Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU7

Jordbruksbeskattning

1989/90

SkU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet åtta motioner som väckts under den
allmänna motionstiden våren 1989 och som tar upp frågor med
anknytning till beskattningen av jordbruk. Utskottet avstyrker samtliga

motioner.

Vid betänkandet har fogats sju reservationer.

Motionerna

1988/89:Sk310 av Gudrun Norberg och Leif Olsson (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att medge direktavskrivning vid inköp av reservelverk
inom jordbruket.

1988/89:Sk332 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avdragsrätt vid beskattningen när det gäller förrättningar som avser
strukturella förändringar inom jord- och skogsbruket.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo402.

!988/89:Sk338 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om rätt att dra av kostnad för reparation av mangårdsbyggnader på
jordbruksfastigheter.

1988/89:Sk380 av Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att överföra medel från investeringskonton
till pensionsförsäkringar.

1988/89:Sk385 av Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att lantmäterikostnader skall vara direkt

avdragsgilla.

1988/89:Sk406 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jordbruket och skattepolitiken.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo257. 1

1 Riksdagen 1989190.6 sami. Nr 7

1988/89:Sk423 av Björn Körlof (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om avdragsrätt vid beskattningen för styrkta
lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo262.

!988/89:Sk462 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
investeringsreserverna och de allmänna investeringsfonderna får tas i
anspråk för investeringar för att förbättra arbetsmiljön i lantbruket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätt till
direkt avdrag för miljöinvesteringar medges.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A289.

Utskottet

Inledning

De tre parlamentariska kommittéer som haft i uppdrag att se över
inkomstbeskattningen (RINK), företagsbeskattningen (URF) och de
indirekta skatterna (KIS) har i somras presenterat sina förslag (SOU
1989:33— 35). Förslagen har remissbehandlats och är för närvarande
föremål för överväganden inom regeringskansliet. Avsikten är att förslag
till reformer på dessa områden skall kunna behandlas av riksdagen
våren 1990 och träda i kraft den 1 januari 1991.

Utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) föreslår att
skattesatsen för juridiska personer sänks till 30 % och att beskattningsunderlaget
breddas genom att de nuvarande reserveringsmöjligheterna
ersätts med en särskild skatteutjämningsreserv (SURV). Också i övrigt
föreslår URF förändringar av genomgripande art. För en närmare
redovisning av förslaget hänvisar utskottet till URF:s betänkande Reformerad
företagsbeskattning.

URF:s förslag bygger på en nominell metod. Utredningen om inflationskorrigerad
inkomstbeskattning (IBU) har i ett samtidigt avlämnat
betänkande (SOU 1989:36) visat hur underlaget för företagsbeskattningen
kan korrigeras för inflationseffekter.

Genom RINK:s förslag får också egenföretagarna en sänkning av
skatteuttaget. Enligt URF:s förslag skall vidare egenföretagarnas reserveringsmöjligheter
ersättas med en särskild skatteutjämningsreserv men
för denna grupp skall ett tak på 8 basbelopp gälla. För egenföretagare
med behov av störrre reserveringsutrymme har URF övervägt dels
möjligheten att låta dessa bilda enmanshandelsbolag, dels möjligheten
att införa en metod för särredovisning av näringsverksamhet. Av
tidsskäl har URF inte kunnat utreda detta senare alternativ.

1989/90:SkU7

Regeringen har i augusti 1989 tillsatt en utredning om särskild 1989/90:SkU7
redovisningsmetod för enskild näringsverksamhet (dir. 1989:41). Avsikten
är att utredningen skall redovisa sitt arbete i sådan tid att betänkandet
och remissynpunkterna finns tillgängliga vid beredningen av det
förslag som regeringen avser att lämna till riksdagen våren 1990.

Av betydelse för utformningen av det kommande förslaget om en
reformerad företagsbeskattning är också de förslag om ändringar av
reglerna om inkomstuppdelning i familjeföretag och 1976 års särskilda
regler för beskattningen av fåmansföretag och deras ägare som 1980 års
företagsskattekommitté (FSK) redovisat i sitt slutbetänkande Beskattning
av fåmansföretag (SOU 1989:2).

Förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital

Förmögenhetsskatt utgår enligt följande.

Skattesats Förmögenhet (tkr)

1.5 * 400 - 600

2 % 600 - 800

2.5 % 800 - 1 800

3,0 % 1 800 -

Vid förmögenhetsberäkningen får värdet av den förmögenhet som
nedlagts i ett jordbruk eller en rörelse sättas ner till 30 %. Dock får
värdet av bostadsbyggnader med tomt och på dessa belöpande låneskulder
sättas ner bara i de fall då byggnaderna används som personalbostad.

I motion Sk406 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det arbetande
kapitalet i jord- och skogsbruk inte bör drabbas av förmögenhetsskatt.

Enligt utskottets uppfattning är frågan hur förmögenhetsbeskattningen
av arbetande kapital bör vara utformad en av flera delfrågor som
bör prövas i samband med ställningstagandena till de kommande
förslagen på företagsskatteområdet. Det kan också noteras att ett arbete
med en allmän översyn av förmögenhetsbeskattningen pågår inom
finansdepartementet. I denna översyn ingår frågor som en eventuell
särbeskattning, skattebasen, nivån på skatteuttaget, värderingsreglerna
och behovet av särskilda lättnadsregler. Det finns enligt utskottets
mening anledning att avvakta också resultatet av denna översyn. Med
det anförda avstyrker utskottet yrkandet i motion Sk406 om ett tillkännagivande
beträffande förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital
i jord- och skogsbruk.

1* Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 7

1992 års lantbrukstaxering

Enligt 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall en allmän fastighetstaxering
av lantbruksenheter verkställas år 1992. De nya taxeringsvärdena
kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 1992.

I motion Sk406 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkas ett
tillkännagivande om att skattereglerna bör justeras i samband med
fastighetstaxeringen så att det totala skatteuttaget inte ökar till följd av
ändrade taxeringsvärden.

Som utskottet framhållit vid behandlingen av motsvarande yrkanden
med avseende på 1990 års småhustaxering har beskattningsreglerna
regelmässigt omprövats i samband med att resultatet av en ny allmän
fastighetstaxering blivit känt. Utskottet utgår ifrån att 1992 års taxering
av lantbruksenheter inte blir ett undantag från denna regel. Utskottet
avstyrker yrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i ämnet.

Reservelverk

Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag
enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdeavskrivning.
Om livslängden hos inventarierna kan beräknas
uppgå till högst tre år (s.k. korttidsinventarier) får hela anskaffningskostnaden
dras av på en gång.

I motion Sk310 av Gudrun Norberg och Leif Olsson (båda fp)
begärs ett tillkännagivande om att det bör finnas möjlighet till direktavskrivning
av hela anskaffningskostnaden vid inköp av reservelverk i
jordbruket.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkandet SkU
1987/88:30, behandlat motsvarande motionsyrkanden. Utskottet har
anfört att ett reservelverk regelmässigt torde vara av den beskaffenheten
att det kan skrivas av enligt de för maskiner och inventarier
gällande bestämmelserna. Detta innebär i princip att 51 % av anskaffningsvärdet
kan skrivas av redan under de två första åren och att
elverket kan vara helt avskrivet redan efter fem år. Utskottet vidhåller
sin uppfattning att en sådan avskrivningstakt torde vara tillräcklig för
att kompensera värdeminskningen och avstyrker därför motionen.

Lantmäterikostnader

En omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader i samband med
strukturrationaliseringar begärs i tre motioner. I Sk332 av Ove Karlsson
m.fl. (s) hemställs om ett tillkännagivande, i Sk385 av Karin
Starrin och Lennart Brunander (båda c) begärs beslut och i Sk423 av
Björn Körlof (m) vill motionären att riksdagen begär ett förslag.

1989/90:SkU7

Utskottet har tidigare prövat ett liknande yrkande i betänkandet 1989/90:SkU7
SkU 1987/88:30. Utskottet ansåg sig inte kunna medverka till att
lantmäterikostnader i normalfallet blir omedelbart avdragsgilla i förvärvskällan.
Utskottet erinrade samtidigt om att man vid rationaliseringsförvärv
skall inräkna mäklararvoden, värderingskostnader, lagfart
och fastighetsbildningskostnader som uppkommer med anledning av
förvärvet och som belöper på skog och skogsmark i underlaget för
skogsavdrag. Detta innebär, anförde utskottet, att avdrag för lantmäterikostnader
i sådana fall kan medges med 50 % av den totala kostnaden
för lantmäteriförrättningen. Utskottet vill hänvisa till det tidigare uttalandet
och avstyrker motionerna.

Frisläpp av investeringsreserver för pensionering

Enskilda näringsidkare och jordbrukare har möjlighet att 11 avdrag för
belopp som avsatts till allmän investeringsreserv. Investeringsreserven
får tas i anspråk för vissa särskilt angivna ändamål avseende företrädesvis
investeringar i byggnader, markanläggningar och inventarier. Om
reserven används på ett otillåtet sätt återförs den till beskattning med
ett 30-procentigt tillägg.

I motion Sk380 föreslår Karin Starrin och Lennart Brunander (båda
c) att lantbrukarna får möjlighet att använda investeringsreserverna för
att teckna pensionsförsäkring. Härigenom undviks att medlen investeras
i ej önskvärd animalieproduktion och uppnås ett förstärkt pensionsskydd
för lantbrukare. Motionärerna begär ett tillkännagivande i
saken.

Som framgått kommer enligt gällande planer förslag till genomgripande
reformer på företagsbeskattningsområdet att avlämnas till riksdagen
våren 1990. En av de förändringar som kan bli aktuell gäller
egenföretagarnas avdrag för pensionsförsäkringspremier. I dag utgör
pensionsförsäkringspremierna ett allmänt avdrag och detta innebär att
även den del av egenföretagarnas inkomst som används för pensionering
utgör underlag för egenavgifter. URF föreslår att pensionsförsäkringspremier
skall kunna dras av i förvärvskällan näringsverksamhet.

Härigenom uppnås att avdraget reducerar också underlaget för egenavgifterna.
En annan förändring gäller investeringsreserverna, som föreslås
avskaffade. Avsikten är att nuvarande regler skall gälla för redan
gjorda avsättningar. Möjligheten att återföra avsatta medel till beskattning
med ett tillägg på 30 % skall således kvarstå också efter det att
den planerade skattesänkningen genomförts. Härigenom kan sådana
medel återföras till en skattekostnad som i stort sett motsvarar dagens
nivå.

Utskottet vill erinra om att en av målsättningarna med reformen är
att få till stånd ett skattesystem där särregler för olika grupper i så stor
utsträckning som möjligt kan undvikas. Det finns enligt utskottets
mening inte anledning att nu överväga att införa särregler för lantbrukarna
utan det väntade förslaget bör i stället avvaktas. Utskottet avstyrker
motionen.

Arbetsmiljön

1989/90:SkU7

Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eiler av rörelse har aktiebolag
och ekonomisk förening m.fl. rätt att göra avdrag för belopp som har
avsatts till allmän investeringsfond. Enligt förordningen om frisläpp av
investeringsfonder får statens industriverk medge att företag tar fondavsättning
i anspråk för utgifter för åtgärder som väsentligt begränsar
störningar i den yttre miljön i form av vatten- eller luftföroreningar
eller i form av buller, skakningar, ljus eller annat sådant. Härutöver
får fonderna tas i anspråk för vissa utgifter inom stödområdena.

Som framgått finns en motsvarande möjlighet för enskilda rörelseidkare
och jordbrukare att göra avsättning till allmän investeringsreserv.
Investeringsreserven är bunden i två år och kan därefter tas i anspråk
för vissa särskilt angivna ändamål avseende företrädesvis investeringar i
byggnader, markanläggningar och inventarier.

I motion Sk462 (yrkandena 1 och 2) av Kersti Johansson och Stina
Gustavsson (båda c) framställs yrkanden som tar sikte på en förbättring
av arbetsmiljön i lantbruket. Motionärerna hemställer om ett tillkännagivande
att investeringsreserver och -fonder bör få tas i anspråk för
detta ändamål och om att sådana miljöinvesteringar bör vara direkt
avdragsgilla.

Åtgärder för en bättre arbetsmiljö har under senare år vidtagits i ett
flertal sammanhang. Regeringen har tillsatt en arbetsmiljökommission
som före den 30 juni 1990 skall redovisa en kartläggning av arbetsmiljöproblemen
och om ekonomiska styrmedel bör skapas för att få en
bättre arbetsmiljö. Vidare har riksdagen under våren 1989 fattat beslut
om en tillfällig arbetsmiljöavgift som ett led i den finanspolitiska
åtstramning som bedömts som nödvändig (bet. 1988/89:FiU30). Medlen
kommer att förvaltas av arbetslivsfonden och avsikten är att de skall
användas för investeringar med ändamål att i väsentlig grad bidra till
att förbättra arbetsmiljön. Fondens medel skall också kunna utnyttjas
för åtgärder som kan bli aktuella genom arbetsmiljökommissionens
arbete.

Utskottet delar motionärernas syn när det gäller behovet av kraftfulla
insatser på arbetsmiljöområdet. Det ankommer emellertid i första
hand på regeringen att besluta om frisläpp av investeringsfonderna.
Mot bakgrund av de initiativ som redan tagits på arbetsmiljöområdet
och med hänsyn till att de överväganden som nu pågår i regeringskansliet
bl.a. avser ett avskaffande av investeringsfondslagstiftningen finner
utskottet ingen anledning att nu tillstyrka ett tillkännagivande i saken.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka att det införs en möjlighet
till direktavskrivningar.

Investeringsreserverna kan redan enligt gällande regler användas för
investeringar i åtgärder för förbättringar av arbetsmiljön. Någon åtgärd
kan därför enligt utskottets mening inte heller anses påkallad i denna
del.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Mangårdsbyggnad

I motion Sk338 begär Ingrid Hemmingsson (m) ett tillkännagivande
om bibehållen avdragsrätt för reparation av mangårdsbyggnad. Yrkandet
har föranletts av RINK:s förslag att bostäder på jordbruk i fortsättningen
skall beskattas efter samma regler som övriga privatbostäder (jfr
SOU 1989:33 Del II s. 60 f.).

Utskottet anser att regeringens förslag till skattereform bör avvaktas
även i denna del och avstyrker motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i denna
del,

res. I (m. fp. c)

2. beträffande 1992 års lantbrukstaxering

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i denna
del,

res. 2 (in)
res. 3 (fp)

3. beträffande reservelverk

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk310,

res. 4 (fp. e)

4. beträffande lantmäterikostnader

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk332, 1988/89:Sk385
och 1988/89:Sk423,

res. 5 (m. c)

5. beträffande frisläpp av investeringsreserver för pensionering
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk380,

6. beträffande arbetsmiljön

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk462 yrkandena 1 och 2,

res. 6 (c)

7. beträffande mangårdsbyggnad

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk338.

res. 7 (m)

Stockholm den 17 oktober 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

1989/90:SkU7

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s). Hugo Hegeland (m), Bruno
Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif
Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå
(mp). Kjell Nordström (s). Knut Wachtmeister (m), Håkan Hansson
(c) och Lisbeth Staaf-lgelström (s).

Reservationer

1.Förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital
(mom. 1)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c). Knut Wachtmeister (m) och
Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "i jord- och skogsbruk." bort ha följande
lydelse:

Till följd av kombinationen hög förmögenhetsskatt, hög marginalskatt
och arbetsgivaravgifter tvingas ofta den som driver mindre företag
att ta ut betydande belopp ur rörelsen för att kunna betala sin
förmögenhetsskatt.

Företagsskattekommittén har i sitt betänkande Ds B 1981:13 undersökt
olika beskattningsmodeller i syfte att bryta kapitalbeskattningens
negativa effekter på näringslivet och har kommit fram till att den bästa
lösningen är att i princip helt undanta arbetande kapital i mindre och
medelstora företag från förmögenhetsbeskattning. En nödvändig förutsättning
för att lönsamheten i mindre företag skall kunna bevaras och
för att företagen skall kunna göra sig gällande i en alltmer hårdnande
konkurrens, internationellt och inom landet, är att de har tillgång till
riskvilligt kapital, och detta tillgodoser man bäst genom åtgärder med
denna riktning. Kapitalskatterna utgör en allvarlig belastning för företagen.
Ett borttagande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital
framstår som mer angeläget än någonsin. Det skattebortfall en sådan
åtgärd kan förväntas medföra torde vara försumbart. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att förmögenhetsskatten på arbetande
kapital i jord- och skogsbruk bör slopas och tillstyrker därför yrkandet
om ett tillkännagivande av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i
jord- och skogsbruk.

1989/90:SkU7

2. 1992 års lantbrukstaxering (mom. 2)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som
utskottet" och slutar med "i ämnet." bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening förståeligt om många jord- och
skogsbrukare i dag känner en stor oro inför den väntade fastighetstaxeringen
1992 av jordbruksenheter. Särskilt vad gäller kombinerade jordoch
skogsbruk och rena skogsbruk kan taxeringsvärden förväntas öka
kraftigt till följd av stigande marknadsvärde och detta kan fa allvarliga
konsekvenser om övriga beskattningsregler inte justeras. Bristen på
besked när det gäller 1990 års småhustaxering, som får effekt inom
några månader, förbättrar enligt utskottets mening inte denna situation.

Det är av stor vikt att de skattskyldiga i vart fall något år i förväg
kan fa besked om att en fastighetstaxering inte kommer att tillåtas
resultera i kraftiga skattehöjningar. När det gäller 1992 års lantbrukstaxering
anser utskottet att denna inte bör få leda till en höjning av det
totala skatteuttaget. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Sk406 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande 1992 års lantbrukstaxering
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om 1992 års lantbrukstaxering.

3. 1992 års lantbrukstaxering (mom. 2)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som
utskottet" och slutar med "i ämnet." bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening förståeligt om många jord- och
skogsbrukare i dag känner en stor oro inför den väntade fastighetstaxeringen
1992 av jordbruksenheter. Särskilt vad gäller kombinerade jordoch
skogsbruk och rena skogsbruk kan taxeringsvärden förväntas öka
kraftigt till följd av stigande marknadsvärde och detta kan få allvarliga
konsekvenser om övriga beskattningsregler inte justeras. Bristen på
besked när det gäller 1990 års småhustaxering, som Sr effekt inom
några månader, förbättrar enligt utskottets mening inte denna situation.

Det är av stor vikt att de skattskyldiga i förväg kan få besked om
skatteeffekterna av en fastighetstaxering. När det gäller 1992 års lantbrukstaxering
anser utskottet att denna inte bör få fullt genomslag i
höjd fastighetsskatt.

Riksdagen bör med anledning av motion Sk406 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:SkU7

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande 1992 års lantbrukstaxering

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk406 yrkande 1
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om 1992 års lantbrukstaxering.

4. Reservelverk (mom. 3)

Kjell Johansson (fp), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för de i motionen framförda synpunkterna.
Genom att medge direktavskrivning stimulerar man intresset för installation
av reservelverk, och detta i sin tur medför ökad beredskap mot
de strömavbrott som under senare tid inneburit stora bekymmer för
jordbruket. Ett ökat intresse för reservelverk bör också ge utslag i form
av ökad industrisysselsättning. Vidare undanröjer en direktavskrivning
den tveksamhet som i vissa fall kan råda beträffande frågan om ett
reservelverk i avskrivningshänseende är att hänföra till byggnad eller
inventarium. Utskottet anser således att en möjlighet till direktavskrivning
av reservelverk bör införas och tillstyrker därför yrkandet om ett
tillkännagivande av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande reservelverk

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk310 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om reservelverk
i jordbruket.

5. Lantmäterikostnader (mom. 4)

Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m). Rolf Kenneryd (c). Knut
Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande

lydelse:

Snabbt stigande lantmäterikostnader är en omständighet som oftast
åberopas som hinder för att kunna köpa, byta och sammanlägga mark
till rationella enheter. Även om kostnaderna slås ut på många markägare,
blir situationen enligt motionerna ändå sådan att många markägare
inte vill medverka till en i övrigt önskvärd strukturrationalisering.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en
avdragsrätt för styrkta lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering
bör införas. Regeringen bör lägga fram ett förslag av
denna innebörd.

1989/90 :SkU 7

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande lanimäterikostnader
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk423 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sk332 och 1988/89:Sk385 hos
regeringen begär förslag om en avdragsrätt för lantmäterikostnader
i enlighet med vad utskottet anfört.

6. Arbetsmiljön (mom. 6)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Åtgärder
för" och slutar med "utskottet motionsyrkandena." bort ha följande
lydelse:

Av motion Sk462 — med motivering i motion A289 — framgår att
jord- och skogsbruk är en av de mest utsatta näringarna vad gäller
arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall. Motionärerna anser att det
är nödvändigt med ekonomiska stimulansåtgärder om man skall kunna
få fram behövliga arbetsmiljöinvesteringar och föreslår att de allmänna
investeringsfonderna och även de allmänna investeringsreserverna skall
fa tas i anspråk för utgifter för miljöförbättrande åtgärder. De föreslår
vidare att en möjlighet till direkta avskrivningar av sådana utgifter
införs så att stimulansen omfattar även lantbruk med dålig lönsamhet.

Utskottet delar motionärernas bedömning av behovet av ekonomisk
stimulans för att komma till rätta med de svåra arbetsmiljöproblemen
inom jord- och skogsbruket och tillstyrker därför motion Sk462 yrkandena
1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande arbetsmiljön
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk462 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna att de allmänna
investeringsreserverna och de allmänna investeringsfonderna bör
fa tas i anspråk för investeringar för att förbättra arbetsmiljön i
lantbruket samt att en rätt till direktavdrag för sådana investeringar
bör införas.

7. Mangårdsbyggnad (mom. 7)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet." bort ha följande
lydelse:

1 motion Sk338 tar motionärerna upp RINK:s förslag om ändrad
beskattning av bostäder på jordbruksfastighet. Förslaget innebär att
avdrag inte längre kommer att medges för reparation av sådana bostäder.
Enligt motionärerna kommer förslaget att få en förödande effekt
på landsbygden särskilt vad gäller de norra delarna av landet.

1989/90:SkU7

Utskottet delar motionärernas syn på behovet av en bibehållen 1989/90:SkU7
avdragsrätt för reparationer av bostäder på jordbruksfastighet och
tillstyrker därför yrkandet om ett tillkännagivande av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande mangårdsbyggnad
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk338 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
bibehållen rätt att dra av kostnad för reparation av bostäder i
jordbruk.

gotab 90096, Stockholm 1989