Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU35

Statliga företag

1989/90

NU35

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor, såvitt
gäller statligt företagande,

dels proposition 1989/90:109 om vissa aktiefrågor för Procordia AB,
dels — helt eller delvis — sex motioner som har väckts med
anledning av proposition 1989/90:88,

dels — helt eller delvis — fem motioner som har väckts med
anledning av proposition 1989/90:109,

dels — helt eller delvis — nio motioner från allmänna motionstiden
om statliga företag.

Statssekreterare Olof Rydh, industridepartementet, och advokat Claes
Beyer, som företrädare för AB Volvo, har inför utskottet besvarat
frågor kring bestämmelser om hembudsskyldighet i det aktieägaravtal
som ingåtts mellan staten och Volvo om nyemission i Procordia AB.
Svenska industritjänstemannaförbundet har i en skrivelse till utskottet
lämnat synpunkter på avtalet. Från industridepartementet (statssekreterare
Rydh) har inkommit en skrivelse om pensionsgaranti för FFV
AB.

Övriga delar av proposition 1989/90:88 behandlas i ett betänkande
(1989/90:NU30) om näringspolitik, vilket avlämnas senare under våren
1990.

Sammanfattning

Förslag i proposition 1989/90:109 om att regeringen skall medverka till
att statens aktieägande i Procordia AB minskar genom en föreslagen
nyemission i bolaget tillstyrks av utskottet, dock under förutsättning att
ett upprättat aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo ändras så att
staten i framtiden inte hindras att — om den så önskar — sälja
resterande aktier i Procordia till anställda i företaget eller en bredare
allmänhet. Från olika utgångspunkter avstyrks förslaget i tre reservationer
(c; vpk; mp).

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 35

Utskottet ansluter sig vidare till den syn på statligt företagande som
kommer till uttryck i proposition 1989/90:88 och som innebär att
staten även fortsättningsvis skall ha en viktig roll som ägare av företag
inom såväl basindustrierna som andra branscher. Staten bör avyttra
huvuddelen av sin affärsverksamhet, anförs det i en reservation (m, fp,
c), och i en annan (mp) begärs att de statliga företagens roll skall
klargöras.

Förslag i den sistnämnda propositionen om att statens aktier i tio
företag — bl.a. ASSI, Celsius Industrier AB, LKAB och Procordia —
skall överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag tillstyrks. Emellertid
anser utskottet att det erfordras klarare riktlinjer för i vilka fall det
nya bolaget kan avyttra statens aktier utan riksdagens hörande; regeringen
bör återkomma till riksdagen i denna fråga. I två reservationer
(m, fp, c; mp) avvisas förslaget om bildande av ett förvaltningsbolag.
Utskottet tillstyrker också, i motsats till vänsterpartiet kommunisternas
och miljöpartiet de grönas företrädare i utskottet, att affärsverket FFV
ombildas till aktiebolag.

Utskottet avstyrker även ett antal motioner om statliga företag från
allmänna motionstiden. Med ett undantag följs dessa upp i reservationer.
En förteckning över alla reservationer — med partibeteckningar

— finns i innehållsförteckningen (s. 48 f.).

Proposition 1989/90:88
Huvudsakligt innehåll

I den del av propositionen som rör statliga företag framläggs förslag
om att statens aktier i bl.a. sju större hel- eller delägda industriföretag
skall överföras till ett särskilt förvaltningsbolag. Enligt regeringen
skapas det härigenom förutsättningar för ett effektivt statligt ägarengagemang
i de enskilda företagens utveckling. Vidare underlättas eventuell
samverkan och strukturering över företagsgränserna. Det föreslås
att det nya förvaltningsbolaget skall ges möjlighet att ta upp lån mot
konvertibla skuldebrev. I propositionen lämnas även förslag om en
ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag.

Förslag

Regeringen föreslår — efter föredragning av industriminister Rune
Molin — såvitt här är i fråga att riksdagen

10. godkänner att affärsverket FFV upphör som affärsdrivande verk
och att verksamheten överförs till ett aktiebolag snarast efter den 1 juli
1990, dock senast den I januari 1991 (avsnitt 6),

11. godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder
från affärsverket FFV till FFV AB som föredragande statsrådet
förordat (avsnitt 6),

1989/90: NU 35

2

12. godkänner en ram på 160 000 000 kr. för affärsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i fastigheter,
maskiner och inventarier under första hälften av budgetåret 1990/91
(avsnitt 6),

13. godkänner en ram på 25 000 000 kr. för affärsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i aktier under
första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6),

14. godkänner en ram på 300 000 000 kr. för affärsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskontoret för verkets rörelsekapitalbehov under
första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6),

15. godkänner att staten påtar sig betalningsansvar intill ett belopp
av 270 000 000 kr. för affärsverket FFV:s och FFV AB:s pensionsskuld
i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört (avsnitt 6),

16. godkänner vad föredragande statsrådet förordat om storleken av
statens framtida andel av röstvärde och kapitalandel i förvaltningsaktiebolaget
liksom [om| möjlighet att ge ut till aktier konvertibla förlagslån
motsvarande högst 15 % av aktiekapitalet (avsnitt 6),

17. godkänner vad föredragande statsrådet anfört om de rörelseregler
som för närvarande gäller för SIB-Invest AB (avsnitt 6),

18. | bemyndigar] regeringen att återkalla den av fullmäktige i riksgäldskontoret
lämnade garantin för SIB-Invest AB:s förpliktelser intill
ett belopp av högst 1 300 000 000 kr. (avsnitt 6),

19. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av affärsverket
FFV till ett aktiebolag (avsnitt 6),

20. bemyndigar regeringen att överlåta statens aktier i Celsius Industrier
AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB, Ncb AB, Procordia
AB, SIB-Invest AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt Stål
AB, Sveriges Geologiska AB samt Cementa AB till ett nybildat av
staten ägt förvaltningsaktiebolag i enlighet med vad föredragande statsrådet
förordat (avsnitt 6).

Regeringen bereder vidare (22) riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet har anfört om mål och inriktning för det av
staten ägda förvaltningsaktiebolaget, liksom (om| behovet av kapitaltillskott
i FFV AB (avsnitt 6).

Regeringen framlägger också vissa förslag om anslag för budgetåret
1990/91. Under angivna rubriker föreslås:

E 5. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (s. 181)

att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr.

E 6. Värdepappersskatt vid försäljning av vissa aktier ägda av
staten (s. 181 f.)

att riksdagen till Värdepappersskatt vid försäljning av vissa aktier
ägda av staten anvisar ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.

1989/90:NU35

3

Proposition 1989/90:109

1989/90:NU35

Huvudsakligt innehåll

Procordia AB och AB Volvo har beslutat att gemensamt bilda en
koncern med inriktning mot främst läkemedel-bioteknik och livsmedel.
Avsikten är att läkemedelsföretaget Pharmacia AB (för närvarande
med Volvo som dominerande ägare) och livsmedelsföretaget Provendor
AB (för närvarande helt ägt av Volvo) skall integreras med Procordias
verksamhet. Betalning skall ske genom en nyemission i Procordia,
varefter staten och Volvo skall inneha lika stora andelar av röstetalet i
bolaget. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att statens
ägarandel i Procordia minskar från nuvarande 80,5 % till 42,5 %.
Vidare föreslår regeringen att de rättigheter och förpliktelser som för
statens del följer med avtalet med Volvo skall överföras till det statliga
förvaltningsbolag som i proposition 1989/90:88 har föreslagits skola
inrättas.

Förslag

Regeringen föreslår — efter föredragning av försvarsminister Roine
Carlsson — att riksdagen

1. godkänner att regeringen medverkar till att statens aktieägande i
Procordia AB minskar genom föreslagen nyemission i Procordia och
att ägarrelationerna med AB Volvo upprätthålls i enlighet med upprättat
aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo,

2. godkänner att de rättigheter och förpliktelser som följer med
upprättat aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo överförs till ett
statligt förvaltningsbolag i enlighet med vad föredragande statsrådet
anfört.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition
1989/90:88 och behandlas här är följande:

1989/90:N48 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av investeringar i de statliga basindustrierna.

1989/90:N54 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (27) att
riksdagen avslår regeringens förslag om att ett gemensamt holdingbolag
skall förvalta statens aktier i ett antal konkurrensutsatta företag.

1989/90:N57 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

20. med avslag på proposition 1989/90:88 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SIBInvest
AB,

21. avslår regeringens förslag om bildande av ett av staten ägt
förvaltningsbolag för de statliga företagen.

1989/90:N58 av Lars Norberg m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

21. begär att regeringen skall utarbeta ett policydokument beträffande
den statliga företagsamheten där de i motionerna framförda
frågorna blir besvarade,

23. avslår regeringens förslag att ombilda FFV till ett aktiebolag
[enligt| hemställan i propositionen momenten 10, 11, 15 och 19,

24. som sin mening ger regeringen till känna att vissa delar av
FFV-koncernen bör privatiseras med de villkor som anförts i motionen,

25. som sin mening ger regeringen till känna de nackdelar som i
motionen anförts om bildandet av ett statligt förvaltningsbolag i enlighet
med propositionen,

26. avslår regeringens förslag att bilda ett nytt statligt förvaltningsbolag
|enligt| hemställan i propositionen momenten 16, 17, 18 och 20,

27. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om SIB-Invest AB,

28. som sin mening ger regeringen till känna att vissa delar av de
företag som omfattas av den föreslagna nya koncernen bör privatiseras
i enlighet med vad i motionen anförts,

34. avslår regeringens förslag under E 5 beträffande infriande av
pensionsgaranti vid FFV AB.

1989/90:N59 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

5. avslår regeringens begäran att ombilda FFV till aktiebolag,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statligt ägande.

1989/90:N60 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 6.

avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att överlåta
statens aktier i Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara
AB, Ncb AB, Procordia AB, SIB-Invest AB, AB Statens Skogsindustrier,
SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB samt Cementa
AB till ett nybildat av staten ägt förvaltningsbolag,

7. avslår regeringens förslag om statens framtida andel av röstvärde
och kapitalandel i förvaltningsbolaget liksom [om| möjligheten att ge
ut till aktier konvertibla förlagslån,

11. avslår regeringens förslag att till Värdepapper!5katt vid försäljning
av vissa aktier ägda av staten anvisa ett förslagsanslag av
400 000 000 kr.

De motioner som har väckts med anledning av proposition
1989/90:109 och behandlas här är följande:

1989/90:NU35

5

1989/90:N62 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. ger regeringen i uppdrag att omförhandla aktieägaravtalet med
AB Volvo i enlighet med vad i motionen anförts,

2. avslår regeringens förslag att överföra de rättigheter och förpliktelser
som foijer med aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo till ett
statligt förvaltningsbolag,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den affärsmässiga uppgörelsen mellan Procordia AB och AB
Volvo,

4. ger regeringen i uppdrag att genomföra en bred utförsäljning av
hela statens återstående aktieinnehav i Procordia AB i enlighet med
vad som tidigare anförts i motion 1989/90:N214.

1989/90:N63 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag att Procordia AB delvis utförsäljs till AB
Volvo enligt propositionens förslag,

2. avslår regeringens förslag att Procordias aktier skall överföras till
ett statligt förvaltningsbolag,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande privatisering av större delen av Procordiakoncernen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
beträffande Swedish Tobacco Group AB.

1989/90:N64 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen

1. med ändring i propositionens förslag godkänner att regeringen
medverkar till att statens aktieägande i Procordia AB minskar genom
föreslagen nyemission i Procordia och att de framtida ägarförhållandena
i Procordia utformas i enlighet med vad som anförts i motionen så
att det villkor som där uppställs beträffande hembudsklausulen och
ägandespridning uppfylls,

2. avslår regeringens förslag att överföra de rättigheter och förpliktelser
som följer med aktieägaravtalet mellan staten och AB Volvo till ett
statligt förvaltningsbolag.

1989/90:N65 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. avslår proposition 1989/90:109 med begäran om riksdagens bemyndigande
för regeringen att medverka till förändrade ägarrelationer
för staten i Procordia AB i enlighet med vad i motionen anförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om försäljning av statliga företag,

3. hos regeringen hemställer om att en utredning tillkallas med
direktiv att utreda möjligheterna att inrätta en särskild nämnd för
samråd och information om företagsköp och företagsfusioner av nationell
betydelse i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90.N66 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (1) att
riksdagen avslår proposition 1989/90:109.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande: -

1989/90:NU35

6

1989/90:N211 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvecklingen i de statliga basindustrierna.

1989/90:N212 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag om hur en framtida svensk
örlogsmarin verksamhet skall struktureras för att säkerställa en inhemsk
produktion av ett komplett fartygssystem i enlighet med vad i
motionen anförts.

1989/90:N214 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till försäljning av statliga företag i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1989/90:N224 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

3 (delvis), som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ASSI:s produktval — — —,

11. som sin mening ger regeringen till känna att ett policydokument
bör utarbetas som klargör målsättningen för statens ägande av aktiebolag
och klargör skillnaden i policy mellan statliga affärsverk och
aktiebolag,

12. av regeringen begär att företaget Celsius Industrier AB avvecklas
i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

13. som sin mening ger regeringen till känna att överenskommelsen
med AB Volvo beträffande Procordia AB ej skall fullföljas,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om affärsverket FFV.

1989/90:N260 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (2)

— med motivering i motion 1989/90:Jo311 — att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att domänverkets instruktioner skall
ändras i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:N291 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
statliga företags tillhörighet till arbetsgivarorganisation.

1989/90:N292 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Karlskronavarvets framtid.

1989/90:N359 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (1
delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning av
statliga företag — — —.

1989/90:N367 av Alf Wennerfors (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 3.

som sin mening ger regeringen till känna att vid utförsäljning av
statligt hel- eller delägda företag de statligt anställda skall ges företräde
att på förmånliga villkor köpa 10 % av aktierna,

1989/90:NU35

7

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att vinstandelssystem bör införas inom statligt ägda företag samt
inom affärsverken televerket, luftfartsverket och postverket,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om principer för utförsäljning av statliga företag,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ingen särbehandling skall ske av vissa personer vid tilldelning
av aktier när statliga företag säljs,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att de anställda i företag som skall säljas ut skall ha rätt att teckna
aktier i enlighet med vad som i motionen anförts,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om villkor för institutionella placerares deltagande vid utförsäljningen

av statliga företag.

Utskottet

Inledning

1 proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor presenterar
regeringen sin allmänna syn på näringspolitikens inriktning. Vidare
redovisas vissa förslag till åtgärder och förändringar. I ett avsnitt om
statliga företag föreslås att statens aktier i vissa företag skall överföras
till ett särskilt förvaltningsbolag och att affärsverket FFV skall ombildas
till aktiebolag. Regeringen har vidare framlagt proposition
1989/90:109 om vissa aktiefrågor för Procordia AB, i vilken riksdagen
föreslås godkänna att statens ägarandel i detta företag minskar från
80,5 % till 42,5 % i enlighet med ett aktieägaravtal som har träffats
mellan staten och AB Volvo.

Statligt företagande

I anslutning till regeringens förslag om överföring av statens aktieinnehav
till ett förvaltningsbolag, vilket utskottet behandlar i det följande,
förs i proposition 1989/90:88 — utan att något förslag i saken framläggs

— en diskussion om motiven för statligt företagande och om statens
roll som ägare. En effektiv statlig företagsamhet krävs som en motvikt
till en alltför ensidig privat ägarkoncentration, anförs det. I propositionen
erinras om att ägarutredningen, i sitt betänkande (SOU 1988:38)
Ägande och inflytande i svenskt näringsliv, har konstaterat att ägarkoncentrationen
i Sverige är hög vid en internationell jämförelse och att
utredningen har förordat en större variation och mångfald i aktieägandet
i vårt land. Ett statligt ägande är enligt regeringen även av
betydelse för att tillväxten i svensk industri skall främjas och för att en
jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning i landet skall åstadkommas.
Som ägare till industriföretag kan staten, sägs det vidare, spela en

1989/90:NU35

8

väsentlig roll vid strukturella förändringar i enskilda branscher. Det
betonas i propositionen att en långsiktig lönsamhet är en avgörande
förutsättning för en positiv utveckling i statliga liksom i andra företag.

De tre borgerliga partierna har i en gemensam motion,
1989/90:N214, från allmänna motionstiden föreslagit en utförsäljning
av statliga företag. Ett spritt enskilt ägande och en fri konkurrens är
grundstenar i en vital ekonomisk politik, sägs det i motionen. Statens
främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange ramarna för näringslivets
verksamhet. Enligt motionärerna uppstår en risk för osund
konkurrens om staten går in och agerar på den marknad den anger
spelreglerna för. De tre partierna menar att i första hand de företagsenheter
eller företagsgrupper inom den statliga sektorn, som arbetar
under kommersiella betingelser på en marknad i konkurrens med
privata företag, successivt bör säljas. I ett något längre tidsperspektiv
borde även delar av den verksamhet inom affärsverken, som nu
bedrivs i mer eller mindre monopolliknande former eller med betydande
subventioner, utsättas för konkurrens och säljas. Myndighetsutövningen
skulle dock ligga kvar hos staten. Vid en utförsäljning bör i
första hand, sägs det vidare, de anställda ges möjlighet att bli delägare i
det egna företaget. I andra hand skulle allmänheten ges tillfälle att
köpa aktier, och först i tredje hand skulle kapitalmarknadens ordinarie
aktörer komma i fråga. Motionärerna föreslår en utförsäljningsvolym i
storleksordningen 15—20 miljarder kronor på tre år. Samtidigt som
denna försäljningsomgång genomförs som ett första steg borde övriga
statliga tillgångar bli föremål för en översyn. Vid en utförsäljning av
statliga företag eller delar därav frigörs kapital, vilket stärker statens
finansiella ställning och påverkar landets ekonomi positivt, säger motionärerna.
De företag som föreslås skola säljas i en första försäljningsomgång
är PKbanken, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Ncb AB,
Domänföretagen AB och Celsius Industrier AB. Vidare anförs att delar
av domänverkets skogar bör säljas liksom stora delar av statens vattenfallsverk
(Vattenfall). I motionen berörs även statens ägarandel i Procordia
AB. Denna del av motionen tas upp i det följande i anslutning
till behandlingen av proposition 1989/90:109.

Med åberopande av den nu refererade motionen begärs också i
motion 1989/90:N359 (c) en utförsäljning av statliga företag. Ett yrkande
om försäljning av statliga företag finns även i motion 1989/90:N65
(c), som har väckts med anledning av propositionen om Procordia AB.
Försäljningen av aktier i statliga företag skall enligt motionärerna
verkställas i sådana former att en ökad aktiespridning främjas. Målet
borde vara att ett brett folkligt ägande skapas.

Miljöpartiet de gröna begär i motion 1989/90:N224 från allmänna
motionstiden att regeringen skall anmodas tillställa riksdagen ett policydokument
med en samlad syn på de statliga företagens roll. Är
regeringen inte beredd till detta borde den i stället tillsätta en utredning
för denna uppgift. Motionärerna efterlyser svar på bl.a. följande
frågor: Vilken principiell skillnad ser regeringen mellan affärsverk och
aktiebolag? Hur skall regelsystemen för dessa två företagstyper skilja
sig åt? Kan andra krav ställas på statliga än på övriga företag? Skall

1989/90:NU35

9

statliga företag utgöra föredöme i fråga om miljö, affärsmoral etc.?
Skall statens innehav av företag användas för främjande av ekonomisk
demokrati? Har staten ett ansvar för krisbranscher i en vikande
ekonomi? Partiet upprepar sitt yrkande i motion 1989/90:N58, som
har väckts med anledning av propositionen om vissa näringspolitiska
frågor. Motionärerna beklagar att de flesta av frågorna inte har fatt
något svar i denna proposition.

Utskottet ansluter sig till den syn på statligt företagande inom
industrisektorn som kommer till uttryck i nyssnämnda proposition.
Detta innebär att staten enligt utskottets uppfattning även fortsättningsvis
bör ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna
som andra branscher. Som sägs i propositionen är det angeläget
med en motvikt till de privata maktgrupper som utövar ett dominerande
inflytande över svenskt näringsliv. De statliga och kooperativa
företagen har härvid en viktig uppgift. Likaledes är det viktigt med en
statlig resp. kooperativ företagssektor när näringslivet har att verka
inom ramen för en alltmer institutionaliserad ekonomi. Utskottet
instämmer även i de övriga motiv för statligt ägande av företag som
åberopas i propositionen. Enligt utskottets mening är det inte erforderligt
med någon ytterligare redovisning av de statliga företagens uppgifter
och funktion. Utskottet avstyrker därför de aktuella yrkandena i
motionerna 1989/90:N58 (mp) och 1989/90:N224 (mp).

I enlighet med den principiella inställning till statligt företagande
som utskottet nu har redovisat tar utskottet avstånd från förslaget om
en systematisk utförsäljning av statliga företag som framförs i bl.a.
motion 1989/90:N214 (m, fp, c). Däremot ställer sig utskottet inte
avvisande tilt förändringar av det statliga företagsinnehavet. Liksom
hittills bör emellertid frågan härom bedömas med hänsyn till intresset
av att en lämplig företagsstruktur kan åstadkommas. Med det nu sagda
avstyrks motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N359 (c) och
1989/90:N65 (c) såvitt här är i fråga.

Frågan om principer vid försäljning av statliga företag tas upp i motion
1989/90:N367 (m). Där hävdas att allmänheten allvarligt har missgynnats
vid försäljning av statliga foretag. Motionären föreslår vissa riktlinjer
som borde gälla vid utförsäljning av sådana företag. Sålunda borde
minst hälften av aktierna förbehållas allmänheten i syfte att ett spritt
enskilt ägande skall stimuleras. Anställda inom företag som skall säljas
borde ha rätt att teckna 10 % av aktierna på förmånliga villkor. Vid
tilldelningen av aktier skulle inte någon särbehandling av vissa personer
fa ske. Vidare anser motionären att allmänheten vid aktieteckningen
skall betala ett 10 % lägre pris än institutionella köpare. Han
föreslår också att vinstandelssystem skall införas inom statligt ägda
företag och inom postverket, televerket och luftfartsverket.

Utskottet kan inte ansluta sig till motionärens förslag. Med den syn
på statligt företagande som utskottet har redovisat i det föregående
finns det enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att begära att
det utarbetas generella regler för hur utförsäljning av statliga företag
bör genomföras. Att fastställa sådana bestämmelser skulle inte heller te

1989/90: NU35

10

sig ändamålsenligt mot bakgrund av att strukturen inom den statliga
företagssektorn inte är homogen. Här aktuell del av motion
1989/90:N367 (m) avstyrks följaktligen.

Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning
av krigsmateriel och civila verkstadsprodukter. Vidare tillhandahålls
olika tjänster inom såväl militära som civila produktområden.
Den civila delen av verksamheten, som i flertalet fell har nära anknytning
till eller har utgått från verksamhet inom försvarsområdet, har
under senare år ökat i betydelse; av FFV:s fakturerade försäljning år

1988 avsåg ca 40 % civil verksamhet.

FFV-koncernen består dels av afiärsverket FFV, dels av förvaltningsbolaget
FFV AB med ett 25-tal hel- eller delägda rörelsedrivande
dotterbolag i Sverige och utlandet. Koncernen har sin rörelse indelad i
fem affärsområden. I affärsverket, som huvudsakligen är inriktat på
militära produktområden, ingår verksamhet främst från affärsområdena
Ordnance och Aerotech men också från två andra affärsområden.
Affärsverksdelen svarade år 1988 för ca 55 % av koncernens fakturerade
försäljning.

I proposition 1989/90:88 (s. 129 f.) föreslås att affärsverket FFV
skall ombildas till aktiebolag. Det erinras om att frågan om bolagisering
av FFV har diskuterats vid ett flertal tillfällen under de senaste 20
åren och att förslag härom har framlagts i flera utredningar. Under
hösten 1989 har FFV i en skrivelse till regeringen begärt att affärsverket
skall bolagiseras, och regeringen menar att det tidsmässigt nu är
lämpligt att genomföra denna ombildning. De skäl för affärsverksformen
som angavs när FFV (dåvarande försvarets fabriksstyrelse) inrättades
år 1943 — främst kravet att tillverkningen skulle bedrivas med
hänsyn till krigsmaktens behov — anses inte vara relevanta för närvarande.
Från att ha varit en direkt försvarsfobrik har FFV förändrats,
framhålls det, till en konkurrensutsatt industrikoncern utan några
myndighets- eller förvaltningsfunktioner. För att FFV skall kunna
utvecklas i en positiv riktning bör koncernen, menar regeringen, ha
den juridiska företagsform som är mest lämpad för den marknad där
den arbetar. En ombildning av affärsverket till aktiebolag är därför
angelägen.

Enligt regeringen bör ombildningen genomföras snarast efter den
1 juli 1990. I propositionen föreslås att riksdagen dels godkänner
ombildningen, dels bemyndigar regeringen att genomföra denna. Vidare
begärs att riksdagen godkänner att överföringen av tillgångar och
skulder från affärsverket till aktiebolaget skall ske till bokförda värden
oavsett deras verkliga värden. Detta innebär en försiktighet i värderingen
som enligt regeringens bedömning är lämplig med hänsyn till att
det råder osäkerhet om de närmaste årens resultatnivåer inom försvarsindustrin.

Regeringens förslag möter kritik i två motioner. Från såväl försvarspolitisk
som ekonomisk synpunkt bör tillverkningen av produkter

1989/90:NU35

11

med vitalt försvarsintresse vara inordnad i ett affärsverk, sägs det i
motion 1989/90:N59 (vpk). Därigenom ges regeringen och riksdagen
möjlighet till erforderlig insyn i och styrning av den aktuella tillverkningen,
anser motionärerna. Det är moraliskt förkastligt att ombilda
det krigsmateneltillverkande affärsverket FFV till aktiebolag med
vinstmaximering som mål, anförs det i motion 1989/90:N58 (mp). Den
civila delen av FFV:s verksamhet bör dock enligt motionärerna privatiseras.
Vid utförsäljningen borde om möjligt de anställda och befolkningen
på resp. ort ges företräde. Även i motion 1989/90:N224 (mp)
från allmänna motionstiden avvisas en ombildning av affärsverket FFV
till aktiebolag. Det som inträffat inom affärsverket beträffande icke
tillåten vapenexport och ett antal chefers uttag av dolda och obeskattade
löneförmåner motiverar knappast att FFV ges en friare ställning i
förhållande till riksdagen, regeringen och riksrevisionsverket, heter det
i motionen.

Utskottet biträder förslaget att affärsverket FFV skall ombildas till
aktiebolag. Denna ombildning är angelägen för att FFV skall kunna
konkurrera — inte minst internationellt — på lika villkor med andra
företag på marknaden. Som tidigare nämnts utövar FFV numera inte
någon myndighets- eller förvaltningsfunktion. Med en enhetlig företagsform
kan FFV:s verksamhet struktureras på ett effektivare sätt med
åtföljande kostnadsbesparingar. Utskottet tillstyrker alltså propositionen
i aktuell del och avstyrker motionerna 1989/90:N58 (mp),
1989/90:N59 (vpk) och 1989/90:N224 (mp) såvitt här är i fråga.

I ett särskilt avsnitt i propositionen behandlas statens åtaganden för
framtida pensionskostnader för anställda vid affärsverket FFV. I det
statliga pensionssystemet har arbetsgivaren ansvaret för utbetalningar
av pensioner. I affärsverket har någon pensionsskuld inte redovisats i
balansräkningen, utan pensionsåtagandet har belastat rörelsen i samband
med pensionsutbetalningar. I aktiebolag skall däremot medel
reserveras för dessa utgifter. Vid en ombildning av affärsverket till
aktiebolag måste därför aktiebolaget göra en försäkringsteknisk avsättning
för framtida pensionskostnader för den personal som bolaget
övertar från affärsverket och för personer med pensionsrätt från affärsverket.
I propositionen har det angetts att denna skuld kan beräknas
uppgå till 270 milj. kr. vid tidpunkten för ombildningen av affärsverket.
Det framhålls i propositionen att aktiebolagets soliditet kommer
att försämras avsevärt om inte denna pensionsskuld kompenseras i
balansräkningen av en motsvarande tillgångspost. Regeringen föreslår
att staten — och inte aktiebolaget — skall påta sig betalningsansvaret
för denna pensionsskuld intill ett belopp av 270 milj. kr. Statsbudgeten
kommer att belastas så länge pensioner utbetalas till berörda personer.
Ett formellt förslagsanslag om 1 000 kr. föreslås för det kommande
budgetåret. Det aviseras i propositionen att statens löne- och pensionsverk
kommer att ges i uppdrag att administrera den statliga garantin
och utforma de närmare villkoren för utnyttjandet av denna.

Efter det att propositionen avlämnades har det från industridepartementets
sida meddelats att den aktuella pensionsskulden är betydligt

1989/90:NU35

12

större än den i propositionen angivna. Utskottet har senare i en
skrivelse från departementet fått information om skulden. Härvid har
uppgetts att skulden för personer som nu är anställda vid affärsverket
och för dem som har pensionerats kan beräknas uppgå till totalt ca
1 112 milj. kr. Härtill kommer framtida pensionskostnader för nu
aktiva personer som har lämnat sin anställning vid FFV (personer med
s.k. fribrev). Storleken på denna skuld har inte gått att fastställa. Enligt
uppgift är dock denna skuld liten i förhållande till den övriga skulden.

Med hänvisning till yrkandet om avslag på regeringens förslag om
ombildning av affärsverket till aktiebolag begärs i motion 1989/90:N58
(mp) att de nu redovisade förslagen i propositionen skall avvisas av
riksdagen.

Utskottet finner det rimligt att staten påtar sig betalningsansvaret för
den aktuella pensionsskulden intill ett belopp av 1 112 milj. kr. och
att ett formellt anslag på 1 000 kr. anvisas för detta ändamål för
budgetåret 1990/91. Motion 1989/90:N58 (mp) avstyrks följaktligen i
här behandlad del.

Affärsverkets investeringar har tidigare finansierats via anslag över
statsbudgeten. Under senare år har emellertid finansieringen skett på
annat sätt, bl.a. med medel som har upplånats hos riksgäldskontoret
inom av riksdagen för resp. budgetår fastställda ramar. Då den föreslagna
ombildningen av affärsverket till aktiebolag avses bli genomförd
senast den 1 januari 1991 föreslås i propositionen att riksdagen godkänner
vissa ramar för affärsverkets upplåning under andra halvåret
1990. För verkets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier
föreslås sålunda en ram på 160 milj. kr. och för investeringar i aktier
en ram på 25 milj. kr. Vidare begärs att en ram på 300 milj. kr.
fastställs för upplåning av rörelsekapital.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna ramarna för affärsverkets
upplåning i riksgäldskontoret under andra halvåret 1990. Propositionen
tillstyrks således i berörd del.

Bildande av ett nytt förvaltningsbolag

Årligen överlämnar regeringen till riksdagen en redogörelse för de
statliga företagen. Så skedde senast hösten 1989 då regeringen i en
skrivelse (skr. 1989/90:20) lämnade information om företagens verksamhet
under år 1988. Redogörelsen föranledde inte något uttalande
från riksdagens sida (1989/90:NU17).

I den nu aktuella propositionen om vissa näringspolitiska frågor
(s. 135) har regeringen beskrivit utvecklingen under 1980-talet i åtta
av staten hel- eller delägda industrikoncerner. De helägda koncernerna
är affärsverket FFV inkl. dotterbolaget FFV AB, domänverket inkl.
dotterbolaget Domänföretagen AB, AB Statens Skogsindustrier AB
(ASSI; 75 % av aktiekapitalet ägs direkt av staten och 25 % av
domänverket), Celsius Industrier AB och Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB). De delägda företagen är Ncb AB (med en ägarandel på
50,9 %), Procordia AB (78 %) och SSAB Svenskt Stål AB (39,8 %
efter full konvertering). Det framhålls i propositionen att de statliga

1989/90:NU35

13

företagen så gott som genomgående hade stora ekonomiska problem i
början av 1980-talet. De statligt ägda företagen var vid denna tidpunkt
samlade i Statsföretag AB, som hade bildats år 1970. Efter beslut av
riksdagen (prop. 1982/83:68; NU 1982/83:25) rekonstruerades Statsföretagsgruppen
år 1983 bl.a. genom att staten övertog Statsföretags aktier i
ASSI, LKAB, Norrbottens Järnverk AB (NJA), SSAB och Svenska
Petroleum AB. Bakgrunden var bolagets negativa ekonomiska utveckling
under flera år. Men det ansågs också att en organisatorisk uppdelning
av bolaget var angelägen. Bolaget bedömdes ha blivit för stort och
svåröverskådligt för att kunna administreras och styras på ett effektivt
sätt.

Regeringen konstaterar att staten äger en relativt omfattande och
diversifierad industrisektor. Efter en period där företagen har förstärkt
både sin finansiella styrka och sin konkurrenskraft står de nu relativt
starka, sägs det vidare. För att tillväxten i svensk industri skall stimuleras
under 1990-talet är det angeläget att den statliga industrisektorn
kan utvecklas på bästa möjliga sätt. Härvidlag är det enligt regeringen
av avgörande betydelse att staten kan utöva sin ägarfunktion på ett
effektivt sätt. Det krävs stor kompetens och snabbhet i beslutsfattandet.
Vidare måste staten som ägare ha möjlighet att mobilisera ekonomiska
resurser i en sådan omfattning att affärsmöjligheter kan tas till vara i
det enskilda företaget.

Mot denna bakgrund menar regeringen att en mer ändamålsenlig
form för förvaltandet av det statliga aktieinnehavet bör skapas. I
propositionen föreslås att statens aktier i Celsius Industrier AB, FFV
AB, LKAB, Ncb AB, Procordia AB, ASSI och SSAB Svenskt Stål AB
skall överföras till ett av staten helägt aktiebolag. Till detta borde
vidare statens aktier i SIB-Invest AB och Sveriges Geologiska AB (båda
bolagen helägda av staten) och Cementa AB (i vilket staten äger 5 %
av aktiekapitalet) överföras. Regeringen utesluter inte att i framtiden
statens aktier i även andra konkurrensutsatta företag överförs till detta
bolag. Domänverket anses emellertid böra kvarstå som affärsverk och
berörs därför inte av regeringens förslag.

Det nya bolagets uppgift skall vara att förvalta aktier, värdepapper
och annan lös egendom. Det skall sålunda inte ha rörelsedrivande
uppgifter. För att förvaltningsbolaget vid behov skall kunna tillförsäkra
sig erforderliga ekonomiska resurser föreslår regeringen att bolaget
skall kunna ge ut konvertibla förlagslån. Regeringen säger sig ha
erfarit att de aktieplacerande pensionsförsäkringsinstitutionerna och
löntagarfondstyrelserna har intresse av att på detta sätt engagera sig i
förvaltningsbolaget med totalt 3—5 miljarder kronor. Enligt förslaget i
propositionen skall dock statens direkta ägarandel i bolaget uppgå till
minst 85 %.

Riksdagen bereds vidare genom propositionen tillfälle att ta del av
vad regeringen har anfört om mål och inriktning för förvaltningsbolaget.
Det samlade marknadsvärdet på förmögenheten i bolaget beräknas
uppgå till ca 27 miljarder kronor. Enligt regeringen skall staten
självfallet ha avkastning på sitt insatta kapital i bolaget; inom ett par år
bör utdelningsnivån vara i paritet med nivån hos andra s.k. blandade

1989/90: NU 35

14

publika investmentbolag. Regeringen konstaterar att aktieinnehavet i
det föreslagna bolaget i relativt stor utsträckning är koncentrerat till
branscher vilka kännetecknas av hög kapitalintensitet, stark konjunkturkänslighet
och kraftigt konkurrensutsatta internationella varumarknader.
På medellång sikt, sägs det, borde strävan vara att en mer
avvägd riskprofil skall uppnås. Enligt regeringen bör bolaget bedriva
en aktiv förmögenhetsförvaltning med inriktning på långsiktiga satsningar
i svenska industri- och tjänsteföretag. Riksdagen bör kontinuerligt
informeras om förändringar i bolagets aktieinnehav. Innan beslut
fattas som innebär att förvaltningsbolaget inte längre kommer att
inneha röstmajoriteten i något av de nu helägda företagen eller ett
avgörande inflytande i något av de delägda företagen bör riksdagen
höras, anser regeringen.

I motion 1989/90:N48 (s) begärs ett uttalande av riksdagen till
regeringen om behovet av fortsatta investeringar i basindustrierna i
Norrbottens län. Bildandet av det nya förvaltningsbolaget får inte
motverka en vidareutveckling av dessa industrier, anför motionärerna.
De menar att staten på ett aktivare sätt måste engagera sig i de statliga
företagens framtid och utveckling. De vinster som basindustrierna
skapar måste återinvesteras i företagen. Liknande synpunkter framförs
i motion 1989/90:N211 (s) från allmänna motionstiden.

Det nya förvaltningsbolaget bör öppna nya möjligheter för ett utvidgat
statligt ägande, sägs det i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1989/90:N59. För att partiet skall godkänna överföringen av
statens aktieinnehav till bolaget krävs i motionen att riksdagen garanteras
god insyn i verksamheten och beslutsrätt vid viktiga förändringar
av bolagets aktieinnehav. Partiet påtalar att det i propositionen endast
sägs att riksdagen bör — och inte skall — höras i dessa frågor.

I fyra motioner begärs att förslaget om bildande av förvaltningsbolaget
skall avslås. Från de borgerliga partiernas sida förs i motionerna
1989/90:N60 (m), 1989/90:N54 (fp) och 1989/90:N57 (c) en likartad
argumentering för avslagsyrkandet: statliga företag och statens aktier i
andra företag bör avyttras i syfte att en spridning av aktieägandet skall
stimuleras — en överföring av statens aktieinnehav till ett nytt förvaltningsbolag
skulle inte vara ägnad att främja en sådan utförsäljning.
Företrädare för miljöpartiet anför i motion 1989/90:N58 (mp) flera
skäl för att propositionen bör avslås i nu aktuell del. De menar att
bildandet av förvaltningsbolaget leder till en ökad maktkoncentration.
Det sägs också att riksdagens insyn i de statliga bolagens verksamhet
härigenom skulle minskas; denna insyn borde i stället förbättras.
Motionärerna anser vidare att staten bör avyttra flera av de aktuella
företagen.

Utskottet har i det föregående redovisat sin uppfattning att staten av
olika skäl även fortsättningsvis bör spela en aktiv roll som ägare av
industriföretag. Som sägs i propositionen är det angeläget att den
statliga industrisektorn, där inslaget av basindustri är jämförelsevis
stort men där det också finns företag inom andra branscher, kan
utvecklas på bästa möjliga sätt. För att en sådan utveckling skall
främjas bör förutsättningar skapas för att ägarfunktionen kan utövas

1989/90:NU35

15

rationellt och att erforderligt kapital kan ställas till företagens förfogande.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag om att
ett nytt förvaltningsbolag skall bildas och att detta bolag skall ges
möjlighet att ge ut konvertibla förlagslån motsvarande högst 15 % av
aktiekapitalet i enlighet med vad som sägs i propositionen. Härav
följer att utskottet avstyrker berörda delar av motionerna 1989/90:N60
(m), 1989/90:N54 (fp), 1989/90:N57 (c) och 1989/90:N58 (mp). Därest
de tidigare behandlade motionsyrkandena (vpk; mp) om att FFV skall
förbli affärsverk skulle bifallas torde FFV-koncernen fa stanna utanför
förvaltnings bo laget.

Utskottet utgår från att riksdagen även fortsättningsvis får god insyn
i de aktuella företagens verksamhet. Utskottet finner härvidlag ingen
skillnad mellan vad som sägs i propositionen och vad som krävs i
motion 1989/90:N59 (vpk) beträffande information till riksdagen om
bolagets aktieinnehav och hörande av riksdagen vid viktigare beslut
om förändrat ägande. Däremot anser utskottet att det erfordras klarare
riktlinjer för i vilka fall förvaltningsbolaget utan riksdagens hörande
kan avyttra aktier. De principer som riksdagen år 1987 på initiativ av
utskottet (NU 1986/87:17) lade fast beträffande regeringens skyldighet
att inhämta riksdagens medgivande till försäljning av aktier i bolag
ägda direkt av staten bör tills vidare tillämpas även för förvaltningsbolagets
aktieinnehav. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en
precisering av de riktlinjer som regeringen anser böra gälla för förvaltningsbolaget
i fråga om dess möjligheter att avyttra aktier utan beslut
av riksdagen.

Vad regeringen i övrigt anför om mål och inriktning för det nya
bolaget ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.
Samhällsintresset bör tillgodoses vid sammansättningen av förvaltningsbolagets
styrelse.

Bildandet av förvaltningsbolaget förändrar enligt utskottets mening
inte statens ansvar för utvecklingen i basindustrierna. Utskottet vill
med anledning av motionerna 1989/90:N48 (s) och 1989/90:N211 (s)
understryka detta. Något uttalande av riksdagen på denna punkt synes
dock inte påkallat, varför motionerna avstyrks.

Enligt lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
utgår skatt på omsättning av aktier med sammanlagt 2 % av överlåtelsevärdet.
För den föreslagna överföringen av statens aktieinnehav till
ett förvaltningsbolag kan denna skatt beräknas uppgå till ca 400 milj.
kr. Med hänvisning till att den tilltänkta transaktionen är intern
mellan staten och ett helägt statligt aktiebolag föreslås i propositionen
att staten skall stå för hela denna kostnad. Förvaltningsbolaget skall
sålunda enligt regeringens förslag inte beröras av skatten. Riksdagen
föreslås anvisa ett anslag om 400 milj. kr. för den berörda kostnaden.
Förslaget avvisas i moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:N60.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar begärda medel, vilket —
som bör observeras — inte kommer att påverka statens budgetsaldo.
Det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N60 (m) avstyrks alltså.

1989/90:NU35

16

I samband med att riksdagen våren 1989 godkände att rörelsen i
Sveriges Investeringsbank AB skulle överlåtas till PKbanken beslutades
att staten skulle överta aktierna i Investeringsbankens dåvarande dotterbolag
SIB-Invest AB och att de rörelseregler som dittills hade gällt
för banken i fortsättningen skulle gälla för SIB-Invest. Detta företag
blev därmed ett kreditaktiebolag med rätt såväl att lämna lån som att
äga aktier. Vidare uppdrog riksdagen åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garanti för SIB-Invests förpliktelser intill ett belopp av
1,3 miljarder kronor.

Som tidigare nämnts ingår statens aktier i SIB-Invest i det aktieinnehav
som föreslås bli överfört till det föreslagna förvaltningsbolaget.
Detta innebär enligt regeringen att de särskilda rörelseregler som gäller
för SIB-Invest inte längre erfordras. De föreslås därför bli upphävda.
Vidare föreslås i propositionen att den utställda garantin för SIBInvests
förpliktelser skall återkallas.

Dessa förslag avvisas från olika utgångspunkter i två motioner. I den
ena, motion 1989/90:N57 (c), begärs att staten skall avyttra SIB-Invest.
I den andra, motion 1989/90:N58 (mp), krävs att företaget skall kvarstå
som ett självständigt kreditaktiebolag; regeringen borde tillse att bolaget
aktivt medverkar till att de små företagen — särskilt de som verkar
i storstäderna — finner erforderlig finansiering.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att statens aktier i SIB-Invest
överförs till det nya förvaltningsbolaget. De aktier m.m. som nu
handhas av SIB-Invest kan därigenom på ett ändamålsenligt sätt förvaltas
gemensamt med förvaltningsbolagets övriga aktieinnehav. I likhet
med regeringen anser utskottet att det inte längre finns behov av
särskilda rörelseregler för SIB-Invest eller av statlig garanti för företagets
förpliktelser. Utskottet tillstyrker alltså här berörda förslag i propositionen.
Med det sagda avstyrks motionerna 1989/90:N57 (c) och
1989/90:N58 (mp), båda i aktuell del.

Kapitaltillskott i FFV AB

I anslutning till förslaget om att statens aktieinnehav skall överföras till
ett förvaltningsbolag bereds riksdagen genom propositionen tillfälle att
ta del av vad regeringen har anfört om behovet av framtida kapitaltillskott
till FFV-koncernen. Det erinras (s. 141) om att koncernens civila
verksamhet har ökat i betydelse under 1980-talet. Detta har dock, sägs
det i propositionen, förorsakat att företagets soliditet har halverats
under loppet av 1980-talet. År 1989 uppgick soliditeten enligt uppgift
till 19 % att jämföra med 37 % för räkenskapsåret 1979/80. För att
koncernens finansiella stadga skall återställas och för att de marknadspositioner
som FFV har uppnått skall kunna vidmakthållas är det
enligt regeringens uppfattning nödvändigt med ett aktieägartillskott till
koncernen. Det föreslagna förvaltningsbolaget bör, menar regeringen,
såsom ägare av FFV AB sörja för att ett sådant tillskott kommer till
stånd. Målet borde vara att FFV AB därigenom skall ha uppnått en
soliditet och avkastningsförmåga som står i paritet med vad företag
med liknande tillväxtpotential uppvisar.

1989/90:NU35

17

2 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 35

Enligt utskottets mening är det angeläget att FFV har en finansiell
stadga som ger koncernen möjlighet att utvecklas i positiv riktning.
Vad som har anförts i propositionen i denna del ger inte anledning till
någon erinran från utskottets sida.

Procordia AB

Nyemission i Procordia AB, m.m.

I samband med att riksdagen våren 1987 (prop. 1986/87:126, NU
1986/87:41) beslutade att staten vid en då aktuell nyemission i Procordia
AB skulle avstå från sin företrädesrätt att teckna nya aktier i
företaget fattades beslut om att regeringen inte utan riksdagens godkännande
får medverka till att statens andel av röstetalet i Procordia
minskar under två tredjedelar. Nyemissionen genomfördes därefter på
sådant sätt att bolagets aktier kunde inregistreras på Stockholms fondbörs.
Staten innehar för närvarande 80,5 % av röstetalet i bolaget.

I december 1989 meddelade Procordia och AB Volvo sin avsikt att
gemensamt bilda en koncern med inriktning mot läkemedel-bioteknik
och livsmedel. Bildandet av koncernen förutsätts gå till så att aktieägarna
och innehavarna av konvertibla förlagslån i läkemedelsföretaget
Pharmacia AB resp. aktieägaren i livsmedelsföretaget Provendor AB
erbjuds överlåta sina innehav till Procordia mot betalning främst i
nyemitterade aktier i detta företag. Procordia och Volvo har i april
1990 i ett emissionsprojekt lämnat information om den tilltänkta nya
koncernen. Volvo äger samtliga aktier i Provendor och aktier motsvarande
för närvarande ca 50 % av röstetalet i Pharmacia. Om övriga
aktieägare i Pharmacia accepterar aktieerbjudandet kommer Volvos
andel av röstetalet i Procordia att uppgå till ca 42,5 %. Avsikten är att
staten efter omvandling av aktierna i Procordia skall inneha en lika
stor ägarandel i bolaget. Den nya koncernen beräknas få ca 47 000
anställda.

Statens och Volvos samarbete i den nya koncernen har reglerats i ett
avtal som undertecknades i mars 1990. Där sägs att parternas innehav
av aktier i Procordia är av långsiktig karaktär och att deras gemensamma
inriktning är att företaget såväl genom tillväxt som genom förvärv
skall utvecklas till ett internationellt slagkraftigt bolag. I avtalet regleras
parternas rätt att köpa och sälja aktier i Procordia. Bl.a. åläggs de
hembudsskyldighet beträffande aktierna i Procordia. Sålunda skall part
som vill överlåta aktier i företaget först erbjuda den andra parten
möjlighet att förvärva aktierna till marknadspris. Vardera parten har
vidare förbundit sig att inte före den 30 juni 1993 utan den andres
medgivande öka sin andel av röstetalet i Procordia med mer än 1,5
procentenheter. Avtalet innehåller också bestämmelser om bolagets
styrelse. Denna skall bestå av elva ledamöter, samtliga nominerade av
parterna var för sig eller gemensamt. Styrelsens ordförande skall nomineras
av Volvo och dess två vice ordförande av staten.

Bildandet av den nya koncernen förutsätter riksdagens godkännande,
eftersom statens ägarandel i Procordia avses minska under två

1989/90: NU35

18

tredjedelar. I proposition 1989/90:109 föreslås riksdagen godkänna att
regeringen medverkar till att det statliga ägandet i företaget minskar
genom den föreslagna nyemissionen och att ägarrelationerna mellan
staten och Volvo upprätthålls i enlighet med det avtal som parterna
har träffat. Enligt regeringen innebär sammanslagningen av Procordias
verksamhet med Pharmacias och Provendors att en slagkraftig internationell
koncern bildas med inriktning på två viktiga produktområden

— livsmedel och läkemedel-bioteknik — inom vilka behovet av strukturering
och internationalisering har varit stort. I propositionen begärs
även att riksdagen godkänner att avtalet mellan staten och Volvo —
med de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet — skall
förvaltas av det förvaltningsbolag som i proposition 1989/90:88 har
föreslagits skola inrättas; frågan om inrättande av detta bolag har
utskottet behandlat i det föregående.

Regeringens förslag möter kritik i motioner från alla oppositionspartier.

I tre motioner, 1989/90:N65 (c), 1989/90:N66 (vpk) och 1989/90:N63
(mp), krävs att propositionen skall avslås, och i motion 1989/90:N224
(mp) från allmänna motionstiden framställs ett yrkande av motsvarande
innebörd. I förstnämnda motion anförs att bildandet av den nya
koncernen strider mot motionärernas näringspolitiska syn och mot
deras uppfattning om hur en försäljning av aktier i statliga företag bör
ske. Sådan försäljning bör göras i former som innebär att en ökad
aktiespridning uppnås. Från miljöpartiets sida uttrycks i motion
1989/90:N63 bekymmer över den tilltagande storskaligheten och maktkoncentrationen
inom näringslivet. De stora internationella företagen
präglas ofta av kortsiktiga vinstintressen, vilka inte överensstämmer
med de långsiktiga mänskliga behoven. Utifrån dessa principiella synpunkter
avvisar motionärerna propositionen. De menar emellertid att
Procordiakoncernen med undantag av tobaks- och läkemedelsverksamheten
bör privatiseras och framställer ett yrkande i saken. De berörda
bolagen borde om möjligt delas upp i mindre, geografiskt lokala
enheter och försäljas till i första hand de anställda och befolkningen på
resp. ort. I motion 1989/90:N66 (vpk) anförs att bildandet av den
tilltänkta nya koncernen skulle leda till en oacceptabelt liten ägarandel
för staten i Procordia. Samordningen sägs även vara alltför förmånlig
för Volvo.

I motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp) redovisas en
positiv inställning till att staten minskar sin ägarandel i Procordia. Det
affärsmässigt riktiga i uppgörelsen ifrågasätts inte heller. Dock menar
motionärerna att en framtida total privatisering av Procordia försvåras
med det nu upprättade aktieägaravtalet mellan staten och Volvo, och
särskilt då till följd av den i avtalet intagna bestämmelsen om hembudsskyldighet.
Regeringens och riksdagens framtida handlingsfrihet
beträffande statens innehav av aktier i Procordia begränsas till stor del
genom denna skyldighet. 1 den förra motionen krävs att riksdagen hos
regeringen skall hemställa om att aktieägaravtalet omförhandlas i syfte
att en fortsatt försäljning av statens aktier i Procordia inte skall
förhindras. I motion 1989/90:N64 (fp) föreslås att en omförhandling

1989/90:NU35

19

med angivet resultat skall vara en förutsättning för att riksdagen skall
godkänna att statens ägarandel i Procordia minskar genom den föreslagna
nyemissionen. Motion 1989/90:N62 (m) rymmer också ett yrkande
om att statens resterande innehav av aktier i Procordia skall
avyttras. Samma krav har framställts i motion 1989/90:N214 (m, fp, c).
Förslaget i propositionen om förvaltningen av aktieägaravtalet avstyrks
i motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp) med hänvisning
till att man från moderata samlingspartiets resp. folkpartiets sida har
avstyrkt förslaget i proposition 1989/90:88 om bildande av ett statligt
förvaltningsbolag.

Utskottet vill i frågan om nyemission i Procordia anföra följande.

Det kan finnas betydande fördelar i en samordning av verksamheterna
inom Procordia, Pharmacia och Provendor. Enligt utskottets mening
bör riksdagen medge regeringen att medverka till att den tilltänkta
samordningen kommer till stånd, under förutsättning att avtalet
mellan staten och Volvo ändras så att staten i framtiden inte hindras
att — om den så önskar — sälja resterande aktier i Procordia till
anställda i företaget eller en bredare allmänhet. Om en försäljning av
detta slag blir aktuell skall sålunda avtalets bestämmelser om ömsesidig
hembudsrätt och hembudsskyldighet och om förpliktelser för avtalsparterna
att inte köpa eller sälja aktier i Procordia inte längre gälla.

På villkor som här har angivits bör riksdagen med anledning av
propositionen och motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp),
alla i berörd del, godkänna att regeringen medverkar till att statens
aktieägande i Procordia minskar genom den föreslagna nyemissionen.
Av det sagda följer att utskottet avstyrker nu behandlade delar av
motionerna 1989/90:N65 (c), 1989/90:N66 (vpk), 1989/90:N63 (mp)
och 1989/90:N224 (mp).

Som tidigare nämnts har regeringen föreslagit att aktieägaravtalet mellan
staten och Volvo för statens räkning skall handhas av det förvaltningsbolag
som i proposition 1989/90:88 har föreslagits skola inrättas.
Förslaget om inrättande av detta bolag har behandlats i det föregående.
Härvid har en majoritet inom utskottet beslutat tillstyrka förslaget,
medan detta avstyrks i två reservationer (m, fp, c; mp).

Därest riksdagen godkänner att regeringen medverkar till att den
föreslagna nyemissionen i Procordia kan genomföras bör förvaltningsbolaget
ges i uppdrag att såsom företrädare för staten förvalta nämnda
aktieägaravtal med de rättigheter och förpliktelser som följer av detta.

Utskottet vill vidare anföra följande beträffande statens innehav av
aktier i Procordia.

Utöver den tilltänkta minskningen av statens ägarandel i detta
företag finns det, menar utskottet, inte anledning att nu överväga
någon ytterligare förändring härvidlag. Utskottet avstyrker därför motionerna
1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N63
(mp) i denna del.

1989/90:NU35

Motion 1989/90:N65 (c) innehåller ett ytterligare yrkande. Detta går ut
på att riksdagen hos regeringen skall hemställa att en utredning

20

tillkallas med uppgift att pröva möjligheterna för inrättande av en
statlig nämnd för samråd vid företagsaffärer av nationell betydelse.
Motionärerna anser att företagsfusioner, såsom den nu behandlade, av
hänsyn till bl.a. demokratins krav måste förberedas på ett bättre sätt än
för närvarande innan förslag föreläggs riksdagen. Med nuvarande ordning
har riksdagen inte, sägs det, någon reell möjlighet att påverka
villkoren i aktuella företagsaffärer. I den av motionärerna skisserade
nämnden, som skulle ha en funktion liknande utrikesnämndens, skulle
man under sekretess kunna diskutera företagsaffärer som har stor
nationell betydelse och avgörande inverkan på samhällsekonomin.

Vid utskottsbehandlingen har det från motionärernas sida klargjorts
att den föreslagna nämnden är avsedd att behandla endast frågor om
fusioner m.m. där statliga företag är involverade och som riksdagen
har att ta ställning till.

Utskottet vill peka på en viktig konsekvens av det system som
motionärerna tänker sig. Om en nämnd av detta slag skulle inrättas
skulle riksdagens ställningstaganden i berörda frågor komma att hänskjutas
till en mycket begränsad krets av riksdagsledamöter som, under
krav på sekretess, i realiteten skulle ha att avgöra dessa frågor. Denna
behandling kan knappast betraktas som mer demokratisk än den nu
gällande ordningen.

Det bör även observeras att utrikesnämnden är ett rådgivande organ
till regeringen medan den föreslagna nämnden i praktiken skulle
komma att delvis överta näringsutskottets i tilläggsbestämmelse till
riksdagsordningen fastställda uppgift att bereda frågor om statlig företagsamhet.
Med hänvisning till bl.a. behandlingen av den aktuella
nyemissionen i Procordia tillbakavisar utskottet vidare motionärernas
påstående att riksdagen inte har någon reell möjlighet att påverka
villkoren i företagsfusioner där statliga företag är involverade. Med det
sagda avstyrks det berörda yrkandet i motion 1989/90:N65 (c).

Tobaksbolagets utlandsverksamhet

Swedish Tobacco Group AB (tidigare Svenska Tobaks AB) är sedan år

1989 moderbolag i tobaksgruppen inom Procordia. Gruppen svarade
år 1989 för 17 % av omsättningen i Procordiakoncernen och för
41 % av dess rörelseresultat. Swedish Tobacco Group bedriver genom
dotterbolag tillverkning av tobaksprodukter förutom i Sverige även i
Förenta Staterna och Nederländerna. Av företagets omsättning år 1989
svarade de utländska dotterbolagen och exporten från Sverige för
tillsammans 44 %.

De utländska enheterna inom Swedish Tobacco Group bör omedelbart
avyttras, anförs det i motion 1989/90:N63 (mp). Motionärerna
anser det vara olämpligt att svenska staten är engagerad i internationell
verksamhet rörande klart hälsovådliga produkter och föreslår att riksdagen
i ett uttalande till regeringen ställer sig bakom denna uppfattning.

Utskottet har senast våren 1989 (1988/89:NU13 s. 12) behandlat
motioner (fp) om Tobaksbolagets utlandsverksamhet. Frågan gällde då

1989/90:NU35

21

kritik av bolagets marknadsföring utomlands av främst s.k. rökfri
tobak, dvs. framför allt tuggtobak och snus. Utskottet avstyrkte motionerna.
Enligt utskottets mening borde företaget få bedriva sin utlandsverksamhet
på eget ansvar och i resp. land efter där föreskrivna
riktlinjer. Svenska insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i
andra länder borde, menade utskottet, göras inom ramen för ett
internationellt samarbete, såsom inom Världshälsoorganisationen
(WHO). Motionerna fick stöd i en reservation (fp, c, vpk, mp), där det
krävdes en översyn av förutsättningarna för Tobaksbolagets utlandsverksamhet.
Riksdagen följde utskottet. Med anledning av en annan
motion (fp) och på utskottets enhälliga förslag uppmanade riksdagen
samtidigt i ett uttalande regeringen att sörja för att Sverige inom WHO
aktivt söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol
och tobak. Socialminister Sven Hulterström redogjorde i riksdagen
(RD 1989/90:11 s. 106) i oktober 1989 i ett svar på en fråga
(1989/90:90) av Barbro Westerholm (fp) för de åtgärder som regeringen
hade vidtagit med anledning av det refererade riksdagsuttalandet.

Enligt utskottets mening ger de i motion 1989/90:N63 (mp) anförda
motiven inte riksdagen anledning att ta initiativ till en försäljning av
de utländska enheterna inom Swedish Tobacco Group AB. Utskottet
vill dessutom starkt ifrågasätta om en sådan försäljning skulle vara
ägnad att främja en minskning av tobaksbruket utomlands. Här aktuell
del av motionen avstyrks sålunda.

Vissa övriga frågor

Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB

Celsius Industrier AB beslutade år 1989 att verksamheterna vid dess
dotterbolag Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB skulle
samordnas i en örlogsmarin underkoncern. Dessa bolag är numera de
enda inom Celsiuskoncernen (f.d. Svenska Varv AB) som är inriktade
på fartygsproduktion. Kockums Marine har även en relativt omfattande
verkstadsproduktion. Båda bolagen bedriver tillverkning för militära
ändamål.

I motion 1989/90:N212 (m) föreslås att en utredning skall tillsättas
med uppgift att lämna förslag till hur den framtida svenska örlogsmarina
verksamheten skall struktureras. Det nuvarande ägarförhållandet
för Karlskronavarvet och Kockums Marine torde enligt motionären
inte på bästa sätt främja de två bolagens framtid. Han menar att en
lösning som bör prövas är en inordning av den örlogsmarina verksamheten
i FFV. Också i motion 1989/90:N292 (c) ifrågasätts om Celsiuskoncernen
är det mest lämpliga hemvistet för Karlskronavarvet och
Kockums Marine. Staten har som beställare av försvarsmateriel ett
särskilt intresse av att denna fråga prövas ytterst noga, anser motionären.
Han föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till
alternativa lösningar i strukturfrågan. Ett yrkande i motion
1989/90:N224 (mp) går ut på att Celsius Industrier successivt skall
försäljas. Dock skulle Karlskronavarvet och Kockums Marine behållas

1989/90:NU35

22

i statlig ägo och underställas industridepartementet. Erfarenheten visar,
heter det i motionen, att krigsmaterielproduktion inte bör bedrivas i
privat regi där vinstintressena blir det överordnade målet.

Förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
rörande omorganisationen av verksamheterna vid Karlskronavarvet
och Kockums Marine avslutades i början av år 1990. Moderbolag
i underkoncernen blir Kockums Marine, som kommer att byta
namn till Kockums AB. I Karlskrona kommer dotterbolagen Karlskrona
Marinunderhåll AB och Karlskrona Industrier AB att etableras.
Verksamheten vid Kockums skall inriktas på militära tillämpningar
inom det marinteknologiska området innefattande såväl ubåtar som
övervattensfertyg. Karlskrona Marinunderhåll skall bedriva ombyggnads-
och underhållsverksamhet i fråga om örlogs- och bevakn i ngsfartyg
för den svenska marinen. Vidare skall företaget medverka som
underleverantör till Kockums vid fartygsproduktion. Karlskrona Industrier
skall ägna sig åt civil verksamhet. Vid MBL-förhandlingarna
kunde enighet nås med de fackliga organisationerna i Malmö men inte
med dem i Karlskrona. Beslut har dock fattats att omorganisationen
skall genomföras.

Riksdagen har senast hösten 1989 på utskottets förslag avslagit motioner
(m; mp) liknande de nu aktuella. Utskottet (1989/90:NU17 s. 5)
fenn inte skäl för riksdagen att påkalla en utredning om struktureringen
av Karlskronavarvet och Kockums Marine. Två reservationer (m,
fp, c; mp) avgavs till förmån för motionerna.

Utskottet vill instämma i uppfattningen att det kan finnas anledning
att överväga om de aktuella bolagen även i framtiden bör vara dotterbolag
i Celsiuskoncernen. Enligt utskottets mening bör dock riksdagen
inte nu ta något initiativ i denna fråga. De berörda motionsyrkandena
avstyrks sålunda.

ASSI:s produktinriktning

Ett uttalande av riksdagen till regeringen om produktinriktningen hos
AB Statens Skogsindustrier (ASSI) begärs i motion 1989/90:N224 (mp).
Från miljö- och resurssynpunkt är det beklagligt att företaget har
koncentrerat sin tillverkning till engångsförpackningar av papp och
papper, menar motionärerna. De anser att förpackningar utnyttjas i
alltför stor utsträckning. Regeringen borde fråga sig hur träråvaran kan
användas på ett mer ansvarsfullt sätt.

ASSI har under 1980-talet strukturerat sin verksamhet och koncentrerat
tillverkningen till förpackningspapper och förpackningar. Företagets
engagemang inom andra områden har successivt upphört. Denna
koncentrationsprocess fullföljdes år 1988, då ASSI:s sågverksrörelse
och fönstertillverkning avyttrades till nya ägare eller avvecklades.

Enligt utskottets mening är ASSI:s produktinriktning en fråga som
företagets ledning och styrelse har att avgöra. Det är sålunda inte en
uppgift för riksdagen att bestämma vilka produkter som ASSI skall
tillverka. Med anledning av motionärernas ifrågasättande från miljöskäl
av företagets tillverkning vill utskottet emellertid framhålla att

1989/90: NU35

23

papper och papp i ökande omfattning återanvänds. Enligt uppgift
insamlas för närvarande ca 70 % av den förbrukade volymen wellpapp
för återanvändning. Utskottet avstyrker med det sagda motion
1989/90:N224 (mp) i här aktuell del.

Riktlinjer för domänverket

Domänverket har att på företagsmässiga villkor förvalta statens skogar,
marker och vatten samt att bedriva skogsbruk, virkesförädling och
annan därmed sammanhängande verksamhet. Enligt regeringens förordning
(1988:366) med instruktion för domänverket är målet för
verksamheten att på lång sikt bästa möjliga ekonomiska utbyte skall
åstadkommas och att därvid ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt
årsresultat skall presteras.

I motion 1989/90:N260 (mp) föreslås att dessa riktlinjer skall ändras.
Principen att verksamheten skall vara företagsekonomiskt lönsam borde
enligt motionärerna ersättas med krav på att domänverket bedriver
skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med inriktning på
flerbruk. Vidare borde verket ges direktiv att inte anlägga vägar eller
avverka skog i fjällnära skogsområden. Verksamheten borde inriktas
på att sysselsättningen i skogslänen skall bevaras och att skogarna skall
vårdas så att allmänhetens möjligheter till ett rikt friluftsliv främjas.

En liknande motion (mp) behandlades våren 1989. Därvid erinrade
utskottet (1988/89:NU34 s. 10) om att domänverket, i likhet med
övriga ägare av skogsmark, enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall
sköta skogen så att hänsyn tas till naturvårdens intressen och till andra
allmänna intressen såsom friluftsliv och rekreation. Utskottet fann
inget skäl till en förändring av riktlinjerna för domänverkets verksamhet
och avstyrkte motionen. Denna fick stöd i en reservation (mp).
Riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottet ser inget motiv för ett ändrat ställningstagande från riksdagens
sida. Det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N260 (mp) avstyrks
följaktligen.

Tillhörighet till arbetsgivarorganisation

Utskottet behandlar slutligen motion 1989/90:N291 (s), där frågan om
statliga företags tillhörighet till arbetsgivarorganisation tas upp. Motionärerna
påminner om att riksdagen år 1983 (NU 1982/83:25 s. 29) i ett
uttalande till regeringen tillkännagav som sin mening att statsägda
företag inte borde tillhöra Svenska arbetsgivarföreningen (SAP). Trots
detta uttalande har SSAB Svenskt Stål AB:s enheter i Luleå nyligen
anslutit sig till SAF. Denna organisation har i många sammanhang
demonstrerat sin negativa inställning till statliga företag, anför motionärerna.
De menar att statliga företag bör tillhöra Arbetsgivarföreningen
SFO och föreslår ett riksdagsuttalande av denna innebörd.

Arbetsgivarföreningen SFO (tidigare Arbetsgivarföreningen för samfällt
ägda foretag och organisationer) bildades år 1970 och har totalt ca
900 anslutna företag, främst statliga. Några statsägda företag har dock
funnit det mest förenligt med sina intressen att tillhöra ett till SAF

1989/90:NU35

24

anslutet arbetsgivarförbund. Enligt uppgift från SSAB har företaget
sedan år 1984 tillhört SFO. Som antyds i motionen har emellertid
SSAB Svenskt Stål AB:s enheter i Luleå den 1 januari 1990 övergått
till att tillhöra SAF. Anledningen till detta är enligt företaget att SSAB
Profiler AB, som tidigare ingick, i SSAB-koncernen men som år 1988
såldes till Ovako Steel AB, numera tillhör SAF och att skilda kollektivavtal
inom ett och samma industriområde — i viss utsträckning
även inom samma industrilokaler — anses försvåra verksamheten.

På enhälligt förslag av utskottet (1989/90:NU17 s. 4) avslog riksdagen
i december 1989 en motion (s) av liknande innebörd som den nu
aktuella. Utskottet erinrade om att det ankommer på bolagens styrelser
att fetta beslut beträffande tillhörighet till arbetsgivarorganisation och
menade att denna sak måste betraktas som en intern företagsangelägenhet.

Utskottet anser inte heller nu att riksdagen har anledning att ta
något nytt initiativ i frågan om statsägda företags tillhörighet till
arbetsgivarorganisation. Sålunda avstyrks motion 1989/90:N291 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen avslår motion 1989/90:N58 yrkande 21, motion
1989/90:N65 yrkande 2, motion 1989/90:N214 i ifrågavarande
del, motion 1989/90:N224 yrkande 11 och motion 1989/90:N359
yrkande 1 i ifrågavarande del,

res. 1 (m, fp, c)
res. 2 (mp)

2. beträffande principer vid försäljning av statliga företag

att riksdagen avslår motion 1989/90:N367 yrkandena 3 och 5—9,

res. 3 (m, fp, c) - motiv,
res. 4 (mp)

3. beträffande ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag

att riksdagen med bifell till proposition 1989/90:88 momenten

10, 11 och 19 och med avslag på motion 1989/90:N58 yrkandena
23 och 24, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion
1989/90:N59 yrkande 5 och motion 1989/90:N224 yrkande 15

dels godkänner att affärsverket FFV upphör som affärsdrivande
verk och att verksamheten överförs till ett aktiebolag snarast
efter den 1 juli 1990, dock senast den 1 januari 1991,

dels godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och
skulder från affärsverket FFV till FFV AB som förordats i
propositionen,

dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av
affärsverket FFV till aktiebolag,

res. 5 (vpk)
res. 6 (mp)

4. beträffande pensionsgaranti för FFV AB

att riksdagen med bifell till proposition 1989/90:88 punkt E 5,

1989/90:NU35

25

med anledning av proposition 1989/90:88 moment 15 och med
avslag på motion 1989/90:N58 yrkandena 23 och 34, det förstnämnda
i ifrågavarande del,
dels godkänner att staten påtar sig betalningsansvar intill ett
belopp av 1 112 000 000 kr. för affärsverket FFV:s och FFV
AB:s pensionsskuld i enlighet med vad utskottet anfört,
dels till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

res. 7 (vpk, mp)

5. beträffande affärsverket FFV.s upplåning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 momenten
12-14

a) godkänner en ram på 160 000 000 kr. för affärsverket
FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i
fastigheter, maskiner och inventarier under andra halvåret 1990,

b) godkänner en ram på 25 000 000 kr. för affärsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i aktier
under andra halvåret 1990,

c) godkänner en ram på 300 000 000 kr. för affärsverket
FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets rörelsekapitalbehov
under andra halvåret 1990,

res. 8 (vpk, mp)

6. beträffande bildande av förvaltningsbolag

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 momenten

16 och 20, med anledning av proposition 1989/90:88 moment 22
i ifrågavarande del och motion 1989/90:N59 yrkande 6 och med
avslag på motion 1989/90:N48, motion 1989/90:N54 yrkande 27,
motion 1989/90:N57 yrkande 21, motion 1989/90:N58 yrkandena

25, 26 i ifrågavarande del och 28, motion 1989/90:N60 yrkandena
6 och 7 och motion 1989/90:N211
dels bemyndigar regeringen att överlåta statens aktier i Celsius
Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB, Ncb AB,
Procordia AB, SIB-Invest AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB
Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB samt Cementa AB till
ett nybildat av staten ägt förvaltningsaktiebolag i enlighet med
vad som förordats i propositionen,

dels godkänner vad som i propositionen angivits om storleken
av statens framtida andel av röstvärde och kapitalandel i förvaltningsaktiebolaget
liksom möjligheten att ge ut till aktier konvertibla
förlagslån motsvarande högst 15 % av aktiekapitalet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om det nya förvaltningsbolaget,

res. 9 (m,fp, c)
res. 10 (mp)

7. beträffande vårdepappersskatt

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 punkt E 6
och med avslag på motion 1989/90:N60 yrkande 11 till Värde -

1989/90: NU35

26

L

pappersskatt vid försäljning av vissa aktier ägda av staten för
budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 400 000 000 kr.,

res. 11 (m, fp, c, mp)

8. beträffande SIB-Invest AB

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 momenten

17 och 18 och med avslag på motion 1989/90:N57 yrkande 20
och motion 1989/90:N58 yrkandena 26 och 27, det förstnämnda
i ifrågavarande del,
dels godkänner vad som i propositionen anförts om de rörelseregler
som för närvarande gäller för SIB-Invest AB,
dels bemyndigar regeringen att återkalla den av fullmäktige i
riksgäldskontoret lämnade garantin för SIB-Invest AB:s förpliktelser
intill ett belopp av högst 1 300 000 000 kr.,

res. 12 (m, fp, c)
res. 13 (mp)

9. beträffande kapitaltillskott i FFV AB

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:88 moment
22 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

res. 14 (m, fp, c) - motiv,
res. 15 (vpk) - motiv,
res. 16 (mp) - motiv.

10. beträffande nyemission i Procordia AB

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:109 moment

1, motion 1989/90:N62 yrkandena 1 och 3 och motion
1989/90:N64 yrkande 1 och med avslag på motion 1989/90:N63
yrkande 1, motion 1989/90:N65 yrkande 1, motion 1989/90:N66
yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande
13 godkänner att regeringen, på villkor att ägarrelationerna
mellan staten och AB Volvo utformas i enlighet med vad
utskottet anfört, medverkar till att statens aktieägande i Procordia
AB minskar genom föreslagen nyemission,

res. 17 (c)
res. 18 (vpk)
res. 19 (mp)

11. beträffande förvaltningen av avtal mellan staten och AB
Volvo

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:109 moment 2
och med avslag på motion 1989/90:N62 yrkande 2, motion
1989/90:N63 yrkande 2, motion 1989/90:N64 yrkande 2 och
motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner att
de rättigheter och förpliktelser som följer av ett enligt av utskottet
angivna riktlinjer upprättat aktieägaravtal mellan staten och
AB Volvo förvaltas i enlighet med vad som förordats i propositionen,

res. 20 (m, fp) - villk. 9
res. 21 (c, mp)

1989/90:NU35

27

12. beträffande statens resterande innehav av aktier i Procordia
AB

att riksdagen avslår motion 1989/90:N62 yrkande 4, motion
1989/90:N63 yrkande 3 och motion 1989/90:N214 i ifrågavarande
del,

res. 22 (vpk) - motiv,
res. 23 (m, fp)
res. 24 (c)
res. 25 (mp)

13. beträffande statlig nämnd för samråd vid företagsfusioner
att riksdagen avslår motion 1989/90:N65 yrkande 3,

res. 26 (c)

14. beträffande Tobaksbolagets utlandsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:N63 yrkande 4,

res. 27 (mp)

15. beträffande Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB
att riksdagen avslår motion 1989/90:N212, motion 1989/90:N224
yrkande 12 och motion 1989/90:N292,

res. 28 (m, fp, c)
res. 29 (mp)

16. beträffande ASSI:s produktinriktning

att riksdagen avslår motion 1989/90:N224 yrkande 3 i ifrågavarande
del,

res. 30 (mp)

17. beträffande riktlinjer för domänverket

att riksdagen avslår motion 1989/90:N260 yrkande 2,

res. 31 (mp)

18. beträffande tillhörighet till arbetsgivarorganisation
att riksdagen avslår motion 1989/90:N291.

Stockholm den 26 april 1990
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s),
Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif
Marklund (s), Karin Falkmer (m), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling
(s) och Loui Bernal (mp).

1989/90:NU35

28

Reservationer

1989/90:NU35

1. Statligt företagande (mom. 1)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin
Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet ansluter" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de krav på en planerad utförsäljning av
statliga företag som framförs i motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c) och
1989/90:N359 (c). Enligt utskottets uppfattning bör mycket stora delar
av den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller
bolagsform kunna avyttras. Det mål som har angetts i motionerna,
nämligen att staten skall tillföras försäljningsintäkter om ca 15—20
miljarder kronor under en treårsperiod, ter sig som fullt realistiskt.
Metoderna för försäljning och valet av försäljningsobjekt kräver emellertid
noggranna överväganden.

Enligt utskottets mening bör regeringen utarbeta ett förslag till plan
för försäljning av statliga företag enligt de riktlinjer som anges i den
förstnämnda motionen. Det innebär bl.a., som också sägs i motion
1989/90:N65 (c), att försäljningen skall ske i sådana former att en ökad
spridning av aktieägandet främjas. Med hänsyn till vikten av att varje
enskild affär ger bästa möjliga ekonomiska resultat för staten bör
försäljningen kunna anpassas till det aktuella marknadsläget. Det synes
därför ändamålsenligt att regeringen begär riksdagens bemyndigande
att beträffande ett antal angivna företag genomföra försäljningar av en
viss omfattning. Det lar sedan ankomma på regeringen att vid lämplig
tidpunkt besluta om genomförandet av försäljningarna inom ramen för
riksdagens bemyndigande.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen
ansluter sig till vad utskottet här har anfört. Med det sagda tillstyrks de
nu berörda delarna av motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c),
1989/90:N359 (c) och 1989/90:N65 (c).

Med hänsyn till den principiella inställning till statligt företagande
som utskottet har redovisat finns det enligt utskottets mening inte
anledning för riksdagen att anmoda regeringen att utarbeta ett policydokument
med dess syn på de statliga företagens uppgifter och verksamhet
i enlighet med vad som begärs i motionerna 1989/90:N58 (mp)
och 1989/90:N224 (mp). Dessa avstyrks således i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt företagande
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N65 yrkande 2,
motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del och motion
1989/90:N359 yrkande 1 i ifrågavarande del och med avslag på

29

motion 1989/90:N58 yrkande 21 och motion 1989/90:N224 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Statligt företagande (mom. 1)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet ansluter" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening ger regeringens beskrivning i propositionen
inte uttryck för erforderlig helhetssyn på de statliga företagens uppgifter
och verksamheter. Det enda krav på statligt företagande som
klargörs är att företagen skall vara långsiktigt lönsamma. I övrigt
endast antyds vissa motiv för det statliga ägandet. Enligt utskottets
uppfattning har de statsägda företag som drivs i aktiebolagsform i
praktiken anpassat sig till de privatägda företagens arbetsmetoder och
ideologi. Det har visat sig svårt för dessa statliga företag att ta både
företagsekonomiska och samhällsekonomiska hänsyn. De har därför
knappast kommit att utgöra den motvikt som regeringen anser önskvärd.

I likhet med vad som anförs i motionerna 1989/90:N58 (mp) och
1989/90-.N224 (mp) finner utskottet det därför angeläget att regeringen
snarast redovisar sin uppfattning om de statliga företagens roll i en
sådan deklaration som motionärerna efterlyser. Riksdagen bör tillgodose
de berörda motionsyrkandena genom en anmodan till regeringen av
nu angiven innebörd.

1 avvaktan på denna deklaration anser utskottet att någon utförsäljning
i stor skala av statliga företag inte bör genomföras. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N359 (c)
och 1989/90:N65 (c). Det sagda innebär dock inte att viss utförsäljning
redan nu kan aktualiseras. Utskottet återkommer i det följande till
denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt företagande
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkande 21 och
motion 1989/90:N224 yrkande 11 och med avslag på motion
1989/90:N65 yrkande 2, motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del
och motion 1989/90:N359 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Principer vid försäljning av statliga företag
(mom. 2, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin
Falkmer (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 10 med "Utskottet kan" och slutar på s. 11 med "avstyrks följaktligen"
bort ha följande lydelse:

1989/90: NU35

30

Utskottet har förståelse för de förslag som framförs i motion
1989/90:N367 (m) om principer vid försäljning av statliga företag.
Strukturen inom den statliga företagssektorn är dock mycket heterogen.
Mot bakgrund härav torde det knappast vara ändamålsenligt att
det fastställs regler för hur avyttring av statliga företag skall ske. I
stället bör det ankomma på ägarna och resp. företagsledning att från
fall till fall fetta beslut om hur utförsäljningen skall genomföras. Med
det sagda avstyrks motionen i här aktuell del.

4. Principer vid försäljning av statliga företag
(mom. 2)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med
"Utskottet kan" och slutar på s. 11 med "avstyrks följaktligen" bort ha
följande lydelse:

Vid de utförsäljningar av statliga företag som har skett under senare
tid har möjligheterna för vanliga medborgare att köpa aktier varit små.
Det finns därför, menar utskottet, anledning att låta se över vilka
principer som bör gälla vid utförsäljning av statliga företag. Riksdagen
bör genom ett uttalande anmoda regeringen härtill. Därmed skulle nu
aktuell del av motion 1989/90:N367 (m) bli till viss del tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande principer vid försäljning av statliga företag
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N367 yrkandena
3 och 5—9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

5. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag
(mom. 3)

Rolf L Nilson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet biträder" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1989/90:N59
(vpk), 1989/90:N58 (mp) och 1989/90:N224 (mp) om att affärsverksformen
bör bibehållas för FFV. Detta är nödvändigt för att riksdagen och
regeringen skall ges möjlighet till erforderlig insyn i FFV:s krigsmaterieltillverkning.
Inte minst vad som under senare år har uppdagats
beträffande otillåten svensk vapenexport visar vikten av en sådan
insyn. Utskottet avstyrker sålunda propositionen i denna del och
tillstyrker motsvarande yrkanden i de nämnda motionerna.

Förslaget i motion 1989/90:N58 (mp) om att den civila verksamheten
inom FFV skall privatiseras avstyrks av utskottet. Enligt utskottets
mening är det av flera skäl snarare angeläget att det statliga ägandet
utökas.

1989/90:NU35

31

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkande 23 i
ifrågavarande del, motion 1989/90:N59 yrkande 5 och motion
1989/90:N224 yrkande 15 avslår proposition 1989/90:88 momenten
10, 11 och 19 och motion 1989/90:N58 yrkande 24.

6. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag
(mom. 3)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet biträder" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter — — — (= reservation 5) — — — nämnda
motionerna.

Vidare instämmer utskottet i vad som sägs i motion 1989/90:N58
(mp) om att den civila delen av FFV:s verksamhet bör privatiseras.
Regeringen bör undersöka förutsättningarna härför och därefter återkomma
till riksdagen med erforderliga förslag. Som anförs i nyssnämnda
motion bör de anställda och befolkningen på resp. ort ges företräde
vid utförsäljningen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkandena 23
och 24, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1989/90:N59
yrkande 5 och motion 1989/90:N224 yrkande 15
dels avslår proposition 1989/90:88 momenten 10, 11 och 19,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

7. Pensionsgaranti för FFV AB (mom. 4)

Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "behandlad del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att affärsverket FFV skall
ombildas till aktiebolag. Härav följer att utskottet avvisar de nu aktuella
förslagen i propositionen om att staten med anledning av ombildningen
skall påta sig betalningsansvaret för viss pensionsskuld vid FFV.
Om utskottets förslag vinner riksdagens gillande kommer affärsverket
även fortsättningsvis att svara för dessa utbetalningar. Utskottet tillstyrker
alltså motion 1989/90:N58 (mp) i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande pensionsgaranti för FFV AB

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkandena 23
och 34, det förstnämnda i ifrågavarande del, avslår proposition
1989/90:88 moment 15 och punkt E 5.

1989/90:NU35

32

8. Affärsverket FFV:s upplåning (mom. 5)

Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna ramarna för affärsverkets
upplåning i riksgäldskontoret under andra halvåret 1990. Då
utskottet i det föregående har avvisat förslaget om att affärsverket skall
ombildas till aktiebolag krävs också att riksdagen fastställer motsvarande
ramar för första halvåret 1991. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande affärsverket FFV:s upplåning
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 momenten
12-14

a) (= utskottet),

b) ( = utskottet),

c) ( = utskottet),

d) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

9. Bildande av förvaltningsbolag (mom. 6)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin
Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med
"Utskottet har" och slutar på s. 16 med "motionerna avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Som tidigare har framgått anser utskottet att väsentliga delar av den
statliga företagssektorn bör avyttras på ett sätt som främjar en spridning
av aktieägandet. Regeringen anger i propositionen inga egentliga
skäl för förslaget om bildande av ett förvaltningsbolag, som har likheter
med Statsföretag AB innan detta av bl.a. ekonomiska skäl rekonstruerades
år 1983. Utskottet finner inte att en försäljning av de
aktuella företagen skulle underlättas genom att det statliga aktieinnehavet
överförs till ett sådant bolag. Tvärtom synes motivet för bildandet
vara att en sådan försäljning skall försvåras genom att löntagarfondstyrelserna
och de aktieplacerande pensionsförsäkringsinstitutionerna
skall engageras som delägare i förvaltningsbolaget. Detta leder också
till ett ökat institutionellt ägande. Med en politisering av styrelsen i
förvaltningsbolaget — via "samhällsrepresentanter" — riskeras dessutom
att de affärsmässiga övervägandena blir åsidosatta till förmån för
politisk maktutövning. Detta är inte acceptabelt i en marknadsekonomi.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund förslagen i propositionen
om bildande av ett nytt förvaltningsbolag och tillstyrker motsvarande
avslagsyrkanden i motionerna 1989/90:N60 (m), 1989/90:N54 (fp),

1989/90:NU35

33

3 Riksdagen 1989190. 17 sami Nr 35

1989/90:N57 (c) och 1989/90:N58 (mp). Följaktligen anser utskottet att
riksdagen inte har anledning att ange riktlinjer för det föreslagna
bolagets verksamhet. En ytterligare konsekvens av det sagda är att
utskottet avstyrker motionerna 1989/90:N48 (s), 1989/90:N211 (s) och
1989/90:N59 (vpk). Med hänvisning till utskottets tidigare framförda
begäran om en utförsäljning av statliga företag avstyrks slutligen även
förslaget i motion 1989/90:N58 (mp) om att statens engagemang i vissa
av de aktuella företagen skall avyttras. Utskottets krav på en utförsäljning
är inte begränsat till enstaka företag; som tidigare har nämnts bör
staten sälja ut i huvudsak hela sin affärsverksamhet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bildande av förvaltningsbolag
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:88 moment
22 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N54 yrkande
27, motion 1989/90:N57 yrkande 21, motion 1989/90:N58
yrkande 26 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N60 yrkandena
6 och 7 och med anledning av motion 1989/90:N58 yrkande
25

dels avslår proposition 1989/90:88 momenten 16 och 20, motion
1989/90:N48, motion 1989/90:N58 yrkande 28, motion
1989/90:N59 yrkande 6 och motion 1989/90:N211,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om mål och inriktning för det föreslagna förvaltningsbolaget.

10. Bildande av förvaltningsbolag (mom. 6)

Loui Bernat (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med
"Utskottet har" och slutar på s. 16 med "motionerna avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå regeringens förslag om
överföring av statens aktieinnehav till ett särskilt förvaltningsbolag.
Med ett sådant bolag skulle, som sägs i motion 1989/90:N58 (mp),
riksdagens insyn i de statliga företagens verksamhet komma att minska.
Denna insyn bör i stället, menar utskottet, förbättras till åtminstone
den nivå som gäller i börsnoterade privata företag. Aven den ökade
maktkoncentration som det nya bolaget skulle skapa talar för att
förslaget i propositionen bör avvisas. Med det sagda tillstyrks nyssnämnda
motion i berörd del och även motsvarande avslagsyrkande i
övriga här aktuella motioner. Av utskottets nu redovisade ställningstagande
följer att det saknas skäl att här diskutera vad som i propositionen
sägs om riktlinjerna för det föreslagna bolagets verksamhet.

Utskottet vill vidare instämma i vad som sägs i motion 1989/90:N58
(mp) om att det finns anledning för staten att avyttra sina aktier i flera
av de företag som var avsedda att inordnas i det föreslagna förvaltningsbolaget.
Som har framgått av det föregående anser utskottet att den
civila delen av FFV:s verksamhet bör privatiseras. 1 avvaktan på den

1989/90:NU35

34

översyn av de statliga företagens roll sorn utskottet tidigare har förordat
bör, som redan har nämnts, dock någon utförsäljning av statliga
företag i stor skala inte genomföras.

Något uttalande av riksdagen om de statliga basindustrierna är enligt
utskottets mening inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna
1989/90:N48 (s) och 1989/90:N211 (s).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bildande av förvaltningsbolag

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:88 moment
22 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N54 yrkande
27, motion 1989/90:N57 yrkande 21, motion 1989/90:N58
yrkandena 25, 26 i ifrågavarande del och 28 och motion
1989/90:N60 yrkandena 6 och 7
dels avslår proposition 1989/90:88 momenten 16 och 20, motion
1989/90:N48, motion 1989/90:N59 yrkande 6 och motion
1989/90:N211,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om mål och inriktning för det föreslagna förvaltningsbolaget,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt har anfört.

11. Värdepappersskatt (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer
(m) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag om överföring
av statens aktieinnehav till ett nytt förvaltningsbolag. Härav följer
att även det nu aktuella förslaget i propositionen avstyrks. Utskottet
vill härutöver betona att aktieaffärer med statliga företag inte skall
åtnjuta särregler i förhållande till vad som i övrigt gäller. Det berörda
yrkandet i motion 1989/90:N60 (m) tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande värdepappersskatt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N60 yrkande 11
avslår proposition 1989/90:88 punkt E 6.

12. SIB-Invest AB (mom. 8)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin
Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

1989/90:NU35

35

Utskottet har i det föregående avstyrkt att statens aktieinnehav skall
överföras till ett särskilt förvaltningsbolag. Detta gäller även beträffande
aktierna i SIB-Invest AB. Som sägs i motion 1989/90:N57 (c) bör
staten, i linje med vad utskottet tidigare har anfört, avyttra detta
företag. Det finns inte, menar utskottet, någon anledning för staten att
äga ett investmentbolag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om försäljning av SIB-Invest. I avvaktan på denna försäljning
bör rörelsereglerna för bolagets verksamhet behållas. Dock bör den
statliga garantin för dess förpliktelser med det snaraste återkallas.

Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Därigenom
skulle motion 1989/90:N57 (c) bli tillgodosedd i denna del. Av
det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1989/90:N58 (mp) såvitt
här är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande SIB-Invest AB
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 moment 18
och motion 1989/90:N57 yrkande 20
dels avslår proposition 1989/90:88 moment 17 och motion
1989/90:N58 yrkandena 26 och 27, det förstnämnda i ifrågavarande
del,

dels bemyndigar regeringen att återkalla den av fullmäktige i
riksgäldskontoret lämnade garantin för SIB-Invest AB:s förpliktelser
intill ett belopp av högst 1 300 000 000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt anfört.

13. SIB-Invest AB (mom. 8)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1989/90:N58 (mp) anser
utskottet att SIB-Invest AB bör kvarstå som ett självständigt kreditaktiebolag.
Företaget bör utgöra ett komplement till utvecklingsbolag och
de regionala utvecklingsfonderna när det gäller finansiellt stöd till
småföretagen i främst storstäderna. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till ändrade rörelseregler i enlighet med det
sagda.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med avslag på propositionen
i denna del ställa sig bakom genom ett uttalande till regeringen.
Därigenom skulle motion 1989/90:N58 (mp) bli tillgodosedd såvitt nu
är i fråga. Det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N57 (c) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande SIB-Invest AB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkandena 26
och 27, det förstnämnda i ifrågavarande del,
dels avslår proposition 1989/90:88 momenten 17 och 18 och
motion 1989/90:N57 yrkande 20,

1989/90: NU35

36

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

14. Kapitaltillskott i FFV AB (mom. 9, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin
Falkmer (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottets sida" bort ha
följande lydelse:

När ombildningen av FFV till aktiebolag har genomförts bör staten
— i linje med vad utskottet tidigare har anfört — avyttra FFV. Om det
visar sig att det föreligger behov av kapitaltillskott till bolaget kan detta
behov då tillgodoses t.ex. genom en nyemission.

15. Kapitaltillskott i FFV AB (mom. 9, motiveringen)

Rolf L Nilson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 18
som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottets sida"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att afSrsverksformen skall
bibehållas för FFV. Det blir följaktligen även fortsättningsvis statsmakterna
som får pröva behovet av kapitaltillskott till FFV-koncernen.

16. Kapitaltillskott i FFV AB (mom. 9, motiveringen)

Loui Bernal (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottets sida" bort ha
följande lydelse:

Som har framgått av det föregående anser utskottet att afSrsverksformen
bör bibehållas för FFV men att det nuvarande aktiebolaget FFV
AB med dess inriktning på civil verksamhet bör privatiseras. Enligt
uppgift är det främst i FFV AB som soliditeten har sjunkit. Frågan om
soliditeten i detta bolag bör prövas i samband med utförsäljning. Om
det visar sig att det är erforderligt med ett kapitaltillskott kan detta
tillgodoses t.ex. genom en nyemission.

17. Nyemission i Procordia AB (mom. 10)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Det
kan" och slutar med "och 1989/90:N224 (mp)" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte medverka till att den
tilltänkta nyemissionen i Procordia AB genomförs. Det är visserligen
positivt om den statliga företagssektorn minskar. Som utskottet tidigare
har anfört bör dock försäljning av aktier i statliga företag göras i en
sådan form att en ökad spridning av aktieägandet uppnås. En effektiv
marknadsekonomi förutsätter många aktörer. Som sägs i motion
1989/90:N65 (c) bör målet vara att ett brett folkligt ägande skall skapas.

1989/90:NU35

37

4 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 35

Den nu aktuella företagsaffären mellan staten och ett av Sveriges
största företag skulle, om den genomfördes, innebära en ytterligare
maktkoncentration inom näringslivet. Genom det aktieägaravtal som
har upprättats mellan parterna har möjligheterna för övriga aktieägare
i Procordia att påverka företagets inriktning m.m. i praktiken eliminerats.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår proposition 1989/90:109
i nu berörd del. Därigenom skulle den aktuella delen av motion
1989/90:N65 (c) bli tillgodosedd. Även syftet i nu behandlade delar av
motionerna 1989/90:N66 (vpk), 1989/90:N63 (mp) och 1989/90:N224
(mp) skulle uppnås med ett sådant beslut. Utskottet avstyrker med det
sagda motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp), båda såvitt
nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande nyemission i Procordia AB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 1,
motion 1989/90:N65 yrkande 1, motion 1989/90:N66 yrkande 1 i
ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 13 avslår
proposition 1989/90:109 moment 1, motion 1989/90:N62 yrkandena
1 och 3 och motion 1989/90:N64 yrkande 1.

18. Nyemission i Procordia AB (mom. 10)

Rolf L Nilson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Det
kan" och slutar med "och 1989/90:N224 (mp)" bort ha följande
lydelse:

Som sägs i motion 1989/90.N66 (vpk) skulle den föreslagna nyemissionen
i Procordia AB, om den genomfördes, leda till att staten skulle
fa en alltför blygsam roll i företaget. Den tilltänkta affären synes vidare
gynna AB Volvos intressen på bekostnad av statens.

Som utskottet tidigare anfört har staten en viktig roll som ägare av
företag inom olika branscher, så att en angelägen motvikt till de
privata maktgrupperna inom näringslivet kan åstadkommas. Den nu
aktuella företagsaffären skulle tvärtom innebära en sammansmältning
av statlig och privat företagsamhet med oanade konsekvenser.

Med hänsyn till det sagda anser utskottet att riksdagen bör avslå
proposition 1989/90:109 i nu berörd del. Därigenom skulle den aktuella
delen av motion 1989/90:N66 (vpk) bli tillgodosedd. Även syftet i nu
behandlade delar av motionerna 1989/90:N65 (c), 1989/90:N63 (mp)
och 1989/90:N224 (mp) skulle uppnås med ett sådant beslut. Utskottet
avstyrker med det sagda motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64
(fp), båda såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande nyemission i Procordia AB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 1,
motion 1989/90:N65 yrkande 1, motion 1989/90:N66 yrkande 1 i

1989/90.NU35

38

ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 13 avslår
proposition 1989/90:109 moment 1, motion 1989/90:N62 yrkandena
1 och 3 och motion 1989/90:N64 yrkande 1.

19. Nyemission i Procordia AB (mom. 10)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Det
kan" och slutar med "och 1989/90:N224 (mp)" bort ha följande
lydelse:

I likhet med vad som sägs i motion 1989/90:N63 (mp) ser utskottet
med oro på den tilltagande storskaligheten och maktkoncentrationen
inom näringslivet. Den tilltänkta affären mellan staten och AB Volvo
skulle, om den genomfördes, innebära en ytterligare maktkoncentration
inom näringslivet. Erfarenheten visar dessutom att staten sällan
kan representeras av lika professionella styrelseledamöter som det
privata näringslivet; det föreslagna samägandet i Procordia AB kunde
därför förväntas leda till att Volvos intressen skulle komma att dominera.

Med hänsyn till det sagda anser utskottet att riksdagen bör avslå
proposition 1989/90:109 i nu berörd del. Därigenom skulle aktuella
delar av motionerna 1989/90:N63 (mp) och 1989/90:N224 (mp) bli
tillgodosedda. Även syftet i här behandlade delar av motionerna
1989/90:N65 (c) och 1989/90:N66 (vpk) skulle uppnås genom ett
sådant beslut. Utskottet avstyrker med det sagda motionerna
1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp), båda såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande nyemission i Procordia AB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 1,
motion 1989/90:N65 yrkande 1, motion 1989/90:N66 yrkande 1 i
ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 13 avslår
proposition 1989/90:109 moment 1, motion 1989/90:N62 yrkandena
1 och 3 och motion 1989/90:N64 yrkande 1.

20. Förvaltningen av avtal mellan staten och AB
Volvo (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Därest
riksdagen" och slutar med "av detta" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om att ett
förvaltningsbolag skall bildas för förvaltningen av statens aktier i vissa
företag. Härav följer att utskottet i linje med vad som begärs i motionerna
1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp) avstyrker proposition

1989/90:NU35

39

1989/90:109 i nu berörd del. Även syftet med här aktuella delar av
motionerna 1989/90:N66 (vpk) och 1989/90:N63 (mp) skulle uppnås
med ett beslut av riksdagen i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förvaltningen av avtal mellan staten och AB
Volvo

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N62 yrkande 2,
motion 1989/90:N63 yrkande 2, motion 1989/90:N64 yrkande 2
och motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del avslår
proposition 1989/90:109 moment 2.

21. Förvaltningen av avtal mellan staten och AB
Volvo (mom. 11)

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Därest

riksdagen" och slutar med "av detta" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt huvudförslaget i proposition
1989/90:109, att riksdagen i enlighet med avtalet mellan staten och AB
Volvo skall medverka i den föreslagna nyemissionen i Procordia AB.
Härav följer att utskottet avstyrker propositionen i nu berörd del. Med
det sagda ansluter sig utskottet till vad som begärs i här aktuella delar
av motionerna 1989/90:N62 (m), 1989/90:N64 (fp), 1989/90:N66 (vpk)
och 1989/90:N63 (mp).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förvaltningen av avtal mellan slaten och AB
Volvo

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N62 yrkande 2,
motion 1989/90:N63 yrkande 2, motion 1989/90:N64 yrkande 2
och motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del avslår
proposition 1989/90:109 moment 2.

22. Statens resterande innehav av aktier i Procordia
AB (mom. 12, motiveringen)

Rolf L Nilson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 20
som börjar med "Utöver den" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att staten skall medverka till
att den planerade nyemissionen i Procordia AB kan genomföras.
Enligt utskottets mening finns det med hänsyn till vad utskottet
tidigare har anfört om statligt företagande inte anledning att nu överväga
någon försäljning av statens aktier i företaget. Här behandlade delar
av motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N62 (m) och
1989/90:N63 (mp) avstyrks.

1989/90:NU35

40

23. Statens resterande innehav av aktier i Procordia
AB (mom. 12)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utöver
den" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Med instämmande i vad som begärs i motionerna 1989/90:N214 (m,
fp, c) och 1989/90:N62 (m) och i enlighet med vad som har anförts i
det föregående anser utskottet att statens resterande aktier i Procordia
AB bör avyttras vid närmaste lämpliga tidpunkt. Regeringen bör
därför begära riksdagens bemyndigande för en sådan utförsäljning.

Riksdagen bör i ett uttalande uppmana regeringen härtill. Därigenom
skulle nyssnämnda motioner bli tillgodosedda i aktuell del. Ett
sådant uttalande skulle delvis ligga i linje med vad som begärs i
motion 1989/90:N63 (mp).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande statens resterande innehav av aktier i Procordia
AB

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N62 yrkande 4 och
motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del och med anledning av
motion 1989/90:N63 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

24. Statens resterande innehav av aktier i Procordia
AB (mom. 12)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utöver
den" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att staten skall medverka till
att den planerade nyemissionen i Procordia AB kan genomföras.
Enligt utskottets mening bör i stället statens aktier i företaget avyttras i
den form som anges i motion 1989/90:N65 (c). Detta innebär att
försäljningen skall göras så att en ökad spridning av aktieägandet
främjas och i syfte att ett brett folkligt ägande av Procordiaaktier
uppnås. Det bör förhindras att dominerande aktieposter samlas hos en
ägare.

Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att vid tidigaste
lämpliga tillfälle genomföra en utförsäljning av statens aktier i Procordia
i enlighet med vad utskottet har anfört. Riksdagen bör genom ett
uttalande uppmana regeringen härtill. Ett sådant uttalande skulle
delvis ligga i linje med vad som begärs i här behandlade delar av
motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N63
(mp).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande statens resterande innehav av aktier i Procordia
AB

1989/90: NU35

41

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N62 yrkande 4,
motion 1989/90:N63 yrkande 3 och motion 1989/90:N214 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

25. Statens resterande innehav av aktier i Procordia
AB (mom. 12)

Loui Bernat (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utöver
den" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att staten skall medverka till
att den planerade nyemissionen i Procordia AB kan genomföras. Detta
innebär dock inte att utskottet utesluter en avyttring av statens engagemang
i företaget. 1 enlighet med vad som anförs i motion 1989/90:N63
(mp) anser utskottet att Procordiakoncernen, med undantag för tobaks-
och läkemedelsföretagen, bör privatiseras. Denna utförsäljning
bör göras i den form som skisseras i den nämnda motionen, vilket bl.a.
innebär att anställda och befolkningen på resp. ort bör premieras som
köpare av aktier till berörda företag.

Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att genomföra en
utförsäljning av statens aktier i Procordia i enlighet med vad utskottet
här har anfört. Riksdagen bör med bifall till den aktuella delen av
motion 1989/90:N63 (mp) i ett uttalande uppmana regeringen härtill.
Ett sådant uttalande skulle delvis ligga i linje med vad som krävs i nu
berört avseende i motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c) och 1989/90:N62
(m).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande statens resterande innehav av aktier i Procordia
AB

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 3 och
med anledning av motion 1989/90:N62 yrkande 4 och motion
1989/90:N214 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

26. Statlig nämnd för samråd vid företagsfusioner
(mom. 13)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "motion 1989/90:N65 (c)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1989/90:N65 (c) om
att förslag beträffande viktigare företagsaffärer där statliga företag är
involverade bör beredas på ett bättre sätt än för närvarande. Enligt
utskottets mening finns det därför anledning att överväga inrättandet
av en statlig nämnd av den typ som skisseras i motionen. I denna
nämnd skulle fusioner och andra företagsaffärer av nationell betydelse

1989/90: NU35

42

som berör statliga företag diskuteras innan förslag i ärendet framläggs
för riksdagen. Regeringen bör tillse att förutsättningarna för införande
av en sådan nämnd utreds.

Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen härtill.
Därigenom skulle motion 1989/90:N65 (c) bli tillgodosedd i aktuell
del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande statlig nämnd för samråd vid företagsfusioner

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N65 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Tobaksbolagets utlandsverksamhet (mom. 14)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1989/90:N63 (mp)
om att de utländska enheterna inom Swedish Tobacco Group AB bör
säljas. Enligt utskottets mening är det av både moraliska skäl och
hälsoskäl förkastligt att svenska staten är involverad i utländsk tillverkning
av hälsovådliga produkter. Regeringen bör ta initiativ till avyttring
av de aktuella enheterna inom Procordias tobakskoncern. Riksdagen
bör med bifall till nyssnämnda motion uppmana regeringen härtill.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande Tobaksbolagets utlandsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

28. Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB
(mom. 15)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin
Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening talar mycket för att de fartygsproducerande
enheterna inte passar väl in i Celsiuskoncernen, vars nuvarande verksamhet
till största delen ligger inom andra branscher än varvsindustrin.
Den svenska krigsmaterielindustrin står inför en omstrukturering.
Härvid bör även den militära fartygsproduktionen inkluderas.
Staten har oavsett sin ställning som ägare till de nuvarande bolagen
Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB ett ansvar för att de
strukturfrågor som gäller dessa bolag får en gynnsam lösning. Regeringen
bör därför, menar utskottet, låta utreda saken i enlighet med
vad som föreslås i motionerna 1989/90:N212 (m) och 1989/90:N292 (c).

1989/90:NU35

43

När denna strukturfråga har fatt sin lösning bör staten i linje med vad
utskottet tidigare har anfört om statligt företagande avyttra resterande
enheter inom Celsiuskoncernen.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven
innebörd. Härigenom skulle även det aktuella yrkandet i motion
1989/90:N224 (mp) bli delvis tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N212 och
1989/90:N292 och med anledning av motion 1989/90:N224 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

29. Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB
(mom. 15)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion 1989/90:N224 (mp) om en
successiv utförsäljning av Celsiuskoncernen med iakttagande av de
restriktioner som hänsyn till sysselsättningen och ekonomisk demokrati
föranleder. Som sägs i motionen bör dock den krigsmaterieltillverkande
tillverkningen inom koncernen — vid de nuvarande bolagen
Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB — inte överföras i
privat ägo. Granskningen av den svenska krigsmaterielexporten under
senare år visar vad följden blir när vinstintressena blir det överordnade
målet för tillverkning av krigsmateriel. De båda bolagen bör i stället
direkt underställas industridepartementet.

Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta om de strukturförändringar
som här har angivits. Genom ett sådant uttalande av riksdagen
skulle motion 1989/90:N292 (c) bli till viss del tillgodosedd.
Utskottet avstyrker däremot motion 1989/90:N212 (m).

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N224 yrkande 12,
med anledning av motion 1989/90:N292 och med avslag på
motion 1989/90:N212 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

30. ASSI:s produktinriktning (mom. 16)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med "Enligt
utskottets" och slutar på s. 24 med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:

1989/90: NU35

44

Såsom ägare till ASSI måste staten enligt utskottets mening ta ansvar
för att detta företag bedriver en verksamhet som är förenlig med
hänsynen till miljö och resurshushållning. Utskottet instämmer i vad
som anförs i motion 1989/90:N224 (mp) om att det av miljö- och
resursskäl finns anledning att ifrågasätta ASSI:s koncentration av tillverkningen
till förpackningar. Den ohämmade förbrukningen av engångsförpackningar
i vårt samhälle står inte i överensstämmelse med
vad en miljövänlig politik kräver.

Regeringen bör, menar utskottet, låta se över möjligheterna att
förändra ASSI:s tillverkning så att en från miljösynpunkt mer ansvarsfull
användning av träråvaran uppnås. Med det sagda tillstyrker utskottet
motion 1989/90:N224 (mp) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande ASSI.s produktinriktning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N224 yrkande 3 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

31. Riktlinjer för domänverket (mom. 17)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med
"Utskottet ser" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1989/90:N260 (mp)
om att riktlinjerna för domänverkets verksamhet bör ändras. Utskottet
anser sålunda att den nu gällande instruktionen om att domänverket
skall vara företagsekonomiskt lönsamt skall ersättas med krav på att
verket bedriver skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och
med inriktning på flerbruk. Vägledande för verksamheten bör vara att
sysselsättningen skall upprätthållas i skogslänen, att skogarna skall
vårdas och att naturskyddsaspekterna skall beaktas. Det bör fastställas
att domänverket inte får anlägga vägar eller avverka skog i fjällnära
skogsområden.

Regeringen bör förändra instruktionen för domänverket i enlighet
med vad utskottet här har anfört. Det sagda innebär alltså att utskottet
tillstyrker motion 1989/90:N260 (mp) i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande riktlinjer för domänverket

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N260 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:NU35

45

Särskilda yttranden

1989/90:NU35

1. Statligt företagande (mom. 1)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anför:

Det svenska näringslivet har de senaste åren präglats av en utveckling
mot mycket stark ägarkoncentration, internationalisering och fortsatt
strukturomvandling. I första hand är det inom industrin som denna
process har pågått. Vi anser det vara angeläget att kooperationen och
kooperativa företag utvecklas så att en motvikt till de stora maktblocken
inom näringslivet kan skapas. Stabila kooperativa företag behövs
som en balans till de stora och multinationella företagen.

2. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag
(mom. 3)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin
Falkmer (m) anför:

Vi tillstyrker att affärsverket FFV ombildas till aktiebolag. Från de
borgerliga partiernas sida har under flera år framförts krav på en sådan
ombildning. Dessa har dock avvisats av riksdagen.

Vi har vidare anslutit oss till kravet på en utförsäljning av statliga
företag i enlighet med vad som har föreslagits bl.a. i motion
1989/90:N214 (m, fp, c). FFV ingår inte bland de företag som vi har
föreslagit skola säljas i en första försäljningsomgång. Enligt vår mening
bör FFV behållas i statlig ägo till dess att den förestående bolagiseringen
har genomförts. Därefter bör staten avyttra hela koncernen. Vi har
mot denna bakgrund inte biträtt yrkandet i motion 1989/90:N58 (mp)
om en utförsäljning av endast vissa delar av FFV-koncernen.

3. Värdepappersskatt (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin
Falkmer (m) anför:

Vi vill i detta sammanhang understryka att vi anser att omsättningsskatten
på värdepapper är en olämplig form av beskattning. Den
försvårar en effektiv andrahandsmarknad för riskkapital, och därigenom
försämras möjligheterna för väsentliga delar av näringslivet att
anskaffa eget kapital. Vidare stör skatten marknadens funktion, vilket
också får till följd att riskvilligt kapital i väsentlig omfattning undandras
från marknaden. Genom att skatten har höjt transaktionskostnaderna
för handel med värdepapper i Sverige har utländska placerares
intresse för den svenska marknaden minskat.

46

4. Nyemission i Procordia AB (mom. 10)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anför:

Från moderata samlingspartiets sida har i motion 1989/90:N62 (m)
krävts att aktieägaravtalet mellan staten och AB Volvo skall omförhandlas.
Förutom de ändringar av avtalet som utskottet har ställt som
villkor för statens medverkan i den föreslagna nyemissionen i Procordia
AB, har i motionen begärts att de bestämmelser i avtalet som
förhindrar övriga aktieägares möjligheter att påverka bolagets utveckling
skall ändras. I det befintliga avtalet sägs bl.a. att staten och Volvo
skall utse samtliga styrelseledamöter i den nya koncernen. Vi anser att
utskottet borde ha krävt justeringar i avtalet även i dessa avseenden.
Denna fördelning av makten i bolaget kan — sedan utskottets krav på
förändringar av avtalet har tillgodosetts — hävas genom en bred
försäljning av statens aktier i Procordia till allmänheten och anställda i
företaget. En sådan försäljning bör omgående komma till stånd.

5. Tobaksbolagets utlandsverksamhet (mom. 14)

Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Roland
Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anför:

Vi erinrar om att företrädarna i utskottet för folkpartiet, centern,
vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet våren 1989 krävde en
översyn av förutsättningarna för Tobaksbolagets utlandsverksamhet
med avseende på dess marknadsföring (1988/89:NU13 res. 3, s. 16).
Detta krav avvisades dock av riksdagen på förslag av utskottet med
hänvisning till att marknadsföringen i varje land sker enligt där
gällande regler. Att hänvisa härtill är emellertid, menar vi, inte försvarbart.
Det har nämligen visat sig att Tobaksbolagets marknadsföring
utomlands i vissa fall sker i former som flagrant strider mot de
restriktioner som i Sverige gäller för marknadsföringsåtgärder på tobaksområdet.
Vi anser därför att regeringen bör vara mycket observant
beträffande Tobaksbolagets utlandsverksamhet och kraftigt pådrivande
i Världshälsoorganisationen (WHO) för att internationella etiska riktlinjer
för marknadsföringen av tobaksvaror skall skapas.

1989/90:NU35

47

. stl 1989/90:NU35

Innehåll

Ärendet

Sammanfattning 1

Proposition 1989190:88 2

Huvudsakligt innehåll 2

Förslag 2

Proposition 1989190:109 4

Huvudsakligt innehåll 4

Förslag 4

Motionerna 4

Utskottet 8

Inledning 8

Statligt företagande 8

Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag 11

Bildande av ett nytt förvaltningsbolag 13

Kapitaltillskott i FFV AB 17

Procordia AB 18

Nyemission i Procordia AB, m.m 18

Tobaksbolagets utlandsverksamhet 21

Vissa övriga frågor 22

Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB 22

ASSI:s produktinriktning 23

Riktlinjer för domänverket 24

Tillhörighet till arbetsgivarorganisation 24

Hemställan 25

Reservationer

1. Statligt företagande (m, fp, c) 29

2. Statligt företagande (mp) 30

3. Principer vid försäljning av statliga företag (m, fp, c) 30

4. Principer vid försäljning av statliga foretag (mp) 31

5. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (vpk) 31

6. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (mp) 32

7. Pensionsgaranti för FFV AB (vpk, mp) 32

8. Affärsverket FFV:s upplåning (vpk, mp) 33

9. Bildande av förvaltningsbolag (m, fp, c) 33

10. Bildande av förvaltningsbolag (mp) 34

11. Värdepappersskatt (m, fp, c, mp) 35

12. SIB-Invest AB (m, fp, c) 35

13. SIB-Invest AB (mp) 36

14. Kapitaltillskott i FFV AB (m, fp, c) 37 48

15. Kapitaltillskott i FFV AB (vpk) 37 1989/90:NU35

16. Kapitaltillskott i FFV AB (mp) 37

17. Nyemission i Procordia AB (c) 37

18. Nyemission i Procordia AB (vpk) 38

19. Nyemission i Procordia AB (mp) 39

20. Förvaltningen av avtal mellan staten och AB Volvo

(m, fp) 39

21. Förvaltningen av avtal mellan staten och AB Volvo

(c, mp) 40

22. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

(vpk) 40

23. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

(m, fp) 41

24. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB (c) . . 41

25. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

(mp) 42

26. Statlig nämnd för samråd vid företagsfusioner (c) 42

27. Tobaksbolagets utlandsverksamhet (mp) 43

28. Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB

(m, fp, c) 43

29. Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB (mp) .... 44

30. ASSI:s produktinriktning (mp) 44

31. Riktlinjer för domänverket (mp) 45

Särskilda yttranden

1. Statligt företagande (c) 46

2. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (m, fp, c) . . 46

3. Värdepappersskatt (m, fp, c) 46

4. Nyemission i Procordia AB (m, fp) 47

5. Tobaksbolagets utlandsverksamhet (fp, c, vpk, mp) 47

49

gotab 96578, Stockholm 1990