrkande 19
CU yrkande 32-33, 47-48, 50-51
2630 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Immateriella rättigheter
NU
2631 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Näringsliv
NU yrkande 1-4, 6-8, 11-15
UbU yrkande 5
MJU yrkande 9
AU yrkande 10
2632 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Handel och exportfrämjande
NU yrkande 1-6, 8-23
AU yrkande 7
2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Gruv- och mineralpolitik
MJU yrkande 1, 3-4, 10
NU yrkande 2, 5-9, 11
2634 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
NU
2635 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
NU
2636 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Familjerätt
SoU yrkande 1-4, 10, 15, 17, 19
CU yrkande 5-9, 11-14, 16, 18, 21, 24-28
SfU yrkande 20
AU yrkande 22-23
2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Bostadspolitik
CU yrkande 1-10, 13-23, 25-35, 37
FiU yrkande 11, 24
SfU yrkande 12
JuU yrkande 36
AU yrkande 38
2638 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Konsumentpolitik
CU yrkande 1, 3-10
FiU yrkande 2
2639 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
CU
2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
JuU yrkande 1-25, 28-45, 47-54, 57-59, 61‑62, 65-71, 73-74, 77-81
SoU yrkande 26-27
AU yrkande 46, 55-56, 60, 63-64
CU yrkande 72
FiU yrkande 75-76
KU yrkande 82-84
2641 av Josefin Malmqvist (M)
Skärpta insatser mot bidragsfusk
SoU yrkande 1-3, 5
JuU yrkande 4
2642 av Alexander Christiansson (SD)
Romansbedrägerier
CU yrkande 1
JuU yrkande 2
2643 av Alexander Christiansson (SD)
Stöd förföljda kristna
UU
2644 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
SkU
2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Skattepolitik
SkU yrkande 1-12, 14-15, 17
JuU yrkande 13
AU yrkande 16
2646 av Mikael Damberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
FiU yrkande 1-7, 11-12
KU yrkande 8
CU yrkande 9
JuU yrkande 10
2647 av Mikael Damberg m.fl. (S)
Offentlig upphandling
FiU
2648 av Mikael Damberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
FiU
2649 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Ökad delaktighet
SoU yrkande 1-2
TU yrkande 3
2650 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Långsiktiga förutsättningar för mänskliga rättigheter
SoU
2651 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Långsiktigt hållbar LSS
SoU
2652 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Stöd och hjälp i vardagen
TU yrkande 1-4
SoU yrkande 5-9
2653 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Den könsbekräftande vården i Sverige
SoU
2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S)
Sammanhållning i en svår tid
FiU
2655 av Mikael Damberg m.fl. (S)
Finansiell stabilitet, finansmarknadsfrågor och betalningssystemet
FiU
2656 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
EBO-lagen och nya asylboenden
SfU
2657 av Kadir Kasirga m.fl. (S)
Den svenska modellen
AU
2658 av Jytte Guteland (S)
Bevara förbehållet om att inte tillåta kärnvapen på svensk mark
UU
2659 av Jamal El-Haj m.fl. (S)
Hävande av ockupationen av Palestina
UU
2660 av Mirja Räihä m.fl. (S)
Skyddsombudens tillträde till alla arbetsplatser
AU
2661 av Mattias Vepsä m.fl. (S)
Stockholm som en hållbar tillväxtmotor
NU yrkande 1
CU yrkande 2, 8
FiU yrkande 3
JuU yrkande 4
SfU yrkande 5
KrU yrkande 6
MJU yrkande 7
TU yrkande 9-10
UbU yrkande 11
2662 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Fler värnplikts- och civilpliktsutbildningar i Stockholms- och Mälardalsregionen
FöU
2663 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 21 Energi
NU
2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Jämställdhetspolitisk motion
AU yrkande 1, 6-7, 9, 12, 17-18, 20-21, 24‑25, 28, 71-72, 94, 103-106, 118
UU yrkande 2, 65
KU yrkande 3-5, 64
CU yrkande 8, 41, 115-117
SkU yrkande 10, 13-14
UbU yrkande 11, 19, 29-38, 44, 46, 77-78, 99
NU yrkande 15-16
SoU yrkande 22-23, 42-43, 45, 47-63, 66-70, 73-76, 79, 81, 87, 89-91, 93, 95-98, 101-102, 112-113, 120‑126
SfU yrkande 26-27, 40, 92
KrU yrkande 39
JuU yrkande 80, 82-86, 88, 100, 107-111, 114, 119
2665 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
FiU
2666 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
UU
2667 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
FiU
2668 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Ökade resurser till åtgärder mot psykisk ohälsa i utsatta områden
SoU yrkande 1-2
UbU yrkande 3
2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Rättspolitik
JuU yrkande 1, 10-11, 13-36, 41-46, 50-51, 55, 64, 67, 71-82, 95, 103, 107-109, 111, 116‑128, 130, 137, 139, 142-146, 149-152, 155, 158, 167, 171-173, 178
SoU yrkande 2-5, 8-9, 12, 63, 65-66, 68-70, 83-84, 88-89, 91-92, 94, 97-101, 129, 131‑136, 138, 140‑141, 147-148, 157
UbU yrkande 6-7, 102, 104
CU yrkande 37-39, 85-87, 90
KrU yrkande 40
SkU yrkande 47-49
FiU yrkande 52-54, 163-165
AU yrkande 56-62, 105-106, 153-154, 159
SfU yrkande 93, 96
MJU yrkande 110, 114-115
NU yrkande 112
UU yrkande 113
KU yrkande 156, 160-162, 166, 168, 174‑177, 179‑184
TU yrkande 169-170
2670 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
MJU
2671 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
MJU
2672 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Förbättrat stöd till människor som har sex mot ersättning
SoU
2673 av Jacob Risberg m.fl. (MP)
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
UU
2674 av Jan Riise m.fl. (MP)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
KU
2675 av Rasmus Ling m.fl. (MP)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
JuU
2676 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
KrU
2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
En socialförsäkring med människan i centrum
SoU yrkande 1, 18
SfU yrkande 2-16, 19-20
FöU yrkande 17
2678 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Utgiftsområde 8 Migration
SfU
2679 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Stärka teckenspråkets ställning i Sverige
KrU yrkande 1, 3, 6
KU yrkande 2, 5
UbU yrkande 4
2680 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
UbU
2681 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
UbU
2682 av Emma Berginger m.fl. (MP)
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
FöU
2683 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Statliga bolag
NU
2684 av Åsa Westlund m.fl. (S)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
UbU
2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
KU yrkande 1-10, 12-14, 18-20
NU yrkande 11
KrU yrkande 15-17
2686 av Lawen Redar m.fl. (S)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
KrU yrkande 1-9, 11-21, 23-28, 32-35, 37, 39-44
SfU yrkande 10, 36
FiU yrkande 22
KU yrkande 29-31
SoU yrkande 38
2687 av Åsa Westlund m.fl. (S)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
UbU yrkande 1-22, 24-41, 44-95
JuU yrkande 23, 42-43
2688 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Sveriges självständighet i Bryssel
KU
2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Det gröna framtidsbygget
FiU
2690 av Jonas Andersson (SD)
Skarven i Roxen
MJU
2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
En tydlig väg till integration
AU yrkande 1-3, 8, 11-12, 16, 20-21, 25-30, 34, 38, 42-43, 45-46, 48-54, 60-61, 63-66
CU yrkande 4-7
SfU yrkande 9-10, 13-15, 17-19, 23-24, 31
KrU yrkande 22, 62
SkU yrkande 32
UbU yrkande 33, 35-37, 39-41, 44, 47, 57-59
SoU yrkande 55-56
2692 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
Ingen beskattning av inkomster från prostitution
SkU
2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
El- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd
NU yrkande 1-8, 10-18
MJU yrkande 9
2694 av Aron Emilsson (SD)
Ökad jakt på skarv
MJU
2695 av Aron Emilsson (SD)
Vindkraftsexploatering
MJU
2696 av Aron Emilsson (SD)
Gammelskog för kvalitetsvirke
MJU
2697 av Aron Emilsson (SD)
Stat och region i samverkan för postcovidmottagning i Östergötland
SoU
2698 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
AU
2699 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
En grön feministisk utvecklings- och biståndspolitik
UU yrkande 1-6, 8-19, 21, 24-27
MJU yrkande 7
NU yrkande 20, 22-23
2700 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Utgiftsområde 21 Energi
NU
2702 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
CU
2703 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
NU
2704 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU
2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Ett rikare liv för äldre
AU yrkande 1-2, 7-8, 36, 49
SoU yrkande 3, 13-31, 33, 37-38, 42-43, 51, 54, 56‑63
FiU yrkande 4, 67
UbU yrkande 5-6
TU yrkande 9-12, 45-48
KrU yrkande 32, 34-35
SfU yrkande 39, 41, 64-65
KU yrkande 40
CU yrkande 44, 50, 52-53, 55, 66
2706 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
AU
2707 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
SfU
2708 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
TU
2709 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Kommuners behov och rätt att övervaka och beivra hastighetsöverträdelser
JuU yrkande 1-2
TU yrkande 3-8
2710 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
SfU
2711 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
SkU
2712 av Julia Kronlid (SD)
Rätt till skolskjuts till resursskola
UbU
2713 av Helena Vilhelmsson (C)
Förändring av reglerna om licensplikt för vapenmagasin
JuU
2715 av Mikael Larsson m.fl. (C)
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
FöU
2716 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
UU
2717 av Martin Ådahl m.fl. (C)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
FiU
2718 av Malin Björk m.fl. (C)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
KU
2719 av Anna Lasses m.fl. (C)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
UU
2720 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
JuU
2721 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
SkU
2722 av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
AU
2723 av Anders W Jonsson (C)
Ett levande fäbodbruk
MJU
2724 av Ulrika Heie m.fl. (C)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
TU
2725 av Martina Johansson m.fl. (C)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
SfU
2726 av Martina Johansson m.fl. (C)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
SfU
2727 av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 8 Migration
SfU
2728 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
NU
2729 av Martin Ådahl m.fl. (C)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
FiU
2730 av Daniel Bäckström m.fl. (C)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
MJU
2731 av Martina Johansson m.fl. (C)
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
SfU
2732 av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU
2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
Centerpartiets budgetmotion 2024
FiU
2734 av Anders W Jonsson och Helena Vilhelmsson (båda C)
Djurrättsaktivism
JuU yrkande 1-7, 9-13
KrU yrkande 8
UbU yrkande 14
2735 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
SfU
2736 av Rickard Nordin (C)
E-sport och spelande i Sverige
KrU yrkande 1-6, 8
UbU yrkande 7, 10
NU yrkande 9
2737 av Anders Ådahl (C)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
UbU
2738 av Alireza Akhondi (C)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
CU
2739 av Jonny Cato (C)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
AU
2740 av Niels Paarup-Petersen (C)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
UbU
2741 av Rickard Nordin (C)
Utgiftsområde 21 Energi
NU
2742 av Catarina Deremar (C)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
KrU
2743 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
NU
2744 av Rickard Nordin (C)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
MJU
Innehållsförteckning
§ 1 Tyst minut för offren för gårdagens terrordåd i Bryssel
Anf. 1 TALMANNEN
§ 2 Justering av protokoll
§ 3 Anmälan om återtagande av plats i riksdagen
§ 4 Avsägelser
§ 5 Anmälan om kompletteringsval
§ 6 Meddelande om namnändring
§ 7 Meddelande om frågestund
§ 8 Anmälan om subsidiaritetsprövningar
§ 9 Anmälan om fördröjda svar på interpellationer
§ 10 Anmälan om faktapromemorior
§ 11 Ärenden för hänvisning till utskott
§ 12 Motioner för omedelbar hänvisning
§ 13 Svar på interpellation 2023/24:23 om nedskärning av anslag för brottsförebyggande insatser mitt i ökande gängvåld
Anf. 2 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 3 LARS ISACSSON (S)
Anf. 4 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 5 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 6 LARS ISACSSON (S)
Anf. 7 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 8 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 9 LARS ISACSSON (S)
Anf. 10 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
§ 14 Svar på interpellation 2023/24:33 om samverkan för brottsförebyggande arbete
Anf. 11 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 12 ANNA WALLENTHEIM (S)
Anf. 13 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 14 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 15 ANNA WALLENTHEIM (S)
Anf. 16 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 17 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 18 ANNA WALLENTHEIM (S)
Anf. 19 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
§ 15 Svar på interpellation 2023/24:48 om åtgärder för att förhindra gängens fortlevnad
Anf. 20 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 21 MARCUS WENNERSTRÖM (S)
Anf. 22 SANNE LENNSTRÖM (S)
Anf. 23 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 24 MARCUS WENNERSTRÖM (S)
Anf. 25 SANNE LENNSTRÖM (S)
Anf. 26 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 27 MARCUS WENNERSTRÖM (S)
Anf. 28 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
§ 16 Svar på interpellation 2023/24:29 om veto i
EU-förhandlingar
Anf. 29 Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)
Anf. 30 MATILDA ERNKRANS (S)
Anf. 31 Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)
Anf. 32 MATILDA ERNKRANS (S)
Anf. 33 Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)
Anf. 34 MATILDA ERNKRANS (S)
Anf. 35 Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)
§ 17 Svar på interpellation 2023/24:27 om statligt stöd till kommuners krishantering
Anf. 36 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 37 MARCUS WENNERSTRÖM (S)
Anf. 38 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 39 MARCUS WENNERSTRÖM (S)
Anf. 40 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 41 MARCUS WENNERSTRÖM (S)
Anf. 42 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
§ 18 Svar på interpellation 2023/24:40 om filmarkivet i
Grängesberg
Anf. 43 Utbildningsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 44 SOFIE ERIKSSON (S)
Anf. 45 Utbildningsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 46 SOFIE ERIKSSON (S)
Anf. 47 Utbildningsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 48 SOFIE ERIKSSON (S)
Anf. 49 Utbildningsminister MATS PERSSON (L)
§ 19 Svar på interpellation 2023/24:71 om målet för studiestödssystemet
Anf. 50 Utbildningsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 51 NIKLAS SIGVARDSSON (S)
(forts.)
Ajournering
Återupptaget sammanträde
§ 19 (forts.) Svar på interpellation 2023/24:71 om målet för studiestödssystemet
Anf. 52 Utbildningsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 53 NIKLAS SIGVARDSSON (S)
Anf. 54 Utbildningsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 55 NIKLAS SIGVARDSSON (S)
Anf. 56 Utbildningsminister MATS PERSSON (L)
§ 20 Svar på interpellation 2023/24:15 om översyn av regler för Natura 2000-områden
Anf. 57 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 58 MIKAEL LARSSON (C)
Anf. 59 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 60 MIKAEL LARSSON (C)
Anf. 61 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 62 MIKAEL LARSSON (C)
Anf. 63 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
§ 21 Svar på interpellation 2023/24:34 om transportsektorns omställning från fossilt till fossilfritt
Anf. 64 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 65 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 66 BEATRICE TIMGREN (SD)
Anf. 67 STAFFAN EKLÖF (SD)
Anf. 68 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 69 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 70 BEATRICE TIMGREN (SD)
Anf. 71 STAFFAN EKLÖF (SD)
Anf. 72 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 73 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 74 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
§ 22 Svar på interpellation 2023/24:35 om avvecklingen av medel för klimatanpassningsarbete
Anf. 75 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 76 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 77 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 78 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 79 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 80 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 81 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
§ 23 Svar på interpellationerna 2023/24:37 och 44 om
klimatmålen
Anf. 82 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 83 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 84 JOAKIM JÄRREBRING (S)
Anf. 85 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 86 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 87 JOAKIM JÄRREBRING (S)
Anf. 88 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
Anf. 89 ELIN SÖDERBERG (MP)
Anf. 90 JOAKIM JÄRREBRING (S)
Anf. 91 Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L)
§ 24 Bordläggning
§ 25 Anmälan om interpellationer
§ 26 Anmälan om frågor för skriftliga svar
§ 27 Anmälan om skriftliga svar på frågor
§ 28 Kammaren åtskildes kl. 19.55.
Bilaga.......................................................................................................87
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2023