Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU28

Vissa anslag inom industridepartementets område

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1989/90:100 bilaga 14 littera A (industridepartementet
m.m.) punkterna 2 och 4, littera B (industri m.m.) punkterna 3, 5 och 9,
littera C (exportkrediter m.m.), littera E (statsägda företag m.m.) och littera
F (teknisk utveckling m.m.) punkterna 12 och 13,
dels proposition 1989/90:115 om reviderade anslagsberäkningar för budgetåret
1990/91 avseende vissa departement, m.m. bilaga 3 (industridepartementet),

dels motioner som är att hänföra till de berörda anslagen.

Beträffande flera av de anslag under industridepartementets huvudtitel
som faller inom näringsutskottets beredningsområde har regeringen framfört
sina förslag i särskilda propositioner, nämligen proposition 1989/90:88
om vissa näringspolitiska frågor och proposition 1989/90:90 om forskning.
Dessa kommer utskottet att ta upp senare (1989/90:NU30, 1989/90:NU40).
I tidigare betänkanden har utskottet behandlat förslag om anslag avseende
tekoindustri (1989/90:NU27) och mineralförsörjning (1989/90:NU31).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter.

Motionsyrkanden (c, mp) avseende AB Göta kanalbolag avstyrks. Likaså
avstyrks yrkanden (m) om anslaget till ersättning för extra kostnader för förmånlig
kreditgivning till u-länder och ett yrkande (mp) rörande Ingenjörsvetenskapsakademien.
Yrkandena följs upp i reservationer.

Proposition 1989/90:100

I proposition 1989/90:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger regeringen
- efter föredragning av industriminister Ivar Nordberg - förslag om
anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91. Under här angivna
punkter föreslås följande:

A 1. Industridepartementet (s. 13)
att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 29941000 kr.

1989/90

NU28

1 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 28

A 2. IndustrirådHndustriattaché (s. 13)

att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 1034 000 kr.

A 3. Utredningar m.m. (s. 14)

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 9000000 kr.

A 4. Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling (s. 14)

att riksdagen till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6720000 kr.

B 3. Sprängämnesinspektionen (s. 15 f.)

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 1000 kr.

B 5. Främjande av hemslöjden (s. 17-19)
att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 8038000 kr.

B 9. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (s. 25 f.)

att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr.

C1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
(s. 28 f.)

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
20000000 kr.

C 2. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg
m.m. (s. 30)

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
20000000 kr.

C 3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder
(s. 30)

att riksdagen till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
110000000 kr.

E1. Ränta och amortering på statens skuld till SS A B Svenskt Stål AB (s. 44 f.)

att riksdagen till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 28663000 kr.

E 2. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB (s. 45)
att riksdagen till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

E 3. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s. 46-48)
att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 160000000 kr.

1989/90:NU28

E 4. Upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag (s. 48 f.)

att riksdagen till Upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 15560000 kr.

F12. Bidrag till vissa internationella organisationer (s. 51)
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 3038000 kr.

F 13. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 52)

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1990/91 anvisar ett anslag på 6490000 kr.

Proposition 1989/90:115

I proposition 1989/90:115 bilaga 3 (industridepartementet) framlägger regeringen
- efter föredragning av industriminister Rune Molin - , med ändring
av motsvarande förslag i proposition 1989/90:100 bilaga 14, under angivna
punkter följande förslag:

A 1. Industridepartementet (s. 7)

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 43 120000 kr.

A 3. Utredningar m.m. (s. 8)

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 12415 000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1989/90:N224 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (14) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande huvudmannaskapet för AB Göta Kanal.

1989/90:N242 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Ingenjörsvetenskapsakademiens
aktivitet i energifrågorna.

1989/90:N307 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (9) att riksdagen
avslår regeringens förslag att under industridepartementets huvudtitel
till C 3, Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder
för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag av 110000000 kr.

1989/90:N359 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2.

avslår proposition 1989/90:100 bilaga 14 såvitt avser förslaget att anvisa

15 560000 kr. till Upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag i enlighet
med vad som anförts i motionen,

7. med avslag på proposition 1989/90:100 i denna del beslutar att till Utredningar
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett i förhållande till regering -

1989/90:NU28

3

1* Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 28

en[s förslag] med 10000000 kr. minskat reservationsanslag om totalt
10000000 kr.

1989/90:U234 av Per Westerberg m.fl. (m) vari - med motivering i motion
1989/90:N307 - yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1990/91 använda medel från reservationsanslaget C 2, Utvecklingssamarbete
genom SIDA under utrikesdepartementets huvudtitel i enlighet med
vad i motionen anförts.

Utskottet

Industridepartementet m.m.

Den ändring i departementsindelningen som regeringen offentliggjorde i januari
1990 innebär bl.a. att energifrågor flyttas från miljö- och energidepartementet
- fortsättningsvis benämnt miljödepartementet - till industridepartementet.
Detta återtar också de regionalpolitiska frågorna från arbetsmarknadsdepartementet.
Med anledning av den ändrade organisationen har regeringen
i proposition 1989/90:115 framlagt reviderade förslag beträffande
vissa anslag. Regeringens nu aktuella förslag innebär i fråga om anslagen under
rubriken Industridepartementet m.m. att 43,1 milj. kr. skall anvisas till
industridepartementet, för dess förvaltningskostnader, 1 milj. kr. till anslaget
industriråd/industriattaché, 12,4 milj. kr. till utredningar m.m. och 6,7
milj. kr. till FN:s organ för industriell utveckling.

På en punkt, beträffande anslaget till utredningar m.m., föreligger ett motionsyrkande.
Detta, som framställs imotion 1989/90:N359 (c), är egentligen
riktat mot regeringens ursprungliga förslag om ett anslag av 20 milj. kr. till
miljö- och energidepartementets utredningar. Det belopp som anvisas till utredningar
på energiområdet borde, menar motionärerna, minskas med 10
milj. kr. Det finns, sägs det i motionen, inte sakliga motiv för ett ökat utredande
på detta område; vad som krävs är konkreta beslut.

Av det anslag på 12,4 milj. kr. som regeringen enligt sina ändrade beräkningar
begär för industridepartementets utredningar avser - såsom framgår
av proposition 1989/90:115 (s. 10)-endast 1 milj. kr. utredningar inom energiområdet.
Många av de utredningar som under den senaste tiden har genomförts
på detta område har finansierats utanför det aktuella utredningsanslaget,
t.ex. av statens energiverk. Motionärerna har räknat med att det på
miljö- och energidepartementets utredningsanslag skulle finnas en reservation
på 6,8 milj. kr. Det verkliga beloppet är enligt budgetpropositionen (bil.

16 s. 84) endast 6807 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens slutliga förslag till medelsanvisning under
de fyra angivna punkterna. Motion 1989/90:N359 (c) avstyrks i här berörd
del, mot bakgrund av det anförda.

1989/90: NU28

4

Industri m.m.

1989/90:NU28

Tre anslag under rubriken Industri m.m. tas upp här, nämligen till sprängämnesinspektionen,
till främjande av hemslöjden och till täckande av förluster
vid viss garantigivning m.m. Inga motioner har väckts med anledning av regeringens
förslag i dessa delar.

För sprängämnesinspektionen, vars verksamhet är avgiftsfinansierad, föreslås
ett formellt anslag av 1 000 kr. Anslaget till främjande av hemslöjden
har beräknats till 8 milj. kr. och förlusttäckningsanslaget till 10 milj. kr. Utskottet
tillstyrker dessa tre förslag.

Exportkrediter m.m.

Under rubriken Exportkrediter m.m. förekommer tre anslag avsedda att
täcka statens kostnader för statsstödda exportkrediter. Två motionsyrkanden
har anknytning till ett av dessa anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 20 milj. kr. skall anvisas till
kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
och samma belopp till kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m. Härvid noterar utskottet att staten efter utgången
av år 1989 inte gör några nya åtaganden som föranleder kostnader
av det sistnämnda slaget.

Under anslaget Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder redovisas extra kostnader som har uppkommit för vissa äldre
förmånliga krediter till u-länderna. Anslaget belastas endast av kostnader
för åtaganden som har gjorts intill utgången av år 1984. Regeringen föreslår
ett anslag av 110 milj. kr.

I motion 1989/90:N307 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna
anser att kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder skall belasta
anslagen för utvecklingsinsatser; detta skulle gälla även kostnader för
redan avslutad verksamhet.I konsekvens härmed begär de, i motion
1989/90:U234, att regeringen skall bemyndigas att för ändamålet använda
medel från anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) under utrikesdepartementets
huvudtitel.

Motsvarande yrkanden har framställts från moderata samlingspartiets sida
under en följd av år. De har avstyrkts vid utskottsbehandlingen men följts
upp i reservationer (m). Förra året (1988/89:NU22) liksom tidigare förklarade
utskottet att det inte såg någon anledning för riksdagen att ändra ordningen
för täckande av de aktuella kostnaderna, som hänför sig till tidigare
kreditbeslut. De beräknade kostnaderna för gåvoelementet i u-landskrediterna
har, som utskottet påpekade, avräknats mot ramen för u-landsbiståndet
i samband med kreditbeslutet.

Utskottet upprepar sina tidigare uttalanden i ämnet och avstyrker därmed
motion 1989/90:N307 (m) i berörd del och motion 1989/90:U234 (m). Regeringens
förslag tillstyrks sålunda.

5

Statsägda företag m.m.

1989/90:NU28

De flesta statsägda företagen är aktiebolag och finansieras inte över statsbudgeten.
Under rubriken Statsägda företag m.m. lämnar regeringen förslag
avseende SSAB Svenskt Stål AB, Norrbottens Järnverk AB (NJA), räntestöd
till varvsindustrin samt AB Göta kanalbolag. Två motioner har väckts
beträffande detta bolag.

Under en tolvårsperiod fram till år 1991 skall staten avbetala en skuld till
SSAB Svenskt Stål AB, enligt ett skuldebrev som utfärdades i samband med
att företaget bildades. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 28,7 milj.
kr. anvisas för nästa budgetår till ränta och amortering på statens skuld till
SSAB.

Ett annat äldre åtagande medför att staten årligen skall erlägga ränta på
en skuld till Norrbottens Järnverk AB. För ändamålet utnyttjas den utdelning
som staten får på sina aktier i bolaget. Utdelningen tillförs ett särskilt
anslag på statsbudgeten. NJA är nu under avveckling. En utskiftning av tillgångarna
beräknas äga rum senast i år. Detta innebär att en räntebetalning
kan bli aktuell även under budgetåret 1990/91. Liksom tidigare föreslår regeringen
att ett anslag till ränta på skulden till NJA förs upp för det kommande
budgetåret med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet tillstyrker att så
sker.

Anslaget Räntestöd m.m. till varvsindustrin, över vilket såväl räntestöd
som kontantstöd till svensk varvsindustri finansieras, föreslås föras upp med
160 milj. kr. Industriministern lämnar i det sammanhanget en redogörelse
för utvecklingen inom det statliga fartygskreditgarantisystemet. Av redogörelsen
framgår att under perioden 1976/77-1988/89 utbetalningarna inom
detta system uppgick till 5 072 milj. kr., medan summan av erhållna garantiavgifter
var 646 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande det nu aktuella anslaget.

Under ett nytt anslag Upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag
(E4) föreslår regeringen att riksdagen skall anvisa 15,6 milj. kr. för budgetåret
1990/91.

Förvaltningen av statens aktier i AB Göta kanalbolag överfördes år 1984
till domänverket. Riksdagen godkände samma år regeringens förslag till
upprustning av Göta kanal under perioden 1985/86-1994/95. Upprustningen
t.o.m. budgetåret 1989/90 har finansierats med bidrag från domänverket,
vilka har avräknats mot domänverkets inleverans av medel till staten. Sjöfartsverket
har nu gjort en förnyad utredning av upprustningsbehovet under
femårsperioden 1990/91-1994/95. På grundval därav beräknar regeringen
kostnaderna för upprustning och driftbidrag för AB Göta kanalbolag till
15,6 milj. kr. per budgetår, dvs. 77,8 milj. kr. under femårsperioden. Riksdagens
beslut år 1984 innebar att det angavs tre möjliga finansieringsformergenom
beredskapsarbete, via regeringens finansfullmakt eller genom bidrag
från domänverket, vilket skulle avräknas mot verkets inleverans. Av dessa
är de två första finansieringsformerna inte längre aktuella. Den tredje finansieringsformen
betraktar regeringen inte längre som en bra lösning; det anses
olyckligt att för olika ändamål rucka på den princip som gäller för kravet

på inleverans av medel från domänverket. Därför förordar regeringen att
finansiering skall ske via anslag över statsbudgeten.

I den ena av de två motioner som tar upp frågor rörande AB Göta kanalbolag,
motion 1989/90:N359 (c), yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna
anser att domänverket även i fortsättningen skall svara för erforderliga
medel till upprustning och driftbidrag till bolaget. I motion
1989/90:N224 (mp) ifrågasätts däremot om domänverket är den lämpligaste
huvudmannen för AB Göta kanalbolag. Kanalen borde, menar motionärerna,
snarare handhas av en statlig stiftelse med företrädare för de intressen
som är särskilt knutna till kanalen och dess verksamhet - kulturvård, turism,
kommunikationer och naturvård. Regeringen borde aktualisera denna
fråga.

Utskottet tillstyrker den förändring av finansieringsform för AB Göta kanalbolag
som föreslås i budgetpropositionen. Den innebär en renodling av
systemet för inleverans av vinstmedel från domänverket, vilken utskottet anser
vara angelägen. Utskottet konstaterar att förslaget inte innebär att domänverket
tillförs medel från staten. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1989/90:N359 (c) i aktuell del.

I frågan om huvudmannaskap för Göta kanal har utskottet den uppfattningen
att kanalens överförande till en statlig stiftelse inte skulle skapa förutsättningar
för att verksamheten kan bedrivas mer effektivt. Enligt uppgift
från regeringskansliet har alla kanaler, oberoende av huvudmannaskap, problem
i sin verksamhet. Utskottet avstyrker motion 1989/90:N224 (mp) i här
berörd del.

Teknisk utveckling m.m.

Två anslag under rubriken Teknisk utveckling m.m. tas upp här.

Det ena avser bidrag till vissa internationella organisationer. Regeringen
föreslår att 3 milj. kr. anvisas, vilket tillstyrks av utskottet.

Det andra anslaget gäller bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA). Staten har sedan budgetåret 1968/69 lämnat bidrag till IVA:s grundläggande
verksamhet. För budgetåret 1990/91 föreslår regeringen ett belopp
på 6,5 milj. kr.

I motion 1989/90:N242 (mp) krävs att riksdagen skall göra ett uttalande
till regeringen beträffande IVA:s aktivitet i energifrågor. IVA har, enligt motionärerna,
alltmer utvecklats till en propagandacentral för kärnkraftsetablissemanget.
Motionärerna anser att det finns starka skäl för statsmakterna
att till IVA framföra att akademien, med sin starka knytning till staten som
gör att den uppfattas som en halvofficiell institution, bör undvika att polemisera
mot Sveriges officiella energipolitik. Liknande synpunkter framförs i en
annan motion från miljöpartiet de gröna, 1989/90:N224, dock utan något yrkande
i saken.

Regeringens förslag i fråga om bidrag till IVA tillstyrks av utskottet.

Vad gäller yrkandet i motion 1989/90:N242 (mp) om ett uttalande beträffande
IVA:s aktivitet i energifrågor vill utskottet anföra följande. IVA är ett
samfund av invalda ledamöter som är verksamma inom teknik, vetenskap,
industriell produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är enligt dess stad -

1989/90:NU28

7

gar att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Statens
bidrag till IVA, som svarar för ca 10% av IVA:s kostnader, avser IVA:s
grundläggande verksamhet, vilken omfattar ledningsfunktion, kontakt- och
rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av utredningsverksamheten, utlandssekretariat,
ekonomisekretariat samt informationsverksamhet.

Utskottet anser det självklart att IVA, i likhet med andra jämförbara akademier,
skall förbli en av olika intressen obunden organisation. Någon styrning
från statens eller andra intressenters sida av IVA:s ställningstaganden är
inte förenlig med IVA:s ställning och uppgifter. Motion 1989/90:N242 (mp)
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande industridepartementet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 14
punkt A 1 och med bifall till proposition 1989/90:115 bilaga 3 punkt
A 1 till Industridepartementet för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 43120000 kr.,

2. beträffande industriråd/industriattaché

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
A 2 till Industrirädlindustriattaché för budgetåret 1990/91 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslaganslag på 1034 000 kr.,

3. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 14
punkt A 3, med bifall till proposition 1989/90:115 bilaga 3 punkt A 3
och med avslag på motion 1989/90:N359 yrkande 7 till Utredningar
m.m. för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 12415000 kr.,

4. beträffande bidrag till FN:s organ för industriell utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
A 4 till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6 720 000
kr.,

5. beträffande sprängämnesinspektionen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
B 3 till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1990/91 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

6. beträffande främjande av hemslöjden

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
B 5 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1990/91 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8038000 kr.,

7. beträffande täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
B 9 till Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
10000000 kr.,

8. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit

1989/90:NU28

8

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
C 1 till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.,

9. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
C 2 till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av
fartyg m.m. för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 20000000 kr.,

10. beträffande ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
C 3 och med avslag på motion 1989/90:N307 yrkande 9 och motion
1989/90: U234 till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 110000000 kr.,

res. 1 (m)

11. beträffande statens skuld till SS A B Svenskt Stål AB

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
E 1 till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål
AB för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 28663000 kr.,

12. beträffande statens skuld till Norrbottens Järnverk AB

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
E 2 till Ränta pä statens skuld till Norrbottens Järnverk A B för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.,

13. beträffande räntestöd m.m. till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
E 3 till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1990/91 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 160000000 kr.,

14. beträffande AB Göta kanalbolag

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
E4 och med avslag på motion 1989/90:N224 yrkande 14 och motion
1989/90:N359 yrkande 2 till Upprustning och driftbidrag till AB Göta
kanalbolag för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 15560000 kr.,

res. 2 (m, fp, c)
res. 3 (mp)

15. beträffande bidrag till vissa internationella organisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
F12 till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3 038 000
kr.,

16. beträffande Ingenjörsvetenskapsakademien
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt F13 till

1989/90:NU28

Bidrag till Ingenjörsvelenskapsakademien för budgetåret 1990/91 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 6490000 kr.,
b) avslår motion 1989/90:N242.

res. 4 (mp)

Stockholm den 19 april 1990
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s). Hadar Cars (fp). Rune Jonsson (s). Per
Westerberg (m). Åke Wictorsson (s). Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson
(s), Gunnar Hökmark (m). Gudrun Norberg (fp). Roland Larsson
(c), Rolf L Nilson (vpk). Leif Marklund (s). Mats Lindberg (s), Karin Falkmer
(m). Kjell Ericsson (c). Björn Kaaling (s) och Loui Bernal (mp).

Reservationer

1. Ersättning för extra kostnader för förmånlig
kreditgivning till u-länder (mom. 10)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet upprepar"
och slutar med "tillstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Varken nu eller tidigare år har, konstaterar utskottet, anförts några bärande
invändningar mot den ordning för täckande av de berörda kostnaderna
som motionärerna förordar. Utskottet ansluter sig till deras uppfattning
och avstyrker regeringens förslag om ett särskilt anslag till ersättning
för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder. Regeringen bör
bemyndigas att i fortsättningen täcka kostnader av detta slag med medel från
anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) under utrikesdepartementets
huvudtitel. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1989/90:N307
(m) i berörd del och motion 1989/90:U234 (m).

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder
att riksdagen

a) med bifall till motion 1989/90:N307 yrkande 9 avslår proposition
1989/90:100 bilaga 14 punkt C 3,

b) med bifall till motion 1989/90:U234 bemyndigar regeringen att
under budgetåret 1990/91 använda medel från reservationsanslaget
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) under tredje huvudtiteln i
enlighet med vad utskottet anfört.

1989/90:NU28

2. Upprustning och driftbidrag till AB Göta Kanalbolag
(mom. 14)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg
(fp), Roland Larsson (c). Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet tillstyrker”
och slutar med ”aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1989/90:N359 (c),
att domänverket även i fortsättningen skall svara för erforderliga medel till
upprustning av Göta kanal och driftbidrag till AB Göta kanalbolag. Regeringens
förslag bör således avslås. Utskottet anser dessutom att om domänverket
självt kan finna andra finansieringsformer dessa bör prövas av regeringen
och riksdagen. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd
till regeringen.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande upprustning och driftbidrag till AB Göta Kanalbolag att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:N359 yrkande 2 avslår
proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt E4 och motion 1989/90:N224
yrkande 14 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

3. Upprustning och driftbidrag till AB Göta Kanalbolag
(mom. 14)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”1 frågan” och
slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

I frågan om huvudmannaskap för AB Göta kanalbolag anser utskottet, i
likhet med vad som anförs i motion 1989/90:N224 (mp), att detta bör utövas
av en statlig stiftelse. Genom att företrädare för intressen som är särskilt
knutna till kanalen och dess verksamhet, såsom kulturvård, turism, kommunikationer
och naturvård, skulle kunna bli representerade i en sådan stiftelse
anser utskottet att bättre förutsättningar för en effektiv drift av kanalen
skulle skapas. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven
innebörd. Därmed tillgodoses motion 1989/90:N224 (mp) i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 14 punkt
E4 och motion 1989/90: N224 yrkande 14 och med avslag på motion
1989/90:N359 yrkande 2
dels till Upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag för
budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 15560000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:NU28

11

4. Ingenjörsvetenskapsakademien (mom. 16)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet anser”
och slutar med "1989/90:N242 (mp) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1989/90:N242 (mp),
att IVA, mot bakgrund av sin starka knytning till staten - som gör att akademien
uppfattas som en halvofficiell institution - bör undvika att polemisera
mot Sveriges officiella energipolitik. I likhet med andra jämförbara akademier
bör IVA vara en av olika intressen obunden organisation. Detta innebär
enligt utskottets mening att IVA inte i värderingsfrågor bör göra uttalanden
som kan tolkas som stöd för en åsiktsinriktning, i detta fall kärnkraftsetablissemanget.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande av nu angiven innebörd
till regeringen, som får ta upp saken med IVA. Därmed blir motion
1989/90:N242 (mp) tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande Ingenjörsvetenskapsakademien
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motion 1989/90:N242 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

1989/90 :NU28

gotab 96489, Stockholm 1990

12