Regeringens proposition 2023/24:113

Rätt till uppgifter om en EETS-betalnings- Prop.
förmedlares kunder och deras fordon 2023/24:113

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 mars 2024

Ulf Kristersson

Andreas Carlson

(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem för att genomföra artikel 5.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/520 av den 19 mars 2019 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, det s.k. EETS-direktivet.

Ändringarna innebär att en avgiftsupptagare ska ha rätt att få uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och deras fordon om det behövs för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot en skattemyndighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

1

Prop. 2023/24:113

2

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 3
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:1164) om  
  elektroniska vägtullssystem .............................................................. 4
3 Ärendet och dess beredning .............................................................. 7
4 Systemet för elektroniska vägtullstjänster ........................................ 7
5 Genomförande av artikel 5.9 i EETS-direktivet................................ 9
  5.1 EETS-betalningsförmedlares skyldigheter ......................... 9
  5.2 Behandling av personuppgifter......................................... 10
  5.3 Sekretess hos avgiftsupptagare......................................... 12
  5.4 Tystnadsplikt i privat verksamhet .................................... 13
6 Ikraftträdande.................................................................................. 16
7 Konsekvenser.................................................................................. 17
8 Författningskommentar................................................................... 18
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Rätt till uppgifter  
    om en EETS-betalningsförmedlares kunder och  
    deras fordon...................................................................... 21
Bilaga 2 Promemorians lagförslag.................................................. 22
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ................................. 25
Bilaga 4 Lagrådets yttrande ............................................................ 26
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024 ......... 27
1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2023/24:113
 

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem.

3

Prop. 2023/24:113

2Förslag till lag om ändring i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem

dels att 7 och 32 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 32 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

  En EETS-betalningsförmedlare ska  
  1. när ett avtal om att utföra vägtullstjänster träffas informera EETS-
  väganvändaren om den behandling av personuppgifter som avtalet medför
  och om dennes rättigheter enligt  
  a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27
  april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av
  personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphä-
  vande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd
  EU:s dataskyddsförordning, och  
  b) lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data-
  skyddsförordning samt föreskrifter som har meddelats i anslutning till den
  lagen,  
  2. när ett avtal om att utföra vägtullstjänster träffas informera EETS-
  väganvändaren om giltiga sätt att betala en vägtull,
  3. offentliggöra information om sin täckning enligt 6 § och eventuella
  förändringar av den,  
  4. inom en månad från registreringen offentliggöra eventuella planer på
  att utvidga sin täckning enligt 6 §,  
  5. vid behov förse de EETS-väganvändare med vilka avtal om utförande
  av vägtullstjänster har träffats med fordonsutrustning som uppfyller före-
  skrivna tekniska krav och visa att utrustningen uppfyller kraven,
  6. föra en förteckning över fordonsutrustning som inte längre är godkänd
  och som är kopplad till ett avtal mellan förmedlaren och en EETS-väg-
  användare,  
  7. offentliggöra sina villkor för 7. offentliggöra sina villkor för
  att träffa avtal med EETS-vägan- att träffa avtal om EETS,
  vändare,  
  1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/520 av den 19 mars 2019 om
  driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöver-
  skridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, i den
4 ursprungliga lydelsen.  
2 Senaste lydelse 2022:351.  

8. ge en avgiftsupptagare den information som behövs för att kunna Prop. 2023/24:113 beräkna och ta ut en vägtull eller för att kontrollera EETS-betalningsför-

medlarens beräkning av den vägtull som tas ut av en EETS-väganvändare,

och  
9. samarbeta med en avgiftsupp- 9. samarbeta med en avgiftsupp-
tagare och omedelbart ge avgifts- tagare genom att i fråga om fordon
upptagaren uppgifter om ett berört som omfattas av ett avtal mellan
fordon och den kund som har EETS-betalningsförmedlaren och
träffat avtal med EETS-betalnings- en kund om utförande av vägtulls-
förmedlaren om utförande av väg- tjänster
tullstjänster för fordonet, när det är a) omedelbart ge avgiftsupptaga-
nödvändigt för indrivning av en ren uppgifter om ett fordon och den
vägtull eller för att avgiftsupp- kund som fordonet hänförs till, när
tagaren ska kunna underrätta kun- det är nödvändigt för indrivning av
den om en skyldighet att betala en en vägtull eller för att avgiftsuppta-
vägtull eller när det misstänks att garen ska kunna underrätta kunden
kunden inte har betalat en vägtull. om en skyldighet att betala en väg-
  tull eller när det misstänks att kun-
  den inte har betalat en vägtull, och
  b) ge en avgiftsupptagare i Sve-
  rige uppgifter om alla fordon som
  under en viss tidsperiod har färdats
  i avgiftsupptagarens vägtullsom-
  råde och de kunder som fordonen
  hänförs till, inom två dagar från det
  att EETS-betalningsförmedlaren
  tagit emot en begäran från avgifts-
  upptagaren om att få de uppgifter
  som behövs för att avgiftsupp-
  tagaren ska kunna fullgöra sina
  skyldigheter i förhållande till en
  skattemyndighet.

32 §3

Personuppgifter som har erhållits enligt 28 § får endast behandlas för att identifiera ett fordon eller en ägare eller innehavare av ett fordon i syfte att ta upp eller driva in vägtullar.

Första stycket gäller även för personuppgifter som har erhållits enligt 7 § 9, om avgiftsupptagaren även är betalningsförmedlare.

32 a §

En avgiftsupptagare som också är betalningsförmedlare får behandla personuppgifter som inhämtats enligt 7 § 9 endast för att

3 Senaste lydelse 2022:351. 5
Prop. 2023/24:113   1. identifiera ett fordon eller en
    ägare eller innehavare av ett for-
    don i syfte att ta upp eller driva in
    vägtullar, eller
    2. fullgöra en skyldighet i förhål-
    lande till en skattemyndighet.
     
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

6

3 Ärendet och dess beredning Prop. 2023/24:113
 

Europeiska kommissionen har i ett motiverat yttrande gjort gällande att Sverige genom att inte anta de lagar och andra författningar som krävs för att följa artikel 5.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/520 av den 19 mars 2019 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, nedan kallat EETS-direktivet, eller genom att inte överlämna dessa bestämmelser till kommissionen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 32.1 i direktivet.

En promemoria om genomförandet av artikel 5.9 i EETS-direktivet har därför tagits fram inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (LI2024/00009).

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

4Systemet för elektroniska vägtullstjänster

Det europeiska systemet för elektroniska vägtullstjänster (European Electronic Toll Service), EETS, regleras i EETS-direktivet. Direktivet syftar till att åstadkomma driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem i Europa och att underlätta gränsöverskridande informationsutbyte av uppgifter om fordon och ägare eller innehavare av fordon för att underlätta betalning av vägtullar. Med elektroniskt vägtullssystem avses ett tekniskt och administrativt system för att ta upp vägtullar i ett vägtullsområde med stöd av fordonsutrustning eller automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt. Med vägtull avses en avgift eller skatt som betalas för fordonstrafik i ett vägtullsområde. Avsikten är att en väganvändare ska kunna anlita en s.k. EETS-betalningsförmedlare för betalning av alla sina vägtullar till avgiftsupptagare i flera, på sikt alla, elektroniska vägtullssystem i Europa, vilket ska underlätta för väganvändarna. Alla väganvändarens vägtullar under en viss period, för färder i alla vägtullssystem som EETS-betalningsförmedlaren verkar i, samlas då till en faktura som betalas till betalningsförmedlaren. Betalningsförmedlaren förmedlar därefter betalningen till de berörda avgiftsupptagarna. För att en EETS-betalningsförmedlare ska få verka i en avgiftsupptagares vägtullsområde krävs ett avtal med avgiftsupptagaren.

7

Prop. 2023/24:113 Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem, förkortad LEV, och förordningen (2022:782) om elektroniska vägtullssystem.

I 4 § LEV förklaras innebörden av vissa centrala ord och uttryck som används i lagen.

En avgiftsupptagare är en myndighet eller en juridisk person som genom ett elektroniskt vägtullssystem tar upp vägtullar för fordonstrafik i ett vägtullsområde (punkt 2).

Av punkt 3 framgår att en betalningsförmedlare är en juridisk person som tillhandahåller vägtullstjänster. Med vägtullstjänst avses enligt punkt 16 en tjänst som ska göra det möjligt för en väganvändare att genom ett kontrakt med en betalningsförmedlare kunna samla betalningen av alla vägtullar under en viss period, för färder i alla vägtullssystem som betalningsförmedlaren verkar i, till en faktura. Betalningsförmedlaren ska tillhandahålla den fordonsutrustning som krävs, t.ex. en transponder, och sköta alla kontakter med avgiftsupptagaren. Utgångspunkten är alltså att väganvändaren inte ska ha någon kontakt med avgiftsupptagaren, utan endast med sin betalningsförmedlare. Betalningsförmedlaren ska sköta betalningen av vägtull till avgiftsupptagaren och garantera att avgiftsupptagaren får betalt för godkända passager, dvs. även om väganvändaren inte skulle betala vägtullen till sin betalningsförmedlare.

EETS är en särskild europeisk elektronisk vägtullstjänst som en EETS- betalningsförmedlare tillhandahåller en EETS-väganvändare (punkt 4). Särskilda regler gäller för EETS enligt EETS-direktivet. En EETS- betalningsförmedlare är en särskild typ av betalningsförmedlare som är registrerad enligt LEV eller i en annan stat inom EES i enlighet med direktiv (EU) 2019/520, i den ursprungliga lydelsen, och som ger EETS- väganvändare tillgång till EETS (punkt 5).

Med väganvändare förstås den som har träffat avtal med en betalningsförmedlare om en vägtullstjänst (punkt 13), och med EETS-väganvändare förstås den som har träffat avtal med en EETS- betalningsförmedlare om att få tillgång till den särskilda europeiska vägtullstjänsten EETS (punkt 6).

I Sverige tas vägtullar ut i form av infrastrukturavgifter och trängselskatt. Infrastrukturavgifter tas ut på tre broar på allmän väg i Sundsvall, Motala respektive Nacka. Trängselskatt tas ut i Stockholm och Göteborg. Transportstyrelsen är den myndighet som sköter det faktiska uttaget av både infrastrukturavgifter och trängselskatt på allmän väg och är därför utsedd till avgiftsupptagare för båda systemen enligt lagen om elektroniska vägtullssystem, se 4 § förordningen om elektroniska vägtullssystem. Transportstyrelsen har inte tecknat avtal med någon EETS-betalnings- förmedlare om förmedling av betalning för infrastrukturavgifter eller trängselskatt. Betalningsförmedling förekommer alltså för närvarande inte i fråga om vägtullar på allmän väg.

Infrastrukturavgifter tas också ut på den enskilda vägen Öresundsbron av avgiftsupptagaren Öresundsbrokonsortiet. Öresundsbrokonsortiet är även EETS-betalningsförmedlare genom verksamheten i ÖresundPAY.

8

5 Genomförande av artikel 5.9 i EETS- Prop. 2023/24:113
 
  direktivet  
5.1 EETS-betalningsförmedlares skyldigheter  
   
Regeringens förslag: En EETS-betalningsförmedlare ska offentlig-  
göra sina villkor för att träffa avtal om den europeiska elektroniska  
vägtullstjänsten EETS.  
En EETS-betalningsförmedlare ska ge en avgiftsupptagare i Sverige  
uppgifter om alla fordon som under en viss tidsperiod har färdats i  
avgiftsupptagarens vägtullsområde och som kan hänföras till EETS-  
betalningsförmedlarens kunder och de kunder som fordonen hänförs  
till, inom två dagar från det att EETS-betalningsförmedlaren tagit emot  
en begäran från avgiftsupptagaren om att få de uppgifter som behövs  
för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter i  
förhållande till en skattemyndighet.  
   
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.  
Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.  
Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 § 7 LEV ska en EETS-  
betalningsförmedlare offentliggöra sina villkor för att träffa avtal med  
EETS-väganvändare. Av 4 § 6 LEV framgår att en EETS-väganvändare  
avser den som har träffat avtal med en EETS-betalningsförmedlare om att  
få tillgång till EETS, dvs. den europeiska elektroniska vägtullstjänsten.  
Avsikten är att EETS-betalningsförmedlaren ska offentliggöra sina villkor  
för att träffa avtal om tillhandahållandet av den europeiska elektroniska  
vägtullstjänsten, EETS, generellt. Som lagtexten för närvarande är  
utformad avser den endast krav på att offentliggöra villkoren för att träffa  
avtal med en EETS-väganvändare, dvs. en person som redan har ett avtal  
om tillgång till EETS. Lagtexten bör ändras så att kravet gäller att  
offentliggöra villkoren för att träffa avtal om EETS.  
Enligt artikel 5.9 i EETS-direktivet ska medlemsstaterna se till att en  
avgiftsupptagare som ansvarar för ett vägtullsområde på deras territorium  
har rätt att få vissa uppgifter från en EETS-betalningsförmedlare, om  
avgiftsupptagaren behöver uppgifterna för att kunna fullgöra sina skyldig-  
heter gentemot en skattemyndighet. Det avser uppgifter om alla fordon  
som ägs eller innehas av betalningsförmedlarens kunder och som under en  
viss tidsperiod har körts inom det vägtullsområde som avgiftsupptagaren  
ansvarar för samt uppgifter om dessa fordons ägare eller innehavare.  
EETS-betalningsförmedlaren ska lämna de begärda uppgifterna senast två  
dagar efter att ha tagit emot begäran.  
Det har inte framkommit att de nuvarande avgiftsupptagarna i Sverige  
skulle ha behov av att få uppgifter om EETS-betalningsförmedlares  
kunder och deras fordon för att kunna fullgöra skyldigheter gentemot en  
skattemyndighet. I närtid planeras det inte heller för att införa några nya  
vägtullssystem i Sverige. Det är dock inte uteslutet att ett behov av upp-  
gifter skulle kunna uppkomma t.ex. om en ny avgiftsupptagare som är  
registrerad i ett annat land skulle anlitas för att ta upp vägtullar i Sverige.  
En sådan avgiftsupptagare skulle eventuellt kunna ha behov av att lämna  
uppgifter om de fordon som har färdats i vägtullsområdet och om 9

Prop. 2023/24:113 fordonens ägare eller innehavare till skattemyndigheten i avgiftsupptagarens registreringsland. Skyldigheten för en EETS-betalningsförmed- lare att lämna uppgifter om sina kunder och deras fordon till en avgiftsupptagare i Sverige om det behövs för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra skyldigheter gentemot en skattemyndighet, bör därför framgå av lagen om elektroniska vägtullssystem. I 7 § 9 LEV finns en skyldighet för en EETS-betalningsförmedlare att lämna uppgifter till en avgiftsupptagare om en kund och dennes fordon om det behövs för t.ex. indrivning av en vägtull. Den nya uppgiftsskyldigheten omfattar samma typ av uppgifter, även om den har ett annat syfte. Skyldigheterna behandlas därför lämpligen i samma punkt, 7 § 9, i LEV. I fråga om begränsningar i rätten för en avgiftsupptagare att använda sådana uppgifter som har lämnats av EETS-betalningsförmedlaren, se avsnitten 5.2–5.4.

  5.2 Behandling av personuppgifter
   
  Regeringens förslag: En avgiftsupptagare som också är betalnings-
  förmedlare ska få behandla sådana uppgifter om en EETS-betalnings-
  förmedlares kunder och deras fordon som avgiftsupptagaren har fått
  från EETS-betalningsförmedlaren endast för att fullgöra en skyldighet
  i förhållande till en skattemyndighet.
   
  Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
  Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.
  Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om behandling av
  personuppgifter finns i 31 och 32 §§ LEV. Av 31 § första stycket LEV
  framgår att personuppgifter ska behandlas i enlighet med Europa-
  parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016
  om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av
  personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om
  upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan
  kallad EU:s dataskyddsförordning, lagen (2018:218) med kompletterande
  bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har
  meddelats i anslutning till den lagen. I 31 § andra stycket LEV finns
  bestämmelser om personuppgiftsansvar. En avgiftsupptagare, den som för
  avgiftsupptagarens räkning tar upp vägtullar och en EETS-betalnings-
  förmedlare är personuppgiftsansvariga för den behandling av person-
  uppgifter som deras respektive verksamhet innebär. I 32 § LEV finns
  bestämmelser som begränsar rätten att använda vissa uppgifter till
  särskilda ändamål.
  Som framgår av avsnitt 5.1 har det inte framkommit att de nuvarande
  avgiftsupptagarna i Sverige skulle ha behov av att få uppgifter om EETS-
  betalningsförmedlares kunder och deras fordon för att kunna fullgöra
  skyldigheter gentemot en skattemyndighet. I den utsträckning skyldig-
  heten för en EETS-betalningsförmedlare att lämna ut uppgifter om sina
  kunder och deras fordon till en avgiftsupptagare enligt 7 § 9 LEV tillämpas
  kommer den dock att innebära en mer omfattande behandling av person-
  uppgifter hos både EETS-betalningsförmedlaren och avgiftsupptagaren.
  Behandlingen är i ett sådant fall nödvändig för att EETS-betalnings-
10 förmedlaren ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse. Det kommer där-

med att finnas rättslig grund för EETS-betalningsförmedlarens behandling i artikel 6.1 c i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden kommer genom 7 § 9 LEV att vara fastställd i nationell rätt på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning. Uppgiftsskyldigheten införs i syfte att möjliggöra för en avgiftsupptagare att fullgöra sina skyldigheter i förhållande till en skattemyndighet. För avgiftsupptagaren kommer behandlingen att vara nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse och därmed kommer det att finnas rättslig grund för behandlingen enligt artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden bedöms vara fastställd i enlighet med artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning.

Av artikel 5.9 i EETS-direktivet framgår att de uppgifter om ett fordon eller en ägare eller innehavarare av ett fordon som en avgiftsupptagare får från en EETS-betalningsförmedlare bara ska få användas om det behövs för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra en skyldighet gentemot en skattemyndighet. Begränsningen av användningen gäller endast för en aktör som både är avgiftsupptagare och betalningsförmedlare.

För att genomföra direktivet i denna del föreslås en ny paragraf, 32 a § LEV. Paragrafen bör utformas på motsvarande sätt som 32 § LEV. Av paragrafen bör det framgå att uppgifter som en avgiftsupptagare har fått från en EETS-betalningsförmedlare bara får behandlas för ändamålet att fullgöra en skyldighet i förhållande till en skattemyndighet. Av bestämmelsen ska det också framgå att ändamålsbegränsningen endast gäller i fråga om en aktör som både är avgiftsupptagare och betalningsförmedlare.

Bestämmelsen i nuvarande 32 § andra stycket avser också behandling av uppgifter som en avgiftsupptagare som även är betalningsförmedlare har fått från en annan betalningsförmedlare. Bestämmelsen flyttas därför lämpligen till den nya 32 a § LEV.

De uppgifter som kan komma att behandlas genom den föreslagna uppgiftsskyldigheten är uppgifter om fordon och de ägare eller innehavare av fordonen som är kunder hos en EETS-betalningsförmedlare. En skyldighet för en EETS-betalningsförmedlare att lämna ut sådana uppgifter till en avgiftsupptagare finns redan i nuvarande 7 § 9 LEV. Syftet med uppgiftsskyldigheten är då att möjliggöra för avgiftsupptagaren att underrätta en person om en skyldighet att betala en vägtull eller att driva in en vägtull. Den nya uppgiftsskyldigheten gäller endast i förhållande till avgiftsupptagare i Sverige. De nuvarande avgiftsupptagarna bedöms inte ha behov av att utnyttja uppgiftsskyldigheten. Det innebär att det endast kommer att vara fråga om en marginell utökning av den personuppgiftsbehandling som sker i dag. Uppgiftsskyldigheten bedöms därför inte medföra några nämnvärda risker ur integritetshänseende för enskilda och får anses proportionell mot de legitima mål som eftersträvas. Till skydd för den enskildes integritet finns även bestämmelser om sekretess i bl.a.

27kap. 1 § och 29 kap. 5 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller alltså i verksamhet som avser bestämmande av eller fastställande av underlag för trängselskatt. Motsvarande sekretess gäller för infrastrukturavgifter enligt 29 kap. 5 a § OSL. Vidare finns bestämmelser om tystnadsplikt i 33 § LEV. Den

Prop. 2023/24:113

11

Prop. 2023/24:113 personuppgiftsbehandling som förslagen ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning.

  5.3 Sekretess hos avgiftsupptagare
   
  Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon sekretess-
  bestämmelse för uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder
  i en offentlig avgiftsupptagares verksamhet.
   
  Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
  Remissinstanserna har inga synpunkter på bedömningen.
  Skälen för regeringens bedömning: Enligt avsnitt 5.1 ska en EETS-
  betalningsförmedlare lämna uppgifter om sina kunder och deras fordon till
  en avgiftsupptagare som behöver uppgifterna för att fullgöra sina
  skyldigheter gentemot en skattemyndighet. Avgiftsupptagaren får enligt
  artikel 5.9 i EETS-direktivet inte lämna ut uppgifterna till andra
  betalningsförmedlare, dvs. till konkurrenter till EETS-betalningsförmed-
  laren. Av skäl 16 i direktivet framgår att syftet med att begränsa använd-
  ningen av uppgifterna är att värna EETS-betalningsförmedlarnas skydd av
  kommersiellt känsliga uppgifter. Det är alltså inte uppgifterna om ägare
  eller innehavare som sådana som ska skyddas, utan det är den
  kommersiella informationen om betalningsförmedlarens kundrelationer
  som anses skyddsvärd. Syftet med att informationen ska lämnas till en
  avgiftsupptagare är att ge avgiftsupptagaren möjlighet att lämna upp-
  gifterna vidare till en skattemyndighet om det skulle krävas.
  Transportstyrelsen är avgiftsupptagare på allmän väg i Sverige. Tran-
  sportstyrelsen beslutar om och hanterar betalningar av trängselskatt och
  infrastrukturavgifter. I det syftet registreras uppgifter om trängselskatt och
  infrastrukturavgifter i vägtrafikregistret, bl.a. uppgifter om fordon och
  ägare eller innehavare av fordonet.
  Enligt artikel 5.9 i EETS-direktivet har Transportstyrelsen, i egenskap
  av avgiftsupptagare, rätt att av en EETS-betalningsförmedlare få uppgifter
  om betalningsförmedlarens kunder och deras fordon om det behövs för att
  avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot en
  skattemyndighet. Sådana uppgifter som myndigheten har fått från en
  EETS-betalningsförmedlare får inte lämnas ut till andra betalningsför-
  medlare, dvs. till EETS-betalningsförmedlarens konkurrenter. Eftersom
  Transportstyrelsen är en myndighet, gäller offentlighetsprincipen för de
  angivna uppgifterna, se 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, förkortad TF.
  Den innebär att de uppgifter som anses vara allmänna handlingar ska
  lämnas ut till den som begär det om inte uppgifterna omfattas av sekretess.
  Om Transportstyrelsen har behov av att utnyttja möjligheten att inhämta
  uppgifter från en EETS-betalningsförmedlare, behöver det därför säker-
  ställas att de berörda uppgifterna omfattas av sekretess.
  De uppgifter som enligt direktivet ska lämnas till avgiftsupptagaren och
  som inte får lämnas vidare till EETS-betalningsförmedlarens konkurrenter
  är uppgifter om fordon som har färdats i avgiftsupptagarens vätullsområde
  och fordonens ägare eller innehavare, om dessa är kunder hos betalnings-
  förmedlaren. Transportstyrelsen har inte behov av att inhämta sådana
12 uppgifter från en EETS-betalningsförmedlare i syfte att fullgöra skyldig-

heter i förhållande till en skattemyndighet. Det är alltså inte aktuellt för Prop. 2023/24:113 Transportstyrelsen att begära in uppgifter från betalningsförmedlare om

deras kunder på den här grunden. Det saknas därför skäl att nu föreslå en sekretessreglering med anledning av artikel 5.9 i EETS-direktivet.

5.4Tystnadsplikt i privat verksamhet

Regeringens förslag: Tystnadsplikten för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i en enskild avgiftsupptagares verksamhet ska utvidgas i fråga om uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder, om det kan antas att betalningsförmedlaren lider skada om uppgiften röjs.

Regeringens bedömning: Tystnadsplikten bör inte inskränka rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget och bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Behovet av skydd för uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder

EETS-direktivet gör inte skillnad på om en avgiftsupptagare är en offentlig eller en enskild aktör. Kravet enligt artikel 5.9 på att hemlighålla uppgifter som har erhållits från en EETS-betalningsförmedlare är detsamma. Trots att det inte finns behov av en särskild sekretessreglering för avgiftsupptagare i offentlig verksamhet, och därmed inte heller någon tystnadsplikt, kan det alltså finnas behov av en sådan reglering för privata avgiftsupptagare. Det har inte framkommit att den enskilda avgiftsupptagaren Öresundsbrokonsortiet skulle ha behov av att inhämta uppgifter från en EETS-betalningsförmedlare i syfte att fullgöra sina skyldigheter gentemot en skattemyndighet. Om ett sådant behov skulle uppstå för Öresundsbrokonsortiet eller en annan enskild avgiftsupptagare, bör det dock säkerställas att EETS-direktivets krav på att inhämtade uppgifter inte ska lämnas ut kan följas av en enskild avgiftsupptagare.

Utgångspunkter för tystnadsplikt

En bestämmelse om tystnadsplikt medför en begränsning av yttrandefriheten enligt 2 kap. 1 § regeringsformen, förkortad RF, och artikel 10 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Enligt 2 kap. 20 och 21 §§ RF får begränsningar i yttrandefriheten endast göras i lag under vissa förutsättningar. En begränsning får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. Begränsningen får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens

grundvalar. Av 2 kap. 23 § RF framgår vidare att yttrandefriheten endast

13

Prop. 2023/24:113 får begränsas av vissa särskilda angivna ändamål bl.a. med hänsyn till rikets säkerhet, enskildas anseende eller om särskilt viktiga skäl föranleder det. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. Regleringen i RF syftar till att nödvändiga begränsningar inte ska träffa yttrande- och informationsfriheternas kärna.

14

Även enligt artikel 10 i Europakonventionen, som gäller som svensk lag genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, får yttrandefriheten inskränkas under vissa förutsättningar. Sådana begränsningar måste vara föreskrivna i lag och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till bl.a. statens säkerhet, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter eller för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids. Enligt 2 kap. 19 § RF får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.

Bestämmelser om tystnadsplikt för funktionärer inom den privata sektorn finns i allmänhet i de författningar som reglerar den verksamhet där tystnadsplikten gäller. En föreskrift om tystnadsplikt är i regel förenad med straffansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken, förutsatt att det inte i författningen eller på annat håll finns en särskild straffbestämmelse som reglerar brott mot tystnadsplikten.

Bestämmelsen i 33 § LEV om tystnadsplikt utvidgas

Ett skydd för uppgifter som har hämtats in från en EETS-betalnings- förmedlare kan uppnås genom en straffsanktionerad tystnadsplikt för privata avgiftsupptagare. En sådan bestämmelse finns i 33 § LEV. Av bestämmelsen framgår att tystnadsplikt gäller för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i en privat avgiftsupptagares verksamhet. Som exempel på personer som på något annat sätt deltar i verksamheten kan nämnas inhyrda konsulter eller andra uppdragstagare. Tystnadsplikten gäller även efter det att en anställning eller ett uppdrag har upphört. Tystnadsplikten avser sådana uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder som avgiftsupptagaren har fått för att kunna underrätta en EETS-väganvändare om en betalningsskyldighet eller vid misstanke om att en vägtull inte har betalats, jfr 7 § 9 LEV.

För att genomföra artikel 5.9 i EETS-direktivet föreslås att 33 § LEV även ska omfatta sådana uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och deras fordon som en avgiftsupptagare har fått från EETS- betalningsförmedlaren för att kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot en skattemyndighet. Eftersom den nya uppgiftsskyldigheten föreslås regleras i 7 § 9 LEV, som 33 § LEV redan hänvisar till, saknas det behov av att ändra lagen för att utvidga tystnadsplikten.

En utvidgning av en bestämmelse om tystnadsplikt får inte leda till att tystnadsplikten omfattar mer än vad som är nödvändigt för att skydda det intresse som föranleder ändringen. Av skäl 16 i EETS-direktivet framgår att det inte är uppgifterna om ägare eller innehavare som sådana som ska skyddas, utan det är den kommersiella informationen om att ägaren eller innehavaren är kund hos den aktuella betalningsförmedlaren som anses skyddsvärd. Vidare är anledningen till att informationen ska lämnas till en

avgiftsupptagare inte att denne har ett intresse av vilka kunder EETS- Prop. 2023/24:113 betalningsförmedlaren har, utan att ge avgiftsupptagaren möjlighet att

fullgöra sina skyldigheter gentemot en skattemyndighet. Betalningsförmedlaren ska inte behöva lida skada av den uppgiftsskyldighet som införs genom direktivet. Skada behöver dock inte uppkomma i alla situationer. Exempelvis så omfattar direktivets bestämmelse endast ett förbud mot utlämnande av uppgifterna till andra betalningsförmedlare, dvs. konkurrenter till EETS-betalningsförmedlaren. Direktivet begränsar alltså inte möjligheterna till utlämnande till andra aktörer. Detta talar för att ett skaderekvisit bör gälla för tystnadsplikten, så att det inte uppställs krav på att hemlighålla uppgifter utan att det finns tillräckliga skäl för det. Med hänsyn till syftet med och utformningen av direktivets bestämmelse om att hemlighålla uppgifter, bör utgångspunkten vara att tystnadsplikt endast gäller om det kan antas att EETS- betalningsförmedlaren lider skada om uppgifterna röjs, dvs. det raka skaderekvisit som gäller enligt 33 § LEV bör gälla även i fråga om hemlighållande av de nya uppgifter som omfattas av bestämmelsen.

Det raka skaderekvisitet innebär att skadebedömningen i huvudsak ska göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Det innebär att frågan om huruvida tystnadsplikt gäller, inte i första hand behöver knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande är i stället om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den typiskt sett måste betraktas som harmlös, ska den normalt sett alltså falla utanför tystnadsplikten. Skulle uppgiften å andra sidan vara av sådant slag att den lätt kan komma att missbrukas, ska den i de flesta fall anses vara omfattad av tystnadsplikt. För en EETS- betalningsförmedlare får det typiskt sett antas finnas risk för skada om uppgifter om förmedlarens kunder lämnas ut till dennes konkurrenter.

Sammanfattningsvis bör tystnadsplikt alltså gälla i en privat avgiftsupptagares verksamhet för sådana uppgifter om en EETS-betalningsför- medlares kunder som avgiftsupptagaren har fått med stöd av 7 § 9 LEV, om det kan antas att betalningsförmedlaren lider skada om uppgiften röjs.

Intresseavvägning

Vid bedömningen av behovet av tystnadsplikt ska intresset av att uppgifterna skyddas mot obehörigt röjande och utnyttjande av avgiftsupptagarens personal vägas mot personalens intresse av yttrandefrihet. Anledningen till att den aktuella informationen ska lämnas till en avgiftsupptagare är inte att denne har ett intresse av vilka kunder EETS-betalnings- förmedlaren har, utan att ge avgiftsupptagaren möjlighet att fullgöra sina skyldigheter gentemot en skattemyndighet.

För en EETS-betalningsförmedlare får det typiskt sett antas finnas risk för betydande skada om uppgifter om förmedlarens kunder lämnas ut till dennes konkurrenter. Även om betalningsförmedlarens konkurrenter givetvis kan antas vara intresserade av uppgifterna, kan det inte anses finnas något allmänintresse av att göra uppgifterna tillgängliga för dem. De privatanställda tjänstemännens intresse av att kunna dela uppgifterna framstår också som begränsat.

15

Prop. 2023/24:113 För att uppfylla direktivets krav på att hemlighålla uppgifter kan införandet av en tystnadsplikt, om EETS-betalningsförmedlaren lider skada om uppgiften röjs, inte anses mer långtgående än vad som behövs med hänsyn till regleringens ändamål. Behovet av tystnadsplikt för den som är anställd eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en avgiftsupptagares verksamhet väger tyngre än intresset av yttrandefrihet för dessa personer. Förslaget bedöms vara proportionerligt och även i övrigt uppfylla de krav som gäller för begränsningar i yttrandefriheten enligt RF och Europakonventionen.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (meddelarfrihet) som framgår av 1 kap. 1 § andra stycket och 7 § första stycket TF samt 1 kap. 1 § första stycket och 10 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469), förkortad YGL, innebär en rätt att lämna uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift, program eller genom tekniska upptagningar. Rätten att meddela eller offentliggöra uppgifter som följer av TF och YGL har som huvudregel företräde framför tystnadsplikten.

När en ny bestämmelse om tystnadsplikt införs måste det övervägas om tystnadsplikten bör ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Utgångspunkten är att stor återhållsamhet ska iakttas vid en sådan bedömning. Den föreslagna bestämmelsen innehåller ett skaderekvisit. De aktuella uppgifterna ska alltså inte hemlighållas under alla förhållanden. Med hänsyn till detta och till den stora återhållsamhet som ska iakttas vid bedömningen, bör tystnadsplikten enligt den nya bestämmelsen inte inskränka rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

6Ikraftträdande

Regeringens förslag: Bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2024.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Medlemsstaterna ska enligt EETS- direktivet sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 19 oktober 2021.

Europeiska kommissionen inledde 2021 ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av direktiv (EU) 2019/520. Sverige tog emot en formell underrättelse från kommissionen den 25 november 2021 (SB2021/01410). Den formella underrättelsen besvarades den 18 januari 2022 och den 17 mars 2022.

Sverige anmälde den 9 maj och den 10 juni 2022 genomförandet av direktivet till kommissionen.

Kommissionen har i ett motiverat yttrande, som delgavs den svenska regeringen den 16 november 2023, gjort gällande att Sverige genom att inte anta de lagar och andra författningar som krävs för att följa artikel 5.9 i EETS-direktivet eller genom att inte överlämna dessa bestämmelser till

16

kommissionen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 32.1 i Prop. 2023/24:113 direktivet. Det motiverade yttrandet besvarades den 16 januari 2024.

Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2024.

7Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen kan innebära vissa begränsade tillkommande uppgifter för EETS-betalningsförmedlare.

Förslagen påverkar inte miljön, jämställdheten eller statens budget.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Förslagen innebär att EETS- betalningsförmedlare ska lämna vissa uppgifter till avgiftsupptagare som behöver uppgifterna för att fullgöra sina skyldigheter i förhållande till en skattemyndighet. EETS-betalningsförmedlare ska redan i dag lämna motsvarande uppgifter till avgiftsupptagare som behöver uppgifterna för att identifiera personer som ska underrättas om en betalningsskyldighet eller som misstänkts ha underlåtit att betala en vägavgift, vilket gör att de tillkommande uppgifterna rimligen är begränsade. Som framgår av avsnitt

5.1så har det inte framkommit att de nuvarande avgiftsupptagarna i Sverige skulle ha behov av att få uppgifter om EETS-betalningsförmed- lares kunder och deras fordon för att kunna fullgöra skyldigheter gentemot en skattemyndighet.

Förslagen bedöms inte påverka miljön, jämställdheten eller statens budget.

17

Prop. 2023/24:113 8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem

7 § En EETS-betalningsförmedlare ska

1.när ett avtal om att utföra vägtullstjänster träffas informera EETS-väganvän- daren om den behandling av personuppgifter som avtalet medför och om dennes rättigheter enligt

a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning, och

b) lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning samt föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen,

2.när ett avtal om att utföra vägtullstjänster träffas informera EETS-väganvänd- aren om giltiga sätt att betala en vägtull,

3.offentliggöra information om sin täckning enligt 6 § och eventuella förändringar av den,

4.inom en månad från registreringen offentliggöra eventuella planer på att utvidga sin täckning enligt 6 §,

5.vid behov förse de EETS-väganvändare med vilka avtal om utförande av vägtullstjänster har träffats med fordonsutrustning som uppfyller föreskrivna tekniska krav och visa att utrustningen uppfyller kraven,

6.föra en förteckning över fordonsutrustning som inte längre är godkänd och som är kopplad till ett avtal mellan förmedlaren och en EETS-väganvändare,

7.offentliggöra sina villkor för att träffa avtal om EETS,

8.ge en avgiftsupptagare den information som behövs för att kunna beräkna och ta ut en vägtull eller för att kontrollera EETS-betalningsförmedlarens beräkning av den vägtull som tas ut av en EETS-väganvändare, och

9.samarbeta med en avgiftsupptagare genom att i fråga om fordon som omfattas av ett avtal mellan EETS-betalningsförmedlaren och en kund om utförande av vägtullstjänster

a) omedelbart ge avgiftsupptagaren uppgifter om ett fordon och den kund som fordonet hänförs till, när det är nödvändigt för indrivning av en vägtull eller för att avgiftsupptagaren ska kunna underrätta kunden om en skyldighet att betala en vägtull eller när det misstänks att kunden inte har betalat en vägtull, och

b) ge en avgiftsupptagare i Sverige uppgifter om alla fordon som under en viss tidsperiod har färdats i avgiftsupptagarens vägtullsområde och de kunder som fordonen hänförs till, inom två dagar från det att EETS-betalningsförmedlaren tagit emot en begäran från avgiftsupptagaren om att få de uppgifter som behövs för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter i förhållande till en skattemyndighet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheter för EETS-betal- ningsförmedlare. Genom ändringarna i paragrafen genomförs delar av artikel 5.9 i EETS-direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Punkt 7 ändras så att kravet på EETS-betalningsförmedlaren att offentliggöra sina villkor för att träffa avtal gäller tillhandahållandet av den europeiska elektroniska vägtullstjänsten, EETS, generellt och alltså inte endast villkoren för att träffa avtal med en EETS-väganvändare. Av 4 § 6

18

framgår att en EETS-väganvändare avser den som redan har ett avtal med Prop. 2023/24:113 en EETS-betalningsförmedlare om tillgång till EETS.

I punkt 9 utvidgas EETS-betalningsförmedlarens skyldighet att lämna uppgifter till en avgiftsupptagare om sina kunder och de fordon som hänförs till kunderna. Sådana fordon som EETS-betalningsförmedlaren ska förmedla betalning för enligt avtalet med sin kund är att hänföra till kunden. Kunden kan vara ägare till fordonet eller på annat sätt inneha eller använda det. Uppgiftsskyldigheten gäller endast i förhållande till avgiftsupptagare som tar ut avgifter för färd på vägar i Sverige. Uppgifter ska lämnas om fordon som har färdats i avgiftsupptagarens vägtullsområde under en viss tidsperiod och de kunder som kan hänföras till fordonen. En förutsättning för att avgiftsupptagaren ska ha rätt att få uppgifterna är att dessa behövs för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter i förhållande till en skattemyndighet. För svenska avgiftsupptagare är det skyldigheter i förhållande till Skatteverket som avses. Om ett utländskt bolag skulle verka som avgiftsupptagare i Sverige, och alltså ta ut infrastrukturavgifter för ett vägavsnitt i Sverige, skulle det kunna röra sig om skyldigheter i förhållande till en utländsk skattemyndighet, dvs. skattemyndigheten i det utländska bolagets registreringsland.

32 § Personuppgifter som har erhållits enligt 28 § får endast behandlas för att identifiera ett fordon eller en ägare eller innehavare av ett fordon i syfte att ta upp eller driva in vägtullar.

Paragrafen reglerar hur uppgifter som den nationella kontaktpunkten har erhållit från ett annat land får användas. Ändringen innebär att det nuvarande andra stycket i paragrafen flyttas till den nya 32 a §. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

32 a § En avgiftsupptagare som också är betalningsförmedlare får behandla personuppgifter som inhämtats enligt 7 § 9 endast för att

1.identifiera ett fordon eller en ägare eller innehavare av ett fordon i syfte att ta upp eller driva in vägtullar, eller

2.fullgöra en skyldighet i förhållande till en skattemyndighet.

Paragrafen, som är ny, reglerar hur en avgiftsupptagare får använda upp-  
gifter som har inhämtats från en EETS-betalningsförmedlare. Genom  
paragrafen genomförs delar av artikel 5.9 i EETS-direktivet. Övervägan-  
dena finns i avsnitt 5.2.  
Paragrafen rör uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och  
deras fordon. Sådana uppgifter får endast användas av avgiftsupptagaren  
för vissa syften. Begränsningen gäller dock endast för sådana avgiftsupp-  
tagare som även bedriver verksamhet som betalningsförmedlare.  
Bestämmelsen i punkt 1 förs över från nuvarande 32 § andra stycket.  
Enligt punkt 2 får avgiftsupptagaren endast använda uppgifterna för att  
fullgöra en skyldighet i förhållande till en skattemyndighet. Det kan avse  
en skyldighet i förhållande till Skatteverket eller en utländsk  
skattemyndighet.  
Till skydd för den enskildes integritet finns även bestämmelser om  
sekretess i bl.a. 27 kap. 1 § och 29 kap. 5 a § offentlighets- och sekretess-  
lagen (2009:400), förkortad OSL. Enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL  
gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fast- 19

Prop. 2023/24:113 ställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller alltså i verksamhet som avser bestämmande av eller fastställande av underlag för trängselskatt. Motsvarande sekretess gäller för infrastrukturavgifter enligt 29 kap. 5 a § OSL. Vidare finns bestämmelser om tystnadsplikt i 33 § lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem.

20

Sammanfattning av promemorian Rätt till uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och deras fordon

Prop. 2023/24:113 Bilaga 1

I promemorian föreslås ändringar i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem för att genomföra artikel 5.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/520/EU av den 19 mars 2019 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, det s.k. EETS-direktivet.

Ändringarna innebär att en avgiftsupptagare ska ha rätt att få uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och deras fordon om det behövs för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot en skattemyndighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

21

Prop. 2023/24:113 Bilaga 2

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem

dels att 7 och 32 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 32 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

  En EETS-betalningsförmedlare ska  
  1. när ett avtal om att utföra vägtullstjänster träffas informera EETS-
  väganvändaren om den behandling av personuppgifter som avtalet medför
  och om dennes rättigheter enligt  
  a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27
  april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av
  personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphä-
  vande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd
  EU:s dataskyddsförordning, och  
  b) lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data-
  skyddsförordning samt föreskrifter som har meddelats i anslutning till den
  lagen,  
  2. när ett avtal om att utföra vägtullstjänster träffas informera EETS-
  väganvändaren om giltiga sätt att betala en vägtull,
  3. offentliggöra information om sin täckning enligt 6 § och eventuella
  förändringar av den,  
  4. inom en månad från registreringen offentliggöra eventuella planer på
  att utvidga sin täckning enligt 6 §,  
  5. vid behov förse de EETS-väganvändare med vilka avtal om utförande
  av vägtullstjänster har träffats med fordonsutrustning som uppfyller före-
  skrivna tekniska krav och visa att utrustningen uppfyller kraven,
  6. föra en förteckning över fordonsutrustning som inte längre är godkänd
  och som är kopplad till ett avtal mellan förmedlaren och en EETS-väg-
  användare,  
  7. offentliggöra sina villkor för 7. offentliggöra sina villkor för
  att träffa avtal med EETS-vägan- att träffa avtal om EETS,
  vändare,  
  1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/520/EU av den 19 mars 2019 om
  driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöver-
  skridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, i den
22 ursprungliga lydelsen.  
2 Senaste lydelse 2022:351.  
8. ge en avgiftsupptagare den information som behövs för att kunna Prop. 2023/24:113
beräkna och ta ut en vägtull eller för att kontrollera EETS-betalningsför- Bilaga 2
medlarens beräkning av den vägtull som tas ut av en EETS-väganvändare,  
och    
9. samarbeta med en avgiftsupp- 9. samarbeta med en avgiftsupp-  
tagare och omedelbart ge avgifts- tagare genom att i fråga om fordon  
upptagaren uppgifter om ett berört som omfattas av ett avtal mellan  
fordon och den kund som har EETS-betalningsförmedlaren och  
träffat avtal med EETS-betal- en kund om utförande av vägtulls-  
ningsförmedlaren om utförande av tjänster  
vägtullstjänster för fordonet, när a) omedelbart ge avgiftsupptaga-  
det är nödvändigt för indrivning av ren uppgifter om ett fordon och den  
en vägtull eller för att avgifts- kund som fordonet hänförs till, när  
upptagaren ska kunna underrätta det är nödvändigt för indrivning av  
kunden om en skyldighet att betala en vägtull eller för att avgiftsuppta-  
en vägtull eller när det misstänks att garen ska kunna underrätta kunden  
kunden inte har betalat en vägtull. om en skyldighet att betala en väg-  
  tull eller när det misstänks att kun-  

den inte har betalat en vägtull, och b) ge en avgiftsupptagare i Sverige uppgifter om alla fordon som under en viss tidsperiod har färdats i avgiftsupptagarens vägtullsområde och de kunder som fordonen hänförs till, inom två dagar från det att EETS-betalningsförmedlaren mottagit en begäran från avgiftsupptagaren om att få de uppgifter som behövs för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter i förhållande till en

skattemyndighet.

32 §3

Personuppgifter som har erhållits enligt 28 § får endast behandlas för att identifiera ett fordon eller en ägare eller innehavare av ett fordon i syfte att ta upp eller driva in vägtullar.

Första stycket gäller även för personuppgifter som har erhållits enligt 7 § 9, om avgiftsupptagaren även är betalningsförmedlare.

32 a §

En avgiftsupptagare som också är betalningsförmedlare får behandla personuppgifter som inhämtats enligt 7 § 9 endast för att

3 Senaste lydelse 2022:351. 23

Prop. 2023/24:113 Bilaga 2

24

1. identifiera ett fordon eller en ägare eller innehavare av ett fordon i syfte att ta upp eller driva in vägtullar, eller

2. fullgöra en skyldighet i förhållande till en skattemyndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2023/24:113 Bilaga 3

Efter remiss har yttranden inkommit från Integritetsskyddsmyndigheten, Skatteverket och Transportstyrelsen.

Svedab AB har inte svarat.

25

Prop. 2023/24:113 Lagrådets yttrande
Bilaga 4  
  Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-03-07
  Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Mari Andersson samt
  justitierådet Eric M. Runesson
  Rätt till uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och
  deras fordon
  Enligt en lagrådsremiss den 29 februari 2024 har regeringen (Landsbygds-
  och infrastrukturdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över
  förslag till lag om ändring i lagen (2013:1164) om elektroniska
  vägtullssystem.
  Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Gunilla Svedberg.
  Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

26

Prop. 2023/24:113

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari

Föredragande: statsrådet Carlson

Regeringen beslutar proposition Rätt till uppgifter om en EETS- betalningsförmedlares kunder och deras fordon

27