Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU5

Folkbokföring

1989/90

SkU5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet fyra under den allmänna motionstiden
1989 väckta motioner angående fblkbokfö ringsfrågor. Utskottet
avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats två reservationer. I den ena reservationen
(m, c) yrkas att riksdagen omprövar 1987 års principbeslut om folkbokföringens
organisation. Den andra reservationen (m, fp, c, mp)
gäller lagstiftning om användningen av personnummer.

Motionerna

1988/89:Sk901 av Claes Roxbergh och Hans Leghammar (båda mp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lämplig
lagändring så att i första hand de sista fyra siffrorna i personnumret
slopas och i andra hand att användningen av det kompletta personnumret
begränsas på sätt som angivits i motionen.

1988/89:Sk902 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kyrko- och folkbokföring vid givarinsemination.

1988/89:Sk903 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att upphäva beslutet med anledning av proposition
1986/87:258 om ny organisation för folkbokföringen samt uttala att
kyrkan skall bibehålla huvudmannaskapet för folkbokföringen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K226.

1988/89:Sk904 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om de negativa effekterna av överflyttningen av
ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan till de lokala skattemyndigheterna.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A435.

1 Riksdagen 1989190.6 sami. Nr 5

Utskottet

1989/90:SkU5

Folkbokföringsorganisationen

Hosten 1987 fattade riksdagen ett principbeslut om att huvudmannaskapet
för den löpande folkbokföringen den 1 juli 1991 skall föras
över från pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna samtidigt
som de allmänna försäkringskassorna ges en aktiv roll i folkbokföringsarbetet
(prop. 1986/87:158, 1987/88:SkU2). Riksdagsbeslutet innefattade
vissa principiella riktlinjer för utformningen och genomförandet
av den nya organisationen. Avsikten är också att utveckla ett
samarbete mellan den nya folkbokföringsorganisationen och andra
myndigheter.

Organisationskommittén för folkbokföringen (Fi 1988:02) har till
uppgift att arbeta fram förslag till den närmare utformningen av
organisationen och andra åtgärder som behövs för genomförandet.

I motion Sk903 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen skall
upphäva sitt tidigare beslut i organisationsfrågan och uttala att kyrkan
skall behålla huvudmannaskapet för folkbokföringen. I ytterligare en
partimotion från centerpartiet, Sk904 yrkande 1, yrkas att riksdagen
skall besluta ett tillkännagivande till regeringen om negativa effekter
av att flytta ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan till de
lokala skattemyndigheterna.

Uskottet behandlade våren 1988 yrkanden om bl.a. upphävande av
riksdagens tidigare principbeslut. Utskottet (1987/88:SkU32) avstyrkte
yrkandena och framhöll att man nu bör söka skapa en rak och
enhetlig organisation för folkbokföringen som — i samarbete med
andra myndigheter — ger förutsättningar för en effektiv, rationell och
serviceinriktad verksamhet som kan tillgodose de anspråk som i framtiden
kommer att ställas på folkbokföringen. Utskottet har inte funnit
skäl för en omprövning av det tidigare beslutet och avstyrker motionerna
Sk903 och Sk904 yrkande 1.

Personnummer

I motion Sk901 av Claes Roxbergh och Hans Leghammar (båda mp)
yrkas slopande av de fyra sista siffrorna i personnumret eller, i andra
hand, förbud för andra än folkbokföringsmyndigheter att använda hela
personnumret. 1 vart fall bör enligt motionen alla kommersiella register
förbjudas att använda personnummer.

Data- och offentlighetskommittén (DOK) har i delbetänkandet SOU
1987:31 redovisat en kartläggning av personnummeranvändningen och
belyst fördelar och nackdelar med bruket av personnummer. I betänkandet
har kommittén lagt fram två alternativa förslag till reglering och
begränsning av användningen av personnummer. Dessa förslag bereds
för närvarande i regeringskansliet tillsammans med det sista av DOK:s
betänkanden som behandlar offentlighetsprincipen och informationsteknologi.

Skatteutskottet vill erinra om att konstitutionsutskottet (bet. 1989/90:SkU5
1988/89-.KU28) under våren 1989 har prövat ett flertal motioner med
anknytning till datafrågor, bl.a. yrkanden att begränsa personnummeranvändningen
genom en särskild lagstiftning. Konstitutionsutskottet
avstyrkte dessa yrkanden med hänvisning till det pågående beredningsarbetet.
Riksdagen följde utskottet.

Enligt skatteutskottets mening bör det nu ifrågavarande motionsyrkandet
inte föranleda något annat ställningstagande av riksdagen. Utskottet
får därför med hänvisning till det pågående beredningsarbetet
avstyrka motion Sk901.

Kyrko- och folkbokföring vid givarinsemination

I motion Sk902 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) yrkas ändring av den
ordning enligt vilken kvinnans make eller sambo vid kyrko- och
folkbokföring antecknas som får till barn som kommit till genom s.k.
givarinsemination.

Uppgifter om inseminationer förvaras enligt i dag gällande regler i
en särskild journal vid det sjukhus där insemination ägt rum. För
uppgifterna gäller sekretess enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).

Denna sekretessbestämmelse innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit,
dvs. en uppgift får inte lämnas ut om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller dennes närstående lider men. Ett
barn som kommit till genom s.k. givarinsemination har enligt 4 §
lagen (1984:1140) om insemination rätt att, om det uppnått tillräcklig
mognad, självt få del av de uppgifter om spermagivaren som har
antecknats i sjukhusets särskilda journal. Socialnämnden är skyldig att
på begäran biträda barnet med att skaffa fram dessa uppgifter.

Vid beredningen av 1984 års inseminationslag fonns ett förslag av
den s.k. inseminationsutredningen (SOU 1983:42) enligt vilket en
uppgift om att insemination ägt rum skulle av den för inseminationen
ansvarige läkaren överlämnas till pastorsämbetet för anteckning i kyrkobok.
Praktiskt taget alla remissinstanser tog avstånd från detta förslag,
i flera fall med hänvisning till bl.a. att sekretesskyddet för
uppgifterna skulle försvagas. Propositionen (prop. 1984/85:2) till 1984
års ovan nämnda lagstiftning innehöll heller inte ett sådant förslag.

1 samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1984/85:2 yrkades
i en motion att det skulle göras en anteckning i kyrkobok som
hänvisade till den särskilda sjukhusjournalen. Lagutskottet
(1984/85:LU10) avstyrkte motionsyrkandet med uttalande att en anteckning
hos pastorsämbetet om inseminationen skulle, även om den
var sekretessbelagd, få spridning hos ett inte oväsentligt antal personer.

Utskottet ansåg att en sådan ordning inte var godtagbar redan av det
skälet. Vidare uttalade lagutskottet att en anteckning hos pastorsämbetet
inte skulle fylla någon egentlig funktion eftersom ett barn som
söker sitt ursprung inte kan få full klarhet om detta enbart genom att
vända sig till pastorsämbetet. I fråga om barn som inte tillkommit

genom insemination, men som misstänker att så likväl kan vara fallet, 1989/90:SkU5

erinrade lagutskottet om att barnet i ett sådant fall har möjlighet att

vända sig till sjukhus eller socialnämnd för att få hjälp med att få

klarhet i frågan. Riksdagen följde utskottet och avslog motionsyrkan det.

Skatteutskottet får sammanfattningsvis konstatera att den fråga om
anteckning i kyrkobok som tagits upp i motion Sk902 prövats ingående
i samband med tidigare lagstiftningsarbete och att det vid den
prövningen kommit fram skäl som talar emot att uppgifter om inseminationer
skall antecknas i kyrkobok. Utskottet vill inte med anledning
av vad som anförts i motionen förorda en förändring i gällande
ordning. Motionen avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande folkbokföringsorganisationen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk903 och
1988/89:Sk904 yrkande 1,

res. 1 (m, c)

2. beträffande användningen av personnummer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk901,

res. 2 (m, fp, c. mp)

3. beträffande kyrkobokföring vid givarinsemination
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk902.

Stockholm den 10 oktober 1989
På skatteutskottets vägnar

Bo Lundgren

Närvarande: Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno
Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå
(mp), Kjell Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s), Håkan Hansson
(c) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).

Reservationer

1989/90:

1. Folkbokföringsorganisationen (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Utskottet
behandlade" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Folkbokföringens framtida organisation är en fråga av stor betydelse
för hela vårt samhälle. Mot kyrkomötets majoritet, och trots att kyrkan
på ett utomordentligt bra sätt skött folkbokföringen, beslutade riksdagen
hösten 1987 i enlighet med regeringens förslag att folkbokföringen
skulle avhändas kyrkan.

Regeringens proposition i denna fråga byggde på ett icke fullgott
beslutsunderlag. Som exempel på frågor som inte blivit ordentligt
utredda kan nämnas servicen mot enskilda och de problem som
uppstår för svenska kyrkan och i glesbygden. Vissa viktiga frågor blev
helt förbigångna i samband med principbeslutet. Det gällde arkivfrågor,
säkerhetsfrågor och problem kring sekretessen. Till detta kommer
att kostnadsfrirdyringen för en ny organisation är högst betydande.
Merbelastningen på statsbudgeten för folkbokföringen beräknades redan
i regeringsförslaget till ca 250 milj. kr.

Det var felaktigt att först fatta ett beslut i organisationsfrågan och
sedan låta en organisationskommitté ta ställning till beslutets konsekvenser.
Alla de problem som en förändrad folkbokföringsorganisation
för med sig borde ha synats ingående och redovisats i riksdagens
beslutsunderlag.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen hos regeringen begära att
en parlamentariskt sammansatt utredning tillsätts med uppgift att i
samråd med svenska kyrkan och berörda personalorganisationer så
snart som möjligt lägga fram ett förslag till förbättringar av folkbokföringen
i organisatioriska och andra hänseenden. Detta förslag bör ha
ett betydligt bättre underlag än det som presenterades riksdagen inför
principbeslutet hösten 1987. I avvaktan på att det nya utredningsarbetet
skall bli klart bör riksdagen upphäva principbeslutet och bibehålla
folkbokföringen som den nu är organiserad.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande folkbokföringsorganisationen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk903 och
1988/89:Sk904 upphäver sitt beslut hösten 1987 om ändrad
organisation för folkbokföringen och begär att regeringen tillsätter
en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda folkbokföringens
framtida organisation i enlighet med vad utskottet
anfört.

2. Användningen av personnummer (mom. 2)

1989/90:SkU5

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp). Gösta Lyngå
(mp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Skatteutskottet
vill" och slutar med "motion Sk901" bort ha följande
lydelse:

Konstitutionsutskottet (bet. 1988/89:KU28) behandlade våren 1989
bl.a. motionsvägen väckta förslag om att begränsa användningen av
personnummer genom en särskild lagstiftning. I en reservation till
betänkandet (reservation nr 5) har föreslagits att användningen av
personnummer bör begränsas och regleras i en särskild lag. Som
huvudprincip bör enligt reservationen endast vissa registeranvändare
ha rätt att avkräva människor deras personnummer. I övrigt skall
personnummer inte kunna användas utan frivillig medverkan av den
registrerade.

Skatteutskottet ställer sig bakom det förslag som lagts fram i den
ovan nämnda reservationen till konstitutionsutskottets betänkande
1988/89:KU28. En sådan begränsning i användningen av personnummer
skulle enligt utskottets uppfattning kunna i väsentlig mån tillgodose
det syfte som ligger bakom motion Sk901. Utskottet förordar att
riksdagen med anledning av motionen som sin mening ger regeringen
till känna att personnummeranvändningen bör begränsas på det sätt
som framgår i redovisningen ovan.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande användningen av personnummer
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk901 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om begränsning
i användningen av personnummer.