Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU40

Forskning

1989/90

NU40

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1989/90:90 om forskning, såvitt gäller avsnitt 21
(industridepartementet) som innehåller förslag om teknisk forskning
m.m. och om energiforskning,

dels — helt eller delvis — 13 motioner som har väckts med anledning
av propositionen,

dels — helt eller delvis — 12 motioner om forskning från allmänna
motionstiden.

Energiforskningsnämndens chef direktör Sigfrid Wennerberg har inför
utskottet lämnat upplysningar och besvarat frågor kring förslag om
avveckling av nämnden. Personalen vid nämnden har genom de fackliga
företrädarna inkommit med en skrivelse i samma fråga.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslag i forskningspropositionen om att ett teknikvetenskapligt
forskningsråd skall inrättas i syfte att grundforskningen
på teknikområdet skall stärkas. Samtidigt skall forskningsrådsfunktionen
vid styrelsen för teknisk utveckling (STU) upphöra. Det nya rådet
skall inordnas under industridepartementet. Enligt centerns och miljöpartiets
företrädare i utskottet bör rådet utvidgas till ett miljö- och
teknikvetenskapligt forskningsråd. I ytterligare reservationer hävdas att
rådet bör inplaceras under utbildningsdepartementet (m, c) resp. miljödepartementet
(mp).

Vidare tillstyrks regeringens förslag om anslag för STU:s stöd till
forskning och utveckling under en ny treårsperiod. För budgetåret
1990/91 föreslås ett anslag om ca 820 milj.kr. Stödet till enskilda
uppfinnare bör förbättras, anförs det i en reservation (c). Där krävs att
anslaget skall upptas till ca 830 milj.kr. I en annan reservation (mp)
begärs att nämnda anslag och anslaget för STU:s förvaltningskostnader
skall minskas med totalt ca 75 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.
Härav skulle ca 45 milj.kr. anvisas till en delegation för ekologisk
teknik som miljöpartiet vill se inrättad.

1 Riksdagen 1989190. 17 sami Nr 40

Utskottet ansluter sig också till regeringens förslag beträffande övriga
anslag till teknisk forskning och utveckling. Dessa gäller dels nya
anslag för materialteknisk forskning, geovetenskaplig forskning och
forskning rörande miljöanpassad produktutveckling, dels utökade anslag
för rymdverksamhet och europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete.
Beträffande de två sistnämnda anslagen föreligger reservationer
(mp resp. m; mp). En motion (s) med krav på fortsatt statligt
stöd till forskning om kooperativ verksamhet avstyrks av utskottet men
får stöd i en reservation (vpk, mp).

Även för energiforskning framläggs i propositionen förslag om ett
nytt treårigt forskningsprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
om att för det kommande budgetåret ca 345 milj.kr. skall anvisas till
det särskilda energiforskningsprogrammet. I reservationer föreslås anslag
av ca 292 milj.kr. (m), 315 milj.kr. (c) och 545 milj.kr. (mp). Från
centerns sida anförs i en reservation att energiforskningsprogrammet
bör kompletteras med en energins utvecklingsfond som partiet har
föreslagit skola inrättas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att energiforskningsnämnden
skall avvecklas. Utvärderingar av forskningsinsatser på energiområdet
skall i stället fullgöras av en från regeringskansliet fristående grupp.
Energiforskningsnämnden skall bibehållas, krävs det i en reservation
(m, c, vpk, mp). I motsats till regeringen anser utskottet att ansvaret
för programmet Allmänna energisystemstudier, som nu åvilar energjforskningsnämnden,
i sin helhet bör överföras till statens energiverk;
regeringen hade föreslagit att energiverket och forskningsrådsnämnden
skulle dela på uppgiften. I första hand bör energiforskningsnämnden få
behålla ansvaret för det aktuella programmet, sägs det i en reservation
(m, c, vpk, mp).

I övrigt godtar utskottet de riktlinjer för energiforskningen som
regeringen föreslår för den treåriga programperioden. I reservationer
föreslås vissa ändringar i dessa. Forskningen på bl.a. klimatområdet
bör prioriteras, hävdas det i en reservation (m). Centerns och miljöpartiets
företrädare kräver i reservationer utökade forskningsinsatser
kring bioenergi och biogas. Den sistnämnde anser att också forskningen
rörande vindkraft bör intensifieras.

Utskottet avstyrker även ett antal motioner från allmänna motionstiden
som rör teknisk forskning och energiforskning. Med ett par
undantag följs dessa upp i reservationer. En förteckning över alla
reservationer — med partibeteckningar — finns i innehållsförteckningen
(s. 70 f.).

1989/90: NU40

Propositionen
Huvudsakligt innehåll

I avsnitt 21 (industridepartementet) behandlas främst teknisk forskning
och energiforskning. Ett nytt treårigt program föreslås for styrelsen for
teknisk utveckling (STU). Enligt regeringen bör STU koncentrera sin
stödverksamhet på riktad teknisk grundforskning och tillämpad teknisk
forskning. Ett teknikvetenskapligt forskningsråd föreslås bli inrättat
i syfte att ren grundforskning på det tekniska området skall stimuleras.
Samtidigt skall forskningsrådsfunktionen vid STU upphöra. I
propositionen föreslås också förstärkningar av stöden till svenskt deltagande
i EG:s ramprogram for forskning och utveckling och till rymdverksamhet.
Vidare framläggs förslag om särskilda anslag till materialteknisk
forskning och till forskning for en miljöanpassad produktutveckling.

Även for energiforskning lämnas förslag om ett nytt treårigt forskningsprogram.
Detta skall enligt regeringens mening främst inriktas på
stöd till utveckling av sådan teknik som kan komma till praktisk
användning efter år 2000. I motsats till tidigare skall statens stöd till
verksamheten vid Studsvik AB inrymmas i energiforskningsprogrammet.
Det föreslås att statens energiverk skall ges ett övergripande
ansvar för samordning mellan berörda myndigheter inom energiforskningsprogrammet.
Enligt regeringen bör energiforskningsnämnden avvecklas
den 1 juli 1990. Utvärderingar av energiforskningsinsatserna
bör i stället, menar regeringen, handhas av en grupp fristående från
regeringskansliet och programorganen; gruppen skall bestå av företrädare
från bl.a. energibranschen, kommuner och högskolan.

Förslag

Regeringen föreslår under angivna rubriker följande:

D 6. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forsk ning

(s. 408—410)

att riksdagen

1. till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning
for budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.,

2. godkänner de riktlinjer for resursförstärkningar for budgetåren
1991/92 och 1992/93 som angetts.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
(s. 411-417)

att riksdagen

1. till Styrelsen for teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
for budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
818 815 000 kr.,

2. godkänner de riktlinjer for resursramen for budgetåren 1991/92
och 1992/93 som angetts for styrelsens för teknisk utveckling stöd till
teknisk forskning och utveckling,

1989/90:NU40

3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under
budgetåret 1990/91 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m.
som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst
287 000 000 kr. under budgetåret 1993/94 och högst 246 000 000 kr.
under budgetåret 1994/95.

F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader (s. 418)
att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 86 368 000
kr.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m.m. (s. 423—426)
att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för rymdverksamheten som regeringen
förordat,

2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 360 130 000 kr.,

3. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 låta .staten ta
på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt
rymdsamarbete om högst 454 700 000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet (s. 426)
att riksdagen

1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 60 896 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 låta staten ta
på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår på det
nationella rymdområdet om högst 20 000 000 kr.

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (s. 427—429)
att riksdagen

1. till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr.,

2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1991/92 och 1992/93 som angetts i propositionen.

F 19. Teknikvetenskapliga forskningsrådet (s. 429—431)
att riksdagen

1. godkänner förslaget om inrättande av ett teknikvetenskapligt
forskningsråd,

2. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet under tolfte huvudtiteln
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 67 000 000
kr.,

3. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1991/92 och 1992/93 som angetts.

F 20. Materialteknisk forskning (s. 431—433)
att riksdagen

1. till Materialteknisk forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 10 000 000 kr.,

1989/90:NU40

2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1991/92 och 1992/93 som angetts.

F 21. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling
(s. 433 f.)
att riksdagen

1. godkänner förslaget om ett program för forskning för ett avfallssnålt
samhälle,

2. till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
5 000 000 kr.

Energiforskning (s. 446 f.)
att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för energiforskning för budgetåren
1990/91—1992/93 som angetts (avsnitt 21.2),

2. godkänner de riktlinjer rörande Studsvik AB som angetts (avsnitt
21.2.3),

3. godkänner riktlinjerna för planerings- och organisationsfrågor i
enlighet med vad som angetts (avsnitt 21.2.4),

4. godkänner riktlinjerna för forskning rörande dammsäkerhet och
översvämningar som angetts (avsnitt 21.2.5),

5. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär
åtaganden om 270 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 220 000 000
kr. för budgetåret 1992/93, 150 000 000 kr. för budgetåret 1993/94,
100 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 75 000 000 kr. för budgetåret
1995/96 samt 75 000 000 kr. för budgetåret 1996/97,

6. till Energiforskning under tolfte huvudtiteln för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 343 800 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen och
behandlas här är:

1989/90:N34 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

2. godkänner riktlinjer för resursförstärkningar för det europeiska
forsknings- och utvecklingssamarbetet för budgetåren 1991/92 och
1992/93 i enlighet med vad i motionen anförts,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ökat svenskt engagemang i kommande frivilliga ESA-program,

4. med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om STU:s ansvar för forskning för
ett avfallssnålt samhälle.

1989/90:NU40

1989/90:N35 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) vari yrkas att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om forskningsprojekt för att klarlägga sambanden solaktivitet—klimat
och för att förebygga störningar på el- och telenäten,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om sambanden elöverkänslighet—solaktivitet—tungmetaller
och utarbetande av metoder för att
förebygga och lindra besvär,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om information till allmänheten om solaktivitet.

1989/90:N36 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den framtida energiforskningen,

2. beslutar att medelstilldelningen till den icke kärntekniska verksamheten
vid Studsvik AB [skall ske] via STU eller Statens energiverk,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Energiforskningsnämndens ställning,

4. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet [för] budgetåret 1990/91
anvisa[r] ett i förhållande till regeringens förslag med 8 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag i enlighet med vad i motionen anförts,

5. anvisar ett reservationsanslag på 292 000 [000] kr. till Energiforskning
under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91,

6. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär
åtaganden om 235 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,
190 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 130 000 000 kr. för budgetåret
1993/94, 65 000 000 kr. för budgetåret 1995/96 samt 65 000 000
kr. för budgetåret 1996/97.

1989/90:N37 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om energiforskningens inriktning,

3. anslår 10 000 000 kr. till Studsvik AB under anslaget "Övrig
kärnteknisk FoU" för budgetåret 1990/91,

4. anslår 12 000 000 kr. till Studsvik AB under anslaget "R 2-reaktom"
för budgetåret 1990/91,

5. beslutar att de medel — [21 000 000] kr. — som tas från
verksamheten vid Studsvik AB skall ingå i energjforskningsprogrammet
till stöd för FoU om förnyelsebara energikällor.

1989/90:N38 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
kooperationsforskning.

1989/90:N39 av Krister Skånberg (mp) och Lars Norberg (mp) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen

1989/90:NU40

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ta vara på vätgasens möjligheter som energibärare,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av FoU-insatser för att främja utvecklingen och utbyggnaden
av vindkraft i Sverige.

1989/90:N40 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena — med
motivering i motion 1989/90: Ub 125 — att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag om uppbyggnad av s.k. Centres of
Excellence i enlighet med vad i motionen anförts,

2. avslår regeringens förslag att inrätta ett programråd för avfallsrelaterad
miljöforskning,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utvärdering av energifbrskningsprojekt.

1989/90:N41 av Birgitta Hambraeus (c) och Göran Engström (c) vari
yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bibehållande av energiförskningsnämnden och utökning av dess
ansvarsområde,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att inte inrätta en särskild grupp för utvärdering av forskning och
utveckling inom energiområdet med företrädare för bl.a. energibranschen.

1989/90:N42 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med motivering i
motion 1989/90:Ubl39 — yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Teknikvetenskapligt
forskningsråd.

1989/90:N43 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari — med motivering i
motion 1989/90:Ubl41 — yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående anslag till fusionsforskning relativt anslag till alternativa
metoder för energiförsörjning,

2. anslår 753 785 000 kr. till styrelsen för teknisk [utveckling] (Fl),

3. anslår 75 815 000 kr. till STU:s förvaltningskostnader (F2),

4. avslår [regeringens förslag om] anslag till europeiskt rymdsamarbete
(F4),

5. anslår 31 000 000 kr. till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
(F7),

6. anslår 48 000 000 kr. till teknikvetenskapliga forskningsrådet
(F19),

7. beslutar att [medel till] materialteknisk forskning (F20) skall ingå
i [anslaget] Fl9,

8. anslår 54 633 000 kr. till delegationen för ekologisk teknik (F21),

9. ger regeringen till känna att regeringens riktlinjer [rörande]
energihushållning bör modifieras med hänsyn till vad i motionen
anförts,

10. godkänner de riktlinjer för verksamheten i Studsvik AB som
anges i motionen,

1989/90:NU40

11. avvisar regeringens förslag att avveckla energiforskningsnämnden
och i stället ställer medel till dess förfogande såsom angivits i motionen,

12. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall bör ställa
200 000 000 kr. per år till statens förfogande för energiforskningsändamål,

13. beslutar att anslaget till energiforskning för budgetåret 1990/91
skall vara 543 800 000 kr.,

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående sammansättningen av programrådet för miljöanpassad produktutveckling
och för avfallshantering,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående energiforskning,

16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående konsekvensanalyser inom forskningen,

17. beslutar att teknikforskning med kommersiella tillämpningar
bör bekostas av industrin och inte av statsmedel.

1989/90:N44 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — med motivering i
motion 1989/90:Ubl43 — yrkas att riksdagen

1. beslutar att ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd tillhörande
utbildningsdepartementet inrättas,

2. till ett nytt anslag, Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet,
anvisar 100 000 000 kr.,

3. hos regeringen begär utredning och förslag rörande medelsomfördelning
och uppgiftsavgränsning för det nya miljö- och teknikvetenskapliga
forskningsrådet i enlighet med vad i motionen anges.

1989/90:N45 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inriktningen av samhällets satsningar på teknisk utbildning, forskning
och utveckling,

2. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del beslutar att
anvisa 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag till stöd för enskilda
uppfinnare i enlighet med vad i motionen anförts,

3. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del beslutar att
anvisa 20 000 000 kr. för satsningar på informationsteknologi för små
och medelstora företag i enlighet med vad i motionen anförts,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utformningen av statens stöd till energiforskning,

5. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för
inrättande av det teknikvetenskapliga forskningsrådet,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inriktning och utvärdering av energiforskningen och energiforskningsprogrammet,

7. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
fortsatt verksamhet vid energiforskningsnämnden (Efn),

1989/90: NU40

8. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för
AES-programmet,

9. till Energiforskningsnämnden under tolfte huvudtiteln för budgetåret
1990/91 anvisar 9 500 000 kr. för förvaltningskostnader m.m. i
enlighet med vad i motionen anförts,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om finansieringen av R2-reaktorn och den kärntekniska forskningen
och utvecklingen vid Studsvik,

11. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del beslutar att de
medel som är anvisade för R2-reaktorn och övrig kärnteknisk FoU
minskas med 30 000 000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:N46 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med motivering i
motion 1989/90:T25 — yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inriktningen på transport- och teknikforskningen,

2. hos regeringen begär att försvarsdepartementets eventuella, direkta
eller indirekta, engagemang i Eurekas och EG:s FoU-satsningar på
det infbrmationsteknologiska m.fl. områden redovisas inför riksdagen.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande: 1989/90:N224

av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

16. beslutar att anslagen under F 1 och F 2 till Styrelsen för teknisk
utveckling minskas med 5 % [i förhållande till regeringens förslag] till
788 785 000 kr. (Fl) resp. 78 815 000 kr. (F2),

17. avslår regeringens förslag att anslå 276 000 000 kr. till europeiskt
rymdsamarbete under F 8,

19. under en ny anslagspost F 19 anslår 43 663 000 kr. till upprättandet
av en delegation för ekologisk teknik,

20. begär att regeringen skall förelägga riksdagen förslag till instruktion
och organisation för delegationen för ekologisk teknik.

1989/90:N243 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering
av ett träforskningsinstitut till Kalmar län.

1989/90:N281 av Hans Dau m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utökad statlig finansiering av såväl grundläggande som tillämpad
torvforskning,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att den statliga finansieringen skall vara av långsiktig karaktär för
fortsatt utveckling av den svenska kompetensen inom torvområdet,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att resurserna för svensk torvforskning skall koncentreras till ett
centrum för svensk torvforskning i Umeå som omfattar såväl grundläggande
som tillämpad forskning,

1989/90:NU40

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att en noggrann och omfattande inventering, såväl
kvantitativ som kvalitativ, genomförs av de svenska torvmarkerna.

1989/90:N305 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari — med motivering i
motion 1989/90:A444 — yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av miljöteknisk
utveckling vid forskarbyn IDEON.

1989/90:N343 av Görel Thurdin (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av statligt stöd för FoU-verksamhet i Västernorrlands
län.

1989/90:N347 av Håkan Hansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (3) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etableringen av teknik- och forskningscentra i Skåne.

1989/90:N413 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (10)
att riksdagen under anslaget C 11 Bidrag till verksamheten vid Studsvik
AB anvisar 19 500 000 kr.

1989/90:N421 av Roland Larsson (c) och Hugo Andersson (c) såvitt
gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av forskning och utveckling
för produktion av biobränslen.

1989/90:N440 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett nationellt sammanhållet energiforskningsprojekt samt
att Norduppland får utgöra ett pilotprojekt om energisystemforskning.

1989/90:N462 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (6) att
riksdagen beslutar att forskningsinsatser på miljö- och energiområdet
skall kunna omfatta kunskapsuppbyggnad även avseende teknikens
praktiska funktion och tillämpning enligt de riktlinjer som redovisas i
motionen.

1989/90:N464 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
uppdrag åt energiforskningsnämnden.

1989/90:N480 av Åsa Domeij (mp) och Roy Ottosson (mp) såvitt gäller
yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
grundläggande forskning kring biogas skall intensifieras.

1989/90:NU40

Utskottet

1989/9ChNU40

Inledning

Näringsutskottet behandlar i detta betänkande två stora forskningssektorer
till vilka staten bidrar med betydande ekonomiska resurser. Den
ena är teknisk forskning och utveckling med styrelsen för teknisk
utveckling (STU) som central förvaltningsmyndighet. Den andra sektorn
är energiforskning, som sedan mitten av 1970-talet har utgjort ett
viktigt inslag i energipolitiken. Båda verksamheterna hör numera till
industridepartementets ansvarsområde.

Såväl STU:s verksamhet som energiforskningen bedrivs inom ramen
för treåriga program. Nu presenteras i industridepartementets del av
proposition 1989/90:90 (avsnitt 21) förslag till nya program för perioden
1990/91 — 1992/93. Regeringen begär anslag för det första budgetåret
och medgivande att använda ytterligare medel under de följande
två åren. Dessutom begär den bemyndiganden att ikläda staten vissa
ekonomiska förpliktelser under ytterligare ett antal år.

I denna del av propositionen finns också ett avsnitt om forskning
kring turism och rekreation, dock utan att något förslag i dessa frågor
framläggs. Vad som härvid har anförts i propositionen ger inte anledning
till någon erinran från utskottets sida.

Proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor innehåller
bl.a. förslag med nära anknytning till teknisk forskning och utveckling.
Dessa behandlas jämte motioner i betänkandet 1989/90:NU30,
vilket avlämnas samtidigt med detta betänkande.

•

Teknisk forskning och utveckling

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling, m.m.

Regeringen för som bakgrund till förslaget i propositionen om ett nytt
treårsprogram för STU ett allmänt resonemang om teknikens betydelse
för den industriella utvecklingen (s. 402). De flesta länder med ambitioner
på det industriella området satsar medvetet på att utnyttja
tekniken som hjälpmedel för att främja tillväxt och konkurrenskraft,
anförs det. Enligt regeringen står svensk industri inför betydande
utmaningar på det tekniska området. De framtida kraven på bredd och
kvalitet i de teknologiska kunskaperna är stora. För att landets relativt
sett begränsade resurser för forskning och utveckling skall kunna
utnyttjas rationellt krävs, menar regeringen, såväl nationellt som internationellt
samarbete på området.

Som tidigare nämnts är STU central förvaltningsmyndighet för statens
stöd till teknisk forskning och utveckling. STU:s ansvar på teknikområdet
har hittills inneburit att myndigheten har lämnat stöd till hela
spektrumet från ren grundforskning vid högskolor och institut till
produkt- och processutveckling vid resurssvaga företag. Stödet till ren

grundforskning administreras för närvarande av den tekniska forskningsrådsfunktionen
vid STU (STUF). Denna har sedan år 1984 givit
stöd till grundforskning inom det tekniska området.

Det konstateras i propositionen att balansen mellan grundforskning
och tillämpad forskning under de senaste årtiondena har förskjutits till
grundforskningens nackdel. Särskilt tydligt är detta beträffande den
tekniska forskningen. Enligt regeringen skapar den tekniska grundforskningen
en viktig del av landets teknologibas, och den behövs för
att den teknologiska kompetensen långsiktigt skall stärkas.

Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att STU skall koncentrera
sin stödverksamhet på riktad teknisk grundforskning och tillämpad
teknisk forskning. Prioriterade områden bör enligt regeringen vara
informationsteknologi inkl. mikroelektronik, verkstadsteknik, materialteknik,
bioteknik och medicinsk teknik. För att grundforskningen
på det tekniska området skall stimuleras föreslås inrättandet av ett
teknikvetenskapligt forskningsråd. Samtidigt skall STU:s forskningsrådsfunktion
upphöra. Till det nya rådet skall anslås medel motsvarande
dels dem som STU har disponerat för sin forskningsrådsfunktion,
dels andra medel från STU och ett antal sektorsorgan. Utskottet
återkommer till förslaget om det teknikvetenskapliga forskningsrådet i
det följande.

Sedan budgetåret 1987/88 är STU:s verksamhet indelad i tre program.
Program 1, Ny kunskap, syftar till att stärka den vetenskapliga
basen inom strategiskt viktiga områden. Detta sker bl.a. genom fleråriga
ramprogram i samverkan med högskolor och genom stöd till
enskilda projekt. Program 2, Ny teknik, syftar till att föra in ny teknik
inom etablerade verksamhetsområden och till att sprida tekniken till
främst små och medelstora företag i olika regioner. Detta sker bl.a.
genom s.k. insatsområden, varmed avses tidsbegränsade insatser inom
ett visst problemområde, och genom program för kollektiv forskning
enligt avtal med intressenter inom vissa branscher. Program 3, Nya
produkter, syftar till utveckling av ny industriell verksamhet baserad
på produkter med hög tillväxtpotential. Detta sker bi a. genom projektstöd
till små och medelstora företag. Programmet innefattar också
STU:s medverkan i teknikupphandling inom främst den offentliga
sektorn. Den fortsatta inriktningen av verksamheten redovisas beträffande
programmen 1 och 2 huvudsakligen i den forskningspolitiska
propositionen (s. 415 f.) och beträffande program 3 i den näringspolitiska
propositionen (s. 97 f.).

Kostnaderna för STU:s förvaltning m.m. finansieras från ett särskilt
anslag för förvaltningskostnader. För det kommande budgetåret föreslår
regeringen att ca 86,4 milj.kr. skall anvisas över detta anslag.
STU:s programverksamhet bekostas från anslaget för teknisk forskning
och utveckling. Regeringen beräknar kostnaderna härför till ca 818,8
milj.kr. för budgetåret 1990/91 och för de två därpå följande åren till
— före prisomräkning — 800,8 milj.kr. resp. 768,8 milj.kr. Därtill
begär regeringen bemyndigande att under budgetåret 1990/91 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser för budgetåren 1993/94 och 1994/95
om högst 287 milj.kr. resp. 246 milj.kr.

1989/90:NU40

I motion 1989/90:N45 (c) begärs att 20 milj.kr. skall anvisas för
satsningar på informationsteknologi med inriktning på små och medelstora
företag. Motionärerna erinrar om att det nationella informationsteknologiprogrammet
upphör i och med utgången av innevarande
budgetår. I centerns partimotion 1989/90:N57, som har väckts med
anledning av den näringspolitiska propositionen, finns ett liknande
yrkande. Detta har utskottet behandlat i betänkandet 1989/90:NU30
(s. 62). Utskottet hänvisar till denna behandling och föreslår att det
aktuella yrkandet i motion 1989/90:N45 (c) inte skall föranleda någon
åtgärd av riksdagen.

I denna motion har också föreslagits att utöver vad regeringen har
föreslagit 10 milj.kr. skall anslås till STU:s programverksamhet. Dessa
medel skulle avdelas för en utökning av stödet till enskilda uppfinnare.

Från miljöpartiet de grönas sida föreslås i motion 1989/90:N43 en
minskning av de två anslagen till STU med totalt ca 75,6 milj.kr.
jämfört med regeringens förslag. Härav skulle ca 31,9 milj.kr. vara en
ren anslagsminskning. Resterande ca 43,7 milj.kr. skulle användas för
ny verksamhet i enlighet med vad som har föreslagits i motion
1989/90:N224 (mp) från allmänna motionstiden. Där krävs att en
delegation för ekologisk teknik skall inrättas. Delegationen skulle ha
till uppgift att stödja ekologiskt sund och energibesparande teknikutveckling.
Enligt motionärerna stimuleras inte utvecklingen av alternativ
teknik med den företagskultur som råder inom STU. I denna
motion har också framställts ett motsvarande yrkande om en minskning
av anslagen till STU.

I den näringspolitiska propositionen föreslås vissa innovationsfrämjande
insatser. Bl.a. föreslås ökade satsningar på uppfinningsverksamhet.
Utskottet har tillstyrkt dessa förslag i betänkandet 1989/90:NU30
(s. 57). Härvid har utskottet avstyrkt en motion (fp) med krav på
omfördelning av STU:s anslag i syfte att uppfinnare skall ges ökat stöd.
Motionen har följts upp i en reservation (fp, c).

Även i frågan om stödet till uppfinnare hänvisar utskottet till
nyssnämnda betänkande. Någon höjning av anslaget till STU i enlighet
med vad som begärs i motion 1989/90:N45 (c) är enligt utskottets
mening inte erforderlig.

Vidare avstyrker utskottet kravet i motion 1989/90:N224 (mp) på att
en delegation för ekologisk teknik skall inrättas. Utskottet ser ingen
anledning att STU skall undandras ansvaret för en ekologiskt sund
teknikutveckling.

Utskottet tillstyrker följaktligen regeringens förslag om anslag rörande
STU:s verksamhet. Här behandlade motioner avstyrks i aktuella
delar.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens begäran om bemyndigande
för STU:s framtida åtaganden.

I motion 1989/90:N45 (c) begärs också att riksdagen i ett uttalande till
regeringen skall påtala vikten av att STU:s insatser riktas mot de små
och medelstora företagen.

1989/90:NU40

Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att STU:s
verksamhet under senare år har kommit att i allt högre grad inriktas
på stöd till de små och medelstora företagen. Verksamheten inom
STU:s program 2 och 3 har en markant småföretagsprofil. Den föreslagna
inriktningen av dessa program under den kommande treårsperioden
innebär att STU:s profilering mot de små och medelstora
företagen förstärks ytterligare.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det berörda yrkandet
i motion 1989/90:N45 (c) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen.
Motionen avstyrks sålunda i här berörd del.

I detta sammanhang behandlar utskottet också ett yrkande i motion
1989/90:N40 (m) om särskilda forskargrupper. Med hänvisning till en
rapport som Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har publicerat
(IVA-Rapport 375) uttalar motionärerna att forskningen inom viktigare
teknikområden bör fokuseras till valda frontavsnitt. Sålunda bör
resurserna koncentreras till ett antal forskargrupper "av hög internationell
klass". Därigenom premieras kvalitet, heter det i motionen. En
engelsk term för en sådan grupp är centre of excellence. Regeringen
borde enligt motionärerna för riksdagen redovisa förslag om hur
sådana centra skall byggas upp.

Som tidigare har nämnts skall STU koncentrera sina resurser för
forskningsstöd till riktad teknisk grundforskning och till tillämpad
teknisk forskning. I propositionen anges ett antal teknikområden som
härvidlag skall prioriteras. Enligt utskottets mening bör statsmakterna
inte medverka till att vissa forskargrupper får en högre rangordning än
andra inom dessa teknikområden. Om så anses önskvärt får forskarsamhället
ta initiativ till detta. Motion 1989/90:N40 (m) avstyrks i
aktuell del.

Teknikvetenskapligt forskningsråd

Som har redovisats i det föregående föreslås i propositionen (s. 429)
att ett teknikvetenskapligt forskningsråd skall inrättas i syfte att den
tekniska grundforskningen skall stärkas. Det nya rådet skall överta den
verksamhet som har bedrivits inom ramen för STU:s forskningsrådsfunktion.
Även medel motsvarande dem som tidigare har anvisats till
STU för viss annan verksamhet som rör grundforskningen — bl.a. på
energiområdet — skall överföras till det teknikvetenskapliga forskningsrådet.
Regeringen förutsätter att rådet fullföljer de åtaganden som
har gjorts av forskningsrådsfunktionen vid STU.

Enligt förslaget i propositionen skall rådet byggas upp successivt
under en period fram till mitten av 1990-talet. Rådets organisation,
som regeringen har att fetta beslut om, avses motsvara den som övriga
forskningsråd har. Till verksamheten under budgetåret 1990/91 föreslås
riksdagen anslå 67 milj.kr., och för de två därpå följande budgetåren
har regeringen beräknat anslag om 99 milj.kr. resp. 152 milj.kr. Det
föreslås att rådet skall inordnas under industridepartementet.

Förslaget om inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd
avvisas inte i någon motion. Det möter dock kritik från i princip tre

1989/90:NU40

olika utgångspunkter, nämligen beträffande rådets inriktning, dess
departementstillhörighet och omfattningen av dess resurser. Utskottet
behandlar dessa frågor var för sig i det följande.

Från centerns sida begärs i motionerna 1989/90:N44 och
1989/90:N45 att rådet skall vara ett miljö- och teknikvetenskapligt
forskningsråd. Enligt motionärerna är det särskilt angeläget att framväxten
av miljöanpassade produktionsprocesser främjas. Rådets forskningsstödjande
verksamhet borde vidare inriktas på miljöfrågor rörande
bl.a. energiförsörjningen, boendet och transportsystemet. Också i
motion 1989/90:N43 (mp) anförs — dock utan yrkande i saken — att
det är väsentligt att det nya rådet uppmärksammar miljöfrågor på bl.a.
trafikområdet.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en kraftfull satsning
bör göras på grundforskningen inom det tekniska området. Förslaget
i propositionen om inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd
tillstyrks därför. Utskottet har svårt att följa argumenteringen
från centerns sida för att det nya rådet skall utvidgas till ett miljö- och
teknikvetenskapligt forskningsråd. Motionärerna synes mena att ett
teknikvetenskapligt forskningsråd inte skulle vara ägnat att främja
miljöteknisk forskning. Utskottet är av motsatt uppfattning. Miljövänlighet
och resurssnålhet utgör allt viktigare utgångspunkter vid utvecklingen
av ny industriell produktionsteknik. Det betonas också i propositionen
att det nya rådet skall utses av en sådan samling elektorer att
det även fångar in bl.a. miljöteknik.

De nuvarande forskningsrådens arbetsområden är i huvudsak baserade
på fakultetsindelningen inom högskoleväsendet. Som nämnts ökar
miljöfrågornas betydelse vid val av forskningsprojekt. Detta torde gälla
inom alla forskningsråd. Inte minst skogs- och jordbrukets forskningsråd,
som har att stödja forskning inom skogsbruket, jordbruket och
trädgårdsnäringen, har anledning att bevaka miljöinriktad forskning.
Här berörda delar av motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c)
avstyrks.

Som har redovisats i det föregående skall det nya forskningsrådet
överta den verksamhet som för närvarande bedrivs inom STU:s forskningsrådsfunktion.
Det förutsätts i propositionen att de åtaganden som
har gjorts inom ramen för denna funktion skall fullföljas av det
teknikvetenskapliga forskningsrådet. Emellertid skall även medel motsvarande
dem som tidigare har anvisats till STU för viss annan grundforskningsverksamhet
— t.ex. på energiområdet — överföras till det
nya rådet. Enligt utskottets mening är det angeläget att STU i samarbete
med rådet finner former som möjliggör att denna verksamhet i
möjligaste mån kan genomföras enligt tidigare planer. Riksdagen bör i
ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.

Frågan om det nya rådets departementstillhörighet tas upp i tre motioner
som näringsutskottet har att behandla.

1989/90:NU40

I motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c) föreslås att rådet
i likhet med de befintliga forskningsråden skall tillhöra utbildningsdepartementet.
I annat fell finns risk för, menar motionärerna, att rådet
utvecklas till ett utpräglat sektorsorgan.

Vänsterpartiet kommunisterna stöder enligt motion 1989/90:N42 —
med motivering i motion 1989/90:Ubl39 — regeringens förslag om
inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd. Partiet ställer sig
emellertid tveksamt till att rådet skall ligga inom industridepartementets
verksamhetsområde. Rimligare vore, anförs det, att grundforskningen
samlas under utbildningsdepartementet. Man förklarar sig dock
beredd att acceptera den föreslagna lösningen som en övergångsform
under den kommande treårsperioden under förutsättning att verksamheten
utvärderas med avseende på hur placeringen under industridepartementet
har påverkat den tekniska grundforskningen.

Från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida har den nu
aktuella frågan berörts utifrån mer generella utgångspunkter i motioner
som har hänvisats till utbildningsutskottet. I motion
1989/90:Ubl23 (fp) framförs synpunkter rörande bl.a. det teknikvetenskapliga
forskningsrådet vilka har starkt släktskap med det nyss refererade
resonemang som åberopas i motion 1989/90:N42 (vpk). Folkpartiet
accepterar att det inrättas forskningsråd under andra departement
än utbildningsdepartementet. Men detta ställningstagande är ingalunda
självklart, betonas det. Placeringen av forskningsråd under t.ex. industridepartementet
kan, hävdas det i motionen, ses som det första steget
i ett slags sektorisering av forskningsråden. Motionärerna rekommenderar
att regeringen inför nästa forskningsproposition gör en seriös
analys av alternativet att alla råd av "grundforskningskaraktär" samlas
under utbildningsdepartementet.

I motion 1989/90:Ubl25 yrkar moderata samlingspartiet på att riksdagen
skall besluta att samtliga forskningsråd skall organiseras på ett
likartat sätt och inordnas under ett och samma departement.

Inte heller miljöpartiet har framställt något särskilt yrkande rörande
inplaceringen av det föreslagna teknikvetenskapliga forskningsrådet.
Partiets företrädare i näringsutskottet har emellertid vid utskottsbehandlingen
förordat att rådet skall inordnas under miljödepartementet
i syfte att miljöfrågorna skall uppmärksammas i ökad utsträckning i
samband med teknikutveckling.

Näringsutskottet har i ett yttrande (1989/90:NU8y) till utbildningsutskottet
kommenterat den nu aktuella frågan. I yttrandet har en mer
utförlig motivering till de olika motionsyrkandena redovisats. Även en
mer grundlig bakgrundsbeskrivning i saken har lämnats i detta yttrande,
till vilket utskottet nu hänvisar. Yttrandet är fogat till utbildningsutskottets
betänkande (1989/90:UbU25) om forskning.

I enlighet med vad näringsutskottet har anfört i detta yttrande
tillstyrker utskottet regeringens förslag att det teknikvetenskapliga
forskningsrådet skall inordnas under industridepartementet. Som anförs
i motion 1989/90:N42 (vpk) — och även i motion 1989/90:Ubl23
(fp) som utbildningsutskottet har att behandla — kan det finnas skäl
att i samband med arbetet på nästa fierårsprogram för forskningspoliti -

1989/90: NU40

ken utvärdera konsekvenserna av denna placering. Riksdagen bör i ett
uttalande uppmana regeringen att tillse att en sådan utvärdering kommer
till stånd. Med det sagda avstyrks motionerna 1989/90:N44 (c) och
1989/90:N45 (c) såvitt nu är i fråga.

För det nya forskningsrådets verksamhet under budgetåret 1990/91
föreslås riksdagen som tidigare nämnts anvisa 67 milj.kr. För de två
därpå följande åren bör enligt regeringen 99 milj.kr. resp. 152 milj.kr.
avsättas.

I motion 1989/90:N44 (c) begärs för det kommande budgetåret ett
anslag av 100 milj.kr. till det miljö- och teknikvetenskapliga forskningsråd
som motionärerna har föreslagit skola inrättas. Medelsbehovet
för de två därpå följande budgetåren bör analyseras ytterligare i regeringskansliet,
anförs det. Förslag i frågan bör tillställas riksdagen
genom 1991 års budgetproposition. Enligt motionärerna bör rådet
tillföras betydande resurser genom en omfördelning av medel som har
avsatts för bl.a. energi-, bygg-, miljö- och arbetsmiljöforskning.

Enligt ett yrkande i motion 1989/90:N43 (mp) skall riksdagen anslå
48 milj.kr. för det nya rådets verksamhet under budgetåret 1990/91. I
detta belopp har inkluderats ett belopp av 10 milj.kr. för materialteknisk
forskning, som enligt motionärerna bör administreras av detta
råd. Utskottet kommer i ett följande avsnitt att behandla ett förslag i
propositionen om att 10 milj.kr. särskilt skall anvisas till STU för
materialteknisk forskning.

Utskottet anser att riksdagen bör följa regeringens förslag och sålunda
för budgetåret 1990/91 anslå 67 milj.kr. till det teknikvetenskapliga
forskningsrådet. Även förslagen i propositionen beträffande anslagen
för budgetåren 1991/92 och 1992/93 tillstyrks.

Medlen bör anslås under huvudtiteln för det departement som
utskottet i det föregående har ansett böra handlägga frågor om det nya
forskningsrådet.

Av det sagda följer att motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N43
(mp) avstyrks i ifrågavarande delar.

Utskottet behandlar här även ett yrkande i motion 1989/90:N43 (mp)
om fusionsforskning. Motionärerna är kritiska till Sveriges medverkan
i EG:s fusionsforskningsprogram. Regeringen har i avsnitt 17 (utbildningsdepartementet)
i propositionen under anslaget Europeisk forskningssamverkan
(s. 321) beräknat kostnaderna för det svenska deltagandet
i detta program till 53,8 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Enligt
motionärerna bör dessa medel i stället anslås till det teknikvetenskapliga
forskningsrådet för forskning rörande ekologiskt sund energiteknik.

Utbildningsutskottet har (1989/90:UbU25) tillstyrkt regeringens förslag
om medel för Sveriges deltagande i fusionsforskningsprogrammet
inom EG. Centerns och miljöpartiets företrädare i utbildningsutskottet
har i en reservation tillstyrkt en motion (c) med krav på att det
svenska deltagandet skall upphöra och att det aktuella anslaget skall
reduceras med 53,8 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

1989/90:NU40

2 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 40

Enligt näringsutskottets mening saknas det skäl att ta upp frågan om
fusionsforskningssamarbetet med EG även i detta betänkande. Med
hänvisning till utbildningsutskottets behandling avstyrks motion
1989/90:N43 (mp) i nu berörd del.

Materialteknisk forskning

I enlighet med förslag från STU och naturvetenskapliga forskningsrådet
föreslås i propositionen (s. 431) att medel särskilt skall anvisas till
STU för materialteknisk forskning i form av tvärvetenskapliga konsortier.
Det konstateras att teknisk utveckling inom materialområdet blir
alltmer komplex och kräver kompetens från olika discipliner. Enligt
regeringen bör riksdagen anvisa 10 milj.kr. for stöd till den aktuella
forskningen under budgetåret 1990/91. Under de två därpå följande
budgetåren borde 25 milj.kr. resp. 40 milj.kr. anslås.

Regeringens förslag om ett särskilt stöd till den tvärvetenskapliga
forskningen på det materialtekniska området har inte mött kritik i
någon motion. Dock föreslås, som tidigare har nämnts, i motion
1989/90:N43 (mp) att det teknikvetenskapliga forskningsrådet och inte
STU skall administrera stödet. Enligt motionärerna är den aktuella
forskningen av grundforskningskaraktär.

Utskottet finner inget bärande motiv för motionärernas förslag och
tillstyrker propositionen i aktuell del. Motion 1989/90:N43 (mp) avstyrks
såvitt nu är i fråga.

Geovetenskaplig forskning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i sin anslagsframställning
för budgetåret 1990/91 lämnat förslag till program för geovetenskaplig
forskning under budgetåren 1990/91 — 1992/93.-Det finns för närvarande
inga medel som särskilt har anvisats för att stödja sådan forskning.
Enligt SGU bör myndigheten tilldelas uppgiften att stödja riktad
geovetenskaplig grundforskning och tillämpad geovetenskaplig forskning.
Vidare borde medel härför anslås till SGU.

Regeringen instämmer i SGU:s uppfattning och föreslår i propositionen
(s. 408) ett nytt anslag for detta ändamål. För budgetåret 1990/91
föreslås riksdagen anvisa 3 milj.kr. över detta anslag; för de två därpå
följande budgetåren skulle anslaget upptas till 4 milj.kr. resp. 5
milj.kr.

Utskottet har inget att erinra emot regeringens förslag och tillstyrker
alltså propositionen i nu aktuell del.

Rymdverksamhet

Nu gällande riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet fastställdes
år 1986 (prop. 1985/86:127, NU 1985/86:21). I samband därmed
fattades beslut om en totalram av 966 milj.kr. i 1985 års prisnivå för
rymdverksamheten inom industridepartementets område under budgetåren
1986/87—1989/90. Industrin förutsattes bidra med 60 milj.kr.

1989/90: NU40

Av ramen beräknades 780 milj.kr. för det svenska deltagandet i det
europeiska rymdorganet European Space Agency (ESA). I detta organ
är 13 europeiska stater medlemmar.

Tyngdpunkten i det svenska rymdprogrammet har alltså lagts på
europeiskt samarbete. Det primära målet för ESA är etablerandet av
en oberoende konkurrenskraftig europeisk rymdindustri. Verksamheten
inom ESA omfattar ett grundprogram och ett vetenskapligt program,
vilka båda är obligatoriska, och ett tillämpningsprogram bestående
av ett antal delprogram i form av utvecklingsprojekt m.m. Varje
land väljer vilka delprogram det vill delta i och med vilken ekonomisk
insats det skall ske. Industrikontrakten i programmen skall i princip
fördelas mellan de deltagande länderna i proportion till resp. lands
insats.

Medlemsländernas bidrag till ESA:s obligatoriska program beräknas
på grundval av bruttonationalprodukten (BNP). För Sveriges del betyder
detta enligt uppgift en andel av 3,5 % för år 1990. Den svenska
andelen av ESA:s totala budget — sålunda inkl. kostnaderna för de
frivilliga delprogrammen — uppgår for innevarande år till 2,0 %.
Denna andel har minskat något under senare år. Under perioden
1985—1989 har andelen varierat mellan 2,3 % och 2,7 %. Är 1987
fattades principbeslut om inriktningen på lång sikt av ESA:s verksamhet.
Beslutet innebar bl.a. att utvecklingen av tre stora projekt skulle
inledas — Ariane 5, Columbus och Hermes. Ariane 5 är en ny
generation av den europeiska bärraketen Ariane, Hermes en rymdfarkost
och Columbus ett system av bemannade och obemannade rymdplattformar.
Regeringen lämnade år 1987 ett bemyndigande till statens
delegation för rymdverksamhet, som är den centrala förvaltningsmyndigheten
för frågor rörande rymd- och fjärranalysverksamheten, att
delta i Ariane 5- och Hermesprojekten med svenska bidragsandelar om

2 % resp. 1,3 %. Ett motsvarande bemyndigande angående svenskt
deltagande i Columbusprojektet med en andel av 1 % lämnades i juni
1989.

I propositionen (s. 419) redovisas förslag till riktlinjer för den
fortsatta verksamheten på rymdområdet. Enligt regeringen bidrar ett
utökat svenskt deltagande i ESA till att svenska företag på området får
bättre förutsättningar för medverkan i det rymdteknologiska utvecklingsarbetet.
Vidare förordas en breddning av den svenska rymdindustrin
till nya teknikområden som delvis ligger utanför den etablerade
rymdindustrins kompetens. För att svensk industris möjligheter till
deltagande i ESA:s utvecklingsprojekt skall förbättras anser regeringen
att vissa förberedande insatser bör kunna påbörjas härvidlag inom
ramen för det nationella rymdprogrammet.

Riksdagen föreslås vidare för budgetåret 1990/91 anvisa ca 360,1
milj.kr. för svenskt deltagande i det europeiska rymdsamarbetet, m.m.
och ca 60,9 milj.kr. för den nationella rymdverksamheten. Jämfört
med innevarande budgetår innebär dessa förslag utökade anslag om
83,8 milj.kr. resp. 23,1 milj.kr. Det föreslås också att regeringen skall
bemyndigas att under det kommande budgetåret ingå nya förpliktelser

1989/90:NU40

med betalningar under kommande budgetår inom en ram av 454,7
milj.kr. för europeiskt rymdsamarbete och en ram av 20,0 milj.kr. för
den nationella rymdverksamheten.

I motion 1989/90:N43 (mp) krävs att förslagen avseende anslag till
och bemyndiganderam för europeiskt rymdsamarbete skall avslås. Med
hänsyn till behovet av resursförstärkningar till miljöförbättrande åtgärder
anser motionärerna det inte vara försvarbart att betydande medel
anslås till avancerade rymdprojekt. Ett liknande yrkande har framställts
i motion 1989/90:N224 (mp) från allmänna motionstiden.

En ökad svensk bidragsandel i kommande, frivilliga program inom
ESA förordas i motion 1989/90:N34 (m). Där erinras om att de
svenska andelarna i Ariane 5-, Hermes- och Columbusprojekten alla
ligger under Sveriges BNP-andel. Motionärerna föreslår ett uttalande
av riksdagen till regeringen i frågan.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag till riktlinjer
för den fortsatta rymdverksamheten. Förslaget i motion
1989/90:N34 (m) om att riksdagen skall uttala att Sverige i kommande
ESA-program skall delta med en andel som motsvarar dess BNP
avvisas av utskottet. Det bör samtidigt noteras att regeringens förslag
till anslag för europeiskt rymdsamarbete innebär en ökning med ca
30 % jämfört med vad som har anvisats för innevarande budgetår. De
föreslagna riktlinjerna tillstyrks alltså.

Vidare tillstyrker utskottet det aktuella anslaget och den aktuella
bemyndiganderamen för europeiskt rymdsamarbete. Härav följer att
motionerna 1989/90:N43 (mp) och 1989/90:N224 (mp) avstyrks i ifrågavarande
delar.

Regeringens förslag till motsvarande anslag och bemyndiganderam
för den nationella rymdverksamheten finner utskottet väl avvägda. De
tillstyrks sålunda.

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

EG:s nu löpande ramprogram för forskning och utveckling, som
sträcker sig t.o.m. år 1991, har en totalbudget på ca 47 miljarder
kronor. Ramprogrammet är uppdelat på ett antal program, såsom
miljö, medicin, informationsteknologi, telekommunikation och energi.
Varje program har en fastlagd budget. Det övergripande syftet med de
flesta programmen är att den europeiska industrins konkurrenskraft
skall stärkas. EG:s industripolitiska programsatsningar har särskilt betonat
informationsteknologi och telekommunikationsteknik.

De industriinriktade programmen har tidigare i princip varit öppna
för deltagande endast för EG:s medlemsländer. Företagens projektkostnader
finansieras normalt till 50 % genom bidrag från EG:s budgetmedel.
Under senare år har det givits möjlighet för företag och
institutioner från andra länder att delta på program- eller projektnivå,
dock utan bidrag till finansieringen från EG.

1989/90:NU40

Riksdagen har för innevarande budgetår anslagit totalt 16 milj.kr.
för stöd till svenskt deltagande i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram.
Härav har 15 milj.kr. anvisats efter förslag i 1989 års kompletteringsproposition
(prop. 1988/89:150 bil. 11, 1988/89:NU36).

Regeringen föreslår nu i propositionen (s. 427) att det aktuella
anslaget för nästa budgetår skall upptas till 61 milj.kr. Huvuddelen av
medlen skall disponeras av STU. Samma belopp skulle ställas till
förfogande under vartdera av de två därpå följande budgetåren. Enligt
regeringen är det angeläget att svenska företag och institutioner ges
förstärkta möjligheter att medverka i olika befintliga forsknings- och
utvecklingsprogram inom EG. Det är också, menar regeringen, väsentligt
att det finns en beredskap för stöd till svenskt deltagande inom nya
områden som anses intressanta.

Motionsyrkanden om såväl högre som lägre anslagsnivåer föreligger.
Förslag med förstnämnda syfte har framställts i motion 1989/90:N34
(m). Där förordas en höjning av anslaget till 100 milj.kr. Med hänsyn
till storleken på EG:s budget för stöd till forskning och utveckling
finner motionärerna regeringens förslag alltför blygsamt. Riksdagen
bör för det aktuella ändamålet anslå endast 31 milj.kr., anförs det i
motion 1989/90:N43 (mp). Motionärerna är av olika skäl kritiskt
inställda till många av de berörda forskningsprojekten inom EG. De
menar vidare att staten inte bör bekosta industriella tillämpningar
inom teknikforskningen och föreslår ett uttalande av riksdagen av
denna innebörd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag under de tre
kommande budgetåren för stöd till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete.
De här berörda delarna av motionerna 1989/90:N34
(m) och 1989/90:N43 (mp) avstyrks sålunda.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1989/90:N46
(vpk), som innehåller två nu aktuella yrkanden. Det första gäller
inriktningen på transport- och teknikforskningen. Motionärerna beklagar
bl.a. att regeringen inte har gjort några bedömningar av vilka
alternativa teknologiska strukturer och utvecklingsvägar som kan vara
möjliga nationellt eller internationellt inom dessa områden.

Frågor om forskningen på transportområdet behandlas av trafikutskottet
(1989/90:TU26). Näringsutskottet går inte vidare in på denna
fråga. I frågan om utveckling av alternativ högteknologi vill utskottet
anföra följande.

Utskottet har vid olika tillfållen, senast hösten 1989 (1989/90:NU9
s. 35), avstyrkt liknande motionsyrkanden från vänsterpartiet kommunisterna,
varvid partiets företrädare har reserverat sig. Bl.a. har hänvisats
till att det nationella informationsteknologiprogrammet har tagit
sikte på att förbättra möjligheterna att upprätthålla ett mått av tekniskt
och industriellt oberoende på detta centrala teknikområde. Riksdagen
har avslagit motionsyrkandena.

Utskottet ser inget motiv för ett ändrat ställningstagande från riksdagens
sida. Den nu aktuella delen av motion 1989/90:N46 (vpk) avstyrks
därför.

1989/90:NU40

Det andra yrkandet i motion 1989/90:N46 (vpk) går ut på att försvarsdepartementets
engagemang i det europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet
skall redovisas för riksdagen.

Mede! till det svenska informationsteknologiprogrammet har anvisats
bl.a. över försvarsdepartementets huvudtitel. Det framgår av försvarsdepartementets
del av propositionen (avsnitt 13, s. 121) att omfattningen
av och den långsiktiga inriktningen på forskningen på försvarsområdet
för närvarande övervägs inom regeringskansliet. En försvarspolitisk
proposition har aviserats till våren 1991.

Enligt utskottets mening bör inte heller det nu berörda yrkandet i
motion 1989/90:N46 (vpk) föranleda något initiativ av riksdagen. Motionen
avstyrks alltså även i denna del.

Forskning för ett avfallssnålt samhälle

Miljöanpassad produktutveckling samt behandling och hantering av
avfall Sr en alltmer växande betydelse, anförs det i propositionen.
Enligt regeringen bör medel särskilt avsättas för forskning på dessa
områden. I avsnitt 23 (miljödepartementet) i propositionen föreslås
(s. 464) att till forskning kring avfallshantering 4 milj.kr. skall anslås
för budgetåret 1990/91. Jordbruksutskottet har nyligen enhälligt tillstyrkt
detta förslag. I avsnitt 21 (industridepartementet), som näringsutskottet
har att behandla, framläggs (s. 433) vidare förslag om att 5
milj.kr. skall anvisas till forskning kring miljöanpassad produktutveckling.
Denna forskning skall syfta till att främja en ökad inriktning på
råvaror, tillverkningsprocesser m.m. som möjliggör ett från miljö- och
resurshushållningssynpunkt lämpligt slutligt omhändertagande. I denna
del av propositionen begärs också att riksdagen skall godkänna
regeringens förslag till program för de båda nu nämnda forskningsinsatserna.
Regeringen avser att tillsätta ett programråd som skall administrera
stödet från de två anslagen. Rådet skall byggas upp under en
treårsperiod.

Detta programråd bör inte tillsättas, anförs det i motionerna
1989/90:N40 (m) och 1989/90:N34 (m). Den aktuella verksamheten
borde kunna stödjas och samordnas via något av de befintliga forskningsråden,
sägs det i den förra motionen. I den senare anförs att STU
bör fa ansvaret för den berörda forskningen.

Från miljöpartiets sida begärs i motion 1989/90:N43 att de medel
som regeringen har föreslagit under de två nu aktuella anslagen skall
tillföras den delegation för ekologisk teknik som partiet har föreslagit
skola inrättas. Förslag härom har utskottet behandlat i det föregående.
I motionen finns också ett yrkande som berör det aviserade programrådet.
Motionärerna anser det vara positivt att detta råd inrättas men
menar att också befintliga forskningsråd bör tilldelas medel från de
båda anslagen.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att S milj.kr. skall
anslås till forskning kring miljöanpassad produktutveckling.

Vidare finner utskottet inte anledning att invända emot regeringens
avsikt att inrätta ett programråd för de aktuella forskningsinsatserna.

1989/90:NU40

Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna det i propositionen
framlagda förslaget till program för forskningen för ett avfallssnålt
samhälle. Med det sagda avstyrks motionerna 1989/90:N34 (m),
1989/90:N40 (m) och 1989/90:N43 (mp), alla i nu behandlad del.

Forskning om kooperativ verksamhet

I mitten av 1980-talet avtalade forskningsrådsnämnden och kooperationen
om ett femårigt program för forskning kring kooperativ verksamhet.
Programmet löper t.o.m. innevarande budgetår. Avsikten har varit
att sammanlagt ca 2 milj.kr. skall ställas till förfogande varje år för
olika forskningsprojekt. Dessa har bl.a. gällt statsvetenskapliga och
sociologiska frågor samt ledarskapsfrågor inom kooperationen.

I motion 1989/90:N38 (s) krävs ett fortsatt statligt stöd till kooperationsforskning.
Riksdagen borde därför i ett uttalande påtala vikten av
att berörda organ uppmärksammar och avsätter medel för den aktuella
forskningen. Vidare borde en fond för stöd till tvärvetenskaplig kooperationsforskning
inrättas. Enligt motionärerna bör även kooperativa
rådet ta initiativ till vissa insatser på området.

På uppdrag av kooperativa rådet har verksamheten inom programmet
för kooperationsforskning utvärderats. Resultatet av denna utvärdering
har hösten 1989 redovisats i rapporten Svensk kooperationsforskning
inför 90-talet — En översikt av hittillsvarande utveckling
med förslag till åtgärder (Ds 1990:2). I rapporten föreslås bl.a. ett nytt
femårigt forskningsprogram. Något förslag härom har inte framlagts i
propositionen.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1989/90:N38 (s) om
vikten av en allsidig och kontinuerlig kooperationsforskning. Ett väsentligt
inslag i arbetet med att stärka kooperationens roll i samhället
är satsningar på forskning kring kooperativ verksamhet.

Enligt utskottets mening finns det dock inte skäl för ett initiativ av
riksdagen i frågan. Utskottet förutsätter att regeringen bevakar utvecklingen
på området och — om så erfordras — återkommer med förslag
till åtgärder. Motion 1989/90:N38 (s) avstyrks med det sagda.

Forskning och inventering avseende torv

Motion 1989/90:N281 (m) från allmänna motionstiden innehåller fyra
yrkanden om forskning och inventering avseende torv. Enligt det
första skulle riksdagen besluta om ett utökat statligt stöd till såväl
grundläggande som tillämpad forskning kring torv. Detta stöd borde
enligt det andra yrkandet vara av långsiktig karaktär så att den svenska
kompetensen på området kan bevaras. Det tredje yrkandet går ut på att
ett centrum för forskningen på området skall inrättas i Umeå. Motionärerna
begär slutligen att en omfattande inventering av landets torvmarker
skall genomföras.

Utskottet har hösten 1989 (1989/90:NU9 s. 35) behandlat en delvis
liknande motion (vpk). Härvid erinrades bl.a. om att Stiftelsen Svensk
torvforskning stödjer forskning på området. Denna stiftelse bildades år
1983 av olika intressenter i torvnäringen och har som syfte att främja

1989/90:NU40

produktion och utnyttjande av torv. Stiftelsens verksamhet har hittills
primärt varit inriktad på torven som energikälla, men under senare år
har intresset vidgats till att avse också annan användning av torv. Bl.a.
har med detta syfte ett samarbete inletts med Sovjetunionen. Forskning
om torv bedrivs vidare med stöd från energiforskningsprogrammet.
Utskottet påpekade vidare att olika utredningar under senare tid har
tagit upp frågan om torvens miljöeffekter. Så gjorde bl.a. miljöavgiftsutredningen
i sitt betänkande (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken — energi och trafik. Utredningen anförde (s. 263) att
torvförbränning av miljöskäl bör beläggas med avgift för utsläpp av
koldioxid. Dock konstaterades att under senare år omfattande investeringar
har gjorts i anläggningar för brytning och förbränning av torv.
Med hänsyn till att införandet av en koldioxidavgift för torv drastiskt
skulle försämra de ekonomiska förutsättningarna för dessa investeringar
föreslog utredningen att torvförbränning tills vidare skulle undantas
från att beläggas med en sådan avgift. Regeringen har i proposition
1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. anslutit sig till denna
uppfattning. Det sägs i propositionen (s. 149) att det råder stor osäkerhet
om nettoeffekten av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser
vid brytning och förbränning av torv.

Bl.a. med hänvisning till att det fanns skäl för ytterligare analys av
torvens miljöeffekter avstyrkte utskottet hösten 1989 den aktuella
motionen. Denna fick stöd i en reservation (vpk). Riksdagen anslöt sig
till utskottets förslag.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och menar att motion
1989/90:N281 (m) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen.
Motionen avstyrks alltså.

Vissa regionala frågor

I fyra motioner från allmänna motionstiden har vissa regionala frågor
kring teknisk forskning och utveckling tagits upp. Motion
1989/90:N243 (s) går ut på att ett träforskningsinstitut skall lokaliseras
till Kalmar län. I motion 1989/90:N347 (c) krävs att nya forskningscentra
skall etableras i Skåne. Ett uttalande av riksdagen till regeringen
om att arbetet med miljöteknisk utveckling vid forskningsbyn IDEON
i Lund och Malmö bör stimuleras, begärs i motion 1989/90:N305
(mp). Slutligen borde riksdagen enligt motion 1989/90:N343 (c) påtala
att forsknings- och utvecklingsverksamheten i Västernorrlands län i
hög grad är beroende av statligt stöd.

Riksdagen har upprepade gånger på förslag av utskottet, senast
hösten 1989 (1989/90:NU9 s. 37), avslagit motionsyrkanden av liknande
karaktär. Utskottet har anfört att statsmakterna inte bör ge sig in på
bedömningar av angelägenheten av insatser i något visst län av det slag
som här avses. Detta gäller enligt utskottets mening alltjämt. De
aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.

1989/90:NU40

Energiforskning

1989/90: NU40

Bakgrund

Våren 1987 beslöt riksdagen om ett nytt treårsprogram för forskning
och utveckling på energiområdet (prop. 1986/87:80 bil. 12, NU
1986/87:33). Riksdagen hade fyra gånger tidigare, åren 1975, 1978,
1981 och 1984, fattat beslut om liknande treårsprogram.

Beslutet år 1987 innebar att omfattning och inriktning av energiforskningsprogrammet
under budgetåren 1987/88—1989/90 lades fast.
Totalt för perioden avsattes ca 1 050 milj.kr. för stöd till energiforskningsinsatser.
Huvuddelen av stödet — ca 882 milj.kr. — skulle
användas för verksamheten inom det särskilda energiforskningsprogrammet.
Resterande ca 168 milj.kr. beräknades för verksamhet som
skulle integreras i berörda myndigheters ordinarie verksamhet. Dessa
medel skulle anvisas över myndigheternas ordinarie basanslag.

Genom energifbrskningsprogrammet fördelas statens stöd till den
berörda forskningen. Programmet är ett instrument för styrning av
forskningen så att denna effektivt kan medverka till att skapa förutsättningar
för de energipolitiska mål som statsmakterna har beslutat om.
De övergripande riktlinjerna och omfattningen av verksamheten fastställs
av riksdagen. Det tillkommer vidare riksdagen att för varje
budgetår anslå medel för energiforskningen. För innevarande budgetår
har riksdagen anslagit 293,6 milj.kr. till energiforskningsprogrammet.
Den närmare fördelningen av anvisat belopp på olika program görs av
regeringen. Det åligger också regeringen att utfärda föreskrifter för
programorganens uppgifter och organisation, ärendenas handläggning
m.m. De berörda organen planerar forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom resp. område, samordnar aktiviteterna med andra
stödgivande organ, tar initiativ till projekt, fördelar det statliga stödet
samt följer och utvärderar projekten.

Statligt finansierade forskningsinsatser inom detta område förekommer
även utanför energiforskningsprogrammets ram. Sådan verksamhet
bedrivs bl.a. av statens råd för byggnadsforskning och statens
vattenfalIsverk (Vattenfall). Till denna forskning kommer de satsningar
som görs av den övriga kraftindustrin och andra grenar av näringslivet.

Efter beslut av regeringen tillkallades år 1988 en särskild utredare
(stadsdirektör Ingemar Skogö) med uppgift att lämna förslag till statens
fortsatta stöd till energiforskningen. Utredningen, som antog namnet
energiforskningsutredningen, redovisade i juni 1989 resultatet av sitt
arbete i betänkandet (SOU 1989:48 och 49) Energiforskning för framtiden
— Förslag till statligt program den 1 juli 1990—30 juni 1993 för
forskning inom energiområdet m.m. Utredningen anser att systemet
med ett särskilt energiforskningsprogram bör fortsätta och lämnar
förslag till omfattningen av och inriktningen på verksamheten under
de tre kommande budgetåren. Utredningens förslag har remissbehandlats.
En sammanställning av remissinstansernas synpunkter har publicerats
av miljö- och energidepartementet (Ds 1990:18).

Riktlinjer för energiforskningen

1989/90:NU40

I enlighet med energiforskningsutredningeiis förslag föreslås i propositionen
(s. 434 f.) ett nytt treårigt energi forskningsprogram. Enligt regeringen
bör staten i första hand stödja grundforskningen på området.
Kraftföretagen och andra industriella aktörer borde liksom hittills
aktivt svara för utveckling och kommersialisering av ny energiteknik.
Energiforskningsprogrammet bör enligt regeringen vara inriktat på att
stödja sådan teknik som kan komma till praktisk användning efter år
2000. Tre huvuduppgifter för energiforskningsprogrammet anges, nämligen -att

bygga upp baskompetensen på området,

-att underlätta omställningen av energisystemet vid kärnkraftsaweck lingen,

och

-att möjliggöra en anpassning av energisystemet till ökad miljö- och

klimathänsyn.

De nuvarande programmen inom energiforskningsprogrammet är
inriktade huvudsakligen på tillförsel resp. användning av energi. Regeringen
anser att det kommande energiforskningsprogrammet bör indelas
främst efter skilda teknikområden. Enligt regeringens förslag skall
energiforskningsprogrammet inrymma nio program. För nästa budgetår
föreslås riksdagen anvisa 343,8 milj.kr. till denna verksamhet.
Fördelningen av dessa medel på olika program framgår av propositionen
(s. 438). Utöver detta stöd har regeringen under vissa andra anslag
beräknat totalt 28,6 milj.kr. för energiforskningsinsatser som skall
integreras i berörda myndigheters ordinarie verksamhet. För de två
därpå följande budgetåren skall anslagen till energiforskningen prisoch
löneomräknas. Från anslagen till energiforskningsprogrammet för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 skall dock 4 milj.kr. resp. 10 milj.kr.
avsättas till det i det föregående behandlade teknikvetenskapliga forskningsrådet.
Utskottet återkommer till frågan om anslag till energiforskningen
i ett följande avsnitt.

Enligt regeringen är det angeläget att kommunerna i större omfattning
än för närvarande engagerar sig i arbetet med att utveckla ny
teknik för omställningen av energisystemet. Regeringen avser därför att
ta upp överläggningar med kommunerna och andra berörda aktörer
för att närmare klarlägga formerna för ett sådant utökat engagemang
från kommunernas sida.

Energiforskningsutredningen har föreslagit att energiteknikfonden,
som inrättades år 1988 efter beslut av riksdagen (prop. 1987/88:90, NU
1987/88:40), i ökad utsträckning skall utnyttjas för stöd till energiprojekt
av utvecklingskaraktär. Från denna fond får — enligt förordningen
(1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. — lämnas
stöd till projekt inom energiområdet med något av vissa angivna
syften. Det kan gälla utveckling, provning eller demonstration av ny
teknik eller system där ny teknik utnyttjas, användning av nyutvecklad
teknik vid uppförandet av en fullskaleanläggning i fall då projektet är
förenat med stora kommersiella risker och slutligen uppförande av
småskaliga el- eller värmeproduktionsanläggningar som utnyttjar nyut -

vecklad teknik eller beprövad teknik i nya tillämpningar. Till energiteknikfonden
överfördes vissa tidigare avsatta medel. Vidare medgav
riksdagen att inkomster som svarar mot 10 kr. per m3 olja av den
särskilda skatten på oljeprodukter — vid dåvarande oljeförbrukning ca
100 milj.kr. per år — skulle 0 fbnderas hos riksgäldskontoret och
disponeras för energiteknikfonden. Det meddelas i propositionen att
regeringen avser att återkomma till frågan om eventuella förändringar
av energiteknikfondens inriktning i den energipolitiska proposition
som är avsedd att bli avlämnad till riksdagen hösten 1990.

Alla oppositionspartier utom folkpartiet har framställt yrkanden om
riktlinjer för energiforskningen.

I motion 1989/90:N36 (m) konstateras att ett betydande statligt stöd
har anslagits till forskning och utveckling på energiområdet under de
senaste femton åren. Trots detta, anförs det, har inga nya kommersiella
genombrott gjorts. Motionärerna anser att nya avvägningar måste göras
inom energiforskningsområdet. Bl.a. borde klimatforskningen prioriteras.
Det är också angeläget att det skapas klarhet i hur det ökande
behovet av elkraft skall kunna tillgodoses. Vidare, sägs det i motionen,
är det viktigt att de olika forskningsinsatserna på området samordnas.
Det erinras om att Vattenfall har beslutat att investera totalt 1 miljard
kronor i ett tioårigt bioenergiprojekt. Detta borde leda till att de
statliga anslagen till forskningen på detta område reduceras. Motionärerna
är tveksamma till att introduktionen av ny energiteknik skall
planläggas i statliga program. De föreslår att anslaget till energiforskningsprogrammet
skall minskas med 51,8 milj.kr. jämfört med vad
regeringen har föreslagit; någon specifikation av hur denna reduktion
skulle fördelas på olika program lämnas inte.

Det måste skapas resurser som möjliggör för små, oberoende aktörer
att kunna hävda sig på energimarknaden, anförs det i motion
1989/90:N45 (c). Därför borde energiforskningsprogrammet kompletteras
med den energins utvecklingsfond som centern i annat sammanhang
— motion 1989/90:N446 (c) — har föreslagit skola inrättas.
Enligt detta förslag skulle fonden finansieras med en särskild avgift
med 2 öre per kWh på all elenergi. Fondmedlen, vid nuvarande
elproduktion ca 2,5 miljarder kronor, skulle användas för stöd till
investeringar som syftar till energihushållning och effektivare energianvändning
eller till alternativ energiproduktion. Av fondens medel
skulle 100 milj.kr. avsättas för stöd till riskfyllda och tekniskt avancerade
energiprojekt. Företrädare för centern har i motion 1989/90:N421
från allmänna motionstiden krävt ökade forskningsinsatser rörande
bioenergi. Genom forskning och utveckling kan den mångfald av
grödor skapas som möjliggör att odlingslandskapets karaktär kan bevaras,
heter det i motionen.

Vänsterpartiet kommunisterna kan i stort sett ansluta sig till regeringens
förslag till riktlinjer för energiforskningen, anförs det i motion
1989/90:N37 (vpk). Dock bör enligt motionärerna forskningen ha som
mål att energisystemet skall anpassas så att det inte har negativ inverkan
på miljön och klimatet. Med anledning härav borde forskningen
kring förnyelsebara energikällor prioriteras.

1989/90:NU40

Motion 1989/90:N43 (mp) innehåller tre yrkanden som rör riktlinjer
för energiforskningen. Enligt det forsta borde riksdagen besluta om
en höjning av anslagen till forskning kring energisnål teknik för det
kommande budgetåret med 90 milj.kr. jämfört med vad regeringen har
föreslagit. Vidare borde riksdagen fatta beslut om att till programmen i
energiforskningsprogrammet som rör bränsle-, förbrännings- och värmeteknik
skall utöver vad regeringen har föreslagit totalt 90 milj.kr.
anvisas. Härav skulle 60 milj.kr. avsättas för ytterligare forskning kring
biobränslen och deras förädling till biogas eller metanol och 30
milj.kr. för ytterligare forskning kring vindenergi. Det tredje aktuella
yrkandet i motionen gäller konsekvensanalyser inom forskningen.
Motionärerna anser att sådana analyser, om de över huvud taget
förekommer, görs för sent vid utvecklingen av t.ex. en ny teknik. På
detta sena stadium, fortsätter motionärerna, kan man av ekonomiska
skäl normalt inte avbryta utvecklingen oavsett vad analysen har givit
för resultat. Okade forsknings- och utvecklingsinsatser i fråga om
vindkraft begärs också i motion 1989/90:N39 (mp). Enligt motionärerna
bör nationella mål för introduktionen av vindkraft sättas upp. Med
utgångspunkt i dessa borde det tillses att erforderliga förutsättningar
för utveckling och framtagning av fungerande prototyper och systemlösningar
på området skapas. I detta sammanhang behandlar utskottet
också ett yrkande i motion 1989/90:N480 (mp) från allmänna motionstiden.
Detta går ut på att den grundläggande forskningen kring biogas
skall intensifieras. På längre sikt, anför motionärerna, kan biogastekniken
utvecklas till ett slagkraftigt alternativ såväl för den lokala avfallshanteringen
som för energiförsörjningen på landsbygden.

Ett stort antal motionsyrkanden om energipolitiken har väckts under
allmänna motionstiden och hänvisats till näringsutskottet. Dessa
gäller bl.a. riktlinjer för energipolitiken, energihushållning, kärnkraftsavveckling
och frågor om olika bränslen. Utskottet har beslutat föreslå
riksdagen att behandlingen av yrkanden som gäller energipolitikens
inriktning skall uppskjutas till riksmötet 1990/91, så att de kan tas upp
i anslutning till den proposition om den framtida energipolitiken som
regeringen avser att avlämna till riksdagen hösten 1990. Inom utskottet
har centerns, vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiets företrädare
reserverat sig mot utskottets här nämnda beslut. Talmanskonferensen
har lämnat utskottets anmälan om det planerade uppskovet
utan erinran.

Bland de motioner vars behandling sålunda uppskjuts till nästa
riksmöte ingår sådana som har nära anknytning till dem som utskottet
nu har att ta upp. Utskottet avser härvid närmast motioner om
utvecklingen av vindkraft (c; vpk; mp), om tillsättande av en biobränslekommission
(fp) och om andra åtgärder för att utvecklingen av
bioenergi skall främjas (c; vpk; mp). Till denna grupp hör även den i
det föregående nämnda motionen 1989/90:N446 (c) med krav på
inrättande av en energins utvecklingsfond.

Det bör alltså observeras att utskottet i det följande inte går in på
frågor om energipolitikens inriktning m.m. utan endast tar upp förslag

1989/90:NU40

och yrkanden rörande riktlinjer för energiforskningen. Frågor om
energibeskattningen m.m. har utskottet behandlat i ett yttrande
(1989/90:NUlOy) som i dagarna har avlämnats till skatteutskottet.

Utskottet vill i frågan om riktlinjer för energiforskningen anföra
följande.

I enlighet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att
den statligt finansierade forskningen inom energiområdet- bör inriktas
mot grundforskning och mer långsiktigt tillämpad forskning. Därigenom
kan en baskompetens byggas upp som är nödvändig för att nya
tekniska lösningar inom energiförsörjningen skall kunna utvecklas.
Även de två andra huvuduppgifter för energiforskningsprogrammet
som skisseras i propositionen, nämligen att underlätta omställningen
av energisystemet vid kärnkraftsawecklingen och att möjliggöra en
anpassning av energisystemet till ökad miljö- och klimathänsyn, kan
utskottet ansluta sig till. Beträffande den sistnämnda uppgiften finner
utskottet ingen avgörande skillnad mellan vad som sägs i propositionen
och vad som begärs i motion 1989/90:N37 (vpk). Något särskilt uttalande
av riksdagen med anledning av den aktuella delen av denna motion
synes inte erforderligt.

Liksom hittills bör, menar utskottet, kraftföretagen och andra industriella
aktörer svara för utveckling och kommersialisering av ny
energiteknik. Utskottet är inte här berett att pröva förslaget från
centerns sida om inrättande av en energins utvecklingsfond. Som
tidigare nämnts har behandlingen av motion 1989/90:N446 (c) med
krav härom uppskjutits till nästa riksmöte.

Vidare instämmer utskottet i vad som anförs i motionerna
1989/90:N39 (mp), 1989/90:N43 (mp), 1989/90:N421 (c) och

1989/90:N480 (mp) om att en ökad vindkraftsproduktion och en ökad
användning av bioenergi och biogas är angelägen. Enligt utskottets
mening bör dock riksdagen inte fatta beslut om högre anslagsnivåer för
forskningen på dessa områden än vad som regeringen har beräknat i
sitt förslag till energiforskningsprogram. Utskottet finner heller inte
skäl till något uttalande av riksdagen i dessa frågor. De nyssnämnda
motionerna avstyrks följaktligen i denna del. Under nästa riksmöte
kommer, som har redovisats i det föregående, motioner med andra
krav på åtgärder rörande utvecklingen för de nu nämnda områdena att
behandlas.

Med det anförda tillstyrks propositionen såvitt gäller nu behandlade
riktlinjer för energiforskningen. Härav följer att utskottet avstyrker
även den här berörda delen av motion 1989/90:N36 (m).

I motion 1989/90:N462 (c) från allmänna motionstiden begärs att
statligt stöd till forskningsinsatser på miljö- och energiområdet även
skall kunna omfatta praktiska tillämpningar av ny teknik. Projekt som
har passerat det rena forskningsstadiet men som ännu inte har nått
utvecklingsnivån att kunna kommersialiseras har enligt motionärerna
svårt att erhålla erforderligt ekonomiskt stöd.

En liknande motion (c) avstyrktes av utskottet våren 1989. Utskottet
(1988/89:NU25 s. 68) erinrade om att stöd från den här tidigare

1989/90.NU40

nämnda energiteknikfonden kan lämnas till projekt vars ändamål är
att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik.
Motionen fick stöd i en reservation (c, vpk, mp). Riksdagen följde
utskottet.

Utskottet finner inte anledning till ändrat ställningstagande. Den nu
berörda delen av motion 1989/90:N462 (c) avstyrks således.

Studsvik AB

Studsvik AB (tidigare AB Atomenergi) byggdes upp under utvecklingen
av det svenska kärnkraftsprogrammet. I enlighet med statsmakternas
intentioner började företaget under 1970-talet att engagera sig i
projekt utanför kärnenergiområdet. Tillsammans med dotterbolag har
företaget för närvarande ca 850 anställda.

Verksamheten vid Studsvik var från början helt anslagsfiriansierad.
Numera svarar de statliga anslagen för endast ca 10 % av företagets
totala intäkter. För innevarande budgetår har riksdagen över ett särskilt
anslag anvisat 48 milj.kr. till Studsvik (prop. 1988/89:100 bil. 16,
1988/89:NU25). Enligt regeringen bör statens bidrag till verksamheten
vid Studsvik i fortsättningen anvisas via energiforskningsprogrammet.
Den forskning och utveckling som bedrivs inom företaget har, sägs det
i propositionen (s. 442), stor betydelse i samband med den pågående
omställningen av energisystemet. För nästa budgetår har regeringen
beräknat ett statligt stöd till Studsvik om totalt 63 milj.kr. Stödet
fördelar sig på dels ett bidrag om 20 milj.kr. till icke-kärnteknisk
forskning och utveckling, dels ett driftsbidrag om 24 milj.kr. för
R2-reaktorn, dels ett bidrag om 19 milj.kr. för övrig kärnteknisk
forskning och utveckling. I linje med vad energiforskningsutredningen
har föreslagit aviserar regeringen tillsättandet av ett programråd med
uppgift att styra användningen av statens stöd till den icke-kärntekniska
forskningen och utvecklingen vid Studsvik. Frågan om
R2-reaktorns användning inom forskningen bör enligt regeringen analyseras
ytterligare. Det meddelas i propositionen att naturvetenskapliga
forskningsrådet kommer att ges i uppgift att utvärdera den reaktorbaserade
naturvetenskapliga forskning som bedrivs vid R2-reaktorn. Det
statliga stödet till den övriga kärntekniska forskningen och utvecklingen
vid Studsvik kommer övergångsvis att transfereras via detta forskningsråd.

Den icke-kärntekniska verksamheten vid Studsvik bör inte särbehandlas
i förhållande till annan forskning, anförs det i motion
1989/90:N36 (m). Motionärerna är kritiska till regeringens planer på
att tillsätta ett programråd för den nämnda verksamheten vid företaget.
De menar att statens stöd till denna verksamhet bör utgå via STU eller
statens energiverk.

I motion 1989/90:N45 (c) begärs att det statliga bidraget till den
kärntekniska verksamheten vid Studsvik skall minskas med totalt 30
milj.kr. jämfört med regeringens förslag; dessa medel borde i stället
anslås till STU för utökat stöd till enskilda uppfinnare och till insatser
för målinriktad forskning inom informationsteknologiområdet med

1989/90:NU40

utgångspunkt i småföretagens behov. Förslag härom har utskottet
behandlat i det föregående. Enligt motionärerna bör kärnkraftsföretagen
svara för huvuddelen av kostnaderna för den kärntekniska verksamheten.
Också i motionerna 1989/90:N37 (vpk) och 1989/90:N43
(mp) krävs en minskning av statens stöd till nämnda verksamhet vid
Studsvik. Stödet bör enligt den förra motionen minskas med 21
milj.kr. och enligt den senare med 28,5 milj.kr. i förhållande till
förslaget i propositionen. Dessa medel borde utnyttjas som stöd till
utökad forskning och utveckling kring förnyelsebara energikällor resp.
energiteknik i bebyggelse. Ett yrkande i motion 1989/90:N413 (mp)
från allmänna motionstiden går också ut på att statens bidrag till
verksamheten vid Studsvik skall minskas med 28,5 milj.kr.

Regeringens förslag till riktlinjer rörande forsknings- och utvecklingsverksamheten
vid Studsvik ger inte anledning till någon erinran
från utskottets sida och tillstyrks alltså. Utskottet har heller inget att
invända emot de i propositionen angivna beloppen för statens stöd
under budgetåret 1990/91 till de olika verksamheterna vid företaget.
Av det sagda följer att utskottet avstyrker alla här aktuella motionsyrkanden.

Vissa planerings- och organisationsfrågor m.m.

Energiforskningsnämnden, som inrättades år 1982, har inom det nuvarande
energiforskningsprogrammet ansvar för programmet Allmänna
energisystemstudier (AES). Vidare genomför nämnden löpande utvärderingar
av olika frågor med anknytning till energiforskning. Det
ankommer också på nämnden att handha vissa statistik- och informationsfrågor.
Ca 20 personer är för närvarande anställda vid nämnden.
Denna har tidigare haft ansvar för ytterligare program inom energiforskningsprogrammet.

I propositionen (s. 439) föreslås att ansvaret för AES-programmet i
fortsättningen skall delas av statens energiverk och forskningsrådsnämnden.
Enligt regeringen är det av stor betydelse att det finns
samband mellan insatserna inom detta program och mer tekniskt
inriktade systemstudier inom andra program i energiforskningsprogrammet.
Det är vidare, menar regeringen, angeläget att AES-programmet
får en koppling till den systemstudieverksamhet på miljöområdet
som i en annan del av propositionen (s. 306) har föreslagits skola
byggas upp vid forskningsrådsnämnden. Regeringen har för det kommande
budgetåret beräknat ett medelsbehov för AES-programmet om
totalt 8 milj.kr., med lika stor andel till de båda aktuella programorganen.
Enligt regeringen bör statens energiverk ges ett övergripande
ansvar för samordning mellan berörda myndigheter inom energiforskningsprogrammet.

Vidare föreslås i propositionen (s. 443) att energiforskningsnämnden
skall avvecklas den 1 juli 1990. Utvärderingar av forsknings- och
utvecklingsinsatser inom energiområdet skall i stället fullgöras av en
särskild grupp som regeringen avser att tillsätta. Ledamöterna i gruppen
skall vara fristående från regeringskansliet och från de olika

1989/90:NU40

programorganen inom energiforskningsprogrammet. De skall rekryteras
från energibranschen, kommuner och högskolan. Till gruppen
skall ett mindre kansli med egna utredningsresurser knytas. Regeringen
utgår från att kompetensen hos energiforskningsnämndens personal
kan tas till vara inom energiforskningsorganisationen. Statens energiverk
har i mars 1990 fått i uppdrag av regeringen att förbereda en
avveckling av nämnden. En utgångspunkt för uppdraget är att energiverket
den 1 juli 1990 skall överta samtliga förpliktelser inom energiforskningsnämndens
förvaltningsanslag, inkl. arbetsgivaransvaret för
vid nämnden då anställd personal.

Regeringens förslag om avveckling av energiforskningsnämnden möter
kritik i motioner från företrädare för moderata samlingspartiet,
centern och miljöpartiet.

Det synes ologiskt och omotiverat att inrätta ett nytt organ med
uppgifter som redan utförs av en nu verkande myndighet, anförs det i
motion 1989/90:N36 (m). Motionärerna menar vidare att det är olämpligt
att dela upp ansvaret för AES-programmet på två huvudmän. Om
energiforskningsnämnden inte bibehålls borde ansvaret och avsatta
medel för detta program överföras till det i det föregående diskuterade
teknikvetenskapliga forskningsrådet. I partimotionen 1989/90:N40 (m)
påtalas vikten av att energiforskningsprojekten fortlöpande utvärderas.
Resultaten av dessa utvärderingar borde ligga till grund för beslut om
fortsatta insatser.

I motion 1989/90:N45 (c) sägs att det finns ett stort och växande
behov av att bygga upp en kompetens vid sidan av statens energiverk
för utvärdering och uppföljning av insatser på energjforskningsområdet;
energiforskningsnämnden borde därför fa fortsätta sin verksamhet.
Nämnden bör enligt motionärerna även fa behålla ansvaret för AESprogrammet.
De medel som har beräknats för detta program borde
därför överföras till nämnden. För dess förvaltningskostnader m.m.
borde vidare 9,5 milj.kr. anvisas. Ett liknande förslag om att nämnden
skall bibehållas och att någon särskild grupp för utvärdering av energiforskningsinsatserna
inte skall tillsättas framställs i motion 1989/90:N41

(c).

Också i motion 1989/90:N43 (mp) krävs att energjfbrskningsnämnden
skall bibehållas och att nämnden även fortsättningsvis skall ansvara
för AES-programmet. För nästa budgetår borde 20 milj.kr. avsättas
för nämndens verksamhet.

Beträffande förslaget om avveckling av energiforskningsnämnden
vill utskottet anföra följande.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att energiforskningsnämnden
bör avvecklas. De nuvarande uppgifterna för nämnden är
inte av sådan omfattning att de motiverar att energiforskningsnämnden
bibehålls som fristående myndighet. Utskottet har inget att erinra emot
att en särskild grupp tillsätts för utvärdering av energiforskningsinsatserna
i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Samtidigt
noterar utskottet att regeringen utgår från att kompetensen hos energiforskningsnämndens
personal kommer att tas till vara inom energiforskningsorganisationen.
Enligt utskottets mening bör det eftersträvas

1989/90.NU40

att den personal vid nämnden som är sysselsatt med utvärderingsverksamhet
i möjligaste mån hålls samman även fortsättningsvis, så att den
kunskap på området som har upparbetats inom gruppen inte går
förlorad.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet här har anfört. Med det sagda avstyrks nu berörda delar av
motionerna 1989/90:N36 (m), 1989/90:N40 (m), 1989/90:N41 (c),
1989/90:N45 (c) och 1989/90:N43 (mp).

I frågan om ansvaret för AES-programmet vill utskottet anföra
följande.

Utskottet anser att det är värdefullt att energiforskningen ses i ett
vidare perspektiv än enbart det som energipolitiken ger och att därvid
ett samband etableras med den verksamhet som bedrivs av forskningsrådsnämnden.
Enligt utskottets mening måste det ifrågasättas om det är
ändamålsenligt att splittra ansvaret för AES-programmet, med dess
relativt begränsade medel, på två huvudmän. Utskottet anser att ansvaret
bör samlas hos en myndighet och föreslår att statens energiverk
tilldelas uppgiften att vara programorgan för detta program. Utskottet
förutsätter att ett erforderligt samband mellan statens energiverk och
forskningsrådsnämnden kan upprätthållas även med en sådan organisation.
Av det anförda följer att de nu aktuella delarna av motionerna
1989/90:N36 (m), 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N43 (mp) avstyrks.

I motion 1989/90:N464 (mp) från allmänna motionstiden föreslås att
energiforskningsnämnden skall ges i uppdrag att göra en översiktlig
bedömning dels av behovet av energi, dels av hur detta behov skall
kunna tillgodoses på ett miljövänligt sätt.

På regeringens uppdrag har statens energiverk och statens naturvårdsverk
i en'gemensam rapport, som publicerades i december 1989,
redovisat hur en svensk miljöanpassad energiförsörjning kan utformas.
Rapporten har remissbehandlats och kommer att ingå i underlaget för
den energipolitiska proposition som regeringen avser att avlämna till
riksdagen hösten 1990. Utskottet har, som tidigare nämnts, med reservation
från centerns, vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiets
företrädare beslutat föreslå riksdagen att behandlingen av motioner
som gäller energipolitikens inriktning skall uppskjutas till riksmötet
1990/91, så att de kan tas upp i anslutning till nyssnämnda proposition.

Frågor om energiförsörjningen kommer att aktualiseras under nästa
riksmöte då energipolitiken får en samlad behandling. Utskottet finner
inte skäl att i det nu aktuella sammanhanget pröva förslag kring
utformningen av energiförsörjningen. Utskottet avstyrker därför motion
1989/90:N464 (mp).

Ett annat uppdrag till energiforskningsnämnden föreslås i motion
1989/90:N39 (mp). Detta uppdrag gäller vätgas. Enligt motionärerna
bör det uppdras åt nämnden att kartlägga vilka forsknings- och utvecklingsinsatser
som krävs för att vätgasens möjligheter som energibärare

3 Riksdagen 1989/90. 17 sami Nr 40

1989/90:NU40

Rättelse: S. 37 rad 19, S. 39 rad 12 och S. 43 rad 19 Står: reservationsanslag Rättat till:
förslagsanslag

skall kunna tas till vara. På basis av denna sammanställning borde
regeringen under nästa riksmöte återkomma med förslag till erforderliga
åtgärder.

Riksdagen behandlade under våren 1989 motioner (fp; c; vpk) med
krav på ökade insatser för att utvecklingen på vätgasområdet skulle
stimuleras. Utskottet (1988/89:NU25 s. 70) anförde att vätgasen på lång
sikt kan komma att spela en viktig roll i energiförsörjningen. En
kombination av solen som energikälla och — via elektrolys — vätgas
som energibärare ter sig, fortsatte utskottet, mycket tilltalande från
såväl miljö- som energisynpunkt. Med hänsyn bl.a. till de forskningsinsatser
på området som stöds från olika program inom energiforskningsprogrammet
fenn utskottet inte anledning till någon åtgärd av riksdagen
i saken. Motionerna följdes upp i en reservation (fp, c, vpk). Där
begärdes att en utredning skulle tillsättas med uppgift att kartlägga
behovet av ytterligare stödinsatser på området. Riksdagen följde utskottet.

Enligt utskottets mening bör inte heller den nu aktuella motionen
föranleda något initiativ av riksdagen beträffande utvecklingen på
vätgasområdet. Utskottet vill återigen hänvisa till de forsknings- och
utvecklingsinsatser som inom ramen för energiforskningsprogrammet
bedrivs angående vätgastekniken. Det berörda yrkandet i motion
1989/90-.N39 (mp) avstyrks sålunda.

Forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar

År 1987 föreslog dammsäkerhetsutredningen i sitt betänkande (SOU
1987:64) Dammsäkerhet och skydd mot översvämningar bl.a. att ett
program för forskning om orsakerna till översvämningar skulle initieras.
Denna utredning hade efter beslut av regeringen tillkallats år 1985
mot bakgrund av då inträffade översvämningar. Enligt utredningen
borde Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) åläggas
ansvaret för den aktuella forskningen. SMHI har på regeringens
uppdrag utarbetat ett program för denna forskning.

Enligt regeringen finns det från energisynpunkt behov av att initiera
forskning om orsaker till översvämningar som komplement till den
forskning på området som finansieras av kraftföretagen. I propositionen
(s. 445) lämnas information om att regeringen har för avsikt att
anslå högst 3 milj.kr. under en treårsperiod för en sådan forskningsinsats.
Denna skall därefter utvärderas. En särskild programkommitté
kommer att tillsättas med uppgift att leda forskningsverksamheten.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i denna fråga har anförts
i propositionen. De angivna riktlinjerna för forskningen rörande
dammsäkerhet och översvämningar tillstyrks alltså.

1989/90: NU40

Anslag till energiforskningen

Regeringen föreslår som tidigare nämnts att riksdagen skall anslå 343,8
milj.kr. till energiforskningsprogrammet för budgetåret 1990/91. Därtill
kommer att medel om totalt 28,6 milj.kr. för vissa energiforskningsinsatser
har inkluderats i de förslag till myndighetsanslag som redovisas
i andra delar av propositionen.

I motion 1989/90:N36 (m) begärs, som har redovisats i det föregående,
att riksdagen skall anvisa endast 292,0 milj.kr. till energiforskningsprogrammet.
Motionärerna framhåller att inte bara staten utan också
kraftproducenterna och andra intressenter inom energibranschen avsätter
medel för forskning och utveckling på energiområdet.

Från miljöpartiets sida krävs i motion 1989/90:N43 att riksdagen till
energiforskningsprogrammet skall anslå 200 milj.kr. mer än vad regeringen
har föreslagit. Denna merkostnad för staten skulle Vattenfall
åläggas att finansiera. Enligt motionärerna bör riksdagen sålunda under
det aktuella anslaget anvisa 543,8 milj.kr. Höjningen av anslaget
skulle utnyttjas för ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser kring
förnyelsebara energikällor (90 milj.kr.) och energisnål teknik (90
milj.kr.) samt för energiforskningsnämndens verksamhet (20 milj.kr.).
Dessa förslag har utskottet behandlat i tidigare avsnitt.

I det föregående har också behandlats förslaget i motion
1989/90:N45 (c) om en minskning i förhållande till regeringens förslag
av statens stöd till den kärntekniska verksamheten vid Studsvik med
totalt 30 milj.kr.; dessa medel skulle i stället användas för forskningsinsatser
utanför energiforskningsprogrammet. Något yrkande om en motsvarande
minskning av anslaget till energiforskningsprogrammet har
inte framställts i motionen. Vid utskottsbehandlingen har det emellertid
från motionärernas sida klargjorts att man med motionen har avsett
att en sådan minskning skall komma till stånd.

Utskottet har i samband med behandlingen av olika frågor kring
energiforskningsprogrammet diskuterat medelsbehovet med utgångspunkt
i regeringens beräkning och motionärernas skilda förslag. Utskottet
föreslår nu att riksdagen, med de förbehåll som anges i det
följande, för budgetåret 1990/91 anvisar medel till energiforskningsprogrammet
i enlighet med vad som föreslås i propositionen. I den mån
riksdagens ställningstaganden till motionsyrkanden som har behandlats
i det föregående innebär att mindre belopp skall stå till förfogande än
vad regeringen har föreslagit får det överlåtas till regeringen att hålla
inne överskjutande medel. För den händelse riksdagens beslut medför
krav på ytterligare medel torde det få ankomma på regeringen att
föreslå att dessa skall anvisas på tilläggsbudget. Riksdagen bör genom
ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.

Alltsedan energiforskningsprogrammen startades har regeringen haft
bemyndigande av riksdagen att i samband med stöd till energiforskning
göra åtaganden även för flera år efter det aktuella budgetåret och efter
det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden har lämnats
för att kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten
skall möjliggöras. För åtaganden avseende budgetåret

1989/90:NU40

1991/92 och de fern därpå följande budgetåren har beräknats belopp av
högst resp. 270 milj.kr., 220 milj.kr., 150 milj.kr., 100 milj.kr., 75
milj.kr. och 75 milj.kr. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att
under nästa budgetår ikläda staten ekonomiska förpliktelser som, inberäknat
redan fattade beslut, innebär åtaganden enligt vad som nu har
nämnts.

Krav på lägre nivåer för dessa åtaganden framställs i motion
1989/90.N36 (m). För budgetåret 1994/95 har — troligtvis av misstag —
inget förslag till bemyndiganderam lämnats av motionärerna. För
övriga aktuella budgetår föreslås riksdagen fastställa ramarna till resp.
235 milj.kr., 190 milj.kr., 130 milj.kr., 65 milj.kr. och 65 milj.kr.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker sålunda
det berörda motionsyrkandet.

Vissa övriga frågor

Solaktivitet kallas alla de fenomen på solytan och i solatmosfären som
periodiskt ändrar sin karaktär. Vilka effekter på människan och naturen
har den varierande solaktiviteten, frågas det i motion 1989/90:N35
(c). Motionären anser att det krävs betydande forskning på området
och framställer tre yrkanden i saken. Enligt det första skulle ett
forskningsprojekt komma till stånd med uppgift dels att klarlägga
sambandet mellan solens aktivitet och klimatförändringar, dels att
utarbeta metoder för att förhindra att el- och telenäten påverkas av
solaktiviteten. Vidare skulle enligt det andra yrkandet ett tvärvetenskapligt
projekt om sambanden mellan solaktivitet och effekterna av
elektromagnetiska fält m.m. initieras. Det tredje yrkandet går ut på att
allmänheten skall ges ökad information om solaktiviteten och dess
påverkan.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte avgöra behovet av
sådana insatser som föreslås i motionen. Det är frågor som berörda
forskningsinstitutioner och myndigheter har att fatta beslut om. Motionen
avstyrks följaktligen.

Norra Uppland bör utses till ett försöksområde för utveckling av
energiteknik, anförs det i motion 1989/90:N440 (s). Motionärerna
anser att en samordning av forsknings- och utvecklingsinsatser på
energiområdet bör komma till stånd i en bestämd region, så att det ges
möjlighet att pröva en ny energipolitik. De menar att norra delen av
Uppland är ett lämpligt område härför. Riksdagen borde hos regeringen
begära att det i denna region tillskapas ett sådant projekt.

Riksdagen har under senare år vid flera tillfällen avslagit motioner
av liknande innebörd som den nu aktuella. Senast våren 1989 avslogs
en sådan motion (vpk) på förslag av utskottet (1988/89:NU25 s. 71).
Utskottet ansåg det närmast vara en angelägenhet för resp. lokala
intressenter att ta de initiativ som erfordrades för att förslaget skulle bli
prövat. En reservation (vpk) avgavs till förmån för motionen.

Utskottet finner inte nu anledning till ändrat ställningstagande.
Motionen avstyrks.

1989/90:NU40

Hemställan

1989/90:NU40

Utskottet hemställer

Teknisk forskning och utveckling

1. beträffande informationsteknologi

att riksdagen avslår motion 1989/90:N45 yrkande 3,

2. beträffande anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 1 momenten 1 och 2 och punkt F 2 och med avslag på
motion 1989/90:N43 yrkandena 2 och 3, motion 1989/90:N45
yrkande 2 och motion 1989/90:N224 yrkandena 16, 19 och 20

dels till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 818 815 000 kr.,
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursramen
för budgetåren 1991/92 och 1992/93 avseende styrelsens för
teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling,
dels till Styrelsen för teknisk ut veckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 86 368 000 kr.,

res. 1 (c)
res. 2 (mp)

3. beträffande bemyndiganden avseende teknisk forskning och
utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 1 moment 3 bemyndigar regeringen att, i enlighet med
vad som anförts i propositionen, under budgetåret 1990/91 låta
staten ikläda sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd
till teknisk forskning och utveckling m.m. som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst
287 000 000 kr. under budgetåret 1993/94 och högst
246 000 000 kr. under budgetåret 1994/95,

4. beträffande STU:s insatser för de små och medelstora företagen att

riksdagen avslår motion 1989/90:N45 yrkande 1,

res. 3 (c)

5. beträffande särskilda forskargrupper

att riksdagen avslår motion 1989/90:N40 yrkande 1,

res. 4 (mp) - motiv,
res. 5 (m)

6. beträffande inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 19 moment 1 och med avslag på motion 1989/90:N44
yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande
5 i ifrågavarande del,
dels godkänner i propositionen framlagt förslag om inrättande
av ett teknikvetenskapligt forskningsråd,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt har anfört,

res. 6 (c, mp)

7. beträffande det nya forskningsrådets departementstillhörighet
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del, med anledning av
motion 1989/90:N42 och med avslag på motion 1989/90:N44
yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande
5 i ifrågavarande del

dels beslutar att det nya forskningsrådet skall inordnas under
industridepartementet,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt anfört,

res. 7 (m, c)
res. 8 (mp)

8. beträffande anslag till det nya forskningsrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del och moment 3 och
med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 6 i ifrågavarande del
och motion 1989/90:N44 yrkandena 2 och 3
dels till Teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag
på 67 000 000 kr.,
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,

res. 9 (c) - villk. 6
res. 10 (mp) - villk. 6

9. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG
att riksdagen avslår motion 1989/90:N43 yrkande 1,

res. 11 (c)

res. 12 (mp) - villk. 6

10. beträffande materialteknisk forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 20 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkandena 6
och 7, det förstnämnda i ifrågavarande del,
dels till Materialteknisk forskning för budgetåret 1990/91 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000
kr.,

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,

res. 13 (mp) - villk. 6

11. beträffande geovetenskaplig forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt D 6

dels till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.,
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,

1989/90:NU40

12. beträffande europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 4 moment 1 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande

3 och motion 1989/90:N43 yrkande 4 i ifrågavarande del godkänner
i propositionen angivna riktlinjer för rymdverksamheten,

b) med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 4 moment 2 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande

4 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 17 till
Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1990/91 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 360 130 000 kr.,

c) med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 4 moment 3 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande
4 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under budgetåret
1990/91 ikläda staten ansvaret för betalningar under kommande
budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst
454 700 000 kr.,

res. 14 (m, fp)
res. 15 (mp)

13. beträffande nationell rymdverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 6

a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1990/91 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 896 000
kr.,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda
staten ansvaret för betalningar under kommande budgetår på det
nationella rymdområdet om högst 20 000 000 kr.,

14. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 7 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkandena 1
och 2 och motion 1989/90:N43 yrkandena 5 och 17

dels till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för
budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 61 000 000 kr.,

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,

res. 16 (m)
res. 17 (mp)

15. beträffande utveckling av alternativ högteknologi
att riksdagen avslår motion 1989/90: N46 yrkande 1,

res. 18 (vpk)

16. beträffande försvarets engagemang i europeiskt forskningsoch
utvecklingssamarbete

att riksdagen avslår motion 1989/90:N46 yrkande 2,

res. 19 (vpk, mp)

17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle
att riksdagen

1989/90:NU40

a) med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 21 moment 1 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande
4, motion 1989/90:N40 yrkande 2 och motion 1989/90:N43 yrkandena
8 och 14, det förstnämnda i ifrågavarande del, godkänner
i propositionen redovisat program för forskning för ett
avfallssnålt samhälle,

b) med bifall till proposition 1989/90:90 moment 21.1 punkt
F 21 moment 2 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande
8 i ifrågavarande del till Forskning för ett avfallssnålt samhälle:
Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret 1990/91 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000
kr.,

res. 20 (m)

res. 21 (mp) - villk. 2

res. 22 (mp) - villk. 2

18. beträffande forskning om kooperativ verksamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:N38,

res. 23 (m, fp) - motiv,
res. 24 (vpk, mp)

19. beträffande forskning och inventering avseende torv
att riksdagen avslår motion 1989/90:N281,

20. beträffande vissa regionala frågor
att riksdagen

a) avslår motion 1989/90:N243 (Kalmar län),

b) avslår motion 1989/90:N305 och motion 1989/90:N347 yrkande
3 (Skåne),

c) avslår motion 1989/90:N343 (Västernorrlands län),

res. 25 (mp)

Energiforskning

21. beträffande riktlinjer för energiforskningen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2
moment 1 i ifrågavarande del, med anledning av motion
1989/90:N37 yrkande 1 och med avslag på motion 1989/90:N36
yrkande 1, motion 1989/90:N39 yrkande 4, motion 1989/90:N43
yrkandena 9, 15 och 16, motion 1989/90:N45 yrkande 4, motion
1989/90:N421 yrkande 2 och motion 1989/90:N480 yrkande 2
godkänner i propositionen angivna riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del för budgetåren 1990/91 — 1992/93,

res. 26 (m)
res. 27 (c)
res. 28 (mp)

22. beträffande praktiska tillämpningar av ny teknik
att riksdagen avslår motion 1989/90:N462 yrkande 6,

res. 29 (m) - motiv,
res. 30 (c, mp)

23. beträffande Studsvik AB

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2
moment 2 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 2,
motion 1989/90:N37 yrkandena 3—5, motion 1989/90:N43 yr -

1989/90.NU40

kande 10, motion 1989/90:N45 yrkandena 10 och 11 och motion
1989/90:N413 yrkande 10 godkänner i propositionen angivna
riktlinjer rörande Studsvik AB,

res. 31 (m)
res. 32 (c)
res. 33 (vpk)
res. 34 (mp)

24. beträffande energiforskningsnämnden m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2
moment 3 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 3,
motion 1989/90:N40 yrkande 3, motion 1989/90:N41, motion
1989/90: N43 yrkande 11 i ifrågavarande del och motion
1989/90:N45 yrkandena 6, 7 och 9
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för planerings-
och organisationsfrågor rörande energiforskningen,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

res. 35 (m, c, vpk, mp)

25. beträffande programmet Allmänna energisystemstudier

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion

1989/90:N36 yrkande 4, motion 1989/90:N43 yrkande 11 i ifråga varande

del och motion 1989/90:N45 yrkande 8 godkänner av
utskottet angivna riktlinjer rörande programmet Allmänna energisystemstudier,

res. 36 (m, c, vpk, mp) - villk. 35
res. 37 (m, vpk) - villk. 35
res. 38 (c, mp) - villk. 6 och 35

26. beträffande bedömning av energiförsörjningens utformning
att riksdagen avslår motion 1989/90:N464,

res. 39 (c, vpk, mp) - villk. 35

27. beträffande vätgas

att riksdagen avslår motion 1989/90:N39 yrkande 2,

res. 40 (c, vpk, mp)

28. beträffande forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2
moment 4 godkänner i propositionen angivna riktlinjer för
forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar,

29. beträffande anslag till energiforskningen
att riksdagen

dels med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2
moment 6 till Energiforskning för budgetåret 1990/91 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 343 800 000 kr.,
dels med anledning av motion 1989/90:N36 yrkande 5 och
motion 1989/90:N43 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. beträffande bemyndiganden avseende energiforskningen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2
moment 5 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 6

1989/90:NU40

bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fettade
beslut, innebär åtaganden om 270 000 000 kr. för budgetåret
1991/92, 220 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 150 000 000
kr. för budgetåret 1993/94, 100 000 000 kr. för budgetåret
1994/95, 75 000 000 kr. för budgetåret 1995/96 samt 75 000 000
kr. för budgetåret 1996/97,

res. 41 (m)

31. beträffande solaktivitet

att riksdagen avslår motion 1989/90:N35,

32. beträffande regionalt centrum för utveckling av energiteknik
att riksdagen avslår motion 1989/90:N440.

Stockholm den 23 maj 1990
På näringsutskottets vägnar

Rune Jonsson

Närvarande: Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson
(s), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand
(s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland
Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s),
Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Björn Kaaling (s), Krister
Skånberg (mp) (morn. 21 — 32), Sven-Olof Petersson (c) och Loui
Bernal (mp) (mom. 1 — 20).

Reservationer

1. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m.
(mom. 2)

Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Även
i" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i kravet i motion 1989/90:N45 (c) på att förutsättningarna
för enskilda uppfinnare bör förbättras. Den av motionärerna
med detta syfte föreslagna medelsförstärkningen finner utskottet
vara väl avvägd. Riksdagen bör sålunda till STU:s programverksamhet
anslå 10 milj.kr. mer för budgetåret 1990/91 än vad regeringen har
föreslagit. Aven för de två därpå följande budgetåren bör en sådan
förstärkning av anslaget jämfört med vad som föreslås i propositionen
komma till stånd. Utskottet tillstyrker med det anförda den nu berörda
delen av motion 1989/90:N45 (c).

1989/90:NU40

Vidare avstyrker — — — (= utskottet) — — — sund teknikutveckling.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 2, med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.1 punkt F 1 momenten 1 och 2, med bifall till motion
1989/90:N45 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:N43
yrkandena 2 och 3 och motion 1989/90:N224 yrkandena 16, 19
och 20

dels till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 828 815 000 kr.,

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursramen
för budgetåren 1991/92 och 1992/93 avseende styrelsens för
teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling,
dels till Styrelsen för teknisk utveck ling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 86 368 000 kr.

2. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m.
(mom. 2)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Vidare
avstyrker" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Visserligen bör aila myndigheter medverka till en ekologiskt sund
utveckling, men härför krävs nytänkande och sinnesändring. Tyvärr är
myndigheterna oftast inriktade på konventionellt tillväxttänkande. Med
hänsyn till det sagda anser utskottet att förslaget från miljöpartiets sida
om inrättande av en särskild myndighet för ekologisk teknik är väl
motiverat. Genom en sådan åtgärd möjliggörs att frågor om ekologiskt
sund teknikutveckling kan behandlas inom en organisation som har
en egen utvecklad företagskultur på området.

Regeringen bör sålunda vidta erforderliga åtgärder för att en delegation
för ekologisk teknik skall komma till stånd. Till delegationens
verksamhet under budgetåret 1990/91 bör riksdagen i enlighet med vad
som föreslås i motion 1989/90:N224 (mp) anslå 43,7 milj.kr. Den nu
berörda delen av denna motion tillstyrks alltså.

Utskottet tillstyrker vidare de förslag till anslag för STU:s verksamhet
under budgetåret 1990/91 som framläggs i motion 1989/90:N43
(mp). Riksdagen bör besluta om motsvarande minskningar av anslaget
till teknisk forskning och utveckling för budgetåren 1991/92 och
1992/93.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.1 punkt F 1 momenten 1 och 2 och punkt F 2, med bifall

1989/90:NU40

till motion 1989/90:N43 yrkandena 2 och 3 och motion
1989/90:N224 yrkandena 19 och 20, med anledning av motion
1989/90:N224 yrkande 16 och med avslag på motion
1989/90: N45 yrkande 2
dels till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 753 785 000 kr.,
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursramen
för budgetåren 1991/92 och 1992/93 avseende styrelsens för
teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling,
dels till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 75 815 000 kr.,
dels till Delegationen för ekologisk teknik för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 43 633 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

3. STU:s insatser för de små och medelstora företagen
(mom. 4)

Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Med
hänsyn" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det tillfredsställande att STU:s insatser under senare
år har kommit att inriktas mot de små och medelstora företagen.
Enligt utskottets mening bör dock småföretagens behov av utvecklingsstöd
prioriteras i än högre grad under den kommande treårsperioden.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom
vad utskottet nu har anfört. Härigenom skulle motion 1989/90:N45 (c)
bli tillgodosedd i nu aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande STU.s insatser för de små och medelstora företagen att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:N45 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Särskilda forskargrupper (mom. 5, motiveringen)

Loui Bernal (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Som tidigare" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:

1989/90: NU40

5. Särskilda forskargrupper (mom. 5)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Som
tidigare" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Högklassig forskning är resurskrävande och dyrbar. Kvalitet i forskningen
uppnås inte alltid genom massiva satsningar utan snarare
genom en effektiv resursanvändning. Enligt utskottets mening bör
därför Sverige fokusera sina insatser på utvalda frontavsnitt inom
grundforskningen och inom tillämpad forskning.

Med hänvisning till det sagda tillstyrker utskottet förslaget i motion
1989/90:N40 (m) om att s.k. centres of excellence skall byggas upp.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i detta syfte.
Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen härtill.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande särskilda forskargrupper

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N40 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd
(mom. 6)

Roland Larsson (c), Sven-Olof Petersson (c) och Loui Bernat (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
"Utskottet instämmer" och slutar med "1989/90:N45 (c) avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att ett nytt forskningsråd
skall inrättas för den teknikvetenskapliga forskningen. Såsom
föreslås i motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c) och i linje
med vad som anförs i motion 1989/90:N43 (mp) anser utskottet dock
att det nya rådet bör utvidgas till ett miljö- och teknikvetenskapligt

forskningsråd. För att ett miljövänligare samhälle skall kunna skapas

är det av väsentlig betydelse att man redan på grundforskningsstadiet
tillser att miljöfrågorna ges ökad betydelse bl.a. på det tekniska området.
Utskottet föreslår sålunda att det nya rådets verksamhet får den
inriktning som förordas i nyssnämnda motioner. Riksdagen bör ansluta
sig till vad utskottet nu har anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.1 punkt F 19 moment 1 och med bifall till motion

1989/90:N44 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion

1989/90:N45 yrkande 5 i ifrågavarande del godkänner av utskottet
angivna riktlinjer beträffande inrättande av ett miljö- och
teknikvetenskapligt forskningsråd.

1989/90:NU40

7. Det nya forskningsrådets departementstillhörighet
(mom. 7)

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Karin
Falkmer (m) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "I
enlighet" och slutar på s. 17 med "i fråga" bort ha följande lydelse:

1 enlighet med vad moderata samlingspartiets och centerns företrädare
har anfört i detta yttrande anser utskottet att det nya forskningsrådet
bör inordnas under utbildningsdepartementet. Inplaceringen av ett
grundforskningsråd under ett fackdepartement medför risk för att
rådet kommer att på olika sätt förmås att tillgodose mera kortsiktiga
och direkt nyttobetonade syften till förfång för grundforskningen.
Risken är särskilt påtaglig för ett teknikvetenskapligt forskningsråd
med hänsyn till det starka inflytande som industriintressen kan få
inom detta.

Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom
skulle de nu berörda delarna av motionerna 1989/90:N44 (c) och
1989/90:N45 (c) bli tillgodosedda. Utskottet avstyrker med det sagda
propositionen i nu aktuell del och motion 1989/90:N42 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande det nya forskningsrådets departementstillhörighet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N44 yrkande 1 i
ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 5 i ifrågavarande
del och med avslag på proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del och motion
1989/90:N42 beslutar att det nya forskningsrådet skall inordnas
under utbildningsdepartementet.

8. Det nya forskningsrådets departementstillhörighet
(mom. 7)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "I
enlighet" och slutar på s. 17 med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det väsentligt att det nya rådet får en
klart miljöteknisk inriktning. Det är därför ändamålsenligt att rådet
inordnas under miljödepartementet. Härigenom kan det säkerställas att
miljöfrågorna får en ökad betydelse i teknikutvecklingen. En sådan
ordning skulle också innebära att möjligheter till samarbete och informationsutbyte
med andra organ och aktiviteter inom miljöområdet
skulle öka.

Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Med det
anförda avstyrks propositionen i aktuell del och motionerna
1989/90:N42 (vpk), 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c), de två senare
såvitt här är i fråga.

1989/90:NU40

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande det nya forskningsrådets departementstillhörighet
att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del, motion 1989/90:N42,
motion 1989/90:N44 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion
1989/90:N45 yrkande 5 i ifrågavarande del beslutar att det nya
rådet skall inordnas under miljödepartementet.

9. Anslag till det nya forskningsrådet (morn. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "ifrågavarande delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att det nya forskningsrådet
skall utvidgas till ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Mot
denna bakgrund anser utskottet att ett högre belopp än det regeringen
har föreslagit bör anvisas till det nya rådet. Utskottet finner härvidlag
att förslaget i motion 1989/90:N44 (c) om ett anslag av 100 milj.kr. för
budgetåret 1990/91 är väl avvägt.

Medlen bör — — — (= utskottet) — — — nya forskningsrådet.

Förslag om anslag för de två därpå följande budgetåren bör regeringen
framlägga i 1991 års budgetproposition. Detta förslag bör ta sin
utgångspunkt i den omfördelning av medel som förordas i nyssnämnda
motion.

Med det anförda tillstyrks alltså motion 1989/90:N44 (c) såvitt här är
i fråga. Det berörda yrkandet i motion 1989/90:N43 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslag till det nya forskningsrådet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.1 punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del och moment 3,
med bifall till motion 1989/90:N44 yrkandena 2 och 3 och med
avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 6 i ifrågavarande del
dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag
på 100 000 000 kr.,

deb som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren
1991/92 och 1992/93.

1989/90: NU40

10. Anslag till det nya forskningsrådet (mom. 8)

1989/90: NU40

Under förutsättning av bifall till reservation 6
Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "ifrågavarande delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att det nya forskningsrådet
skall vara ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Förslaget i
motion 1989/90:N43 (mp) om att 38 milj.kr. — exkl. medel för
materialteknisk forskning — skall anslås till det nya rådet för budgetåret
1990/91 tillstyrks av utskottet. För vartdera av de följande två
budgetåren bör liknande belopp anvisas. I det följande kommer utskottet
att behandla ett annat yrkande i nyssnämnda motion som går ut på
att Sveriges medverkan i EG:s fusionsforskningssamarbete skall upphöra
och att de medel som i propositionen har beräknats för denna
medverkan — 53,8 milj.kr. — skall tillföras det nya forskningsrådet.
Medlen bör — — — (= utskottet) — — — nya forskningsrådet.
Utskottet återkommer i det följande till förslaget om anslag till
materialteknisk forskning.

Med det anförda tillstyrks alltså motion 1989/90:N43 (mp) i nu
aktuell del. De berörda yrkandena i motion 1989/90:N44 (c) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslag till det nya forskningsrådet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.1 punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del och moment 3,
med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 6 i ifrågavarande del
och med avslag på motion 1989/90:N44 yrkandena 2 och 3
dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag
på 38 000 000 kr.,
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93.

11. Fusionsforskningssamarbete med EG (mom. 9)

Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt
näringsutskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse: Med

instämmande i vad centerns och miljöpartiets företrädare i
utbildningsutskottet har anfört föreslår näringsutskottet att Sveriges
deltagande i EG:s fusionsforskningssamarbete omedelbart skall upphöra.
Ytterligare medel för detta ändamål bör sålunda inte anslås.

Om riksdagen bifaller utbildningsutskottets förslag om medel till
anslagsposten Europeisk forskningssamverkan förutsätter näringsut -

skottet att regeringen i samband med utfärdandet av regleringsbrev
tillser att den del av anslaget som rör deltagandet i EG:s fusionsforskningsprogram
— 53,8 milj.kr. — hålls inne.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ansluta sig
till vad näringsutskottet här har anfört. Därigenom skulle den nu
aktuella delen av motion 1989/90:N43 (mp) bli delvis tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N43 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Fusionsforskningssamarbete med EG (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 6
Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt
näringsutskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse: Med

instämmande — — — (= reservation 11) — — — inte anslås.
Som föreslås i motion 1989/90:N43 (mp) bör de medel som för
budgetåret 1990/91 har avsatts för Sveriges medverkan i EG:s fusionsforskningsprogram
— 53,8 milj.kr. — i stället anslås till det miljö- och
teknikvetenskapliga forskningsråd som utskottet i det föregående har
föreslagit skola inrättas. Medlen bör, såsom sägs i nyssnämnda motion,
användas för forskning rörande ekologiskt sund energiteknik.

Om riksdagen — — — (= reservation 11) — — — hålls inne.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 1
dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag
på 53 800 000 kr. utöver vad som i det föregående har
anvisats (se moment 8),
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

13. Materialteknisk forskning (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 6
Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att ett ökat stöd till
den tvärvetenskapliga forskningen på det materialtekniska området är
angeläget. I linje med vad som föreslås i motion 1989/90:N43 (mp) bör
dock det miljö- och teknikvetenskapliga forskningsråd, som utskottet i

1989/90:NU40

4 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 40

det föregående har föreslagit skola inrättas, ansvara för stödet. Vad
regeringen har föreslagit om anslagsnivåer för de tre kommande budgetåren
ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande materialteknisk forskning
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.1 punkt F 20 och med bifall till motion 1989/90:N43 yrkandena
6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande del,
dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag
på 10 000 000 kr. utöver vad som i det föregående har
anvisats (se momenten 8 och 9),
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93.

14. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 12)

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "tillstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1989/90:N34 (m) om
att Sverige bör delta med en större andel i kommande program inom
det europeiska rymdorganet ESA. Det svenska deltagandet bör motsvara
vår BNP-andel — 3,5 % för år 1990. I annat fall kommer den
svenska andelen av ESA:s totala budget — trots den nu föreslagna
höjningen av anslaget till europeiskt rymdsamarbete — att fortsätta att
sjunka eftersom verksamheten inom ramen för ESA beräknas öka
kraftigt. En sådan minskning ter sig anmärkningsvärd mot bakgrund
av att Sverige, som är ett av de få länder i Europa som har en
avancerad flygindustri, har utomordentligt goda förutsättningar att
nyttiggöra ESA-samarbetet industriellt.

Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom
skulle den berörda delen av motion 1989/90:N34 (m) bli tillgodosedd.
Regeringens förslag till riktlinjer för den fortsatta rymdverksamheten
ger i övrigt inte anledning till någon erinran från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 4 moment 1, med bifall till motion 1989/90:N34 yrkande 3
och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 4 i ifrågavarande
del godkänner av utskottet angivna riktlinjer för rymdverksamheten,

b) ( = utskottet),

c) ( = utskottet).

1989/90: NU40

15. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 12)

1989/90:NU40

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "ifrågavarande delar" bort ha följande
lydelse:

I enlighet med vad som sägs i motion 1989/90:N43 (mp) anser
utskottet att staten inte fortsättningsvis bör stödja svenskt deltagande i
europeiskt rymdsamarbete. Även om ett sådant deltagande kan leda till
beställningar hos svensk industri bör de aktuella resurserna enligt
utskottets mening i stället avsättas till områden som i brist på medel
när det gäller sociala behov och räddning av livsmiljön är gravt
försummade. I en tid när skogar och hav dör, när människans livsbas
undermineras genom en fortgående förgiftning och när miljoner människor
dör av svält och undernäring kan det inte vara försvarbart att
investera hundratals miljoner kronor i avancerade rymdprojekt.

Regeringens förslag till anslag till europeiskt rymdsamarbete bör
sålunda avslås av riksdagen. Regeringen bör följaktligen inte heller
bemyndigas att ikläda staten nya förpliktelser på det europeiska rymdområdet.
De här berörda delarna av motionerna 1989/90:N43 (mp)
och 1989/90:N224 (mp) tillstyrks alltså av utskottet. Av det sagda följer
att motion 1989/90:N34 (m) avstyrks såvitt nu är i fråga. Regeringens
förslag till riktlinjer för den nationella rymdverksamheten ger inte
anledning till någon erinran från utskottets sida.

deb att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 4 moment 1, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 4 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande
3 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för rymdverksamheten,

b) med bifall till motion 1989/89:N43 yrkande 4 i ifrågavarande
del och motion 1989/90:N224 yrkande 17 avslår proposition
1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4 moment 2,

c) med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 4 i ifrågavarande
del avslår proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4
moment 3.

16. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
(mom. 14)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av avgörande betydelse att svensk
industri ges möjlighet att delta i EG:s forsknings- och utvecklingsarbe -

te. De svenska företagen bör härvid i största möjliga utsträckning
kunna medverka under samma ekonomiska förutsättningar som gäller
för företag inom EG. Med hänsyn till det sagda anser utskottet att
riksdagen i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:N34 (m)
till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete bör anslå 100
milj.kr. för det kommande budgetåret. Riksdagen bör också godkänna
att samma belopp anslås under de två därpå följande budgetåren.
Utskottet tillstyrker alltså här berörd del av nyssnämnda motion och
avstyrker motion 1989/90:N43 (mp) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.1 punkt F 7, med bifall till motion 1989/90:N34 yrkandena 1
och 2 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkandena 5 och
17

dels till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för
budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 100 000 000 kr.,
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93.

17. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
(mom. 14)

Loui Bernat (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha
följande lydelse:

Den kritik som framförs i motion 1989/90:N43 (mp) mot regeringens
förslag till höjning av bidraget till europeiskt forsknings- och
utvecklingssamarbete finner utskottet motiverad. Staten bör inte stödja
svensk medverkan i projekt som enbart har till syfte att storföretagens
lönsamhet skall förbättras eller att etablerade tekniska strukturer med
miljöförstörande effekter — t.ex. bilismen — skall främjas. I likhet
med motionärerna anser utskottet att bidrag inte bör lämnas till
svenskt deltagande i industriella tillämpningsprojekt på teknikområdet.
Dessa projekt bör bedrivas på kommersiella villkor.

Förslaget i nyssnämnda motion om ett anslag av 31 milj.kr. för det
kommande budgetåret anser utskottet vara väl avvägt. Riksdagen bör
godkänna att samma belopp anslås under de två därpå följande budgetåren.

Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom
skulle motion 1989/90:N43 (mp) bli tillgodosedd såvitt nu är i
fråga. Den berörda delen av motion 1989/90:N34 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

1989/90:NU40

21.1 punkt F 7, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkandena 5
och 17 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkandena 1 och

dels till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för
budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 31 000 000 kr.,
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt har anfört.

18. Utveckling av alternativ högteknologi (mom. 15)

Rolf L Nilson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
"Utskottet ser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Frågan om utveckling av alternativ högteknologi måste enligt utskottets
mening ges hög prioritet. Det krävs kraftfulla insatser på området
för att den nationella handlingsfriheten skall kunna bevaras. I linje
med vad som anförs i motion 1989/90:N46 (vpk) anser utskottet att ett
program för utveckling av alternativ högteknologi bör upprättas. Riksdagen
bör anmoda regeringen att låta utarbeta förslag till ett sådant
program.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande utveckling av alternativ högteknologi
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N46 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Försvarets engagemang i europeiskt forskningsoch
utvecklingssamarbete (mom. 16)

Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Tillämpningarna av de europeiska forskningsprogrammen inom bl.a.
informationsteknologins område bygger på de olika nationernas såväl
civila som militära behov. Det är emellertid svårt att särskilja dessa
intressen. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motion 1989/90:N46
(vpk) på att det svenska försvarets direkta eller indirekta medverkan i
europeiska forsknings- och utvecklingsprojekt — bl.a. på det informationsteknologiska
området — skall offentliggöras.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet här har anfört. Därigenom skulle motion 1989/90:N46 (vpk)
bli tillgodosedd i ifrågavarande del.

1989/90:NU40

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande försvarets engagemang i europeiskt forskningsoch
utvecklingssamarbete

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N46 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med "Vidare
finner" och slutar på s. 23 med "behandlad del" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det dock inte motiverat att ett nytt
programråd inrättas för att administrera stödet från de två nu aktuella
anslagen. I linje med vad som föreslås i motionerna 1989/90:N34 (m)
och 1989/90:N40 (m) bör regeringen uppdra åt något av forskningsråden
att hantera forskningsinsatserna för ett avfallssnålt samhälle. Riksdagen
bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Av det sagda
följer att utskottet avstyrker motion 1989/90:N43 (mp) såvitt nu är i
fråga.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 21 moment 1, med bifall till motion 1989/90.N40 yrkande 2,
med anledning av motion 1989/90:N34 yrkande 4 och med
avslag på motion 1989/90:N43 yrkandena 8 och 14, det förstnämnda
i ifrågavarande del, godkänner av utskottet angivna
riktlinjer avseende forskning för ett avfallssnålt samhälle,

b) (= utskottet).

21. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Loui Bemal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med
"Utskottet tillstyrker" och slutar på s. 23 med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag från miljöpartiets sida
om att en delegation för ekologisk teknik skall inrättas. Enligt utskottets
mening bör i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:N43
(mp) de medel — 5 milj.kr. — som regeringen har föreslagit skola
anvisas till forskning kring miljöanpassad produktutveckling anslås till
nämnda delegation. Till denna delegation bör även de medel — 4
milj.kr. — som i propositionen har föreslagits för forskning kring
avfallshantering anslås. Medlen bör utnyttjas för stöd till tvärvetenskap -

1989/90: NU 40

liga forskningsprojekt kring miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering.
Med den ordning utskottet förordar finns inget behov
av att ett särskilt programråd inrättas för administration av stödet.

Som tidigare nämnts har jordbruksutskottet nyligen tillstyrkt regeringens
forslag beträffande det sistnämnda stödet (1989/90:JoU17
mom. 62). Om jordbruksutskottets forslag bitalis av riksdagen förutsätter
näringsutskottet att regeringen håller inne dessa medel.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 21 moment 1, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 8 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande
4, motion 1989/90:N40 yrkande 2 och motion 1989/90:N43
yrkande 14 godkänner av utskottet angivna riktlinjer avseende
forskning for ett avfallssnålt samhälle,

b) med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 8 i ifrågavarande
del och med avslag på proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1
punkt F 21 moment 2 till Delegationen för ekologisk teknik for
budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar 9 000 000
kr. utöver vad som i det föregående har anvisats (se moment 2).

22. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)

Under förutsättning av avslag på reservation 2
Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med
"Utskottet tillstyrker" och slutar på s. 23 med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag från miljöpartiets sida
om att en delegation för ekologisk teknik skall inrättas. För den
händelse riksdagen inte skulle bifalla detta förslag tillstyrker utskottet
regeringens förslag om att S milj.kr. skall anslås till forskning kring
miljöanpassad produktutveckling och att ett programråd skall inrättas
för avfallsrelaterad forskning. Som sägs i motion 1989/90:N43 (mp) bör
dock de medel som är tillgängliga for sådan forskning komma även
andra forskningsråd till del.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt
F 21 moment 1, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 14
och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande 4, motion
1989/90:N40 yrkande 2 och motion 1989/90:N43 yrkande 8 i
ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer avseende
forskning for ett avfallssnålt samhälle,

b) (= utskottet).

1989/90: NU40

23. Forskning om kooperativ verksamhet (mom. 18,
motiveringen)

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet instämmer" och
slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det inget motiv för staten att ta
särskilda initiativ för att stimulera forskningen kring kooperativ verksamhet.
Kooperationen bör arbeta på villkor som är likvärdiga med
dem som gäller för annat företagande i landet. Någon särbehandling av
kooperationen bör sålunda inte ske. Med det sagda avstyrks motion
1989/90:N38 (s).

24. Forskning om kooperativ verksamhet (mom. 18)

Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:

Det är därför angeläget, menar utskottet, att det nu löpande programmet
för kooperationsforskning förlängs. Regeringen bör därför
uppmanas att under hösten 1990 för riksdagen redovisa förslag om den
fortsatta inriktningen på verksamheten, bl.a. med utgångspunkt i vad
som anförs i motion 1989/90:N38 (s). Genom ett uttalande av riksdagen
härom skulle denna motion bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande forskning om kooperativ verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N38 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Vissa regionala frågor (mom. 20)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med

"Riksdagen har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande

tydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att forsknings- och utvecklingsinsatserna
på det miljötekniska området utökas. I linje med vad
som begärs i motion 1989/90:N305 (mp) bör därför regeringen verka
för att en satsning på detta område kommer till stånd vid forskarbyn
IDEON i Lund och Malmö.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom
vad som här har anförts. Ett sådant uttalande skulle helt tillgodose
motion 1989/90:N305 (mp) och i viss utsträckning den här berörda
delen av motion 1989/90:N347 (c). De två andra aktuella motionerna
avstyrks.

1989/90:NU40

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande vissa regionala frågor
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motion 1989/90:N305 och med anledning av
motion 1989/90:N347 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

c) ( = utskottet).

26. Riktlinjer för energiforskningen (mom. 21)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "I
enlighet" och slutar med "motion 1989/90:N36 (m)" bort ha följande
lydelse:

Forskningen på energiområdet måste präglas av realism och inte av
politiskt önsketänkande. Riksdagens beslut om att kärnkraften skall
vara avvecklad senast år 2010 har på ett olyckligt sätt påverkat forskningsinsatserna.
Som framhålls i motion 1989/90:N36 (m) har staten
sedan år 1975, då det första energiforskningsprogrammet inleddes,
anslagit betydande medel till energiforskning. Trots detta har inga
väsentliga kommersiella genombrott gjorts.

I enlighet med vad som anförs i nyssnämnda motion anser utskottet
att nya prioriteringar bör göras inom energiforskningen. Sålunda bör
forskningen på klimatområdet ges ökat stöd. Vidare, menar utskottet,
är det angeläget att man utreder hur det ökande behovet av elkraft —
inkl. elkraftsbehovet till följd av olika miljöförbättrande åtgärder —
skall kunna tillgodoses.

Liksom hittills — — — (= utskottet) — — — nästa riksmöte.

Enligt utskottets mening är en ytterligare användning av vindkraft
och biobränslen angelägen under förutsättning att den kan ske på
kommersiella villkor inom ramen för ett beskattningssystem som tar
hänsyn till olika energislags miljöeffekter. Detta innebär emellertid
inte att utskottet tillstyrker motionerna 1989/90:N39 (mp),

1989/90:N43 (mp), 1989/90:N421 (c) och 1989/90:N480 (mp). Enligt
utskottets mening finns det inte skäl för något initiativ av riksdagen
beträffande forskningen kring bioenergi, biogas och vindkraft. De
nämnda motionerna avstyrks i berörd del.

Enligt utskottets mening bör riksdagen genom ett tillkännagivande
uppmana regeringen att utarbeta förslag till nya riktlinjer för energiforskningen
i enlighet med vad som nu har anförts och i övrigt med
utgångspunkt i vad som sägs härom i motion 1989/90:N36 (m). Detta
förslag bör redovisas för riksdagen under nästa riksmöte så att de nya
riktlinjerna kan gälla fr.o.m. budgetåret 1991/92. För det kommande
budgetåret bör riksdagen anvisa ett mindre belopp till energiforskningsprogrammet
än vad regeringen har föreslagit. Förslaget i motion
1989/90:N36 (m) om ett anslag på 292 milj.kr. för detta ändamål är

1989/90:NU40

5 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 40

enligt utskottets mening väl awägt. Det bör ankomma på regeringen
att fördela dessa medel mellan de olika programmen inom energiforskningsprogrammet.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande riktlinjer för energiforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1989/90:N36 yrkande 1 och med avslag på motion 1989/90:N37
yrkande 1, motion 1989/90:N39 yrkande 4, motion 1989/90:N43
yrkandena 9, 15 och 16, motion 1989/90:N45 yrkande 4, motion
1989/90:N421 yrkande 2 och motion 1989/90:N480 yrkande 2
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del för budgetåret 1990/91,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt har anfört.

27. Riktlinjer för energiforskningen (mom. 21)

Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "I
enlighet" och slutar med "motion 1989/90:N36 (m)" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening krävs även fortsättningsvis kraftfulla insatser
på energiforskningsområdet. Vad som emellertid i första hand
krävs är att redan vunna erfarenheter på området ges möjlighet till
praktisk tillämpning. Betydande resurser måste därför avsättas för
konkreta utvecklingsinsatser.

Utskottet vill mot den bakgrunden ansluta sig till vad som anförs i
motion 1989/90:N45 (c) om att en energins utvecklingsfond av den typ
som centern har föreslagit bör inrättas. Denna fond, vars resurser till
stor del borde utnyttjas i utvecklings- och introduktionsarbetet samt
som marknadsstöd för teknik som främjar effektivare energianvändning
och övergång till förnybar energi, skulle komma att utgöra ett
verkningsfullt komplement till energiforskningsprogrammet. Genom
tillskapandet av denna fond skulle det skapas möjligheter för små och
oberoende aktörer att medverka i forsknings- och utvecklingsarbetet
inom energiområdet. Som sägs i nyssnämnda motion kan det inte vara
rimligt att kraftbolagen skall fä styra omställningen av energisystemet.
Stor risk skulle då föreligga för att förnyelsen får en felaktig inriktning
och att den alternativa energiproduktionen inte ges rimliga konkurrensmöjligheter.
Utskottet går i detta sammanhang inte närmare in på
frågan om inrättande av den skisserade fonden utan hänvisar till
behandlingen av motion 1989/90:N446 (c) under nästa riksmöte.

Utskottet instämmer vidare i vad som anförs i motionerna
1989/90:N421 (c) och 1989/90:N480 (mp) om att forskningen kring
bioenergi och biogas bör intensifieras. Riksdagen bör uttala sig för en
sådan utökad forskning och sålunda bifalla de aktuella yrkandena i
dessa motioner. Enligt utskottets mening bör det dock inte fattas beslut

1989/90:NU40

om högre anslagsnivåer för sådan forskning än vad regeringen har
beräknat i sitt förslag till energiforskningsprogram. De ytterligare medel
som erfordras härför bör anvisas ur den energins utvecklingsfond
som utskottet anser böra inrättas. Med det sagda avstyrks motion
1989/90:N43 (mp) i aktuell del. Utskottet avstyrker även det berörda
yrkandet i motion 1989/90:N39 (mp) med krav på ytterligare forskningsinsatser
rörande vindkraft. Enligt utskottets mening är det nu
huvudsakligen andra åtgärder som krävs för att vindkraftens utveckling
i Sverige skall främjas. Som tidigare nämnts kommer motioner på
detta område från bl.a. företrädare för centern att behandlas under
nästa riksmöte.

Riksdagen bör ansluta sig till den förändring av riktlinjerna för
energiforskningen i aktuell del som utskottet nu har förordat. Därmed
blir motion 1989/90:N45 (c) såvitt här är i fråga tillgodosedd. Med det
anförda avstyrks även motionerna 1989/90:N36 (m) och 1989/90:N37
(vpk), båda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande riktlinjer för energiforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1989/90:N45 yrkande 4, motion 1989/90:N421 yrkande 2 och
motion 1989/90:N480 yrkande 2 och med avslag på motion
1989/90:N36 yrkande 1, motion 1989/90:N37 yrkande 1, motion
1989/90:N39 yrkande 4 och motion 1989/90:N43 yrkandena 9,
15 och 16 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del.

28. Riktlinjer för energiforskningen (mom. 21)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "I
enlighet" och slutar med "motion 1989/90:N36 (m)" bort ha följande
lydelse:

En övergång till en uthållig energiförsörjning baserad på i huvudsak
inhemska, miljövänliga energikällor kräver att betydande medel avsätts
för energiforskning kring förnybara energikällor, främst biobränslen.
Utskottet ansluter sig därför till kravet i motion 1989/90:N43 (mp) på
utökade forskningsinsatser rörande biobränslen och vindkraft. Sålunda
bör till forskningen kring biobränslen och deras förädling till biogas
eller metanol för det kommande budgetåret avsättas 60 milj.kr. mer än
vad regeringen har beräknat. På motsvarande sätt bör 30 milj.kr.
utöver vad som har planerats i propositionen öronmärkas för forskningen
på vindkraftsområdet. Med det sagda tillstyrker utskottet även
de aktuella yrkandena i motionerna 1989/90:N39 (mp), 1989/90:N421
(c) och 1989/90:N480 (mp) med begäran om utökade forskningsinsatser
på nu nämnda områden.

Enligt utskottets mening är det också angeläget med ökad forskning
kring möjligheterna till förbättrad energihushållning. Med hänsyn

1989/90:NU40

härtill anser utskottet, med instämmande i vad som begärs i motion
1989/90:N43 (mp), att till forskningen kring energisnål teknik bör
anslås 90 milj.kr. förutom de medel som i propositionen har beräknats
för denna forskning. Den utökade medelsramen bör fördelas lika
mellan de tre delområdena hushåll, industri och övrig bebyggelse.
Utskottet tillstyrker även det tredje nu berörda yrkandet i nyssnämnda
motion, om behovet av konsekvensanalyser inom energiforskningen.
Sådana bör göras tidigt i utvecklingsskedet och ligga till grund för
beslut om den fortsatta inriktningen.

Som tidigare nämnts har behandlingen av förslaget i motion
1989/90:N446 (c) om inrättandet av en energins utvecklingsfond uppskjutits
till nästa riksmöte. Även om utskottet anser att ett betydande
stöd bör lämnas för utveckling av inhemska, förnybara energikällor
och för energihushållning vill utskottet redan nu avvisa förslaget om
tillskapande av en sådan fond. Enligt utskottets mening bör stödet till
nämnda utvecklingsinsatser i stället utgå bl.a. genom den delegation
för ekologisk teknik som i det föregående har föreslagits skola införas.
Utskottet avstyrker därför den nu berörda delen av. motion
1989/90:N45 (c).

Riksdagen bör ansluta sig till den förändring av riktlinjerna för
energiforskningen i här aktuell del som utskottet nu har förordat. Av
det sagda följer att motionerna 1989/90:N36 (m) och 1989/90:N37
(vpk) avstyrks i ifrågavarande delar.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande riktlinjer för energiforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1989/90:N39 yrkande 4, motion 1989/90:N43 yrkandena 9, 15
och 16, motion 1989/90:N421 yrkande 2 och motion
1989/90:N480 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:N36
yrkande 1, motion 1989/90:N37 yrkande 1 och motion
1989/90:N45 yrkande 4 godkänner av utskottet angivna riktlinjer
för energiforskningen i ifrågavarande del.

29. Praktiska tillämpningar av ny teknik (mom. 22,
motiveringen)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Något statligt stöd för att kommersiell introduktion av ny energiteknik
skall utvecklas eller förberedas är, menar utskottet, inte erforderligt.
Denna utveckling måste ske på kommersiella villkor. Med det
sagda avstyrks motion 1989/90:N462 (c) i nu aktuell del.

1989/90:NU40

30. Praktiska tillämpningar av ny teknik (mom. 22)

Roland Larsson (c), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:

Som sägs i motion 1989/90:N462 (c) bör de statliga forskningsinsatserna
på energiområdet även omfatta kunskapsuppbyggnad om teknikens
praktiska funktion och tillämpning. Det hävdas ofta att denna del
av utvecklingsarbetet skall bekostas av näringslivet. Vad som då inte
beaktas är att projekt som inte har blivit kommersiellt gångbara inte
sällan befinner sig i "ingen mans land" och därför inte kan få det stöd
som alltid krävs för att projekten skall bli framgångsrika.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet här har anfört. Därigenom skulle motion 1989/90:N462 (c)
bli tillgodosedd såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande praktiska tillämpningar av ny teknik

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N462 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

31. Studsvik AB (mom. 23)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med
"Regeringens förslag" och slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort
ha följande lydelse:

De i propositionen angivna beloppen för statens stöd under budgetåret
1990/91 till de olika verksamheterna vid Studsvik AB ger inte
anledning till någon erinran från utskottets sida. Utskottet kan däremot
inte ansluta sig till regeringens uppfattning att ett särskilt programråd
bör inrättas för styrning av statens stöd till den icke-kärntekniska
forskningen vid företaget. Som sägs i motion 1989/90:N36 (m)
saknas det skäl att särbehandla denna forskningsverksamhet. I likhet
med vad som föreslås i nämnda motion anser utskottet att STU eller
statens energiverk bör ges i uppdrag att vara programorgan för den
icke-kärntekniska verksamheten vid Studsvik; det bör överlämnas till
regeringen att avgöra vilken av de två myndigheterna som skall fylla
denna funktion. Vad som i övrigt anförs i propositionen om riktlinjer
rörande Studsvik bör riksdagen ansluta sig till.

Med det anförda tillstyrks den aktuella delen av motion 1989/90:N36
(m). Övriga här berörda motioner avstyrks såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande Studsvik AB

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 2, med bifall till motion 1989/90:N36 yrkande 2
och med avslag på motion 1989/90:N37 yrkandena 3—5, motion

1989/90:NU40

1989/90:N43 yrkande 10, motion 1989/90:N45 yrkandena 10 och

11 och motion 1989/90:N413 yrkande 10 godkänner av utskottet
angivna riktlinjer rörande Studsvik AB.

32. Studsvik AB (mom. 23)

Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med
"Regeringens förslag" och slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort
ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motionerna 1989/90:N45 (c),
1989/90:N37 (vpk) och 1989/90:N43 (mp) anser utskottet att statens
stöd till den kärntekniska forskningen och utvecklingen vid Studsvik
AB bör reduceras i förhållande till regeringens förslag. Eftersom
kärnkraften enligt utskottets mening med det snaraste bör utmönstras
ur det svenska energisystemet bör den kärntekniska forskningen i
Sverige huvudsakligen begränsas till frågor om kärnavfallshantering
och nedmontering av kärntekniska anläggningar. Kostnaderna för denna
forskning finansieras genom en särskild avgift på kärnkraftsproduktionen
(se 1989/90:NU24 s. 15).

Utskottet finner att förslaget i motion 1989/90:N45 (c) om en
minskning av statens stöd till den kärntekniska forskningsverksamheten
vid Studsvik med 30 milj.kr. jämfört med förslaget i propositionen
är väl avvägt. Till verksamheten vid företaget bör staten sålunda för
budgetåret 1990/91 anvisa 33 milj.kr., varav 20 milj.kr. avser stöd till
den icke-kärntekniska verksamheten.

Vad som i övrigt anförs i propositionen om riktlinjer rörande
Studsvik ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.
Därmed avstyrker utskottet den berörda delen av motion 1989/90:N36
(m).

Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad som här har anförts
skulle helt tillgodose motion 1989/90:N45 (c) i aktuell del och i viss
utsträckning motionerna 1989/90-.N37 (vpk), 1989/90:N43 (mp) och
1989/90:N413 (mp) såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande Studsvik AB
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 2, med bifall till motion 1989/90:N45 yrkandena
10 och 11, med anledning av motion 1989/90:N37 yrkandena 3
och 4, motion 1989/90:N43 yrkande 10 och motion
1989/90:N413 yrkande 10 och med avslag på motion
1989/90:N36 yrkande 2 och motion 1989/90:N37 yrkande 5
godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande Studsvik AB.

1989/90:NU40

33. Studsvik AB (mom. 23)

Rolf L Nilson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med
"Regeringens förslag" och slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort
ha följande lydelse:

I enlighet — — — (= reservation 32) — — — (se 1989/90:NU24
s. 15).

Utskottet finner att förslaget i motion 1989/90:N37 (vpk) om en
minskning av statens stöd till den kärntekniska forskningsverksamheten
vid Studsvik AB med totalt 21 milj.kr. jämfört med förslaget i
propositionen är väl avvägt. Driftsbidraget till R2-reaktorn bör alltså
minskas med 12 milj.kr. och bidraget till övrig kärnteknisk forskningsverksamhet
med 9 milj.kr. Till verksamheten vid företaget bör staten
för budgetåret 1990/91 sålunda anvisa 42 milj.kr., varav 20 milj.kr.
avser stöd till den icke-kärntekniska verksamheten. Som sägs i nyssnämnda
motion bör i stället stödet till forskning kring förnyelsebara
energikällor utökas med 21 milj.kr. i förhållande till vad regeringen
har föreslagit. Det bör överlåtas till regeringen att fördela dessa medel
på lämpliga program inom energiforskningsprogrammet.

Vad som — — — (= reservation 32) — — — motion 1989/90:N36
(m).

Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad som här har anförts
skulle helt tillgodose motion 1989/90:N37 (vpk) i aktuell del och i viss
utsträckning motionerna 1989/90:N45 (c), 1989/90:N43 (mp) och
1989/90:N413 (mp) såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande Studsvik AB
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 2, med bifall till motion 1989/90:N37 yrkandena
3—5, med anledning av motion 1989/90:N43 yrkande 10, motion
1989/90:N45 yrkandena 10 och 11 och motion 1989/90:N413
yrkande 10 och med avslag på motion 1989/90: N36 yrkande 2
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande Studsvik
AB,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt anfört.

34. Studsvik AB (mom. 23)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med
"Regeringens förslag" och slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort
ha följande lydelse:

I enlighet — — — (= reservation 32) — — — (se 1989/90:NU24
s. 15).

Utskottet finner att förslaget i motion 1989/90:N43 (mp) om en
minskning av statens stöd till den kärntekniska fbrskningsverksamhe -

1989/90: NU40

ten vid Studsvik. AB med 28,5 milj.kr. jämfört med vad regeringen har
föreslagit är väl avvägt. Till verksamheten vid företaget bör staten för
budgetåret 1990/91 sålunda anvisa 34,5 milj.kr., varav 20 milj.kr. avser
stöd till den icke-kärntekniska verksamheten. Som sägs i nyssnämnda
motion bör i stället stödet till programmet Energiteknik i bebyggelse
inom energiforskjiingsprogrammet utökas med 28,5 milj.kr. i förhållande
till vad som anges i propositionen.

Vad som — — — reservation 32) — — — motion 1989/90:N36
(m).

Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad som här har anförts
skulle helt tillgodose motion 1989/90:N43 (mp) i aktuell del och i viss
utsträckning motionerna 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N37 (vpk) såvitt
nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande Studsvik AB
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 2, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 10,
med anledning av motion 1989/90:N37 yrkandena 3—5, motion
1989/90:N45 yrkandena 10 och 11 och motion 1989/90:N413
yrkande 10 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 2
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande Studsvik
AB,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt anfört.

35. Energiforskningsnämnden m.m. (mom. 24)

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Rolf
L Nilson (vpk), Karin Falkmer (m), Krister Skånberg (mp) och
Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 32 med
"Utskottet instämmer" och slutar på s. 33 med "och 1989/90:N43
(mp)" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motionerna 1989/90:N36 (m),
1989/90:N41 (c), 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N43 (mp) anser utskottet
att energiforskningsnämnden bör bibehållas som fristående myndighet.
Regeringen redovisar inte något egentligt motiv för avveckling av
nämnden. Utskottet finner heller inte något skäl för varför man skall
avveckla en fungerande organisation med kompetent personal och i
stället tillskapa ett nytt forum med delvis liknande uppgifter. Som sägs
i nyssnämnda motioner och i motion 1989/90:N40 (m) är det angeläget
med en fortlöpande utvärdering av insatserna på energiforskningsområdet.
Som har framgått menar utskottet att energiforskningsnämnden
även fortsättningsvis bör spela en framträdande roll i detta sammanhang.
För energiforskningsnämndens förvaltningskostnader bör regeringen
avsätta erforderliga medel från anslaget till energiforskning.

Utskottet tillstyrker med det sagda aktuella yrkanden i de här
nämnda motionerna.

1989/90: NU40

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande energiforskningsnämnden m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 3 och med bifall till motion 1989/90:N36 yrkande

3, motion 1989/90:N40 yrkande 3, motion 1989/90:N41, motion
1989/90:N43 yrkande 11 i ifrågavarande del och motion
1989/90:N45 yrkandena 6, 7 och 9 godkänner av utskottet angivna
riktlinjer för planerings- och organisationsfrågor rörande
energiforskningen.

36. Programmet Allmänna energisystemstudier
(mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservation 35

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Rolf
L Nilson (vpk), Karin Falkmer (m), Krister Skånberg (mp) och
Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "1989/90:N43 (mp) avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att energiforskningsnämnden
skall bibehållas som fristående myndighet. I enlighet med vad som
anförs i motionerna 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N43 (mp) anser
utskottet att nämnden bör behålla ansvaret för programmet Allmänna
energisystemstudier och att de medel som för nästa budgetår har
beräknats för detta program — 8 milj.kr. — bör avsättas till energiforskningsnämndens
förfogande.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande programmet Allmänna energisystemstudier

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1989/90:N43 yrkande 11 i ifrågavarande del och motion
1989/90:N45 yrkande 8 och med avslag på motion 1989/90:N36
yrkande 4 godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande
programmet Allmänna energisystemstudier.

37. Programmet Allmänna energisystemstudier
(mom. 25)

Under förutsättning av avslag på reservation 35

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Rolf L Nilson (vpk) och
Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "1989/90:N43 (mp) avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden med krav
på att energiforskningsnämnden skall bibehållas som fristående myn -

1989/90:NU40

dighet. För den händelse riksdagen inte skulle följa denna linje anser
utskottet med instämmande i vad som föreslås i motion 1989/90:N36
(m) att ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier bör
åläggas det nya forskningsråd som utskottet i det föregående har
föreslagit skola inrättas. Till detta råd bör därför ytterligare 8 milj.kr.
anslås för verksamheten inom nyssnämnda program. Medlen bör anslås
under den huvudtitel som här tidigare behandlade anslagsmedel
till rådet kommer att anslås under.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande programmet Allmänna energisystemstudier
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1989/90:N36 yrkande 4 och med avslag på motion 1989/90:N43
yrkande 11 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande
8

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande programmet
Allmänna energisystemstudier,
dels till Teknikvetenskapliga forskningsrådet under aktuell huvudtitel
för budgetåret 1990/91 anvisar 8 000 000 kr. utöver vad
som i det föregående har anvisats (se moment 8).

38. Programmet Allmänna energisystemstudier
(mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservation 6 och avslag på reservation
35

Roland Larsson (c), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "1989/90:N43 (mp) avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har — — — (= reservation 37) — — — anslås under.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande programmet Allmänna energisystemstudier
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N36
yrkande 4 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 11 i
ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 8

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande programmet
Allmänna energisystemstudier,
dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet under
aktuell huvudtitel för budgetåret 1990/91 anvisar 8 000 000 kr.
utöver vad som i det föregående har anvisats (se momenten
8-10).

1989/90: NU40

39. Bedömning av energiförsörjningens utformning
(mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservation 35

Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Krister Skånberg (mp) och
Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Frågor
om" och slutar med "motion 1989/90:N464 (mp)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att energiforskningsnämnden
skall bibehållas som fristående myndighet. Det är, menar utskottet,
värdefullt med en oberoende kompetens vid sidan av statens energiverk
på energiområdet. Härigenom tillförsäkras bl.a. att en mer allsidig
belysning av möjligheterna till en omställning av energisystemet i
miljövänlig riktning kan erhållas. Utskottet instämmer i kravet i
motion 1989/90:N464 (mp) på att energiforskningsnämnden skall ges i
uppdrag att bedöma hur en miljövänlig energiförsörjning kan utformas
i enlighet med vad som har föreslagits i motionen.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande bedömning av energiförsörjningens utformning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N464 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

40. Vätgas (mom. 27)

Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Krister Skånberg (mp) och
Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Många forskare och tekniker har intygat att vätgasen har förutsättningar
att bli en väsentlig energibärare i framtiden. Vätgasen har
många fördelar: den är miljövänlig, den kan framställas från alla
primära energikällor, flexibiliteten i användningen är stor, den är
möjlig att lagra (även storskaligt), den kan transporteras på betryggande
sätt etc.

Intresset för vätgasen som energibärare är stort i flera länder. I
Förbundsrepubliken Tyskland, men också i vissa andra länder, utförs
ett omfettande forsknings- och utvecklingsarbete på området. För att
inte Sverige skall komma på efterkälken i denna fråga anser utskottet,
i linje med vad som föreslås i motion 1989/90:N39 (mp), att en
utredning skall tillsättas med uppgift att kartlägga vätgasforskningens
nuvarande läge och behovet av ytterligare stödinsatser på området.

Regeringen bör föranstalta om en sådan utredning. Om riksdagen
beslutar att energiforskningsnämnden skall bibehållas som fristående
myndighet (se s. 31 i det föregående) bör den begärda kartläggningen
lämpligen genomföras av nämnden. Med utgångspunkt i resultatet av

1989/90:NU40

denna kartläggning bör regeringen återkomma till riksdagen med
eventuella förslag till de ytterligare åtgärder på området som kan
befinnas erforderliga.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna
som sin mening. Ett sådant uttalande skulle i väsentlig utsträckning
tillgodose den nu aktuella delen av motion 1989/90:N39 (mp).

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande vätgas
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N39 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

41. Bemyndiganden avseende energiforskningen
(mom. 30)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "berörda motionsyrkandet" bort
ha följande lydelse:

Utskottet finner att de bemyndiganderamar som föreslås i motion
1989/90:N36 (m) är väl avvägda. Motionen tillstyrks alltså i denna del.
För budgetåret 1994/95 bör riksdagen fastställa en ram om 85 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande bemyndiganden avseende energiforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt

21.2 moment 5 och med bifall till motion 1989/90:N36 yrkande

6 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fattade
beslut, innebär åtaganden om 235 000 000 kr. för budgetåret
1991/92, 190 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 130 000 000
kr. för budgetåret 1993/94, 85 000 000 kr. för budgetåret
1994/95, 65 000 000 kr. för budgetåret 1995/96 samt 65 000 000
kr. för budgetåret 1996/97.

Särskilt yttrande

Riktlinjer för energiforskningen (mom. 21)

Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Krister Skånberg (mp) och
Sven-Olof Petersson (c) anför:

Vi anser att utskottets beslut om uppskov med behandlingen av
motioner om energipolitikens inriktning m.m. till nästa riksmöte är
olyckligt. Det hade varit önskvärt med en grundläggande diskussion i
riksdagen under våren 1990 om den långsiktiga energipolitiken med
utgångspunkt i de motioner på området som har hänvisats till utskottet.
Inte minst som en grund för den nu aktuella behandlingen av

1989/90: NU40

energiforskningens inriktning hade en sådan diskussion varit av värde.
Uppskovet medför också en fortsatt osäkerhet om energipolitiken;
riksdagsmajoriteten överlämnar styrningen till energimarknadens starkaste
aktörer, vilket ytterligare försvårar kärnkraftsawecklingen.

1989/90:NU40

Innehåll

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Huvudsakligt innehåll 3

Förslag 3

Motionerna 5

Utskottet 11

Inledning 11

Teknisk forskning och utveckling 11

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling,

m.m 11

Teknikvetenskapligt forskningsråd 14

Materialteknisk forskning 18

Geovetenskaplig forskning 18

Rymdverksamhet 18

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 20

Forskning för ett avfallssnålt samhälle 22

Forskning om kooperativ verksamhet 23

Forskning och inventering avseende torv 23

Vissa regionala frågor 24

Energiforskning 25

Bakgrund 25

Riktlinjer för energiforskningen 26

Studsvik AB 30

Vissa planerings- och organisationsfrågor m.m 31

Forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar . 34

Anslag till energiforskningen 35

Vissa övriga frågor 36

Hemställan 37

Reservationer

1. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. (c) 42

2. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. (mp) .... 43

3. STU:s insatser för de små och medelstora företagen (c) ... . 44

4. Särskilda forskargrupper (mp) 44

5. Särskilda forskargrupper (m) 45

6. Inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd

(c, mp) 45

7. Det nya forskningsrådets departementstillhörighet (m, c) . . 46

8. Det nya forskningsrådets departementstillhörighet (mp) ... 46

9. Anslag till det nya forskningsrådet (c) 47

1989/90:NU40

10. Anslag till det nya forskningsrådet (mp) 48 1989/90:NU40

11. Fusionsforskningssamarbete med EG (c) 48

12. Fusionsforskningssamarbete med EG (mp) 49

13. Materialteknisk forskning (mp) 49

14. Europeiskt rymdsamarbete (m, fp) 50

15. Europeiskt rymdsamarbete (mp) 51

16. Europeiskt forsknings-och utvecklingssamarbete (m) ... 51

17. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mp) .. 52

18. Utveckling av alternativ högteknologi (vpk) 53

19. Försvarets engagemang i europeiskt forsknings- och
utvecklingssamarbete (vpk, mp) 53

20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (m) 54

21. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mp) 54

22. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mp) 55

23. Forskning om kooperativ verksamhet (m, fp) 56

24. Forskning om kooperativ verksamhet (vpk, mp) 56

25. Vissa regionala frågor (mp) 56

26. Riktlinjer för energiforskningen (m) 57

27. Riktlinjer för energiforskningen (c) 58

28. Riktlinjer för energiforskningen (mp) 59

29. Praktiska tillämpningar av ny teknik (m) 60

30. Praktiska tillämpningar av ny teknik (c, mp) 61

31. Studsvik AB (m) 61

32. Studsvik AB (c) 62

33. Studsvik AB (vpk) 63

34. Studsvik AB (mp) 63

35. Energiforskningsnämnden m.m. (m, c, vpk, mp) 64

36. Programmet Allmänna energisystemstudier

(m, c, vpk, mp) 65

37. Programmet Allmänna energisystemstudier (m, vpk) .... 65

38. Programmet Allmänna energisystemstudier (c, mp) 66

39. Bedömning av energiförsörjningens utformning

(c, vpk, mp) 67

40. Vätgas (c, vpk, mp) 67

41. Bemyndiganden avseende energiforskningen (m) 68

Särskilt yttrande

Riktlinjer för energiforskningen (c, vpk, mp) 68