Skatteutskottets betänkande
1988/89:SkU38

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

1988/89

SkU38

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om begränsning av
skatteuttaget i vissa fall för enmansdödsbo om beskattning skall ske av medel
på skogskonto m.m. på grund av att dödsboet har upplösts. Samtidigt
avstyrker utskottet en m- och en c-motion som väckts med anledning av
propositionen. Vidare avstyrker utskottet ett antal under den allmänna
motionstiden väckta motioner om bl.a. skogskonto, skogsavgift och kostnader
för anläggande av skogsbilvägar.

Reservationer har avgivits av m beträffande nedsättningens storlek och av
c och mp i fråga om en övertaganderätt för efterlevande make. Därutöver har
skilda reservationer avgivits av m och fp beträffande en förlängning av
skogskontotiden och av m och c rörande skogsvårdsavgiften. Vidare har mp
avgivit reservationer i fråga om skatteavdrag vid skogsavverkning och en
obligatorisk avsättning för inköp av naturskog. Slutligen har m och c
gemensamt reserverat sig beträffande skogsbilvägar m.m. M och fp har var
och en avgivit ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1988/89:141 att
riksdagen antar nedan angivna vid propositionen fogade lagförslag.

I propositionen föreslås att skatteuttaget skall begränsas om ett dödsbo,
där den efterlevande maken är ensam dödsbodelägare (enmansdödsbo), har
upplösts och beskattning skall ske av medel på skogskonto, skogsskadekonto,
upphovsmannakonto eller uppfinnarkonto. Enligt förslaget skall belopp
som skall tas upp till beskattning sättas ned med en fjärdedel. Bestämmelserna
föreslås gälla också i fråga om avsättningar till allmän investeringsreserv
och fond för återanskaffning av fastighet.

Den föreslagna lagstiftningen tar sikte på att lindra beskattningskonsekvenserna
i vissa fall av de nyligen genomförda lagändringarna på familjerättens
område. Dessa lagändringar medför bl.a. att efterlevande make och
gemensamma bröstarvingar normalt inte kan behålla dödsboet efter den
avlidne och inom ramen för detta under ett antal år avveckla den dödes
kontomedel och avsättningar.

1 Riksdagen 1988189. ösaml. Nr38

Den nya lagen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1989 och
tillämpas första gången vid 1989 års taxering. Bestämmelserna föreslås gälla i
de fall dödsfallet inträffat efter utgången av år 1987 och boet upplösts före
utgången av år 1990.

Lagförslagen har följande lydelse.

1988/89:SkU38

Propositionens lagförslag

1988/89:SkU38

Förslag till
Lag om beskattning av dödsbos skogskontomedel m.m. i vissa
fall

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller medel som satts in på konto enligt skogskontolagen
(1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto eller lagen (1982:2)
om uppfinnarkonto. Lagen gäller också avsättningar som skett enligt lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv eller lagen (1967:752) om avdrag
vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet.

2 § Om belopp som avses i 1 § skall tas upp som intäkt eller återföras till
beskattning på grund av att ett dödsbo har upplösts, skall beloppet sättas ned
med en fjärdedel vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller
rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt under förutsättning att

1. den avlidnes efterlevande make har varit ensam dödsbodelägare under
den tid dödsboet fanns,

2. dödsfallet har inträffat efter 1987 års utgång och boet har upplösts före
utgången av år 1990 samt

3. den avlidne och den efterlevande maken vid tidpunkten för dödsfallet
hade en eller flera gemensamma bröstarvingar.

Är det fråga om en insättning eller en avsättning för vilken dödsboet har
medgetts uppskov eller avdrag, skall nedsättning enligt första stycket inte
ske.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid 1989
års taxering.

Motionerna

1988/89:SkU38

Motioner väckta med anledning av propositionen

1988/89:Sk59 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
den i propositionen föreslagna nedsättningen fastställs till hälften av det
belopp som skall tas upp till beskattning.

1988/89:Sk60 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
komplettera förslaget till lag om beskattning av dödsbos skogskontomedel
m.m. i vissa fall med rätt för efterlevande make att överta medel på
skogskonto m.m. i det fall vederbörande övertar fastigheten eller rörelsen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1989

1988/89:Sk305 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas
att riksdagen beslutar avveckla skogsvårdsavgiften.

1988/89:Sk308 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
avskaffa skogsvårdsavgiften från och med den 1 juli 1989.

1988/89:Sk336 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avveckla
skogsvårdsavgiften.

1988/89:Sk364 av Charlotte Branting och Bengt Harding Olson (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skogsvårdsavgiften radikalt sänks så att den endast motsvaras
av kostnader för en övergripande tillsyn.

1988/89:Sk366 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas att de svenska skogsföretagen
åläggs att under de närmaste fem åren avsätta 300 milj. kr. per år, eller
totalt 1 500 milj. kr., till ett särskilt konto som disponeras av naturvårdsverket
för inköp av skogsområden i Sverige.

1988/89:Sk370 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
förlängning av skogskontotiden från 10 år till dess att en sänkning av
marginalskatterna i enlighet med vad som anges i motionen genomförts fullt
ut.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo310.

1988/89:Sk391 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen utreder konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel
i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:Sk396 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften sänks från 0,8 till 0,3 % den
1 juli 1989,

2. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften helt slopas den 1 juli 1990.

1988/89:Sk425 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften skall vara 0,3 % från och
med den 1 juli 1989 samt att den helt slopas från den 1 juli 1990,

2. att riksdagen beslutar att förlänga avsättningstiden för skogskonto till 15
år samt att permanenta nuvarande regler,

3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag i anledning av vad
som i motionen anförts om de nya arvsreglerna.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo317.

1988/89:Sk437 av Eva Goés (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteavdrag för småskogsägare
vid skogsavverkning.

1988/89:Sk439 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om inrättande av ett fastighetsbundet skogskonto utan
tidsbegränsning.

1988/89:Sk461 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att skogsvårdsavgiften upphör från den 1 juli 1989.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo324.

1988/89:Jo317 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari - såvitt nu är ifråga -yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kostnader för
byggande av skogsbilvägar m.m. samt investeringar i skogsdikning är direkt
avdragsgilla.

1988/89: Jo324 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari - såvitt nu är ifråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskrivningsregler för investeringar i skogsbilvägar.

Utskottet

Beskattning av kontomedel m.m. vid upplösning av
enmansdödsbo

Den i propositionen föreslagna lagstiftningen syftar till att på ett schablonartat
sätt lindra beskattningskonsekvenserna av vissa nyligen genomförda
lagändringar på familjerättens område. Dessa lagändringar innebär normalt
att en efterlevande make i motsats till tidigare blir ensam dödsbodelägare
även om makarna har gemensamma barn. Detta medför att dödsboförvaltningen
upphör efter kort tid och att man inte kan behålla dödsboet under ett
antal år och inom ramen för detta avveckla den dödes skogskontomedel.
Riksdagen har på förslag av skatteutskottet begärt att regeringen lägger fram
förslag till ändringar i skattelagstiftningen som eliminerar de ej avsedda
effekter av familjerättsreformen som en omedelbar beskattning av skogskontona
innebär.

I propositionen föreslås en ny lag som går ut på att skatteuttaget i den
angivna situationen skall begränsas genom att det belopp som skall tas upp
till beskattning sätts ned med en fjärdedel. Även i fråga om vissa andra
konton samt i fråga om avsättningar till allmän investeringsreserv och fond
för återanskaffning av fastighet, där enligt propositionen likartade effekter
kan uppstå, föreslås motsvarande lösningar. Den nya lagen skall enligt
förslaget träda i kraft vid halvårsskiftet och tillämpas första gången redan vid

1988/89:SkU38

1* Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr38

årets taxering. På grund av den planerade inkomstskattereformen föreslås
vidare att bestämmelserna får en tidsmässigt begränsad giltighet.

I motion Sk425 (yrkande 3) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) begärs - med
hänvisning till motivering i motion Jo317 - förslag som går ut på att tidigare
regler beträffande upplösning av bl.a. skogskonto i samband med dödsfall
bör gälla även i fortsättningen. Motionärernas syfte torde vara att återställa
den beskattningssituation i vilken ett dödsbo tidigare befann sig och att införa
en beskattningsordning som innebär att skogskontomedel m.m. i den
aktuella situationen skall beskattas som om boet fanns kvar.

Redan av praktiska skäl avvisas i propositionen en utformning av
beskattningsreglerna som innebär att man i skattesammanhang skulle hålla
sig med ett annat dödsbobegrepp än det som gäller i civilrätten, bl.a. därför
att en sådan beskattningsordning ansetts onödigt tekniskt komplicerad.
Utskottet instämmer i denna uppfattning och tillstyrker därför förslaget i
propositionen om en schablonmässig begränsning av det belopp som skall tas
upp eller återföras till beskattning vid upplösning av enmansdödsbo. Vidare
avstyrker utskottet motion Sk425 i nu behandlad del.

Enligt motion Sk59 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör reduktionen av det belopp
som skall tas upp till beskattning i de fall som nämns i propositionen vara
större än en fjärdedel. Motionärerna föreslår att beloppet skall sättas ned
med hälften.

Utskottet finner att regeringens förslag i detta hänseende utgör en rimlig
och väl underbyggd avvägning. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen
även såvitt nu är i fråga och avstyrker motion Sk59.

I motion Sk60 av Görel Thurdin m.fl. (c) föreslås att riksdagen beslutar
komplettera förslaget med en rätt för efterlevande make att överta de
ifrågavarande kontona samt den aktuella reserven och fonden om vederbörande
övertar fastigheten eller rörelsen och avser att driva verksamheten
vidare.

Utskottet utgår ifrån att motionärerna avser att ett övertagande skall
kunna ske som ett alternativ till att kontot eller avsättningen i samband med
att dödsboet upplöses tas upp som intäkt till ett reducerat belopp och
beskattas. Redan denna valmöjlighet innebär dock att de speciella dödsbon
som det nu är fråga om favoriseras i vidare mån än som utskottet avsett med
sina tidigare uttalanden. En sådan ordning framstår också som synnerligen
orättvis i jämförelse med t. ex. de fall då gemensamma bröstarvingar inte
finns och ett övertagande därför inte skulle kunna ske.

Gällande ordning i fråga om skogskonton bör ses mot bakgrund av syftet
med dessa konton, nämligen att möjliggöra en inkomstutjämning mellan
skilda beskattningsår för skattskyldiga som betalar skatt enligt en progressiv
skatteskala, dvs. fysiska personer och dödsbon. Kontona är således avsedda
att användas för att omfördela beskattningen mellan skilda beskattningsår
för en och samma individ. Avsikten har däremot inte varit att beskattningen
av skogsinkomsten skall kunna flyttas över till en annan person, inte ens till
den skattskyldiges make. Vad nu anförts gäller i princip också de avsättningar
som här behandlas.

Till det sagda kommer att den beskattningsordning som föreslås av

1988/89:SkU38

motionärerna är behäftad med svårlösta tekniska komplikationer och
erfordrar en vidlyftig detaljreglering av en rad olika frågor - utskottet tänker
bl.a. på sådana frågor som de olika förvärvsgrunder som bör kunna leda till
ett övertagande, möjligheterna till bankbyte, samordning med tidigare egna
konton, den skattemässiga behandlingen efter övertagandet m.m. Om man
skall införa en ordning som dessutom innebär restaurering av de konton som
redan har upplösts efter ikraftträdandet av de nya arvsreglerna uppstår
ytterligare svårlösta komplikationer. Det kan framhållas att den valda
lösningen med en schablon som kan tillämpas redan vid årets taxering
innebär den enligt utskottets mening enklaste metoden att tillgodose även
denna kategori.

I detta sammanhang vill utskottet vidare framhålla att de nya familje- och
arvsrättsbestämmelserna är av dispositiv karaktär. Beskattningen styrs i
själva verket nu liksom tidigare i stor utsträckning av den avlidnes och de
efterlevandens egna önskemål om hur kvarlåtenskapen skall fördelas. Om
den avlidne efterlämnar make och barn kommer det fortfarande att vara
vanligt att dödsbon av samma karaktär som tidigare uppstår. Detta kan ske
antingen den avlidne under sin livstid gjort testamentariska förordnanden
eller om den efterlevande maken avstår helt eller delvis från sitt arv.

Till saken hör enligt utskottets uppfattning också det omfattande utredningsarbete
på inkomst- och företagsbeskattningens område som nu är inne i
sitt slutskede och som bl.a. syftar till att bredda skattebaserna och sänka
marginalskatterna. Mot bakgrund av den planerade skattereformen, som
bl.a. kan komma att innebära att behovet av skatteutjämnande konton och
avsättningar minskar, har förslaget i propositionen tidsbegränsats, och
utskottet konstaterar att det råder enighet bakom en sådan utformning av
reglerna. Också den kompletterande övertaganderätt som motionärerna
förespråkar bör därför tidsbegänsas. En övertaganderätt med så kort
giltighet förefaller dock utskottet som en mindre lyckad ordning.

Av det anförda framgår att utskottet inte är berett att ställa sig bakom det
förslag som läggs fram i motion Sk60. Utskottet avstyrker därför motionen.

Även i övriga delar saknar utskottet anledning till erinran mot det förslag
som läggs fram i propositionen. Utskottet tillstyrker således propositionen
även i dessa delar.

Ett fastighetsbundet skogskonto

I motion Sk439 av Göthe Knutson (m) begärs förslag om inrättande av ett
skogskonto som vid ägarövergångar följer fastigheten och inte är tidsbegränsat.
Ett konto av detta slag skulle enligt motionären innebära många olika
fördelar för skogsnäringen.

Det förslag som läggs fram i motionen innebär att skogskontoinstitutet ges
ett helt annat syfte än vad det hittills haft. Tanken har tidigare övervägts av
virkesförsörjningsutredningen, som dock i betänkandet (SOU 1981:81)
Skogsindustrins virkesförsörjning s. 190 framhöll att en sådan ordning skulle
medföra alltför stora principiella och tekniska komplikationer. Utskottet vill
dessutom erinra om att kommittén (Fi 1985:06) med uppdrag att göra en
översyn av företagsbeskattningen (URF) enligt vad utskottet erfarit kommer

1988/89:SkU38

att se över skogskontosystemet. Kommittén kommer att lägga fram sitt
slutbetänkande till sommaren, och utskottet anser att man bör avvakta med
ett ställningstagande till en så genomgripande förändring av skogskontoinstitutet
som motionärerna föreslagit till dess att detta betänkande föreligger.
Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk439.

Förlängning av skogskontotiden m.m.

Enligt gällande bestämmelser medges uppskov med beskattningen vid
insättning på skogskonto i högst tio år. Normalt medges uppskov med högst
60 % av köpeskillingen för sålda rotposter och med 40 % av köpeskillingen
för leveransvirke och saluvärdet av uttag för förädling i egen rörelse. I fall då
avverkning måst tidigareläggas på grund av skogsskador gäller i stället
normalt en högsta insättningsnivå om 80 resp. 50 %. Vid 1987-1992 års
taxeringar gäller dock en tillfällig utvidgning av reglerna, 90 resp. 70 %.

I motion Sk425 (yrkande 2) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkas- med
hänvisning till motivering i motion Jo317 - att uppskovstiden förlängs till 15
år och att de nuvarande tillfälliga uppskovsreglerna permanentas. Enligt
motionärerna har avverkningsbenägenheten påverkats positivt av de speciella
regler som temporärt införts. Bengt Westerberg m.fl. (fp) föreslår i
motion Sk370 - med hänvisning till motivering i motion Jo310 - en
förlängning av uppskovstiden för skogskonto till dess att marginalskatterna
sänkts till 50 %. Motionärerna åberopar att tioårsperioden inte räcker till för
en ordnad avveckling av skogskontot och att kontot därför kan få en
avverkningshämmande effekt.

I samband med att utskottet i höstas tillstyrkte en utsträckning av de
temporära insättningsreglerna från 1989 till 1992 års taxering avstyrkte
utskottet ett förslag om att permanenta reglerna. Vidare fann utskottet ingen
anledning att förlänga den nuvarande löptiden på 10 år. Någon omständighet
som föranleder utskottet att nu ändra uppfattning i dessa frågor har inte
förebringats i motionerna. Även beträffande frågorna om i vilken omfattning
och hur länge uppskov bör medges bör emellertid enligt utskottets mening
ställning inte tas nu utan resultatet av URF:s översyn av bestämmelserna om
skogskontot avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion Sk370 och motion
Sk425 i denna del.

Användningen av skogskontomedel

I motion Sk391 av Kjell Ericsson m.fl. (c) begärs en utredning om att införa
en möjlighet att utan beskattning ta ut och använda skogskontomedel till
investeringar i nya näringsgrenar i den kommun där medlen förvärvats.

Enligt utskottets uppfattning är syftet med motionen huvudsakligen
näringspolitiskt och således helt främmande för skogskontoinstitutet i dess
nuvarande utformning. Gällande regler innehåller inte några begränsningar
rörande användningen av medel som innestår på skogskonto. Belopp som tas
ut från kontot skall tas upp till beskattning, och i den mån den skattskyldige
använder medlen till att betala avdragsgilla kostnader medges avdrag i vanlig
ordning. Utskottet vill framhålla att ett nytt omedelbart avdrag för investeringskostnader
skulle strida mot såväl grundläggande principer för beskatt -

1988/89 :SkU38

ningen som pågående utredningsansträngningar att bredda skattebasen bl.a.
genom att minska avdragsmöjligheterna både för enskilda fysiska personer
och företag. Även i fråga om en sådan förändring av skogskontoinstitutets
inriktning som föreslås i motionen bör enligt utskottets uppfattning ett
ställningstagande anstå till dess att resultatet av URF:s tidigare nämnda
överväganden föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk391.

Skatteavdrag vid skogsavverkning

I motion Sk437 av Eva Goés (mp) föreslås ett skatteavdrag på 10 000 kr. vid
försäljning av virke. Enligt motionären skulle en sådan ordning stimulera
ägarna av mindre skogsbestånd att avverka och dessutom ligga i linje med
reglerna om skattefrihet för vissa intäkter av försäljning av bär och svamp
samt kottar.

Även det nu föreslagna avdraget strider enligt utskottets uppfattning mot
inriktningen att få till stånd ett skattesystem med lägre skattesatser, bredare
skattebas och färre undantagsbestämmelser. Kommittén (Fi 1987:07) med
uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet arbetar efter dessa
riktlinjer och kommer inom kort att lägga fram ett betänkande. I avvaktan
härpå finns enligt utskottet ingen anledning att överväga ytterligare undantag
från beskattningen. Utskottet avstyrker därför motion Sk437.

Skogsvårdsavgiften

Enligt gällande bestämmelser utgår skogsvårdsavgift med 0,8 % av en
fastighets taxerade skogsbruksvärde. Den nuvarande avgiftsnivån fastställdes
1983 och gäller sedan 1986 års taxering (prop. 1983/84:40 bil. 7 punkt 4,
SkU 12).

I ett flertal motioner yrkas antingen en omedelbar eller en successiv
avveckling av skogsvårdsavgiften. Genomgående åberopas att avgiften
innebär ett kraftigt överuttag med hänsyn till de ändamål som den är avsedd
att finansiera, att den således i allt väsentligt har karaktär av skatt och att den
av de berörda upplevs som djupt orättvis.

1 motionerna Sk305 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c),
Sk336 av Kjell Ericsson (c), Sk308 av Agne Hansson m.fl. (c) och Sk461 av
Karl-Erik Olsson m.fl. (c) - vari hänvisas till motivering i motion Jo324 -yrkas av anförda skäl avveckling av skogsvårdsavgiften, i de två sistnämnda
motionerna fr.o.m. den 1 juli 1989.1 motionerna Sk396 (yrkandena 1 och 2)
av Ewy Möller och Bertil Danielsson (båda m) och Sk425 (yrkande 1) av Sven
Eric Lorentzon m.fl. (m) begärs - den sistnämnda med hänvisning till
motivering i motion Jo317 - att skogsvårdsavgiften sänks till 0,3 % den 1 juli
1989 och slopas den 1 juli 1990. I motion Sk364 av Charlotte Branting och
Bengt Harding Olson (båda fp) föreslås en sänkning av skogsvårdsavgiften
till att motsvara kostnaderna för en övergripande tillsyn av skogen.

Mot bakgrund av uppfattningen att skogsbruket i princip bör vara
självfinansierat och att skogsvårdsavgiften skall ses som skogsägarnas bidrag
till de allmänna insatserna i vid mening för skogsbruket har utskottet tidigare
vid upprepade tillfällen avstyrkt likartade motionsyrkanden. Utskottet

1988/89:SkU38

vidhåller denna uppfattning och vill dessutom - liksom tidigare - betona att
det nuvarande avgiftsuttaget, med tanke på de anslag som utgår för skogliga
åtgärder av olika slag, framstår som väl avvägt. Därtill kommer att avgiften,
som är avdragsgill vid taxeringen, enligt utskottets bedömning torde ha
begränsad ekonomisk betydelse för de flesta skogsägarna. Utskottet avstyrker
således samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Obligatorisk avsättning för inköp av naturskog

I motion Sk366 av Roy Ottosson (mp) begärs ett åläggande för skogsföretagen
att avsätta 1 500 milj. kr. under 5 år till ett konto som disponeras av
naturvårdsverket för inköp av värdefulla skogsområden. Syftet är att den
svenska skogsnäringen, för vilken enligt motionären vinstnivån nu och under
de närmaste åren kan beräknas bli hög, skall ta ett ökat ansvar för
verksamhetens negativa påverkan på naturvården.

Den pålaga som föreslås i motionen har enligt utskottets uppfattning
karaktär av specialdestinerad skatt, och utskottet har tidigare tagit avstånd
från tanken att införa nya sådana skatter. Utskottet finner ingen anledning
att frångå sin principiella mening i det fall motionären tagit upp utan anser att
anslaget till naturvårdsverket även i fortsättningen och även för de ändamål
motionären nämner bör prövas efter normala budgetmässiga principer.
Utskottet vill vidare framhålla att riksdagen för nästa budgetår anvisat ett
anslag med 100 milj. kr. för att bevara urskogsområden för framtiden. Detta
innebär att anslaget, mot bakgrund av att många urskogar nu hotas av
avverkning och därför kräver omedelbara insatser för skydd och bevarande,
höjts med 40 milj. kr. mer än vad naturvårdsverket begärt (prop. 1988/89:100
bil. 16 s. 36-38, JoU 13).

Utskottet anser således att det problem motionären tagit upp bör angripas
på annat sätt än genom en sådan specialdestinerad skatt som motionären
föreslagit. Utskottet noterar dessutom att statsmakterna redan uppmärksammat
problemet och vidtagit åtgärder. Utskottet avstyrker följaktligen
motion Sk366.

Skogsbilvägar m. m.

Markanläggningar får enligt gällande regler skrivas av med 5 % av tre
fjärdedelar av anskaffningsvärdet. Värdeminskningen av skogsvägar och
täckdiken beräknas dock till 10 % av hela anskaffningsvärdet. Tillfälliga
markanläggningar får skrivas av omgående. Omedelbar avdragsrätt föreligger
även för alla kostnader för dikning som främjar skogsbruket. Reglerna
härom fick sin nu angivna utformning 1982 med verkan fr. o. m. 1984 års
taxering (prop. 1981/82:182, SkU 68).

I motion Jo317 (yrkande 8) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) begärs förslag
om införande av omedelbart avdrag för kostnader för byggande av skogsbilvägar
och investeringar i skogsdikning. Vidare begär Karl Erik Olsson m.fl.
(c) i motion Jo324 (yrkande 8) ett uttalande om att större delen av
byggkostnaderna för skogsbilvägar skall anses omedelbart avdragsgilla. En
förbättring av avdragsmöjligheterna i samband med byggandet av skogsvä -

1988/89:SkU38

gar skulle enligt motionärerna kunna få en positiv effekt på skogsavverkningen.

Utskottet vill nu liksom tidigare betona att kostnaderna för skogsdikning
redan får dras av omgående och att avdragsreglerna för skogsbilvägar är
väsentligt gynnsammare än de som i allmänhet gäller för markanläggningar.
Redan den nuvarande utformningen innebär ett visst avsteg från de generella
principer som annars gäller vid beskattningen. Att utsträcka avdragsrätten
ytterligare för de ifrågavarande vägkostnaderna bör emellertid enligt utskottets
mening inte komma i fråga. Utskottet avstyrker således motionerna
Jo317 och Jo324 i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande metoden för beskattning av skogskontomedel m.m.
vid upplösning av enmansdödsbo i vissa fall

att riksdagen bifaller proposition 1988/89:141 i denna del och avslår
motion 1988/89 :Sk425 yrkande 3,

2. beträffande nedsättningens storlek

att riksdagen bifaller proposition 1988/89:141 i denna del och avslår
motion 1988/89:Sk59,

3. beträffande en övertaganderätt för efterlevande make
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk60,

4. beträffande ett fastighetsbundet skogskonto
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk439,

5. beträffande en förlängning av skogskontotiden m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk370 och 1988/89:Sk425
yrkande 2,

6. beträffande användningen av skogskontomedel
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk391,

7. beträffande skatteavdrag vid skogsavverkning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk437,

8. beträffande en avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk305, 1988/89:Sk308, 1988/
89:Sk336, 1988/89:Sk364, 1988/89:Sk396 yrkandena 1 och 2, 1988/
89:Sk425 yrkande 1 samt 1988/89:Sk461,

9. beträffande en obligatorisk avsättning för inköp av naturskog
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk366,

10. beträffande skogsbilvägar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo317 yrkande 8 och 1988/
89:Jo324 yrkande 8,

11. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
det vid proposition 1988/89:141 fogade förslaget till lag om beskattning
av dödsbos skogskontomedel m.m. i vissa fall.

1988/89:SkU38

Stockholm den 16 maj 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m). Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s),
Hugo Hegeland (m). Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m). Rolf
Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk). Gösta Lyngå (mp). Kjell Nordström
(s), Sven-Erik Alkemark (s). Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Lisbeth
Staaf-Igelström (s).

Reservationer

1. Nedsättningens storlek m.m. (mom. 2 och 11 i motsvarande
del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion Sk59” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den kritiska inställning till förslaget i propositionen som
framförs i motion Sk59. Enligt utskottets mening tillfredsställer förslaget inte
utskottets två gånger upprepade begäran om förslag som undanröjer de
negativa verkningar för enmansdödsbo som följde av den reform av
familjerätten och arvsrätten som trädde i kraft den 1 januari 1988. Utskottet
har särskilt pekat på situationen för den efterlevande make som i kraft av den
nya arvsregeln haft att överta en jordbruksfastighet och på de negativa
följder för driften som följer av att skogskontomedel omedelbart beskattas.
Finansministern har emellertid inte tagit hänsyn till att kontoavsättningar av
det slag som avses i propositionen ofta föranleds av ett behov av att reservera
medel för framtida investeringar eller, exempelvis, av skogsvårdsåtgärder.

Helst hade utskottet velat föreslå riksdagen att begära nytt förslag av
regeringen i syfte att lösa problemet med reserveringar för framtida
kostnader och för investeringar genom uppskjuten beskattning. Med tanke
på att skattereglerna skall tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1988 bör
emellertid de nya skattereglerna antas före sommaruppehållet, eftersom
regeringen inte torde hinna lägga fram något nytt förslag på denna korta tid.
Utskottet har därför trots allt stannat för att tillstyrka propositionen med den
ändring som föreslås i motion Sk59, nämligen att det belopp som skall tas upp
till beskattning under de i propositionen angivna förutsättningarna sätts ned
till hälften.

1988/89:SkU38

dels att moment 2 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

2. beträffande nedsättningens storlek
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk59 och med avslag på
proposition 1988/89:141 i denna del beslutar att storleken på nedsättningen
skall vara hälften av det belopp som tas upp till beskattning,

11. beträffande lagförslaget såvitt avser nedsättningens storlek
att riksdagen antar det vid proposition 1988/89:141 fogade förslaget till
lag om beskattning av dödsbos skogskontomedel m.m. i vissa fall med
den ändringen att 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

2 §

Om belopp som avses i 1 § skall tas
upp som intäkt eller återinföras till
beskattning på grund av att ett dödsbo
har upplösts, skall beloppet sättas
ned med en fjärdedel vid beräkning
av nettointäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
under förutsättning att

1. den avlidnes efterlevande make
har varit ensam dödsbodelägare under
den tid dödsboet fanns,

2. dödsfallet har inträffat efter
1987 års utgång och boet har upplösts
före utgången av år 1990 samt

3. den avlidne och den efterlevande
maken vid tidpunkten för dödsfallet
hade en eller flera gemensamma
bröstarvingar.

Är det

Om belopp som avses i 1 § skall tas
upp som intäkt eller återinföras till
beskattning på grund av att ett dödsbo
har upplösts, skall beloppet sättas
ned med hälften vid beräkning av
nettointäkt av jordbruksfastighet eller
rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt under förutsättning
att

1. den avlidnes efterlevande make
har varit ensam dödsbodelägare under
den tid dödsboet fanns,

2. dödsfallet har inträffat efter
1987 års utgång och boet har upplösts
före utgången av år 1990 samt

3. den avlidne och den efterlevande
maken vid tidpunkten för dödsfallet
hade en eller flera gemensamma
bröstarvingar.

inte ske.

2. En övertaganderätt för efterlevande make (mom. 3)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
utgår” och på s. 7 slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att propositionen på de punkter som påtalas i motion Sk60 är
behäftad med oacceptabla svagheter och att den inte tillgodoser riksdagens
på skatteutskottets initiativ framställda begäran om förslag. Utskottet vill
härvid betona situationen för den efterlevande make som i kraft av de nya
arvsreglerna haft att överta en jordbruksfastighet och de negativa följder för
driften som uppkommer därigenom att skogskontomedel omedelbart tas upp
till beskattning. En omedelbar beskattning av skogskontomedel kan leda till
att två makars planerade inkomstutjämning eller skogskontosparande före
förväntade omkostnader i jordbruket går om intet, inte bara till följd av den

1988/89:SkU38

ena makens död utan också på grund av de skattemässiga effekterna av
familjerättsreformen vars syfte just är att stärka den efterlevande makens
ställning.

Även i fråga om investeringsreserver framstår den beskattningsändring
som föreslås i propositionen som otillräcklig. Som framhålls i motionen leder
med förslaget i propositionen en makes bortgång till att de avsättningar som
den bortgångne - i praktiken makarna tillsammans i många fall - gjort för
framtida investeringar i sitt jordbruk eller sin rörelse måste upplösas i stället
för att kvarstå till dess det är möjligt och lämpligt att genomföra den avsedda
investeringen.

Motsvarande synpunkter kan läggas på övriga i propositionen behandlade
avsättningar. Till bilden hör även att det är möjligt att åstadkomma ett
dödsbo även i det fall makarna endast har gemensamma barn, antingen
genom universellt testamentariskt förordnande till barnen av den döde under
hennes eller hans livstid eller genom att den efterlevande maken avstår från
en andel av arvet till förmån för barnen. Man kan alltså med mer eller mindre
konstlade medel åstadkomma ett dödsbo. Det är enligt utskottets mening
knappast lämpligt att ha beskattningsregler som i vissa fall framtvingar
dispositioner som inte motiveras av annat än skattehänsyn och som resulterar
i egendomsförhållanden som strider mot de grundläggande syftena med
familjerättsreformen.

Det anförda leder enligt utskottets uppfattning till slutsatsen att man bör
komplettera den i propositionen föreslagna nedsättningen med en rätt för
den efterlevande maken att överta de i propositionen nämnda kontona m.m.
utan att beskattning sker. En sådan ordning bör gälla retroaktivt fr.o.m. årets
taxering. Utskottet tvingas dessvärre konstatera att tiden inte medger
utformning av erforderlig lagtext före riksdagens sommaruppehåll. Utskottet
anser därför att riksdagen bör begära att regeringen snabbt lägger fram ett
förslag som är utformat enligt de riktlinjer som utskottet nu har angett. Detta
möjliggör riksdagens beslut under hösten med tillämplighet fr.o.m. den 1
januari 1989.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande en övertaganderätt för efterlevande make
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk60 hos regeringen begär
skyndsamt förslag med den inriktning utskottet angett,

3. En förlängning av skogskontotiden m.m. (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Sk425 framförda uppfattningen att avverkningsbenägenheten
har påverkats positivt av de nuvarande, tidsbegränsade högre
procentsatserna för insättning på skogskonto vilka förlängdes i höstas t.o.m.
1992 års taxering. Reglerna härom bör därför permanentas. Vidare finner
utskottet i likhet med motionen att det är angeläget att förlänga uppskovsti -

1988/89:SkU38

den från tio till femton år. Utskottet tillstyrker således motion Sk425 i denna
del och avstyrker motion Sk370 i den mån den ej blivit tillgodosedd.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande en förlängning av skogskontotiden m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk425 yrkande 2 och med
avslag på motion 1988/89:Sk370 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 2, 5 och 6 §§ skogskontolagen (1954:142) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Beträffande viss förvärvskälla får
uppskovet för ett och samma beskattningsår,
om annat ej följer av
andra och tredje styckena, avse
högst ett belopp motsvarande summan
av

a) sextio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats
genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter
samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp
eller liknande händelse
att en betydande del av förvärvskällans
skog bör avverkas tidigare än
vad som annars skulle ha varit fallet,
får skattskyldig, om och i den mån
han med intyg från skogsvårdsstyrelsen
i länet eller på annat sätt visar att
intäkt hänför sig till avverkning som
nu har sagts, uppskov med högst ett
belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats genom

Föreslagen lydelse

Beträffande viss förvärvskälla får
uppskovet för ett och samma beskattningsår,
om annat ej följer av
andra och tredje styckena, avse
högst ett belopp motsvarande summan
av

a) nittio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

b) sjuttio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter
samt

c) sjuttio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

a) nittio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

1988/89:SkU38

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89 :SkU38

upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter
samt

c) femtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

Uppskov med

b) sjuttio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter
samt

c) sjuttio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

kommunalskattelagen (1928:370).

5 §

Uppskov medges allmän självdeklaration.

Har den skattskyldige yrkat uppskov
för insättning på skogskonto
med stöd av bestämmelserna i 1 §
fjärde stycket skall de medel, som
betalats in på skogsskadekontot, anses
inbetalade på skogskonto den
dag då betalningen på skogsskadekontot
gjordes. I fråga om medel på
skogsskadekonto som inte tagits ut
när yrkandet om uppskov för insättning
på skogskontot kom in till rätten,
gäller vad nu sagts dock endast
om den skattskyldige fört över medlen
på skogsskadekontot till skogskonto.
Överföring som har skett
senare än tio år efter ingången av det
år då medlen enligt första stycket
senast skall ha betalats in beaktas
inte.

Har den skattskyldige yrkat uppskov
för insättning på skogskonto
med stöd av bestämmelserna i 1 §
fjärde stycket skall de medel, som
betalats in på skogsskadekontot, anses
inbetalade på skogskonto den
dag då betalningen på skogsskadekontot
gjordes. I fråga om medel på
skogsskadekonto som inte tagits ut
när yrkandet om uppskov för insättning
på skogskontot kom in till rätten,
gäller vad nu sagts dock endast
om den skattskyldige fört över medlen
på skogsskadekontot till skogskonto.
Överföring som har skett
senare än femton år efter ingången
av det år då medlen enligt första
stycket senast skall ha betalats in
beaktas inte.

6 §

Den skattskyldige

Sedan tio år eller, i fråga om
skogsskadekonto, tjugo år har förflutit
från ingången av det år då
inbetalning enligt 5 § senast skall ha
gjorts, skall banken betala ut
kvarstående medel.

- har sagts.

Sedan femton år eller, i fråga om
skogsskadekonto, tjugo år har förflutit
från ingången av det år då
inbetalning enligt 5 § senast skall ha
gjorts, skall banken betala ut
kvarstående medel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Samtidigt upphävs lagen
(1986:492) om tillfälliga regler för insättning på skogskonto. De nya
bestämmelserna tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

4. En förlängning av skogskontotiden m.m. (mom. 5)

Kjell Johansson och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fpjanser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförts i motion Sk370 att den
nuvarande uppskovstiden är alltför snävt tilltagen och att en förlängning bör
ske för att skogskontotiden också i fortsättningen skall kunna ha en stabil
inkomstutjämnande effekt. En skattereform som i enlighet med vad
motionärerna förordat sänker marginalskatten till 50 % kommer enligt
utskottets bedömning att betyda mycket mer för virkesutbudet och göra hela
det komplicerade uppskovsförfarandet mindre intressant. Uppskovstiden
bör alltså förlängas, men en bestämd uppskovstid bör inte anges förrän en
sådan skattereform beslutats. I avvaktan på en sådan reform förordar
utskottet en förlängning av uppskovstiden utan att en bestämd tidsgräns
anges. Utskottet tillstyrker således motion Sk370 och avstyrker motion
Sk425 i denna del såvitt motionen inte kan anses tillgodosedd.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande en förlängning av skogskontotiden
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk370 och med avslag på
motion 1988/89 :Sk425 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

5. Skatteavdrag vid skogsavverkning (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Även det” och
slutar med ”motion Sk437” bort ha följande lydelse:

På grund av vikten av att öka förutsättningarna att komma till rätta med
skogsindustrins virkesförsörjningsproblem är utskottet berett att tillstyrka en
viss skattefrihet för skogsavverkning. Det förslag om en sådan skattefrihet
som läggs fram i motion Sk437, som innebär att inkomster upp till 10 000 kr.
för ägare av mindre skogsområden - förslagsvis mindre än 30 ha - skall vara
skattefria, finner utskottet väl motiverat och lämpligt utformat. Härigenom
löser man delvis marginalskatteproblemen för dessa skogsägare som mestadels
torde ha skogsinkomsten som biinkomst och som på grund av marginalskatten
kan vara benägna att avstå från till och med en miljömässigt
välbehövlig gallring av skogen. Det är som motionären framhåller en mindre
lyckad ordning att det för ett par som äger en mindre skog skall från
skattesynpunkt vara mer fördelaktigt att plocka bär och svamp för försäljning
än att avverka i skogen och leverera virket till skogsindustrin.

Det anförda bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. På grund av det anförda tillstyrker utskottet motion
Sk437.

1988/89:SkU38

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande skatteavdrag vid skogsavverkning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk437 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. En avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiften
(mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Mot
bakgrund” och på s. 10 slutar med ”och motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Skogsvårdsavgiften utgör för närvarande 0,8 % av skogsbruksvärdet.
Intäkterna av denna går delvis till att finansiera för skogsbruket gemensamma
angelägenheter. Merparten utgör emellertid numera en extra skatt som
används till att allmänt finansiera statens utgifter. Enligt utskottets uppfattning
är det otillfredsställande att skogsvårdsavgiften alltmer kommit att
utvecklas till en skatt och att den i sin nuvarande utformning kan medverka
till en ekonomisk omfördelning mellan olika skogsägarkategorier eller
regioner. Utskottet biträder därför kravet i motionerna Sk396 och Sk425 att
avgiften slopas efter en lämplig avvecklingstid, förslagsvis den 1 juli 1990.
Som ett första steg mot en avveckling bör avgiften den 1 juli 1989 sänkas till
0,3 %. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk396 och Sk425 i
berörda delar och avstyrker övriga motioner såvitt de inte kan anses
tillgodosedda.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande en avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiften
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk396 yrkandena 1
och 2 och 1988/89:SkSk425 yrkande 1 och med anledning av motionerna
1988/89:Sk305, 1988/89:Sk308, 1988/89:Sk336, 1988/89:Sk364 och
1988/89:Sk461 antar följande

Förslag till
Lag om avveckling av skogsvårdsavgiften
Härigenom föreskrivs följande.

Lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift upphör att gälla från och med 1992
års taxering. Den upphävda lagen gäller fortfarande vid 1989 och tidigare års
taxering. I stället för vad som sägs i 2 § första stycket nämnda lag är
skogsvårdsavgiften vid 1990 års taxering 5,5 promille och vid 1991 års
taxering 1,5 promille av skogsbruksvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:SkU38

7. En avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiften
(mom. 8)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Mot
bakgrund” och på s. 10 slutar med ”och motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Medlen från skogsvårdsavgiften används numera till att finansiera alla
skogliga stöd, alltså även bidrag av rent regionalpolitisk karaktär. Skogsbruket
har härigenom kommit att bli den enda näringsgren som själv får stå för
det regionalpolitiska stödet till näringen. En sådan särbehandling av
skogsbruket är enligt utskottets mening inte motiverad. En inte oväsentlig
del av avgiftsuttaget går direkt till statskassan som skatt. Avgiften är enligt
utskottets bedömning ekonomiskt betungande för många skogsägare, som
upplever den som orättvis. Som det nu är gynnas en skogsägare med ett dåligt
skogsbestånd på bekostnad av den som har en välskött fastighet och till följd
därav ett högt skogsbruksvärde.

Mot bakgrund av vad anförts biträder utskottet kravet att avgiften skall
avvecklas så snart som möjligt. En lämplig tidpunkt är den 1 juli 1989.
Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk305, Sk308, Sk336 och Sk461.
Övriga motioner avstyrker utskottet i den mån de ej blivit tillgodosedda.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande en avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiften
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk305, 1988/
89:Sk308, 1988/89:Sk336 och 1988/89:Sk461 och med anledning av
motionerna 1988/89:Sk364, 1988/89:Sk396 yrkandena 1 och 2 och
1988/89:Sk425 yrkande 1 antar följande

Förslag till
Lagom upphävande av lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall
upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Den upphävda lagen gäller dock i
fråga om avgift vid 1989 och tidigare års taxering. Vid 1990 års taxering är
avgiften i stället för vad som sägs i 2 § första stycket nämnda lag 4 promille av
skogsbruksvärdet.

8. En obligatorisk avsättning för inköp av naturskog (mom. 9)
Gösta Lyngå (nrp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Den pålaga”
och slutar med ”motion Sk366” bort ha följande lydelse:

Av motionen framgår att arealen för skyddad skog i Sverige i internationellt
perspektiv är låg. Det dåliga skyddet riskerar till följd av kraftig avverkning
att drastiskt minska den svenska naturskogen och utarma växt- och djurlivet.
Medlen för inköp av naturskog bör därför bringas att öka. Det är som

1988/89:

motionären framhåller lämpligt att skogsnäringen, som de senaste åren har
haft och även inom överskådlig framtid kan förväntas ha goda vinster, själv
tar ansvar för verksamhetens negativa miljöpåverkan. Utskottet tillstyrker
därför motion Sk366 och ställer sig bakom förslaget att de svenska
skogsföretagen skall åläggas att under de närmaste fem åren avsätta 300 milj.
kr. per år eller totalt 1 500 milj. kr. till ett särskilt konto som disponeras av
naturvårdsverket för inköp av skogsområden i Sverige. Det anförda bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande en obligatorisk avsättning för inköp av naturskog
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk366 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Skogsbilvägar m.m. (mom. 10)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det råder enighet om att avverkningsvolymen i den
svenska skogen bör höjas. En åtgärd, bland andra, som enligt utskottets
mening skulle kunna få en positiv effekt på skogsavverkningen är att
förbättra avdragsmöjligheterna i samband med byggande av skogsbilvägar.
Vägkostnaderna har under senare år alltmer fått karaktär av avverkningskostnader.
Någon anledning att fördela dessa på så lång tid som tio år
föreligger enligt utskottets mening inte. Ett omedelbart avdrag för dessa
kostnader eller en förkortning av avskrivningstiden skulle innebära att det
hinder som vägkostnaderna i många fall kan innebära mot att en avverkning
kommer till stånd till väsentlig del undanröjs. Enligt utskottets mening bör
regeringen snarast lägga fram förslag om en ändring av reglerna i detta
hänseende. Det anförda innebär att utskottet i allt väsentligt tillstyrker
motionerna Jo317 och Jo324 i berörd del.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande skogsbilvägar m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo317 yrkande 8
och 1988/89:Jo324 yrkande 8 hos regeringen begär skyndsamt förslag
om förbättrade möjligheter till avdrag för skogsbilvägar,

Särskilda yttranden

1. Metoden för beskattning av skogskontomedel m.m. vid
upplösning av enmansdödsbo i vissa fall (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

1988/89:SkU38

Förslaget i propositionen har uppkommit till följd av regeringens underlåtenhet
att samtidigt med ändringen av arvsreglerna i den nya familjerättsliga

lagstiftningen ändra också de berörda skattereglerna. Härigenom har vissa
skatteregler, med anledning av att den bakomliggande civilrättsliga lagstiftningen
ändrats, fått en ej avsedd innebörd, bl.a. bestämmelserna om
skogskonto och vissa andra avsättningar som i de aktuella fallen måste tas
upp till beskattning tidigare än vad som krävdes före arvsrättsreformen.
Regeringens dröjsmål med att komma med ett korrigerande förslag, trots att
riksdagen vid två tillfällen på skatteutskottets hemställan begärt detta, har
medfört att många enmansdödsbon, under den tid som gått sedan ikraftträdandet
av de nya arvsreglerna, blivit nödsakade att avveckla sina kontoinnehav
och betala skatt på innestående medel.

Vi anser inte att förslaget i propositionen tillfredsställer riksdagens två
gånger upprepade begäran, men vi bedömer att det nu inte är möjligt att
begära ett nytt förslag som genom uppskjuten beskattning löser problemet
med reservering av medel för framtida kostnader och investeringar. Vi anser
oss således tvungna att acceptera regeringens förslag beträffande själva
metoden för beskattning av skogskontomedel m.m. vid upplösning av
enmansdödsbo och ställer därför inget yrkande på denna punkt.

2. En avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiften
(mom. 8)

Kjell Johansson och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Enligt de principer som ligger till grund för skogsvårdsavgiften skall
avgiftsmedlen användas för sådana ändamål som är till gagn för skogsbruket
som sådant eller på sådant sätt att alla skogsbrukare kan dra nytta av dem.
Avgiften betraktas som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid
mening för det svenska skogsbruket. Däri bör ingå inte bara gallring,
skogsbilvägar, plantering m.m. utan bl.a. också åtgärder för att minska
skadorna från försurningen. Enligt vår mening motiverar de åtgärder som för
närvarande görs i och för sig ett lägre avgiftsuttag än 0,8 %. Av statsfinansiella
skäl har vi emellertid avstått från att ställa yrkande om ett lägre
avgiftsuttag. Vi förutsätter dock att regeringen uppmärksammar frågan och -när det visar sig möjligt - lägger fram förslag om en sänkning av avgiften.

1988/89:SkU38

I
1

gotab 88974, Stockholm 1989