Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2010/11

Civilutskottets beredningsområde

Enligt 4 kap. 6 § riksdagsordningen (tilläggsbestämmelse 4.6.5) ska civilutskottet bereda ärenden om (1) äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, (2) försäkringsavtalsrätt, (3) bolags- och föreningsrätt, (4) skadeståndsrätt, (5) transporträtt, (6) konkursrätt, (7) konsumentpolitik, (8) internationell privaträtt, (9) lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet, (10) bostadspolitik, (11) vattenrätt, (12) bebyggelseplanläggning, (13) byggnadsväsendet, (14) fysisk planering samt (15) expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.

Civilutskottet ska även bereda ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. Anslagsfördelningen inom utgiftsområdet budgetåret 2011 har innefattat följande anslag: 1:1 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag, 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad, 1:4 Räntebidrag m.m., 2:1 Boverket, 2:2 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, 2:3 Statens geotekniska institut, 2:4 Lantmäteriet, 2:5 Statens va-nämnd, 3:1 Marknadsdomstolen, 3:2 Konsumentverket, 3:3 Allmänna reklamationsnämnden, 3:4 Fastighetsmäklarnämnden, 3:5 Åtgärder på konsumentområdet och 3:6 Bidrag till miljömärkning av produkter.

Sammansättning m.m.

Under riksmötet 2010/11 hade civilutskottet följande sammansättning.

Det fortlöpande arbetet

Veronica Palm (S) (fr.o.m. den 13 april)

Maryam Yazdanfar (S) (t.o.m. den 12 april 2011) (dock inte under tiden fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 12 april)

Jan Ertsborn (FP)

Magdalena Andersson (M)

Anti Avsan (M)

Carina Ohlsson (S)

Maria Abrahamsson (M)

Hillevi Larsson (S) (dock inte under tiden fr.o.m. den 1 december 2010 t.o.m. den 30 juni 2011)

Eva Bengtson Skogsberg (M)

Jonas Gunnarsson (S)

Hannah Bergstedt (S)

Per Lodenius (C)

Thomas Bodström (S) (t.o.m. den 19 oktober 2010)

Yilmaz Kerimo (S) (fr.o.m. den 2 november 2010)

Margareta Cederfelt (M)

Jan Lindholm (MP)

Otto von Arnold (KD)

Carina Herrstedt (SD)

Marianne Berg (V)

Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Sverigedemokraterna, en Kristdemokraterna och en Vänsterpartiet.

Ordförande i utskottet var Veronica Palm (fr.o.m. den 26 april 2011) och Maryam Yazdanfar (t.o.m. den 12 april 2011) och vice ordförande Jan Ertsborn. Som ordförande i utskottet under Maryam Yazdanfars ledighet fungerade Carina Ohlsson.

Suppleanter

Thomas Finnborg (M)

Katarina Köhler (S)

Lotta Olsson (M)

Clas-Göran Carlsson (S)

Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

Elin Lundgren (S)

Jessica Rosencrantz (M)

Börje Vestlund (S)

Lars Tysklind (FP)

Ann Arleklo (S) (dock inte under tiden fr.o.m. den 7 april 2011 t.o.m. den 2 maj 2011)

Ola Johansson (C)

Gustav Fridolin (MP)

Cecilia Brinck (M)

Agneta Börjesson (MP)

Yvonne Andersson (KD)

Thoralf Alfsson (SD)

Amineh Kakabaveh (V)

Anna SteeleKarlström (FP) (fr.o.m. den 19 oktober 2010)

Margareta B Kjellin (M) (fr.o.m. den 17 november 2010)

William Petzäll (SD) (fr.o.m. den 26 november 2010)

Anders Sellström (KD) (fr.o.m. den 20 december 2010)

Luciano Astudillo (S) (under tiden fr.o.m. den 10 december 2010 t.o.m. den 30 juni 2011)

Meeri Wasberg (S) (under tiden fr.o.m. den 1 mars 2011 t.o.m. den 12 april 2011)

Christin Hagberg (S) (under tiden fr.o.m. den 7 april 2011 t.o.m. den 2 maj 2011)

Kansli

Utskottet har under riksmötet 2010/11 biträtts av ett kansli bestående av kanslichefen Monica Hall, utskottsråden Anders Löfgren och Bengt Billquist, föredragandena Susanne Sjöblom, Caroline Hedvall, Peter Scharmer och Cecilia Lekberg Sommerholt (under tiden fr.o.m. den 10 januari 2011 t.o.m. den 29 april 2011) samt utskottsassistenterna Hana Svecova och Britt-Marie Rehn Henriksson.

Propositioner och motioner

Under riksmötet 2010/11 behandlade civilutskottet dels 9 propositioner och 14 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa, dels 5 propositioner från riksmötet 2009/10 och 3 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa.

Vidare behandlade utskottet 308 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010. Därutöver behandlade utskottet 2 motionsyrkanden som överlämnats till civilutskottet från ett annat utskott.

Sammanträden

Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 26 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 13 timmar och 55 minuter.

Betänkanden

Utskottet lämnade under riksmötet 24 betänkanden och 4 utlåtanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Familjerätt

I betänkande 2010/11:CU18 Familjerättsliga frågor behandlade utskottet 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 på det familjerättsliga området. Motionsyrkandena gällde bl.a. faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, olika frågor om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns skuldsättning, former och åldersgräns för ingående av äktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsliga frågor samt frågor om testamente. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade främst till pågående arbete och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. I betänkandet finns 14 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU24 Kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning regeringens proposition 2010/11:120. I den föreslog regeringen vissa kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet. Det övergripande syftet med EU:s underhållsförordning är att stärka det rättsliga skyddet för enskilda genom att säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas även ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet. Underhållsförordningen tillämpas från den 18 juni 2011. Vid samma tidpunkt tillämpas även 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet, som förordningen hänvisar till, inom EU. Underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll är direkt tillämpliga i Sverige. Förordningen kräver dock vissa kompletterande bestämmelser. Regeringen föreslog därför en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Den föreslog också vissa lagändringar, bl.a. i rättshjälpslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen och lagändringarna föreslogs träda i kraft den 18 juni 2011. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Köprätt

I betänkande 2010/11:CU28 Slutande av avtal vid internationella köp av varor behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:97. I propositionen föreslog regeringen att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen (del II) i Förenta nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor (CISG). Genom återkallelsen uppnås större förutsägbarhet när det gäller avtal mellan svenska och utländska företag, vilket underlättar den internationella handeln. Därutöver föreslogs att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen, vilket innebär att den svenska avtalslagen, som har sin motsvarighet i de andra nordiska länderna, även i fortsättningen kommer att tillämpas när det gäller avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Slutligen föreslogs att avtalsdelen av konventionen inkorporeras med svensk rätt genom ändringar i lagen (1987:822) om internationella köp. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna att Sverige dels återkallar reservationen mot avtalsdelen (del II) i CISG, dels justerar det förbehåll som gäller den internordiska handeln samt antar regeringens lagförslag.

Konsumenträtt

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU5 Ny konsumentkreditlag regeringens proposition 2009/10:242 samt 2 motioner som väcktes med anledning av propositionen och 2 motioner från den allmänna motionstiden 2010. I propositionen föreslogs en ny lag som ersätter lagen från 1992. Regeringens förslag syftar till att genomföra ett nytt EU-direktiv om konsumentkrediter, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal, och att motverka de skuldsättningsproblem som sms-lån och andra s.k. snabblån fört med sig. Den nya lagen har i huvudsak samma tillämpningsområde som 1992 års lag, dvs. den omfattar i princip alla slag av krediter som näringsidkare lämnar konsumenter. Lagen är, liksom 1992 års konsumentkreditlag, tvingande till konsumentens förmån. En nyhet i förhållande till 1992 års konsumentkreditlag är att konsumenten får rätt att ångra ett kreditavtal inom 14 dagar. Det ska också ställas högre krav på information till konsumenten i marknadsföringen av en kredit och i anslutning till att ett kreditavtal ingås. Vidare ska kreditgivaren ge konsumenten de förklaringar som behövs för att konsumenten ska kunna avgöra om det föreslagna kreditavtalet passar hans eller hennes behov och ekonomiska situation. För snabblån innebär det bl.a. att kreditgivaren alltid ska lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen och att kreditgivaren alltid ska göra en kreditprövning. Konsumenten får rätt att ångra snabblånet. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011. Utskottet föreslog att riksdagen, med vissa lagtekniska justeringar, skulle anta lagförslagen och avslå motionsyrkandena. I betänkandet finns 1 reservation.

I betänkande 2010/11:CU8 Ny lag om leksakers säkerhet behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:65 samt 2 motioner som väcktes med anledning av propositionen och 1 motion från den allmänna motionstiden 2010. I propositionen föreslog regeringen en ny lag som ersätter lagen om leksakers säkerhet från 1992. Syftet med lagförslaget är att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet i svensk rätt. Direktivet är ett resultat av en revidering av rådets direktiv 88/378/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om leksakers säkerhet. Revideringen innebär en rad förändringar som syftar till att höja säkerhetsnivån på leksaker. De ekonomiska aktörernas ansvar för leksakers säkerhet konkretiseras och en rad konstruktionskrav skärps och preciseras. Direktivet är ett s.k. fullharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna inte får besluta om ytterligare begränsningar av leksakers fria rörlighet på den inre marknaden än de som direktivets regler medger. Propositionen innehöll även förslag som syftar till att komplettera Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 när det gäller leksaker. Förordningen gäller sedan den 1 januari 2010 och innehåller bl.a. en gemenskapsram för marknadskontroll och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden. Den föreslagna nya lagen om leksakers säkerhet är utformad som en ramlag och innehåller grundläggande bestämmelser för leksakers säkerhet samt bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som behövs. Lagen innehåller nya bestämmelser om säkerhetskrav, krav på ekonomiska aktörer samt kompletterande bestämmelser om marknadskontroll. Den nya lagen ska tillämpas på leksaker som tillhandahålls på marknaden och i offentlig verksamhet. Med leksak avses, enligt lagförslaget, en vara som, helt eller delvis, är utformad eller avsedd för barn under 14 år att leka med. Den nya lagen om leksakers säkerhet, och en följdändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, föreslogs träda i kraft den 20 juli 2011. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen och avslå motionsyrkandena. I betänkandet finns 5 reservationer.

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU12 Ny fastighetsmäklarlag regeringens proposition 2010/11:15 samt 1 motion som väcktes med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen att en ny fastighetsmäklarlag antas av riksdagen. Den nya lagen gäller förmedling som riktas till eller utförs åt både konsumenter och näringsidkare. Förslaget syftar till att ge enskilda trygghet i samband med fastighetsaffärer som sker genom fastighetsmäklares förmedling och att ge goda förutsättningar för mäklare att bedriva sin verksamhet. Det föreslogs tydligare regler för mäklarens roll som opartisk mellanman. I förhållande till den nuvarande lagen innebär förslaget att mäklaren får något ökade möjligheter att ägna sig åt annan verksamhet än fastighetsförmedling utan att det ska anses rubba förtroendet för mäklaren. Enligt lagförslaget klargörs att mäklaren inom ramen för god fastighetsmäklarsed särskilt ska beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Mäklaren får inte i anslutning till förmedlingsuppdraget köpa en fastighet som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla och inte heller förmedla en fastighet till eller från någon närstående, vilket också gäller för andra förmedlingsobjekt. Mäklaren är skyldig att föra anteckningar över förmedlingsuppdraget och upprätta en förteckning över de anbud som lämnas. Dokumentationen överlämnas till säljaren och köparen. Vidare innehöll regeringens förslag regler som förbättrar informationen till säljare och köpare. Särskilda regler för bostadsrätter föreslogs, bl.a. i detta avseende. Dessutom anges i den nya lagen inom vilken tid en köpare eller säljare som vill kräva skadestånd av mäklaren ska underrätta denne. Även den bortre tidsgräns när fordringar mot mäklaren inte längre får göras gällande tydliggörs. Det föreslogs även att påföljderna återkallelse av registrering och varning kompletteras med en ny påföljd: erinran. Den nya fastighetsmäklarlagen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011. Propositionen innehöll ett lagförslag med ett ikraftträdande redan den 1 april 2011. Utskottet tillstyrkte enhälligt regeringens lagförslag, dock föreslog utskottet ett par mindre redaktionella ändringar och samordnade i ett eget förslag ett av regeringens förslag med tidigare lagändringar. Motionen avstyrktes. Betänkandet innehåller 1 reservation.

Ett 20-tal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena behandlades av utskottet i betänkande 2010/11:CU14 Konsumentfrågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. obeställd reklam, telefonförsäljning, fakturaskojeri, vidareförsäljning av evenemangsbiljetter, konsumentskydd vid köp av flygresor, reklam riktad till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och miljömärkning av varor. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 5 reservationer.

I betänkande 2010/11:CU19 Ändring i marknadsföringslagen föreslog utskottet att riksdagen skulle ändra sitt beslut med anledning av betänkande 2010/11:CU5 såvitt gäller marknadsföringslagen (2008:486) eftersom riksdagsbeslutet blivit ofullständigt.

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU25 Utökat konsumentskydd vid tidsdelat boende regeringens proposition 2010/11:85. I propositionen föreslog regeringen en ny lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt. Lagen ersätter lagen om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende från 1997. Syftet med förslaget är att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/122/EG av den 14 januari 2009 om konsumentskydd vid vissa aspekter av avtal om tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte i svensk rätt. Den nya lagen är, liksom lagen från 1997, tvingande till konsumentens förmån. Med tidsdelat boende avses en rätt att periodvis och återkommande nyttja ett övernattningsboende, exempelvis i ett fritidshus eller på en semesteranläggning. Med långfristig semesterprodukt avses en rätt till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att kunna utnyttja, t.ex. under semesterresor. Den föreslagna nya lagen syftar till att utöka konsumentskyddet på området. Bland annat omfattar den nya lagen fler typer av avtal än 1997 års lag. Vidare utökas näringsidkarens informationsskyldighet. Ingående information ska lämnas såväl vid marknadsföring som i övrigt innan ett avtal ingås. Det gäller t.ex. vid evenemang för marknadsföring och försäljning av avtal som näringsidkaren håller. Informationen ska lämnas i standardiserade blanketter och uppfylla detaljerade krav. Särskilda krav gäller i fråga om utformningen av avtalet. Det ska vara skriftligt. Ångerfristen förlängs från 10 till 14 dagar. Möjligheten att ångra ett avtal finns kvar om näringsidkaren inte uppfyller vissa krav, t.ex. i fråga om det språk som avtalet ska vara upprättat på. Näringsidkaren får inte kräva att konsumenten betalar eller ställer säkerhet innan ångerfristen har löpt ut. Konsumenten har rätt till säkerhet från näringsidkaren för de betalningar som konsumenten gör om den byggnad som ett avtalat boende avser inte är färdigställd. I fråga om avtal om långfristiga semesterprodukter upprättas en betalningsplan. Konsumenten har rätt att frånträda avtalet sedan viss betalning har gjorts till näringsidkaren enligt betalningsplanen. Lagen innehåller också regler om sanktioner vid överträdelser av dess föreskrifter. Konsumentverket utövar tillsyn över att lagen följs. Den nya lagen och vissa följdändringar m.m. föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2011. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Utskottet föreslog även att riksdagen skulle anta ett förslag som utskottet lagt fram om ändring i lagen (2011:585) om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

Fastighetsrätt m.m.

De motioner som väcktes under den allmänna motionstiden 2010 som gällde hyresrätt och kooperativ hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och ägarlägenheter behandlades av utskottet i betänkande 2010/11:CU13 Hyresrätt m.m. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 12 reservationer.

I betänkande 2010/11:CU20 Fastighetsrätt behandlade utskottet de motioner som väcktes i fastighetsrättsliga frågor under den allmänna motionstiden 2010. Förslagen avsåg bl.a. jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 2 reservationer.

I betänkande 2010/11:CU10 Ändrad verksamhetsform för Lantmäteriets division Metria behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:53. I propositionen föreslog regeringen att delar av verksamheten vid Lantmäteriets uppdragsdivision Metria överförs till ett av staten helägt aktiebolag. Det nya bolagets verksamhet bör enligt regeringen vara att bedriva konsultverksamhet avseende att framställa och leverera tjänster och produkter inom områdena geografisk information, fastighetsinformation och geografisk informationsteknik samt därmed förenlig verksamhet. Bolagiseringen beräknades enligt propositionen kunna genomföras tidigast den 1 april 2011. Regeringen föreslog att riksdagen skulle godkänna både överföringen av Metria till ett bolag och vissa riktlinjer för överföringen samt bemyndiga regeringen att vidta åtgärder som var nödvändiga i sammanhanget. Propositionen föranledde inte någon motion. Utskottet tillstyrkte enhälligt regeringens förslag.

Plan- och bygglagstiftning

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU22 Plan- och byggfrågor 37 motioner med sammanlagt 69 yrkanden från den allmänna motionstiden 2010. Förslagen i motionerna avsåg till stor del frågor med direkt eller indirekt anknytning till det som regleras genom plan- och bygglagen. Vidare behandlades frågor som regleras genom lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m., lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. När det gällde plan- och bygglagstiftningen hade riksdagen våren 2010 beslutat att en ny plan- och bygglag skulle träda i kraft den 2 maj 2011. Utskottet avstyrkte samtliga motioner som behandlades i betänkandet. När det gällde frågor med anknytning till plan- och bygglagen hänvisade utskottet till den nya lagstiftningen, tidigare ställningstaganden och till det arbete som bedrivs av Boverket och de enskilda kommunerna. Förslagen om byggfelsförsäkringen avstyrktes med hänvisning till en promemoria som nyligen har lagts fram med förslag i frågan. Även i övriga frågor hänvisade utskottet till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. I betänkandet finns 17 reservationer.

I betänkande 2010/11:CU23 Komplettering av den nya plan- och bygglagen behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:63 och 1 motion som väcktes med anledning av propositionen. Sedan plan- och bygglagen (2010:900) antogs i juni 2010 har det framkommit ett behov av att komplettera den i några avseenden. I propositionen föreslog därför regeringen vissa ändringar i lagen. Regeringens förslag innebar att reglerna om hur beslut om lov och förhandsbesked ska vinna laga kraft kompletteras i fråga om underrättelse till kända sakägare. Enligt förslaget skickas ett meddelande om ett besluts huvudsakliga innehåll till kända sakägare i samband med att en elektronisk kungörelse om beslutet införs i Post- och Inrikes Tidningar. Meddelandet behöver inte delges. Ett undantag från grundregeln föreslogs i fall då ett stort antal personer underrättas. För de sakägare som omfattas av dessa regler föreslogs att tiden för överklagande räknas från den dag som infaller en vecka efter kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar. Vidare föreslogs att sökanden och en begränsad krets av andra berörda delges beslutet om lov eller förhandsbesked. För dessa räknas tiden för överklagande som tidigare från den dag personen delgavs beslutet. Regeringens förslag omfattade vidare att ytterligare en förutsättning för marklov är att åtgärden uppfyller vissa krav i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen. Det föreslogs också ändringar i reglerna om kontrollplaner liksom att en ny övergångsbestämmelse införs som ger en möjlighet för kommunen att före utgången av 2012 göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga enligt 10 kap. 9 § när en kontrollansvarig utses. Propositionen innehöll dessutom ett flertal redaktionella och lagtekniska ändringar. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 2 maj 2011. Utskottet föreslog enhälligt att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionen. I betänkandet finns 2 reservationer som gäller motionen och 1 särskilt yttrande som avser både propositionen och motionen.

Utskottet föreslog i betänkande 2010/11:CU26 Komplettering av den nya plan- och bygglagens övergångsbestämmelser enhälligt på eget initiativ att en av övergångsbestämmelserna till den nya plan- och bygglagen (2010:900), som skulle träda i kraft den 2 maj 2011, får ändrad lydelse. Förslaget gällde tillämpningen av bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen. Utskottet föreslog att ärendet skulle avgöras efter endast en bordläggning.

Ersättnings- och insolvensrätt

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU4 Ett förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang regeringens proposition 2009/10:241, där regeringen föreslog lagstiftningsåtgärder för ett förstärkt integritetsskydd på försäkringsområdet. Ändringar föreslogs i försäkringsavtalslagen (2005:104), och de syftar till att säkerställa att försäkringsbolagen inte slentrianmässigt begär samtycke till att inhämta hälsouppgifter samt att lämnade samtycken är frivilliga och bygger på tillräcklig information. Åtgärderna får särskild betydelse för barnförsäkringar. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011. Utskottet föreslog enhälligt att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande 2010/11:CU9 Ändringar i skuldsaneringslagen m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:31 samt 1 följdmotion och 7 motioner från den allmänna motionstiden 2010. Motionsyrkandena rörde insolvensprognosen och betalningsplanen vid skuldsanering samt överskuldsättning. I propositionen föreslog regeringen att möjligheten att bevilja skuldsanering för näringsidkare utvidgas. Även om näringsidkaren bedriver en verksamhet som är av mer än ringa omfattning ska han eller hon inte hindras från att få skuldsanering. Det föreslogs också att skuldernas ålder inte längre ska beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. Även i fall då merparten av skulderna är relativt nya ska skuldsanering kunna beviljas om detta i övrigt är motiverat. Ändringarna syftar framför allt till att förbättra förutsättningarna för näringsidkare att fortsätta att bedriva näringsverksamhet eller att starta om efter ekonomiska svårigheter. Vidare föreslogs det att förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningsverksamhet blir desamma för fysiska personer som bedriver näringsverksamhet som för andra fysiska personer. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen. Med bifall till ett motionsyrkande föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen omgående bör återkomma till riksdagen med förslag till en lagändring som innebär att skuldsanering ska kunna komma i fråga om gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon kan antas sakna förmåga att betala sina skulder inom de närmaste åren. Utskottet föreslog vidare att riksdagen, med bifall respektive delvis bifall till 5 motionsyrkanden, skulle tillkännage för regeringen vad utskottet anförde om att regeringen bör utarbeta en strategi för hur överskuldsättning ska kunna undvikas och återkomma till riksdagen med förslag på konkreta åtgärder för att minska antalet överskuldsatta. Regeringen bör också ta initiativ för att öka kunskaperna om barns och ungdomars situation i överskuldsatta familjer. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet finns 3 reservationer.

Från den allmänna motionstiden 2010 behandlade utskottet 12 motionsyrkanden i betänkande 2010/11:CU16 Ersättnings- och insolvensrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor, solidariskt skadeståndsansvar, trafikförsäkringsavgift, trafikskadeersättning till barn, barnförsäkringar, information vid försäkringsfall, översyn av insolvensrätten, s.k. bilmålvakter, förbehållsbelopp vid utmätning och Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt fast egendom m.m. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden. I betänkandet finns 3 reservationer.

Associationsrätt

I betänkande 2010/11:CU3 Enklare redovisning behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:235, där vissa förenklingar av reglerna i bl.a. årsredovisningslagen (1995:1554) och bokföringslagen (1999:1078) om årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och arkivering föreslogs. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag med en lagteknisk justering.

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU7 Aktieägares rättigheter regeringens proposition 2009/10:247, där de ändringar i främst aktiebolagslagen (2005:551) som bedömdes nödvändiga för att genomföra EU-direktivet om aktieägares rättigheter i noterade aktiebolag föreslogs. Direktivet syftar huvudsakligen till att underlätta för aktieägarna att utöva sitt ägarinflytande. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag.

Ett 15-tal motionsyrkanden om associationsrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2010 behandlades av utskottet i betänkande 2010/11:CU15 Associationsrättsliga frågor m.m. Motionsyrkandena gällde bl.a. könsfördelningen i bolagsstyrelser, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande och ytterligare lagstiftning om franchising. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Miljörätt 

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU2 Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation regeringens proposition 2009/10:224. I propositionen föreslogs en ny ramlag, lagen om geografisk miljöinformation, för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire). Lagen syftar till att etablera en infrastruktur med ett sammanhängande system för tillgång till och utbyte av geografisk information som har elektronisk form och som är användbar för verksamheter och åtgärder som kan påverka människors hälsa eller miljön (geografisk miljöinformation). Det sammanhängande system för geografisk miljöinformation som inrättas i Sverige ska vara en del av motsvarande informationssystem inom EU. Myndigheter, kommuner och vissa enskilda organ som har geografisk miljöinformation ska medverka i systemet genom att elektroniskt göra informationen och tjänster som gör det möjligt att hantera informationen tillgängliga för allmänheten (informationsansvar) samt dela information med andra myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter som kan ha betydelse för miljön (samarbete). Propositionen innehöll också förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen samt i lagen om fastighetsregister som gäller dels begränsningar av tillgängliggörandet av geografisk miljöinformation på grund av t.ex. sekretess och immateriella rättigheter, dels behandlingen av vissa personuppgifter i fastighetsregistret. De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011. Propositionen hade inte föranlett någon motion. Utskottet tillstyrkte enhälligt propositionens lagförslag.

Ett 10-tal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 behandlades av utskottet i betänkande 2010/11:CU17 Naturresursfrågor och vattenrätt. Motionsyrkandena gällde bl.a. frågor om åtgärder till förmån för fiske, åtgärder mot stranderosion, skydd av riksintressen m.m. och en ny nationalstadspark. Utskottet föreslog att riksdagen, med delvis bifall till 3 motionsyrkanden, skulle tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen omgående bör återkomma till riksdagen och redovisa vilka åtgärder som hittills har vidtagits och vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta, med anledning av ett tillkännagivande från våren 2006. Vidare föreslogs att regeringens överväganden och redovisning till riksdagen borde vara mera generellt inriktad på vandringsfisk. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet finns 1 reservation.

Anslag samt bostads- och konsumentpolitik

Utskottet behandlade i betänkande 2010/11:CU1 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik regeringens förslag i budgetpropositionen för budgetåret 2011 (prop. 2010/11:1) rörande utgiftsområdet tillsammans med de motionsförslag i anknytande frågor som väckts under årets allmänna motionstid. Förslagen i propositionen avsåg anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och vissa bemyndiganden inom det bostadspolitiska området. Förslagen i motionerna avsåg dessutom en rad frågor med en mer allmän bostadspolitisk eller konsumentpolitisk inriktning. Dessa gällde bl.a. målen för bostadspolitiken respektive konsumentpolitiken, statligt stöd till bostadsbyggandet och ROT-verksamheten, kommunernas bostadsförsörjningsansvar och den kommunala konsumentvägledningen. Utskottet tillstyrkte förslaget i budgetpropositionen om anslagsfördelningen budgetåret 2011 för utgiftsområde 18 samt regeringens förslag om bemyndiganden inom utgiftsområdet. Samtliga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes. Utskottet hänvisade i flertalet av dessa frågor till sina tidigare ställningstaganden och till beslut som riksdagen fattat under de senaste åren. I betänkandet finns 10 reservationer och 4 särskilda yttranden. Reservationerna avsåg flertalet av de frågor som behandlades i betänkandet. När det gällde anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 2011 – utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 1 – avstod ledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet från att delta i utskottets beslut. I särskilda yttranden redovisade de sin syn på anslagen inom utgiftsområdet.

Utlåtanden

I utlåtande 2010/11:CU6 Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok KOM(2010) 348. Syftet med grönboken är att genomföra ett offentligt samråd om alternativ för hur den inre marknaden kan stärkas genom arbetet med en europeisk avtalsrätt. I grönboken presenterades ett antal tänkbara alternativa sätt att gå vidare med detta arbete. Utskottet uttalade att det är positivt till kommissionens initiativ till ett samråd om dessa frågor.

Europeiska kommissionens grönbok KOM(2010) 561 behandlades av utskottet i utlåtande 2010/11:CU11 Revisionspolitik. I grönboken tog kommissionen upp frågan om hur revisionen av företag inom EU kan stärkas. Tanken var att ett lämpligt utformat regelverk om revisorer och revision kan bidra till ökad finansiell stabilitet. Utskottet uttalade att det är positivt till ett brett samråd kring dessa frågor.

I utlåtande 2010/11:CU21 Fri rörlighet för dokument behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok KOM(2010) 747. I grönboken presenterade kommissionen alternativa sätt att göra det lättare för medborgarna att använda officiella handlingar i andra medlemsstater och att stärka principen om ett ömsesidigt erkännande i frågor om civilstånd. Utskottet var positivt till kommissionens initiativ till ett samråd om dessa frågor.

Europeiska kommissionens grönbok KOM(2011) 164 behandlades av utskottet i utlåtande 2010/11:CU27 En EU-ram för bolagsstyrning. I grönboken tog kommissionen upp ett antal centrala frågor om bolagsstyrning i börsnoterade bolag. Frågorna kretsade huvudsakligen kring styrelsen, aktieägarna och användningen av bolagsstyrningskoder. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur pass effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Utskottet hade inget att invända mot att en diskussion inletts kring dessa frågor men ansåg dock att flera av de frågor som togs upp i grönboken lämpligast bör regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå och att det är angeläget att man slår vakt om systemet med näringslivets självreglering på området. En stor majoritet av de remissinstanser som yttrat sig såg inte heller något behov av ytterligare regler utan ansåg att det nuvarande regelverket väsentligen fungerar bra och är ändamålsenligt utformat. Utskottet framhöll att eventuella nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna. I utlåtandet finns 2 motivreservationer.

Yttranden

Hösten 2010 lämnade utskottet yttrande 2010/11:CU1y Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik till finansutskottet över 2011 års budgetproposition (prop. 2010/11:1). I yttrandet behandlade utskottet förslagen i budgetpropositionen och motstående motioner i fråga om ramen för utgiftsområde 18. Utskottet tillstyrkte ramen för utgiftsområde 18 för budgetåret 2011 till den nivå som regeringen föreslog och avstyrkte ett motstående motionsförslag. Utskottet ansåg att riksdagen även borde godkänna förslaget om preliminär ram för åren 2012–2014 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I yttrandet finns 1 avvikande mening och 1 särskilt yttrande.

EU-frågor

Det fortlöpande arbetet

Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning till EU:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten berörs alltmer av samarbetet inom EU.

Utskottet har – vid sidan av de EU-relaterade ärendena – fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid ett tiotal tillfällen fått information från företrädare för Justitiedepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt Socialdepartementet bl.a. om pågående lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde.

Den 27 oktober 2010 deltog två utskottsledamöter och en tjänsteman i ett interparlamentariskt utskottsmöte om avtalsrätt i Bryssel. En tjänsteman deltog den 30 november 2010 i ett interparlamentariskt arbetsforum om civilrätt i Bryssel. Den 18-20 maj 2011 deltog två utskottsledamöter i det sjunde globala forumet, Global Parliamentarians on Habitat, i Zadar.

EU-promemorian

Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas sedan 1996 en promemoria inom utskottets kansli. I den lämnar utskottet en redogörelse för aktuella frågor som rör utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna. I promemorian finns länkar till aktuella EU-dokument, sammanfattningar av dokumentens innehåll samt redovisningar av det nuvarande förhandlingsläget och de svenska ståndpunkterna, när dessa är kända. Vidare redovisas när utskottet fått information i frågor och om överläggningar ägt rum med företrädare för regeringen.

Promemorian, som uppdateras och kompletteras kontinuerligt, bygger bl.a. på dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.

Överläggningar med regeringen

Överläggningar med regeringen enligt 10 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen ägde rum under 2010/11 enligt följande.

- Den 30 november 2010 med företrädare för Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Justitiedepartementet om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumenträttigheter (KOM(2008) 614). Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt. Företrädarna för S, M, FP, C och SD förklarade att de delar regeringens ståndpunkt. Företrädaren för V anmälde en avvikande mening. Företrädaren för MP avstod från att delta i beslutet (prot. 2010/11:8).

- Den 3 mars 2011 med företrädare för Justitiedepartementet om förslaget till en reviderad Bryssel I-förordning (KOM(2010) 748). Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt. Företrädarna för samtliga partier förklarade att de delar regeringens ståndpunkt (prot. 2010/11:15).

- Den 3 mars 2011 med företrädare för Justitiedepartementet om förslaget till förordning om privata Europabolag (SPE) (KOM(2008) 396). Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt. Företrädarna för samtliga partier förklarade att de delar regeringens ståndpunkt (prot. 2010/11:15).

- Den 26 april 2011 med företrädare för Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumenträttigheter (KOM(2008) 614). Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt. Företrädarna för S, M, MP, FP, C, SD och KD förklarade att de delar regeringens ståndpunkt. Företrädaren för V anmälde en avvikande mening (prot. 2010/11:21).

Subsidiaritetsprövningar

Under 2010/11 subsidiaritetsprövade utskottet fyra förslag från EU-kommissionen enligt följande.

- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen) (KOM(2010) 748). Kammaren hänvisade den 7 januari 2011 kommissionens förslag till utskottet för subsidiaritetsprövning. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. SD-ledamoten anmälde en avvikande mening och ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (prot. 2010/11:11 § 2).

- Förslag till direktiv om sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister (KOM(2011) 79). Kammaren hänvisade den 25 februari 2011 kommissionens förslag till utskottet för subsidiaritetsprövning. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen (prot. 2010/11:20 § 5).

- Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden (KOM(2011) 126). Kammaren hänvisade den 21 mars 2011 kommissionens förslag till utskottet för subsidiaritetsprövning. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. SD-ledamoten anmälde en avvikande mening och ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (prot. 2010/11:24 § 3).

- Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap (KOM(2011) 127). Kammaren hänvisade den 21 mars 2011 kommissionens förslag till utskottet för subsidiaritetsprövning. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. SD-ledamoten anmälde en avvikande mening och ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (prot. 2010/11:24 § 4 ).

Uppföljning och forskning

Hållbara städer

Utskottet beslutade under riksmötet 2009/10 att ge utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra en forskningsöversikt över hållbara städer. Det bestämdes att två ledamöter från utskottet skulle delta i en referensgrupp under arbetet med forskningsöversikten och att arbetet skulle genomföras i samverkan med miljö- och jordbruksutskottet samt trafikutskottet.

Som ett led i forskningsöversikten hölls den 8 mars 2011 ett öppet seminarium om hållbara städer tillsammans med miljö- och jordbruksutskottet samt trafikutskottet.

Inventering av forskning och utveckling

Den 3 februari 2011 beslutade utskottet att ge utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra en inventering av forskning och utveckling inom civilutskottets beredningsområde. Arbetet redovisades den 14 juni 2011 i en promemoria av utvärderings- och forskningsfunktionen.

Uppvaktningar och studiebesök

- Den 20 januari 2011 ägde en uppvaktning rum med företrädare för Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst (BUS) angående regeringens proposition 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering.

- Den 26 januari 2011 besökte utskottet Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (Sabo).

- Den 27 januari 2011 besökte utskottet Riksrevisionen.

- Den 14 april 2011 fick utskottet information av barn- och ungdomsenheten, Stockholms stad, om projektet Barn i svåra vårdnadsstrider.

Studieresor

- Den 24–25 januari 2011 gjorde utskottet en studieresa till Karlskrona.

- Den 10–12 april 2011 gjorde utskottet en studieresa till Strasbourg.

- Den 9–10 maj 2011 gjorde utskottet en studieresa till Gävle.

Elanders, Vällingby 2011