Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU26

Vissa anslag inom utrikesdepartementets
område

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1989/90:100 (budgetpropositionen) bilaga 5 (utrikesdepartementet)
punkterna B 6 och B 7 (bidrag till vissa internationella
organisationer) och E 1—E 3 (utrikeshandel och exportfrämjande),

dels — helt eller delvis — sex motioner med anknytning till anslaget
Exportfrämjande verksamhet,

dels proposition 1989/90:150 (kompletteringspropositionen) bilaga 2
(utrikesdepartementet), som avser nya former för finansiering och drift
av Handelsprocedurrådet.

En av motionerna, om resurser till allsidig Europainformation, har
utrikesutskottet med yttrande (1989/90:UUly) överlämnat till näringsutskottet.
Yttrandet återges som bilaga (s. 14).

Statssekreterare Michael Sohlman och departementsrådet Mats Ringborg,
utrikesdepartementets handelsavdelning, och verkställande direktör
Bo Hampus Israelsson, Sveriges exportråd, har inför utskottet
lämnat upplysningar i fråga om den svenska handelsrepresentationen i
Sovjetunionen. Utskottet har också tagit del av vissa skrivelser i detta
ämne.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag och vissa bemyndiganden
m.m. avseende organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete, internationell råvarulagring, kommerskollegium, exportfrämjande
verksamhet och exportkreditnämnden. De motionsyrkanden
som behandlas i sammanhanget avstyrks. Två av dem, som går
ut på att ett fristående handelskontor skall ersätta den exportfrämjande
organisationen vid Sveriges ambassad i Moskva, följs upp i reservationer
av vilka den ena (m) till skillnad från den andra (fp, c) utmynnar
i krav på att anslag nu skall anvisas för ändamålet. Två andra yrkanden
ligger till grund för en reservation (m, fp, c) om att regeringen skall
anmodas lägga fram en plan för organisationen av det exportfrämjande

1989/90

NU26

1 Riksdagen 1989190. 17 sami Nr 26

arbetet i Östeuropa; utskottet förutsätter att så kommer att ske utan
någon särskild framställning från riksdagen. Enligt en fjärde reservation
(v, mp) skall 12 milj.kr. anslås till allsidig Europainformation.

Proposition 1989/90:100

I proposition 1989/90:100 bilaga 5 har regeringen — efter föredragning
av statsrådet Anita Gradin — framlagt förslag om anslag m.m. under
tredje huvudtiteln. Under här angivna punkter föreslås följande:

B 6. Organisationer för . internationell handel och råvarusamarbete
m.m. (s. 32—34)

att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
7 835 000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s. 34 f.)

att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.

E 1. Kommerskollegium (s. 156—158)

att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1990/91 anvisar
ett ramanslag av 43 874 000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet (s. 158—165)
att riksdagen

1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 254 578 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
svensk projektexport får lämnas till ett belopp på högst 35 000 000
kr.,

3. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
konsultexport får lämnas till ett belopp på högst 8 000 000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
(s. 165-168)
att riksdagen

1. godkänner förslag om avskaffande av kursgarantier,

2. bemyndigar regeringen att medge att EKN tills vidare oförändrat
får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 500 000 000
kr.,

3. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

1989/90:NU26

Proposition 1989/90:150
Förslag

I proposition 1989/90:150 (bilaga 2) har regeringen — efter föredragning
av statsrådet Lena Hjelm-Wallén — föreslagit riksdagen att i
huvudsaklig överensstämmelse med vad föredragande statsrådet har
förordat för statens del godkänna ett avtal om drivande av Handelsprocedurrådet.

Förslagets huvudsakliga innebörd

Handelsprocedurrådet, som drivs gemensamt av staten och näringslivet,
verkar för förenkling av handelsprocedurer. Härmed avses de
åtgärder, rutiner och formaliteter som är förknippade med insamling,
presentation, överföring och behandling av information som är nödvändig
i nationell och internationell handel. Inför en ny avtalsperiod
har förts överläggningar om rådets fortsatta verksamhet. Det avtal som
nu föreligger innebär en delvis förändrad inriktning av rådets verksamhet
och en utvidgad krets av huvudmän. I fortsättningen avses rådet
ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om elektroniskt dokumentutbyte.
Tolv parter skall ingå som huvudmän. Envar av dem skall bidra
till rådets finansiering med ett årligt belopp som räknas upp i likhet
med basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bland
parterna på den statliga sidan är utrikesdepartementet och kommerskollegium,
vilkas bidrag för budgetåret 1990/91, sammanlagt 500 000
kr., avses belasta reservationsanslaget E 2, Exportfrämjande verksamhet.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1989/90.U305 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
anslår 12 milj. kr. att användas till Europainformation enligt vad som
anförts i motionen.

1989/90:N237 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av insatser för att främja exporten av trävaruproduktionen.

1989/90:N266 av Rune Rydén (m) och Per Stenmarck (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett informationskontor i Öresundsregionen.

1989/90:N307 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om handelsrepresentation i Tallinn,

1989/90:NU26

5. under utrikesdepartementets huvudtitel till E 2, Exportfrämjande
verksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av
259 578 000 kr.

1989/90:N311 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett handelskontor i Moskva,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett program för inrättande av handelskontor i Polen, Östtyskland
och de baltiska länderna.

1989/90:N316 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av ekonomiskt bidrag till marknadsföring av trävaror.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer

Från anslaget organisationer för internationell handel och råvarusamarbete
m.m. bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella
organ. Huvudparten av beloppet avser GATT-organisationen. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om ett anslag av 7 835 000 kr.

Det föreslagna anslaget på 2,5 milj.kr. till internationell
råvarulagring avser kostnader sammanhängande med 1987 års internationella
naturgummiavtal och sjätte internationella tennavtalet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.

Utrikeshandel och exportfrämjande
Allmänt

Kommerskollegium omfattas av en försöksverksamhet med treåriga
budgetramar. Av en beräknad utgiftsminskning om 5 % under perioden
1988/89—1990/91 återstår 2 procentenheter som skulle folia på det
sista av de tre budgetåren. Det fortsatta arbetet rörande västeuropeiska
integrationsfrågor kommer emellertid, anförs det i propositionen, att
medföra omfattande och ökande insatser av kollegiet. Därför föreslår
regeringen en resursförstärkning med något större belopp än den
beräknade utgiftsminskningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
om ett anslag till kommerskollegium på ca 43,9 milj.kr.

De sex motioner som behandlas i detta betänkande har på olika sätt
samband med anslaget till exportfrämjande verksamhet . De frågor som
motionärerna har tagit upp behandlas i det följande under skilda
rubriker. Anslaget är beräknat till ca 254,6 milj.kr., varav huvudparten
är avsedd att disponeras av Sveriges exportråd. Ett 5 milj.kr. högre
anslagsbeiopp påyrkas i en motion som konsekvens av ett där föresla -

1989/90:NU26

get inrättande av ett handelskontor i Moskva. Frågan om ett sådant
tilläggsbelopp behandlar utskottet i nästa avsnitt tillsammans med
organisationsfrågan. Här tillstyrker utskottet det av regeringen angivna
anslagsbeloppet. I den mån inte annat följer av den kommande framställningen
har utskottet ingenting att erinra mot vad som anförs i
propositionen beträffande detta anslag. Utskottet tillstyrker också att
regeringen får begärda bemyndiganden att medge utSstelser om stöd
till svensk projektexport och till konsultexport till belopp på högst
35 milj.kr. resp. högst 8 milj.kr.

Från anslaget till exportfrämjande verksamhet skall vissa kostnader
för Handelsprocedurrådet betalas. Ett nytt avtal om drivande av detta
råd har presenterats i proposition 1989/90:150 (kompletteringspropositionen).
Avtalets innebörd har redovisats i det föregående (s. 3). Utskottet
tillstyrker att riksdagen, såsom regeringen föreslår, bemyndigar
den att godkänna avtalet för statens del.

Till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
begär regeringen att ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas som
förslagsanslag. Den verkliga belastningen på anslaget påverkas förutom
av premiesättningen och skadeutvecklingen också av i vilken mån
tidigare skatteersättningar kan återvinnas. I propositionen redovisas att
exportkreditnämndens skaderegleringar har kraftigt minskat sedan
verksamhetsåret 1986/87 och att återvinningarna samtidigt har fördubblats.
Under år 1988/89 resulterade verksamheten i ett underskott av
287 milj.kr. Enligt en s.k. normalprognos förutses för såväl innevarande
som nästa budgetår ett underskott av 200—250 milj.kr.; därefter
skulle ett nollresultat eller ett mindre överskott kunna uppnås.

Regeringen begär bemyndigande att medge att exportkreditnämnden
tills vidare oförändrat får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde
av högst 500 milj.kr. Vidare föreslås att den år 1976 införda möjligheten
för nämnden att lämna garantier för valutakursförändringar (kursgarantier)
skall avskaffas; under de år som gått har endast en sådan
garanti utfärdats.

Utskottet tillstyrker regeringens här angivna förslag beträffande exportkreditnämnden.

Handelskontor i Moskva

Sveriges exportfrämjande verksamhet i Sovjetunionen bedrivs inom
utrikesrepresentationens ram. I anslutning till ett par motioner uttalade
riksdagen förra året (1988/89-.NU19) att det var angeläget att regeringen
skyndsamt prövade förutsättningarna för inrättande av ett fristående
handelskontor i stället för handelsavdelningen vid ambassaden i
Moskva. Därvid borde också önskvärdheten av att en handelsrepresentation
skulle komma till stånd i Baltikum beaktas.

I budgetpropositionen anmäls att frågan noga har övervägts inom
regeringskansliet efter samråd med berörda parter. Övervägandena har
lett till slutsatsen att den exportfrämjande kapaciteten inom ambassaden
bör förstärkas med särskild kommersiellt inriktad expertis. Föredragande
statsrådet anger som sin uppfattning att det exportfrämjande

1989/90:NU26

arbetet i Sovjetunionen inom överskådlig framtid bäst drivs inom
ambassadens ram. Exportrådet har under våren inlett rekrytering av en
marknadschef som skall vara placerad vid ambassadens handelsavdelning.

Yrkanden om inrättande av ett fristående handelskontor framställs i
år på nytt i två motioner, 1989/90:N307 (m) och 1989/90:N311 (c).
Den pågående förändringen av den sovjetiska ekonomin kan förväntas
innebära att de planekonomiska inslagen minskar, anförs det i den
förstnämnda motionen. Detta borde ge bättre förutsättningar för utveckling
av handelsförbindelserna mellan Sverige och Sovjetunionen.
Liksom fallet är i Tjeckoslovakien och Ungern borde Sverige ha ett
handelskontor i Moskva. Motionärerna föreslår att anslaget till exportfrämjande
verksamhet skall ökas med 5 milj.kr. för ändamålet. Enligt
den andra motionen skall riksdagen göra ett uttalande till regeringen
om att den berörda organisatoriska förändringen är angelägen. Erfarenheter
från andra handelskontor uppges visa att näringslivet och de
enskilda företagen har lättare att skapa kontakt via ett handelskontor
än via en ambassad. Det sägs också vara lättare att rekrytera kvalificerad
personal med kommersiell inriktning till ett handelskontor.

I propositionen meddelas att en särskild utredare (UD 1989:02) —
f.d. generaldirektör Axel Wallén — har tillkallats för att göra en
förutsättningslös översyn av statens roll i det exportfrämjande arbete
som drivs genom Sveriges exportråd inkl. dess utlandsorganisation.
Direktiven (dir. 1989:38) innehåller bl.a. följande. Utredaren skall
analysera om, och i så fall hur, målen och förutsättningarna för det
statliga engagemanget har förändrats bl.a. mot bakgrund av förändringar
i vår omvärld och i företagens efterfrågan på Exportrådets resurser.
Han skall även pröva om de nuvarande formerna för samarbete mellan
stat och näringsliv i fråga om Exportrådet är rationella. En utvärdering
av den hittillsvarande verksamheten skall omfatta bl.a. utlandsorganisationens
omfattning och placering. Utredningsarbetets resultat skall
presenteras i slutet av år 1990.

Ytterligare ett utredningsuppdrag, som har meddelats helt nyligen,
har betydelse i sammanhanget. Ambassadör Torsten Örn har fått i
uppdrag att göra en översyn av den framtida svenska representationen

i Östeuropa.

Utskottet har mot bakgrund av riksdagens ställningstagande förra
året och de nu aktuella motionerna låtit först Exportrådets verkställande
direktör och därefter företrädare för utrikesdepartementets handelsavdelning
belysa frågan om hur handelsrepresentationen i Sovjetunionen
lämpligen bör vara organiserad. Det har framkommit att den
lösning som anges i budgetpropositionen är grundad på en uppgörelse
mellan departementet och Exportrådet. Den innebär bl.a. att den nya
befattningshavare som Exportrådet rekryterar blir chef för en handelsfrämjande
sektion inom ambassadens handelsavdelning; en annan sektion
svarar för ekonomiska och handelspolitiska frågor.

Den av näringslivet bildade Kommittén för främjande av handeln
mellan Sverige och Sovjetunionen har skriftligen hos statssekreteraren
vid utrikesdepartementets handelsavdelning bekräftat att kommittén

1989/90: NU26

har förordat att personalen vid ambassaden skall förstärkas i stället för
att ett handelskontor inrättas. Kommittén har därvid bl.a. anfört att det
under nu rådande förhållanden är viktigt att i största möjliga utsträckning
undvika personalbyten.

Mot här angiven bakgrund godtar utskottet att det exportfrämjande
arbetet i Sovjetunionen tills vidare bedrivs i den organisatoriska form
som anges i propositionen, dvs. genom den personellt förstärkta handelsavdelningen
vid ambassaden. Utskottet utgår härvid från att alternativet
med ett fristående handelskontor, vilket enligt utskottets bedömning
har betydande fördelar, ingående övervägs vid utredningsarbetet
rörande det exportfrämjande arbetet och rörande den svenska
representationen i Östeuropa och att resultatet av dessa överväganden
så snart det kan ske redovisas för riksdagen. Med vad nu sagts avstyrks
motionerna 1989/90:N307 (m) och 1989/90:N311 (c) i här aktuella
delar.

Handelskontor i Baltikum, Polen och Tyska demokratiska
republiken

De båda motioner som har nämnts i föregående avsnitt behandlar
också frågor om svensk handelsrepresentation i andra delar av Östeuropa.
Östersjögemenskapen motiverar att Sverige planerar för särskilda
handelspolitiska insatser riktade mot de baltiska staterna, sägs
det i motion 1989/90:N307 (m). Motionärerna vill att riksdagen skall
göra ett uttalande till regeringen om att inrättandet av en svensk
handelsrepresentation i Tallinn bör få stöd i lämpliga former. I motion
1989/90:N311 (c) föreslås att regeringen skall anmodas att framlägga ett
program för inrättande av handelskontor i de baltiska länderna, Polen
och Tyska demokratiska republiken.

Utskottet har inhämtat följande om utrikesförvaltningens och Exportrådets
aktiviteter i de angivna länderna. Ambassaderna i Warszawa
och Berlin har nyligen förstärkts på den kommersiella sidan. Enligt
utrikesdepartementets bedömning bedrivs det exportfrämjande arbetet
här bäst inom ambassadernas ram. Exportrådet har kraftigt utökat sina
kontakter med Estland och inrättat en särskild affärsgrupp för ändamålet.
Därutöver har Exportrådet placerat en medarbetare vid det avdelningskontor
till generalkonsulatet i Leningrad som har upprättats i
Tallinn. Utvecklingen i övriga delar av Baltikum avses få ge vid
handen om likartade lösningar kan bli aktuella i Riga och Vilnius.

Den förestående översynen av den svenska representationen i Östeuropa
kommer naturligen att omfatta också handelsrepresentationen i
de länder som berörs i motionerna.

Utskottet utgår från att regeringen på grundval av det utredningsarbete
som har nämnts i det föregående kommer att för riksdagen
redovisa en plan för bl.a. organisationen av det exportfrämjande arbetet
i olika östeuropeiska länder. Med hänvisning därtill avstyrker
utskottet de båda motionsyrkanden som är aktuella i detta avsnitt.

1989/90:NU26

Informationskontor i Oresundsregionen

1989/9ChNU26

På utskottets förslag (1989/90:NU19 s. 6) avslog riksdagen förra året,
liksom också året dessförinnan, en motion om inrättande av ett informationskontor
i Oresundsregionen med inriktning på att ge små och
medelstora företag vägledning för handel över gränserna. Behovet av
och formerna för sådana rådgjvningsinsatser som det var fråga om
borde, menade utskottet, prövas på regional nivå. Motion
1989/90:N266 (m) är en ordagrann upprepning av förra årets motion.
Den avstyrks.

Främjande av trävaruexport

Särskilda insatser för att främja exporten av trävaror förespråkas i två
motioner, 1989/90:N237 (s) och 1989/90:N316 (c). I båda åberopas
följande förhållanden, som skulle ligga till grund för ett uttalande av
riksdagen i ämnet. Av Sveriges trävaruproduktion exporteras 60 %,
vilket år 1989 medförde ett nettotillskott till bytesbalansen av ca
8,7 miljarder kronor. Inte ens de största sågverken har emellertid en
större marknadsandel i något annat land än 4 å 5 %; det är därför
svårt för dem att bearbeta marknaden. Opinionen mot skövlingen av
regnskogar skapar tillfälle för den svenska trävaruindustrin att söka nå
ytterligare marknadsandelar. Träinformation, som är Svenska sågverksoch
trävaruexportföreningens organ för marknadsfrämjande arbete,
behöver resurser för exportfrämjande åtgärder. De flesta andra exportländer
har betydande statliga bidrag för sin marknadsföring.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på insatser som nu görs på
detta område under medverkan från statens sida. Sveriges exportråd
satsar på export av förädlade trävaror bl.a. genom affärsområdet Byggoch
energiteknik. Träinformation får bidrag dels från statens industriverks
branschprogram för den träbearbetande industrin (1 milj.kr.
under detta budgetår), dels från styrelsen för teknisk utveckling
(2,4 milj.kr.).

En liknande motion avstyrktes av utskottet (1989/90:NU19 s. 8) och
avslogs av riksdagen förra året. Utskottet redogjorde för förekommande
och planerade statliga insatser till stöd för trävaruexporten och påpekade
att det är Exportrådets uppgift att göra erforderliga prioriteringar i
fråga om exportfrämjande åtgärder. Exportrådets stöd riktar sig till
enskilda företag, framhöll utskottet; organisationer får däremot inga
bidrag från Exportrådet.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motionerna
1989/90:N237 (s) och 1989/90:N316 (c).

Resurser för allsidig Europainformation

Utrikesutskottet har med eget yttrande till näringsutskottet överlämnat
motion 1989/90:U305 (mp), vari begärs att riksdagen skall anslå 12
milj.kr. att användas till allsidig information i Europafrågan till allmänheten
inför kommande riksdagsbeslut. Näringslivet satsar mångmiljonbelopp
för att påverka opinionen och beslutsfattare på olika

nivåer att acceptera EG-anpassning och i förlängningen EG-medlemskap,
säger motionärerna. Däremot saknas det nästan helt resurser för
en allsidig bedömning av olika möjligheter som Sverige har när det
gäller samarbete med övriga länder i Europa. I detta sammanhang
nämns de förändringar som har ägt rum i Östeuropa. Utrikesutskottet
konstaterar i sitt yttrande (se s. 14) att betydande resurser satsas på
spridande av information om det europeiska integrationsarbetet. Av
den del av anslaget till exportfrämjande åtgärder som avses stå till
regeringens disposition har ett belopp om 7,8 milj.kr. — mot

2 milj.kr. innevarande budgetår — beräknats för kostnader som hänför
sig till utrikesdepartementets informationsverksamhet i Sverige
rörande det västeuropeiska integrationsarbetet. Anslagsposten avses användas
för en bred informationsspridning, säger utrikesutskottet med
ett citat från propositionen. Utrikesutskottet utgår från att berörda
frågor därmed får en allsidig belysning.

Näringsutskottet instämmer med utrikesutskottet. Som har framgått
innebär regeringens medelsberäkning ett mycket kraftigt tillskott till
informationsresurserna på området. Det får förutsättas att informationen
blir allsidig. Motion 1989/90:U305 (mp) avstyrks med vad nu har
sagts.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och råvarusamarbete
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 5
punkt B 6 till Organisationer för internationell handel och rävarusamarbete
m.m. för budgetåret 1990/91 under tredje huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 7 835 000 kr.,

2. beträffande internationell råvarulagring

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 punkt B 7
till Internationell råvarulagring för budgetåret 1990/91 under
tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.,

3. beträffande kommerskollegium

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 5
punkt E 1 till Kommerskollegium för budgetåret 1990/91 under
tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 43 874 000 kr.,

4. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 5
punkt E 2 och med avslag på motion 1989/90:N307 yrkande 5

a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1990/91 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
254 578 000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
svensk projektexport får lämnas till ett belopp på högst
35 000 000 kr.,

c) bemyndigar regeringen att medge att utfåstelser om stöd till
konsultexport får lämnas till ett belopp på 8 000 000 kr.,

1989/9ChNU26

5. beträffande Handelsprocedurrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:150 bilaga 2
bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som anges i propositionen godkänna ett avtal om drivande
av Handelsprocededurrådet,

6. beträffande exportkreditnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 5
punkt E 3

a) godkänner det i propositionen framlagda förslaget om avskaffande
av kursgarantier,

b) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden
tills vidare oförändrat får uppta lån i utländsk valuta till ett
motvärde av högst 500 000 000 kr.,

c) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
för budgetåret 1990/91 under tredje huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

7. beträffande handelskontor i Moskva

att riksdagen avslår motion 1989/90:N307 yrkande 5 och motion
1989/90:N311 yrkande 4,

res. 1 (fp, c)
res. 2 (m)

8. beträffande exportfrämjande verksamhet i Östeuropa

att riksdagen avslår motion 1989/90:N307 yrkande 4 och motion
1989/90:N311 yrkande 5,

res. 3 (tn, fp, c)

9. beträffande informationskontor i Öresundsregionen
att riksdagen avslår motion 1989/90:N266,

10. beträffande främjande av trävaruexport

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:N237 och 1989/90:N316,

11. beträffande resurser för allsidig Europainformation
att riksdagen avslår motion 1989/90:U305.

res. 4 (v, mp)

Stockholm den 29 maj 1990
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s),
Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta
Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh
Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Rolf L Nilson (v), Mats Lindberg
(s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Kjell Ericsson (c) och
Krister Skånberg (mp).

1989/90:NU26

Reservationer

1. Handelskontor i Moskva (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Isa Halvarsson (fp) och Kjell
Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Mot
här" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning står det klart att den svenska exportfrämjande
verksamheten i Sovjetunionen bör ha sin förankring i ett
fristående handelskontor i Moskva. Varken från regeringens eller från
näringslivets sida har anförts några bärande skäl häremot. Tvärtom
finns det, som företrädare för Exportrådet har redovisat, väsentliga
fördelar med en sådan organisation. De utredningar som har nämnts
bör inte få fördröja en angelägen förändring av den nuvarande handelsrepresentationen
i Sovjetunionen.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen understryka att det är
angeläget att ett fristående handelskontor med det snaraste inrättas i
Moskva. Genom ett sådant uttalande tillgodoses motion 1989/90:N311
(c) i här aktuell del liksom väsentligen också motion 1989/90:N307
(m) i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande handelskontor i Moskva
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N311 yrkande 4 och
med anledning av motion 1989/90:N307 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna .vad utskottet anfört.

2. Handelskontor i Moskva (mom. 7)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Mot
här" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets — — — (= reservation 1) — — — i Sovjetunionen.

Riksdagen bör, såsom föreslås i motion 1989/90:N307 (m), utöver
vad regeringen har begärt — och utskottet i det föregående har
tillstyrkt — anvisa 5 milj.kr. under anslaget till exportfrämjande åtgärder
att användas för inrättande och drift av ett handelskontor i Moskva
under budgetåret 1990/91. Genom ett sådant beslut blir också det nu
aktuella yrkandet i motion 1989/90:N311 (c) tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande handelskontor i Moskva
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N307 yrkande 5 och
med anledning av motion 1989/90:N311 yrkande 4 utöver tidigare
till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1990/91 anvisat
belopp (moment 4) anvisar 5 000 000 kr. och därvid som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

1989/90:NU26

3. Exportfrämjande verksamhet i Östeuropa
(mom. 8)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell
Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
utgår" och slutar med "detta avsnitt" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att regeringen så snart som möjligt —
på grundval av det utredningsarbete som har nämnts i det föregående
— för riksdagen redovisar en plan för organisationen av det exportfrämjande
arbetet i Östeuropa. Riksdagen bör, i anslutning till de nu
aktuella yrkandena i motionerna 1989/90:N307 (m) och 1989/90:N311
(c), genom ett uttalande till regeringen understryka vikten av att så
sker.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande exportfrämjande verksamhet i Östeuropa
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N307 yrkande
4 och motion 1989/90:N311 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Resurser för allsidig Europainformation (mom. 11)

Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Näringsutskottet
instämmer" och slutar med "har sagts" bort ha följande
lydelse:

Både i Östeuropa och i Västeuropa pågår stora förändringar, som vi
hittills kanske bara har sett början på. Näringsutskottet anser att alla
som bor i Sverige måste i god demokratisk ordning få vara med och
besluta i framtidsfrågorna. Vad vill vi bevara och vad vill vi utveckla
och förändra? Vilken roll skall Sverige spela i Europa och världen? Vi
måste få en bred debatt i alla delar av samhället om dessa frågor. Det
kräver att alla får tillgång till lättfattlig information om vilka alternativ
vi kan välja mellan och vilka följder våra val kan väntas få på kort och
längre sikt.

Den EG-information som bedrivs av regeringskansliet präglas, såsom
har framhållits från vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas sida, av
en ensidig tilltro till att en svensk anslutning till EG:s planerade inre
marknad är det bästa handlingsalternativet. Andra alternativ beskriver
regeringen ofullständigt eller negativt. Man informerar heller inte
utförligt om de negativa följder som den av regeringen planerade
anpassningen kan få på en rad områden, bl.a. för alkohol- och narkotikapolitiken,
på miljö- och arbetsmiljöområdet och för produktsäkerheten.
Man redovisar inte öppet vilka försämringar som hotar för den
sociala tryggheten och välfärdspolitiken och vilka risker en så fullständig
EG-anpassning innebär för många små och medelstora företags
möjligheter att överleva på hemmamarknaden. Regeringen beskriver

1989/90:NU26

inte vilka ändringar av hela det svenska samhällssystemet som en sådan
anpassning kommer att medföra. Man klargör inte att både den
politiska och den ekonomiska demokratin i Sverige kommer att minska
ju närmare vi anpassar oss till EG och att vår handlingsfrihet i
praktiken kommer att inskränkas när det gäller att påverka utvecklingen
i Sverige, regionalpolitiken och handels-, bistånds- och flyktingpolitiken.

Utskottet noterar att många viktiga folkrörelser står utanför den
organisation för EG-anpassningen som har byggts upp inom regeringskansliet.
Det saknas t.ex. företrädare för miljö-, konsument-, nykterhets-,
handikapp- och fredsorganisationer, trots att den pågående EGanpassningen
omfattar och påverkar samtliga samhällsområden. Medan
stora resurser satsas på information om EG är det dåligt med kunskaper
i samhället om andra viktiga europeiska samarbetsorgan, såsom
Europarådet, ECE (Förenta nationernas ekonomiska kommission för
Europa), UNEP (FN:s miljöprogram) och ESK (Konferensen om säkerhet
och samarbete i Europa). För att det skall kunna skapas balans
i informationsverksamheten bör, som begärs i motion 1989/90:U305
(mp), ett särskilt anslag för allsidig Europainformation anvisas. Utskottet
tillstyrker att detta sker med det av motionärerna föreslagna beloppet
12 milj.kr.

Utskottet vill särskilt framhålla att dessa medel skall ställas till
förfogande för att alla de organisationer som hittills inte har haft
ekonomisk möjlighet till det skall kunna informera sina medlemmar
eller allmänheten om sin syn på hur den svenska Europapolitiken
skall utformas och vilka följder man bedömer att olika handlingsalternativ
kan få på skilda områden, främst de egna intresseområdena.
Därigenom bör de aktuella Europafrågorna kunna bli mer allsidigt
belysta.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande resurser för allsidig Europainformation
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N305 till Bidrag till
allsidig Europainformation för budgetåret 1990/91 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.

1989/90:NU26

Utrikesutskottets yttrande
1989/90:UUly

Resurser till allsidig Europainformation
Till näringsutskottet

Utrikesutskottet har beslutat att till näringsutskottet överlämna motion
1989/90:U305 (mp) om resurser till allsidig Europainformation. I
samband därmed vill utskottet anföra följande.

I motionen föreslås att 12 milj.kr. anvisas för att utreda alternativ för
svenskt Europasamarbete samt sprida allsidig information om EGanpassning
och alternativa svenska möjligheter till Europasamarbete.

Utskottet konstaterar att regeringen i samarbete med organisationer
och näringsliv har ägnat och alltjämt ägnar betydande resurser åt att
utreda och utforma Sveriges förhållande till och deltagande i det
integrationsarbete som pågår i Europa. Bl.a. har en särskild organisation
härför byggts upp i kanslihuset till vilken företrädare för ett brett
spektrum av Sveriges intresseorganisationer knutits.

Betydande resurser satsas också för att sprida information om det
europeiska integrationsarbetet. I budgetpropositionen för nästkommande
budgetår föreslås 7,8 milj.kr. för utrikesdepartementets informationsverksamhet,
vilket innebär en ökning med 5,8 milj.kr. från 2
milj .kr. Anslagsposten avses användas för en bred informationsspridning.
Utskottet utgår ifrån att berörda frågor därmed får en allsidig
belysning.

Med hänsyn till att medel redan finns anvisade i budgetpropositionen
anser utskottet från sina utgångspunkter att motion 1989/90:U305 bör
avstyrkas.

Stockholm den 8 mars 1989
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Maj Britt Theorin (s),
Karl Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger
Koch (m), Viola Furubjeike (s), Eva Björne (m), Håkan Holmberg
(fp), Ingbritt Irhammar (c), Bengt Hurtig (vpk) och Marianne Samuelsson
(mp).

1989/90: NU26

Bilaga

Avvikande mening

Bengt Hurtig (vpk) och Marianne Samuelsson (mp) anser att utskottets
yttrande bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet de gröna anser att den
EG-information som bedrivs av regeringskansliet präglas av ensidighet
och ett inskränkt näringslivsperpektiv.

I den organisation som byggts upp inom kanslihuset medverkar
endast ett mycket smalt spektrum av Sveriges folkrörelser. Till exempel
saknas företrädare för miljö-, konsument-, nykterhets-, handikappoch
fredsorganisationer.

Eftersom den pågående EG-anpassningen omfattar samtliga samhällsområden
och samtliga regeringsdepartements verksamhetsområden
(utom försvarsdepartementet) anser vänsterpartiet kommunisterna och
miljöpartiet de gröna att den riktiga behandlingen vore att skicka
motion 1989/90:U305 på remiss till samtliga övriga utskott för att
bereda dem möjlighet att undersöka vilket ytterligare informationsbehov
om EG-anpassningen och alternativa möjligheter till Europasamarbete
som kan behövas med utgångspunkt i resp. utskotts ansvarsområde.

Beträffande information om alternativa samarbetsmöjligheter bör
noteras att kunskapen i samhället om etablerade och viktiga europeiska
samarbetsorganisationer som t.ex. Europarådet, ECE (FN:s Economic
Commission for Europé), UNEP (FN:s miljöprogram) och ESK
(Den europeiska säkerhetskonferensen) är låg.

Ett avvisande av motion 1989/90:U305 och dess krav på resurser till
allsidig Europainformation tyder på bristande vilja att medverka till att
få Europafrågorna allsidigt belysta.

Ett beslut att låta motionen beredas enbart av näringsutskottet
strider bjärt mot de uttalanden som brukar göras av också de ivrigaste
EG-vänner om att EG handlar om mycket mer än enbart ekonomi
och handel.

1989/90:NU26

Bilaga

Innehåll

Ärendet ..

1989/90:NU26

Sammanfattning 1

Proposition 1989190:100 2

Proposition 1989190:150 3

Förslag i 3

Förslagets huvudsakliga innebörd 3

Motionerna 3

Utskottet 4

Bidrag till vissa internationella organisationer 4

Utrikeshandel och exportfrämjande 4

Allmänt 4

Handelskontor i Moskva 5

Handelskontor i Baltikum, Polen och Tyska demokratiska
republiken 7

Informationskontor i Öresunds regionen 8

Främjande av trävaruexport 8

Resurser för allsidig Europainformation 8

Hemställan 9

Reservationer

1. Handelskontor i Moskva (fp, c) 11

2. Handelskontor i Moskva (m) 11

3. Exportfrämjande verksamhet i Östeuropa (m, fp, c) 12

4. Resurser för allsidig Europainformation (v, mp) 12

Bilaga

Utrikesutskottets yttrande 1989/90:UUly 14

gotmb 96811, Slockholm 1990