Den pågående fredsprocessen i Mellanöstern mellan Israel och de palestinska myndigheterna har inneburit ett ömsesidigt erkännande mellan Israel och PLO. Man har kommit överens om och inlett förhandlingar om palestinsk autonomi. Fram t.o.m. 1999 löper en tillfällig period av palestinskt självstyre, under vilken förhandlingar skall ske om en permanent uppgörelse mellan parterna.
I ett anförande vid Uppsala universitet onsdagen den 19 november underströk utrikesministern vikten av att inte föregripa fredsprocessen. Samtidigt anfördes dock att en varaktig fred förutsätter bildandet av en palestinsk stat, vilket enligt min mening är mycket olämpligt eftersom Osloavtalet inte inbegriper skrivningar om en tvåstadslösning. Utrikesministern framför också som svenska krav fullständiga israeliska tillbakadraganden från Golanhöjderna, södra Libanon, Västbanken inklusive östra Jerusalem och Gaza. Dessa krav får i det sammanhang de presenteras karaktären av villkor för fredsprocessens framgång. En sådan svensk hållning kommer dock med all sannolikhet att visa sig omöjlig då fredsprocessen utvecklas genom förhandlingar mellan två parter och därav måste innebära vissa kompromisser. Mot denna bakgrund är det olyckligt att utrikesministern föregripit fredsförhandlingarna och gått utöver Osloavtalet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern vilken officiell hållning regeringen fortsättningsvis kommer att inta när det gäller fredsprocessen.