Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU8

Miljöavgifter m.m.

1989/90

SkU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal under den allmänna motionstiden
1989 väckta motioner om bl.a. ett införande av olika slag av s.k.
miljöavgifter, en ändrad utformning av den nyligen införda flygmiljöskatten,
ett slopande av eller ändringar i avgifterna för gödselmedel
och bekämpningsmedel, ett införande av skatter på avfall, engångsartiklar
och engångsförpackningar samt ändringar i reklamskatten. Utskottet
avstyrker samtliga motioner.

I fråga om miljöavgifter har reservationer avgivits av m, fp, c och
mp. Vidare har reservationer avgivits beträffande frågan om miljöavgifter
och skatter för bilismen av c och mp och beträffande miljöavgift
för affärscentra av mp. Samtliga oppositionspartier har reserverat sig i
fråga om flygmiljöskatten och m, vpk och mp beträffande gödselmedels-
och bekämpningsmedelsavgiften. Mp har ensamt reserverat sig
angående avfall, engångsförpackningar m.m. samt omfattningen av
reklamskatten. Slutligen har en gemensam reservation avgivits beträffande
uppbörden av reklamskatten av m och fp.

Motionerna

1988/89:Sk322 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär nya regler för uppbörd av reklamskatt.

1988/89:Sk372 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det skall tas ut en speciell
miljöavgift för affärscentra oavsett ålder för att delvis kunna täcka de
samhällskostnader som de drar med sig och att en lämplig nivå på
avgiften kan vara 2 % på bruttoomsättningen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo773.

1988/89:Sk406 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om borttagande av skatterna på handelsgödsel och
bekä m p n i ngsmede 1.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo257.

1988/89:Sk455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga 1989/90:SkU8

— yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjda avgifter på handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utsläppsskatter inklusive radioaktiva utsläpp,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjda punktskatter.

!988/89:Sk628 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om miljöavgifter på internationell flygtrafik.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T215.

1988/89:Sk634 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till lagstiftning om köpfrid som innebär att det tas
fram en reformerad reklamskatt i enlighet med speciell motion från
miljöpartiet de gröna.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K414.

1988/89:Sk637 av Inger Schörling och Carl Frick (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
omläggningen delfinansieras av en sopeldningsavvecklingsavgift på 10
000 kr. per eldat ton sopor som drivs in av staten och betalas till
kommunerna när de har fattat beslut om att avveckla sopeldningen
efter ansökan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöoch
energidepartementet måste vara berett att anslå medel så att
avvecklingen av giftspridningen genom sopeldning kan genomföras om
inte medel som inflyter från sopeldningsavvecklingsavgiften skulle
räcka.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo774.

1988/89:Sk642 av Stig Gustafsson och Björn Ericson (båda s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av miljöavgifter
på icke återfyllningsbara förpackningar.

1988/89:Sk645 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om miljöavgifter.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo796.

1988/89:Sk646 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag‘till en miljöavgift
på koldioxidutsläpp,

2. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på svaveldioxid med
30 000 kr ./ton,

3. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på organiska klorföre- 1989/90:SkU8
ningar med 50 kr ./kg organiskt bundet klor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo797.

1988/89:Sk648 av Håkan Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande
av miljöavgifter för fast avfall som förs till brännerier och sopstationer.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo798.

1988/89:Sk649 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
miljöavgifter.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo801.

1988/89:Sk671 av Carl Frick och Gösta Lyngå (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att införa en utsläppsskatt om en krona per
miljon becquerel aktivitetsutsläpp,

2. att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i
uppdrag att verkställa uppbörd av skatt enligt vad i motionen anförs.

1988/89:Sk677 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatt på
engångsartiklar bör införas i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:J0866.

1988/89:Sk678 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
fördubblas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avgiftssystem för
bekämpningsmedel som baseras på bekämpad areal och inte på mängden
använt bekämpningsmedel,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fortsatt successiv
upptrappning av avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
över en 10-årsperiod.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo267.

1988/89:Sk686 av Carl Frick och Gösta Lyngå (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att införa en utsläppsskatt om en krona per
miljon becquerel aktivitetsutsläpp,

2. att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i
uppdrag att verkställa uppbörd av skatt enligt ovan.

1988/89:Sk695 av Inger Schörling m.fl (mp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om
utformningen av den framtida reklambeskattningen enligt uppläggningen
i denna motion och om hur omställningen till en väsentligt
minskad reklamvolym skall kunna underlättas i pressen och andra
berörda branscher,

3. att riksdagen beslutar införa en punktskatt på parabolantenner 1989/90:SkU8
med 3 000 kr. per antenn och en skatt på vidareutsändning av
program med reklaminslag i kabelnät på en jämförbar nivå.

1988/89:Sk696 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att en utsläppsskatt motsvarande
23 000 kriton på svaveldioxid, kväveoxider resp. kolväten bör
införas i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo967.

1988/89:Sk697 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att höga avgifter bör användas
för att minska konstgödselanvändningen och att dessa bör återföras
till jordbruket i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo293.

1988/89:Sk698 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att en särskild miljöskatt på
fosfat i tvättmedel bör införas.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo968.

1988/89:Sk700 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt
vilket motsvarar minst en intäkt om 1 miljard kronor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T258.

1988/89:Sk702 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om hur en koldioxidavgift för fossilbränsledrivna
fordon skulle kunna balanseras så att effekterna för enskilda personer
och regionalt blir acceptabla.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T259.

1988/89:T222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskild utsläppsavgift för flyget.

1988/89:T225 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den nuvarande miljöskatten på inrikesflyget.

Gällande ordning, utredningar m.m.

1989/90:SkU8

Miljöavgifter m.m.

Kommittén för indirekta skatter (KIS) lade i juni 1989 fram betänkandet
(SOU 1989:35) Reformerad mervärdeskatt, vilket utgör ett led i
den förestående reformeringen av skattesystemet. Kommittén föreslår
bl.a. att mervärdeskatten görs mera generell så att den i princip träffar
all omsättning av varor och tjänster. Vidare innehåller betänkandet en
översyn av vissa punktskatter. Beträffande beskattningen på energiområdet
anser kommittén att punktskatter behövs som energi- och miljöpolitiska
styrmedel och föreslår att energi dels beläggs med mervärdeskatt
med en enhetlig skattesats om 23,46 %, dels punktbeskattas på
viss nivå.

Kommittén (MIA) om ökad användning av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken (dir. 1988:44 och 1989:33) har i uppdrag att för olika
typer av utsläpp och miljöfarlig verksamhet analysera förutsättningarna
för och lämpligheten av att införa ekonomiska styrmedel eller öka
användningen av dessa i syfte att minska utsläpp och andra miljöstörningar.
I våras avlämnade kommittén delbetänkandet (SOU 1989:21)
Sätt värde på miljön med förslag om miljöavgifter på svavel vid
förbränning av olja och om avgift på utsläpp av klororganisk substans
till vatten. Kommittén har härefter helt nyligen i ett annat delbetänkande
presenterat vissa förslag i vad avser styrmedel inom energi- och
trafikområdena. Avsikten är att förslagen i de nämnda delarna skall
samordnas med de reformer inom den indirekta beskattningen som
föreslagits av KIS. I övrigt skall kommittén redovisa sina förslag senast
den 1 maj 1990.

En översyn av miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32) görs av en
parlamentariskt sammansatt kommitté, som har tillkallats för att se
över miljöskyddslagstiftningen och utreda hur de olika lagarna som
gäller miljöskydd skall kunna bli effektivare i arbetet för en bättre
miljö. Lagarna skall enligt direktiven på ett bättre sätt samordnas och
bli lättare att överblicka och tillämpa. Förslag skall presenteras till hur
skärpta miljökrav skall återspeglas i lagstiftningen. Kommittén skall
före den 1 februari 1991 i ett principbetänkande redovisa den kartläggning
som gjorts samt ett principiellt ställningstagande angående den
framtida miljölagstiftningen. Regeringen kommer därefter att överväga
hur det fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas. 1 den utsträckning
särskilda frågor gör det nödvändigt med skyndsamma agändringar bör
dock förslag till sådana ändringar presenteras för sig.

Flygmiljöskatten

1989/90:SkU8

Sedan den 1 mars 1989 utgår en miljöskatt på vissa avgasutsläpp
förorsakade av den inrikes flygtrafiken (prop. 1988/89:39, Skll
1988/89:10). Grundprincipen är att flygplan med motorer som avger
stora mängder skadliga avgasutsläpp belastas med högre skatt än flygplanstyper
med motorer som avger mindre mängder utsläpp. Skatten
tas ut för varje flygning och beräknas i första hand schablonmässigt
med ledning av luftfartsverkets uppgifter om utsläpp av kolväten och
kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt
beräknad flygsträcka. Om tillförlitliga uppgifter i detta avseende inte
finns beräknas skatten med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt.

KIS har övervägt tanken på att generellt beskatta flygbränsle men
avstått från ett sådant förslag, bl. a. med hänsyn till att en beskattning
av utrikestrafiken är utesluten på grund av internationella konventioner
som Sverige anslutit sig till. KIS anför vidare att SAS och Linjeflyg
använder samma flygplan för både inrikes och utrikes flygningar och
att en beskattning av flygbränslet i Sverige skulle kunna medföra en
från miljösynpunkt negativ ökning av bränsletankning utomlands.

Gödsel- och bekämpningsmedelsavgiften

Gödselmedelavgiften regleras i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel.
Avgiftsplikten omfattar handelsgödsel med vissa undantag (gödselmedel
i form av tabletter, pastiller e.d. eller i förpackningar om högst
10 kg). Sedan den 1 juli 1988 uppgår avgiften till 60 öre per kg kväve
och 1:20 kr. per kg fosfor i gödselmedlet, om andelen kväve resp.
fosfor i gödselmedlet är minst 2 %.

Bekämpningsmedelsavgiften utgår enligt lagen (1984:410) om avgift
på bekämpningsmedel. Med bekämpningsmedel avses ämnen eller
beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada,
sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet, förorsakad av
växter, djur, bakterier eller virus. Som bekämpningsmedel anses dock
inte varor avsedda att användas vid beredning av livsmedel eller annan
jämförbar vara. Aven färger, fernissor och tjäror faller — med vissa
undantag — utanför beskattningen, liksom träskyddsmedel. Avgiften
uppgår sedan den 1 juli 1988 till 8 kr. per kg verksam beståndsdel i
bekämpningsmedlet.

Avgifterna, som infördes den 1 juli 1984, har till huvudsakligt syfte
att minska användningen av handelsgödsel och hälso- och miljöfarliga
kemikalier. Avgifterna behandlades av riksdagen senast våren 1988
(Prop. 1987/88:128, SkU 1987/88:5y, JoU 1987/88:24). I den då aktuella
propositionen aviserades att ett särskilt handlingsprogram utarbetats i
syfte att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel
i jordbruket. Ett delmål i programmet var att åstadkomma
en halvering av bekämpningsmedelsanvändningen på fem år. Detta s.k.

halveringsprogram har därefter ytterligare skärpts genom att regeringen
i september 1988 gav berörda myndigheter i uppdrag att överväga
förutsättningarna för och effekterna av en ytterligare halvering, alternativt
avskaffande av bekämpningsmedel i jordbruket (se härom
1988/89:JoU20 s. 3).

Proposition 1987/88:128 innehöll även en uppgift om att jordbruksministern
avsåg att låta se över konstruktionen av bekämpningsmedelsavgiften,
något som skatteutskottet tog fasta på i sitt yttrande i lagstiftningsärendet.
Regeringen har härefter lämnat ett sådant uppdrag åt
lantbruksstyrelsen m.fl. myndigheter, vilka i maj 1989 avlämnat en
utredningsrapport "Minskad kemisk bekämpning". I rapporten föreslås
av olika skäl — främst att man bör avvakta det förändringsarbete som
pågår inom bekämpningsmedelsområdet och utformningen av en ny
jordbrukspolitik — ingen förändring av nuvarande avgiftskonstruktion.
Rapporten remissbehandlas för närvarande.

Avfall, engångsartiklar och engångsförpackningar

För närvarande utgår skatt enligt lagen (1984:355) om skatt på vissa
dryckesförpackningar m.m. på sådana dryckesförpackningar som innehåller
minst 0,2 och högst 3 liter. Skatten utgår med 8 öre för varje
pantförpackning — härmed avses en sådan flaska eller burk som ingår
i det riksomfattande pantsystemet för sådana dryckesförpackningar

— och med 10— 25 öre per förpackning för övriga skattepliktiga
förpackningar.

Reklamskatt

Reklamskatt utgår enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam. Reklamskatten omfattar i huvudsak tre skattepliktiga områden

— annonser, visst annat offentliggörande av reklam samt reklamtrycksaker.
Någon allmän reklambeskattning föreligger således inte. Skatten
utgår med fyra procent av annonspriset för annonser i dagspress och i
övrigt med elva procent av vederlaget för offentliggörandet.

För att av administrativa skäl begränsa antalet skattskyldiga gäller
vissa beloppsgränser för redovisningsskyldigheten. För periodiska publikationer
som inte är att anse som annonsblad föreligger skyldighet att
redovisa skatt först om annonsomsättningen överstiger 60 000 kr. per
år räknat. Gränsen tillämpas för varje publikation för sig. För övrig
skattepliktig verksamhet gäller att redovisningsskyldighet föreligger om
den sammanlagda övriga reklamskattepliktiga omsättningen överstiger
20 000 kr. per beskattningsår räknat.

1989/90:SkU8

Riksskatteverket (RSV) återbetalar så stor del av skatten som belöper 1989/90:SkU8
på en skattepliktig omsättning på 12 milj. kr. för helt år för dagspress
och 6 milj. kr för helt år för övrig periodisk press av fack- och
populärpresskaraktär. En dagstidning kan således maximalt få tillbaka
480 000 kr. i skatt, och för övrig periodisk press kan återbetalningen
maximalt bli 660 000 kr. Utgivning av annonsblad, program och
katalog berättigar inte till återbetalning.

Liksom vad som gäller för de flesta andra punktskatter regleras
förfarandet genom lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
(LPP). Detta innebär bl.a. att betalning av skatten anses
ha skett den dag då den bokförts på RSV:s postgirokonto om man
betalar skatten genom att använda det till den förtryckta deklarationsblanketten
fogade inbetalnings- och gireringskortet. Skatten måste därför
betalas i sådan tid att den bokförs på postgirokontot senast sista
inbetalningsdagen.

Av motiven till LPP (se SOU 1981:83 Punktskatter och prisregleringsavgifter
1 s. 169 ff.) framgår att den nämnda ordningen för
inbetalning av punktskatter tillämpats tidigare i praxis för flertalet
punktskatter och att den medfört relativt enkla avgöranden för beskattningsmyndigheten.
Bestämmelserna i uppbördslagen och mervärdeskattelagen
innebär däremot att betalning anses verkställd när den
gjorts på postanstalt eller när försändelse med bl.a. gireringskort kommit
in till postanstalt. Enligt punktskatteutredningen medförde emellertid
den ordningen svårigheter att i efterhand bestämma när en
försändelse med gireringskort kommit in till postanstalt. I praktiken
fick man — framhöll utredningen — utgå från bokföringsdagen för
inbetalningen och beräkna om försändelsen med hänsyn till den tid
som normalt behövdes för postbefordran från avsändningsorten kunde
antas ha kommit in till postanstalt i rätt tid, om inbetalning gjorts
genom girering från eget postgirokonto.

Reklamskatten har varit föremål för en omfattande översyn av
reklamskatteutredningen, som 1988 överlämnade betänkandet Reklamskatt
(SOU 1988:17). Syftet med översynen har bl.a. varit att komma
till rätta med de tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem
som den tekniska utvecklingen på mediaområdet i ökande omfattning
gett upphov till. Ett annat syfte har varit att förenkla administrationen
av reklamskatten. Betänkandet har remissbehandlats, men
förslagen till förändringar har ännu inte prövats av regeringen.

Utskottet

1989/90:SkU8

Miljöavgifter m.m.

I olika motioner från m, fp, c och mp framställs yrkanden som går ut
på att införa miljöavgifter eller liknande styrmedel för att nedbringa
miljöfarlig verksamhet och begränsa skadliga utsläpp o.d.

I motion Sk645 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs — med hänvisning
till motivering i motion Jo796 — ett uttalande om att ekonomiska
styrmedel skall vara ett komplement till existerande lagstiftning och
syfta till att reducera utsläppen ytterligare genom en ökning av kostnaderna
för miljöfarlig verksamhet och en minskning av kostnaderna för
miljövänlig verksamhet. Meningen får dock inte vara att introducera
en ny skattekälla utan att värna om miljön. Ett system med miljöavgifter
får vidare enligt motionärerna inte undergräva de svenska företagens
internationella konkurrenskraft.

I motion Sk649 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs — med
hänvisning till motivering i motion J08OI — ett riksdagsuttalande om
att miljöavgifter bör relateras till de faktorer i t.ex. ett företags verksamhet
som man verkligen vill påverka. Miljöavgifter bör vidare enligt
motionärerna konstrueras så att de sjunker om förorenaren vidtar de
reningsåtgärder man vill åstadkomma. Motionärerna föreslår att man
prövar att lägga miljöavgifter på utsläpp av kväveföreningar i vatten,
kväveoxider från förbränningsanläggningar och industriprocesser i luft,
organiska lösningsmedel samt på koldioxid.

Olof Johansson m.fl. (c) föreslår i motion Sk646 — med hänvisning
till motivering i motion Jo797 — en miljöavgift på koldioxidutsläpp
(yrkande 1), en på svaveldioxid (yrkande 2) och en på organiska
klorföreningar (yrkande 3). Syftet bör enligt motionärerna vara att
stimulera företag att vidta åtgärder för att minska föroreningarna
under den tillåtna nivån och markera att samhället inte accepterar
miljöstörningar.

Företrädare för miljöpartiet de gröna har i ett flertal olika motioner
tagit upp frågan om miljöavgifter. I motionerna Sk455 (yrkande 11) av
Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk696 — med hänvisning till motivering
i motion Jo967 — av Claes Roxbergh m.fl. (mp) begärs sålunda
ett uttalande om att införa beskattning av utsläpp av kolväten, kväveoxider
och svaveldioxid. I den förstnämnda motionen begärs dessutom
en beskattning av radioaktiva utsläpp. Även Carl Frick och Gösta
Lyngå (båda mp) yrkar i motionerna Sk671 (yrkandena 1 och 2) och
Sk686 (yrkandena 1 och 2) på införande av en skatt på radioaktivt
utsläpp och att uppbörden sker genom RSV:s försorg. I motion Sk698
— med hänvisning till motivering i motion Jo968 — av Inger Schörling
m.fl. (mp) begärs i syfte att skydda havsmiljön införande av en
särskild miljöskatt på fosfat i tvättmedel.

1* Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 8

Som framgår av inledningen till detta betänkande övervägs för 1989/90:SkU8
närvarande en genomgripande omläggning av såväl den direkta som
den indirekta beskattningen, och remissbehandlingen av de betänkanden
som innehåller de aktuella reformförslagen har avslutats helt
nyligen. Ett intensivt beredningsarbete pågår för närvarande inom
regeringskansliet. Vad särskilt gäller införandet av miljöavgifter är
denna fråga dessutom föremål för särskild utredning av MIA, som
hittills har avlämnat två delbetänkanden. Det första, i vilket förslag
läggs fram om miljöavgifter på svavel och klor, lades fram i våras och
det andra med förslag om ekonomiska styrmedel inom energi- och
trafiksektorn har presenterats helt nyligen. Till bilden hör att ytterligare
en kommitté nyligen har tillkallats för att se över miljöskyddslagstiftningen
och utreda hur de olika lagarna som gäller miljöskydd skall
kunna bli effektivare i arbetet för en bättre miljö. Aven detta utredningsarbete
bör komma att ge ökat beslutsunderlag till frågan hur
miljöförstöring bör motverkas — genom avgiftsbeläggning eller på
annat sätt. Ett ställningstagande till förändringar inom den indirekta
beskattningen och införande av eventuella miljöavgifter bör enligt
utskottet anstå till dess att underlag för en mera samlad bedömning av
hithörande frågor föreligger. Någon åtgärd av riksdagen i dessa frågor
är enligt utskottets mening för närvarande inte påkallad, och utskottet
avstyrker därför samtliga de aktuella motionsyrkandena.

Miljöavgifter och skatter för bilismen

I några motioner berörs särskilt de miljöproblem som hänger samman
med bilismen. 1 motion Sk702 av Ivar Franzén (c) föreslås — med
hänvisning till motivering i motion T259 — en koldioxidavgift för
fossilbränsledrivna fordon i kombination med skattesänkningar på
andra områden så att effekterna för enskilda personer och regioner
blir acceptabla. Inger Schörling m.fl. (mp) föreslår i motion Sk455
(yrkande 12) höjda punktskatter i form av drivmedels- och fordonsskatter.

MIA har som nämnts nyligen presenterat ett delbetänkande om
ekonomiska styrmedel inom energi- och trafiksektorerna (SOU
1989:83). Enligt utskottets uppfattning bör ett ställningstagande till
frågan om sådana miljömässigt motiverade pålagor för bilismen som
motionärerna förespråkar anstå till dess att regeringen prövat utredningens
förslag i dessa avseenden. Utskottet avstyrker följaktligen motion
Sk702 och motion Sk455 i denna del.

Miljöavgift för affärscentra

I motion Sk372 av Carl Frick, (mp) begärs — med hänvisning till
motivering i motion Jo773 — ett tillkännagivande om att införa en
miljöavgift för affärscentra med 2 % av bruttoomsättningen. Enligt
motionären leder sådana etableringar till en omfattande trafik med
allvarliga konsekvenser i form av miljöskador, buller och trafikolyckor.
Motionären anser att de som på detta sätt förorsakar samhället
stora kostnader för att tjäna pengar också bör vara med och betala
dessa kostnader.

Även beträffande denna fråga bör man enligt utskottets mening
avvakta regeringens kommande förslag till skattereform, som också
kommer att inbegripa en omläggning av företagsbeskattningen. Utskottet
avstyrker således motionen.

Flygmiljöskatten

I några av motionerna har yrkanden ställts beträffande den sedan den
1 mars 1989 utgående miljöskatten på inrikes flygtrafik.

I motion T225 (yrkande 8) av Carl Bildt m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande som går ut på att miljöskatten på inrikesflyget bör
komma miljöarbetet på flygets område till godo. Den bör vidare enligt
motionärerna användas till en utveckling av miljövänligare teknik och
bättre mätmetoder.

Enligt motion T222 (yrkande 9) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) bör
flygmiljöavgiften vara dels så hög att den avspeglar den samhällsekonomiska
miljösärkostnaden, dels så utformad att den verkligen stimulerar
en övergång till miljövänligare flygplan. I motionen begärs ett uttalande
av riksdagen härom.

Olof Johansson m.fl. (c) anser att Sverige bör verka för ett avskaffande
av hindret för att ta ut miljöavgifter även på internationell
flygtrafik. I motion Sk628 (yrkande 2) begär motionärerna — med
hänvisning till motivering i motion T215 — ett tillkännagivande härom
av riksdagen.

I motion Sk700 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas — med hänvisning
till motivering i motion T258 — ett införande av en skatt på flygbränsle
motsvarande biltrafikens drivmedelsskatter. En sådan åtgärd skulle
enligt motionärernas beräkning öka statens skatteintäkter med minst
en miljard kronor om året och inverka positivt på tågtrafiken.

Flygmiljöskatten började som nämnts tidigare utgå så sent som den 1
mars i år. I sitt av riksdagen godkända betänkande i lagstiftningsärendet
förra hösten avstyrkte utskottet bl.a. motioner liknande de nu
aktuella (SkU 1988/89:10). Som skäl anfördes bl.a. att anslag till tuftvårdsområdet
även i fortsättningen borde beslutas efter sedvanlig budgetmässig
prövning, att regeln om att beräkna skatten efter ett flygplans
högsta tillåtna startvikt var praktiskt betingad och gällde endast det
fatal flygplanstyper som uppgifter om utsläpp saknades om samt att
Sveriges internationella åtaganden ansetts utgöra hinder för att belägga

1989/90:SkU8

den utrikes linjefarten med en pålaga. 1 det i dagarna framlagda 1989/90:SkU8
delbetänkandet av MIA angående ekonomiska styrmedel inom energioch
trafiksektorn föreslås en förhöjning och vissa andra förändringar
av flygmiljöskatten, och utskottet anser att resultatet av beredningen
inom regeringskansliet av dessa förslag bör avvaktas innan man tar
ställning till en förändring av utformningen av skatten. Mot bakgrund
härav avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Gödsel- och bekämpningsmedelsavgiften

I motion Sk406 (yrkande 2) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkas

— med hänvisning till motivering i motion Jo257 — avskaffande av
skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Motionärerna anser
att denna punktbeskattning av produktionsmedel leder till en
felaktig resursanvändning både från företagets och från samhällets
synpunkt. De framhåller också att medlen, rätt använda, inte har
någon negativ effekt på miljön.

I syfte att minska användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel
yrkar å andra sidan Lars Werner m.fl. (vpk) i motion Sk678

— med hänvisning till motivering i motion Jo267 — en fördubbling
av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel (yrkande 1).

Beträffande bekämpningsmedel begärs i motionen också förslag om en
reformering av avgiftssystemet till att baseras på bekämpad areal och
inte mängden använt bekämpningsmedel (yrkande 2). Vidare föreslås
en fortsatt successiv upptrappning av avgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel över en 10-årsperiod (yrkande 3).

För att påskynda en omställning av det svenska jordbruket vill även
miljöpartiet de gröna höja avgifterna för handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Avgifterna skall därefter enligt motionärerna återföras till
jordbruksnäringen, en större del som arealbidrag och en mindre del
som stöd till lantbrukare vid omställningen. I motion Sk455 (yrkande
10) begär Inger Schörling m.fl. (mp) ett uttalande härom. I motion
Sk697 — med hänvisning till motivering i motion Jo293 — återkommer
därefter Inger Schörling m.fl. (mp) med ett förslag om höjda
avgifter på konstgödsel.

Vad först gäller gödselmedel finner utskottet att det för närvarande
inte kan anses aktuellt med någon förändring i avgiftsuttaget. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att avgiften, med hänsyn till behovet av
en minskning av användningen av bl.a. gödselmedel, fördubblades den
1 juli 1988. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk406 yrkande 2 i
denna del, motion Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del, motion
Sk455 yrkande 10 i denna del samt motion Sk697.

Vad därefter angår bekämpningsmedelsavgiften vill utskottet framhålla
att även dessa avgifter höjdes till det dubbla den 1 juli 1988. Till
saken hör också att lanbruksstyrelsen m.fl. myndigheter i en rapport
Minskad kemisk bekämpning nyligen föreslagit att denna avgift inte
ändras nu. Anledningen härtill är pågående översyn av jordbrukspoliti- 1

ken, de äldre bekämpningsmedlen samt dosrekommendationerna. I
rapporten föreslås vidare att den uppburna avgiften återgår till jordbruksnäringen
och andra berörda näringar genom att användas till att
helt eller delvis finansiera det åtgärdsprogram som beslutas för att
minska riskerna med bekämpningsmedel. Rapporten remissbehandlas
för närvarande, och utskottet anser att resultatet av regeringens överväganden
med anledning av den bör avvaktas innan ställning tas till
frågan om en förändring av avgiften. Utskottet avstyrker således även
motion Sk406 yrkande 2 i denna del, motion Sk678 yrkandena 1 och
3 i denna del och yrkande 2 samt motion Sk455 yrkande 10 i denna
del.

Avfall

I motion Sk648 av Håkan Hansson (c) begärs — med hänvisning till
motivering i motion Jo798 — ett tillkännagivande om att fast avfall
som förs till brännerier och sopstationer bör beläggas med en miljöavgift
för att finansiera forskning och utvecklingsprojekt inom miljövänlig
teknik. I motion Sk637 (yrkandena 1 och 2) av Inger Schörling och
Carl Frick (båda mp) begärs också — med hänvisning till motivering i
motion Jo774 — införande av en speciell sopeldningsavgift, och motionärerna
föreslår 10 000 kr. per eldat ton sopor. Avgiften skall enligt
den sistnämnda motionen tas in till staten och utbetalas till de kommuner
som har beslutat att avveckla sopeldningen. Statsmakterna bör
därutöver tillskjuta de extra medel som behövs för att en avveckling av
giftspridningen genom sopeldningen skall kunna genomföras.

Som nämnts i inledningen till detta betänkande utreds för närvarande
frågor om skatter och avgifter på miljöområdet av MIA, och
utredningen torde vara oförhindrad att ta upp även de frågor om en
eventuell avgiftsbeläggning på avfall som aktualiserats i de ifrågavarande
motionerna. Ett ställningstagande till denna fråga bör därför enligt
utskottets mening anstå till dess att resultatet av utredningens arbete på
detta område föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna
Sk648 och Sk637.

Engångsförpackningar m.m.

Stig Gustafsson och Björn Ericson (båda s) föreslår i motion Sk642 av
miljöskäl införande av kännbara miljöavgifter på alla icke återfyllningsbara
förpackningar. Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp)
föreslår i motion Sk677 — med hänvisning till motivering i motion
J0866 — en skatt på engångsförpackningar och andra engångsartiklar
för att åstadkomma en snabb minskning av användningen härav.

Vad som nyss anförts om avfall gäller även frågan om en avgiftseller
skattebeläggning på engångsförpackningar och andra engångsartiklar
av olika slag. Utskottet avstyrker därför även motionerna Sk642
och Sk677.

1989/90 :SkU8

Omfattningen av reklamskatten

I två motioner från miljöpartiet de gröna efterlyses förändringar av
reklamskatten ägnade att skapa en ökad "köpfrid", dvs. att ingen
människa mot sin vilja utsätts för kommersiella budskap som han eller
hon inte har bett om. I detta syfte föreslås i motion Sk634 av Carl
Frick (mp) — med hänvisning till motivering i motion K414 — att
reklamskatten utvidgas till alla medier där reklam förekommer. Vidare
begärs i motion Sk695 av Inger Schörling m.fl. (mp) en utredning om
en ny inriktning av reklambeskattningen med ett särskiljande av
reklam från produktinformation och åtgärder för att klara omställningen
till en väsentligt minskad reklamvolym i pressen och andra
berörda branscher. Vidare föreslås i motionen en beskattning av reklam
via satellit (yrkande 1). 1 motionen yrkas också införande av en
punktskatt på parabolantenner med 3 000 kr. per antenn och en skatt
på vidareutsändning av program med reklaminslag i kabelnät på en
jämförbar nivå (yrkande 3).

Reklamskatten har nyligen varit föremål för en omfattande översyn i
syfte att bi a. lösa olika tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem
som den tekniska utvecklingen på mediaområdet i ökande
omfattning gett upphov till. Ett annat syfte har varit att förenkla
administrationen av skatten. Reklamskatteutredningens förslag (SOU
1988:17) har remissbehandlats men ännu inte prövats av regeringen.
Utskottet anser att ett ställningstagande till de förslag till förändringar
av reklamskatten som lagts fram i motionerna bör anstå till dess att
resultatet av regeringens överväganden med anledning av det berörda
betänkandet föreligger. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Uppbörden av reklamskatten

I motion Sk322 av Tom Heyman (m) begärs förslag till en förändring
av uppbördsreglerna för reklamskatten. I likhet med vad som gäller för
de direkta skatterna och mervärdeskatten bör enligt motionären betalning
av reklamskatt anses verkställd när den gjorts på postanstalt eller
när försändelse med gireringskort kommit in till postanstalt.

Utskottet vill erinra om att den ifrågavarande regeln om när betalning
skall anses ha skett gäller inte bara för reklamskatten utan för
alla punktskatter som regleras enligt lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter. Enligt vad utskottet erfarit förbereds för
närvarande inom regeringskansliet en översyn av postverkets monopolställning
vid in- och utbetalning av skatt. Om en förändring av denna
monopolställning skulle övervägas, torde det vara naturligt att i detta
sammanhang även granska de för olika skatter olika bestämmelserna
om när en skatteinbetalning skall anses ha ägt rum. Ett ställningstagande
till frågan om en ändring av denna detaljbestämmelse bör därför
enligt utskottets uppfattning anstå till dess att resultatet av det planerade
översynsarbetet föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

1989/90:SkU8

Hemställan

1989/90:SkU8

Utskottet hemställer

1. beträffande miljöavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk645, 1988/89:Sk649,
1988/89:Sk646, 1988/89:Sk455 yrkande 11, 1988/89:Sk696,

1988/89:Sk671, 1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698,

res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c)
res. 4 (mp)

2. beträffande miljöavgifter och skatter för bilismen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk702 och

1988/89:Sk455 yrkande 12,

res. 5 (c)
res. 6 (mp)

3. beträffande miljöavgift för affärscentra
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk372,

res. 7 (mp)

4. beträffande flygmiljöskatten

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T225 yrkande 8,
1988/89:T222 yrkande 9, 1988/89:Sk628 yrkande 2 och

1988/89:Sk700,

res. 8 (m)
res. 9 (fpj
res. 10 (C)
res. 11 (vpk. mp)

5. beträffande gödselmedelsavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna
del, 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del,
1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del och 1988/89:Sk697,

res. 12 (m)
res. 13 (vpk)
res. 14 (mp)

6. beträffande bekämpningsmedelsavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna
del, 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del samt
yrkande 2 och 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del,

res. 15 (m)
res. 16 (vpk)
res. 17 (mp)

7. beträffande avfall

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk648 och
1988/89:Sk637,

res. 18 (mp)

8. beträffande engångsförpackningar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk642 och

1988/89:Sk677,

res. 19 (mp)

9. beträffande omfattningen av reklamskatten

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk634 och

1988/89:Sk695 yrkandena 1 och 3,

res. 20 (mp)

10. beträffande uppbörden av reklamskatten
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk322.

res. 21 (m, fp)

Stockholm den 17 oktober 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m). Bruno
Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif
Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå
(mp), Kjell Nordström (s), Knut Wachtmeister (m), Håkan Hansson
(c) och Lisbeth Staaf-IgeIström (s).

Reservationer

1. Miljöavgifter (mom. 1)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med “Som
framgår" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande
lydelse:

Bred enighet råder om att ekonomiska styrmedel bör utgöra en
väsentlig del av miljöpolitiken. Ekonomiska styrmedel bör emellertid
enligt utskottets mening när så är möjligt utgöras av stimulanser och i
andra hand av avgifter och bördor. Lagstiftning om avgifter och skatter
bör inte tillgripas när enbart ett litet antal anläggningar berörs av
regelverket, vilket bör beaktas när ställning tas till frågan om en avgift
på klorutsläpp, något som endast berör 19 aktörer i landet.

1989/90:SkU8

Miljöavgifter finner den effektivaste användningen där konsumenten 1989/90:SkU8
eller förbrukaren kan välja mellan olika alternativ och leder då snabbt
till långtgående goda effekter. Miljöavgifter kan även vidare ge god
styreffekt i de fell då avgiftsbeläggningen förväntas leda till ett bortfall
av efterfrågan. Renodlad sparstimulans innebär emellertid oftast att
andra värden går förlorade.

Efterfrågan som hämmas genom avgifter eller skatter återgår till den
normala nivån så snart kostnadsfördyringen upphör, varför sparstimulanser
som åstadkommes på detta sätt måste ses som beskattning och ej
som miljöavgifter. Riksdagen har inte tidigare varit helt främmande för
en styrande beskattning — alkoholbeskattningen är ett exempel. Sådan
styrande beskattning bör dock användas mycket återhållsamt. Det
gäller även på miljöområdet.

Utskottet vill betona att alltför höga miljöavgifter eller miljöskatter
tenderar att för långsiktiga miljömål bli kontraproduktiva. Avgifter
och skatter inskränker de resurser som är nödvändiga för att uppnå
miljöförbättringar.

Utskottet biträder m-motionärernas uppfattning hur ekonomiska
styrmedel bör användas för att minska föroreningarna. Eventuella
miljöavgifter bör utformas med tanke på att det primära syftet bör vara
att minska miljöskadorna. De får således inte betraktas som en inkomstkälla
för staten. Utgångspunkten bör vara omtanken om miljön
och inte omtanken om statsbudgetens saldo. Återställande av förstörd
natur bör prioriteras när influtna avgiftsmedel används.

Ett system med miljöavgifter får inte undergräva de svenska företagens
internationella konkurrenskraft. Resultatet kan annars — som
framhålls i motion Jo796 — bli att svensk förhållandevis miljöväniig
produktion ersätts med produktion i utlandet, vilket inte sällan sker
men då med mycket sämre teknik. Att avgifterna utformas så att
konkurrenskraften inte undergrävs behöver inte betyda att avgifterna
blir obetydliga. Utskottet förutsätter att MIA i sitt fortsatta arbete
närmare utvärderar möjligheterna att kanalisera intäkterna så att utvecklingen
av mera miljövänliga processer gynnas samtidigt som höga
utsläppsmängder medför en avsevärd kostnad.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motion Sk645 och avstyrker
övriga nu behandlade motioner.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande miljöavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1988/89;Sk645 och med
avslag på motionerna 1988/89:Sk649, 1988/89:Sk646,

1988/89:Sk455 yrkande 11, 1988/89:Sk696, 1988/89:Sk671,

1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Miljöavgifter (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som
framgår" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som sägs i motion Jo801 att det
finns anledning att gå vidare i arbetet med att utforma miljöavgifter
och ekonomiska styrmedel. Utskottet delar också uppfattningen att ett
grundläggande krav är att eventuella miljöavgifter relateras till de
faktorer i t.ex. ett företags verksamhet som man verkligen vill påverka.
Miljöavgifter måste vidare konstrueras så att de sjunker om förorenaren
vidtar de reningsåtgärder som man vill åstadkomma. Annars blir
miljöavgiften en skatt och — som framhålls i motionen — risken är
då stor att företaget för att fa ned sina kostnader ändrar sin verksamhet
i något annat avseende än det som innebär risker för miljön.

Detta innebär också att miljöavgifter inte utan vidare kan återgå till
företagen genom t.ex. fonder för miljöförbättrande åtgärder inom den
berörda industrin. I så fall åstadkoms bara en rundgång av pengar som
inte påverkar företagets ekonomiska situation. Däremot kan miljöavgifterna
gärna användas till miljösatsningar inom andra områden eller till
miljöforskning.

Avgifterna måste slutligen relateras till någon form av bedömning av
hur stora utsläpp av olika ämnen som miljön tål och ligga på en nivå
som verkligen innebär kännbara ekonomiska konsekvenser för de
företag som drabbas av dem. Utskottet finner det i likhet med fpmotionärerna
motiverat att pröva att lägga miljöavgifter på utsläpp av
kväveföreningar i vatten, kväveoxider från förbränningsanläggningar
och industriprocesser i luft, organiska lösningsmedel samt på koldioxid.

Vad nu anförts bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker
motion Sk649 och avstyrker övriga nu behandlade motioner.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande miljöavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk649 och med
avslag på motionerna 1988/89:Sk645, 1988/89:Sk646,

1988/89:Sk455 yrkande 11, 1988/89:Sk696, 1988/89:Sk671,

1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

1989/90:SkU8

3. Miljöavgifter (mom. 1)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som
framgår" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion
Jo797 att man måste använda både lagstiftning och ekonomiska styrmedel
i miljöpolitiken. Miljöavgifter skall stimulera företag att vidta
åtgärder för att minska föroreningarna under den tillåtna nivån. Miljöavgifter
skall också markera att samhället inte accepterar miljöstörningar.
Dessutom skall aldrig utsläpp uppfattas som gratis vare sig för
samhället eller för företaget i fråga.

I likhet med c-motionärerna anser utskottet att det är viktigt att
miljöavgiften sätts så högt att den ger tydliga signaler att nedbringa
utsläppen till vad naturen tål. Det är också önskvärt att miljöavgifterna
avskaffar sig själva genom att de avgiftsbelagda utsläppen minskar. En
del av de influtna medlen bör utnyttjas till utvecklande av ny teknik
och stimulanser till utnyttjande av miljöåtgärder. I den mån de influtna
medlen återförs skall de enligt utskottets mening inte räknas in i
skattekvoten.

Det utredningsförslag om införande av miljöavgift på svaveldioxid
och klorutsläpp som lämnats bör enligt utskottets mening genomföras,
och utskottet föreslår att riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag i enlighet härmed. Dessutom bör ett förslag om miljöavgift på
koldioxid läggas fram. Detta innebär att utskottet i allt väsentligt
biträder motion Sk646 och avstyrker övriga nu behandlade motioner.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:

1. beträffande miljöavgifter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk646 och med
avslag på motionerna 1988/89:Sk645, 1988/89:Sk649,

1988/89:Sk455 yrkande 11, 1988/89:Sk696, 1988/89:Sk671,

1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698 hos regeringen begär förslag
till miljöavgifter i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Miljöavgifter (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som
framgår" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som förordas i mp-motionerna att
man måste tillskapa företagsekonomiska drivkrafter för att förmå företagen
att byta till miljövänligare processteknik. Man bör därför införa
en beskattning av utsläpp från minsta mätbara till högsta tillåtna
utsläppsmängder och -halter. Utsläpp utöver dessa gränsvärden är
kriminella och skall bestraffas som brott.

1989/90:SkU8

Mot denna bakgrund biträder utskottet mp-motionärernas förslag till 1989/90:SkU8
miljövårdsavgifter för utsläpp av kolväten, kväveoxider och svaveldioxid.
Det uttag som föreslås — 23 000 kr. per ton för mängder över 1
ton/år — finner utskottet utgöra en väl motiverad avvägning.

Även radioaktiva utsläpp bör enligt utskottets mening beskattas för
att skapa incitament för kärnkraftsindustrin att begränsa utsläppen så
långt som möjligt. Utskottet ställer sig därför bakom det förslag som
lagts fram i motionerna Sk455, Sk67l och Sk686 och som innebär ett
uttag av en krona per miljon becquerel.

Som framhålls i motion Jo968 leder också utsläpp av fosfor till
övergödning. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att tå till
stånd en minskning av dessa utsläpp. Som påpekas i motionen kommer
en stor del av det fosfor som släpps ut från tvättmedel, och
utskottet stöder därför tanken att införa en speciell miljöskatt på fosfor
i tvättmedel.

Vad utskottet nu anfört bör enligt utskottets mening riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker
motion Sk455 i denna del och motionerna Sk696, Sk671, Sk686
och Sk698. Övriga nu behandlade motioner avstyrker utskottet.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande miljöavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk455 yrkande 11
och motionerna 1988/89:Sk696, 1988/89:Sk671, 1988/89:Sk686
och 1988/89:Sk698 samt med avslag på motionerna
1988/89:Sk645, 1988/89:Sk649 och 1988/89:Sk646 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Miljöavgifter och skatter för bilismen (mom. 2)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "MIA
har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till trafikens betydande andel av koldioxidutsläppen
stöder utskottet den uppfattning som kommer till uttryck i motion
Sk702 att man från en koldioxidavgift inte kan undanta bilar som
drivs med fossila bränslen. Som motionären framhåller gäller det
emellertid att samtidigt ge dem som drabbas av dessa avgifter en rimlig
kompensation genom skattesänkningar på andra områden. Denna
kompensation måste ta hänsyn till vilka alternativ som finns att tillgå.

Syftet med avgiften måste vara att begränsa biltrafiken, men samtidigt
måste den balanseras så att effekterna för enskilda personer och
regioner blir acceptabla.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning begära förslag av regeringen
i enlighet med det anförda. Detta innebär att utskottet tillstyrker
motion Sk702 och avstyrker motion Sk455 i denna del.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljöavgifter och skatter för bilismen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk702 och med
avslag på motion 1988/89:Sk455 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Miljöavgifter och skatter för bilismen (mom. 2)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "MIA
har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna bakom motion Sk455
understryka att trafikens utveckling under det senaste decenniet varit
ytterst olycklig från miljösynpunkt och att en omläggning av trafikens
inriktning är angelägen. I detta arbete bör man som motionärerna
framhåller utnyttja den ekonomiska styrning som ett väl genomtänkt
skattesystem kan ge. De olika drivmedels- och fordonsskatterna bör
utformas i enlighet härmed.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Sk455 i denna
del och avstyrker motion Sk702.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljöavgifter och skatter för bilismen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk455 yrkande 12
och med avslag på motion 1988/89:Sk702 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Miljöavgift för affärscentra (mom. 3)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Även
beträffande" och slutar med "således motionen" bort ha följande
lydelse:

Med tanke på den omfattande vägtrafik med aila dess konsekvenser
— miljöskador, buller och trafikolyckor — som etablerandet av stora
affärscentra utanför tätorterna förorsakar stöder utskottet förslaget i
motion Sk372 att dessa affärscentra skall betala en speciell miljöavgift.
Den nivå som föreslås av motionären, 2 procent av bruttoomsättningen,
finnér utskottet rimlig. Detta bör enligt utskottet riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion
Sk372.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande miljöavgift för affärscentra

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk372 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90 :SkU8

8. Flygmiljöskatten (mom. 4)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Flygmiljöskatten började" och på s. 12 slutar med "och motionsyrkanden"
bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion T225 förordar utskottet att
den nuvarande miljöskatten på inrikesflyget omarbetas till miljöavgift.
Skillnaden mellan begreppen är enligt utskottet att intäkterna från en
miljöavgift skall återgå till berörd verksamhet för åtgärder i miljövårdande
syfte medan intäkterna från en miljöskatt tillfaller statskassan.
Om avgifterna, som föreslås i motion T225, används till utveckling av
miljövänligare teknik och bättre mätmetoder inom flyget kommer
detta att stimulera en övergång till miljövänligare flygplansmotorer och
även andra förbättringar av miljön inom luftfartsområdet, t.ex. minskad
glykolanvändning vid avisning och minskad användning av urea
för rengöring av landningsbanorna vintertid.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion T225 i denna del och
avstyrker övriga nu behandlade motioner.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande flygmiljöskatten
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T225 yrkande 8 och
med avslag på motionerna 1988/89:T222 yrkande 9,
1988/89:Sk628 yrkande 2 och 1988/89:Sk700 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Flygmiljöskatten (mom. 4)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Flygmiljöskatten började" och på s. 12 slutar med "och motionsyrkanden"
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik som framförs i motion T222 mot
den nu gällande miljöskatten på den inrikes flygtrafiken. Det innebär
att utskottet anser att miljöskatten bör omvandlas till en miljöavgift
och höjas till en nivå som avspeglar den samhällsekonomiska miljösärkostnaden.
Den bör vidare omkonstrueras så att den verkligen stimulerar
till en övergång till miljövänligare flygplan. Någon bestämmelse
som innebär att pålagan beräknas efter flygplanets vikt bör inte finnas
med, eftersom man med en sådan beräkningsgrund inte uppnår syftet
att påverka flygföretagen att satsa på miljömässigt bättre utrustade
maskiner.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motion T222 i denna
del och avstyrker övriga nu behandlade motioner.

1989/90:SkU8

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande flygmiljöskatten
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T222 yrkande 9 och
med avslag på motionerna 1988/89:T225 yrkande 8,
1988/89:Sk628 yrkande 2 och 1988/89:Sk700 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Flygmiljöskatten (mom. 4)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 1L börjar med
"Flygmiljöskatten började" och på s. 12 slutar med "och motionsyrkanden"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion
T215 att det är en allvarligare brist att den nuvarande miljöskatten på
flyget till följd av internationella överenskommelser endast kan läggas
på inrikesflyget. Som föreslås i motionen bör Sverige verka för att
denna begränsning i möjligheterna att ta ut en miljöavgift snarast
avskaffas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk628 i denna del.
Övriga nu behandlade motioner avstyrker utskottet.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande flygmiljöskatten
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk628 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1988/89:T225 yrkande 8,
1988/89:T222 yrkande 9 och 1988/89:Sk700 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Flygmiljöskatten (mom. 4)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Flygmiljöskatten började" och på s. 12 slutar med "och motionsyrkanden"
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare fattat beslut om en
begränsning av koldioxidutsläppen (JoU 1987/88:23 s. 83). Skall detta
mål uppnås måste enligt utskottets uppfattning utvecklingen styras mot
en ökad användning av flygplanstyper med låg bränsleförbrukning.
Detta talar för att man slopar den enligt utskottets mening helt
omotiverade skattefriheten för flygbränsle. Det förtjänar också framhållas
att riksskatteverket tidigare av administrativa skäl förordat ett
fullständigt slopande av skattefriheten för flygbränsle. Som framhålls i
motion T258 skulle en skatt på flygbränslet motsvarande biltrafikens
drivmedelsskatt öka statens skatteintäkter med minst en miljard kronor.

1989/90:SkU8

Genom en bränsleskatt på flygtrafiken uppnås också en förbättrad
konkurrenssituation för den miljövänligare järnvägstrafiken som för
närvarande missgynnas av det förhållandet att skatt över huvud taget
inte utgår för flygbränsle. För att uppnå ytterligare fördelar i det
avseendet bör enligt utskottets mening en del av intäkterna av skatten
användas till att förbättra järnvägstrafiken, särskilt i de glesbefolkade
skogslänen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motion Sk700 och
avstyrker övriga nu behandlade motioner.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande flygmiljöskatien

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk700 och med
avslag på motionerna 1988/89:T225 yrkande 8, 1988/89:T222
yrkande 9 och 1988/89:Sk628 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Gödselmedelsavgiften (mom. 5)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad
först" och slutar med "motion Sk697" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo257 att
punktbeskattning av produktionsmedel leder till felaktig resursanvändning
från både företagets och samhällets synpunkt. Det är därför
oacceptabelt att beskatta handelsgödsel utgörande produktionsmedel
för jordbrukare, särskilt som skatten inte tar kompenseras genom
höjda produktpriser. Därtill kommer att medlen, rätt använda, inte
har någon negativ effekt på miljön — i varje fall saknas vetenskapliga
belägg för att näringsläckagets storlek skulle bero på mängden tillförd
näring.

Mot denna bakgrund bör nämnda skatt avskaffas. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen såvitt avser skatten på handelsgödsel motion Sk406 och
avstyrker övriga motioner och motionsyrkanden.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande gödselmedelsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk406 yrkande 2 i
denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk678 yrkandena
1 och 3 i denna del, 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del
och 1988/89:Sk697 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

1989/90:SkU8

13. Gödselmedelsavgiften (mom. 5)

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad
först" och slutar med "motion Sk697" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo267 att det
av miljöskäl är angeläget att minska användningen av bl.a. handelsgödsel.
Utskottet biträder därför förslaget i motionen att fördubbla
avgiften. Utskottet instämmer också i att en regional differentiering av
gödselmedelsavgiften bör övervägas så att högre avgifter tas ut i de
södra delarna av landet, där problemen med kväveläckage är störst.
Utskottet ställer sig vidare bakom förslaget att — för att ge näringen
en möjlighet till omställning — avgiften i framtiden ytterligare höjs
genom en successiv upptrappning under 10 år. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker motion Sk678 såvitt avser gödselmedelsavgift och
avstyrker övriga nu behandlade motioner såvitt nu är i fråga.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse.

5. beträffande gödselmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk678 yrkandena 1
och 3 i denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk406
yrkande 2 i denna del, 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del
och 1988/89:Sk697,

dels att utskottet antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Avgift skall erläggas med Avgift skall erläggas med en
60 öre för varje helt kilogram krona 20 öre för varje helt kilokväve
och en krona 20 öre för gram kväve och två kronor 40 öre

varje helt kilogram fosfor i göd- för varje helt kilogram fosfor i

selmedlet, om andelen kväve re- gödselmedlet, om andelen kväve

spektive fosfor i medlet är minst respektive fosfor i medlet är

två procent. minst två procent.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
dels att regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

1989/90:SkU8

14. Gödselmedelsavgiften (mom. 5)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad
först" och slutar med "motion Sk697" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna från miljöpartiet de
gröna att användningen av handelsgödsel av miljöskäl bör minska med
30 % inom ett år och med 50 % inom fem år. Utskottet delar
dessutom uppfattningen att man vid valet av styrmedel bör välja
ekonomiska styrmedel. Motionärernas uppskattning att man för att
uppnå målsättningen 30 % minskning bör öka avgiften på handelsgödselkväve
med 300 % finner utskottet realistisk. Som framhålls av
motionärerna bör en minskning av användningen av kväve i jordbruket
fa en dämpande effekt också på forsforanvändningen genom att
gödslingen måste balanseras.

Utskottet biträder dessutom förslaget att avgiftsmedlen skall återföras
till jordbruket framför allt som arealbidrag men också som t.ex.
omställningsstöd till dem som vill gå över till alternativ odling. Det nu
anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker följaktligen mp-motionen Sk455 i denna del samt
motion Sk697 och avstyrker övriga nu behandlade motioner.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande gödselmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk455 yrkande
10 i denna del och 1988/89:Sk697 och med avslag på motionerna
1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk678
yrkandena 1 och 3 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

15. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 6)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad
därefter" och på s. 13 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som anförts i reservation 12 delar utskottet den uppfattning som
framförs i motion Jo257 att en punktbeskattning av produktionsmedel
leder till felaktig resursanvändning från både företagets och samhällets
synpunkt. Därför är det oacceptabelt att beskatta bekämpningsmedel
som utgör produktionsmedel för jordbrukare, särskilt som skatten inte
får kompenseras genom höjda produktpriser och medlen, rätt använda,
inte har någon negativ effekt på miljön.

Mot denna bakgrund bör även denna skatt avskaffas, vilket riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk406 såvitt avser skatten på bekämpningsmedel
och avstyrker övriga motioner och motionsyrkanden i nämnda avseende.

1989/90:SkU8

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande bekämpningsmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk406 yrkande 2 i
denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk678 yrkandena
1 och 3 i denna del samt yrkande 2 och 1988/89:Sk455
yrkande 10 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

16. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 6)

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad
därefter" och på s. 13 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo267 att det
av miljöskäl är angeläget att minska användningen av bl.a. bekämpningsmedel.
Utskottet biträder därför förslaget i motionen att fördubbla
avgiften. Utskottet finner det vidare välmotiverat att förändra beräkningsgrunden
för avgiften som nu är utformad så att den bidrar till en
utveckling mot allt giftigare medel. I stället bör som föreslås i motionen
avgiften beräknas på basis av bekämpad areal, och en ny metod
för avgiftsberäkningen bör därför utarbetas snarast. Utskottet ställer sig
vidare bakom förslaget att — för att ge näringen en möjlighet till
omställning — avgiften i framtiden ytterligare höjs genom en successiv
upptrappning under 10 år. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker
motion Sk678 såvitt avser bekämpningsmedelsavgift och avstyrker övriga
nu behandlade motioner såvitt nu är i fråga.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande bekämpningsmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk678 yrkandena 1
och 3 i denna del samt yrkande 2 och med avslag på motionerna
1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk455 yrkande
10 i denna del.

dels att utskottet antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel
skall ha följande lydelse.

1989/90:SkU8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Avgift skall erläggas med Avgift skall erläggas med
åtta kronor för varje helt kilo- sexton kronor för varje helt kilogram
verksam beståndsdel i be- gram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
kämpningsmedlet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

17. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 6)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad
därefter" och på s. 13 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna från miljöpartiet de
gröna att man för att påskynda en nödvändig omställning av det
svenska jordbruket bör väsentligt höja avgiften på kemiska bekämpningsmedel.
Utskottet biträder dessutom förslaget att avgiftsmedlen
skall återföras till jordbruket framför allt som arealbidrag men också
som t.ex. omställningsstöd till dem som vill gå över till alternativ
odling. Det nu anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen mp-motionen Sk455 i denna
del och avstyrker övriga nu behandlade motioner.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande bekämpningsmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk455 yrkande 10 i
denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk406 yrkande
2 i denna del och 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del
samt yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

18. Avfall (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som
nämnts" och slutar med "och Sk637" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i kravet från miljöpartiet de gröna att sopeldningen
i landet bör avvecklas under en treårsperiod och källsortering
införas i landets kommuner. För att detta skall kunna genomföras bör
som föreslås i motion Jo774 staten gå in med utvecklings- och genomförandestöd.
För att i någon mån minska belastningen på statskassan
bör, som också föreslås i motionen, en speciell sopeldningsawecklingsavgift
införas uppgående till 10 000 kr. per eldat ton sopor. Avgiften
tas in av staten och utbetalas till de kommuner som har beslutat
avveckla sopeldningen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk637 och avstyrker
motion Sk648.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande avfall

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk637 och med
avslag på motion 1988/89:Sk648 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

19. Engångsförpackningar m.m. (mom. 8)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad
som" och slutar med "och Sk677" bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet de gröna anser utskottet att det är angeläget
att fa till stånd en snabb minskning av engångsförpackningar och
andra engångsartiklar. Utskottet stöder därför tanken i motion J0866
att införa en förpackningsskatt. Som också föreslås i motionen bör
skatten differentieras med hänsyn till de miljöproblem som varje
produkt orsakar. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion
Sk677 och avstyrker motion Sk642 i den mån den motionen inte kan
anses tillgodosedd.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande engångsförpackningar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk677 och med
anledning av motion 1988/89:Sk642 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

20. Omfattningen av reklamskatten (mom. 9)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Reklamskatten har" och slutar med "därför motionerna" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar miljöpartiet de grönas uppfattning att det är omoraliskt
att i dag, i ett läge där en stor del av världens befolkning svälter,
satsa 20 miljarder kronor på reklam som med påträngande metoder
försöker få svenska folket att konsumera ännu mera varor och tjänster.
Utskottet ställer sig också bakom miljöpartiets idé om köpfrid, dvs. att
ingen människa mot sin vilja skall behöva utsättas för kommersiella
budskap som han eller hon inte bett om. För att åstadkomma detta bör
som föreslås i mp-motionerna reklamskatten dels höjas väsentligt, dels
tas ut enbart på egentlig reklam. Vad som kan betecknas som produktinformation
bör däremot vara fritt från skatt. En utredning bör tillsättas
med uppgift att utarbeta förslag om en sådan inriktning av reklamskatten
och om vilka åtgärder som bör vidtas för att klara omställningen
till en väsentligt minskad reklamvolym i pressen och andra berörda
branscher. Det är som framhålls av företrädarna för miljöpartiet de
gröna också viktigt att reklam i TV-sändningar från utlandet beskattas,
t.ex. genom en skatt på reklamsändningar i kabelnäten och en punktskatt
på parabolantenner.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk634 och
Sk695 i berörd del.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande omfattningen av reklamskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk634 och
1988/89:Sk695 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

21. Uppbörden av reklamskatten (mom. 10)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m).
Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "följaktligen motionen" bort ha följande
lydelse:

Betalningsreglerna är för närvarande olika för punktskatter och
prisregleringsavgifter — däribland reklamskatt — å ena sidan och
inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt å andra sidan. Enligt
utskottets uppfattning är det inte tillfredsställande att olika principer
tillämpas för när en betalning skall anses ha skett. Det rådande
förhållandet är förvirrande, särskilt för småföretag.

1989/90:SkU8

Gällande regler för inbetalning av reklamskatt och andra punktskatter
och prisregleringsavgifter innebär att en skattskyldig på grund av
förseningar som uppkommit på posten i samband med inbetalningen
eller gireringen riskerar att bli skyldig att betala restavgift till följd av
att betalningen bokförts någon dag för sent. Betalningar som sker
enligt uppbördslagen eller lagen om mervärdeskatt anses däremot ha
skett den dag insättning gjorts på särskilt postgirokonto eller gireringshandlingar
inkommit till postanstalt.

Den ordning som gäller för punktskatter och prisregleringsavgifter
torde ha tillkommit för att förenkla hanteringen hos myndigheterna.
Utskottet anser emellertid att inbetalningsrutinerna beträffande olika
skatter och avgifter bör samordnas. Generellt bör gälla att inbetalning
skall anses ha skett i rätt tid om inbetalningen verkställts eller gireringshandlingar
inkommit till postkontor senast den dag då redovisning
skall ske. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
motion Sk322 gör ett uttalande härom.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande uppbörden av reklamskatten
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk322 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:SkU8