Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU43

Stöd till arbetskooperation m.m.

1989/90

NU43

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1989/90:100 bilaga 15 (civildepartementet)
punkten H 6 (Stöd till arbetskooperation m.m.) och en
motion i anslutning härtill.

I utskottets betänkande 1989/90:NU30 om näringspolitik behandlas
ytterligare motioner om kooperation.

Sammanfattning

Regeringens förslag om stöd till kooperativt nyföretagande med 2,5
milj.kr. för det kommande budgetåret tillstyrks i enlighet med en
tidigare överenskommelse mellan staten och kooperationen. Utskottet
föreslår vidare att riksdagen med anledning av en motion (s) i ett
uttalande till regeringen påtalar det angelägna i att sådant stöd utgår
även efter budgetåret 1990/91 och då på en högre nivå än för närvarande.
I en reservation (m, fp) avvisas tanken på en förlängning av den
aktuella stödformen; någon särbehandling av den kooperativa företagsverksamheten
borde inte ske.

Propositionen

1 proposition 1989/90:100 bilaga 15 (civildepartementet) föreslås under
punkten H 6 (s. 151 f.) att riksdagen till Stöd till arbetskooperation
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

2 500 000 kr.

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 43

Motionen

Den motion som behandlas här är

1989/90:N328 av Lars Svensson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det kooperativa utvecklingssystemet bör tillföras ytterligare
resurser.

Utskottet

Staten och kooperationen träffade år 1986 en överenskommelse om
stöd till kooperativt nyföretagande. Härvid åtog sig staten att under en
femårsperiod — t.o.m. budgetåret 1990/91 — bidra med högst 2,5
milj.kr. per år under förutsättning att motsvarande bidrag lämnades av
kooperationen. Medlen ställs till kooperativa rådets förfogande och
finansierar uppbyggnaden av ett kooperativt utvecklingssystem.

Kooperativa rådet, som inrättades år 1983, är ett rådgivande samrådsorgan
med uppgift att stimulera utvecklingen av såväl befintlig
som ny kooperativ verksamhet. Rådet skall bl.a. samordna handläggningen
av kooperativa frågor och utgöra ett forum för kontakt mellan
kooperationen och regeringskansliet. Ordförande i rådet är för närvarande
statsrådet Margot Wallström.

Kooperationens utvecklingssystem består av tre delar, nämligen dels
allmänna informations-, utbildnings- och utvecklingsinsatser (inom en
årlig kostnadsram av 1 milj.kr.), dels kooperativ företagsservice med
inriktning på ekonomisk och juridisk rådgivning (2 milj.kr.), dels stöd
till uppbyggnad av lokala kooperativa utvecklingscentra (2 milj.kr.).
Det primära syftet med ett sådant centrum är att främja etablering och
utveckling av kooperativ verksamhet inom olika sektorer.

I enlighet med nämnda överenskommelse föreslås i budgetpropositionen
(prop. 1989/90:100 bil. 15 s. 151) att riksdagen skall anvisa 2,5
milj.kr. som statens bidrag till verksamheten med kooperationens
utvecklingssystem under budgetåret 1990/91. Föredragande statsrådet
— civilminister Bengt K Å Johansson — anför i anslutning till
förslaget att de kooperativa idéerna har fått förnyad aktualitet i samband
med diskussionerna om den offentliga sektorns förnyelse. Han
anger föräldrakooperativa daghem som ett bra exempel på hur medborgarna
med stöd av samhället kan bygga upp lokalt anpassade
komplement till offentlig verksamhet.

Stöd till kooperativ utveckling är rubriken på motion 1989/90:N328
(s). Där begärs att kooperationens utvecklingssystem skall tillföras
ytterligare resurser. När detta system tillskapades, framhåller motionärerna,
förmodades det att systemet skulle stödja etablering av främst
arbetskooperativ. Detta framgår också av att rubriken på det aktuella
anslaget i budgetpropositionen är Stöd till arbetskooperation m.m. En
allt viktigare uppgift för kooperationens utvecklingssystem har emellertid
blivit att delta i utvecklingen av den offentliga sektorn. Enligt

1989/90:NU43

motionärerna har det lokala nykooperativa engagemanget koncentrerats
i ökad utsträckning på just detta område. Kraven på utvecklingssystemet
har därmed kommit att öka. I motionen framställs även ett
yrkande om att de regionala utvecklingsfonderna skall ges särskilda
direktiv att stödja kooperativ utveckling. Detta yrkande behandlar
utskottet i ett betänkande om näringspolitik (1989/90:NU30), vilket
avlämnas senare under våren 1990.

I en rapport till kooperativa rådet i november 1989 redovisas en
utvärdering av verksamheten med kooperationens utvecklingssystem.
Rapporten har publicerats i departementsserien (Ds 1990:1). Utvärderingen,
som har gjorts av två forskare vid Lunds universitet, omfattar
åren 1987 och 1988 samt första halvåret 1989.

Det konstateras i rapporten att utvecklingssystemet har haft en
positiv betydelse för utvecklingen av nya kooperativ. En väsentlig
slutsats i utvärderingen är att programmet med lokala kooperativa
utvecklingscentra bör bibehållas och förstärkas. Under den studerade
perioden har 11 sådana utvecklingscentra fatt bidrag från utvecklingssystemet.
Dessa har i sin tur medverkat vid bildandet av 151 kooperativ,
varav 141 fanns kvar den 1 oktober 1989. Målgrupperna för
aktiviteterna från berörda utvecklingscentra har varit främst "omsorgskooperativ",
t.ex. daghemskooperativ, äldrekooperativ och handikappkooperativ.
Verksamheten har inte varit inriktad på traditionella arbetskooperativ.
I rapporten anförs att stödet till etablering av utvecklingscentra
bör bibehållas och utgå under en femårsperiod i stället för
under den treårsperiod som nu gäller. Med hänvisning till ett konstaterat
ökat intresse för kooperativa lösningar i verksamheter som traditionellt
har legat inom den offentliga sektorn, såsom omsorg och vård,
föreslås att kooperativa rådet skall överväga principiella och praktiska
möjligheter att finna ytterligare finansiärer av verksamheten med utvecklingssystemet.
Det kan uppfattas som rimligt, sägs det i rapporten,
att landsting och kommuner på både central och lokal nivå engagerar
sig i systemet.

Regeringen har nyligen fattat beslut om att tre olika utredningar
inom det kooperativa området skall tillsättas. En av dessa rör kooperativa
utvecklingscentra. Kooperativa rådet har getts i uppdrag att utreda
frågan om fortsatt stöd till kooperationens utvecklingssystem. Resultatet
av detta arbete skall redovisas under år 1990.

Utskottet instämmer i vad som anförs i budgetpropositionen och i
motion 1989/90:N328 (s) om kooperationens betydelse vid utvecklingen
av den offentliga sektorn. Som framgår av den refererade utvärderingen
av kooperationens utvecklingssystem har kooperativa utvecklingscentra
stimulerat bildandet av ett stort antal kooperativ inom
området för omsorg och vård.

Riksdagen bör i enlighet med tidigare överenskommelse anvisa 2,5
milj.kr. för det kommande budgetåret som stöd till kooperationens
utvecklingssystem. Enligt utskottets mening bör det aktuella statliga
stödet utgå även efter detta budgetår och då på en högre nivå än för
närvarande. Den tidigare nämnda utredningen i frågan bör arbeta med
utgångspunkt i vad utskottet nu har anfört. Utskottet anser vidare att

1989/90: NU43

regeringen bör bevaka att verksamheten vid lokala kooperativa utvecklingscentra
ekonomiskt kan tryggas under budgetåret 1990/91. Denna
uppfattning har näringsutskottet nyligen också givit uttryck för i ett
yttrande (1989/90:NU9y) till arbetsmarknadsutskottet om regionalpolitik.

Vad näringsutskottet här har anfört bör riksdagen ansluta sig till i
ett uttalande till regeringen. Därigenom skulle den aktuella delen av
motion 1989/90:N328 (s) bli väsentligen tillgodosedd.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
15 punkt H 6 och motion 1989/90:N328 yrkande 1
dels till Stöd till arbetskooperation m.m. för budgetåret 1990/91
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

2 500 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 3 maj 1990
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson
(s), Per-Ola Eriksson (c), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist
(s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c),
Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin
Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling
(s) och Loui Bernal (mp).

Reservation

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Utskottet
instämmer" och slutar på s. 4 med "väsentligen tillgodosedd" bort
ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts träffade staten och kooperationen år 1986
en överenskommelse om stöd till kooperativt nyföretagande för perioden
fram t.o.m. budgetåret 1990/91. Riksdagen bör i enlighet härmed
för det kommande budgetåret anvisa 2,5 milj.kr. för nämnda ändamål.

Någon förlängning av denna stödform efter budgetåret 1990/91 bör
däremot inte komma i fråga. Enligt utskottets uppfattning finns det

1989/90: NU43

inget motiv för att staten skall ta ytterligare initiativ för att stimulera
den kooperativa företagsverksamheten. Denna bör arbeta på villkor
som är likvärdiga med dem som gäller för annat företagande i landet,
och någon särbehandling bör inte ske. De problem med låg effektivitet
och långa köer som för närvarande kännetecknar den offentliga sektorn
bör åtgärdas genom en avreglering av de offentliga tjänstemonopolen;
konkurrensen bör stärkas genom att enskilda alternativ tillåts
verka.

Utskottet avstyrker med det sagda motion 1989/90:N328 (s) i aktuell
del.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 15
punkt H 6 och med avslag på motion 1989/90:N328 yrkande 1
till Stöd till arbetskooperation m.m. för budgetåret 1990/91 under
trettonde huvudtiteln anvisar 2 500 000 kr.

1989/90: NU43

gotmb 96613, Stockholm 1990