Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU22

Extra avdrag för pensionärer 1989/90

SkU22

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker det i proposition 1989/90:100 bilaga 1 (finansplanen)
punkt 7 framlagda förslaget rörande folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen,
med en ändring av detaljutformningen, och avstyrker sex motioner
i vad de avser andra åtgärder i denna fråga.

Till betänkandet har fogats två reservationer (m,fp,c och m,c).

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:100 bilaga 1 punkt 7 (finansplanen
s. 52-54 med underbilagan 1.4) att riksdagen antar ett förslag till ändring
av reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) om avtrappning av det extra
avdraget vid beskattningen av pensionärer. Förslaget innebär att löneinkomster
som en ålderspensionär har vid sidan av pensionen fr.o.m. inkomståret
1990 skall undantas från den förhöjning av marginalskatten som de nuvarande
avtrappningsreglerna medför.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1989190. b sami. Nr 22

1989/90: SkU22

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 50 §

2.1 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del
utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en icke obetydlig
del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6000
kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som
folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare
föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken
av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst inte visst högsta belopp,
skall avdraget beräknas till
vad som behövs för att den skattskyldige
inte skall påföras någon
statligt beskattningsbar inkomst.
Detta högsta inkomstbelopp motsvarar
taxerad inkomst för skattskyldig
som under beskattningsåret
inte haft annan inkomst än ålderspension
enligt 6 kap. 2 § första stycket
lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionstillskott enligt
2 § lagen om pensionstillskott.
För gift skattskyldig, som uppburit
folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär
folkpension, beräknas det högsta
inkomstbeloppet med utgångspunkt
från en pension utgörande

78,5 procent av basbeloppet. För
övriga skattskyldiga beräknas det
med utgångspunkt från en pension
utgörande 96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund

1 Senaste lydelse 1989:478.

Föreslagen lydelse

bär folkpension, beräknas det högsta
inkomstbeloppet med utgångspunkt
från en pension utgörande

78,5 procent av basbeloppet. För
övriga skattskyldiga beräknas det
med utgångspunkt från en pension
utgörande 96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift skattskyldig under
viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär
folkpension och under återstoden
av året uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet
enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp
motsvarande 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid
vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större,
med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt
av 1,5 basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomst
därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas med belopp motsvarande 10 procent av värdet av skattepliktig
förmögenhet överstigande 100000 kronor. Fastighet, som avses i
24 § 2 morn., samt sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet,
som används som bostad av den skattskyldige, skall inräknas
i förmögenhetsvärdet endast till den del skillnaden mellan fastighetens
respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret
och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden
och tomten överstiger 400000 kronor. Vid beräkning av hur
stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på
dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som
byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda
värdet av tillgångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken.
Värdet av andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall inräknas
i förmögenhetsvärdet endast till den del värdet enligt 4 § tolfte stycket
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt överstiger 400000 kronor.
Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter eller andelar,
som avses här, får bestämmelserna tillämpas på högst två av dessa,
dock med en sammanlagd nedsättning på högst 400000 kronor.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda
omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i
52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
forsta gången vid 1991 års taxering.

Nuvarande lydelse

gäller också om gift skattskyldig under
viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär
folkpension och under återstoden
av året uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
vars make saknar folkpension.

1989/90:SkU22

1* Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 22

Motionerna

1989/90:SkU22

1989/90:Sk376 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas 1.

att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas
för arbetsinkomster avseende näringsverksamhet,

2. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas
för skattefria inkomster,

3. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas
för förmögenhetsinnehav.

1989/90:Sk380 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att reglerna för avtrappning av det extra avdraget vid beskattning av ålderspensionärer
vid förvärvsinkomster skall vara lika oavsett om inkomsterna
härrör från inkomst av tjänst, rörelse eller jordbruk.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf300.

1989/90:Sk401 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pensionärernas
avdrag.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf344.

1989/90:Sk402 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att extra avdrag för pensionärer inte skall trappas
av mot löneinkomster med verkan fr.o.m. taxeringen 1991,

2. att riksdagen beslutar att extra avdrag för pensionärer inte skall trappas
av mot inkomst av jordbruksfastighet och rörelse med verkan fr.o.m. taxeringen
1991,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad förmögenhetsprövning
av extra avdrag i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Sk403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
11. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsprövningen såväl i vad gäller
det extra avdraget vid inkomsttaxeringen som vid avtrappning av kommunala
bostadstillägg.

1989/90:Sk419 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att folkpensionärernas extra avdrag fr.o.m. 1991
års taxering ej skall reduceras av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse,

2. att riksdagen beslutar att folkpensionärernas extra avdrag fr.o.m. 1991
års taxering ej skall reduceras på grund av förmögenhet.

Utskottet

Den som endast har folkpension med pensionstillskott eller låg ATP är berättigad
till extra avdrag vid beskattningen. Avdraget uppgår för inkomståret
1990 till 28 100 kr. för gifta om båda makarna är pensionärer och för övriga
pensionärer till 33300 kr. Härtill kommer det vanliga grundavdraget på
10000 kr.

Det extra avdraget skall enligt gällande regler avtrappas om inkomsten
och/eller förmögenheten överstiger vissa belopp. Även det kommunala bostadstillägget
(KBT) skall trappas av för den som har inkomster vid sidan av
pensionen eller förmögenhet. Med hänsyn till de kraftiga marginaleffekter
som då uppkommer beslutade riksdagen hösten 1988 att KBT som utgår till
ålderspensionärer efter den 1 juli 1989 inte längre skall avtrappas mot löneinkomster.
Detta tillsammans med de lättnader i marginalskatten som har
genomförts fr.o.m. inkomståret 1990 innebär att marginaleffekten för den
som har löneinkomster numera begränsas till ca 50 % av inkomsten. För den
som har annan sidoinkomst än lön tillkommer i vissa inkomstlägen en avtrappning
av bostadstillägget med upp till 33 % av sidoinkomsten.

I propositionen föreslås att avtrappningen mot löneinkomster slopas även
i fråga om det extra avdraget, med verkan fr.o.m. inkomståret 1990. Förslaget
läggs fram mot bakgrund av att efterfrågan på arbetskraft har ökat kraftigt
och avser att reducera de hinder som finns för ett ökat utbud av arbetskraft.

I motionerna Sk376 av Karl-Gösta Svenson (m) och Ingrid Hemmingsson
(m), Sk380 av Gullan Lindblad m.fl. (m), Sk401 av Barbro Sandberg m.fl.
(fp), Sk402 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk419 av Görel Thurdin m.fl. (c)
instämmer motionärerna i regeringens förslag i fråga om löneinkomster och
yrkar att avtrappningen av det extra avdraget slopas även mot annan arbetsinkomst
än lön, dvs. inkomst av jordbruksfastighet och rörelse. Den förstnämnda
motionen innehåller också ett yrkande om att vissa skattefria livräntor
m.m. som beaktas i detta sammanhang inte längre skall föranleda avtrappning
av det extra avdraget. - Vidare yrkas i motionerna Sk376, Sk402
och Sk419 liksom också i motion Sk403 av Carl Bildt m.fl. (m) att innehav
av förmögenhet inte längre skall påverka det extra avdraget.

I en del av motionerna går motionärerna också in på motsvarande frågor
när det gäller avtrappningen av KBT. Deras yrkanden i detta hänseende behandlas
inte nu utan tas upp av socialförsäkringsutskottet.

Utskottet instämmer i att avtrappningsreglerna för det extra avdraget och
KBT fortfarande kan medföra kraftiga marginaleffekter, trots de åtgärder
som har genomförts i syfte att begränsa problemen. Det har hittills visat sig
alltför svårt att till rimliga kostnader helt lösa denna fråga utan att försämra
för dem som endast har en låg pension. Utskottet vill samtidigt framhålla att
de sociala skäl som har lett till de aktuella skattelättnaderna för pensionärer
med låg inkomst givetvis inte gäller för dem som har en normal inkomst eller
en inte obetydlig förmögenhet. Vad som har kommit i fråga har därför i
första hand varit att begränsa de ej godtagbara marginaleffekterna i samband
med förvärvsarbete. Utskottet instämmer i uppfattningen att man nu
bör fortsätta på denna väg i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

När det gäller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse har problemen
enligt utskottets uppfattning inte samma karaktär. Sådana inkomster liknarsärskilt
när det gäller pensionärer - ofta kapitalinkomster e.d., och i praktiken
torde det vara svårt att särskilja vad som egentligen hänför sig till värdet
av egen arbetsinsats. Det kan också nämnas att den som har inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse vid 65 års ålder uppnår den förbättringen att
egenavgifter till den allmänna försäkringen inte längre skall utgå, något

1989/90:SkU22

som - i motsats till vad som i allmänhet gäller för andra som pensioneras -påverkar nettobehållningen av förvärvsarbetet i positiv riktning. Problemen
torde även av andra skäl trots allt vara mer begränsade beträffande inkomster
av detta slag än i fråga om löneinkomster. Enligt utskottets mening är det
inte heller av arbetsmarknadspolitiska skäl motiverat att beträffande inkomster
av detta slag föregripa de kommande ställningstagandena till den
översyn som har pågått rörande skatte- och bidragsreglerna för pensionärer
fr.o.m. 1991.

Utskottet vill också erinra om att lättnader har genomförts på senare tid
även beträffande avtrappningen mot förmögenhet genom att de redan förmånliga
reglerna för värderingen av egen bostad har byggts ut såväl i fråga
om inkomstbeskattningen som KBT. Mot denna bakgrund finner utskottet
att några omedelbara åtgärder beträffande dessa regler inte framstår som
nödvändiga.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionerna i vad de avser mer långtgående åtgärder.

Beträffande detaljutformningen finner utskottet att reglerna så långt som
möjligt bör ansluta till vad som gäller i fråga om KBT. Undantaget för löneinkomst
bör därför inte omfatta ålderspensionärer med förtida uttag, före
fyllda 65 år. Denna åldersgräns bör, på grund av utformningen i övrigt av
reglerna, anknyta till förhållandena vid beskattningsårets ingång. Lagtexten
bör kompletteras i detta hänseende.

Utskottet förordar också en justering av ikraftträdandet för att underlätta
samordningen med de ändringar som för närvarande övervägs rörande inkomstbeskattningen
fr.o.m. 1991.

Utskottet hemställer

1. beträffande avtrappningen av pensionärernas extra avdrag mot löneinkomst att

riksdagen bifaller proposition 1989/90:100 bilaga 1 punkt 7 och motion
1989/90:Sk402 yrkande 1,

2. beträffande avtrappningen mot annan inkomst än lön

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk376 yrkandena 1 och 2,
1989/90:Sk380, 1989/90: Sk401, 1989/90:Sk402 yrkande 2 och
1989/90:Sk419 yrkande 1,

res. 1 (m, fp, c)

3. beträffande avtrappningen mot förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk376 yrkande 3,
1989/90:Sk402 yrkande 4, 1989/90:Sk403 yrkande 11 och

1989/90:Sk419 yrkande 2,

res. 3 (m, c)

4. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
det vid proposition 1989/90:100 bilaga 1 såsom underbilaga 1:4 fogade
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med
de ändringarna att punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 50 §
och ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

1989/90:SkU22

Regeringens förslag

Utskottets förslag

1989/90:SkU22

Anvisningar

till 50 §
punkt 2 tredje stycket

Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken
av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. För den som
vid utgången av året före beskattningsåret
var ålderspensionär skall
dock vid beräkningen av den inkomst
som skall ligga till grund för
det extra avdraget bortses från sådan
intäkt som avses i 32 § 1 mom. a
denna lag samt från kostnadsavdrag
hänförliga till denna intäkt. Överstiger
denna inkomst inte visst högsta
belopp, skall avdraget beräknas till
vad som behövs för att den skattskyldige
inte skall påföras någon
statligt beskattningsbar inkomst.
Detta högsta inkomstbelopp motsvarar
taxerad inkomst för skattskyldig
som under beskattningsåret inte
haft annan inkomst än ålderspension
enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring och
pensionstillskott enligt 2 § lagen om
pensionstillskott. För gift skattskyldig,
som uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars
make uppbär folkpension, beräknas
det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt
från en pension utgörande
78,5 procent av basbeloppet.
För övriga skattskyldiga beräknas
det med utgångspunkt från en pension
utgörande 96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift skattskyldig
under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension och under återstoden
av året uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift vars
make saknar folkpension.

Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken
av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. För den som
vid utgången av året före beskattningsåret
var ålderspensionär och
fyllt 65 år skall dock vid beräkningen
av den inkomst som skall ligga till
grund för det extra avdraget bortses
från sådan intäkt som avses i 32 § 1
mom. a denna lag samt från kostnadsavdrag
hänförliga till denna intäkt.
Överstiger denna inkomst inte
visst högsta belopp, skall avdraget
beräknas till vad som behövs för att
den skattskyldige inte skall påföras
någon statligt beskattningsbar inkomst.
Detta högsta inkomstbelopp
motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig
som under beskattningsåret
inte haft annan inkomst än ålderspension
enligt 6 kap. 2 § första
stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionstillskott enligt
2 § lagen om pensionstillskott.
För gift skattskyldig, som uppburit
folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension,
beräknas det högsta inkomstbeloppet
med utgångspunkt
från en pension utgörande 78,5 procent
av basbeloppet. För övriga
skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt
från en pension utgörande
96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund gäller
också om gift skattskyldig under viss
del av beskattningsåret uppburit
folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension
och under återstoden av
året uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
saknar folkpension.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft fyra Denna lag träder i kraft dagen efveckor
efter den dag då lagen enligt ter den dag då lagen enligt uppgift

uppgift på den utkom från trycket i på den utkom från trycket i Svensk 7

Regeringens förslag

Svensk författningssamling och tilllämpas
första gången vid 1991 års
taxering.

Stockholm den 20 februari 1990
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson
(fp). Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m),
Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta
Svenson (m). Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c). Gösta Lyngå (mp), Kjell
Nordström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Maggi Mikaelsson (vpk).

Reservationer

1. Avtrappningen mot annan inkomst än lön (mom. 2 och
mom. 4 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m). Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Pensionärer som förvärvsarbetar drabbas av kraftiga marginaleffekter i
form av höjd skatt och minskade bostadsbidrag (KBT). Till den vanliga marginalskatten
kommer avtrappning av det extra avdraget för pensionärer. Eftersom
KBT är inkomstprövat trappas också detta bidrag av, med upp till 33
% av inkomsten. För pensionärer som har extrainkomst i form av lön har
dessa orimligheter reducerats genom att man numera skall bortse från löneinkomster
vid beräkningen av bostadsbidraget. Trots det kan marginalskatten
på de låga löner som det här är fråga om fortfarande bli bortåt 60 %,
alltså väsentligt högre än vad som gäller för andra än pensionärer. För pensionärer
som har annan sidoinkomst än lön kvarstår marginaleffekter på
bortåt 90 %.

Så sent som i höstas avstyrkte utskottet de motionsyrkanden som då framställdes
om att det extra avdraget inte skall avtrappas mot arbetsinkomster
och om att alla arbetsinkomster skall behandlas lika såväl vid beskattningen
som i fråga om KBT. Det är bra att utskottet nu accepterar dessa krav såvitt
gäller löneinkomster. Men det är orimligt att låta olika regler gälla för den
som är anställd och den som driver ett eget företag.

Att utskottet vidhåller denna diskriminering och dessutom vill förstärka

Utskottets förslag

författningssamling och tillämpas
första gången vid 1991 års taxering.

1989/90:SkU22

skillnaderna ytterligare är märkligt när pensionärer som driver sitt företag i
bolagsform och således kan ta ut sin arbetsersättning som lön omfattas av de
förmånligare reglerna medan däremot en egenföretagare inte gör det. Mot
de skäl som utskottet anger för sin ståndpunkt bör framhållas att de företagare
som drabbas på detta sätt i allmänhet är småbrukare, hantverkare och
andra småföretagare med blygsamma inkomster. Av lagrådsremissen beträffande
den förestående skattereformen framgår också att avtrappningsreglerna
inom en nära framtid kommer att slopas helt i fråga om såväl arbetsinkomster
av olika slag som kapitalinkomster m.m. och förmögenhet. Mot den
bakgrunden finns inga bärande skäl för att nu ställa frågan om de orimliga
marginaleffekterna för pensionärer med annan sidoinkomst än lön på framtiden.

Reglerna om extra avdrag innebär också att vissa livräntor och försäkringsbelopp
m.m., som enligt gällande regler inte skall beskattas, på en omväg
ändå träffas av skatt. Genom att den skattefria inkomsten beaktas vid
inkomstprövningen av det extra avdraget kommer en pensionär att i praktiken
få betala högre skatt som en följd av den skattefria inkomsten. Denna
skatt blir dessutom högre ju lägre inkomster pensionären har. Denna indirekta
beskattning slår orättvist och godtyckligt även på annat sätt, eftersom
vissa typer av skattefria inkomster medför effekter av detta slag och andra
inte.

Med det anförda tillstyrker vi de aktuella motionsyrkandena om en omedelbar
lösning av dessa problem.

dels vid mom. 2 och mom. 4 i motsvarande del hemställt

2. beträffande avtrappningen mot annan inkomst än lön
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk376 yrkandena 1
och 2,1989/90:Sk380,1989/90:Sk402 yrkande 2 och 1989/90:Sk419 yrkande
1 samt med anledning av motion 1989/90:Sk401 beslutar att det
extra avdraget inte skall avtrappas mot annan arbetsinkomst än lön
eller mot inkomst som inte är skattepliktig,

4. beträffande lagförslaget i motsvarande del
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar
det vid proposition 1989/90:100 bilaga 1 såsom underbilaga 1:4 fogade
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) såvitt
avser punkt 2 tredje och sjätte styckena av anvisningarna till 50 § med
de ändringarna att lagrummet i dessa delar erhåller följande såsom
reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar

till 50 §
punkt 2 tredje stycket

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken stämmas med hänsyn till storleken

av den skattskyldiges taxerade in- av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om komst enligt lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt. För den som statlig inkomstskatt. För den som

vid utgången av året före beskatt- vid utgången av året före beskatt -

1989/90:SkU22

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

1989/90: SkU22

ningsåret var ålderspensionär och
fyllt 65 år skall dock vid beräkningen
av den inkomst som skall ligga till
grund för det extra avdraget bortses
från sådan intäkt som avses i 32 § 1
mom. a denna lag samt från kostnadsavdrag
hänförliga till denna intäkt.
Överstiger denna inkomst inte
visst högsta belopp, skall avdraget
beräknas till vad som behövs för att
den skattskyldige inte skall påföras
någon statligt beskattningsbar inkomst.
Detta högsta inkomstbelopp
motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig
som under beskattningsåret
inte haft annan inkomst än ålderspension
enligt 6 kap. 2 § första
stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionstillskott engt
2 § lagen om pensionstillskott.
För gift skattskyldig, som uppburit
folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension,
beräknas det högsta inkomstbeloppet
med utgångspunkt
från en pension utgörande 78,5 procent
av basbeloppet. För övriga
skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt
från en pension utgörande
96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund gäller
också om gift skattskyldig under viss
del av beskattningsåret uppburit
folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension
och under återstoden av
året uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
saknar folkpension.

ningsåret var ålderspensionär och
fyllt 65 år skall dock vid beräkningen
av den inkomst som skall ligga till
grund för det extra avdraget bortses
från sådan intäkt som avses i 32 § 1
mom. a denna lag, från kostnadsavdrag
hänförliga till denna intäkt
samt frän inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse om den skattskyldige
varit verksam i förvärvskällan i
blott ringa omfattning. Överstiger
denna inkomst inte visst högsta belopp,
skall avdraget beräknas till vad
som behövs för att den skattskyldige
inte skall påföras någon statligt beskattningsbar
inkomst. Detta högsta
inkomstbelopp motsvarar taxerad
inkomst för skattskyldig som under
beskattningsåret inte haft annan inkomst
än ålderspension enligt 6 kap.
2 § första stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring och pensionstillskott
enligt 2 § lagen om pensionstillskott.
För gift skattskyldig,
som uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, beräknas det
högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt
från en pension utgörande
78,5 procent av basbeloppet.
För övriga skattskyldiga beräknas
det med utgångspunkt från en pension
utgörande 96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift skattskyldig
under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension och under återstoden
av året uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift vars
make saknar folkpension.

punkt 2 sjätte stycket
Här ovan angivna grunder för av- Utöver vad som nu har sagts meddragsberäkningen
får frångås, när gives i förekommande fall avdrag ensärskilda
omständigheter föranleda ligt 50 § 2 mom. andra stycket,

det.

2. Avtrappningen mot förmögenhet (mom. 3)

1989/90:SkU22

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Inkomst- och förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag
har fått till följd att folkpensionärer som har låg eller ingen ATP och som
dessutom har vissa besparingar drabbas av en kraftig och orimlig marginaleffekt
på ränteinkomster m.m. Detta blir resultatet av att folkpensionärernas
extra avdrag vid beskattningen reduceras med hänsyn både till sidoinkomst
av dessa slag och till förmögenhet. Motsvarande gäller i fråga om bostadstillägg,
och den samlade marginaleffekten kan t.o.m. överstiga 100 % av sidoinkomsten
även för den som har låga inkomster.

Numera har vissa förbättringar genomförts för den som har sparat i eget
boende - eget hus eller bostadsrätt - genom att sådan kan undantas förmögenhet
upp till 400 000 kr. Skattetrycket kvarstår dock oförändrat eller förvärras
för en pensionär som på grund av ålder eller av annat skäl måste sälja
sin bostad, exempelvis för att flytta till ett servicehus.

En aspekt som bör beaktas är också att de nya arvsreglerna, som bl.a. innebär
att make ärver före barn, kan komma att medföra att fler pensionärer
än tidigare efter makens bortgång kommer upp i en sådan förmögenhetsnivå
att det extra avdraget bortfaller. Även detta förhållande påkallar enligt vår
mening skyndsamma åtgärder.

Mot denna bakgrund tillstyrker vi de aktuella motionsyrkandena om att
omedelbart undanröja de påtalade missförhållandena.

dels vid mom. 3 och mom. 4 i motsvarande del hemställt

3. beträffande avtrappningen mot förmögenhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk376 yrkande 3,
1989/90:Sk403 yrkande 11 och 1989/90:Sk419 yrkande 2 samt med anledning
av motion 1989/90: Sk402 yrkande 4 beslutar att det extra avdraget
för pensionärer ej skall avtrappas mot förmögenhe

4. beträffande lagförslaget i motsvarande del

att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det vid proposition
1989/90:100 bilaga 1 såsom underbilaga 1:4 fogade förslaget till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen
att punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 § utgår.

- Hl