Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU4

Företagsbeskattning

1989/90

SkU4

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner som väckts
under den allmänna motionstiden 1989 och gäller eller har anknytning
till företagsskattefrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Beträffande flertalet motioner hänvisar utskottet till det förslag om en
genomgripande skattereform som regeringen aviserat till våren 1990.

Med anledning av att pälsdjursnäringen har akuta ekonomiska problem
föreslår utskottet att de pälsdjursuppfödare som avsatt medel till
allmän investeringsreserv får en möjlighet att använda dessa för att
täcka förluster vid 1991 års taxering.

Vid betänkandet har fogats 28 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Motionerna

1988/89:Sk304 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införande av renkonto och översyn av rennäringens
beskattning för att anpassa denna till näringens speciella förhållanden.

1988/89:Sk306 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att egenföretagens pensionsförsäkringspremie
skall vara avdragbar som kostnad i rörelsen från 1990 års taxering.

1988/89:Sk316 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
avdragsrätt för anslag till Norrbottens Forskningsråd.

1988/89:Sk317 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c)
vari yrkas att riksdagen beträffande 3 § lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv beslutar att "eller, om avsättningen görs av handelsbolag
senast den 31 mars" tas bort ur lagen.

1 Riksdagen 1989/90.6 sami. Nr 4

1988/89:Sk320 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att

hyresersättning från famansfö retag till s.k. närstående behandlas på
samma sätt som om ersättningen utgått till annan,

2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att den
tidsgräns om 400 timmar som uppställts för att medhjälpande make
själv skall beskattas för lön eller motsvarande inkomst slopas,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att

åldersgränsen för att rörelseidkares, jordbrukares och företagsledares
barn själv skall beskattas för inkomst från företaget eller verksamheten
sänks från 16 till 15 år,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att

förmånsreglerna för äldre bilar tillämpas enhetligt oavsett förmånstagare.

1988/89:Sk350 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lagstiftning mot s.k. skalbolagstransaktioner.

1988/89:Sk354 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om beskattningen av bilförmån för rörelseidkare och närstående i
fåmansfö retag.

1988/89:Sk355 av Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om att regeringen måtte utreda
frågan om möjligheterna att medge avdragsrätt för premier till s.k.
kompanjonförsäkringar.

1988/89:Sk360 av Rolf Clarkson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen
beslutar återinföra arbetsgivares avdragsrätt för allmänna skadestånd
inom arbetsrätten.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A723.

1988/89:Sk365 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kapitaluppbyggnad för att få till stånd stiftelser
"hem för gamla".

1988/89:Sk369 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
behovet av en reformerad företagsbeskattning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N258.

1988/89:Sk374 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reformerad bolagsbeskattning
i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattesituationen för egenföretagare och ägare av
fåmansaktiebolag.

1989/90:SkU4

1988/89:Sk388 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskaffa 400-timmarsregeln
i företag.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A804.

1988/89:Sk389 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda
c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fusionsskatt
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N283.

1988/89:Sk390 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson
(båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att investeringsfonderna bör frisläppas för förbättringar av den
inre arbetsmiljön.

1988/89:Sk392 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (båda
m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att samebyar från 1990 års taxering medges
rätt till avdrag i förvärvskällan rörelse för s.k. återbäring till byns
medlemmar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samebyarnas beskattningssituation i övrigt.

1988/89:Sk393 av Karl-Gösta Svenson och Wiggo Komstedt (båda m)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att yrkesfruktodlare under tiden 1 juli 1989
— 30 juni 1994 får ianspråktaga medel avsatta till allmän investeringsfond
och allmän investeringsreserv för täckande av löpande driftkostnader
i verksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resultatutjämning.

1988/89:Sk400 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att aktiebolag bör få avsluta alla sina
inkomstslag per bokslutsdagen.

1988/89:Sk401 av Ingrid Hemmingsson och Hans Dau (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett till Tjernobylolyckan relaterat renkonto.

1988/89:Sk405 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändring av reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) om avdrag för
kostnader för pensionsåtaganden.

1988/89:Sk408 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökade möjligheter till avsättningar till resultatutjämningsfonder.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo259.

1989/90:SkU4

1988/89:Sk413 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari 1989/90:SkU4

— såvitt nu är i fråga — yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att begränsningsregeln
om viss minsta arbetsinsats för medhjälpande make i
småföretag eller jordbruk slopas.

1988/89:Sk416 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
trädgårdskonto bör införas.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo263.

1988/89:Sk428 av Marianne Andersson och Göran Engström (båda c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
sänkning av åldersgränsen, för rätt till avdrag för lön som utbetalas till
barn som arbetar i föräldraägt företag, från 16 till 15 år.

1988/89:Sk432 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ändra 20 § punkt 5 kommunalskattelagen i enlighet med vad i
motionen anförts.

1988/89:Sk442 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring av reglerna för förvärvskälla i
enlighet med vad i motionen anförs.

1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om en breddad bas för företagsbeskattningen
och ett ökat skatteuttag från företagssektorn och likformigt skatteuttag
mellan stora och små företag.

1988/89:Sk445 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att
arbetsrättsligt skadestånd betraktas som avdragsgill kostnad i rörelsen,

8. att riksdagen beslutar sänka åldersgränsen för barns sambeskattning
med föräldrar från 16 till 15 år i enlighet med vad i motionen
anförs.

1988/89:Sk450 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
avdrag för pensionsförsäkring för egenföretagare i enlighet med vad
som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att begränsningsregeln om en minsta årsarbetstid
på 400 timmar för medhjälpande make avskaffas för fåmansföretag,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler vad
avser lön till egna barn under 16 år enligt vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
särreglerna för famansföretag vad avser enkelbeskattade skattesubjekt,

9. att riksdagen beslutar att s.k. allmänt skadestånd enligt arbetsrätts- 1989/90:SkU4
lig lagstiftning skall vara avdragsgillt vid inkomsttaxeringen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
avdrag för kapitalförluster i samband med konkurs i enlighet med vad
som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att preliminär B-skatt skall debiteras med
100 % av den slutliga skatten året före inkomståret.

1988/89:Sk454 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen begär
förslag av regeringen till ändrad lagstiftning när det gäller avdragsrätt
för representation.

Inkomna skrivelser

Skrivelser har inkommit från bl.a. Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund.

Utskottet

Inledning

De tre parlamentariska kommittéer som haft i uppdrag att se över
inkomstbeskattningen (RINK), företagsbeskattningen (URF) och de
indirekta skatterna (KIS) har i somras presenterat sina förslag (SOU
1989:33— 35). Förslagen har remissbehandlats och är för närvarande
föremål för överväganden inom regeringskansliet. Avsikten är att förslag
till reformer på dessa områden skall kunna behandlas av riksdagen
våren 1990 och träda i kraft den 1 januari 1991.

Utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) föreslår att
skattesatsen för juridiska personer sänks till 30 % och att beskattningsunderlaget
breddas genom att de nuvarande reserveringsmöjligheterna
ersätts med en särskild skatteutjämningsreserv (SURV). Också i övrigt
föreslår URF förändringar av genomgripande art. För en närmare
redovisning av förslaget hänvisar utskottet till URF:s betänkande Reformerad
företagsbeskattning.

URF:s förslag bygger på en nominell metod. Utredningen om inflationskorrigerad
inkomstbeskattning (IBU) har i ett samtidigt avlämnat
betänkande (SOU 1989:36) visat hur underlaget för företagsbeskattningen
kan korrigeras för inflationseffekter.

När det gäller egenföretagarna föreslår URF ett tak på 8 basbelopp
för den särskilda skatteutjämningsreserven. För egenföretagare med
behov av större reserveringsutrymme har URF övervägt dels möjligheten
att låta dessa bilda enmanshandelsbolag, dels möjligheten att införa
en metod för särredovisning av näringsverksamhet. Av tidsskäl har
URF inte kunnat utreda detta senare alternativ. Regeringen har i

augusti 1989 tillsatt en utredning om särskild redovisningsmetod för 1989/90:SkU4
enskild näringsverksamhet (Dir. 1989:41). Avsikten är att utredningen
skall redovisa sitt arbete i sådan tid att betänkandet och remissynpunkterna
finns tillgängliga vid beredningen av de förslag som regeringen
avser att lämna till riksdagen våren 1990.

Av betydelse för utformningen av det kommande förslaget om en
reformerad företagsbeskattning är också de förslag om ändringar av
reglerna om inkomstuppdelning i familjeföretag och 1976 års särskilda
regler för beskattningen av fåmansföretag och deras ägare som 1980 års
företagsskattekommitté (FSK) redovisat i sitt slutbetänkande Beskattning
av fåmansföretag (SOU 1989:2).

En reformerad företagsbeskattning

Övergripande synpunkter på utformningen av en reformerad företagsbeskattning
läggs fram i tre partimotioner. I moderata samlingspartiets
motion — Sk374 (yrkandena 8 och 9) av Carl Bildt m.fl. — hemställs
att riksdagen begär förslag om en reformerad bolagsbeskattning som
innebär att bolagsskattesatsen sänks till 25— 30 %, att underlaget för
skatten breddas i motsvarande mån och att dubbelbeskattningen av
aktiebolags inkomster slopas. Vidare yrkar motionärerna att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att den ändrade bolagsbeskattningen
inte får innebära försämringar för egenföretagare eller
ägare av fåmansföretag samt att dessas situation bör förbättras genom
sänkta marginalskatter, slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital
och förenklingar av de särskilda reglerna för fåmansföretagare. I centerpartiets
motion — Sk369 av Olof Johansson m.fl. — begärs ett
tillkännagivande om att skattereglerna måste ändras till de mindre
företagens fördel, eftersom dessa i nuläget inte har samma möjligheter
till överföringar och omfattande bokslutsdispositioner som de större
företagen. I vänsterpartiet kommunisternas motion — Sk444 (yrkande
2) av Lars Werner m.fl. — anförs att skatteuttaget i företagssektorn bör
ökas genom att skatteunderlaget breddas och att en utjämning med
ökat uttag för de större företagen och minskat uttag för de mindre
företagen bör genomföras.

Det råder en bred enighet om behovet av sänkta skattesatser, bredare
skatteunderlag och en mer likformig beskattning av olika inkomsttyper.
De förslag som utarbetats inom RINK och URF har också denna
huvudsakliga inriktning. Förslagen har varit föremål för ett omfattande
remissförfarande som avslutats den 6 oktober i år, och avsikten är att
förslagen och de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen
skall läggas till grund för en proposition till riksdagen våren 1990. I
avvaktan härpå är utskottet inte berett att tillstyrka tillkännagivanden
om utformningen av en reformerad företagsbeskattning eller åtgärder
som innebär ställningstaganden till de olika delfrågor som berörs av
reformarbetet. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Inkomstuppdelning i familjeföretag

1989/90:SkU4

Särskilda regler gäller för makars fördelning av inkomsten i ett familjeföretag,
om verksamheten bedrivs av den ene maken med den andre
som medhjälpare. Den medhjälpande maken får i sådana fall inte
redovisa inkomst av verksamheten med större belopp än som svarar
mot marknadsmässig ersättning för det utförda arbetet. En första
förutsättning för att inkomst skall få redovisas av den medhjäpande
maken är dock att arbetsinsatsen överstiger 400 timmar. Avsikten med
denna senare regel är att taxeringsmyndigheterna inte skall tvingas
pröva fall där arbetsinsatsen är ringa och en kontroll framstår som
praktiskt ogenomförbar.

Också när det gäller lön till egna barn finns särskilda regler. En
näringsidkare får inte göra avdrag för lön till barn under 16 år, och
för hemmavarande barn över 16 år gäller att lönen inte får överstiga
ett marknadsmässigt vederlag för arbetsinsatsen.

För fåmansföretag gäller i princip motsvarande regler.

FSK har bl.a. haft i uppdrag att se över reglerna om inkomstuppdelning.
Kommittén förslår i sitt slutbetänkande att 400-timmarsregeln
avskaffas då den inte kan anses utgöra någon effektiv spärr mot
obehöriga inkomstöverföringar. Utredningen har också övervägt frågan
om en sänkning av gränsen för lön till barn från 16 till 15 år men har
inte funnit skäl att föreslå någon ändring. Förslaget har remissbehandlats
och övervägs nu inom regeringskansliet.

I flera motioner framställs yrkanden om att 400-timmarsregeln skall
avskaffas. I motionerna Sk320 (yrkande 2) av Erik Holmkvist (m),
Sk388 (yrkande 1) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk413 (yrkande 4)
av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) hemställs om ett
förslag av denna innebörd, och i motion Sk450 (yrkande 6) av Bo
Lundgren m.fl. (m) begärs ett beslut.

När det gäller åldersgränsen för lön till barn yrkas genomgående en
sänkning till 15 år. Beslut av denna innebörd begärs i motionerna
Sk428 av Marianne Andersson och Göran Engström (båda c) och
Sk445 (yrkande 8) av Kjell Johansson m.fl. (fp), under det att motionärerna
bakom Sk320 (yrkande 3) av Erik Holmkvist (m) och Sk450
(yrkande 7) av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer om förslag. Det
sistnämnda yrkandet innefattar också att avdrag för lön till barn över
15 år skall vägras bara i de fall då det är uppenbart att lönen överstiger
ett marknadsmässsigt vederlag.

Utskottet har under den tid FSK bedrivit sitt utredningsarbete
avstyrkt yrkanden som rör inkomstuppdelningen i familjeföretag med
hänvisning till den pågående översynen (senast i SkU 1987/88:30).
Utskottet anser att regeringens ställningstagande nu bör avvaktas och
avstyrker därför motionsyrkandena.

Fåmansföretag

1989/90:SkU4

Fr o m. 1977 års taxering gäller särskilda bestämmelser för aktiebolag,
ekonomiska föreningar och handelsbolag som ägs av ett fåtal personer.
Huvudparten av bestämmelserna har till syfte att förhindra att ägarna
tillgodogör sig företagets vinstmedel på ett sådant sätt att dubbelbeskattningen
kringås.

I m-motionen Sk450 (yrkande 8) av Bo Lundgren m.fl. framhålls att
fåmansföretagsreglerna är dåligt anpassade till handelsbolagen och därför
inte bör vara tillämpliga på dessa. Motionärerna hemställer att
riksdagen begär förslag om ändrade regler i denna del.

FSK föreslår att handelsbolagen inte skall omfattas av de särskilda
reglerna för fåmansföretag eftersom de är enkelbeskattade, medan URF
föreslår att handelsbolagen skall beskattas efter samma principer som
aktiebolag och således vara dubbelbeskattade. Det är således oklart vad
vårens skatteförslag innebär för handelsbolagens beskattning. I avvaktan
på ställningstagandena till dessa förslag är utskottet inte berett att
tillstyrka åtgärder beträffande olika delfrågor som t.ex. fåmansföretagsreglernas
tillämpning på handelsbolagen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk450 yrkande 8.

En av fåmansföretagsreglerna gäller beskattningen av hyresersåttning .
Av bl.a. praktiska skäl är beloppsmässigt mindre hyresinkomster normalt
undantagna från beskattning. Detta gäller t.ex. vid upplåtelse av
en schablonbeskattad fastighet för annat ändamål än bostad om ersättningen
uppgår till högst 8 000 kr. eller 2 % av taxeringsvärdet. För att
förebygga missbruk finns en särskild bestämmelse enligt vilken ersättning
för upplåtelse av lokal som en företagsledare eller en denne
närstående person uppbär från företaget alltid skall beskattas.

I motion Sk320 (yrkande 1) av Erik Holmkvist (m) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att bestämmelsen
om företagsledares och närståendes beskattning för hyresersåttning
slopas.

Även frågan om beskattning av hyresersåttning från fåmansföretag är
beroende av hur skattereglerna i stort kommer att vara utformade i
framtiden. Så innebär t.ex. RINK:s förslag att ersättning för upplåtelse
av privatbostad skall vara generellt skattepliktig. Också i denna del
anser utskottet att de väntade förslagen bör avvaktas. Utskottet avstyrker
således motion Sk320 yrkande 1.

Också för beskattningen av fåmansföretagsledares bilförmån finns en
särskild bestämmelse. Enligt denna skall en företagsledare som får
utnyttja en bil som är betydligt dyrare än som kan anses erforderligt
för verksamheten beskattas för skillnaden mellan de faktiska kostnaderna
för bilens användning och de för verksamheten erforderliga
kostnaderna (s.k. merkostnadstillägg). Merkostnadstillägg utgår normalt
om nybilspriset överstiger 7 basbelopp. Om den skattskyldige inte visar
merkostnaden görs ett schablonmässigt merkostnadstillägg genom att
den allmänna förmånsschablonen höjs med 4 procentenheter. Är bilen

tre år eller yngre stiger den allmänna förmånsschablonen således från 1989/90:
22 % till 26 % av nybilspriset. För bilar som är sex år eller äldre
beräknas den allmänna förmånsschablonen normalt till 18 % av ett
nybilspris som uppgår till 85 % av nybilspriset för de vanligast
förekommande bilarna. Överstiger nybilspriset 7 basbelopp jämkas
dock förmånen uppåt genom det s.k. allmänna lyxbilstillägget om 5 %
av skillnaden mellan nybilspriset och 7 basbelopp. Eftersom merkostnadstillägg
normalt kommer i fråga för bilar med ett inköpspris över 7
basbelopp är utgångspunkten vid beräkning av merkostnadstillägg för
en äldre bil normalt en förmån som beräknats på ett reducerat
nybilspris men jämkats uppåt genom ett allmänt lyxbilstillägg. För
äldre bilar tas merkostnadstillägg ut dels genom den sedvanliga höjningen
av förmånsschablonen med 4 procentenheter, dvs. från 18 till
22 %, dels genom ett särskilt tillägg om 4 % av skillnaden mellan
nybilspriset och 7 basbelopp.

När de nu gällande allmänna reglerna om beskattning av bilförmån
antogs hösten 1986 begärde riksdagen en uppföljning av systemet för
att fa en ordentlig belysning av dess effekter (SkU 1986/87:9).

I två motioner Sk320 (yrkande 4) av Erik Holmkvist (m) och Sk354
av Göthe Knutson m.fl. (m, fp) vänder sig motionärerna mot merkostnadstillägget
för fåmansföretagare och då särskilt det extra tillägg som
görs om årsmodellen är äldre än sex år. I Sk345 tar motionärerna
vidare upp vissa andra frågor i anslutning till företagares beskattning
för bilförmån.

Inte heller när det gäller beskattningen av bilförmån bör det enligt
utskottets mening komma i fråga att vidta några åtgärder i nuläget.

FSK har vid sin behandling av fåmansföretagsreglerna funnit att den
särskilda bestämmelsen om beskattning av företagsledares bilförmån
kan undvaras men lägger inte fram något förslag i denna del. Skälet är
att frågan — enligt FSK:s mening — bör behandlas i anslutning till
den begärda översynen som enligt gällande planer kommer att redovisas
för riksdagen våren 1990. Det finns enligt utskottets mening skäl att
avvakta denna redovisning. Utskottet avstyrker därför motionerna.

De allmänna investeringsfonderna och arbetsmiljön

Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse har aktiebolag
och ekonomisk förening m.fl. rätt att göra avdrag för belopp som har
avsatts till allmän investeringsfond. Enligt förordningen om frisläpp av
investeringsfonder får statens industriverk medge att företag tar fondavsättning
i anspråk för utgifter för åtgärder som väsentligt begränsar
störningar i den yttre miljön i form av vatten- eller luftföroreningar
eller i form av buller, skakningar, ljus eller annat sådant. Härutöver
får fonderna tas i anspråk för vissa utgifter inom stödområdena.

I motion Sk390 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson
(båda fp) hemställs att investeringsfonderna skall få användas också för
förbättringar av arbetsmiljön. Motionärerna begär ett tillkännagivande
härom.

Åtgärder för en bättre arbetsmiljö har under senare år vidtagits i ett 1989/90:SkU4
flertal sammanhang. Regeringen har tillsatt en arbetsmiljökommission
som före den 30 juni 1990 skall redovisa en kartläggning av arbetsmiljöproblemen.
Arbetsmiljökommissionen skall också överväga om ekonomiska
styrmedel bör skapas för att få en bättre arbetsmiljö. Vidare
har riksdagen under våren 1989 fettat beslut om en tillfällig arbetsmiljöavgjft
som ett led i den finanspolitiska åtstramning som bedömts som
nödvändig (bet. 1988/89:FiU30). Medlen skall förvaltas av arbetslivsfonden
och avsikten är att de skall användas för investeringar med
ändamål att i väsentlig grad bidra till att förbättra arbetsmiljön. Fondens
medel skall också kunna utnyttjas för åtgärder som kan bli
aktuella genom arbetsmiljökommissionens arbete.

Utskottet delar motionärernas syn när det gäller behovet av kraftfulla
insatser på arbetsmiljöområdet. Emellertid ankommer det i första
hand på regeringen att besluta om frisläpp av investeringsfonderna.

Mot bakgrund av att kraftfulla insatser redan görs på arbetsmiljöområdet
och med hänsyn till att de överväganden som nu pågår i regeringskansliet
också avser frågor kring ett avskaffande av investeringsfondslagstiftningen
är utskottet inte berett att nu tillstyrka något
tillkännagivande i saken.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Tidpunkten för inbetalning på allmänt
investeringskonto

En förutsättning för avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
är att ett motsvarande belopp sätts in på särskilt konto i bank.

Inbetalning skall ske senast den dag då allmän självdeklaration skall ha
avlämnats. Har anstånd medgivits med avlämnande av deklarationen
får också inbetalningen senareläggas. I fråga om handelsbolag gäller
dock att inbetalning skall ske senast den 31 mars taxeringsåret.

Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) anser att även
handelsbolag bör ha en möjlighet att senarelägga inbetalningen på
investeringskonto vid anstånd och begär i motion Sk317 att riksdagen
fettar beslut om denna ändring.

Ett handelsbolags inkomst beskattas direkt hos delägarna, och dessa
kan avlämna sina allmänna självdeklarationer vid olika tidpunkter. På
grund härav kan huvudregeln om förskjutning av inbetalningstidpunkten
vid anstånd leda till vissa kontrollproblem om den tillämpas på
handelsbolag, och utskottet har därför också vid flera tidigare tillfällen
avstyrkt yrkanden om en sådan tillämpning. Utskottet har inte ändrat
inställning i denna fråga. Såväl handelsbolagens ställning i skattehänseende
som lagstiftningen om allmän investeringsreserv är föremål för
överväganden inom ramen för det väntade skatteförslaget. I avvaktan
på detta förslag avstyrker utskottet motionen.

Försäkringar m.m.

1989/90:SkU4

Nuvarande regler i fråga om egenföretagares
pensionsförsälcringspremier innebär att en egenföretagare får göra avdrag
för premier i form av ett allmänt avdrag. Härigenom kommer
även den del av egenföretagarens inkomst som används för att betala
premier för dennes pensionering att utgöra underlag för egenavgifter.
Bedrivs verksamheten däremot genom aktiebolag utgör bolagets kostnader
för pensionering av en anställd inte underlag för arbetsgivaravgiften,
och detta gäller även om den anställde är huvudaktieägare i
företaget.

I två motioner — Sk306 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) och Sk450
(yrkande 5) av Bo Lundgren m.fl. (m) — yrkas att avdrag i stället skall
få göras i förvärvskällan.

Utskottet har vid sin tidigare prövning av motsvarande yrkanden
framhållit att den nuvarande ordningen är otillfredsställande från
likformighets- och rättvisesynpunkt och att en ändring av bestämmelserna
är önskvärd. Frågan har uppmärksammats i FSK:s betänkande
Staketmetoden (SOU 1984:70). Utskottet konstaterade vid sin senaste
behandling av frågan våren 1988 (SkU 1987/88:30) att en staketmodell
vid beskattningen skulle kunna lösa problemet men att den av FSK
framlagda modellen visat sig medföra komplikationer bl.a. på socialförsäkringsområdet.
Utskottet förutsatte att regeringen skulle uppmärksamma
problemet och lägga fram förslag som undanröjer olikheterna i
de nuvarande bestämmelserna i lämpligt sammanhang.

Det förslag som lagts fram av URF och RINK innebär att egenföretagares
pensionspremier blir avdragsgilla också vid beräkning av underlaget
för socialavgifter. Regeringens förslag med anledning av dessa
betänkanden bör nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.

Genom en kompanjonsförsäkring kan egenföretagare som bedriver näringsverksamhet
gemensamt teckna en kapitalförsäkring som utfaller
när någon av dem avlider. Härigenom får den eller de som driver
verksamheten vidare möjlighet att t.ex. lösa ut den avlidnes dödsbo.
Premierna för en sådan försäkring är inte avdragsgilla, och det utfallande
kapitalbeloppet är inte heller skattepliktigt.

I motion Sk355 av Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp) begärs en
utredning av möjligheterna att medge avdragsrätt för premier för
kompanjonsförsäkringar av detta slag. Motionärerna anser att dagens
höga skatteläge gör det svårt att avsätta tillräckliga medel för premier
till kompanjonsförsäkringar och att det vore en fördel med en konstruktion
där premierna är avdragsgilla och beskattning sker vid utbetalningen.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett flertal tidigare
tillfällen (senast i SkU 1987/88:30) och har därvid hänvisat till att
frågan får anses ingå i FSK:s uppdrag. FSK har under våren 1989
avslutat sitt arbete med betänkandet Beskattning av fåmansföretag
(SOU 1989:2) utan att gå in på denna fråga. Som framgått tidigare i

detta betänkande kan ett förslag om en samordnad och genomgripande 1989/90:SkU4
skattereform väntas inom kort. Enligt utskottets mening bör frågan om
en utredning av avdragsrätten för kompanjonsförsäkringar nu vila till
dess större klarhet råder när det gäller inkomstbeskattningens utformning
i stort, och utskottet avstyrker därför motionen.

Också när det gäller arbetsgivares kostnader för anställdas tjänstepensioner
har ett motionsyrkande framställts. Enligt den s.k. huvudregeln får
en arbetsgivare dra av kostnader för anställdas pensionsförmåner enligt
allmän pensionsplan. Alternativt medges avdrag med 35 % av lönen
upp till 20 basbelopp och 25 % av lönen mellan 20 och 30 basbelopp.

Alternativregeln är avsedd att lämna ett schablonmässigt avdragsutrymme
som motsvarar avdraget för kostnader för förmåner enligt allmän
pensionsplan. Om en anställd har pensionsförmåner enligt allmän
pensionsplan får arbetsgivaren därför inte använda alternativregeln för
en komplettering av pensionsskyddet.

Stig Gustavsson m.fl. (s) framhåller i motion Sk405 att en ITPpremie
i unga år är väsentligt lägre än det schablonutrymme som
alternativregeln ger och att detta förhållande leder till att många
tjänstemän ansöker om undantag från den kollektivavtalsenliga skyldigheten
att teckna ITP-försäkring. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om att reglerna bör ändras så att avdraget för kostnader för
förmån enligt pensionsplan kan kompletteras upp till alternativregelns
nivå.

Tjänstepensionsutredningen har i sitt slutbetänkande Tjänstepension,
tryggande och beskattning (SOU 1985:63) föreslagit förändringar när
det gäller de nu berörda reglerna om avdrag för kostnad för pension
till arbetstagare. Utredningens förslag är föremål för överväganden
inom finansdepartementet. I anslutning härtill har enligt vad utskottet
inhämtat också den av motionärerna väckta frågan aktualiserats genom
en framställning från TCO. Det finns mot bakgrund härav inte anledning
till ett tillkännagivande och utskottet avstyrker därför motionen.

Arbetsrättsligt skadestånd

Enligt 20 § första stycket kommunalskattelagen skall vid beräkning av
inkomsten i en förvärvskälla från bruttointäkterna i förvärvskällan
avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande
och bibehållande. Denna huvudregel kompletteras i andra
stycket av samma lagrum och i anvisningarna med bestämmelser om
vilka kostnader som inte är avdragsgilla vid taxeringen. Till sådana
kostnader räknas — förutom den skattskyldiges levnadskostnader och
därtill hänförliga utgifter — bl.a. avgifter enligt lagen om felparkeringsavgift
och avgifter enligt lagen om överlastavgift. Till sådana inte
avdragsgilla kostnader hör numera — efter lagstiftning år 1984
— även allmänna skadestånd för åsidosättande av arbetsrättsliga regler.

I några motioner yrkas att avdragsrätten för arbetsrättsligt skadestånd 1989/90:SkU4
återinförs. Dessa motioner är Sk360 av Rolf Clarksson m.fl. (m,fp,c),

Sk445 (yrkande 7) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk450 (yrkande 9)
av Bo Lundgren m.fl. (m).

I samband med att avdragsrätten för arbetsrättsligt skadestånd slopades
framhöll skatteutskottet bl.a. att skadeståndets preventiva funktion
enligt utskottets uppfattning jämställer detta med böter och vitén och
att det för övrigt kan sägas vara av samma slag som flera av de avgifter
vilka enligt 20 § kommunalskattelagen utgör inte avdragsgill kostnad i
förvärvskällan. Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat avstyrker
utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Representationskostnader

Av punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen framgår
att utgifter för representation och liknande är avdragsgilla i förvärvskälla
endast under förutsättning att utgiften har ett omedelbart samband
med verksamheten i förvärvskällan. Riksskatteverket har meddelat
närmare anvisningar av förhållandevis restriktiv karaktär i ämnet
(RSV Dt 1988:20).

Lars Norberg (mp) anser att avdragsrätten för representation leder
till slöseri och dolda förmåner för vissa grupper och yrkar därför i
motion Sk454 att riksdagen begär förslag om en slopad avdragsrätt för
representationskostnader.

Vad motionären anfört utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga
skäl för att frångå den nuvarande ordningen med avdragsrätt i
de fall då det föreligger ett nära samband mellan utgiften för representation
och intäkterna i förvärvskällan. Utskottet avstyrker motionen.

Föräldrapenning

Enligt en särskild regel i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
hänförs föräldrapenning alltid till inkomst av tjänst. En
skattskyldig som normalt har sin inkomst av rörelse kan således
redovisa inkomst av tjänst i form av föräldrapenning samtidigt som
han redovisar ett underskott i rörelsen. I sådana fall kan underskottet
vanligen kvittas mot tjänsteinkomsten. Överstiger inkomsten den s.k.
brytpunkten får emellertid den allmänna begränsningen av underskottsavdragens
skattemässiga värde till följd att kvittning inte kan ske
fullt ut.

I motion Sk442 av Kjell Johansson (fp) tar motionären upp denna
fråga och yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
ändring av reglerna så att föräldrapenning i stället hänförs till den
förvärvskälla där den skattskyldige normalt har sin inkomst.

Det kan i och för sig förefalla skäligt att en person som har avbrutit 1989/90:
sin normala förvärvsverksamhet för att vårda ett barn skall kunna ta
upp föräldrapenningen i denna förvärvskälla för att täcka ett underskott.
Samtidigt vill utskottet framhålla att det i det enskilda fallet kan
vara svårt att avgöra vad som bör anses som den skattskyldiges normala
förvärvsverksamhet, exempelvis vid blandad förvärvsverksamhet. Problemet
är också av begränsad natur, eftersom avdragsbegränsningen
sätter in först när den samlade inkomsten överstiger brytpunkten och
inkomsten i dessa fall utgörs av föräldrapenning. Det kan i sammanhanget
också påpekas att den särskilda rätten till kvittning mellan
villaunderskott och kapitalinkomst, som infördes samtidigt med reglerna
om begränsning av underskottsavdragens värde, sedermera slopats
då den bedömts utgöra ett komplicerande moment vid beskattningen.
Sammanfattningsvis anser utskottet att problemet inte är av sådan
karaktär att det för närvarande är påkallat med någon åtgärd. I vart fall
bör reglerna kunna kvarstå oförändrade i avvaktan på det väntade
skatteförslaget. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Aktiebolags räkenskapsår

Ett aktiebolag kan — bortsett från dispensfall — avsluta sitt räkenskapsår
endast per den 30 april, den 30 juni, den 31 augusti eller den
31 december.

Om ett aktiebolag gör sitt bokslut per den 30 april 1989 skall
taxering med anledning av detta bokslut ske år 1990. Skulle bolaget
sälja en fastighet under tiden maj— december 1989 skall en eventuellt
uppkommande reavinst enligt nu gällande bestämmelser också tas upp
till beskattning vid 1990 års taxering. Däremot är kostnader som
uppkommer i rörelsen under samma tid i princip inte avdragsgilla
mot reavinsten, eftersom de skall tas med i bokslutet per den 30 april
1990, för vilket taxering sker först 1991.

I motion Sk400 av Ylva Annerstedt (fp) hemställs att riksdagen
uttalar sig för en ändring av de nyss nämnda bestämmelserna. Ändringen
skall enligt motionen innebära att aktiebolag skall få avsluta
alla sina inkomstslag per bokslutsdagen.

Utskottet har prövat denna fråga vid ett flertal tillfallen med anledning
av en motion av samma motionär och då även givit uttryck för
en viss förståelse för de i motionen framförda synpunkterna. Vid det
senaste tillfallet ansåg utskottet det inte vara påkallat med någon åtgärd
från riksdagens sida eftersom frågan behandlades inom URF.

I det förslag som URF lagt fram hänförs ett aktiebolags alla inkomster
till en enda förvärvskälla. Härigenom har i förslaget det förevarande
problemet eliminerats. Regeringens förslag bör nu avvaktas. Utskottet
avstyrker motion Sk400.

Fusionsskatt

1989/90:SkU4

I motion Sk389 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda
c) vill motionärerna förhindra koncentrationen inom näringslivet och
yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skatt på
fusioner.

Enligt utskottets uppfattning bör man inte genom åtgärder vid
beskattningen försvåra en strukturomvandling av näringslivet. Utskottet
vill inte bestrida att sammanslagningen av företag i vissa fall kan
medföra ej önskvärda effekter. I första hand bör man emellertid söka
andra lösningar av dessa frågor än att införa en allmän skatt på
fusioner. Utskottet avstyrker därför motionen.

Skalbolag

En särskild stopplagstiftning har införts i syfte att förhindra att ägarna
av ett aktiebolag tillgodogör sig de vinster i bolaget som inte företagsbeskattats.
Enligt denna skall hela den ersättning som ägaren får för
aktierna i ett bolag anses som skattepliktig vinst om bolaget innehåller
obeskattade vinstmedel som en följd av att större delen av dess tillgångar
överlåtits före avyttringen (prop. 1972:93, bet. SkU31).

Nuvarande lagstiftning hindrar inte att delägare i aktiebolag sparar
sina arbetsinkomster i bolaget och senare tillgodogör sig inkomsterna
genom försäljning av aktierna.

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) tar i motion Sk350
upp problemet med handeln med vinstbolag och den organiserade
plundringen av sådana bolag. Motionärerna anser att lagstiftningen bör
skärpas framför allt gentemot säljarna.

Utskottet har vid upprepade tillEllen haft anledning att tillstyrka
åtgärder som riktar sig mot olika former av avancerad skatteflykt och
har också hösten 1988 hållit en offentlig hearing med bl.a. företrädare
för riksskatteverket angående problemen med skatteflykt. Härvid togs
den ökade handeln med vinstbolag upp. Det kan konstateras att
vinstbolagshandeln har sin grund i de långtgående reserveringsmöjligheter
som de svenska skattelagarna erbjuder och i bristen på likformigheten
vid beskattningen av arbete och kapital. RINK har haft i
uppdrag att söka få till stånd en förbättring i dessa hänseenden och
bedömer också i sitt slutbetänkande att de förslag om sänkta skattesatser,
minskade reserveringsmöjligheter och ökade likformigheter vid
beskattningen av olika inkomster gör att den nuvarande stopplagstiftningen
kan slopas. Det finns enligt utskottets mening skäl att avvakta
det kommande förslaget också i denna del. Utskottet avstyrker motionen.

Förlust genom borgensförbindelse

1989/90:

Till kapitalförlust räknas förlust sorn inte har samband med någon
förvärvskälla samt förlust som har sådant samband men inte kan anses
normal för förvärvskällan i fråga. Till kapitalförlust räknas dock inte
förlust genom borgensförbindelse, om denna betingas av näringsverksamhet
som bedrivs av den skattskyldige eller annan som med hänsyn
till äganderättsförhållandena eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå den skattskyldige nära (punkt 5 av anvisningarna till 20 §
kommunalskattelagen). Stadgandet infördes 1981 och avsågs inte innebära
någon ändring av då gällande praxis (prop. 1980/81:68, bet.
SkU25).

1 ett refererat avgörande av regeringsrätten (RÅ 1988 ref. 95) har en
skattskyldig som var både anställd och delägare i ett fåmansaktiebolag
vägrats avdrag för förlust på borgensförbindelse för bolaget.

Carl G Nilsson (m) anser i motion Sk432 att förlust genom borgensförbindelse
som betingas av näringsverksamhet i aktiebolag bör vara
avdragsgill för ägarna och begär att riksdagen fattar beslut om en
ändring av reglerna i enlighet härmed.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka den av motionären föreslagna
ändringen. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.

Kapitalförlust vid konkurs

Ett konkursbo är enligt praxis (RÅ 1955 ref. 21) inte skattskyldig? för
inkomst. Trots detta beskattas en näringsidkare i konkurs bara för en
del inkomster som tillfällig förvärvsverksamhet, inkomst av tjänst, vissa
fondmedel i rörelse etc. I övrigt sker en tyst kvittning. Konkursgäldenären
beskattas således inte för inkomst men får heller inte avdrag för
förlust.

Frågan om en lagreglering av skattskyldigheten vid konkurs har
utretts av uppbördsutredningen som i betänkandet Skattskyldighet
under konkurs (Ds Fi 1969:13) lagt fram ett förslag till reglering.
Betänkandet har inte lett till lagstiftning.

I motion Sk450 (yrkande 10) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
riksdagen begär ett förslag som innebär att kapitalförlust vid konkurs i
enskild firma eller handelsbolag skall få dras av i förvärvskällan
tillfållig förvärvsverksamhet.

Det finns enligt utskottets mening goda skäl för den nuvarande
ordningen med en tyst kvittning. Att beskatta konkursgäldenären för
de inkomster som konkursboets förvaltning för med sig framstår i vart
fall som problematiskt. När det gäller avdragsrätten för ett uppkommet
underskott kan noteras att uppbördsutredningen inte ansåg sig kunna
föreslå att denna utsträcktes längre än till en kvittning mot inkomster
av konkursboets förvaltning. Utskottet anser inte att det finns något
skäl för riksdagen att vidta den begärda åtgärden och avstyrker därför
motionen.

Debiteringen av preliminär B-skatt

1989/90:SkU4

Preliminär B-skatt debiteras normalt med 120 % av den slutliga skatt
som påförts året före inkomståret. Genom lagstiftning hösten 1988
(prop. 1988/89:46, bet. SkU4) har en kompletterande bestämmelse
införts. Denna innebär att B-skatteuttaget sänks till 110 % om en
tillämpning av den högre procentsatsen skulle ha lett till överdebitering
tidigare år.

I motion Sk450 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs
om ändring av reglerna så att preliminär B-skatt normalt debiteras
med ett belopp som svarar mot den slutliga skatten året före inkomståret.

Ett motsvarande yrkande prövades när frågan om en nedsättning av
schablonen i vissa fall till 110 % behandlades. Utskottet kunde då
konstatera att de gällande schablonreglerna i allmänhet leder till en
tämligen god överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt. I
fråga om vissa grupper gav dock schablonen en mer regelbunden
överdebitering och därför infördes en kompletterande regel om sänkt
uttag för den som blivit överdebiterad tidigare år. Utskottet är alltjämt
av uppfattningen att de gällande schablonreglerna i allmänhet ger ett
gott resultat och anser det därför inte påkallat med någon sänkning av
schablonen. Utskottet avstyrker motion Sk450 yrkande 11.

Rennäringen

Frågor angående beskattningen av rennäringen tas upp i tre motioner.
Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) yrkar i motion Sk304 om
införande av någon form av generell möjlighet till skattefria reserveringar
för renskötselföretag (s.k. renkonto ) och om en översyn av
rennäringens beskattning . Ett yrkande om renkonto framställs också av
Ingrid Hemmingsson och Hans Dau (båda m) i Sk401. De anser att ett
sådant konto bör införas för de renägare som omfattas av speciella
åtgärder med anledning av Tjernobylolyckan. I motion Sk392 (yrkandena
1 och 2) av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (båda
m) begärs ett tillkännagivande om att samebyarnas situation bör beaktas
i samband med en förändrad företagsbeskattning. Vidare hemställs
att riksdagen beslutar om en ordning som innebär att s.k. återbäring
till byns medlemmar blir avdragsgill i rörelsen.

Riksdagen behandlade hösten 1986 vissa skattefrågor rörande rennäringen
i samband med Tjernobylpropositionen (prop. 1986/87:18) och
avslog då motioner som gällde införande av renkonto. Beslutet grundade
sig på att redan gällande bestämmelser om lagervärdering, resultatutjämning,
investeringsreserv och ackumulerad inkomst gav renägarna
möjlighet att utjämna varierande resultat i renskötseln. Vidare framhölls
att frågan om ett renkonto gällde införande av en ny beskatt -

2 Riksdagen 1989190. 6sami. Nr 4

ningsprincip för renskötselföretag och alltså utgjorde en skattepolitisk 1989/90:
fråga som borde diskuteras i ett vidare perspektiv och i ett större
sammanhang. Med anledning av riksdagsbeslutet har genom riksskatteverkets
försorg renskötselföretagen fått särskild information om möjligheterna
till resultatutjämning.

Även under den allmänna motionstiden 1988 har väckts motioner
om beskattningen av renskötseln och om ett renkonto. Riksdagen
intog våren 1988 (SkU 1987/88:30) samma ståndpunkt som året före.

Mot bakgrund av att ett förslag till genomgripande förändringar av
den framtida beskattningen av näringsverksamhet i olika former är att
vänta till våren anser utskottet att man inte nu bör överväga särregler
för en viss grupp av näringsidkare innan grunderna för hela företagsbeskattningen
lagts fast. Som framgått vid utskottets behandling av
dessa frågor våren 1988 har skattefrågorna inom rennäringen också
uppmärksammats i finansdepartementet. Utskottet anser det inte vara
motiverat för riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i frågan och
avstyrker följaktligen motionerna.

T rädgårdsnäri ngen

Också trädgårdsnäringens situation tas upp i vissa motioner. KarlGösta
Svenson och Wiggo Komstedt (båda m) hemställer i Sk393
(yrkandena 1 och 2) om ett tillkännagivande att fruktodlarnas behov
av resultatutjämning bör beaktas i arbetet med en reformerad företagsbeskattning.
Vidare begär de att riksdagen fattar beslut om att fruktodlare
skall få använda medel som avsatts till allmän investeringsreserv
eller -fond för löpande driftkostnader under tiden den 1 juli 1989
— den 30 juni 1994. 1 motion Sk408 begär Karl Erik Olsson m.fl. (c)
ett tillkännagivande om att trädgårds®retags möjligheter till avsättningar
till resultatutjämningsfond bör ökas från 20 till 50 % av lönesumman.
Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m) hemställer i
Sk416 om ett tillkännagivande om att s.k. trädgårdskonto bör införas.

Som utskottet anfört när det gäller rennäringen är ett förslag om en
genomgripande reformering av hela företagsbeskattningen att vänta
våren 1990 och bör särregler för vissa grupper av näringsidkare vid
detta förhållande inte komma i fråga. Utskottet kan inte heller tillstyrka
något tillkännagivande om fruktodlarnas resultatutjämning. Utskottet
avstyrker motionerna.

Stiftelser för hem åt gamla

1989/90:SkU4

I motion Sk365 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (båda fp) begärs
ett tillkännagivande om att företag som bidrar med kapital vid bildande
av stiftelser för hem åt gamla bör få skattelättnader härför.

Utskottet har avstyrkt ett motsvarande yrkande av samma motionärer
våren 1988 (SkU 1987/88:30) med hänvisning till att det pågående
arbetet med en reformerad företagsbeskattning borde avvaktas. Arbetet
med reformen befinner sig nu i sitt slutskede. Utskottet har inte ändrat
uppfattning och avstyrker därför motionen.

Norrbottens forskningsråd

Enligt punkt 18 första stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
(1928:370) kan avdrag medges för forskning och utvecklingsarbete
som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges
rörelse. Med stöd av andra stycket i nämnda bestämmelse kan regeringen
förordna att bidrag som den skattskyldige lämnar till viss
forskning helt eller delvis skall anses som driftkostnad i den skattskyldiges
rörelse. Motsvarande regler gäller enligt punkt 1 av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen vid beräkning av inkomst av jordeller
skogsbruk. I förordningen (1975:127) om avdrag för bidrag till
viss forskning m.m. har regeringen angivit ett antal institutioner till
vilka bidrag kan lämnas med avdragsrätt för bidragsgjvande företag.

1 motion Sk316 begär Per-Ola Eriksson (c) ett tillkännagivande om
Norrbottens forskningsråd bör infogas i katalogen över institutioner till
vilka bidrag kan lämnas med avdragsrätt.

Den ovan nämnda bestämmelsen i kommunalskattelagen anger att
det skall finnas ett visst samband mellan företagets verksamhet och
forsknings- eller utvecklingsarbetet. När det gäller bidrag till stiftelser
och andra institutioner som inte själva bedriver forskning, utan endast
deltar i planering och finansiering härav, kan ett sådant samband vara
svårare att fastställa än när bidraget går direkt till den som skall utföra
forskningsarbetet. Vid en översyn av 1975 års förordning som ägde
rum år 1986 hade frågan om att föra in Norrbottens forskningsråd i
förordningen aktualiserats genom en framställning. Regeringen avslog
den framställningen.

Utskottet vill erinra om att det ankommer på regeringen att pröva
behovet av ändringar i 1975 års förordning. Regeringen har därvid att
iaktta de ramar som dragits upp genom kommunalskattelagens ovan
nämnda bestämmelser. Utskottet har inte funnit skäl att med anledning
av vad som anförts i motionen förorda ett tillkännagivande till
regeringen i frågan. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Pälsdjursnäringen

1989/90:SkU4

I detta sammanhang tar utskottet upp pälsdjursuppfödarnas situation.
Utskottet har bl.a. genom skrivelser från Sveriges Pälsdjursuppfödares
Riksförbund fått uppgift om att näringen är inne i en svår kris.
Medelpriset för minkskinn, som utgör den huvudsakliga produkten,
har i det närmaste halverats de senaste åren. Detta har lett till att
många uppfödare tvingas driva säsongens uppfödning med förlust och
att alla uppfödare har stora ekonomiska problem. Eftersom det inte är
ovanligt att uppfödarna tidigare år gjort avsättningar till allmän investeringsreserv
eller allmän investeringsfond finns det ett önskemål om
att få ta de avsatta medlen i anspråk för att täcka uppkommande
förluster.

Enligt utskottets uppfattning är näringens problem så allvarliga att
det finns skäl att söka tillgodose de framförda önskemålen. Som
framgått tidigare i detta betänkande är utskottet emellertid inte berett
att tillstyrka åtgärder som innebär att det väntade beslutet om en
skattereform föregrips i något hänseende eller som tar sikte på införandet
av särregler för någon näring. Det kan därför bara bli fråga om
tillfälliga åtgärder.

1 lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv finns redan bestämmelser
som gör det möjligt för yrkesfiskare att använda avsatta medel
för inkomstutjämning. Enligt utskottets mening bör motsvarande bestämmelser
gälla för pälsdjursuppfödarna vid 1991 års taxering. För att
undvika att denna möjlighet utnyttjas av skattskyldiga som har pälsdjursuppfödningen
som binäring bör en förutsättning vara att medlen
avsatts i en förvärvskälla som till övervägande del avser yrkesmässig
uppfödning av mink, räv eller iller.

Utskottet anser inte att det är motiverat med liknande bestämmelse
för pälsdjursuppfödare som bedriver sin verksamhet i aktiebolag och
därför har avsatt medel till allmän investeringsfond. I lagen (1979:609)
om allmän investeringsfond finns inte heller någon motsvarighet till de
särskilda bestämmelserna för yrkesfiskare i lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv.

Med det anförda hemställer utskottet att riksdagen antar det förslag
till lag med tillfälliga bestämmelser om pälsdjursuppfödares investeringsreserv
som intagits i hemställan. Lagen har utformats efter mönster
av motsvarande bestämmelser för yrkesfiskare.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en reformerad företagsbeskattning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk369, 1988/89:Sk374
yrkandena 8 och 9 samt motion 1988/89:Sk444 yrkande 2,

res. I (m)
res. 2 (c)
res. 3 (vpk)

sy- 1 (fp)

2. beträffande medhjälpande make i familjeföretag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 2,
1988/89:Sk388 yrkande 1, 1988/89:Sk413 yrkande 4 och

1988/89:Sk450 yrkande 6,

res. 4 (m, fp, c)

3. beträffande lön till barn i familjeföretag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 3,
1988/89:Sk428, 1988/89:Sk445 yrkande 8 och 1988/89:Sk450 yrkande
7,

res. 5 (m,fp, c)

4. beträffande fåmanshandelsbolag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 8,

res. 6 (m, fp)

5. beträffande hyresersättning från fåmansföretag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk320 yrkande 1,

res. 7 (m)

6. beträffande fåmansföretagsledares bilförmån

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 4 och
1988/89:Sk354 i denna del,

res. S (m. fp)

7. beträffande bilförmån i övrigt

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk354 i denna del,

res. 9 (m. fp)
s.y. 2 (mp)

8. beträffande de allmäna investeringsfonderna och

arbetsmiljön

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk390,

res. 10 (m, fp)

9. beträffande tidpunkten för inbetalning på allmänt investeringskonto att

riksdagen avslår motion 1988/89:Sk317,

res.11 (m, fp, c)

10. beträffande egenföretagares pensionering

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk306 och

1988/89:Sk450 yrkande 5,

res. 12 (m, fp, c)

11. beträffande kompanjonsförsåkringar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk355,

res. 13 (m, fp)

12. beträffande tjänstepension

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk405,

res. 14 (m)
res. 15 (vpk)

13. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk360, 1988/89:Sk445
yrkande 7 och 1988/89:Sk450 yrkande 9,

res. 16 (m, fp, c)

14. beträffande representationskostnader
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk454,

res. 17 (vpk, mp)

15. beträffande föräldrapenning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk442,

res. 18 fm, fp)

16. beträffande aktiebolags räkenskapsår
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk400,

17. beträffande fusionsskatt

att riksdagen avslår motion !988/89:Sk389,

18. beträffande skalbolag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk350,

res. 19 (vpk)

19. beträffande förlust genom borgensförbindelse
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk432,

res. 20 (m)

20. beträffande kapitalförlust vid konkurs

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 10,

res. 21 (m)

21. beträffande debiteringen av preliminär B-skatt

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 11,

res. 22 (m)
s.y. 3 (fp. c)

22. beträffande renkonto

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk304 i denna del och

1988/89:Sk401,

res. 23 (c)

23. beträffande en översyn av rennäringens beskattning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk304 i denna del,

res. 24 (m, fp, c)

24. beträffande samebyarna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk392 yrkandena 1 och 2,

res. 25 (m)

25. beträffande yrkesfruktodlare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk393 yrkandena 1 och 2,

res. 26 (m)

1989/90:SkU4

26. beträffande trädgårdsföretags resultatutjämningsfond
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk408,

res. 27 (c)

27. beträffande trädgårdskonto

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk416,

28. beträffande stiftelser för hem åt gamla
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk365,

29. beträffande Norrbottens forskningsråd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk316,

res. 28 (c)

30. beträffande pälsdjursnäringen

att riksdagen antar det förslag till lag med tillfälliga bestämmelser
om pälsdjursuppfödares investeringsreserv som intagits i bilaga
till betänkandet.

s.y. 4 (m)
s.y. 5 (fp. c)

Stockholm den 17 oktober 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp). Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno
Poromaa (s). Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif
Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå
(mp), Kjell Nordström (s), Knut Wachtmeister (m), Håkan Hansson
(c) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).

Reservationer

1. En reformerad företagsbeskattning (mom. 1)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

1989/90:SkU4

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det
råder" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande
lydelse:

En omläggning av företagsbeskattningen i syfte att minska inlåsningen
av kapital i företagen och att öka investeringsincitamentet är
nödvändig om förutsättningarna för entreprenörsandan och nyföretagandet
skall kunna förbättras. Omläggningen bör innefatta en sänkning
av bolagsskattesatsen till ca 30 % och en samtidig breddning av
skatteunderlaget genom att de allmänna investeringsfonderna slopas
och reserveringsmöjligheterna omformas och begränsas. Härvid bör
också vinstdelningsskatten inom löntagarfondsystemet avskaffas.

Beskattningen av vinstmedel som förs vidare till bolagets ägare är av
stor betydelse för bolagens möjligheter att dra till sig riskkapital. I dag
beskattas vinsterna först i företaget och därefter, vid utdelning, hos
ägarna. Denna dubbelbeskattning bör avskaffas.

URF:s förslag går i den angivna riktningen men avviker när det
gäller dubbelbeskattningen. I stället för att avskaffa denna vill URF
slopa de lättnader i dubbelbeskattningen som införts. Utskottet anser
bl.a. mot bakgrund härav att det är påkallat med ett tillkännagivande
till regeringen om att en reformerad företagsbeskattning bör utformas i
enlighet med vad utskottet anfört.

Egenföretagarnas skattesituation förbättras avsevärt genom sänkta
marginalskattesatser. Samtidigt innebär den ändrade företagsbeskattningen
med t.ex. minskat utrymme för lagernedskrivning att skatteunderlaget
breddas också för denna grupp. Utskottet vill framhålla vikten
av att dessa förändringar inte medför en försämrad skattesituation för
egenföretagarna eller för ägare av fåmansföretag. Egenföretagarnas konsolideringsmöjligheter
måste också i fortsättningen tillgodose deras
särskilda behov och får inte försämras. Reformen måste också innebära
att de särskilda regler som gäller för fåmansföretagare förenklas och att
förmögenhetsskatten på kapital slopas för mindre och medelstora
företag.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker moderata samlingspartiets
motion Sk374 yrkandena 8 och 9.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en reformerad företagsbekaltmng
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk374 yrkandena 8
och 9 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk369 och
1988/89:Sk444 yrkande 2

a) hos regeringen begär förslag om reformerad bolagsbeskattning
i enlighet med vad utskottet anfört,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om skattesituationen för egenföretagare och ägare av fåmansaktiebolag.

1989/90:SkU4

2. En reformerad företagsbekattning (mom. 1)

1989/90:SkU4

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det
råder" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande
lydelse:

I en offensiv och framtidsinriktad näringspolitik har småföretagsamheten
en strategisk betydelse för möjligheterna att skapa arbete, utveckla
industrier och serviceföretag.

Det är särskilt viktigt att genom gynnsamma villkor för de mindre
företagen och nyföretagandet balansera beroendet av de stora företagen
och den internationalisering som pågår inom industrin. Genom ett
stort antal mindre företag kan sårbarheten i näringslivet och på den
lokala arbetsmarknaden minska. Detta kräver emellertid att småföretagens
arbetsvillkor väsentligt förbättras. De mindre företagen måste
främjas i förhållande till de stora. Samhällets regelsystem måste i ökad
utsträckning anpassas till småföretagens förutsättningar.

Dagens system för företagsbeskattningen är komplicerat och svåröverskådligt
och leder till stora skillnader i skattebelastning mellan
företag i olika branscher, i skilda tillväxtskeden och med varierande
storlek. Skattesystemet skapar också skillnader mellan företag med
olika lönsam hetsnivåer, skilda ägarkategorier och varierande skuldsättning.
Detta är ofta till nackdel för småföretagare.

De mindre företagen beskattas generellt klart hårdare än de större.
De har inte lika stora möjligheter till överföringar och till omfettande
bokslutsdispositioner. Därför måste företagsbeskattningen ändras till de
mindre företagens fördel.

Det anförda bör ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker
därför centerpartiets motion Sk369.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en reformerad företagsbekattning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk369 och med
avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 8 och 9 och
1988/89:Sk444 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om behovet av en reformerad företagsbeskattning.

3. En reformerad företagsbeskattning (mom. 1)

1989/90:SkU4

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det
råder" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande
lydelse:

Den svenska beskattningen av företag är internationellt sett mycket
gynnsam. T.o.m. USA har en hårdare och effektivare beskattning på
företagssektorn. Vinstutvecklingen inom svenskt näringsliv är också
mycket god. De svenska affärsbankerna var t.ex. världens mest vinstgivande
1988. Det finns således skäl att öka skatteuttaget i företagssektorn.

Företagens gynnade ställning beror framför allt på de generösa
avskrivnings- och fonderingsreglerna i det svenska skattesystemet. Dessa
möjligheter kan dock inte utnyttjas på lika villkor. Storföretagen
har bättre möjligheter till fördelaktiga dispositioner. Detta är inte
rimligt. Företagsbeskattningen bör vara utformad så att den i praktiken
ger ett likformigt skatteuttag mellan små och stora företag.

Utskottet stöder tanken på att bredda basen för företagsbeskattningen
genom att de nuvarande reserveringsmöjligheterna begränsas. Härigenom
kan nivån på skatteuttaget minskas, samtidigt som beskattningen
totalt ger högre intäkter. Basbreddningen innebär att det ökade skatteuttaget
träffar i första hand de stora företagen och ger också en
möjlighet att sänka skattetrycket för de mindre företag som inte
manipulerat med avdrag och bokslutsdispositioner.

Utskottet tillstyrker med det anförda vänsterpartiet kommunisternas
motion Sk444 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en reformerad företagsbekattning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1988/89:Sk369 och 1988/89:Sk374
yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en breddad bas för företagsbeskattningen, ett
ökat skatteuttag från företagssektorn och ett likformigt skatteuttag
mellan stora och små företag.

4. Medhjälpande make i familjeföretag (mom. 2) !989/90:SkU4

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och
Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande
lydelse i fråga om medhjälpande make:

Särregeln om minst 400 timmars arbetsinsats innebär att sambeskattningen
kvarstår för vissa arbetsinkomster trots att B-inkomster numera
särbeskattas. En arbetsinsats på 400 timmar motsvarar ca 25 % av full
tjänstetid vilket är en icke ovanlig deltidstjänstgöring för löntagare.
Reglerna påverkar också den framtida pensionens storlek.

1980 års företagsskattekommitté (FSK) har i sitt slutbetänkande
konstaterat att regeln inte utgör någon effektiv spärr mot obehörig
inkomstöverföring och har föreslagit att den avskaffas.

Utskottet anser att bestämmelsen är oacceptabel ur rättvise- och
jämlikhetssynpunkt och tillstyrker därför motionsyrkandena om att
den avskaffas. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag i
saken så att ändringen kan tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1990.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medhjälpande make i familjeföretag
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk320 yrkande
2, 1988/89:Sk388 yrkande 1 och 1988/89:Sk413 yrkande 4 och
med anledning av motion 1988/89:Sk450 yrkande 6 hos regeringen
begär ett förslag som innebär att 400-timmarsregeln avskaffas.

5. Lön till barn i familjeföretag (mom. 3)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och
Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande
lydelse i fråga om lön till barn:

Ersättning till barn under 16 år läggs ihop med någon av föräldrarnas
inkomst och blir där marginalbeskattad. Det är barnets ålder den 1
november året före beskattningsåret som är avgörande. Enligt utskottets
mening finns det skäl att nu sänka denna åldersgräns något.
Härigenom kan fler barn fa möjlighet att arbeta i föräldrarnas företag.
Utskottet delar motionärernas åsikt att gränsen bör sänkas till 15 år.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram ett förslag med detta innehåll.

Även om barnet fyllt 16 år beskattas den del av lönen som överstiger 1989/90:SkU4
marknadsmässig ersättning hos någon av föräldrarna. Det finns enligt
utskottets mening i detta sammanhang också skäl att överväga om inte
kravet bör lindras så att beskattningen flyttas över till någon av
föräldrarna först när lönen uppenbarligen överstiger marknadsmässig
ersättning. Regeringen bör överväga även en sådan förändring och
återkomma med förslag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande lön till barn i familjeföretag

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk320 yrkande
3, 1988/89:Sk428 och 1988/89:Sk450 yrkande 7 och med anledning
av motion 1988/89:Sk445 yrkande 8 hos regeringen begär
förslag om ändrade bestämmelser för beskattning av lön till barn
i enlighet med vad utskottet anfört.

6. Fåmanshandelsbolag (mom. 4)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "FSK
föreslår" och slutar med "yrkande 8." bort ha följande lydelse:

Särreglerna för fåmansföretag innebär bl.a. en ingripande redovisningsskyldighet
som förutsätter att företagsledaren har en mycket omfattande
överblick över samtliga transaktioner som görs av personer i
den s.k. närståendekretsen.

Fåmansreglerna syftar i stor utsträckning till att förhindra att dubbelbeskattningen
av aktiebolagens inkomster undgås genom olika
transaktioner mellan bolaget och ägarna. Handelsbolagen är enkelbeskattade,
och ägarnas kontantuttag ur bolaget påverkar inte den löpande
beskattningen av bolaget eller dess ägare. Fåmansföretagsreglerna
fyller således i väsentliga delar inte något egentligt syfte när det gäller
handelsbolag. De har också visat sig medföra problem vid upplösning
av handelsbolag.

FSK föreslår att handelsbolaget inte skall omfattas av de särskilda
reglerna för fåmansföretag. Utskottet delar denna bedömning och anser
att ett förslag bör föreläggas riksdagen snarast. Utskottet tillstyrker
därför motion Sk450 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande fåmanshandelsbolag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk450 yrkande 8 hos
regeringen begär ett förslag som innebär att de särskilda bestämmelserna
för fåmansföretag inte är tillämpliga på handelsbolag.

7. Hyresersättning från fåmansföretag (mom. 5)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alia m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Även
frågan" och slutar med "Sk320 yrkande 1." bort ha följande lydelse:

De särskilda reglerna för fåmansföretagares beskattning har sedan
länge väckt berättigad kritik för att de är alltför krångliga och leder till
avsevärt merarbete för såväl de skattskyldiga som de tillämpande
myndigheterna. Reglerna medför också orättvisor, eftersom fåmansföretagaren
och denne närstående personer i många situationer beskattas
väsentligt hårdare än vad sorn gäller för andra skattskyldiga. Ett
exempel härpå är att fåmansföretagare och närstående vägras den
skattefrihet för hyresersättning som gäller för andra skattskyldiga.

I likhet med motionärerna bakom motion Sk320 anser utskottet att
denna särbehandling är opåkallad och orättvis. Regeringen bör lägga
fram förslag om avskaffande av denna särbehandling. Utskottet tillstyrker
motion Sk320 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande hyresersättning från fåmansföretag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk320 yrkande 1
begär att regeringen lägger fram förslag om att hyresersättning
från fåmansföretag till s.k. närstående behandlas på samma sätt
som om ersättningen utgått till annan.

8. Fåmansföretagsledares bilförmån (mom. 6)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Inte
heller" och slutar med "därför motionerna." bort ha följande lydelse i
fråga om företagsledares bilförmån:

Beträffande bilförmån till företagsledare i fåmansföretag frnns särskilda
regler som enligt motionärerna bakom Sk320 och Sk354 är
särskilt diskriminerande när det gäller bilar med en årsmodell som är
sex år eller äldre. Utskottet delar motionärernas åsikt och tillstyrker
därför yrkandena om en mer enhetlig beskattning i denna del. Regeringen
bör återkomma med ett förslag i saken.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk320 yrkande 4
och Sk354 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande fåmansföretagsledares bilförmån

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk320 yrkande
4 och 1988/89:Sk354 i denna del begär att regeringen lägger
fram ett förslag som innebär att det särskilda merkostnadstillägget
för äldre bilar slopas.

1989/90:SkU4

9. Bilförmån i övrigt (mom. 7)

1989/90:SkU4

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Inte
heller" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse i
fråga om bilförmån i övrigt:

I likhet med motionärerna bakom Sk354 anser utskottet att större
hänsyn bör tas till den privata körningens faktiska omfattning och att
schablonbeloppet för lätta lastbilar bör sänkas med möjlighet till
ytterligare jämkning för tunga lastbilar. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande bilförmån i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk354 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om ändrade regler för beskattning av bilförmån.

10. De allmänna investeringsfonderna och
arbetsmiljön (mom. 8)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Åtgärder för" och slutar med "i saken." bort ha följande lydelse:
Motionärerna bakom Sk390 har framhållit det anmärkningsvärda i
att de allmänna investeringsfonderna får användas för åtgärder som
begränsar störningar i den yttre miljön men däremot inte för förbättringar
av den inre miljön. Detta är enligt motionärerna märkligt,
eftersom det är den inre miljön som orsakar ohälsa hos arbetstagarna.

Lagstiftningen om allmänna investeringsfonder är enligt utskottets
mening ett exempel på vad som inträffar när regler utformas på ett
sådant sätt att de medger en styrning av de skattskyldiga. Som påpekats
i annat sammanhang (res. 13 i bet. 1988/89:FiU20) används lagstiftningen
av regeringen för att detaljstyra företagens investeringar på
olika sätt.

URF har föreslagit att lagstiftningen avskaffas i samband med den
planerade skattereformen. I avvaktan härpå bör regeringen enligt utskottets
mening besluta om ett generellt frisläpp av investeringsfonderna.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motionens syfte.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande de allmänna investeringsfonderna och arbetsmiljön att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk390 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om frisläpp
av investeringsfonderna.

11. Tidpunkten för inbetalning på allmänt
investeringskonto (mom. 9)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m).
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och
Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Ett
handelsbolags" och slutar med "utskottet motionen." bort ha följande
lydelse:

1 motion Sk317 har frågan om slopande av den sista inbetalningstidpunkten
för handelsbolag aktualiserats. Med hänsyn till den arbetsbelastning
revisorer och bokföringsbyråer har under deklarationsperioder
beviljas många skattskyldiga anstånd med avlämnande av deklaration.
Tidpunkten för inbetalning till allmän investeringsreserv förskjuts då i
motsvarande mån, dock inte när det gäller handelsbolag. Motivet för
denna särbehandling av handelsbolag, som alltid måste göra inbetalningen
senast den 31 mars taxeringsåret, angavs i proposition
1978/79:210 vara att en senare inbetalning för handelsbolagens del
skulle kräva särskilda dispensregler. Detta skulle göra systemet alltför
komplicerat.

Utskottet finner denna motivering föga bärande. I praktiken torde
delägarna i handelsbolaget och dess revisor göra bokslut och deklaration
för alla delägarna samtidigt, och någon komplikation behöver då
inte uppstå. Enligt utskottets mening bör man kunna jämställa delägarna
i ett handels- eller kommanditbolag med delägarna i ett famansföretag
som drivs som enskild firma. De sistnämnda behöver inte göra
inbetalningen till banken förrän de lämnar sin deklaration. Samma
regler bör rimligen gälla också i fråga om handels- och kommanditbolag.
Det bör åligga regeringen att föreslå erforderliga författningsändringar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande tidpunkten för inbetalning på allmänt investeringskonto att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk317 hos
regeringen begär förslag som innebär att handelsbolag jämställs
med övriga skattskyldiga när det gäller tidpunkten lör inbetalning
på allmänt investeringskonto.

1989/90:SkU4

12. Egenföretagares pensionering (mom. 10)

1989/90:

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och
Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande
lydelse:

Frågan om den skattemässiga behandlingen av egenföretagares pensionsförsäkringspremier
har under en lång följd av år prövats av
skatteutskottet. Utskottet har därvid vid upprepade tillfällen konstaterat
att den nu gällande ordningen, som innebär att premier för
egenföretagares pensionering ingår i underlaget för beräkning av egenavgifter,
är otillfredsställande och att en ändring av bestämmelserna
därför är önskvärd.

Utskottet finner det utomordentligt anmärkningsvärt att regeringen
trots upprepade krav från riksdagens sida inte ansett sig böra lägga
förslag till riksdagen i denna från rättvise- och likformighetssynpunkt
så angelägna fråga. Utskottet tillstyrker att riksdagen begär förslag om
erforderliga författningsändringar. Förslaget bör föreläggas riksdagen
redan i år.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande egenföretagares pensionering

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk450 yrkande 5
och med anledning av motion 1988/89:Sk306 hos regeringen
begär förslag om ändrade regler för avdrag för pensionsförsäkring
för egenföretagare i enlighet med vad utskottet anfört.

13. Kompanjonsförsäkringar (mom. 11)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet har" och på s. 12 slutar med "därför motionen." bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det i motion Sk355 anförts vägande skäl för att
begära utredning av frågan om införande av en avdragsrätt för s.k.
kompanjonsförsäkring. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande kompanjonsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk355 hos regeringen
anhåller om en utredning av möjligheterna att medge avdragsrätt
för premier för s.k. kompanjonsförsäkring.

14. Tjänstepension (mom. 12)

1989/90:SkU4

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Tjänstepensionsutredningen har" och slutar med "därför motionen."
bort ha följande lydelse:

Den s.k. alternativregeln är avsedd att ge ett avdragsutrymme som
svarar mot den kostnad som en arbetsgivare har för anställda med
pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan, men regeln tar inte
hänsyn till det faktum att kostnaden för förmåner enligt pensionsplan
påverkas av den förmånsberättigades ålder vid inträdet i pensionssystemet.
För unga förmånsberättigade är därför schablonregelns avdragsutrymme
väsentligt större än kostnaden för förmåner enligt t.ex. 1TPplanen.
Detta riskerar att ge snedvridande effekter, och sådana har
enligt vad som framgår av motion Sk405 nu också börjat uppkomma.
Frågan har också uppmärksammats inom TCO som gjort framställningar
i saken till regeringen.

Utskottet delar motionärernas oro över den utveckling som den
uppenbarligen alltför hårda schabloniseringen givit upphov till och
anser att det nu är påkallat med åtgärder i syfte att bringa alternativregeln
till en bättre överensstämmelse med kostnaderna för pensionsförmåner
enligt allmän pensionsplan.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande tjänstepension
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk405 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändrade
bestämmelser om avdrag för kostnad för tjänstepension.

15. Tjänstepension (mom. 12)

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Tjänstepensionsutredningen har" och slutar med "därför motionen."
bort ha följande lydelse:

Stig Gustavsson m.fl. (s) uppmärksammar i motion Sk405 att företag
i ökande grad väljer att teckna individuella tjänstepensionsforsäkringar
i stället för kollektivavtalsbundna pensionsförsäkringar. Motionären
framhåller att en ökande individualisering av försäkringsskyddet leder
till ökade skillnader mellan olika löntagare.

Motionärerna konstaterar att alternativregeln ger arbetsgivare utan
kollektivavtal möjlighet till avdrag för högre förmåner än arbetsgivare
som är bundna av allmän pensionsplan. Mot denna bakgrund menar
motionärerna att i alla åldersgrupper skall avdragsmöjligheten för
kollektivavtalade försäkringar ej vara lägre än för individuella tjänstepensionsförsäkringar.

3 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 4

Rättelse: S. 46 rad 8 står; stycket samma Rättat till: stycket a samma

Utskottet delar motionärernas oro över en ökad individualisering av 1989/90:SkU4
försäkringsskyddet och anser att det nu är påkallat med åtgärder i syfte
att bringa alternativregeln till en bättre överensstämmelse med kostnaderna
för pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

16. Arbetsrättsligt skadestånd (mom. 13)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och
Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I
samband" och slutar med "aktuella motionsyrkanden." bort ha följande
lydelse:

Från borgerligt håll har vid upprepade tillfällen framhållits att
regeringsrätten i dom meddelad i februari 1980 med en mycket betydande
majoritet (20 röster mot 4) beslutat att arbetsrättsligt skadestånd
skall anses utgöra driftkostnad i arbetsgivarens rörelse. Härigenom har
alltså fastslagits att utgivandet av skadeståndet har direkt samband med
rörelseintäkternas förvärvande och bibehållande. Det är mot den bakgrunden
mycket anmärkningsvärt att regeringen med vpk:s hjälp genomdrivit
en lagändring som innebär ett klart avsteg från grundläggande
principer i svensk beskattningsrätt. Förbudet mot avdrag för
arbetsrättsligt skadestånd är enligt utskottets mening märkligt även i
andra hänseenden. Arbetsrättsliga regler återfinns i dag i en mängd
olika lagar, däribland MBL och semesterlagen. Bestämmelserna är i
stor utsträckning både svåröverskådliga och svårtolkade, och det kan
knappast sägas ligga något onormalt eller orimligt i att en arbetsgivare
någon gång omedvetet bryter mot lagar eller kollektivavtal.

Utskottet anser således i likhet med motionärerna att allmänt skadestånd
för åsidosättande av arbetsrättsliga regler bör utgöra avdragsgill
omkostnad i en arbetsgivares rörelse och detta så mycket mer som det
vid bedömningen av ett sådant skadestånds storlek finns möjlighet för
domstolen att väga in också skattemässiga konsekvenser.

Skatteutskottet vill avslutningsvis erinra om att en huvudprincip vid
beskattningen är att belopp som är skattepliktigt för mottagaren också
skall vara avdragsgillt för utgivaren av beloppet. Genom avdragsförbudet
har man brutit denna kongruens i systemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att rätten till avdrag för arbetsrättsligt
skadestånd återinförs. Förslag bör snarast föreläggas riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk445 yrkande 7
och med anledning av motionerna 1988/89:Sk360 och
1988/89:Sk450 yrkande 9 hos regeringen begär ett förslag som
innebär att rätten till avdrag för arbetsrättsligt skadestånd återinförs.

17. Representationskostnader (mom. 14)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad
motionären" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande
lydelse:

Det pågår ett omfettande slöseri i Sverige som kan hänföras till
gällande regler för traktamenten och kostnader för representation.
Detta slöseri innebär också stora dolda förmåner för berörda grupper.
Behovet av en grundläggande genomarbetning av gällande lagstiftning
är därför stort.

Företagens representationsmåltider är skattemässigt avdragsgilla som
en kostnad för verksamheten. Privatpersoner betalar alltid sina måltider
med beskattade pengar. Att det inspirerar till en viss lyxkonsumtion
när företag och andra institutioner betalar räkningen är otvivelaktigt.
Därför bör i fortsättningen företagens rätt att göra avdrag för
representationsmåltider upphöra. Statliga och kommunala institutioner
som ej betalar skatt bör betala in ett schablonmässigt tillägg till
statsverket för sina representationskostnader.

Med det anförda tillstyrker utskottet att avdragsrätten för representation
avskaffas. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram ett
förslag av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande representationskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk454 hos regeringen
begär förslag om ett avskaffande av avdragsrätten för representationskostnader.

18. Föräldrapenning (mom. 15)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Det
kan" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet." bort ha följande
lydelse:

Föräldrapenning hänförs alltid till inkomst av tjänst. En rörelseidkare
som varit föräldraledig under en del av beskattningsåret redovisar
därför normalt både inkomst av tjänst och rörelse vid taxeringen.

1989/90:SkU4

Om rörelsen visar underskott kan detta normalt kvittas fullt ut mot
föräldrapenningen. Om den sammanlagda inkomsten överstiger den
s.k. brytpunkten inträder emellertid en begränsning av underskottets
skattemässiga värde. Följden blir då att föräldrapenningen inte fullt ut
kan kvittas mot de övriga inkomsterna.

Mot bakgrund av att föräldrapenningen är en ersättning för det
inkomstbortfall som uppkommer i den skattskyldiges normala förvärvskälla
framstår den angivna begränsningen när det gäller möjligheten
att kvitta föräldrapenning mot t.ex. ett underskott av rörelse som
oacceptabel. Som framhålls i motion Sk442 löses problemet enklast
genom att reglerna ändras så att föräldrapenning i stället betraktas som
inkomst av den förvärvskälla där personen normalt har sin inkomst.
Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet härmed.

Utskottet tillstyrker motion Sk442.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande föräldrapenning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk442 hos regeringen
begär förslag om ändring av reglerna för förvärvskälla i
enlighet med vad utskottet anfört.

19. Skalbolag (mom. 18)

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Sk350 har handel med skalbolag nu fatt
sådana proportioner och konsekvenser att det framstår som helt uppenbart
att en skärpning av lagstiftningen är den enda möjligheten att
komma till rätta med de avarter som det här är fråga om. Lagstiftningsåtgärderna
bör i första hand omfatta skärpta regler för säljarna. Det
anförda bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande skalbolag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk350 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet
av lagstiftning mot s.k. skalbolagstransaktioner.

1989/90:SkU4

20. Förlust genom borgensförbindelse (mom. 19)

Hugo Hegeland, Karl-Cösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motionen avslås." bort ha följande
lydelse:

Om en näringsverksamhet bedrivs direkt av en enskild företagare
och denne gör en förlust på en borgensförbindelse som ingåtts för
verksamheten är denna förlust avdragsgill.

Bedrivs näringsverksamheten genom ett mindre aktiebolag uppställer
finansiärer, kunder och andra affärskontakter ofta ett motsvarande
krav på att aktieägarna går i borgen för bolagets åtaganden. Eftersom
borgensåtagandena har ett direkt samband med den genom bolaget
bedrivna näringsverksamheten anser utskottet att en förlust på ett
sådant borgensåtagande bör vara avdragsgill för ägarna. Annars försvåras
de mindre företagens verksamhet. Regeringen bör återkomma med
ett förslag i saken.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk432.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande förlust genom borgensförbindelse

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk432 hos regeringen
begär förslag om ändrade bestämmelser för förlust genom
borgensförbindelse i enlighet med vad utskottet anfört.

21. Kapitalförlust vid konkurs (mom. 20)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Det
finns" och slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns skäl som
talar för att anse förlust som enskild företagare åsamkas till följd av
konkurs i företagsformerna enskild firma och handelsbolag som en
avdragsgill förlust i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Utskottet
tillstyrker således att frågan om en inskränkning av kapitalförlustbegreppet
utreds i syfte att möjliggöra en sådan avdragsrätt. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion Sk450 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande kapitalförlust vid konkurs

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk450 yrkande 10
hos regeringen begär utredning och förslag om avdragsrätt för
förlust i samband med konkurs i enlighet med vad utskottet
anfört.

1989/90:SkU4

22. Debiteringen av preliminär B-skatt (mom. 21)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Ett
motsvarande" och slutar med "Sk450 yrkande 11." bort ha följande
lydelse:

De nuvarande reglerna om B-skatteuttag bidrar till att försämra
likviditeten för främst små och medelstora företag, särskilt under tider
med sänkt inflationstakt, och utskottet anser därför att bestämmelserna
bör ändras så att den preliminära B-skatten motsvarar den slutliga
skatt som påförts året före inkomståret. Utskottet tillstyrker motion
Sk450 yrkande 11. Regeringen bör dock lägga fram ett förslag i saken.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande debiteringen av preliminär B-skatt

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk450 yrkande
11 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för debitering
av preliminär B-skatt i enlighet med vad utskottet anfort.

23. Renkonto (mom. 22)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att i fråga om renkonto den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Riksdagen behandlade" och på s. 18 slutar med "följaktligen
motionerna." bort ha följande lydelse:

Frågan om införande av någon form av resultatutjämningsmöjlighet
i renskötseln (s.k. renkonto) efter gällande ordning med skogskonton
har tidigare aktualiserats i riksdagen men har tyvärr inte fått gehör.
Utskottet anser att en sådan resultatutjämningsmöjlighet bör införas så
snart som möjligt. Härigenom tillgodoses också önskemålet om ett
särskilt till Tjernobylolyckan relaterat renkonto. Vad utskottet anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande renkonto

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk304 i denna
del och 1988/89:Sk401 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om införande av ett s.k. renkonto.

24. En översyn av rennäringens beskattning (mom.
23)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och
Håkan Hansson (c) anser

1989/90:SkU4

dels att i frågan om en översyn av rennäringens beskattning den dei av 1989/90:SkU4
utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Riksdagen behandlade"
och på s. 18 slutar med "följaktligen motionerna." bort ha följande
lydelse:

I motion Sk304 aktualiseras frågan om en övergripande förändring
av skattereglerna så att de blir bättre anpassade till rennäringens
speciella förutsättningar.

I likhet med motionärerna bakom Sk304 anser utskottet det angeläget
att en översyn av rennäringens beskattning kommer till stånd utan
dröjsmål. Det är viktigt att de framtida beskattningsreglerna är anpassade
till rennäringens förhållanden och utskottet anser därför att översynsarbetet
brådskar. Det bör bedrivas skyndsamt så att de nya bestämmelserna
kan träda i kraft samtidigt med det väntade förslaget om
ändrade grunder för företagsbeskattningen i övrigt. Vad utskottet anfört
bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk304.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande en översyn av rennäringens beskattning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk304 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en översyn av rennäringens beskattning.

25. Samebyarna (mom. 24)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att i fråga om samebyarnas beskattning den del av utskottets
yttrande som på s. 17 börjar med "Riksdagen behandlade" och på s. 18
slutar med "följaktligen motionerna." bort ha följande lydelse:

Samebyarna är oinskränkt skattskyldiga och saknar möjlighet till
skattefria reserveringar. Någon avdragsgill återbäring, som förekommer
hos de ekonomiska föreningarna, är inte möjlig.

Samebyn företer stora likheter med en ekonomisk förening och bör
enligt utskottet mening på samma sätt som dessa ha en rätt till avdrag
för återbäring till medlemmarna. Annars kommer de inkomster som
medlemmarna får genom samebyn att bli dubbelbeskattade. Regeringen
bör återkomma med ett förslag av denna innebörd och förslaget bör
läggas fram i så god tid att det kan börja tillämpas redan vid 1990 års
taxering.

Utskottet anser också att det är viktigt att samebyarnas beskattningssituation
i övrigt beaktas i samband med en förändrad företagsbeskattning.
Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk392 yrkandena 1 och

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande samebyarna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk392 yrkandena 1

och 2

a) hos regeringen begär förslag som innebär att samebyar får en
rätt till avdrag för återbäring till medlemmarna fr.o.m. 1990 års
taxering,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om samebyarnas beskattningssituation i övrigt.

26. Yrkesfruktodlare (mom. 25)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anser

dels att i fråga om yrkesfruktodlare den del av utskottets yttrande som
på s. 18 börjar med "Som utskottet" och slutar med "avstyrker
motionerna." bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut att importregleringen av äpplen och päron avvecklas
och ersätts med ett tullskydd innebär att den yrkesmässiga
svenska fruktodlingen i vart fall på kort sikt kan hamna i svåra
ekonomiska situationer beroende på ökad utländsk konkurrens.

Många tecken tyder på att lönsamheten i näringen snabbt försämras.
Det är därför nödvändigt att vidta alla möjliga åtgärder så att näringen
kan överleva.

Yrkesfiskarna har rätt att i inkomstutjämnande syfte utnyttja medel
avsatta till allmän investeringsreserv. I det läge som fruktodlarna
befinner sig i är det rimligt att motsvarande möjlighet skapas för denna
näring. Det är rimligt att näringen får utnyttja sina egna avsatta medel
för att bemästra en nedåtgående trend i verksamheten. Medel avsatta
till investeringsfond eller allmän investeringsreserv bör därför också
kunna utnyttjas till löpande driftkostnader. De strukturåtgärder som
måste vidtas för att på ett bättre sätt kunna möta utländsk konkurrens
kan inte ge resultat förrän tidigast om fem år. Under denna tidsperiod
bör fruktodlingen fa rätt att ianspråkta avsatta medel.

Yrkesfruktodlarna och trädgårdsnäringen har ett stort behov av
möjligheter till resultatutjämning mellan olika år. Utskottet förutsätter
att detta beaktas vid beredningen av de väntade förslagen om ändrade
grunder för företagsbeskattningen. Om behovet av resultatutjämning
inte tillgodoses genom en kraftig sänkning av skattesatsen måste enligt
utskottets uppfattning särskilda åtgärder vidtas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk393 yrkandena 1 och

2. I fråga om ett frisläpp av investeringsreserver och fonder bör dock
regeringen återkomma med ett skyndsamt förslag.

1989/90:S k U4

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande yrkesfruktodlare

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk393 yrkandena 1
och 2

a) hos regeringen begär ett förslag som innebär att yrkesfruktodlare
under tiden den 1 juli 1989 — den 30 juni 1994 får
använda medel som avsatts till allmän investeringsfond och
allmän investeringsreserv för att täcka löpande driftkostnader i
verksamheten,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om resultatutjämning.

27. Trädgårdsföretags resultatutjämningsfond (mom.
26)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att i fråga om trädgårdsföretags resultatutjämningsfond den del av
utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Som utskottet" och slutar
med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:

I motion Sk408 har tagits upp frågan om särskilda bestämmelser
som tar hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom trädgårdsnäringen.
Enligt motionen uppkommer stora variationer när det
gäller arbetskostnader i verksamheten. Om trädgårdsföretagen kunde
använda resultatutjämningsfond i ökad utsträckning skulle en större
stabilitet uppnås, och detta skulle medföra en större trygghet för de
anställda. Utskottet anser att trädgårdsföretagens möjlighet att göra
avsättning till resultatutjämningsfond måste förbättras avsevärt. Som
anförs i motionen bör trädgårdsföretagens möjlighet till avsättning ökas
från 20 % till 50 % av lönesumman. Utskottet tillstyrker motionsyrkande!.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande trädgårdsföretags resultatutjämningsfond

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk408 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ökade
möjligheter till avsättningar till resultatutjämningsfond.

1989/90:SkU4

28. Norrbottens forskningsråd (mom. 29)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Den
ovan" och slutar med "avstyrks följaktligen." bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionen har Norrbottens forskningsråd en viktig
funktion för forsknings- och utvecklingsarbetet i Norrbotten. Enligt
utskottets uppfattning skulle det vara värdefullt om bidrag kunde
lämnas via forskningsrådet med avdragsrätt för bidragsgivande företag.
Detta skulle också vara en praktisk ordning. Utskottet anser därför att
en sådan förändring bör ske i gällande regler för kommunalskattelagen
att det blir klart att bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete kan
lämnas med avdragsrätt via forskningsrådet.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande Norrbottens forskningsråd
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk316 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avdragsrätt
för anslag till Norrbottens forskningråd.

Särskilda yttranden

1. En reformerad företagsbeskattning (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:

Folkpartiet har länge kritiserat skattesystemet och hävdat att det måste
ändras så att det lönar sig bättre att arbeta, spara och studera samt att
ta risker och ansvar. Sveriges ekonomi är i grunden beroende av att
sådana verksamheter lönar sig bättre än skatteplanering, skatteflykt och
andra aktiviteter som bygger på ett skickligt utnyttjande av skattereglerna.
Allteftersom beskattningen av arbete blivit allt högre har de
negativa effekterna på ekonomin blivit allt tydligare. Sveriges ekonomiska
tillväxt har också på senare år halkat efter andra länders. Vi
delar folkpartiets kritiska syn på dagens skattesystem och ser de skatteförslag
som lagts fram av RINK och URF som en möjlighet att nu få
ett skattesystem som i vart fall inte i lika hög grad som det nuvarande
utgör ett hinder för möjligheterna att få till stånd en acceptabel
ekonomisk utveckling i Sverige. På företagsbeskattningens område är
det enligt vår mening viktigt att inlåsningen av kapital i företagen
minskas genom en sänkning av skatten på företagsinkomster och en
samtidig minskning av de reservationsmöjligheter som nuvarande regler
ger. Härvid är det nödvändigt att småföretagens särskilda problem

och behov ges en stor uppmärksamhet. Småföretagen har en central
uppgift i den tekniska utvecklingen och för skapandet av arbetstillfällen,
och de är en av nycklarna till ekonomisk tillväxt. De är också på
ett annat sätt än större företag känsliga för skattereglernas utformning.
Därför är det viktigt att skapa goda betingelser för småföretagandet.

De förslag som lagts fram av skatteutredningarna har varit föremål
för ett omfattande remissförfarande, och vissa delfrågor är alltjämt
under utredning. Vi anser att det i detta läge inte finns någon anledning
till uttalanden från riksdagens sida när det gäller utformningen av
den framtida företagsbeskattningen. I stället bör enligt vår mening
regeringens förslag och underlaget för detta avvaktas. Vi har därför
inte något yrkande i denna del.

2. Bilförmån (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) anför:

Enligt punkt 2 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen
beskattas förmånen att ha fri bil enligt ett schablonbelopp som är
oberoende av körsträckan och som beror av bilens ålder enligt ett
system med tre åldersklasser, 0-3 år, 3-6 år och mer än 6 år.

Det blir tre effekter av dessa regler, alla tre tenderande att öka
onödigt bilkörande:

1. Den anställde, som ändå beskattas med ett schablonbelopp, kommer
att använda bilen betydligt mer än som är nödvändigt, t.ex. för
resor till arbetet och fritidsresor.

2. Företaget, som ändå håller den anställde med bil, betalar ogärna
dennes resor med andra transportmedel.

3. Det stora intervallet, tre år för varje åldersklass, innebär att
användaren byter ut bilen årligen — han får ju ändå skatta som om
bilen tillhörde den yngsta årsmodellen i intervallet.

Effekterna 1 och 2 innebär ökad bilkörning med oönskade utsläpp
och försvårad framkomlighet som följd, och effekt 3 innebär frekventa
bilbyten, dvs. resursslöseri. Eftersom bilismen är en av vår tids största
miljöfaror, ser vi allvarligt på den uppmuntran av bilismen som de här
refererade reglerna innebär. Dessa regler är sålunda mycket olyckliga,
och det är viktigt att de ändras, även om vi inser att det är svårt att
finna en idealisk lösning.

En betydligt bättre metod för beskattning av förmånen att ha fri bil
är att utnyttja körsträckan som bas för beräkningen. För att dessutom
undvika problem 3 ovan skulle en tabell baserad på årsklassen av bilen
vara en god lösning. I en motion inlämnad under allmänna motionstiden
föreslog vi en sådan tabell. Problemet är oförändrat och jag räknar
med att mitt förslag kan aktualiseras i samband med den nu förestående
skattereformen.

1989/90:SkU4

3. Debiteringen av preliminär B-skatt (mom. 21)

Kjell Johansson (fp), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anför:

Vi anser att schablondebiteringen av preliminär B-skatt bör sänkas
från 120 % till 110 % av den slutliga skatt som påförts året före
inkomståret. Som framgår av en fp-reservation i utskottets betänkande
hösten 1988 (1988/89:SkU4 res. 17) har riksskatteverket undersökt
överensstämmelsen mellan den preliminära B-skatten och den slutliga
skatten vid ett flertal taxeringar och som en följd härav föreslagit att
schablonen för fysiska personer och dödsbon sätts ner till 110 %. Vi
anser riksskatteverkets förslag väl avvägt när det gäller fysiska personer.
Schablonen bör emellertid också sänkas för juridiska personer. Det
prognosticerade underuttag som riksskatteverket funnit beror enligt
vår mening på att dessa skattskyldiga i stor utsträckning undgår schablondebiteringen
genom att avlämna en preliminärdeklaration. Om
schablonen sätts ner till 110 % också för dessa skattskyldiga kan därför
faktiskt en bättre överensstämmelse uppnås.

Det väntade förslaget om en reform på företagsbeskattningens område
kommer enligt vår mening med all sannolikhet att innebära ändrade
förutsättningar för bedömningen av hur reglerna bör vara utformade
på detta område. Vi har därför inte något yrkande utan vill avvakta
tills större klarhet råder om vilka materiella skatteregler som skall
gälla i framtiden.

4. Pälsdjursnäringen (mom. 30)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m)
anför:

Vi anser att utskottet bort lägga fram ett förslag som går längre.

Utskottets förslag avser bara medel som avsatts till allmän investeringsreserv
och begränsas därmed till pälsdjursuppfödare som valt att
bedriva sin verksamhet under enskild firma eller i ett handelsbolag.
Många pälsdjursuppfödare, kanske 60— 70 %, bedriver emellertid sin
verksamhet i aktiebolag och har därför gjort sina avsättningar enligt
lagen om allmän investeringsfond. Det är fråga om små företag där
ägarna ofta tvingats göra personliga åtaganden för verksamheten. Att
verksamheten bedrivs i bolagsform kan många gånger vara en ren
slump. Även dessa företag gör naturligtvis förluster i den konjunktur
som råder inom näringen, och det finns enligt vår mening inte något
skäl att utestänga dem från möjligheten att använda egna medel för att
täcka uppkommande förluster. En sådan åtgärd riskerar också ge
snedvridande effekter inom branschen. Även verksamhet som bedrivs i
aktiebolag bör därför enligt vår mening omfattas av förslaget.

1989/90:SkU4

Vidare bör förslaget inte vara begränsat till 1991 års taxering utan
gälla tills vidare. Ett skäl är att skattereformen kan väntas innebära en
generell möjlighet att återföra medel som avsatts till allmän investeringsfond
och allmän investeringsreserv till en skattekostnad som i
stort sett motsvarar den skattelindring som erhållits vid avsättningen.

5. Pälsdjursnäringen (mom. 30)

Kjell Johansson (fp), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anför:

Utskottets förslag avser bara medel som avsatts till allmän investeringsreserv
och begränsar sig därmed till pälsdjursuppfödare som valt att
bedriva sin verksanhet under enskild firma eller i ett handelsbolag.
Många pälsdjursuppfödare, kanske 60— 70 %, bedriver emellertid sin
verksamhet i aktiebolag och har därför gjort sina avsättningar enligt
lagen (1979:609) om allmän investeringsfond. Det är fråga om små
företag där ägarna ofta tvingats göra personliga åtaganden för verksamheten.
Att verksamheten bedrivs i bolagsform kan också många gånger
vara en ren slump. Aven dessa företag gör naturligtvis förluster i den
konjunktur som råder inom näringen, och det finns enligt vår mening
inte något skäl att utestänga dem från möjligheten att använda sina
egna medel för att täcka uppkommande förluster. En sådan åtgärd
riskerar också att ge snedvridande effekter inom branschen. Aven
verksamhet som bedrivs i aktiebolag bör därför enligt vår mening
omfattas av förslaget.

1989/90:SkU4

Utskottets lagförslag

1989/90 :SkU4
Bilaga

Förslag till
Lag med tillfälliga bestämmelser om
pälsdjursuppfödares investeringsreserv

Härigenom föreskrivs följande.

Tillägg enligt 13 § första stycket lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv
skall inte göras på belopp som återförs enligt 11 § första
stycket a samma lag om det återförda beloppet är hänförligt till en
förvärvskälla vari den skattskyldige det beskattningsår då avsättningen
gjordes har redovisat intäkt, som till övervägande delen avser yrkesmässig
uppfödning av mink, räv eller iller, och om hans intäkt av
sådan verksamhet under det år då återföring sker understiger motsvarande
intäkt under något av de två föregående åren.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1989 och tillämpas endast
vid 1991 års taxering.

1989/90:SkU4

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 2

Inkomna skrivelser 5

Utskottet 5

Inledning 5

En reformerad företagsbeskattning 6

Inkomstuppdelning i familjeföretag 7

Fåmansfö retag 8

De allmänna investeringsfonderna och arbetsmiljön .... 9

Tidpunkten för inbetalning på allmänt investeringskon to

Försäkringar m.m 11

Arbetsrättsligt skadestånd 12

Representationskostnader 13

Föräldrapenning 13

Aktiebolags räkenskapsår 14

Fusionsskatt 15

Skalbolag 15

Förlust genom borgensförbindelse 16

Kapitalförlust vid konkurs 16

Debiteringen av preliminär B-skatt 17

Rennäringen 17

Trädgårdsnäringen 18

Stiftelser för hem åt gamla 19

Norrbottens forskningsråd 19

Pälsdjursnäringen 20

Hemställan 20

Reservationer 23

1. En reformerad företagsbeskattning (m) 23

2. En reformerad företagsbeskattning (c) 24

3. En reformerad företagsbeskattning (vpk) 25

4. Medhjälpande make i familjeföretag (m, fp, c) 26

5. Lön till barn i familjeföretag (m, fp, c) 27

6. Fåmanshandelsbolag (m, fp) 27

7. Hyresersättning från famansföretag (m) 28

8. Fåmansföretagsledares bilförmån (m, fp) 29

9. Bilförmån i övrigt (m, fp) 29

10. De allmänna investeringsfonderna och arbetsmilön

(m, fp) 30

11.Tidpunkten för inbetalning på allmänt investerings konto

(m, fp, c) 30

12. Egenföretagares pensionering (m, fp, c) 31

13. Kompanjonsförsäkringar (m, fp) 32

14. Tjänstepension (m) 32

15. Tjänstepension (vpk) 33 1989/90:SkU4

16. Arbetsrättsligt skadestånd (m, fp, c) 34

17. Representationskostnader (vpk, mp) 35

18. Föräldrapenning (m, fp) 35

19. Skalbolag (vpk) 36

20. Förlust genom borgensförbindelse (m) 36

21. Kapitalförlust vid konkurs (m) 37

22. Debiteringen av preliminär B-skatt (m) • 38

23. Renkonto (c) 38

24. En översyn av rennäringens beskattning (m, fp, c) . . 38

25. Samebyarna (m) 39

26. Yrkesfruktodlare (m) 40

27. Trädgårdsföretags resultatutjämningsfond (c) 41

28. Norrbottens forskningsråd (c) 42

Särskilda yttranden 42

1. En reformerad företagsbeskattning (fp) 42

2. Bilförmån (mp) 43

3. Debiteringen av preliminär B-skatt (fp, c) 44

4. Pälsdjursnäringen (m) 44

5. Pälsdjursnäringen (fp, c) 45

Bilaga 46

gotab 99097, Stockholm 1989