Omtryck

Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU38

Ägandet i banker och andra
kreditinstitut, m.m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1989/90:116 (finansdepartementet) om ägandet i
banker och andra kreditinstitut, m.m.,

dels — helt eller delvis — fem motioner som har väckts med
anledning av propositionen,

dels — delvis — två motioner från allmänna motionstiden med
.anknytning till propositionens ämne.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som framför allt innebär att
förbuden mot utländskt ägande i bankaktiebolag, finansbolag och
fondkommissionsbolag upphävs. En reservation (vpk, mp) går ut på att
regeringens förslag skall avvisas. I en annan (m, fp) betecknas detta
förslag som en halvmesyr; här krävs ytterligare lagändringar så att att
de nämnda instituten inte kommer att omfattas av 1982 års företagsförvärvslag.
Flera ytterligare reservationer har avgetts. Det begärs att
önskemålet om att det skapas garanti för ett inhemskt ägande i
bankerna skall beaktas när företagsförvärvslagen ses över och att regeringen
skall föreslå åtgärder som säkerställer ett spritt ägande (c). Mera
preciserade krav avser en kvantitativ begränsning av utländskt ägande i
ett bankaktiebolag och av största ägarandel i ett bank- eller försäkringsaktiebolag
(vpk, mp). Vidare föreslås uttalanden om att regeringen
skall bevaka internationaliseringens negativa konsekvenser (vpk, mp)
och verka för en demokratisk kontroll över bank- och finansinstituten
(vpk). En ytterligare anpassning till EG:s regler av kriterierna för
oktrojprövning påkallas också (m, fp).

1989/90

NU38

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 38
Rättelse: S. 19 utgår

Propositionen
Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att de nuvarande förbuden mot utländskt
ägande i bankaktiebolag, finansbolag och fondkommissionsbolag skall
upphävas. I stället skall lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. tillämpas. Enligt en övergångsbestämmelse skall
förbudet mot utländskt ägande fortsätta att gälla till dess att aktieägarna
på bolagsstämma har beslutat att aktierna eller en viss del av dessa
skall vara fria och beslutet har registrerats. Ett sådant beslut innebär
en ändring av bolagsordningen och skall godkännas av regeringen före
registrering. För försäkringsaktiebolag, där det för närvarande inte
gäller någon begränsning av möjligheterna till utländskt ägande, föreslås
ingen ändring.

Vidare föreslås att den s.k. behovsprövningen av ansökan om oktroj
för bankverksamhet skall tas bort. Oktrojprövningen skall i fortsättningen
vara rent kvalitativ och inriktas på bankens organisation,
ägarförhållanden, kapitalstyrka och ledning m.m. Oktroj skall beviljas
om det kan antas att den planerade verksamheten kommer att uppfylla
kraven på en sund bankverksamhet.

De förslag om generella ägandebegränsningar i bank- och försäkringsaktiebolag
som kreditmarknadskommittén och försäkringsverksamhetskommittén
har lagt fram genomförs inte.

Ett utländskt bankföretag kan för närvarande vara verksamt i Sverige
genom ett helägt dotterbolag. I propositionen föreslås att en utländsk
bank efter tillstånd av regeringen också skall kunna inrätta en
filial här. För filialens verksamhet skall gälla i allt väsentligt samma
regler som för svenska banker.

Slutligen föreslås i propositionen att svenska rättssubjekt får möjlighet
att förvärva aktier i utlandsägda bankaktiebolag och att kravet på
tillstånd för inrättande av representationskontor här i landet tas bort.

De ändrade bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

Förslag

Regeringen föreslår — efter föredragning av statsrådet Odd Engström

— att riksdagen antar förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

3. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

4. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

5. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och
utländskt företag att idka näring här i riket,

6. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel

7. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

8. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,

9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

1989/90: NU38

10. lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag,

11. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns på s. 3—25 i

propositionen.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition
1989190:116 och behandlas här är följande:

1989/90:N72 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag om att 1982 års lag om utländska
förvärv av svenska företag m.m. görs tillämplig på ägandet i bankaktiebolag,
finansaktiebolag och fbndkommissionsbolag,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om oktrojprövningen.

1989/90:N73 av Carl Fredrik Graf (m) såvitt gäller yrkandet (2) att
riksdagen beslutar att reglerna i lagen (1982:617) om utländska förvärv
av svenska företag m.m. i princip inte skall tillämpas för bankaktiebolag
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:N74 av Lars Wemer m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. avslår propositionen enligt vad som anges i motionen,

2. — vid avslag på yrkande 1 — beslutar om ägar- och rösträttsbegränsningar
i banker enligt vad som anges i motionen,

3. — vid avslag på yrkande 1 — beslutar om ägar- och rösträttsbegränsningar
i försäkringsaktiebolag enligt vad som anges i motionen,

4. — vid avslag på yrkande 1 — beslutar om begränsningar av
utländskt ägande enligt vad som anges i motionen.

1989/90:N75 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om nödvändigheten av åtgärder för att säkerställa ett spritt ägande
inom bank- och finanssektorn,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om regler och kontrollmöjligheter vid utlänningars förvärv av aktier i
svenska bankaktiebolag.

1989/90:N76 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. avslår propositionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om riskerna med näringslivets och bankväsendets internationalisering.

Motion 1989/90:N73 yrkande 1 behandlas i näringsutskottets betänkande
1989/90:NU30. Motion 1989/90:74 har i vad avser yrkande 5 överlämnats
till arbetsmarknadsutskottet.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande: -

1989/90:NU38

1* Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 38

1989/90:N220 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (1) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kreditmarknadskommitténs betänkande om lagstadgade begränsningar
i ägandet av bank- och försäkringsbolag.

1989/90:N361 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (3) —
med motivering i motion 1989/90:Fi212 — att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontroll
över bank- och finansinstituten.

Utskottet
Regeringens förslag

Banker och andra finansiella institut är föremål för en i många
avseenden detaljerad reglering genom bestämmelser som bl.a. uppställer
krav för etablering och begränsar utländska förvärv i svenska
företag. På senare år har en internationell liberalisering av sådana
bestämmelser inletts.

Organization för Economic Cooperation and Development (OECD)
har antagit en kapitalliberaliseringsstadga som syftar till avskaffande av
medlemsländernas inbördes restriktioner för bl.a. direktinvesteringar.
Som medlem i OECD är Sverige bundet av stadgan i den mån det inte
har avgett reservationer mot den. De reservationer som har anmälts
berättigar Sverige att upprätthålla hinder för utländska direktinvesteringar
i förm av bl.a. bankfilialetableringar, förvärv av aktier i svenskkontrollerade
banker samt etablering av finansbolag, fondkommissionsbolag
och andra finansiella institut.

Som en princip för De europeiska gemenskaperna (EG) festslogs
enligt de grundläggande reglerna i Romfördraget att det efter en
övergångstid skulle råda etableringsfrihet, innebärande rätt för rättssubjekt
hos andra medlemsstater att bilda och driva företag på de villkor
som värdlandets lagstiftning föreskriver för sina egna rättssubjekt.
Målet att alla etableringsrestriktioner skulle vara avskaffade vid 1969
års utgång förverkligades dock inte på det finansiella området. Steg i
riktning mot en längre gående integration på detta område har tagits
med två banksamordningsdirektiv åren 1977 och 1989. I det senare
festslås principerna om hemlandstillsyn av kreditinstitut och om en
enda auktorisation som är giltig för hela EG-området. Förutsättningarna
för etablering inom EG av dotterbolag hemmahörande i tredje land
behandlas i direktivet. Där ges vidare regler om obligatorisk kontroll
av större ägare i kreditinstitut. I propositionen lämnas (s. 38 f.) en
närmare redogörelse för direktivets innehåll.

Ytterligare initiativ till internationellt samarbete i fråga om tillsyn
över kreditinstitut har tagits inom den s.k. 10-gruppen, som består av
representanter för centralbanker och tillsynsmyndigheter i (numera)
tolv länder, bland vilka Sverige är ett. En kommitté inom 10-gruppen
har utarbetat underlag för en överenskommelse som centralbanksche -

1989/90:NU38

ferna antog år 1975 och vars syfte var att åstadkomma en effektiv
tillsyn, vilken så långt möjligt skulle säkerställa sundheten och säkerheten
inom kreditväsendet.

Den internationella utveckling som nu har nämnts ingår bland
förutsättningarna för det utredningsarbete som har redovisats av kreditmarknadskommittén
i betänkandet (SOU 1988:29) Förnyelse av kreditmarknaden
och av försäkringsrörelsekommittén i betänkandet
(1987:58) Försäkringsväsendet i framtiden och för beredningen av
dessa kommittéers förslag.

För närvarande råder förbud för utlänningar och andra s.k. kontrollsubjekt
att förvärva aktier i bankaktiebolag. En väsentlig punkt i
regeringens nu framlagda förslag är att detta förbud upphävs. I stället
skall lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.
bli tillämplig även på bankaktiebolag, vilka nu — liksom försäkringsaktiebolag
— inte omfattas av denna lag. Samtidigt skall bankerna fa
möjlighet att införa ett s.k. utlänningsförbehåll i bolagsordningen. Ett
sådant kommer dock inte att erfordras för att ett bankaktiebolag, när
det har blivit underkastat företagsförvärvslagen, skall kunna liksom
hittills fritt förvärva aktier och fastigheter inom de ramar som anges i
bankaktiebolagslagen (1987:618).

Som skäl för de nu nämnda förslagen anges i propositionen huvudsakligen
följande. Svenska banker har ett berättigat intresse att kunna
verka på utländska marknader. Det blir allt vanligare att finansiella
tjänster erbjuds över gränserna. Traditionell bankverksamhet brukar
emellertid inte bedrivas utan en lokal etablering. Sverige kan för
närvarande inte erbjuda reciprocitet gentemot länder där svenska
banker vill etablera sig genom filial eller som ägare i existerande
banker. Sveriges restriktiva politik på detta område har väckt kritik
utomlands, och det finns risk för att etableringsrestriktioner av detta
slag utgör ett hinder för Sveriges medverkan i internationella sammanhang,
t.ex. i det västeuropeiska samarbetet på det internationella tjänsteområdet.
Härtill kommer att OECD:s kapitalliberaliseringsstadga
förutsätter en fortlöpande omprövning av medlemsländernas restriktioner.
Även från de svenska bankernas synpunkt anses det önskvärt att
utländskt ägande i svenska banker tillåts. Detta kan möjliggöra börsnotering
utomlands. En expansion på de internationella affärsområdena
och större mångsidighet och vitalitet på den svenska kapitalmarknaden
är konsekvenser som emotses.

Enligt kreditmarknadskommitténs förslag skulle en viss högsta nivå
för det utländska ägandet läggas fast i lag. Denna tanke avvisas i
propositionen. En sådan bestämmelse diskriminerar alltjämt utlänningar,
heter det, och ger inte den principiella likabehandling som får
anses grundläggande för ett ökat internationellt samarbete.

Den föreslagna tillämpningen på bankaktiebolagen av lagen om
utländska förvärv av svenska aktiebolag är avsedd att tillgodose de
skyddsintressen som kreditmarknadskommittén hade i sikte. Tillstånd
till förvärv skall enligt denna lag meddelas om förvärvet inte strider
mot något väsentligt allmänt intresse. I propositionen utvecklas närmare
vilken innebörd det nu nämnda kriteriet skall anses ha när det

1989/90: NU38

gäller förvärv av aktier i bankaktiebolag. Särskilda skyddsvärden sägs
tala för en tillämpning av reglerna som gör det möjligt att behålla ett
dominerande ägarinflytande inom landets gränser, i vart fall när det
gäller de största bankaktiebolagen. I internationella sammanhang har
det dock visat sig att prövningskriteriet "nationellt säkerhetsintresse"
har givits en skiftande tolkning inom EG och OECD. Vid den översyn
av lagen som pågår skall detta förhållande beaktas, framhålls det.

Kreditmarknadskommittén föreslog begränsningar för ägande i
bankaktiebolag inte bara vad gäller utländska intressen utan generellt.
Högst 10 % av aktiekapitalet — i de mindre bankerna 20 % — skulle
3 innehas av en enskild ägare eller flera ägare i väsentlig ekonomisk
intressegemenskap. Högsta tillåtna andel av rösträtten skulle begränsas
till hälften av dessa procenttal. Vissa undantag och dispensmöjligheter
skulle dock finnas. På motsvarande sätt föreslog försäkringsverksamhetskommittén
i fråga om försäkringsaktiebolagen gränser vid 20 % av
aktiekapitalet och 15 % av röstetalet.

Regeringens linje är att inga generella ägande- och rösträttsbegränsningsregler
av denna typ skall införas. Ägarreglerna för banker och
försäkringsbolag bör, anförs det, inte skilja sig från dem som gäller för
andra företag, för så vitt det inte finns ett klart motiverat behov av
särregler. Så anses inte vara fallet. Nya regler som hindrar marknadsutvecklingen
bör inte införas. Utvecklingen har visat att även banker
kan behöva uthålliga, starka ägare. Därtill kommer hänsyn till det
internationella regelsystemet. Genom införande av ägandebegränsningsregler
skulle Sverige fjärma sig från vad som allmänt gäller inom
EG och övriga OECD-länder. Vikten av anknytning till den internationella
utvecklingen betonas även beträffande försäkringsbolagen.

För att ingripanden — i första hand från tillsynsmyndigheternas sida

— gentemot olämpliga ägare skall underlättas föreslår regeringen att
det införs bestämmelser om skyldighet för den som förvärvar en större
aktiepost i ett bankaktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag att göra
anmälan därom till tillsynsmyndigheten. Sådan skyldighet skall inträda
om förvärvet leder till att förvärvarens totala innehav överstiger något
av gränsvärdena 10, 20, 40 eller 50 % av aktiekapitalet eller röstvärdet.
Bankinspektionen resp. försäkringsinspektionen avses på detta sätt få
möjlighet att vid behov följa ett visst företag med särskild uppmärksamhet
för att kontrollera att en ändring av ägarbilden inte leder till
missförhållanden av något slag.

Om vad som i övrigt föreslås i propositionen kan följande nämnas.
De gällande förbuden för utlänningar att förvärva aktier i finansbolag
och fondkommissionsbolag upphävs. Därmed kommer företagsförvärvslagen
att även i praktiken bli tillämplig på dessa slags bolag.
Frågan om oktroj för en bank eller om tillstånd för ett bankaktiebolag
att etablera filial i utlandet skall hädanefter avgöras utan behovsprövning.
Reglerna härom formuleras så, att oktroj eller tillstånd skall ges
om den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en
sund bankverksamhet. Oktroj skall hädanefter inte vara tidsbegränsad.
Utländska bankföretag får möjlighet att, efter tillstånd av regeringen,

1989/90:NU38

driva bankrörelse frän filial i Sverige. Kravet på tillstånd för etablering
av representationskontor ersätts med en skyldighet att anmäla sådan
etablering till bankinspektionen.

Motförslag

Regeringens förslag har föranlett skilda slags reaktioner från oppositionspartiernas
sida.

Såväl vänsterpartiet kommunisterna som miljöpartiet de gröna vill
att riksdagen skall avslå propositionen. Regeringens internationaliseringsträvan
på bankområdet godtas inte. Den föreslagna avregleringen
försvårar allvarligt varje möjlighet till en politik som innebär demokratisering
av ekonomin och motverkande av storfinansens maktkoncentration,
sägs det i motion 1989/90:N74 (vpk). Regeringens förslag
innebär en mera omfattande anpassning till internationell utveckling
än som förekommer i många EG-länder, hävdar motionärerna och
invänder att Sverige inte behöver vara föregångare på detta område. I
motion 1989/90:N76 (mp) varnas för att skapandet av nya internationella
storbanker leder till oligopol och monopoltendenser, storskalighet
och ökat avstånd mellan beslutsfattare och dem som berörs av
besluten. Som konsekvenser härav nämns samhällsekonomiska förluster,
miljöförstöring och resursslöseri. Om man syftar till en måttlig
skala i byggande och företagande skulle behovet av en internationalisering
av bankväsendet bortfalla, menar motionärerna. Det Stal fall då
en mycket stor finansiering krävs skulle kunna klaras av konsortier.

I motioner från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida
begärs tvärtom att riksdagen skall gå ett steg längre i fråga om att tillåta
internationalisering av banker och andra kreditinstitut etc. Regler som
gör det möjligt att utestänga utländska intressenter från bankernas
ägarkrets står i bjärt kontrast till strävandena att skapa en inre marknad
i Europa, sägs det i motion 1989/90:N73 (m). Det finns enligt
motionären ingen anledning att inordna bankerna under en lagstiftning
som med det snaraste bör avskaffas. Bankinspektionens möjligheter
att ingripa är ett tillräckligt motmedel om en bank skulle skada
Sveriges säkerhetsintressen. Liknande synpunkter framförs i motion
1989/90:N72 (fp). Den föreslagna lagstiftningen befaras skapa osäkerhet
hos potentiella utländska aktörer på den svenska finansmarknaden till
skada för investeringsviljan. En otillräcklig harmonisering med EG
bedöms kunna skapa svårigheter för svenska banker utomlands. Utländskt
ägande i svenska banker skulle däremot troligen öka dessa
bankers möjligheter att göra sig gällande utomlands och skulle dessutom
inverka positivt på konkurrensen inom den finansiella sektorn i
Sverige.

Från centerpartiets sida godtas de förslag som regeringen nu har
framlagt. Partiet vill emellertid, heter det i motion 1989/90:N75, understryka
att det svenska bankväsendet utgör ett betydande skyddsintresse
som motiverar en betydande inhemsk kontroll. Bankernas betydelse
för penning- och kreditsystemet, som utövare av valutapolitiken

1989/90:NU38

och sorn uppsamlare av allmänhetens sparande utgör enligt motionärerna
starka motiv för ett garanterat inhemskt ägande i bankerna.
Detta bör, menar de, beaktas vid översynen av företagsförvärvslagen.

Bland sekundära yrkanden i motion 1989/90:N74 (vpk), för den
händelse inte huvudyrkandet om avslag på propositionen vinner gehör,
är att riksdagen skall besluta om sådana begränsningar av utländskt
ägande i svenska banker som kreditmarknadskommittén har
föreslagit.

Utländskt ägande

Huvudfrågan i ärendet är, som har framgått, om det skall skapas
möjlighet till utländskt ägande i svenska bankaktiebolag.

Utskottet konstaterar först att en sådan ändring i regeringens förslag
som begärs i motionerna 1989/90:N73 (m) och 1989/90:N72 (fp) —
dvs. borttagande av alla legala restriktioner mot utländskt ägande —
svårligen kan utformas inom ramen för utskottets beredning av ärendet.
Med företagsförvärvslagens ökade räckvidd sammanhänger införandet
av regler om bundna och fria aktier i bankaktiebolagen. Det
system som det skulle göras ändring i innefattar bl.a. viktiga övergångsbestämmelser.
En alternativ lösning enligt motionärernas intentioner
borde inte utformas utan hörande av lagrådet. De berörda motionsyrkandena
får därför i detta sammanhang anses gå ut på att riksdagen
skall hos regeringen begära förslag om en sådan ytterligare liberalisering
av reglerna om utländskt ägande i banker som motionärerna
förespråkar.

Mot angiven bakgrund tar utskottet först upp frågan huruvida den i
propositionen föreslagna lagstiftningen skall genomföras eller icke.
Därefter går utskottet in på frågan om en sådan begäran till regeringen
som nyss nämnts. En tredje fråga gäller om riksdagen skall på ett mer
eller mindre precist sätt påkalla särskilda begränsningar av det utländska
ägandet i bankaktiebolag.

Utskottet finner liksom regeringen att bärande skäl talar för att
förbudet mot utländskt ägande i svenska bankaktiebolag upphävs. Med
hänvisning till vad som har anförts i det föregående tillstyrker utskottet
de lagändringar som föreslås i propositionen, innebärande bl.a. att
lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. nu blir
tillämplig på aktier i bankaktiebolag, finansbolag och fondkommissionsbolag.
Formuleringen av 7 kap. 9 a § bankrörelselagen och
punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i bankaktiebolagslagen
bör dock ändras såsom utskottet föreslår i bilaga. Liksom
de svenska bankerna bör utländska banker med filial i Sverige vara
skyldiga att betala avgifter för bekostande av bankinspektionens verksamhet;
detta bör komma till uttryck genom ett tillägg i 7 kap. 15 §
bankrörelselagen. Utskottet föreslår också att ridpunkten för lagarnas
ikraftträdande ändras till den 1 augusti 1990. Utöver vad utskottet
särskilt uttalar ger regeringens lagförslag inte anledning till någon
erinran från utskottets sida.

1989/90.NU38

Motionerna 1989/90:N74 (vpk) och 1989/90:N76 (mp) avstyrks alltså,
såvitt de går ut på att propositionen skall avslås.

Av vad som har sagts i det föregående följer att utskottet avstyrker
yrkandena i motionerna 1989/90:N73 (m) och 1989/90:N72 (fp) om att
bankaktiebolag, finansbolag och fondkommissionsbolag skall vara undantagna
från företagsförvärvslagens tillämpningsområde. Denna lag
skall, såsom nämns i propositionen, bli föremål för en översyn med
sikte på anpassning till internationella överenskommelser och förpliktelser.
Riksdagen torde sålunda inom kort få pröva lagens utformning
och räckvidd. De båda nämnda motionerna avstyrks därför i nu
aktuell del.

I det ställningstagande som utskottet har redovisat ligger också att
utskottet inte vill förorda särskilda kvantitativa begränsningar av det
utländska ägandet, exempelvis enligt de normer som kreditmarknadskommittén
har angivit. Utskottet avstyrker därför det sekundära yrkande
i motion 1989/90:N74 (vpk) som direkt anknyter till kommitténs
förslag. Det tidigare refererade yrkande i motion 1989/90:N75 (c) som
går ut på att det skall skapas garanti för ett inhemskt ägande i
bankerna ställer sig utskottet också avvisande till. Det angivna syftet
torde inte kunna uppnås utan restriktioner eller tillståndskrav som
inte är förenliga med en liberalisering av reglerna om ägandet i banker
etc.

Generella ägandebegränsningar, kontroll m.m.

Såsom tidigare redovisats innebär regeringens forslag att det inte införs
några generella begränsningar av tillåtet ägande i bankaktiebolag och
försäkringsaktiebolag, såsom kreditmarknadskommittén och forsäkringsverksamhetskommittén
har föreslagit, utan endast skyldighet for
förvärvare av aktier i sådana bolag att göra anmälan när deras aktieinnehav
nåf upp till någon av vissa angivna andelar av aktiekapitalet
eller röstetalet i ett bolag.

Frågan om generella rösträttsbegränsningar har tagits upp i tre
motioner.

En av dessa, 1989/90:N220 (fp), väcktes under allmänna motionstiden.
Ett yrkande där går ut på att riksdagen skall uttala sig mot den
form av begränsningar i ägandet av bank- och försäkringsaktiebolag
som kommittéförslagen syftar till. Eftersom regeringen inte har gjort
dessa förslag till sina har motionsyrkandet förlorat aktualitet. Utskottet
föreslår att riksdagen lämnar det utan åtgärd.

Enligt två sekundära yrkanden i motion 1989/90:N74 (vpk) skall
riksdagen tvärtom, därest utländskt ägande tillåts, också besluta om
införande av generella ägande- och rösträttsbegränsningar på grundval
av kommittéförslagen. Ett uttalande till regeringen om nödvändigheten
av åtgärder för att säkerställa ett spritt ägande inom bank- och finanssektorn
påyrkas i motion 1989/90:N75 (c). Den svenska bankmarknaden
är, efter de omfattande fusioner som har ägt rum, vid internationell
jämförelse tämligen koncentrerad, säger motionärerna. En ökad
koncentration av ägandet skulle ha övervägande negativa effekter. En

1989/90:NU38

ökad samhällskontroll av koncentrationen som kan motverka en fungerande
marknad och konkurrens stämmer väl överens med strävan
inom EG, anförs det också i motionen; detta borde gälla även de
finansiella marknaderna.

Utskottet har i det föregående anslutit sig till regeringens ståndpunkt
att kommittéförslagen om preciserade kvantitativa ägandebegränsningar
inte skall genomföras. Härav följer att utskottet avstyrker motion
1989/90:N74 (vpk) i nu angiven del.

Den skyldighet att i vissa fall lämna uppgift om förvärv av aktier i
bankaktiebolag som utskottet också har tillstyrkt ger bankinspektionen
och regeringen möjlighet att följa hur ägarbilden inom banksektorn
förändras.

Mot angiven bakgrund avstyrker utskottet motion 1989/90:N75 (c) i
här aktuell del.

Ett uttalande av riksdagen till regeringen om riskerna med näringslivets
och bankväsendets internationalisering påkallas i motion
1989/90:N76 (mp). Den närmare innebörden i det tilltänkta uttalandet
framgår av det föregående referatet av motiveringen i denna motion
(s. 7). Storskalighet och maktkoncentration, som i sin tur medverkar
till resursslöseri och miljöförstöring, ingår i den hotbild som motionerna
hänvisar till.

Internationaliseringen i stort inom näringslivet berör utskottet i
betänkandet 1989/90:NU30 om vissa näringspolitiska frågor. Utan att
gå in på en närmare diskussion av argumentationen i motion
1989/90:N76 (mp) avstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet i denna
om ett allmänt uttalande till regeringen om risker med internationaliseringen.

Vänsterpartiet kommunisternas motion om avslag på propositionen
inleds med ett citat från motion 1989/90:N361, som partiet väckte
under allmänna motionstiden. En demokratisering av ekonomin är
grundläggande för att motverka storfinansens maktkoncentration och
avgörande inflytande över näringslivets utveckling, heter det. Demokratiseringen
måste utgå från makten i näringslivet och stödjas med
demokratiska beslut med övergripande riktlinjer för ekonomins utveckling
och för styrning av de avgörande samhällsinvesteringarna.
Demokratisk kontroll av banker och finansinstitut är enligt motionärerna
nödvändig i en sådan politik.

I den tidigare motionen är till detta uttalande fogat ett yrkande om
att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om kontroll över bank- och finansinstituten.

Utskottet vill beteckna den kontroll som utövas på grundval av
lagar, antagna av riksdagen, såsom en demokratisk kontroll. Motionärerna
utvecklar inte närmare vad begreppet enligt deras mening möjligen
skulle innefatta därutöver. Utskottet avstyrker yrkandet i motion
1989/90:N361 (vpk) om ett uttalande av angiven karaktär.

Slutligen tar utskottet upp ett yrkande som gäller kriterierna vid
regeringens prövning av ansökningar om oktroj för bankrörelse. De i
propositionen föreslagna ändrade kriterierna — som utskottet har
redogjort för i det föregående — är enligt motion 1989/90:N72 (fp) i

1989/90: NU38

huvudsak väl avvägda. Motionärerna tillägger emellertid att det är
viktigt att lagstiftningen på detta område anpassas till vad som gäller
inom EG. Det är, säger de, nödvändigt att regeringen prövar vilka
ytterligare åtgärder som EG-direktiven bör föranleda och därefter
återkommer till riksdagen med förslag.

Inom ramen för sin rekommendation i det föregående beträffande
propositionens lagförslag har utskottet också tagit ställning till den nu
aktuella ändringen i kriterierna för beviljande av oktroj. Vad det
berörda yrkandet i motion 1989/90:N72 (fp) aktualiserar är närmast en
procedurfråga. Det är väl dokumenterat att regeringen fortlöpande
följer utvecklingen inom EG och prövar i vad mån svensk lagstiftning
etc. bör anpassas till EG:s regler. Utskottet utgår från att så sker även i
detta fall. Konkreta resultat av regeringens överväganden får riksdagen
tillfålle att pröva i olika lagstiftningsärenden etc. Något sådant uttalande
av riksdagen beträffande kriterier för prövning av oktrojansökningar
som påyrkas i motion 1989/90:N72 (fp) finner utskottet inte skäl
för. Motionen avstyrks alltså i nu berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:N74 yrkande 1 och
motion 1989/90:N76 yrkande 1 antar de i proposition
1989/90:116 framlagda förslagen till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

3. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

4. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

5. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och
utländskt företag att idka näring här i riket,

6. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel

7. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

8. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,

9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

10. lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag,

11. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
de båda förstnämnda dock med ändring enligt utskottets förslag i
bilaga och samtliga med ändring av tidpunkten för ikraftträdandet
till den 1 augusti 1990,

res. 1 (vpk, mp)

2. beträffande tillämpning av lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag

att riksdagen avslår motion 1989/90:N72 yrkande 1 och motion
1989/90:N73 yrkande 2,

res. 2 (m, fp)

1989/90:NU38

3. beträffande begränsning av utländskt ägande i bankaktiebolag att

riksdagen

a) avslår motion 1989/90:N74 yrkande 4,

b) avslår motion 1989/90:N75 yrkande 2,

res. 3 (c)
res. 4 (vpk, mp)

4. beträffande generella begränsningar av ägande i bank- och
försäkringsaktiebolag

att riksdagen

a) avslår motion 1989/90:74 yrkandena 2 och 3,

b) avslår motion 1989/90:N75 yrkande 1,

c) avslår motion 1989/90:N220 yrkande 1,

res. 5 (c)
res. 6 (vpk, mp)

5. beträffande konsekvenser av näringslivets internationalisering
att riksdagen avslår motion 1989/90:N76 yrkande 2,

res. 7 (vpk, mp)

6. beträffande kontroll över bank- och finansinstitut
att riksdagen avslår motion 1989/90:N361 yrkande 3,

res. 8 (vpk)

1. beträffande oktrojprövning
att riksdagen avslår motion 1989/90:N72 yrkande 2.

res. 9 (m, fp)

Stockholm den 22 maj 1990
På näringsutskottets vägnar

Rune Jonsson

Närvarande: Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson
(s), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Gunnar Hökmark
(m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk),
Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Ake Nygårds (s), Karin
Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Björn Kaaling (s), Håkan Hansson
(c) och Krister Skånberg (mp).

Reservationer

1. Lagförslagen (mom. 1)

Rolf L Nilson (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

1989/90: NU38

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Utskottet
finner" och slutar på s. 9 med "skall avslås" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till de argument mot den föreslagna lagstiftningen
som anförs i motionerna 1989/90:N74 (vpk) och 1989/90:N76
(mp). Sammanfattningsvis innebär regeringens linje att internationellt
storkapital får kraftigt ökat svängrum i Sverige, att storskalighet, maktkoncentration
och spekulation främjas och att möjligheterna till en
demokratisering av ekonomin beskärs. Riksdagen bör alltså, såsom
begärs i de båda motionerna, avslå propositionen i dess helhet. För
den händelse riksdagen trots utskottets invändningar inte skulle göra
detta tar utskottet i det följande ställning till förslag om olika slags
ägandebegränsningar som skulle kunna något motverka den skada som
uppkommer.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N74 yrkande 1 och
motion 1989/90:N76 yrkande 1 avslår proposition 1989/90:116.

2. Tillämpning av lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag (mom. 2)

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Av
vad" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Det är beklagligt att regeringen vill låta upphävandet av förbuden
mot utländskt ägande i bankaktiebolag, finansbolag och fondkommissionsbolag
stanna vid en halvmesyr. Genom att företagsförvärvslagen
blir tillämplig på förvärv av aktier i sådana institut får regeringen
möjlighet att — såsom dess oklara uttalanden om prövningskriteriet
"väsentligt allmänintresse" visar — ingripa mot aktieköp från utländskt
håll med ett betydande mått av skönsmässighet. Denna fortsatta
begränsning och diskriminering av det utländska ägandet är oacceptabel.
Ett ägande som präglas av mångfald och frihet för både svenska
och utländska intressen är en förutsättning för att finansinstituten skall
kunna framgångsrikt hävda sig såväl på den svenska som på den
internationella marknaden. Behovet av skydd mot ett alltför dominant
ägarinflytande från utländskt håll är redan tillgodosett genom den
rösträttsmaximering som föreskrivs i bolagsordningarna för samtliga
affärsbanker utom den till övervägande delen statsägda PKbanken (den
blivande Nordbanken). Regeringen bör därför med det snaraste lägga
fram förslag till ytterligare lagändringar som svarar mot syftet med de
yrkanden i motionerna 1989/90:N73 (m) och 1989/90:N72 (fp) som
gäller företagsförvärvslagens tillämpning på bankaktiebolag, finansbolag
och fondkommissionsbolag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tillämpning av lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag

1989/90:NU38

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N72 yrkande 1
och motion 1989/90:N73 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

3. Begränsning av utländskt ägande i bankaktiebolag
(mom. 3)

Roland Larsson (c) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "I det"
och slutar med "banker etc." bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående anslutit sig till regeringens förslag om
att förbudet mot utländskt ägande i bankaktiebolag, finansbolag och
fondkommissionsbolag skall upphävas. Väsentligt har då varit att företagsförvärvslagens
tillämpning på dessa institut skapar möjligheter till
begränsningar inför risken för en alltför kraftig expansion från utländskt
håll inom de svenska finansinstitutens ägarkrets. Det är, såsom
framhålls i motion 1989/90:N75 (c), viktigt att detta beaktas vid översynen
av företagsförvärvslagen. Såsom framhålls i den tidigare refererade
motionen 1989/90:N75 (c) är starka skyddsintressen knutna till det
svenska bankväsendet. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna
innebörd till regeringen.

Det yrkande i motion 1989/90:N74 (vpk) som går ut på att riksdagen
nu skall ta ställning för kreditmarknadskommitténs förslag om en viss
kvantitativ begränsning av det utländska ägandet är utskottet inte
berett att tillstyrka.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande begränsning av utländskt ägande i bankaktiebolag att

riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motion 1989/90:N75 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Begränsning av utländskt ägande i bankaktiebolag
(mom. 3)

Rolf L Nilson (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "I det"
och slutar med "banker etc." bort ha följande lydelse:

Om riksdagen, trots de tungt vägande invändningar häremot som
görs i motionerna 1989/90:N74 (vpk) och 1989/90:N76 (mp), skulle
tillåta utländskt ägande i svenska bankaktiebolag, är det ett oavvisligt
krav att det i vart fall uppställs strikta gränser för hur omfattande den
utländska ägarandelen i ett företag får bli. Kreditmarknadskommitténs
förslag till regler i detta avseende — högst 20 % av aktiekapitalet och
högst 10 % av rösträtten — bör i så fall genomföras. Utskottet tillstyrker
sålunda det sekundära yrkandet härom i motion 1989/90:N74
(vpk).

1989/90:NU38

En lagändring av angiven innebörd skulle delvis tillgodose också det
yrkande i motion 1989/90:N75 (c) som syftar till att möjligheterna till
kontroll av utlänningars förvärv av aktier i svenska bankaktiebolag
skall vidgas. Utskottet instämmer i vad som sägs i denna motion om att
det finns starka motiv för att det skapas garanti för ett inhemskt
ägande i bankerna. Detta bör bl.a., såsom motionärerna uttalar, beaktas
vid översynen av företagsförvärvslagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande begränsning av utländskt ägande i bankaktiebolag att

riksdagen

a) med bifall till motion 1989/90:N74 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) ( = reservation 3).

5. Generella begränsningar av ägande i bank- och
försäkringsaktiebolag (mom. 4)

Roland Larsson (c) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Den
skyldighet" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion 1989/90:N75 (c) skulle emellertid en
fortsatt ökad ägandekoncentration inom finanssektorn vara till skada
för marknadens funktion. Det behövs följaktligen åtgärder som säkerställer
ett spritt ägande. Riksdagen bör, i anslutning till det här
aktuella yrkandet i motion 1989/90:N75 (c), uppmana regeringen att
med hänsyn till de regler som kommer att gälla inom EG lägga fram
förslag om sådana åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande generella begränsningar av ägande i bank- och
försäkringsaktiebolag

att riksdagen

a) ( = utskottet),

b) med bifall till motion 1989/90:N75 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

c) ( = utskottet).

6. Generella begränsningar av ägande i bank- och
försäkringsaktiebolag (mom. 4)

Rolf L Nilson (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

På motsvarande sätt som bör gälla beträffande det utländska ägandet
i bankaktiebolag, om ett sådant tillåts, bör varje aktieägares största
möjliga andel av aktiekapitalet och röstetalet begränsas genom lagregler.
Även ägandet i försäkringsaktiebolag bör regleras på detta sätt.
Utskottet ansluter sig till kreditmarknadskommitténs och försäkrings -

1989/90:NU38

verksamhetskommitténs förslag i detta avseende, som också har förordats
av LO, och tillstyrker sålunda de båda nu berörda yrkandena i
motion 1989/90:N74 (vpk).

De synpunkter på ägandekoncentrationens negativa verkningar som
framförs i motion 1989/90:N75 (c) överensstämmer i mycket med
utskottets uppfattning. Riksdagens begäran om lagförslag rörande generella
kvantitativa begränsningar av ägandet i bank- och försäkringsbolag
bör åtföljas av ett allmänt uttalande om att det behövs ytterligare
åtgärder för att motverka fortsatt ägande- och maktkoncentration inom
finanssektorn. Ett sådant uttalande skulle ligga i linje med det nu
berörda yrkandet i motion 1989/90:N75 (c).

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande generella begränsningar av ägande i bank- och
försäkringsaktiebolag

att riksdagen

a) med bifall till motion 1989/90:N74 yrkandena 2 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med anledning av motion 1989/90:N75 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

c) ( = utskottet).

7. Konsekvenser av näringslivets internationalisering
(mom. 5)

Rolf L Nilson (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Internationaliseringen i" och slutar med "med internationaliseringen"
bort ha följande lydelse:

De iakttagelser om riskerna med näringslivets och bankväsendets
internationalisering som åberopas i motion 1989/90:N76 (mp) måste
prägla all reglering av finansväsendet liksom näringspolitiken i dess
helhet. Internationalisering innebär maktkoncentration och ökad storskalighet;
i dess spår följer resursslöseri och miljöförstöring. Riksdagen
bör genom ett uttalande i enlighet med det aktuella motionsyrkandet
understryka vad här sagts och därmed ställa krav på en fortlöpande
bevakning från regeringens sida av internationaliseringens negativa
konsekvenser.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande konsekvenser av näringslivets internationalisering
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N76 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Kontroll över bank- och finansinstitut (mom. 6)

Rolf L Nilson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "angiven karaktär" bort ha följande
lydelse:

1989/90:NU38

Utskottet instämmer i det refererade avsnittet i motion 1989/90:N361
(vpk) och finner det angeläget att riksdagen till regeringen riktar ett
uttalande av angiven innebörd, till stöd för en demokratisk kontroll
över bank- och finansinstituten.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kontroll över bank- och finansinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N361 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Oktrojprövning (mom. 7)

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Inom
ramen" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Den ändring i kriterierna för prövning av oktrojansökningar som
genomförs enligt regeringens lagförslag i propositionen är ett steg i rätt
riktning. Förändringen är dock inte tillräcklig. Lagstiftningen på området
måste fortlöpande anpassas till EG:s regler. Den aspekten på
oktrojprövningen har varken i kreditmarknadskommitténs betänkande
eller i propositionen beaktats i tillräcklig utsträckning. Detta är anmärkningsvärt
eftersom det redan i dag finns tydliga signaler om hur
den framtida gemensamma banklagstiftningen inom EG kommer att se
ut. I och med att EG:s ministerråd antog det andra banksamordningsdirektivet
är lagstiftningen så gott som klar och kommer att kunna
träda i kraft den 1 januari 1993. Vad nu sagts bör riksdagen framhålla
i ett uttalande till regeringen och sålunda påkalla ett nytt förslag i
ämnet som ansluter sig till utvecklingen inom EG. Det berörda
yrkandet i motion 1989/90:N72 (fp) tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande oktrojprövning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N72 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande
Oktrojprövning (mom. 7)

Krister Skånberg (mp) anför:

Som miljöpartiet i många sammanhang har understrukit, bl.a. i partimotionen
1989/90:U519 om ett decentraliserat och demokratiskt Europa,
får förhandlingarna om svensk anpassning till EG:s regler i olika
avseenden inte leda till att Sverige blir ett bihang till EG. Detta är
tillämpligt också i fråga om kriterierna för prövningen av ansökningar
om oktroj för bankrörelse. Sverige måste även i detta fall behålla den
fulla rätten att utforma de bestämmelser som skall gälla.

1989/90:NU38

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens
lagförslag

1 Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Regeringens förslag

Utskottets förslag
[Ingressen]

Härigenom föreskrivs i fråga
om bankrörelselagen (1987:617)

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 5 och
7 §§, 6 kap. 2 § och 9 kap. 1 §
skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in
en ny paragraf, 7 kap. 9 a §, av
följande lydelse.

Härigenom föreskrivs i fråga
om bankrörelselagen (1987:617)

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 5 och
7 §§, 6 kap. 2 §,7 kap. 15 § och
9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in
en ny paragraf, 7 kap. 9 a §, av
följande lydelse.

7 kap.

9a §

Om ett utländskt bankföretag
genom en filial eller i övrigt här i
landet handlar på ett sätt som strider
mot lag eller annan författning
och inte följer bankinspektionens
anmodan om rättelse,
skall inspektionen anmäla detta
till tillsynsmyndigheten i det land
där banken har sitt huvudkontor.
Anmälan skall också göras till regeringen,
som kan återkalla ett
tillstånd att driva bankrörelse här
i landet.

Om ett utländskt bankföretag
genom en filial eller i övrigt här i
landet handlar på ett sätt som strider
mot lag eiler annan författning
och inte följer bankinspektionens
föreläggande med anmodan
om rättelse, skall inspektionen
anmäla detta till tillsynsmyndigheten
i det land där banken
har sitt huvudkontor. Anmälan
skall också göras till regeringen,
som kan återkalla ett tillstånd att
driva bankrörelse här i landet.

15 §«

Bankaktiebolagen, sparbankerna
och de centrala föreningsbankerna
skall med årliga avgifter bekosta
bankinspektionens verksamhet
enligt de närmare föreskrifter
som regeringen meddelar.

Bankaktiebolagen, sparbankerna
och de centrala föreningsbankerna
samt utländska banker med
filial här i landet skall med årliga
avgifter bekosta bankinspektionens
verksamhet enligt de närmare
föreskrifter som regeringen
meddelar.

Varje bank

samma lag.

1989/90:NU38

Bilaga

* Med regeringens förslag avses nuvarande lydelse.

2 Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Regeringens förslag Utskottets förslag

[Övergångsbestämmelser]

3. Bestämmelserna i 12 kap. 7 § 3. Bestämmelserna i 12 kap. 7 §

tredje stycket gäller även för tredje stycket gäller även för

bankaktiebolag som är avstäm- bankaktiebolag som är avstämningsbolag
till dess att aktiekonto- ningsbolag till dess att aktiekonto lagen

(1989:829) tråder i kraft för lagen (1989:829) tillämpas för det

det bolaget. bolaget.

1989/90:NU38

Bilaga

Innehåll

1989/90: NU38

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Huvudsakligt innehåll 2

Förslag 2

Motionerna 3

Utskottet 4

Regeringens förslag 4

Motförslag 7

Utländskt ägande 8

Generella ägandebegränsningar, kontroll m.m 9

Hemställan 11

Reservationer

1. Lagförslagen (vpk, mp) 12

2. Tillämpning av lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska företag (m, fp) 13

3. Begränsning av utländskt ägande i bankaktiebolag (c) .... 14

4. Begränsning av utländskt ägande i bankaktiebolag (vpk,

mp) 14

5. Generella begränsningar av ägande i bank- och
försäkringsaktiebolag (c) 15

6. Generella begränsningar av ägande i bank- och
försäkringsaktiebolag (vpk, mp) 15

7. Konsekvenser av näringslivets internationalisering (vpk,

mp) 16

8. Kontroll över bank- och finansinstitut (vpk) 16

9. Oktrojprövning (m, fp) 17

Särskilt yttrande

Oktrojprövning (mp) 17

Bilaga

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens lagförslag ..

gotmb 96881, Stockholm 1990