Länsstyrelsen i Stockholms län fastställde den 30 september 2010 utgången av valet till kommunfullmäktige i Stockholms kommun.
AA överklagade länsstyrelsens beslut och anförde i huvudsak följande. Stockholms stads valnämnd anordnade förtidsröstning i Centralhallen på Stockholms central. Samtidigt pågick politisk propaganda alldeles intill platsen för röstmottagning. Detta står i strid med 8 kap. 3 § vallagen. Det kan inte uteslutas att väljarna påverkades av den politiska verksamheten.
Länsstyrelsen yttrade sig och redogjorde för bl.a. valnämndens e-postsvar till AA. Länsstyrelsen förklarade att valnämnden där anför att Centralstationen är en av de mest centrala platserna som finns i Stockholm och att valnämnden har i uppdrag att göra det lätt för väljarna att rösta på platser med god tillgänglighet. Valnämnden kan dock inte påverka vilka övriga aktörer som får hyra plats i Centralhallen. Avståndet till partiaktiviteterna är dock ett tiotal meter, och dubbla rader av bänkar är uppställda som en tydlig avgränsning mellan röstmottagningsstället och andra aktiviteter i Centralhallen. Valnämnden har gjort den bedömningen att, trots närheten till de politiska partiernas aktiviteter ska förtidsröstning ordnas i Centralhallen eftersom platsen är väl känd och kan nås lätt av många väljare. Länsstyrelsen fortsätter i sitt yttrande som följer. Av 3 kap. 3 § vallagen framgår bl.a. att i varje kommun ska det finnas en valnämnd, som är lokal valmyndighet med ansvar i kommunen för frågor som rör val. I val som gäller hela landet ansvarar varje kommun också för att det i kommunen finns röstningslokaler som i fråga om öppethållande, tillgänglighet och lokalisering ger väljarna goda möjligheter att rösta. Länsstyrelsen har inte ansett det behövligt att remittera ärendet till valnämnden i Stockholms stad då de enligt länsstyrelsen redan i sitt svar till AA motiverat sitt val av Centralhallen på Stockholms central som röstmottagningsställe. Länsstyrelsen avstyrker bifall till besvären.
AA yttrade sig och anförde i huvudsak följande. Länsstyrelsen har åberopat tillgängligheten som skäl till att det ordnades förtidsröstning på Stockholms central. Båda bestämmelserna 3 kap. 3 § och 8 kap. 3 § i vallagen ska iakttas. Om det uppstår en motsättning mellan å ena sidan lokalens tillgänglighet och å andra sidan politisk verksamhet intill lokalen måste den lokala valmyndigheten lösa problemet antingen genom förhandlingar med fastighetsägaren eller genom att välja en annan lokal med god tillgänglighet, eller möjligtvis en annan del av samma lokal, eller helt avstå från lokalen.
Valmyndigheten yttrade sig i Valprövningsnämndens ärende 204-2010 om klagandens överklagande av riksdagsvalet och avstyrkte bifall till överklagandet. Valmyndigheten anförde i huvudsak följande. Valnämnden i Stockholms kommun har i brevsvar till klaganden beskrivit hur röstmottagningstället ordnats i lokalen. Eftersom Valmyndigheten inte varit på plats i lokalen kan myndigheten inte bedöma arrangemangets lämplighet. Valmyndigheten finner att det inte går att påvisa om det anförda skulle ha påverkat valets utgång.
Valmyndigheten avstyrkte bifall till överklagandet rörande valet till kommunfullmäktige i Stockholms kommun och hänvisade till sitt yttrande i Valprövningsnämndens ärende 204-2010.
Valnämnden i Stockholms kommun yttrade sig, på anmodan av Valprövningsnämnden, i ärende 204-2010.
Valnämnden redogjorde i sitt yttrande för hur förtidsröstningen var anordnad på Stockholms central i Centralhallen i förhållande till den verksamhet som tre olika politiska partier bedrev en vecka vardera under den tid som förtidsröstningen pågick i lokalen. Därtill lämnade Valmyndigheten in elva fotografier över Centralhallen tagna under den tid som förtidsröstningen pågick. I yttrandet anfördes följande. Närmare 30 000 personer förtidsröstade på Centralen vid de allmänna valen 2010, vilket gör denna förtidsröstningslokal till den näst största i Sverige. Röstmottagningsstället på Centralen fyllde alltså uppenbart ett behov. Väljarnas reaktioner när de röstade var också i flertalet fall oerhört positiva, bl.a. därför att det också fanns möjlighet att skriva ut dubblettröstkort. Sedan ett antal år tillbaka är Centralhallen på Stockholms central en kommersiell yta indelad i s.k. eventytor som hyrs ut till olika aktiviteter. Jernhusen äger byggnaden, men JCDecaux är det företag som ansvarar för uthyrning och de villkor som gäller vid hyra. Cirka två år innan de allmänna valen var valnämndens kansli i kontakt med JCDecaux för att boka och diskutera hyra av eventyta i Centralhallen. Vid de möten som valnämndens kansli haft med JCDecaux har diskuterats om det varit möjligt att inte hyra ut resterande ytor i Centralhallen till politiska partier men detta har över huvud taget inte varit möjligt, och par-tierna bokar också sina ytor mycket lång tid i förväg. I de samtal som kansliet haft med JCDecaux har man kommit överens om att partierna vid sina möten skulle stå vända mot mitten av Centralhallen och att de skulle bygga sina anläggningar så att de var vända från förtidsröstningslokalen. Mellan partiernas och valnämndens eventyta stod en dubbel rad av bänkar uppställda som tydlig avgränsning. Det var också ett tiotal meter mellan de olika eventytorna. Valnämnden har alltså över huvud taget ingen möjlighet att påverka vilka andra som hyr ytor i vare sig gallerior eller andra kommersiella lokaler. Det blir i varje fall en bedömning om det är rimligt att ordna förtidsröstning enligt de villkor som gäller för den platsen. Den yta som avtalas om är den "vallokal" som disponeras. Övriga ytor disponeras av andra eller är offentlig plats. Valnämnden disponerade alltså inte några angränsande utrymmen och hade därför ingen möjlighet att styra vad som hände där. Kansliet var även tydligt i sina instruktioner till det eventbolag som utformade förtidsröstningslokalen på Centralen. Ytan skulle vara tydligt markerad som en "lokal", vilket gjordes genom att ställa upp valbås, skärmar och rep längs kanterna av valnämndens yta. Den som hyr en yta i Centralhallen måste också markera ytan med en matta för att visa var gränsen går för resenärer och övriga som befinner sig i hallen. En kompletterande mindre förtidsröstningslokal fanns också en trappa upp ovanför Centralhallen mot utgången till Klarabergsviadukten. Den yta som fanns att disponera där var dock för liten för att kunna ta emot alla röstande på Centralen. Efter kontakterna som kansliet haft med JCDecaux presenterades för nämnden de förslag till åtgärder som gjorts för att säkerställa att de två eventytorna i Centralhallen, valnämndens och partiernas, skulle uppfattas som två "lokaler". Nämnden gjorde då bedömningen att dessa åtgärder var tillräckliga och att allmänintresset att arrangera förtidsröstning på Centralen var större än olägenheterna. Alternativet hade varit att inte vara där över huvud taget. Under den period som förtidsröstningen pågick hade tre partier hyrt in sig på Centralen. Första veckan var det Centerpartiet, andra veckan Miljöpartiet, tredje och sista veckan var det Socialdemokraterna. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det är en olägenhet att partier har verksamhet nära inpå ett röstmottagningsställe men vid en samlad bedömning fann en enig valnämnd att fördelarna med ett röstmottagningsställe i Centralhallen vida översteg nackdelarna.
Av utredningen i Valprövningsnämndens ärende 30-2010 och ärende 201-2010 framgår att ett antal förtidsröster avseende val till kommunfullmäktige i Stockholms kommun, hänförliga till sex olika valkretsar, av misstag blivit liggande kvar hos valnämnderna i Halmstads kommun respektive Tranås kommun. Fördelningen av dessa förtidsröster mellan valkretsarna är följande.
Södermalm–Enskede: 1 röst
Bromma–Kungsholmen: 4 röster
Norrmalm–Östermalm–Gamla stan: 4 röster
Östra söderort: 9 röster
Västra söderort: 4 röster
Yttre västerort: 1 röst
Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning det behövs och förordna om omval i den berörda kretsen
1. om det vid förberedande eller genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.
Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.
På Stockholms Central fanns inför valet 2010 en röstningslokal i centralhallens entréplan. AA har överklagat valet och gjort gällande att förtidsröstningen i centralhallen skett i strid med 8 kap. 3 § vallagen, eftersom det pågick politisk verksamhet alldeles intill platsen för förtidsröstningen.
I vallokal och på annat röstmottagningsställe (röstningslokal) eller i ett utrymme intill en sådan lokal får det, enligt 8 kap. 3 § vallagen, inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. Syftet med denna bestämmelse är att väljaren ska vara ostörd och skyddad för varje form av påverkan under själva valhandlingen, ett led i att trygga genomförandet av fria och hemliga val.
Förbudet i 8 kap. 3 § vallagen mot politisk propaganda har sina rötter i äldre lagstiftning. Fram till år 1972 gällde att tal inte fick hållas "inom vallokalen" och inte heller fick tryckta eller skrivna upprop finnas där, se 57 § första stycket lagen (1920:796) om val till riksdagen och motsvarande bestämmelser i kommunala vallagen (1930:253). Med 1972 års vallag (SFS 1972:620) utvidgades förbudet att gälla "i röstningslokal eller i anslutande utrymme" (8 kap. 11 § tredje stycket). Ändringen byggde på ett förslag av 1965 års valtekniska utredning och motiverades enligt utredningen (SOU 1969:19 s. 89) av att den gällande lagen gett upphov till viss tvekan om hur långt valförrättarens ordningsmakt sträckte sig. Genom att föreslå tilläggen "röstningslokalen eller utrymme därintill" och i röstningslokal eller i anslutande utrymmen sökte utredningen åstadkomma en önskvärd precisering i detta avseende. Den föreslagna ändringen togs in i 1972 års vallag utan några särskilda kommentarer i propositionen. Såvitt framgår av förarbetena var alltså ändringen inte primärt motiverad av en önskan att vidga området för förbud mot politisk propaganda utan närmast för att klargöra inom vilket område valförrättarna kunde utöva sin befogenhet att upprätthålla ordningen i samband med röstningen. I 1997 års vallag (SFS 1997:157) ändrades lydelsen till "i en röstningslokal eller ett utrymme intill lokalen" (9 kap. 14 §), ett uttryck som alltså förts över till den nu gällande vallagen. Det finns inte några närmare förarbetsuttalanden om innebörden av detta uttryck. I prop. 1996/97:70 s. 201 sägs endast att bestämmelsen motsvarar den i 1972 års lag.
Av 7 kap. 1 § första stycket vallagen framgår att det är kommunerna som inrättar röstningslokaler i landet. Förbudet i 8 kap. 3 § vallagen mot politisk propaganda på ett röstmottagningsställe eller i utrymme intill detta är en bestämmelse som kommunerna har att beakta när de hyr utrymmen för röstningslokaler och det ankommer på kommunerna att se till att hyresavtalen får ett sådant innehåll att kraven på röstningslokaler i 8 kap. 3 § uppfylls.
Valmyndigheten har inte i sin handbok om kommunernas uppgifter vid valen 2010 närmare gått in på vilka krav som bör ställas på ett röstmottagningsställe för att föreskrifterna i 8 kap. 3 § vallagen ska anses vara uppfyllda.
Röstmottagningen i röstningslokaler, vanligen kallad förtidsröstning, är sedan länge av mycket stor omfattning. Vid årets val röstade 2 375 274 väljare på detta sätt, eller drygt 39 % av väljarna. I röstningslokalen på Stockholms central mottogs 27 340 röster, varav 12 567 för Stockholms kommuns valkrets och 14 773 för övriga landet. Att röstning kan ske i förtid är uppenbarligen av stor betydelse för att uppnå ett högt valdeltagande. För att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för förtidsröstning är det naturligt att kommunerna försöker finna röstningslokaler med hög tillgänglighet och på platser där många människor passerar. Enbart från dessa utgångspunkter får en plats som Stockholms central anses som mycket lämplig för att inrymma en röstningslokal. Problemet med den och liknande lokaler, som många gånger är kommersiellt utnyttjade, är att det kan vara svårt att garantera att väljarna ges det skydd som vallagen kräver för en röstningslokal. Det ges inte heller något utrymme för att, som valnämndens yttrande kan tolkas, i någon mån pruta på detta krav av det skälet att lokalen i andra avseenden, t.ex. i fråga om tillgänglighet, är synnerligen lämplig som röstningslokal.
Sett till det syfte som förbudet mot politisk propaganda och liknande har ligger det enligt Valprövningsnämndens mening närmast till hands att tolka förbudet i 8 kap. 3 § vallagen så att det inte är begränsat endast till utrymmen som ligger i omedelbar anslutning till röstningslokalen. Hur stort utrymme som omfattas av förbudet torde knappast vara möjligt eller ens lämpligt att precisera i föreskrifter. En bedömning måste göras i det enskilda fallet utifrån platsens särskilda förutsättningar att ge skydd för väljarna mot att utsättas för politisk agitation under valhandlingen. Här blir av betydelse bl.a. vilken omfattning den politiska propagandan haft och i vilka former de politiska partierna sökt fånga väljarnas intresse.
Av utredningen framgår att ett antal ytor i centralhallen på Stockholms central hyrs ut för olika aktiviteter. Röstningslokalen var inrättad på ett sådant utrymme. Av bilder från centralhallen, vilka Valnämnden i Stockholms kommun gett in i ärendet, framgår att utrymmet för röstning saknade både fasta väggar och tak. Utrymmet var avgränsat delvis med skärmar och i övrigt endast med rep. Ett annat utrymme i centralhallen, omkring tio meter från området för röstning, hyrdes under skilda perioder av tre olika politiska partier för aktiviteter inför valet. Det förekom tidvis muntliga inslag med högtalare, som enligt vad valnämnden uppgett var vända från röstningslokalen. Där fanns även valaffischer och annat tryckt material uppsatt. Vidare fanns större valaffischer placerade i kanten av centralhallens tak. Mellan utrymmena för röstning och för partiernas verksamhet fanns dubbla bänkrader utställda i syfte att åtskilja områdena från varandra.
Det är inte möjligt att, med utgångspunkt i den ganska allmänt formulerade bestämmelsen i 8 kap. 3 § vallagen, närmare precisera inom hur stort område omkring en röstningslokal det inte får förekomma politiska aktiviteter. Det är naturligtvis också vanskligt att i efterhand bedöma i vad mån väljarna nåtts av de olika politiska aktiviteter som pågått på det utrymme som disponerades av de politiska partierna. Vad som framkommit i utredningen leder dock Valprövningsnämnden till slutsatsen att utrymmena var belägna så nära röstningslokalen och att aktiviteterna inom partiernas utrymme, åtminstone stundtals, hade en sådan form att de nådde väljarna i röstningslokalen. Därmed kan inte kraven i 8 kap. 3 § vallagen anses uppfyllda. Detta har inneburit en avvikelse från föreskriven ordning.
Nästa fråga är då om den nämnda avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Utredningen i ärendet visar inte annat än att den propaganda som de tre partierna förmedlade från sitt utrymme var av samma karaktär som den som förmedlades vid torgmöten och liknande aktiviteter. Den var riktad till besökarna i gemen på Centralen och inte särskilt riktad mot dem som var på väg in i röstningslokalen.
Att närmare klarlägga om och i vad mån partiernas aktiviteter påverkat väljarnas valhandling i röstningslokalen är inte möjligt. Att de röster som avgetts på Centralen är att hänföra till ett stort antal valkretsar över hela landet är ytterligare en faktor i sammanhanget som försvårar bedömningen av sannolikheten för att de nu beskrivna förhållandena påverkat utgången av valet.
En annan omständighet som kan beaktas är att det här var fråga om förtidsröstning. Väljare som ansett sig utsatta för påverkan kan alltså i många fall ha haft möjlighet att ångerrösta.
Mot den bakgrund som här redovisats anser sig Valprövningsnämnden inte ha tillräcklig grund för att säga att den konstaterade avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på valutgången.
Marginalen till sista mandatet i respektive valkrets framgår av följande tabell.
Valkrets:
(Sista mandat/Närmast mandat/Marginal antal röster/Oräknade röster)
Södermalm/Enskede: M / S / 206 / 1
Bromma/Kungsholmen: V / KD / 245 / 4
Norrmalm/Östermalm/Gamla Stan: M / M / 5 741 / 4
Östra Söderort: M / SD / 25 / 9
Västra Söderort: MP / FP / 286 / 4
Yttre Västerort: FP / S / 1 536 / 1
Som framgår av ovanstående tabell var marginalerna till det sista mandatet i de berörda valkretsarna i samtliga fall så stora att det inte beträffande någon valkrets med fog kan antas att de oräknade rösterna skulle ha inverkat på mandatfördelningen eller på utgången i övrigt av valet.
Valprövningsnämnden har konstaterat att det förekommit avvikelser från föreskriven ordning dels vad gäller förhållandena vid röstningslokalen på Stockholms Central, dels i det att ett antal röster inte räknats. Av skäl som redovisats ovan bedömer Valprövningsnämnden att ingen av dessa avvikelser för sig med fog kan antas ha inverkat på fördelningen av mandat eller utgången i övrigt av valet. Inte heller avvikelserna sammantagna kan med fog antas ha inverkat på valutgången. Överklagandet ska därför avslås.
Valprövningsnämnden avslår överklagandet.