Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU18

Civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania

AB 1989/90

NU18

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1989/90:51 om statlig medverkan
vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania
AB och fyra motioner, 1989/90:N24— N27, som har väckts med anledning
av propositionen. Ett yrkande i den förstnämnda motionen,
avseende utredning om s.k. villkorslån, tas dock inte upp här utan i ett
annat sammanhang.

Sammanfattning

Saab-Scania AB har beslutat att utveckla ett nytt civilt flygplan, SAAB
2000. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att 1 200 milj. kr.
skall anslås för statens medverkan i finansieringen av detta projekt.

Staten får samtidigt rätt till royalty på intäkterna från försäljningen av
flygplanet. Motioner (vpk; mp) med krav på att propositionen skall
avslås får stöd i en reservation (vpk, mp). Utskottet avstyrker även
övriga här behandlade motionsyrkanden. Dessa gäller bl.a. frågan om
statens engagemang i näringslivet (m) och krav på åtgärder för en
bättre inomregional balans i Östergötlands län (c). Också dessa yrkanden
följs upp i reservationer (m, fp resp. c).

Propositionen
Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att staten skall medverka vid finansieringen av
Saab-Scania AB:s civila flygplansprojekt SAAB 2000. Projektet avser
utveckling av ett nytt flygplan som är större än SAAB 340, vilket med
statligt stöd konstruerades i början av 1980-talet. Enligt regeringens
förslag och i enlighet med det preliminära avtal som har träffats med
Saab-Scania skall staten under åren 1989—1994 utbetala sammanlagt
högst 1 200 milj. kr. till företaget. Staten får samtidigt rätt till royalty
på intäkterna från försäljningen av flygplanet och reservdelar till detta.

Storleken på royaltyn är beräknad så att staten och Saab-Scania erhåller
en i huvudsak likvärdig avkastning på sina insatser. Saab-Scania 1

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 18

har i avtalet utfäst sig att förlägga huvuddelen av utvecklingen, konstruktionen
samt tillverkningen och monteringen av flygplanet i Sverige.
Aven vissa andra åtaganden från företagets sida om industriell
verksamhet i landet följer med avtalet.

Förslag

Regeringen föreslår — efter föredragning av industriminister Ivar
Nordberg — att riksdagen till Statlig medverkan vid finansiering av ett
civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 1 200 000 000 kr. att disponeras på det sätt
avtalsförslaget förutsätter.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1989/90:N24 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om statens medverkan såsom ägare eller finansiär av normala företag
eller företagsprojekt,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om framtida avyttrande av statens rätt till royalty-inkomster från
SAAB 2000.

1989/90:N25 av Rolf L Nilson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1989/90:51 om statlig medverkan med ett (reservations|anslag
på 1 200 milj. kr. vid finansiering av ett civilt flygplan vid
Saab-Scania AB.

1989/90:N26 av Roland Larsson (c) och Hugo Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:51 om statlig medverkan
vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förhandlingar mellan Saab-Scania och staten i syfte att skapa förutsättningar
för en bättre inomregional balans i Östergötland med ökad
sysselsättning i bl.a. Kinda, Ydre och Valdemarsviks kommuner.

1989/90:N27 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens förslag om ett villkorslån till Saab-Scania AB för
projekt SAAB 2000.

1989/90:NU18

Motivering

Principiellt är det felaktigt att staten engagerar sig i rollen som ägare
av eller långivare till vanliga företag, anförs det i motion 1989/90:N24
(m). Det aktuella engagemanget blir inte mer försvarbart av att det
sker på helt kommersiella villkor. Motionärerna är övertygade om att
Saab-Scania skulle kunna finansiera det nya flygplanet utan statlig
medverkan. De hävdar dock att en motsvarande privat finansiering
genom villkorslån inte är möjlig med gällande lagstiftning. Att företaget
nu, efter det att man har slutit ett preliminärt avtal med staten i
frågan, skulle vända sig till den normala kapitalmarknaden är inte
realistiskt. Riksdagen borde därför acceptera regeringens förslag. Aven
med hänsyn till det pågående JAS-projektet borde avtalet godkännas.
Enligt motionärerna är det av stor vikt att Sverige upprätthåller en
militär flygindustri. Ett godkännande nu av avtalet från statens sida
utesluter emellertid inte, sägs det i motionen, att staten i ett senare
skede kan avyttra rätten till royalty från försäljningen av flygplanet till
intressenter på kapitalmarknaden. Härvid erinras om det förslag till
systematisk försäljning av statens kommersiella intressen som moderata
samlingspartiet i annat sammanhang har lagt fram. Genom en avyttring
av rätten till royalty skulle staten kunna återfå utlagda medel
samtidigt som statens indirekta intressentroll i Saab-Scania kunde
upphöra, påpekas det.

I motion 1989/90:N26 (c) erinras om att Saab-Scania har åtagit sig att
förlägga huvuddelen av arbetet med det nya flygplanet i Sverige. Bl.a.
kommer verksamheten vid de anläggningar som företaget har i Linköping,
Dagsberg och Ödeshög i Östergötlands län att utökas. Motionärerna
beklagar att Saab-Scanias expansionsplaner inte kommer också
övriga delar av länet till del. De ökade satsningarna i Linköping leder
inte automatiskt till att kommunerna i södra delen av länet, t.ex.
Kinda, Ydre och Valdemarsvik, får en förbättrad ekonomi och en ökad
sysselsättning. Enligt motionärerna bör staten uppta förhandlingar med
Saab-Scania i syfte att pröva möjligheterna att få företaget att fördela
sin verksamhet i länet så att en bättre inomregional balans uppnås.

En statlig finansiell medverkan i utvecklingen av SAAB 2000 innebär
ett indirekt stöd till JAS-projektet, hävdas det i motion 1989/90:N25
(vpk). Motionärerna anser sig därför inte kunna ansluta sig till regeringens
förslag, även om de ser positivt på en ökad civil produktion
vid Saab-Scania. Med hänsyn till bankernas nuvarande starka ekonomi
borde det inte vara svårt för företaget att finna erforderlig finansiering
av det aktuella projektet på kapitalmarknaden.

Också i motion 1989/90:N27 (mp) anförs att det är angeläget med en
ökad civil produktion hos krigsmaterieltillverkande företag. Med hänsyn
härtill borde väl, frågar sig motionärerna, SAAB 2000-projektet
välkomnas? De känner dock av olika skäl stor tveksamhet inför detta
projekt. Flyget är utan jämförelse det mest energikrävande transportmedlet,
konstateras det. Med flygtransporterna följer också omfattande
koldioxid- och kväveoxidutsläpp. I motionen påpekas vidare att det

1989/90:NU18

1* Riksdagen 1989190. 17 sami Nr 18

aktuella flygplanet är avsett främst för korta och medellånga distanser.
På sådana sträckor bör transporterna i så stor utsträckning som möjligt
ske på järnväg, anser motionärerna. De är heller inte övertygade om
projektets kommersiella bärkraft och ifrågasätter också värdet av SaabScanias
utfästelser om regionalpolitiska satsningar. Enligt motionärerna
bör regeringens förslag avvisas. I stället borde staten anslå ett
motsvarande belopp till stöd för investering i tillverkning av järnvägsmateriel.

Tidigare lämnade stöd till den civila
flygindustrin

Staten har tidigare på olika sätt medverkat i finansieringen av civila
flygplansprojekt i Sverige. Sålunda beslutade riksdagen år 1980 att
staten skulle lämna ett lån om 350 milj. kr. till Saab-Scania för
utveckling av ett nytt trafikflygplan i samarbete med det amerikanska
företaget Fairchild Industries Inc. (prop. 1979/80:115, NU 1979/80:63).
Lånet skall återbetalas i form av royalty. Återbetalningsskyldigheten
skulle ursprungligen inträda när 100 flygplan hade sålts. Sedan samarbetsavtalet
mellan Saab-Scania och Fairchild Industries hade upphört
år 1985 beslutade riksdagen år 1988 om ändrade villkor för statens rätt
till royalty (prop. 1987/88:100 bil. 14, NU 1987/88:18). Återbetalningsskyldigheten
inträder nu först sedan 300 flygplan har sålts.

Riksdagen har också beslutat om liknande stöd till Volvo Flygmotor
AB. Åren 1979 och 1980 anslogs medel för två villkorliga lån till detta
företag om 138 milj. kr. resp. 160 milj. kr. för utveckling och tillverkning
av civila flygplansmotorer i samarbete med amerikanska företag
(prop. 1979/80:13, NU 1979/80:6; prop. 1979/80:115, NU 1979/80:63).

Vidare har fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden)
lämnat lån på likartade villkor till flygindustriella projekt hos SaabScania
och Volvo Flygmotor.

Utskottet

Saab-Scania AB beslutade i maj 1989 om utveckling av ett nytt civilt
flygplan, SAAB 2000. Detta flygplan avses bli större och snabbare än
flygplanet SAAB 340, som med statligt finansiellt stöd (se föregående
redovisning) utvecklades i början av 1980-talet. Den totala kostnaden
för det nya flygplansprojektet har beräknats till ca 3,8 miljarder
kronor i 1989 års prisläge. De första leveranserna planeras kunna äga
rum år 1993.

Företaget har hos regeringen begärt att staten skall medverka i
finansieringen av projektet. Regeringen utsåg i augusti 1989 en särskild
förhandlare — departementsrådet Hans Christer Olson — med uppgift
att förhandla med Saab-Scania om villkoren för ett statligt stöd. Efter
förhandlingar undertecknade Saab-Scania i november 1989 ett avtal

1989/90:NU18

om statlig medverkan i finansieringen av projektet. Undertecknandet
för statens räkning förutsätter att riksdagen beslutar i frågan och att
regeringen därefter beslutar att avtalet skall undertecknas.

I propositionen föreslås nu att riksdagen i enlighet med avtalet skall
anvisa 1 200 milj. kr. till ett nytt reservationsanslag under industridepartementets
huvudtitel för statens medverkan i projektet. Enligt föredraganden,
industriminister Ivar Nordberg, har detta projekt positiva
effekter i olika avseenden; det synes enligt regeringen ha goda expansionsmöjligheter,
det kan ge betydande bidrag till en utveckling av
svensk industri — inte minst på teknikområdet —, det underlättar
utvecklingen inom den militära delen av flygindustrin, och det skapar
förutsättningar för att företagets kompetens på flygsidan kan upprätthållas
och utökas.

Enligt avtalsförslaget skall staten under åren 1989—1994 utbetala
sammanlagt lägst 1 050 milj. kr. och högst 1 200 milj. kr. till SaabScania.
Staten erhåller samtidigt rätt till royalty på intäkterna från
försäljningen av flygplanet och reservdelar till detta. Royaltyn utgår
med en i avtalet angiven varierande procentsats av fakturavärdet av
levererade flygplan. För de 30 först levererade flygplanen utgår dock
ingen royalty. För försålda reservdelar skall en royalty med 5 % av
takturavärdet utgå. Rätten till royalty upphör vid utgången av år 2014.
Storleken på royaltyn har beräknats så att staten och Saab-Scania
erhåller en likvärdig avkastning på insatt kapital under perioden
1989-2009.

Saab-Scania har i avtalet åtagit sig att förlägga huvuddelen av utvecklingsarbetet
med det nya flygplanet inom landet. Detsamma gäller
beträffande tillverkningen och monteringen av flygplanet. Bl.a. skall
tillverkningen av flygplanskroppen och slutmonteringen av flygplanet
göras i Sverige. Företaget har utfäst sig att öka antalet anställda vid
flygdivisionens enhet i Malmö med på sikt minst 265 personer. Vidare
kommer verksamheten med produktion av flygplan och flygplanskomponenter
vid de anläggningar som Saab-Scania har i Linköping, Dagsberg
(i Norrköpings kommun), Ödeshög och Kramfors att utvidgas.
Avtalet innehåller också vissa andra åtaganden av Saab-Scania. Sålunda
åtar man sig bl.a. att skapa en ny produktionsenhet för montering av
bensinmotorer för personbilar eller annan industriell verksamhet i
Karlskrona, vid vilken sammanlagt minst 500 personer skall vara
anställda vid utgången av år 1994. Företagets verksamhet med montering
av bensinmotorer i Södertälje kommer samtidigt att minskas.
Saab-Scania har också meddelat att två tredjedelar av de investeringar i
lastbilstillverkningen som har beslutats för åren 1990—1992 kommer
att göras i Sverige. Dessa investeringar kommer att innebära ett nettotillskott
av totalt ca 500 arbetstillfällen inom företagets lastbilsverksamhet.
För expansionen i Malmö och för etableringen av ny verksamhet i
Karlskrona kommer regionalpolitisk! stöd att lämnas.

Regeringens förslag avvisas i två av de fyra motioner som har väckts
med anledning av propositionen. I båda motionerna, 1989/90:N25
(vpk) och 1989/90:N27 (mp), anförs att en ökad civil produktion hos
krigsmaterieltillverkande industri visserligen är angelägen men att sta -

1989/90:NU18

ten av olika skäl inte bör medverka i finansieringen av SAAB
2000-projektet. 1 förstnämnda motion görs detta med hänvisning till att
en sådan statlig medverkan skulle innebära ett indirekt stöd till JASprojektet,
vilket motionärerna inte vill se förverkligat. I sistnämnda
motion redovisas vissa tvivel på projektets kommersiella bärkraft.
Motionärernas avslagsyrkande motiveras emellertid främst med miljöskäl;
flyget är utan tvivel, sägs det i motionen, det mest energikrävande
transportmedlet, och flygtransporter resulterar i omfattande utsläpp av
bl.a. koldioxid. En ytterligare miljöpolitisk aspekt som motionärerna
fäster vikt vid är att det aktuella flygplanet med de flygsträckor det är
avsett för främst kommer att konkurrera med tågtrafiken. Motionärerna
anser att staten bör främja den senare trafiken, bl.a. genom att
stödja den inhemska tillverkningen av olika järnvägsmateriel.

Det är enligt utskottets mening positivt att Saab-Scania har beslutat
om en investering i ett nytt civilt flygplansprojekt. En fortsatt utveckling
av den civila flygindustrin innebär att den svenska industristrukturen
kompletteras med en intressant produkt inom det högteknologiska
området. Det kan också antas att försäljningen av SAAB 340 ökar till
följd av att SAAB 2000 lanseras. Många flygbolag har nämligen behov
av olika stora flygplan från samma tillverkare. Det nya projektet har
också värdefulla effekter för den militära delen av Saab-Scanias flygdivision.

Utskottet förutsätter att gällande lagstiftning om de anställdas medbestämmande
kommer att iakttas i den mån det med anledning av
företagets avtal med staten blir aktuellt med omflyttning av verksamhet.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning tillstyrka regeringens
förslag och anvisa medel i enlighet härmed. Med det sagda har utskottet
avstyrkt motionerna 1989/90:N25 (vpk) och 1989/90:N27 (mp).

Enligt ett yrkande i motion 1989/90:N24 (m) skall riksdagen i en
meningsyttring till regeringen uttala att staten inom ett par år bör
avyttra rätten till de framtida royaltyinkomsterna till intressenter på
kapitalmarknaden. Därigenom skulle staten, menar motionärerna,
kunna återfå utlagda medel samtidigt som statens engagemang i SaabScania
kunde upphöra.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att nu
aktualisera frågan om hur statens rätt till återbetalning av lånet i form
av royalty skall behandlas i framtiden. Motionen avstyrks i berörd del.

Motion 1989/90:N26 (c) går ut på att också den södra delen av
Östergötlands län skall få del av Saab-Scanias expansionsplaner. Som
tidigare nämnts har företaget i avtalet med staten utfäst sig bl.a. att
utöka verksamheten vid sina anläggningar i Linköping, Dagsberg (i
Norrköpings kommun) och Ödeshög i Östergötlands län. Dessa åtaganden
leder dock inte, sägs det i motionen, till att kommuner såsom
Ydre, Kinda och Valdemarsvik i den södra länsdelen får en förbättrad
ekonomi och ökad sysselsättning. Enligt motionärerna måste en bättre

1989/90: NU 18

inomregionai balans i länet åstadkommas. Riksdagen borde hemställa
att regeringen upptar förhandlingar med Saab-Scania med nu nämnda
syfte.

Utskottet har noterat de åtaganden som Saab-Scania har gjort beträffande
företagets fortsatta verksamhet. Dessa utfästelser berör Östergötland
men också andra regioner i landet. Enligt utskottets mening bör
motion 1989/90:N26 (c) inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Motionen avstyrks alltså.

I motion 1989/90:N24 (m) har en principiell aspekt på statens engagemang
i näringslivet tagits upp. Motionärerna hävdar att staten inte bör
medverka som ägare av eller långivare till "normala" företag och
föreslår ett riksdagsuttalande härom.

Frågan om försäljning av statliga företag behandlades av riksdagen
senast våren 1989 med anledning av en gemensam borgerlig motion i
ämnet. Utskottet (1988/89:NU34 s. 6) avstyrkte motionen med hänvisning
till att det förutom de olika skäl som i varje särskilt fall har
föranlett ett statligt engagemang finns ett mera generellt motiv för
statligt ägande av företag i Sverige, nämligen behovet av en motvikt till
privata maktgrupper som utövar ett dominerande inflytande över
svenskt näringsliv. Motionen fick stöd i en reservation från de borgerliga
partiernas företrädare i utskottet. Riksdagen följde utskottet.

Behovet av statligt finansiellt företagsstöd har analyserats av finansieringsutredningen.
Denna har haft i uppgift att föreslå åtgärder som
behovsanpassar, effektiviserar och förenklar detta stöd. Utredningens
förslag har redovisats i betänkandet (SOU 1989:24) Statligt finansiellt
stöd?, vilket publicerades våren 1989. Utredningen konstaterar att
förändringarna på kreditmarknaden har inneburit kraftigt ökade möjligheter
för banker och andra finansieringsinstitut att tillgodose företagens
krav på extern finansiering. En konsekvens härav är att behovet
av statligt finansiellt stöd i nuvarande former minskar. Det statliga
stödet borde därför omstruktureras och begränsas. Något skäl för staten
att lämna lån anses inte längre föreligga. Enligt utredningen behövs
dock statliga riskgarantier för avgränsande projekt i teknikbaserade
företag. Det är vidare utredningens bedömning att det även fortsättningsvis
krävs åtgärder från statens sida för att en tillräcklig mängd
riskkapital i lämplig form skall kanaliseras till småföretagssektorn.
Utredningen redovisar vissa förslag med syfte att detta behov skall
tillgodoses. Finansieringsutredningens betänkande har remissbehandlats.
Förslag i frågan till riksdagen har aviserats till våren 1990.

Enligt utskottets uppfattning bör inte riksdagen på grundval av den
nu aktuella propositionen och det här berörda motionsyrkandet ta upp
en diskussion om statens engagemang i näringslivet, särskilt inte eftersom
företrädarna för motionärerna vid utskottsbehandlingen har tillstyrkt
regeringens förslag.

Med hänsyn till att regeringens beredning av finansieringsutredningens
förslag ännu inte har avslutats anser utskottet vidare att riksdagen
inte bör ta något initiativ rörande statens finansiella företagsstöd.

1989/90:NU18

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1989/90:N24 (m) i
ifrågavarande del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avtal med Saab-Scania AB

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:51 och med
avslag på motionerna 1989/90:N25 och 1989/90:N27 till Statlig
medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid SaabScania
AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
1 200 000 000 kr. att disponeras på det sätt som avtalsförslaget
förutsätter,

res. 1 (vpk, mp)

2. beträffande statens rätt till royalty

att riksdagen avslår motion 1989/90:N24 yrkande 2,

res. 2 (m)

res. 3 (vpk, mp) ■ motiv.

3. beträffande vissa regionala aspekter
att riksdagen avslår motion 1989/90:N26,

res. 4 (c)

res. 5 (vpk, mp) - motiv.

4. beträffande statens engagemang i näringslivet
att riksdagen avslår motion 1989/90:N24 yrkande 1.

res. 6 (m, fp)

res. 7 (vpk. mp) - motiv.

Stockholm den 7 december 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s),
Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic
Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh
Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland
Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund
(s) och Sven-Åke Nygårds (s).

1989/90:NU18

Reservationer

1989/90:NU18

1. Avtal med Saab-Scania AB (mom. 1)

Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Det är"
och slutar med "och 1989/90:N27 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det såsom anförs i motionerna 1989/90:N25 (vpk)
och 1989/90:N27 (mp) inte finns anledning för staten att engagera sig i
Saab-Scanias nya flygplansprojekt SAAB 2000. Även om detta projekt
är positivt med hänsyn till behovet av ökad civil produktion inom
krigsmaterieltillverkande industri finns det skäl för riksdagen att awisa
regeringens förslag.

Som sägs i förstnämnda motion innebär ett tillstyrkande av propositionen
ett indirekt stöd till JAS-projektet, vilket med det snaraste bör
avvecklas. Utskottet anser vidare att de olika miljöskäl för ett avslag på
propositionen som förs fram i motion 1989/90:N27 (mp) är välgrundade.
Som där sägs är en ökad tågtrafik angelägen från miljösynpunkt.
Det nya flygplanet skulle komma att användas på sträckor som lämpar
sig bäst för järnvägstransporter. Därtill kommer att flyget är ett mycket
energjkrävande transportmedel med betydande miljöförstörande utsläpp.

Av det sagda framgår att utskottet avstyrker propositionen och
tillstyrker motionerna 1989/90:N25 (vpk) och 1989/90:N27 (mp).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avtal med Saab-Scania AB
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N25 och
1989/90:N27 avslår proposition 1989/90:51.

2. Statens rätt till royalty (mom. 2)

Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Inom endast ett par år kommer framtidsutsikterna för Saab-Scanias
nya civila flygplan att kunna bedömas betydligt bättre än för närvarande.
Som sägs i motion 1989/90:N24 (m) har staten då möjlighet att
avyttra sin rätt till royalty från försäljningen av det nya flygplanet till
intressenter på kapitalmarknaden. Staten skulle därigenom relativt
snart kunna få ersättning för gjorda utbetalningar till Saab-Scania.
Samtidigt skulle statens roll som långivare till företaget kunna upphöra.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom
vad som nu har anförts. Därigenom skulle nämnda motion bli tillgodosedd
i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande statens rätt till royalty

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N24 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Statens rätt till royalty (mom. 2, motiveringen)

Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Enligt utskottets" och
slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag om statlig
medverkan i finansieringen av det nya civila flygplansprojektet vid
Saab-Scania. Av detta följer att utskottet avstyrker motion 1989/90:N24
(m) även såvitt gäller frågan om statens rätt till royalty från försäljningen
av flygplanet.

4. Vissa regionala aspekter (mom. 3)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet beklagar i likhet med motionärerna att inte södra delen av
Östergötlands län får del av Saab-Scanias utvidgade verksamhet med
anledning av det nya flygplansprojektet. T.ex. har Ydre, Kinda och
Valdemarsviks kommuner i södra länsdelen haft en klart sämre utveckling
än många av de kommuner som enligt förslag av 1987 års
regionalpolitiska kommitté (SOU 1989:55, Fungerande regioner i samspel)
skall prioriteras från regionalpolitisk synpunkt. Enligt utskottets
mening bör regeringen uppta förnyade förhandlingar med Saab-Scania
i syfte att pröva möjligheterna att få företaget att medverka till en
bättre inomregional balans i Östergötland i enlighet med vad som här
har anförts.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven
innebörd. Därigenom skulle motion 1989/90:N26 (c) bli helt tillgodosedd.

dets att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande vissa regionala aspekter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N26 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Vissa regionala aspekter (mom. 3, motiveringen)

Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet har" och slutar
med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att staten skall medverka i
finansieringen av SAAB 2000-projektet. Härav följer att utskottet avvisar
kravet i motion 1989/90:N26 (c) på en omförhandling av avtalet

1989/90: NU 18

mellan staten och Saab-Scania. Utskottet delar emellertid motionärernas
uppfattning att en bättre inomregional balans i Östergötland bör
eftersträvas.

6. Statens engagemang i näringslivet (morn. 4)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar
Hökmark, (m) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Enligt
utskottets" och slutar på s. 8 med "ifrågavarande del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning om statligt engagemang i
näringslivet som kommer till uttryck i motion 1989/90:N24 (m). Enligt
utskottets mening bör mycket stora delar av den affärsverksamhet som
staten nu bedriver i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Utskottet
hänvisar till förslag härom i utskottets betänkande våren 1989 om
statliga företag (1988/89:NU34 res. 1 s. 12).

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter
sig till vad utskottet nu har anfört. Genom ett sådant beslut av
riksdagen skulle motion 1989/90:N24 (m) bli tillgodosedd i berört
avseende.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande statens engagemang i näringslivet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N24 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Statens engagemang i näringslivet (mom. 4,
motiveringen)

Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Enligt utskottets" och
slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det sällan någon skillnad i arbetsmetoder
och ideologi mellan de statsägda företag som bedrivs i aktiebolagsform
och de privatägda företagen. Det har visat sig svårt för de statligt ägda
aktiebolagen att ta både företagsekonomiska och samhällsekonomiska
hänsyn. De statsägda företagen är samtidigt lika storskaliga och centraliserade
som de privata, och beslutsmakten är lika koncentrerad. En
grundlig omprövning av statens roll som ägare av företag är därför
påkallad, menar utskottet. Denna omprövning bör dock inte påfordras
av riksdagen med anledning av det nu aktuella kravet i motion
1989/90:N24 (m).

1989/90:NU18

Särskilda yttranden

1989/90: NU 18

1. Avtal med Saab-Scania AB (mom. 1)

Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anför:

Vi anser att staten inte skall engageras i enskild näringsverksamhet,
vare sig som ägare eller som finansiär. Vårt ställningstagande i den nu
aktuella frågan har varit kopplat till ett motionsyrkande om att en
utredning skall tillkallas med uppgift att undersöka möjligheterna för
enskild finansiär att på sätt som staten gör i detta fell och på liknande
villkor lämna stöd till utvecklingsföretag eller till särskilda projekt; hos
stödgivaren skulle sålunda utbetalningar av stödet omkostnadsföras,
medan återbetalningen av stödet skulle intäktsredovisas när projektet
gav avkastning i form av t.ex. avtalad royalty. Det berörda yrkandet
har som redovisats i betänkandet brutits ut och skall behandlas i annat
sammanhang.,

2. Avtal med Saab-Scania AB (mom. 1)

Lars Norberg (mp) anför:

1 två av de aktuella motionerna i detta ärende används ordet "villkorslån".
Termen har också utnyttjats i stor utsträckning i den offentliga
debatten om detta projekt. Det är värt att understryka att det i
realiteten här är frågan om ett anslag från staten till Saab-Scania. Detta
anslag kommer inte att bokföras som en tillgång hos staten eller som
en skuld hos Saab-Scania. Det är önskvärt att termen "villkorslån"
utrensas ur terminologin i fall som detta och ersätts med t.ex. "villkorsanslag",
eftersom det inte är frågan om ett lån.

3. Statens engagemang i näringslivet (mom. 4)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anför:

Från centerns sida har vi vid upprepade tillfällen betonat att samhället
bör ange förutsättningarna för företagande och i normalfallet inte
lämna olika typer av stöd. Det är dock lika uppenbart att sådant stöd
kan krävas av bl.a. arbetsmarknadsskäl, beredskapsskäl, regionala skäl
eller i syfte att en framtidsinriktad industriell satsning skall kunna
genomföras. Det aktuella företagsprojektet är enligt vår mening en
sådan satsning, och det framförhandlade avtalet mellan staten och
Saab-Scania bör därför godkännas.

gotab 99370, Stockholm 1989