Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU25
Vissa energifrågor
1989/90
NU25
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1989/90:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet)
littera C (energi) utom vad gäller statens vattenfollsverk,
energiforskning, statens kärnbränslenämnd och Studsvik AB,
dels proposition 1989/90:115 om reviderade anslagsberäkningar för
budgetåret 1990/91 avseende vissa departement, m.m. bilaga 4 (miljöoch
energidepartementet) såvitt gäller ändrad benämning på ett anslag,
dels — helt eller delvis — tio motioner i energifrågor från allmänna
motionstiden.
Utskottet behandlar frågor om statens vattenfallsverk, om använt
kärnbränsle m.m. och om energiforskning i tre särskilda betänkanden
(1989/90:NU39, 1989/90:NU24 och 1989/90:NU40).
Statssekreterare Rolf Annerberg, industridepartementet, har inför
utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker samtliga här behandlade regeringsförslag. Därutöver
föreslår utskottet att 2,5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1990/91
för främjande av landsbygdens elektrifiering.
I reservationer av angivna partiers företrädare stöds motionsyrkanden
avseende ändrade förutsättningar för eldistribution på landsbygden
(c, mp), införande av särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder
(vpk, mp), omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till
Västernorrland (c, mp) och indragning av anslaget till visst internationellt
samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (mp).
1 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 25
1
Proposition 1989/90:100
1989/90:NU25
I proposition 1989/90:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet)
framlägger regeringen — efter föredragning av miljö- och energiminister
Birgitta Dahl — förslag om anslag under fjortonde huvudtiteln för
budgetåret 1990/91, m.m. Under här angivna rubriker föreslås:
Vissa åtgärder för effektivare användning och ersättning av
el (s. 132-134)
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91
ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknikupphandling
av eleffektiva och elersättande produkter, processer och
system som innebär åtaganden om högst 50 000 000 kr.
C 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader (s. 134—140)
att riksdagen
2. till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 49 588 000 kr.
C 2. Statens energiverk: Utredningar m.m. och information (s. 140 f.)
att riksdagen till Statens energiverk: Utredningar m.m. och information
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
15 243 000 kr.
C 3. Statens energiverk: Elsäkerhet m.m. (s. 141—143)
att riksdagen till Statens energiverk: Elsäkerhet m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
C 4. Statens elektriska inspektion (s. 143 f.)
att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1990/91
anvisar ett ramanslag på 12 069 000 kr.
C 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet
(s. 145)
att riksdagen
1. med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar fullmäktige
i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti med sammanlagt
högst 3 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m.
av olja, naturgas eller kol,
2. till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
energiområdet för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.
C 7. Visst internationellt energisamarbete (s. 146)
att riksdagen till Visst internationellt energisamarbete för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 18 539 000 kr.
C 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (s. 147—149)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
2
C 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (s. 149—151)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
C 12. Drift av beredskapslager (s. 157)
att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 407 251 000 kr.
C 13. Beredskapslagring och industriella åtgärder (s. 158 f.)
att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 7 270 000 kr.
C 14. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin,
m.m. (s. 159 f.)
att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin,
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
C 15. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft (s. 160 f.)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåtgärder
för andra kraftföretag än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i
elöverföringen, vilket innebär åtaganden om högst 11 000 000 kr. för
budgetåret 1994/95,
2. till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 21 930 000 kr.
Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet under punkt C 1, Statens energiverk (s. 134—140) har
anfört om organisationen av statens energiverk.
Proposition 1989/90:115
I proposition 1989/90:115 bilaga 4 (miljö- och energidepartementet)
har regeringen — efter föredragning av miljö- och energiminister
Birgitta Dahl — såvitt här är i fråga föreslagit riksdagen att det i
förslaget till statsbudget för nästa budgetår under fjortonde huvudtiteln
uppförda anslaget Visst internationellt energisamarbete tas upp i statsbudgeten
under benämningen Visst internationellt samarbete i fråga
om kärnsäkerhet m.m.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1989/90:N359 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (8)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett femårigt program för upprustning och
1* Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 25
Rättelse: S. 13 sista raden flyttad till rad 10 nedifrån Rad 7 Står: tolfte Rättat till: fjortonde -
1989/90: NU25
3
nyanläggningar av elnätet på landsbygden samt beslutar att för budgetåret
1990/91 anvisa 5 000 000 kr. för detta ändamål i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1989/90:N407 av Martin Olsson (c) och Sigge Godin (fp) såvitt gäller
yrkandet (1) att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att lämna förslag till omlokalisering av delar av statens
vattenfallsverks huvudkontor till Västernorrland.
1989/90:N408 av Ivar Franzén (c) och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om bättre ekonomiska förutsättningar
för eldistributionen i glesbygd enligt de riktlinjer som angetts i
motionen.
1989/90:N413 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (8)
att riksdagen beslutar att anslaget C 7 på 18 539 000 kr. inte skall
beviljas.
1989/90:N423 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till
landsbygdens elektrifiering.
1989/90:N433 av Karl-Gösta Svenson (m) och Anders G Högmark (m)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. begär att regeringen omgående skall ta initiativ till förhandling
med Karlshamnsverkets Kraftgrupp AB om reducering av utsläppen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att driften vid verket av miljöskäl inte utökas.
1989/90:N443 av Hans Dau (m) och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fortsatta anslag för främjande av landsbygdens elektrifiering för att
undvika onormalt höga elpriser,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fortsatt stöd till nyelektrifiering av helårsbebodda fastigheter på
landsbygden så länge sådana behov föreligger.
1989/90:N444 av Ivar Franzén m.fl. (c, m, vpk, mp) vari yrkas att
riksdagen
1. beslutar att anslaget till landsbygdens elektrifiering skall föras upp
på statsbudgeten ytterligare en femårsperiod inom en ram av 25 milj.
kr. så att de mest angelägna elektrifieringarna och upprustningarna
kan genomföras,
2. för budgetåret 1990/91 anvisar 5 milj. kr. till anslaget Främjande
av landsbygdens elektrifiering.
1989/90:N445 av Isa Halvarsson (fp) och Gudrun Norberg (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att
främja landsbygdens elektrifiering.
1989/90:NU25
4
1989/90:N486 av Krister Skånberg (mp) såvitt gäller yrkandet (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda eltariffer till Vattenfalls industrikunder.
Utskottet
Inledning
Utskottet har beslutat att föreslå riksdagen att behandlingen av motioner
som rör energipolitikens inriktning skall uppskjutas till riksmötet
1990/91, för att tas upp i anslutning till den energipolitiska proposition
som regeringen har aviserat att den kommer att avlämna hösten 1990.
Detta innebär att utskottet under våren 1990 inte behandlar energifrågor
i större utsträckning än som är nödvändigt med hänsyn till
statsbudgeten och förslagen i proposition 1989/90:90 om forskning.
Mot beslutet reserverade sig centerpartiets, vänsterpartiet kommunisternas
och miljöpartiet de grönas företrädare, sorn ansåg att utskottet
under våren 1990 borde ta upp även frågor om energipolitikens
inriktning m.m.
I detta betänkande behandlas de förslag i budgetpropositionen som
förekommer under rubriken Energi (C) med undantag av de delar
som behandlar statens vattenfallsverk (Vattenfall) och de tre anslagen
Energiforskning (C 6), Statens kärnbränslenämnd (C 10) och Bidrag
till verksamheten vid Studsvik AB (C 11), vilka behandlas i andra
betänkanden (se s. 1).
Den ändring i departementsindelningen som regeringen offentliggjorde
i januari 1990 innebär bl.a. att energifrågor flyttas från miljöoch
energidepartementet till industridepartementet. I anslutning till
vad som anförs i proposition 1989/90:115 (s. 10) föreslår utskottet att
de i detta betänkande behandlade anslagen, med undantag av anslaget
Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., anvisas
under tolfte huvudtiteln.
Landsbygdens elektrifiering
Frågan om fortsatta åtgärder för att främja landsbygdens elektrifiering
tas upp i fem motioner.
Staten har sedan början av 1940-talet lämnat stöd för landsbygdens
elektrifiering. Riksdagen beslutade våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil.
17, NU 1979/80:36) om stödverksamhetens omfattning för en tioårsperiod.
Stöd skulle lämnas för upprustning med 2 milj. kr. per år under
fem år (t.o.m. budgetåret 1984/85) och för nyanläggningar med 2,5
milj. kr. per år under tio år (t.o.m. budgetåret 1989/90). Våren 1985
beslöt riksdagen att medelsramen 2,5 milj. kr. per år för nyanläggningar
skulle få användas även för upprustningsändamål.
I budgetpropositionen 1987 tillkännagav regeringen som sin uppfattning
att fr.o.m. budgetåret 1987/88 ytterligare medel inte skulle tillföras
den ifrågavarande stödverksamheten. Utskottet föreslog dock (NU
1989/90:NU25
5
1986/87:24) att i konsekvens med 1980 års riksdagsbeslut 2,5 milj. kr.
skulle anvisas för budgetåret 1987/88 till främjande av landsbygdens
elektrifiering. Riksdagen följde utskottet.
Statens energiverk föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret
1990/91 att 2,5 milj. kr. skall anvisas till anslaget Främjande av
landsbygdens elektrifiering. Energiverket anförde att det trots omfattande
insatser från staten alltjämt finns ca 50 av hävd helårsbebodda
fastigheter som saknar elkraft. Vidare har ett antal påbörjade projekt
som gäller upprustning av lokala eldistributionsnät inte kunnat slutföras
på grund av otillräckliga anslag. Därtill kommer, enligt energiverket,
att det finns ett antal eldistributionsnät som är så nedslitna att de
snarast bör tas över av angränsande bärkraftiga företag. Energiverket
uppger att det har gjort stora ansträngningar för att distributionsföretagen
skall ta ett större ansvar för nyelektrifiering. Enligt energiverkets
uppfattning krävs det dock statliga insatser under ytterligare ett övergångsår.
Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen i december
1989 hemställt dels att fortsatta anslag till upprustning av elnät
beviljas, så att elkunderna hos företag som frivilligt har övertagit
nedslitna elnät inte skall åläggas att finansiera upprustningen genom
onormalt höga elpriser, dels att fortsatt stöd skall ges till nyelektrifiering
av helårsbebodda fastigheter så att de mest angelägna behoven kan
tillgodoses. Kommunförbundet anför att det med fortsatt statligt stöd
skulle vara möjligt att ytterligare minska antalet helårsbebodda fastigheter
som saknar elkraft, medan en avveckling av stödet skulle innebära
att ytterligare elektrifiering inte kan genomföras. Enligt Kommunförbundets
uppfattning bör det statliga stödet bibehållas tills de mest
angelägna nyelektrifieringsbehoven har tillgodosetts.
I fem motioner begärs fortsatt anvisning av medel för främjande av
landsbygdens elektrifiering.
I motion 1989/90:N423 (s) anförs att det alltjämt finns helårsbostäder
i glesbygder som saknar elektricitet för ljus, kraft och värme. Motionärerna
hänvisar i första hand till den nu verksamma utredningen om
kraftföretagens vinster (Fi 1989:08). En lämplig åtgärd för utredningen
att föreslå, i det fall att den skulle finna att vinsterna är betydande,
skulle enligt motionärerna vara att en del av vinstmedlen används för
att finansiera elektrifieringen av de helårsbostäder som återstår. Om
utredningen visar att medel inte finns menar motionärerna att regeringen
ånyo bör pröva om anslag till landsbygdens elektrifiering kan
tillföras. Riksdagen bör, enligt motionärerna, göra ett uttalande till
regeringen av här angiven innebörd.
Samma påpekande om förekomsten av oelektrifierade helårsbostäder
görs i motion 1989/90:N445 (fp). Enligt denna bör riksdagen hos
regeringen begära förslag om åtgärder för att främja landsbygdens
elektrifiering. Det måste anses vara av stort allmänt värde att en fast
bosättning skall kunna bibehållas i utpräglade glesbygder, säger motionärerna.
I motionerna 1989/90:N359 (c) och 1989/90:N444 (c, m, vpk, mp)
begärs ett femårigt program för upprustning och nyanläggningar inom
1989/90-.NU25
6
en ram av 25 milj. kr. För budgetåret 1990/91 föreslås att 5 milj. kr.
anvisas. Enligt motionärernas mening kvarstår fortfarande ett betydande
behov av upprustning och nyanläggning för att landsbygdens elektrifiering
skall vidmakthållas och fullföljas. I motionerna erinras också
om de beslut som riksdagen fattade åren 1980 och 1987 om upprustningsprogram
för landsbygdens elektrifiering.
Fortsatta anslag för främjande av landsbygdens elektrifiering förespråkas
också i motion 1989/90:N443 (m, c). Utan att ta ställning till
ägandeformen för eldistributionsföretagen uttalar motionärerna att det
får anses vara staten som har det ekonomiska ansvaret för en god
elförsörjning på lika villkor i hela landet. Riksdagen bör därför, menar
de, ge regeringen till känna att det krävs fortsatt stöd till nyelektrifiering
av helårsbebodda fastigheter på landsbygden så länge sådana
behov föreligger.
Energiverket har för närvarande ingen exakt statistik över antalet
helårsbebodda fastigheter som saknar elkraft. En mycket försiktig
uppskattning pekar på ca 50 stycken, men enligt verkets bedömning är
det verkliga antalet sannolikt högre. Vidare finns det enligt energiverket
upprustningsbehov för vissa lokala eldistributionsnät.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det är befogat att
ytterligare medel anvisas till främjande av landsbygdens elektrifiering.
Riksdagen bör därför, menar utskottet, för budgetåret 1990/91 anslå 2,5
milj. kr. för detta ändamål under ett återinrättat anslag Främjande av
landsbygdens elektrifiering. Energiverket bör vid beviljandet av bidrag
beakta de totala kostnaderna för anläggningens utförande, ställda i
relation till den samhällsnytta investeringen kan medföra, och det
ekonomiskt rimliga i det enskilda fallet. Motionerna 1989/90:N423 (s),
1989/90:N445 (fp) och 1989/90:N443 (m, c) blir tillgodosedda genom
ett sådant beslut.
När det gäller kraven i motionerna 1989/90:N359 (c) och
1989/90:N444 (c, m, vpk, mp) på ett femårigt stödprogram och ett
anslag på 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91 vill utskottet erinra om att
ett liknande motionsyrkande om ökad medelsram behandlades av
riksdagen våren 1989. Utskottet avstyrkte då detta, mot vilket företrädare
för centerpartiet och miljöpartiet de gröna reserverade sig. Riksdagen
följde utskottet.
Utskottet är inte berett att föreslå en utökad medelsram för främjande
av landsbygdens elektrifiering. De båda motionerna avstyrks således,
den förstnämnda i berörd del.
Eldistribution på landsbygden
I motion 1989/90:N408 (c) begärs förslag från regeringen om bättre
ekonomiska förutsättningar för eldistributionen i glesbygd enligt de
riktlinjer som anges i motionen. Företag i tätort med kort ledningssträcka
föreslås få en något höjd skattenivå och företag på landsbygden
med längre ledningssträcka per abonnent få sänkt skatt, samtidigt som
1989/90:NU25
7
de totala skatteinkomsterna bibehålls på oförändrad nivå. Därigenom
anser motionärerna att det skulle uppnås konkurrens på mer lika
villkor mellan tätort och glesbygd.
Likartade motionsyrkanden har behandlats av riksdagen flera gånger
under senare år. Vid det senaste tillfället, hösten 1989, avstyrkte
utskottet (1989/90:NU4) motionärernas förslag med hänvisning till
pågående utredningsarbete inom statens energiverk. I en reservation
(c) anfördes att ytterligare utredningsarbete inte erfordrades; riksdagen
borde hos regeringen begära förslag i enlighet med vad som förordades
i motionen. Riksdagen följde utskottet.
Det utredningsarbete inom energiverket som utskottet hänvisade till
hösten 1989 ligger nere för närvarande. Energiverkets utredningsresurser
koncentreras till olika regeringsuppdrag inför den energipolitiska
propositionen hösten 1990. Det aktuella utredningsarbetet planeras
enligt uppgift bli återupptaget i höst.
Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i
frågan; motion 1989/90:N408 (c) avstyrks således. Utskottet vill emellertid
understryka att det är angeläget att det aktuella utredningsarbetet
slutförs så snabbt som möjligt.
Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder
I motion 1989/90:N486 (mp) framläggs tre förslag till åtgärder i syfte
att öka företagens intresse för eleffektivisering. Ett av förslagen, som
behandlas här, går ut på att Vattenfall skall ges direktiv att införa
särskilda eltariffer för varje industrigren som förbrukar mycket elenergi.
Motionären föreslår att elpriset skall sättas något högre än kostnaden
för att spara energi inom den aktuella industrigrenen. Det överskott
som därmed uppstår skulle återföras till de företag som satsar på
att sänka sin energiförbrukning.
Riksdagen fattade våren 1988 (prop. 1987/88:90, NU 1987/88:40)
beslut om ett program för effektivare användning och ersättning av
elenergi. Innan ställning tas till stödets fortsatta omfattning bör, enligt
detta riksdagsbeslut, en utvärdering genomföras. Elanvändningsrådet
avser att våren 1990 redovisa en sådan utvärdering av hela elhushållningsprogrammet.
Regeringen planerar att i den energipolitiska propositionen
hösten 1990 återkomma till frågan om elhushållningsprogrammets
fortsatta inriktning och omfattning.
Utredningen om konkurrensvillkoren för elintensiv industri (EL 90)
har i sitt slutbetänkande (SOU 1990:21) Den elintensiva industrin
under kärnkraftsawecklingen lagt fram förslag om de framtida elpriserna.
Utredningen förordar en prissättning som motsvarar kraftföretagens
genomsnittskostnad. För att det skall undvikas att detta leder till
försämrad elhushållning pekar utredningen på två möjliga framkomstvägar
— övergång till ett tvåprissystem eller utnyttjande av punktskatter
på elenergi. Samtidigt bör det enligt utredningen ställas krav på
industrin att genomföra åtgärder för eleffektivisering. Regeringen har
aviserat att frågan om de framtida elpriserna kommer att behandlas i
den energipolitiska propositionen hösten 1990.
1989/90:NU25
8
Utskottet anser att det inte nu finns anledning för riksdagen att göra
något ställningstagande till den typ av frågor rörande elhushållning
och olika åtgärder för att främja en eleffektivisering som tas upp i
motion 1989/90:N486 (mp). Dessa frågor får förutsättas bli behandlade
i den energipolitiska propositionen. Motionen avstyrks således i här
berörd del.
Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor
1 motion 1989/90:N407 (c, fp) begärs en utredning med uppgift att
lämna förslag till omlokalisering av delar av statens vattenfellsverks
huvudkontor till Västernorrland. Eftersom Västernorrlands län är det
län som har haft den svagaste befolkningsutvecklingen under 1980-talet
är det, enligt motionärerna, nödvändigt att mer statlig verksamhet
lokaliseras till detta län.
Riksdagen har under senare år vid flera tillfällen avslagit motionsyrkanden
liknande det nu aktuella. Vid det senaste tillfället, våren 1989
(1988/89:NU30), anförde utskottet att det bör överlämnas till Vattenfall
att, såsom skett beträffande utlokalisering till Ludvika, Sundsvall och
Luleå, ta initiativ till och genomföra åtgärder som kan leda till en
önskvärd regional fördelning av personalen inom Vattenfellskoncernen.
Enligt Vattenfalls årsredovisning för år 1988 arbetar ca 80 % av
de anställda utanför Råckstaverksamheten (i Stockholm), varav närmare
en tredjedel i Norrlandslänen.
Utskottet ser inte nu något motiv för ett ändrat ställningstagande
från riksdagens sida. Motionen avstyrks således i här aktuell del.
Oljekraftverket i Karlshamn
Regeringen skall omgående ta initiativ till förhandling med Karlshamnsverkets
Kraftgrupp AB om reducering av utsläppen från Karlshamns
oljekraftverk, krävs det i motion 1989/90:N433 (m). Utsläppen
bör i första hand minskas genom att endast olja innehållande högst
0,2 % svavel får användas vid förbränningen. Vidare begär motionärerna
att riksdagen skall göra ett uttalande att ökad drift vid verket bör
förbjudas av miljöskäl.
Karlshamns oljekraftverk fungerar som ett s.k. toppbelastningsverk,
vilket innebär att det används vid belastningstoppar och att det fungerar
som reservkraftverk. Karlshamnsverket uppfördes före tillkomsten
av miljöskyddslagen (1969:387) och har ännu inte prövats enligt denna
lag. Anläggningen saknar särskild utrustning för rening av rökgaserna
från svavel och kväveoxider.
Riksdagen har behandlat liknande motionsyrkanden våren 1988 och
våren 1989. Vid det första tillfället uttalade riksdagen på förslag av
utskottet (NU 1987/88:40) att det, för den händelse Karlshamnsverket i
samband med omställningen av energisystemet avsågs bli utnyttjat mer
än vid toppbelastningar, var från miljösynpunkt nödvändigt att lika
stränga krav på utsläppsbegränsningar ställdes på detta verk som på ett
nytt kondenskraftverk. Våren 1989 avstyrkte utskottet yrkandet med
hänvisning till det uttalande som gjordes våren 1988. Utskottet hänvi
-
1989/90:NU25
9
sade också till att statens naturvårdsverk avsåg att ta upp överläggningar
med Karlshamnsverket om en prövning av utsläppen samt till att
miljöavgjftsutredningen (ME 1988:03) hade lagt fram förslag om miljöavgifter.
Motionsyrkandena fick stöd i en reservation (m, fp). Riksdagen
följde utskottet.
Riksdagen har beslutat om riktlinjer för utsläpp av svavel och
kväveoxider (prop. 1987/88:85, JoU 1987/88:23). Den 1 juli 1989
sänktes den högsta tillåtna svavelhalten i tung eldningsolja från 1 till
0,8 viktprocent (SFS 1989:322). En ytterligare skärpning av kraven
beträffande svavelutsläppen — motsvarande en högsta tillåten svavelhalt
i olja av ca 0,2 % vid användning i större anläggningar — avses
komma att genomföras successivt med början år 1993 i de mest
försurade områdena. Beträffande utsläppen av kväveoxider skall kraven
skärpas från år 1995.
De tidigare nämnda överläggningarna mellan naturvårdsverket och
Karlshamnsverket har nu, enligt uppgift, lett till att Karlshamnsverket
avser att lämna in en tillståndsansökan till koncessionsnämnden för
miljöskydd under sommaren 1990.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns någon anledning
för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motion 1989/90:N433
(m) avstyrks således i här berörda delar. Utskottet vill emellertid
understryka att utskottet står fast vid sitt tidigare uttalande att, om
Karlshamnsverket avses bli utnyttjat mer än vid toppbelastningar, lika
stränga krav på utsläppsbegränsningar skall ställas på detta verk som
på ett nytt verk.
Vissa anslag m.m.
I budgetpropositionen lämnas under rubriken Energi (C) förslag om
anslag för olika ändamål. Vidare begärs bemyndiganden inom vissa
områden.
Beträffande de anslag och ändamål som behandlas här finns endast
ett motionsyrkande, vilket gäller anslaget Visst internationellt energisamarbete
(C 7). Det föreslås i budgetpropositionen att för nästa
budgetår 18,5 milj. kr. skall anvisas till detta ändamål. Från anslaget
betalas kostnader för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet,
såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella
Atomenergiorganet (IAEA) och dess bidrag till LAEA:s Technical
Assistance and Cooperation Fund, kostnader i samband med deltagande
i det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA) — dock
inte projektkostnader —, kostnader i samband med övrigt internationellt
kärnenergisamarbete samt kostnader för delegationen (I 1982:08)
för LAEA-frågor.
I proposition 1989/90:115 om reviderade anslagsberäkningar för
budgetåret 1990/91 avseende vissa departement, m.m. föreslås beträffande
det aktuella anslaget att benämningen ändras till Visst internationellt
samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Anslaget kommer att
tillhöra miljödepartementets verksamhetsområde och fjortonde huvudtiteln.
1989/90:NU25
10
I flnotion 1989/90:N413 (mp) föreslås att hela anslaget slopas. Motionärerna
konstaterar att huvuddelen av anslaget avser IAEA och erinrar
om att miljöpartiet de gröna tidigare har yrkat på att detta organ
enbaft skall ägna sig åt att övervaka kärnsäkerhet och icke-spridning
av kärnvapen. Anslaget bör, säger motionärerna, inte anvisas så länge
organisationen ägnar sig åt att propagera för kärnkraftsutbyggnad. Inte
heller det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor, som också
finansieras från anslaget, är en oumbärlig institution, menar motionärerna.
Utskottet vill understryka att det endast är anslagsfrågan som är
aktuell här. Frågor rörande IAEA:s roll och uppgifter behandlas av
utrikesutskottet. Näringsutskottet vill emellertid framhålla att Sverige
har varit medlem i IAEA sedan 1950-talet och aktivt deltar i det arbete
avseende kärnsäkerhet, strålskydd och kärnavfallsfrågor som bedrivs
där och i andra internationella organ.
Vidare vill utskottet framhålla att, om anslaget inte beviljas, detta
skulle innebära att Sverige därmed skulle förlora den möjlighet att i
dessa frågor påverka andra länder som deltagandet i de aktuella
internationella organisationerna innebär. Det skulle motverka ett självklart
svenskt intresse av att bidra till en hög säkerhet i driften av
kärnkraftverk. Utskottet anser det självklart att möjligheterna att verka
internationellt i dessa frågor inte får försummas. Motion 1989/90:N413
(mp) avstyrks således i här berörd del.
Övriga förslag till anslag m.m. under rubriken Energi (C) i budgetpropositionen
har inte föranlett några motionsyrkanden.
Under rubriken Vissa åtgärder för effektivare användning och ersättning
av el föreslår regeringen att riksdagen skall ge den bemyndigande
att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med stöd till teknikupphandling av effektiva och elersättande
produkter, processer och system som innebär åtaganden av högst
50 000 000 kr.
Beträffande statens energiverk tas tre anslag upp. För förvaltningskostnader
föreslås ett anslag på 49,6 milj.kr. och för utredningar m.m.
och information ett anslag på 15,2 milj. kr. För elsäkerhet m.m. (den
nya kontrollordningen för elektrisk materiel m.m., som avgiftsfinansieras)
föreslås ett formellt anslag på 1 000 kr. Riksdagen bereds också
tillfälle att ta del av vad som anförs om ändrad organisation av statens
energiverk. Ändringen innebär att en administrativ avdelning inrättas
vid verket, vilket enligt föredragande statsrådet innebär en mer funktionell
indelning av verksamheten än tidigare och en bättre anpassning
till den nu planerade inriktningen. För statens elektriska inspektion
föreslår regeringen ett anslag på 12,1 milj. kr.
För täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
energiområdet föreslås ett formellt belopp på 1 000 kr. anvisas. Ramen
för statens garantier i samband med åtaganden för oljeutvinning m.m.
föreslås bli 3 miljarder kronor.
1989/90: NU25
11
Statens kärnkraftsinspektions verksamhet avgiftsfinansieras. För förvaltningskostnader
resp. kärnsäkerhetsforskning föreslår regeringen att
riksdagen anvisar formella belopp på 1 000 kr. vartdera.
Tre anslag avser beredskapslagring m.m. För drift av beredskapslager
föreslås ett anslag på 407,3 milj. kr., för beredskapslagring och industriella
åtgärder 7,3 milj. kr. och för särskilda kostnader för lagring av
olja, motorbensin m.m. ett formellt belopp på 1 000 kr. Slutligen
föreslås riksdagen anvisa 21,9 milj. kr. för bidrag till andra kraftföretag
än Vattenfall för att de skall stimuleras till beredskapshöjande åtgärder
i den fredstida verksamheten samt lämna ett bemyndigande för regeringen
att ikläda staten ekonomisk förpliktelse för åtaganden inom
detta område om högst 11 milj. kr. för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker samtliga här redovisade förslag till anslag och
bemyndiganden. Utskottet har inte något att erinra mot vad som
anförts om ändrad organisation av statens energiverk.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande landsbygdens elektrifiering
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:N423,
1989/90:N443 och 1989/90:N445 för budgetåret 1990/91 under
tolfte huvudtiteln till Främjande av landsbygdens elektrifiering anvisar
ett reservationsanslag på 2 500 000 kr.,
2. beträffande femårigt stödprogram för landsbygdens elektrifiering
att
riksdagen avslår motion 1989/90:N359 yrkande 8 och motion
1989/90:N444,
3. beträffande eldistribution på landsbygden
att riksdagen avslår motion 1989/90:N408,
res. 1 (c, mp)
4. beträffande särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder
att riksdagen avslår motion 1989/90:N486 yrkande 2,
res. 2 (vpk, mp)
5. beträffande omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor
till Västernorrland
att riksdagen avslår motion 1989/90.N407 yrkande 1,
res. 3 (c, mp)
6. beträffande Karlshamns oljekraftverk
att riksdagen avslår motion 1989/90:N433 yrkandena 1 och 2,
7. beträffande stöd till viss teknikupphandling
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 16 i
ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under budgetåret
1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med
stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter,
processer och system som innebär åtaganden om högst
50 000 000 kr.,
1989/90: NU 25
12
8. beträffande anslag till statens energiverk
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkterna C 1—C 3 för budgetåret 1990/91 under tolfte
huvudtiteln anvisar
a) till Statens energiverk: Förvaltningskostnader ett ramanslag
på 49 588 000 kr.,
b) till Statens energiverk: Utredningar m.m. och information ett
reservationsanslag på 15 243 000 kr.,
c) till Statens energiverk: Elsåkerhet m.m. ett reservationsanslag
på 1 000 kr.,
9. beträffande organisationen av statens energiverk
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkt C 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. beträffande statens elektriska inspektion
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkt C 4 till Statens elektriska inspektion för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
12 069 000 kr.,
11. beträffande täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkt C 5
a) med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar
regeringen att ikläda staten garanti med sammanlagt högst
3 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m.
av olja, naturgas eller kol,
b) till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
12. beträffande visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkt C 7, med bifall till proposition 1989/90:115 bilaga 4 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N413 yrkande
8 till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m. för budgetåret 1990/91 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 18 539 000 kr.,
res. 4 (mp)
13. beträffande anslag till statens kärnkraftinspektion
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkterna C 8 och C 9 för budgetåret 1990/91 under fjortonde
huvudtiteln anvisar
a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett reservationsanslag
på 1 000 kr.,
b) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett
reservationsanslag på 1 000 kr.,
1989/90: NU25
13
14. beträffande beredskapslagring m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkterna C 12—C 14 för budgetåret 1990/91 under tolfte
huvudtiteln anvisar
a) till Drift av beredskapslager ett förslagsanslag på
407 251 000 kr.,
b) till Beredskapslagring och industriella åtgärder ett reservationsanslag
på 7 270 000 kr.,
c) till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin
m.m. ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
15. beträffande beredskapsåtgärder inom kraftindustrin
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkt C 15
a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåtgärder
för andra kraftföretag än statens vattenfallsverk
för att öka säkerheten i elöverföringen, vilken innebär åtaganden
om högst 11 000 000 kr. för budgetåret 1994/95,
b) till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 21 930 000 kr.
Stockholm den 19 april 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg
(m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson
(s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg
(fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Mats
Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Kjell Ericsson
(c) och Loui Bernal (mp).
Reservationer
1. Eldistribution på landsbygden (morn. 3)
Roland Larsson (c), Kjell Ericsson (c) och Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
ser" och slutar med "som möjligt" bort ha följande lydelse:
Det faktum att kostnaden för glesbygdsdistribution är högre än för
tätortsdistribution är en naturlig följd av skillnaden i kundunderlag.
Något ytterligare utredningsarbete i frågan erfordras inte enligt utskottets
mening. Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1989/90:NU25
14
1989/90:N408 (c), att åtgärder bör vidtas för att det skall uppnås ökad
kostnadsneutralitet mellan elföretag med olika distributionsförhållanden.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag i enlighet med
vad som förordas i motionen. Denna tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande eldistribution på landsbygden
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N408 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder
(mom. 4)
Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Utskottet
anser" och slutar på s. 9 med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att det blir allt viktigare att alla hushållar
med energi och använder den så effektivt som möjligt. Den metod som
föreslås i motion 1989/90:N486 (mp) för att öka industrins intresse för
eleffektivisering och som behandlas här borde, anser utskottet, kunna
vara en lämplig metod att pröva. Vattenfall bör ges direktiv att inleda
försök med särskilda eltariffer för olika industrigrenar med utgångspunkt
i vad som anförs i motion 1989/90:N486 (mp).
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven
innebörd. Därigenom skulle den aktuella delen av motion
1989/90:N486 (mp) bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N486 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Omlokalisering av delar av Vattenfalls
huvudkontor till Västernorrland (mom. 5)
Roland Larsson (c), Kjell Ericsson (c) och Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
ser" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att Vattenfalls verksamhet får en
större regional spridning. Utskottet instämmer därför i kravet i motion
1989/90:407 (c) att regeringen skall låta utreda förutsättningarna för
och lämpligheten av att delar av Vattenfalls huvudkontor flyttas till
Västernorrland. Därmed skulle motionen bli tillgodosedd i här aktuell
del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor
till Västernorrland
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N407 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90: NU25
15
4. Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m. (mom. 12)
Loui Bernat (mp) anser
deb att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Vidare
vill" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1989/90:N413
(mp), att det aktuella anslaget inte bör beviljas. Enligt utskottets
mening bör IAEA, till vilket huvuddelen av anslaget går, enbart ägna
sig åt att övervaka kärnsäkerhet och icke-spridning av kärnvapen.
Sverige bör inom FN verka för att så sker. Så länge IAEA också
propagerar för kärn kraftsutbyggnad bör Sverige inte bidra till dess
verksamhet. Det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor är inte
heller någon oumbärlig institution. Hela anslaget bör alltså slopas.
Med detta blir motion 1989/90:N413 i här berörd del tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
12. beträffande visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N413 yrkande 8
avslår proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkt C 7 och proposition
1989/90:115 bilaga 4 i ifrågavarande del.
Särskilda yttranden
1. Landsbygdens elektrifiering (mom. 1)
Roland Larsson (c), Kjell Ericsson (c) och Loui Bernal (mp) anför:
Vi anser att det fortfarande kvarstår ett betydande behov av upprustning
och nyanläggning för att landsbygdens elektrifiering skall kunna
vidmakthållas och fullföljas. Regeringen bör därför överväga den långsiktiga
inriktningen av stöd till landsbygdens elektrifiering.
2. Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder
(mom. 4)
Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:
Vi vill erinra om att centerpartiets företrädare har reserverat sig mot
utskottets beslut att skjuta behandlingen av frågor som rör energipolitikens
inriktning till riksmötet 1990/91, då den aviserade energjpolitiska
propositionen skall föreligga. Vi anser att även sådana frågor borde tas
upp under våren 1990. Detta skulle ha inneburit att den typ av frågor
som motion 1989/90:N486 (mp) har ägnats åt och som rör olika
åtgärder för eleffektivisering skulle ha kunnat behandlas nu.
1989/90:NU25
16
3. Omlokalisering av delar av Vattenfalls
huvudkontor till Västernorrland (mom. 5)
Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anför:
Vi vill erinra om den principiella syn vi har på Vattenfalls ställning
och organisation. Med utgångspunkt i principen att staten bör avveckla
sin affärsverksamhet inom områden där det inte finns särskilda skäl
för ett engagemang från statens sida anser vi att en betydande del av
Vattenfalls tillgångar kan avyttras. Nuvarande myndighetsfunktioner
hos Vattenfall liksom ansvaret för stamlinjenätet bör även fortsättningsvis
ligga hos ett statligt organ. Den övriga verksamheten bör
fördelas mellan självständiga regionala enheter, som efter hand bör
överföras i annan ägo än statens.
4. Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m. (mom. 12)
Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:
Centerpartiet ställer sig bakom vad utskottet har uttalat om anslaget
Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Vi vill
dock erinra om centerpartiets ståndpunkt i frågan om IAEA:s roll och
uppgifter, såsom den kommer till uttryck i t.ex. reservation 9 till
utrikesutskottets betänkande hösten 1989 om nedrustning
(1989/90:UU6). Enligt vår uppfattning har IAEA en viktig uppgift i att
försöka hindra kärnvapenspridningen och att arbeta för kontroll och
säkerhet i kärnkraftverken. Sverige bör emellertid, enligt vår mening,
väcka förslag i FN om en förändring av IA£A:s uppgifter, så att
uppdraget att "påskynda och utvidga atomenergins bidrag till fred,
hälsa och välstånd i hela världen" upphör.
1989/90:NU25
17
Innehåll
1989/90:NU25
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Proposition 1989190:100 1
Proposition 1989/90:115 3
Motionerna 3
Utskottet 5
Inledning 5
Landsbygdens elektrifiering 5
Eldistribution på landsbygden 7
Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder .. 8
Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor 9
Oljekraftverket i Karlshamn 9
Vissa anslag m.m 10
Hemställan 12
Reservationer
1. Eldistribution på landsbygden (c, mp) 14
2. Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder (vpk, mp) . 15
3. Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till
Västernorrland (c, mp) 15
4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m. (mp) 16
Särskilda yttranden
1. Landsbygdens elektrifiering (c, mp) 16
2. Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder (c) 16
3. Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till
Västernorrland (m, fp) 17
4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m. (c) 17
18