Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU17

1989 års redogörelse för de statliga

företagen 1989/90

NU17

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels 1989 års redogörelse för de statliga företagen, vilken har överlämnats
till riksdagen med regeringens skrivelse 1989/90:20 (industridepartementet),

dels fem motioner som har väckts med anledning av skrivelsen och
innehåller yrkanden i vissa övergripande frågor och beträffande särskilda
företag under industridepartementet och miljö- och energidepartementet.

Upplysningar i ärendet har lämnats av verkställande direktör Erik
Lassen, SIB-Invest AB, samt verkställande direktör Hans Carlsson och
vice verkställande direktör Ulf Kilander, AB Statens Skogsindustrier
(ASSI).

Sammanfattning

Regeringens redogörelse har inte givit anledning till något uttalande
från utskottets sida, och utskottet avstyrker samtliga motioner. Dessa
får emellertid stöd i olika reservationer. Företag som reservanter
önskar uttalanden om är affärsverket FFV (m, fp, c), Celsius Industrier
AB - närmare bestämt dess örlogsmarina verksamhet - (m, fp, c; mp),
Nordiska Satellitaktiebolaget (mp), Studsvik AB (mp) och Svenska
Petroleum Exploration AB (mp). Andra krav gäller allmänna riktlinjer
för de statliga företagen (mp) och en redovisning av den statliga
kärnkraftsverksamhetens lönsamhet (c, mp).

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av regeringens skrivelse
1989/90:20 är följande:

1989/90:N16 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. begär att regeringen för riksdagen redovisar sin samlade syn på
den statliga företagsamheten i affärsverksform och aktiebolagsform,

1 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 17

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
beträffande avveckling av Celsius Industrier,

3. med anledning av redogörelserna för Forsmarks Kraftgrupp AB
och Statens Vattenfallsverk av regeringen begär en redogörelse för den
statliga kärnkraftsverksamhetens lönsamhet,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande Nordiska Satellitaktiebolaget,

5. av regeringen begär en plan för avvecklingen av större delen av
den kärntekniska verksamheten vid Studsvik AB jämte en plan för den
fortsatta verksamheten i Studsvik,

6. som sin mening ger regeringen till känna att Svenska Petroleum
Exploration AB bör avvecklas.

1989/90:N17 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
utredning av struktureringen av de försvarsmateriel inriktade enheterna
inom Celsius Industrier AB.

1989/90:N18 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till omvandling av affärsverket FFV till aktiebolag
i enlighet med vad i motionen anförs.

1989/90:N19 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
statliga företag skall tillhöra SFO.

1989/90:N20 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om FFVkoncernen.

Utskottet

Inledning

Näringsutskottet har granskat 1989 års redogörelse för de statliga
företagen. Denna har föranlett flera motioner med yrkanden rörande
dels de statliga företagen i allmänhet, dels vissa särskilda företag av
vilka några sorterar under industridepartementet, andra under miljöoch
energidepartementet. Utskottet behandlar dessa motioner i det
följande. Utöver vad därvid sägs ger redogörelsen inte anledning till
något uttalande från utskottets sida.

Allmänna riktlinjer för de statliga företagen

Motion 1989/90:N16 (mp) inleds med ett övergripande resonemang om
de statliga företagens roll. Motionärerna är kritiska mot att regeringen
har överlämnat redogörelsen för dessa företag till riksdagen utan några
egna kommentarer. Inte heller 1989 års budgetproposition innehöll
någon deklaration om vilken politik regeringen ansåg att staten borde
föra på detta område, tillägger de. I motionen ställs en rad frågor som

1989/90:NU17

enligt motionärernas uppfattning sedan länge står obesvarade. Vilken
principiell skillnad ser regeringen mellan affärsverk och aktiebolag?
Hur skall regelsystemen för dessa två företagstyper skilja sig åt? Kan
andra krav ställas på statliga bolag än på övriga företag? Skall statliga
företag utgöra föredöme i fråga om miljö, affärsmoral etc.? Skall
statens innehav av företag användas för främjande av ekonomisk
demokrati? Har staten ett ansvar för krisbranscher i en vikande
ekonomi? Regeringen borde, menar motionärerna, tillställa riksdagen
ett policydokument som ger en samlad syn på de statliga företagen. Är
den inte beredd till detta borde den i stället tillsätta en utredning för
denna uppgift.

Den form av årliga redogörelser till riksdagen för den statliga
företagssektorn som nu tillämpas infördes år 1981 i enlighet med ett
riksdagsbeslut samma år rörande information till riksdagen om de
statliga företagen. Tidigare överlämnade regeringen på motsvarande sätt
årsredovisningar för dåvarande Statsföretag AB och dåvarande Svenska
Varv AB. Dessutom förekom en av industridepartementet årligen
utgiven publikation, Statliga företag, vilken motsvarade de nuvarande
samlade årsredogörelserna men som inte avlämnades till riksdagen.
Som framhålls i regeringens skrivelse svarar företagen själva för de
uppgifter om dem som lämnas i redogörelsen.

Med undantag för år 1984, då statsrådet Roine Carlsson angav vissa
motiv och principer för statens roll som företagsägare, har regeringens
skrivelse med överlämnande av redogörelsen varje gång haft samma
formella karaktär och sålunda inte innefattat några kommentarer till
redogörelsens innehåll.

Riktlinjer for statens politik som ägare av foretag har i stället
presenterats for riksdagen och behandlats av denna i andra sammanhang.
Senast skedde detta våren 1987. Den då framlagda propositionen
(1986/87:74) om näringspolitik inför 1990-talet innehöll ett avsnitt i
ämnet (s. 175—183) där regeringen — beträffande företag inom industridepartementets
ansvarsområde — tog upp frågor om bl.a. ägarrollen,
lönsamhetskrav och utdelning, riskexponering och spridning av
ägandet. Näringsutskottet kommenterade detta avsnitt i sitt betänkande
över propositionen (NU 1986/87:41 s. 7 f.), varvid två reservationer
förekom (m, fp, c; vpk).

Ungefär samtidigt ägnade riksdagen uppmärksamhet åt affärsverkskoncernernas
form och ställning. I en proposition (1986/87:99) om
ledning av den statliga förvaltningen fanns ett kapitel om affärsverken
och deras dotterbolag (s. 103—126). Näringsutskottet kommenterade
propositionen i ett yttrande (NU 1986/87:3y) till konstitutionsutskottet.
Två avvikande meningar (m, fp, c; vpk) noterades i frågan. Motsvarande
ståndpunkter kom till uttryck i konstitutionsutskottet (KU
1986/87:29).

Utskottet delar motionärernas grunduppfattning att det är önskvärt
att regeringen vid återkommande tillfällen sammanfattar och for riksdagen
presenterar sin uppfattning om de statliga företagens uppgifter
och funktion. Så har också skett, vilket har gett riksdagen anledning
att fastställa mer eller mindre preciserade riktlinjer i olika avseenden

1989/90: NU 17

för den statliga företagssektorn. Det bör observeras att delar av denna,
inte minst affärsverken på kommunikationsområdet, är föremål för en
fortlöpande uppmärksamhet inom riksdagen i andra sammanhang än
det näringspolitiska som näringsutskottet är engagerat i.

Den årliga redogörelsen till riksdagen för de statliga företagen är
avsedd att på ett relativt summariskt sätt ge en samlad översikt över
denna del av näringslivet. Att regeringen regelmässigt skulle inleda
denna redogörelse med en politisk deklaration finner utskottet inte
motiverat. Utskottet anser att det är till fyllest att regeringen i ärenden
rörande särskilda företag och i näringspolitiska princippropositioner
tar upp frågor om riktlinjer för de statliga företagen mot bakgrund av
strukturförändringar och andra utvecklingstendenser inom näringslivet.
Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis kommer
att förfara på detta sätt. Det berörda yrkandet i motion 1989/90:N16
(mp) avstyrks med det nu sagda.

Tillhörighet till arbetsgivarorganisation

Frågan om statliga företags tillhörighet till arbetsgivarorganisation tas
upp i motion 1989/90:N19 (s). Motionärerna vill att riksdagen skall
göra ett uttalande till regeringen av innebörd att statliga företag skall
tillhöra Arbetsgivarföreningen SFO. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) betecknas av motionärerna som en starkt politiserad organisation,
vars snäva maktperspektiv försvårar demokratisering och förnyelse
av arbetslivet.

Med anledning av en motion i ämnet tillkännagav riksdagen år 1983
(NU 1982/83:25 s. 29) för regeringen som sin mening att statsägda
företag inte borde tillhöra Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Regeringen
överlämnade detta tillkännagivande till samtliga av staten direktägda
aktiebolag. Det ankommer på bolagens styrelser att fatta
beslut beträffande tillhörighet till arbetsgivarorganisation, en fråga som
är att betrakta såsom en intern företagsangelägenhet. Ett stort antal
statsägda företag var redan tidigare organiserade i Arbetsgivarföreningen
för samfällt ägda företag och organisationer (SFO), numera Arbetsgivarföreningen
SFO. Enligt regeringskansliets bedömning är den övervägande
delen av de statliga företag som skulle kunna tillhöra SAF
anslutna till SFO. Detta bestyrks av denna organisations matrikel över
anslutna arbetsgivare. Vissa statsägda företag är inte med i någon
arbetsgivarorganisation, och andra tillhör med hänsyn till sin branschinriktning
någon särskild arbetsgivarorganisation som står utanför
SAF. Några statsägda industriföretag har emellertid funnit det mest
förenligt med sina intressen att kvarstå inom ett till SAF anslutet
arbetsgivarförbund.

Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att ta något nytt
initiativ i frågan om statsägda företags tillhörighet till arbetsgivarorganisation.
Motion 1989/90:N19 (s) avstyrks sålunda.

1989/90:NU17

Företag under industridepartementet

Affärsverket FFV (redogörelsen s. 19) är en industrikoncern som är
inriktad på utveckling och tillverkning av försvarsmateriel och civila
verkstadsprodukter; det har också en omfattande tjänsteproduktion i
form av kvalificerat underhåll och konsultverksamhet inom både
militära och civila produktområden.

FFV-koncernen består av fem affärsgrupper. Av dessa hör en helt
och två delvis till affärsverket; i övrigt bedrivs verksamheten i bolagsform.
Detta förhållande ligger till grund för två motioner. Enligt
motion 1989/90:N18 (m) borde affärsverket FFV i sin helhet omvandlas
till aktiebolag; riksdagen föreslås hos regeringen begära förslag
härom. Den nuvarande fördelningen på två organisationsformer är ett
hinder i verksamheten, anser motionärerna. Att en övergång till bolagsform
inte har genomförts tillskriver de motstånd från fackligt håll,
en omständighet som de inte godtar som skäl mot den önskade
omorganisationen. Ungefär samma synpunkter skulle riksdagen enligt
yrkandet i motion 1989/90:N20 (fp) framföra till regeringen. I denna
motion uppges att företagsledningen och de fackliga sammanslutningarna
numera är ense om att alla FFV:s verksamheter skulle kunna
drivas i bolagsform. Det är, säger motionären, svårt att på en internationell
marknad presentera sig som statligt affärsverk.

Samma fråga har varit uppe vid andra tillfällen. I anslutning till ett
förslag från regeringen om riktlinjer för finansieringen av affärsverket
FFV:s investeringar behandlade utskottet hösten 1987 (NU 1987/88:12
s. 11) motioner som gick ut på att hela FFV:s verksamhet skulle
överföras till bolagsform. Motionerna avstyrktes av utskottet, varvid en
reservation avgavs (m, fp, c), och avslogs av riksdagen.

Utskottet har erfarit att frågan om lämplig företagsform för afiärsverket
FFV för närvarande bereds inom regeringskansliet och att regeringen
avser att under det nu pågående riksmötet redovisa sina överväganden
i denna fråga för riksdagen.

Under sådana omständigheter finns det, anser utskottet, inte anledning
att överväga något initiativ av riksdagen på grundval av motionerna
1989/90:N18 (m) och 1989/90:N20 (fp). Dessa avstyrks alltså.

Celsius Industrier AB (redogörelsen s. 15), tidigare Svenska Varv AB,
har numera den övervägande delen av sin verksamhet inriktad på
annat än fartygsbyggande. Av dess dotterbolag är det två, Karlskronavarvet
AB och Kockums Marine AB, som kan betecknas som egentliga
varvsföretag; det senare företaget ägnar sig också åt annan verkstadsproduktion.
Båda bedriver tillverkning för militära ändamål, delvis åt
utländska beställare.

Mycket tyder på, sägs det i motion 1989/90:N17 (m), att försvarsmaterieltillverkningen
inom Celsiuskoncernen inte passar in i det affärskoncept
som Celsius ledning vill tillämpa. Staten har som beställare
ansvar för att försvarsmaterielindustrin kan struktureras på ett sätt som
ger långsiktig fortlevnad, fortsätter motionärerna. Vid förestående omstrukturering
av denna bransch borde även den marina tillverkningen
kunna ingå i nya företagsbildningar, som inte behöver vara statliga.

1989/90:NU17

Motionärerna föreslår en utredning i strukturfrågan. Denna berörs
också i motion 1989/90:N16 (mp). Här förordas att Celsius Industrier
successivt skall försäljas. Undantag skall emellertid då göras för Karlskronavarvet
och Kockums Marine, eftersom krigsmaterielproduktion
inte bör bedrivas i privat regi. De båda nämnda bolagen borde direkt
underställas industridepartementet.

Riksdagen har vid förra riksmötet behandlat liknande förslag. En
motion om privatisering av Celsiuskoncernen avslogs hösten 1988
sedan den avstyrkts av näringsutskottet (1987/88:NU10 s. 8). Huvudargumentet
var att det inte fanns anledning att diskutera frågan inom
ramen för det då aktuella ärendet, som gällde ackord till förmån för
ett av dotterbolagen, Götaverken Arendal AB. I en reservation (m, fp,
c) förordades utförsäljning av Celsius Industrier så snart det fanns
förutsättningar för en sådan. I samband med behandlingen av en
proposition om planering och anslag för det militära försvaret avslog
riksdagen ett antal motioner om Karlskronavarvet. Försvarsutskottet
(1988/89:FöU14 s. 60) underströk att säkerhetspolitiska hänsyn måste
tas vid beslut om Karlskronavarvets framtid och betonade särskilt att
ägarna av Celsiuskoncernen hade ansvar för att säkerställa erforderlig
handlingsfrihet. Ägarna och berörda myndigheter borde, sade försvarsutskottet
med instämmande i ett yttrande av näringsutskottet
(1988/89:NU5y), pröva olika åtgärder för att begränsa negativa effekter
som kunde komma att uppstå vid en kommande omstrukturering av
de båda varven. Två reservationer (c, mp) gick i huvudsak ut på att
ubåtsproduktionen vid Kockums Marine i Malmö borde överföras till
Karlskronavarvet.

Celsius Industrier beslutade i mars 1989 att Karlskronavarvets och
Kockums Marines verksamheter skall samordnas i en örlogsmarin
underkoncern. För närvarande pågår MBL-förhandlingar rörande denna
omorganisation. Industriminister Ivar Nordberg har redogjort för
den i sitt svar den 4 december 1989 på en interpellation (1989/90:72)
om Kockums Marine.

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att påkalla en särskild
utredning rörande struktureringen av Karlskronavarvet och Kockums
Marine, såsom begärs i motion 1989/90.N17 (m). Än mindre kan
utskottet rekommendera ett sådant mera direkt riktningsgivande uttalande
i strukturfrågan som påyrkas i motion 1989/90:N16 (mp). De
båda motionsyrkandena avstyrks alltså.

Med utgångspunkt i den information som lämnas om Nordiska Satellitaktiebolaget
(redogörelsen s. 27) begärs i motion 1989/90:N16 (mp) att
riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om bolaget. Detta
betecknas i motionen som ett förlustbolag vilket demonstrerar att
statlig entusiasm för högteknologi lätt slutar i bekymmer. Regeringen
skulle anmodas att klarlägga hur bolagets verksamhet skall antingen
kunna bli självbärande eller avvecklas.

Nordiska Satellitbolaget ingår i den organisation som svarar för
Tele-X-projektet, ett telesatellitprojekt sorn under en följd av år har
varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Senast frågor rörande

1989/90tNU17

Tele-X behandlades var våren 1989, då regeringen lämnade riksdagen
en redogörelse för ändrad inriktning av projektet (prop. 1988/89:150
bil. 11 s. 7, 1988/89:NU36 s. 11). Nordiska Satellitaktiebolaget har
bildats som ett organ — det i stadgarna föreskrivna Inköpsbolaget

— inom ramen för Nordiska Telesatellitkonsortiet, vars första projekt
var Tele-X-projektet. Bolaget har i samverkan med Svenska Rymdaktiebolaget
— vilket fungerar som det i stadgarna föreskrivna Driftbolaget
— det samlade ansvaret för genomförande av Tele-X-programmet.
Enligt den överenskommelse som ligger till grund för konsortiets
verksamhet skall Nordiska Satellitbolaget inte ha verkställande direktör
eller anställd personal. Såsom redovisades för riksdagen våren 1989
är svenska staten, efter att ha övertagit en norsk minoritetsandel,
numera ensam ägare till bolaget. Enligt vad utskottet har erfarit
föreligger förslag till ett avtal mellan staten och de båda nämnda
bolagen, innebärande bl.a. att det på sikt skall göras en översyn av
samarbetets organisation. Detta beräknas medföra att frågan om ägarskapet
till Nordiska Satellitaktiebolaget kan komma att prövas om två
å tre år. Utskottet har också fatt uppgift om att bolagets verksamhet nu
är självbärande och ger överskott.

Det anförda ger enligt utskottets mening vid handen att det inte
finns anledning för riksdagen att ta ett sådant initiativ beträffande
Nordiska Satellitaktiebolaget som påkallas i motion 1989/90:N16 (mp).
Denna avstyrks alltså i detta hänseende.

Företag under miljö- och energidepartementet

Med åberopande av den information som regeringen har lämnat om
Forsmarks Kraftgrupp AB och statens vattenfallsverk (Vattenfall) (redogörelsen
s. 21, 42 f.) föreslås i motion 1989/90.N16 (mp) att riksdagen
hos regeringen skall begära en redogörelse för den statliga kärnkraftsverksamhetens
lönsamhet. De tre senaste åren har varit förlustår
för Forsmarks Kraftgrupp, säger motionärerna, och lönsamheten är
svag också hos de kämkrafisproducerande bolag — OKG AB och
Sydsvenska Värmekraft AB — där staten icke har ägarintressen. De
tillägger att Vattenfall inte redovisar kärnkraftens lönsamhet och att
det cirkulerar många olika uppfattningar i detta ämne.

Motionärerna bygger sitt uttalande om Forsmarks Kraftgrupps ekonomiska
resultat på uppgifterna i den av regeringen lämnade redogörelsen.
Där anges resultatet före bokslutsdispositioner. Sådana har
under de tre senaste åren vidtagits i form av upplösning av lagerreserv.
I själva verket innebar 1988 års resultat efter bokslutsdispositioner och
skatt ett överskott av 15,6 milj. kr. Ett liknande positivt resultat
redovisades året före. Att bolaget inte uppvisar underskott är naturligt,
eftersom dess ägare — Vattenfall och Mellansvensk Kraftgrupp AB

— genom avtal har åtagit sig att via kraftavgjfter svara för bolagets
samtliga kostnader. Avgifterna år 1988 blev 18,8 öre per levererad
kWh mot 19,4 året före.

Vattenfall, som förvärvar huvudparten av den elkraft som produceras
vid Forsmarksverket, har enligt uppgift tillämpat ett pris av 15 å 18

1989/9ftNU17

öre per kWh vid leverans till sina avnämare, lägre för storförbrukare
inom industrin och högre för distributionsföretag. Förespråkare för
motionen har inom utskottet hävdat att detta förhållande kan tolkas
som ett belägg för att kärnkraftsproduktionen inte är lönsam.

Utskottet inskränker sig i detta sammanhang till att konstatera att de
åberopade prisförhållandena inte ger tillräcklig grund för några slutsatser
om kärnkraftens lönsamhet. Vattenfalls kostnader för producerad
elenergi växlar starkt beroende på produktionsformen, med låga kostnader
för energi från äldre vattenkraftverk och mycket höga kostnader
för toppkraft exempelvis från gasturbinanläggningar. Vattenfalls tariffer
är baserade på en sammanvägning av kostnaderna för elenergi av olika
ursprung. På motsvarande sätt gäller för övrigt att Forsmarks Kraftgrupp
på grund av skillnader i kapitalkostnad har betydligt högre
kostnader för den elenergi som produceras vid dess sist idrifttagna
reaktor än som täcks av dess pris per levererad enhet. Om en kraftanläggning
fortsätter att drivas sedan de ursprungliga investeringarna har
avskrivits kan lönsamheten öka väsentligt. En viktig bestämningsfaktor
för Vattenfalls tariffnivå är det lönsamhetskrav som staten ställer på
verket. Regeringen torde, på grund av ersättningskrav från kärnkraftsproducenterna,
få anledning att närmare belysa frågan om kärnkraftsproduktionens
lönsamhet i sin aviserade proposition år 1990 om ett
första steg i kärnkraftsawecklingen.

Med hänvisning till vad här har anförts avstyrker utskottet yrkandet
i motion 1989/90:N16 (mp) rörande en begäran till regeringen att den
skall lämna en redogörelse för den statliga kärnkraftsverksamhetens
lönsamhet.

Studsvik AB (redogörelsen s. 43) är ett centrum för såväl kärnteknik
som annan energi- och miljöteknik. Bolaget får årligen över statsbudgeten
bidrag till sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. I konsekvens
med yrkanden när anslagsfrågan senast behandlades (prop.
1988/89:100 bil. 16 s. 96 f., 1988/89:NU25 s. 69) begärs nu från miljöpartiets
sida — i motion 1989/90:16 — att riksdagen hos regeringen
skall begära en plan för avveckling av större delen av den kärntekniska
verksamheten vid Studsvik AB och en plan för bolagets fortsatta
verksamhet. Motionärerna menar att all kärnteknisk forskning vid
Studsvik som inte har direkt anknytning till kärnkraftsawecklingen
borde upphöra.

Studsvik AB:s uppgifter och verksamhet har behandlats av energiforskningsutredningen
i betänkandet (SOU 1989:48) Energiforskning
för framtiden. Detta betänkande och remissyttranden däröver ingår i
underlaget för det förslag till treårsprogram för energiforskningen som
regeringen avser att framlägga för riksdagen våren 1990.

Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen inte nu bör träffa
något beslut rörande omfattningen och inriktningen av Studsvik AB:s
verksamhet. Yrkandet härvidlag i motion 1989/90:16 (mp) avstyrks
sålunda.

1989/90:NU17

Ett sista yrkande i motion 1989/90:N16 (mp) går ut på att Svenska
Petroleum Exploration AB skall avvecklas. Detta bolag (redogörelsen s.

47) bedriver utvinning av olja och gas. Geografiskt ligger tyngdpunkten
i dess verksamhet i norska Nordsjön. Staten äger 49 % av aktiekapitalet.
Majoritetsägare är OK Petroleum AB, där staten har en ägarandel
av 24 %. Verksamheten är reglerad genom ett konsortialavtal.

Motionärerna hänvisar till att riksdagen har beslutat att utsläppen av
koldioxid inte får öka och att Förenta nationernas miljöexperter kräver
en drastisk minskning av dessa utsläpp. Under sådana förhållanden
är det, hävdar de, dålig ekonomi och närmast omoraliskt att satsa på
fortsatt borrning efter olja.

Vad motionärerna har anfört ger enligt utskottets uppfattning inte
staten skäl att ta initiativ till att Svenska Petroleum Exploration AB:s
verksamhet skall upphöra.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för de statliga företagen
att riksdagen avslår motion 1989/90:N16 yrkande 1,

res. 1 (mp)

2. beträffande tillhörighet till arbetsgivarorganisation
att riksdagen avslår motion 1989/90:N19,

3. beträffande affärsverket FFV

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:N18 och 1989/90:N20,

res. 2 (m, fp, c)

4. beträffande Celsius Industrier AB

att riksdagen avslår motion 1989/90:N16 yrkande 2 och motion
1989/90:N17,

res. 3 (m, fp, c)
res. 4 (mp)

5. beträffande Nordiska Satellitaktiebolaget

att riksdagen avslår motion 1989/90:N16 yrkande 4,

res. 5 (mp)

6. beträffande den statliga kärnkraftsverksamhetens lönsamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:N16 yrkande 3,

res. 6 (c, mp)

7. beträffande Studsvik AB

att riksdagen avslår motion 1989/90:N16 yrkande 5,

res. 7 (mp)

8. beträffande Svenska Petroleum Exploration AB
att riksdagen avslår motion 1989/90:N16 yrkande 6,

res. 8 (mp)

9. beträffande 1989 års redogörelse för de statliga företagen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1989/90:20 till handlingarna.

1989/90:NU17

Stockholm den 7 december 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s),
Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic
Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh
Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland
Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund
(s) och Sven-Åke Nygårds (s).

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för de statliga företagen
(mom. 1)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Utskottet
delar" och slutar på s. 4 med "nu sagda" bort ha följande lydelse:
Avsaknaden av en övergripande deklaration från regeringens sida
om dess syn på de statliga företagens uppgifter och verksamhet är en
allvarlig brist hos den redogörelse som nu har framlagts för riksdagen.
Som framhålls i motion 1989/90:N16 (mp) aktualiserar redogörelsen
många frågor av principiell natur, vilka emellertid under innevarande
mandatperiod inte alls har berörts av regeringen. Det är angeläget att
regeringen snarast söker bidra till ökad klarhet på detta område genom
en sådan samlad framställning som motionärerna efterlyser; detta bör
göras under innevarande riksmöte. I framtiden bör regeringen regelmässigt
kommentera viktiga utvecklingstendenser i inledningen till
den årliga redogörelsen för de statliga företagen. Riksdagen bör tillgodose
det berörda motionsyrkandet genom en anmodan till regeringen
av nu angiven innebörd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för de statliga företagen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N16 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Affärsverket FFV (mom. 3)

1989/90:NU17

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ota Eriksson (c), Nic Grönvall
(m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Roland
Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Under
sådana" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Regeringen har länge underlåtit att på allvar gripa sig an med frågan
om en lämplig företagsform för affärsverket FFV. Det står sedan
många år klart att det inte finns någon annan rationell lösning av
affärsverket FFV:s organisationsproblem än att företaget i sin helhet
överförs till aktiebolagsform. Den omständigheten att regeringen nu
tycks ha börjat ägna frågan viss uppmärksamhet utgör inget skäl för
riksdagen att avstå från en tydlig meningsyttring. Utskottet ansluter sig
sålunda till den uppfattning som uttrycks i motionerna 1989/90:N18
(m) och 1989/90:N20 (fp) och menar att regeringen bör anmodas att
med det snaraste framlägga förslag för riksdagen om att affärsverket
FFV skall ombildas till aktiebolag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande affärsverket FFV
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N18 och
1989/90:N20 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

3. Celsius Industrier AB (mom. 4)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall
(m). Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Roland
Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Alldeles oavsett sin ställning som ägare till Karlskronavarvet och
Kockums Marine har staten som beställare av försvarsmateriel ett
uppenbart intresse av att de strukturfrågor som rör dessa bolag får en
gynnsam lösning. Regeringen bör pröva denna fråga. Mycket talar för
att Celsiuskoncernen numera, när dess verksamhet till största delen
ligger inom andra branscher än varvsindustrin, inte är något lämpligt
hemvist för de båda nämnda företagen. En allmän strävan bör, såsom
ofta har framhållits, vara att staten successivt skall avveckla mycket
stora delar av sin affärsverksamhet. Utskottet tillstyrker sålunda motion
1989/90:N17 (m). Även det aktuella yrkandet i motion 1989/90:
N16 (mp) blir väsentligen tillgodosett genom ett beslut enligt detta
förslag; utskottet vill emellertid markera att det inte finns någon
anledning att såsom där görs utesluta möjligheten av att de båda
nämnda dotterbolagen inte skulle behållas i statlig ägo.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande Celsius Industrier AB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N17 och med anledning
av motion 1989/90:N16 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Celsius Industrier AB (mom. 4)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Alldeles oavsett sin ställning som ägare till Karlskronavarvet och
Kockums Marine har staten som beställare av försvarsmateriel ett
uppenbart intresse av att de strukturfrågor som rör dessa bolag får en
gynnsam lösning. Mycket talar för att Celsiuskoncernen numera, när
dess verksamhet till största delen ligger inom andra branscher än
varvsindustrin, inte är något lämpligt hemvist för de båda nämnda
företagen. Dessa borde i stället, såsom förordas i motion 1989/90:N16
(mp), direkt underställas industridepartementet på samma sätt som
affärsverket FFV. Resten av Celsiuskoncernen borde sedan säljas ut,
med iakttagande av de restriktioner med hänsyn till sysselsättning och
ekonomisk demokrati som motionärerna anger. Regeringen bör anmodas
att föranstalta om sådana strukturförändringar som här nämnts.
Genom ett beslut enligt detta förslag skulle även motion 1989/90:N17
(m) bli tillgodosedd i väsentlig del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande Celsius Industrier AB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N16 yrkande 2 och
med anledning av motion 1989/90:N17 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Nordiska Satellitaktiebolaget (mom. 5)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Det
anförda" och slutar med "detta hänseende" bort ha följande lydelse:

När riksdagen våren 1989 behandlade den information som regeringen
hade lämnat om Tele-X-projektets aktuella läge begärdes från
miljöpartiets sida att regeringen skulle anmodas återkomma till riksdagen
med en redovisning rörande projektets ekonomi m.m. Önskemålet
om en sådan redovisning kvarstår. Det i motion 1989/90:N16 (mp)
framställda yrkandet om att regeringen skall anmodas att lämna ett
klarläggande besked rörande Nordiska Satellitaktiebolagets verksamhet
ligger i linje med detta tidigare önskemål. Utskottet tillstyrker motionen
i denna del.

1989/90: NU 17

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Nordiska Satellitaktiebolaget

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N16 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Den statliga kärnkraftsverksamhetens lönsamhet
(mom. 6)

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
inskränker" och slutar med "kärnkraftsverksamhetens lönsamhet"
bort ha följande lydelse:

Det anförda ger vid handen att det är angeläget att regeringen låter
utarbeta en ingående redogörelse för den statliga kärnkraftsproduktionens
lönsamhet. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.
Utskottet tillstyrker sålunda det nu berörda yrkandet i motion
1989/90:N16 (mp).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande den statliga kärnkraftsverksamhetens lönsamhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N16 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Studsvik AB (mom. 7)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Med
hänsyn" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter och förslag rörande Studsvik
AB:s verksamhet som framförs i motion 1989/90:N16 (mp). Det synes
väl motiverat att riksdagen med sikte på regeringens arbete med det
kommande förslaget till energiforskningsprogram redan nu klargör att
den kärntekniska forskning vid Studsvik som inte har anknytning till
kärnkraftsawecklingen bör upphöra.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Studsvik AB

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N16 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Svenska Petroleum Exploration AB (mom. 8)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Vad
motionärerna" och slutar med "skall upphöra" bort ha följande lydelse: Utskottet

delar den uppfattning beträffande Svenska Petroleum Exploration
AB som kommer till uttryck i motion 1989/90:N16 (mp). En
minskad oljeprospektering leder på sikt till att oljeanvändningen mins -

1989/90:NU17

kar. Hotet från växthuseffekten gör att man inte skall söka i snabb takt
exploatera alla oljefyndigheter som kan påträffas. Miljöbelastningen på
haven genom oljehanteringen där är ett ytterligare argument mot den
verksamhet som det är fråga om. Sveriges ansvar för vår globala
framtid talar för att vi skall upphöra med oljeprospektering. Denna
bör följaktligen upphöra och Svenska Petroleum Exploration AB
avvecklas. Regeringen bör ta initiativ i detta syfte.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Svenska Petroleum Exploration AB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N16 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Nordiska Satellitaktiebolaget (mom. 5)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall
(m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Roland
Larsson (c) anför:

Vi anser att Tele-X-satelliten bör bjudas ut på den privata marknaden.
Statens insatser för rymdverksamhet bör inriktas på stöd till sådant
forsknings- och utvecklingsarbete som står långt från kommersiellt
utnyttjande men har stor betydelse för svensk industris framtida konkurrensmöjligheter.

1989/90: NU 17

Innehåll 1989/90:NU17

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 2

Inledning 2

Allmänna riktlinjer för de statliga företagen 2

Tillhörighet till arbetsgivarorganisation 4

Företag under industridepartementet 5

Företag under miljö- och energidepartementet 7

Hemställan 9

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för de statliga företagen (mp) 10

2. Affärsverket FFV (m, fp, c) 10

3. Celsius Industrier AB (m, fp, c) 11

4. Celsius Industrier AB (mp) 12

5. Nordiska Satellitaktiebolaget (mp) 12

6. Den statliga kärnkraftsverksamhetens lönsamhet (c, mp) . . 13

7. Studsvik AB (mp) 13

8. Svenska Petroleum Exploration AB (mp) 13

Särskilt yttrande

Nordiska Satellitaktiebolaget (m, fp, c) 14

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989