Skatteutskottets betänkande
1988/89:SkU27

Ändrade beskattningsregler för lättdiesel, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition 1988/89:98 om en
höjning av den allmänna energiskatten på lättdiesel till samma nivå som
gäller för vanlig dieselolja. Härvid avstyrker utskottet två yrkanden (m,vpk)
om avslag på propositionen och ett yrkande (mp) om en mer långtgående
höjning.

Vidare behandlas i betänkandet ett antal motioner som väckts under den
allmänna motionstiden. I motionerna framställs bl.a. yrkanden angående
drivmedelsbeskattningens nivå, skattestimulanser för bränslesnåla och miljövänliga
bilar och för elbilar. en möjlighet för landstingen att införa
regionala drivmedelsskatter, gränsdragningen mellan trafik- och jordbrukstraktorer,
fordonsskatten för tyngre fordon och en skattebefrielse för
miljövänlig motorsågsbensin. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Vid betänkandet har fogats tio reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1988/89:98 att den
allmänna energiskatten på fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabbgående dieselmotorer (lättdiesel) höjs till samma nivå som den
allmänna energiskatten på motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 1989.

Lagförslaget har följande lydelse.

1988/89

SkU27

1 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr27

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt'
skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt2

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläg -

gas

Tulltaxenr Bränsle Skattesats

ur 27.01, Kolbränslen 400 kr. per ton

ur 27.02
eller
ur 27.04

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor 860 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

ur 27.11 Gasol som används för

eller a) motordrift 92 öre per liter

38.23 b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans
fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas
på sådant sätt eller sker faktureringen
annorledes än enligt vedertagna grunder, får
beskattningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.

1 Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

2 Senaste lydelse 1988:704.

1988/89:SkU27

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläg -

gas

Tulltaxcnr Bränsle Skattesats

ur 27.01, Kolbränslen 400 kr. per ton

ur 27.02
eller
ur 27.04

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 860 kr. per m1

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor 860 kr. per m ’

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per I 000 m5

ur 27. II Gasol som används För

eller a) motordrift 92 öre per liter

38.23 b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989.

1988/89 :SkU27

1* Riksdagen 1988/89. 6sami. Nr27

Motionerna

1988/89 :SkU27

Motioner väckta med anledning av propositionen

1988/89:Sk42 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1988/89:98 om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

1988/89:Sk43 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:98,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av drivmedelsbeskattningen
med hänsyn tagen till miljön.

1988/89:Sk44 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att fastställa skattesatserna i enlighet med vad som i motionen anförs.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1989

1988/89:Sk614 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skattebefrielse
för miljövänlig specialbensin till motorsågar och röjsågar.

1988/89:Sk619 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva
förutsättningarna för en övergång till differentierad bensinskatt.

1988/89:Sk620 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att beskattningen på tvåtaktsbränsle för motorsågar
och arbetsredskap, som fyller uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt,
slopas.

1988/89:Sk625 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av
traktorer.

1988/89 :Sk636 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att priserna på
drivmedel höjs så att skatten på oblyad bensin höjs med 1,25 kr. per liter och
för blyad bensin med 2,25 kr. per liter samt kilometerskatten för dieselfordon
justeras så att den motsvarar en skattehöjning på 2,25 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utlandsregistrerade
personbilar vid ankomst till Sverige skall betala en vägtrafikskatt på
500 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utlandsregistrerade
dieseldrivna personbilar vid ankomst till Sverige skall betala en
schablonkilometeravgift på 1 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju219.

1988/89:Sk652 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att bensinskattten för blyfri bensin skall höjas med

1,25 kr. per liter och med 2,25 kr. per liter för blyad bensin,

2. att riksdagen beslutar att kilometerskatten för dieseldrivna fordon skall
höjas i samma utsträckning som skatten för blyad bensin, dvs. motsvarande

2,25 kr. per liter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beskattningen
av förmånen att ha fri bil skall ses över enligt vad som angivits i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T223.

1988/89:Sk655 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära förslag till skattebefrielse och/eller annan åtgärd i syfte att
prismässigt jämställa specialbensin för motorsåg med vanlig bensin.

1988/89:Sk661 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen snarast vidtar de åtgärder som krävs för att
landsting skall få rätt att införa regional drivmedelsskatt enligt vad som
anförts i motionen.

1988/89: Sk667 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skattestimulanser till
elbilar.

1988/89:Sk681 av Lars De Geer m.fl. (fp,m,c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att en skyndsam utredning bör företagas
av möjligheterna att befria motorsågsbränsle med låg halt av aromatiska
kolväten (bensin) från den statliga bensinskatten.

1988/89:Sk682 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en särskild
fordonsklass för batteridrivna elbilar i enlighet med vad i motionen
framförts,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning rörande möjligheten
till ekonomisk stimulans till dem som bygger om ”vanliga” bilar till elbilar.

1988/89:Sk683 av Sture Ericson och Nils T Svensson (båda s) vari yrkas att
riksdagen uttalar sig för snabba åtgärder för att främja försäljningen av
personbilar med nya bränslesnåla och miljövänliga motorer.

1988/89:Sk691 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen i enlighet med motionen framlägger förslag om skattefrihet för
eldrivna personbilar.

1988/89:T357 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att för
de fordon eller fordonskombinationer som brukas i de län där vägars bärighet
ej gör det möjligt att utnyttja 56 respektive 60 ton totalvikt skall nu gällande
högsta tillåtna bruttovikt på 51,4 ton gälla.

Inkommen skrivelse

I ärendet har inkommit en skrivelse från Svenska Lokaltrafikföreningen.

1988/89 :SkU27

Utskottet

1988/89:SkU27

Allmän energiskatt på lättdiesel

För vanlig dieselolja utgår allmän energiskatt med 860 kr. per m3 och särskild
skatt på oljeprodukter och kol med 118 kr. per m\ För lättdiesel utgår
allmän energiskatt med 610 kr. per m\

I propositionen föreslås att den allmänna energiskatten på lättdiesel höjs
till 860 kr. per nr1 så att skillnaden vid beskattningen mellan vanlig dieseloja
och lättdiesel på 368 kr. per m3 reduceras till 118 kr. per m3. Den stora
skillnaden har enligt finansminstern givit upphov till osunda inslag på
oljemarknaden. Produkter som enligt riksskatteverkets uppfattning inte
uppfyller de krav som uppställts för beskattning som lättdiesel har börjat
säljas under denna beteckning. Den återstående skillnaden på 118 kr. perm3
bör enligt finansministern få kvarstå i avvaktan på en noggrannare bedömning
av lättdieselns miljöegenskaper.

I motion Sk42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen
avslår propositionen. Enligt motionärerna kan de skäl som anges inte
motivera en höjning av skatten på lättdiesel, eftersom en sådan åtgärd skulle
kunna leda till oönskade miljöeffekter. Också i motion Sk43 (yrkande 1) av
Lars Werner m.fl. (vpk) framställs ett avslagsyrkande. Motionärerna anför
att lättdiesel som bränsle för t.ex. stadsbussar bidrar till en nödvändig
förbättring av miljön i tätorterna och att det inte finns någon anledning att
minska motivationen att använda detta alternativ. I motion Sk44 av Birger
Schlaug m.fl. (mp) yrkar motionärerna att riksdagen med avslag på
propositionen beslutar höja den allmänna energiskatten till 1 060 kr. per m3.
De anser att energiomsättningen är för hög och att den bör dämpas genom
högre beskattning.

Utskottet anser att satsningar på miljövänlig kollektivtrafik är viktiga men
har i likhet med finansministern inte funnit några skäl för den stora skillnaden
mellan å ena sidan lättdiesel och å andra sidan motorbrännoljor, eldningsoljor
och bunkeroljor. Däremot kan det enligt utskottet finnas miljöpolitiska
skäl för att bibehålla den tidigare skillnaden på 118 kr. Utskottet vill också
erinra om att den s.k. miljöavgiftsutredningen kommer att göra en noggrannare
bedömning av detta bränsles miljöegenskaper. Utskottet tillstyrker
därför propositionen och avstyrker motionerna.

Drivmedelsbeskattningen, m.m.

I motion Sk43 (yrkande 2) av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att regeringen
får i uppdrag att utarbeta ett samlat förslag till skattesatser för olika
drivmedel med en klar miljöprofil.

Utskottet erinrar om att kommittén (ME 1988:03) om ökad användning av
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken har i uppdrag att analysera förutsättningarna
för att införa ekonomiska styrmedel som syftar till att minska
utsläppen och andra miljöstörningar. Miljö- och energiministern har nyligen
meddelat att miljöavgiftsutredningen kommer att lämna ett delbetänkande
om möjligheterna att införa miljöavgifter på svavel i andra bränslen än olja
samt på utsläpp av kväveoxider och koldioxid i oktober i år, alltså tidigare än

som ursprungligen var planerat. Härigenom kan man enligt miljö- och
energiministern samordna denna utredning med de energiskatteförslag som
kommittén (Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens
inriktning och utformning förväntas lägga fram före sommaren så att man
sammantaget kan få de ekonomiska styrmedel som behövs för att uppnå både
miljö- och energipolitiska fördelar.

Av det anförda framgår att man i olika utredningssammanhang redan
arbetar med de frågor motionärerna tagit upp och att en slutlig sammanvägning
kommer att göras av regeringen innan ett samlat förslag presenteras för
riksdagen. Motionen får således redan anses i allt väsentligt tillgodosedd och
utskottet avstyrker den därför.

I två mp-motioner - Sk636 (yrkandena 1-3) av Carl Frick (mp) och Sk652
(yrkandena 1, 2 och 6) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) - framställs yrkanden
som syftar till att dämpa trafiken. Enligt motionärerna är detta en nödvändig
åtgärd för att få till stånd en minskning av antalet dödade i trafiken samt av de
skador på människor och natur som avgasutsläppen förorsakar. De anser
också att det finns samhällsekonomiska skäl för att belasta bilismen med
högre kostnader, eftersom bilismen enligt deras mening endast bidrar till
täckandet av en del av de kostnader som den vållar. De föreslår med
anledning härav att bensinskatten höjs med 2 kr. 25 öre per liter för vanlig
bensin och med 1 kr. 25 öre per liter för blyfri bensin samt att kilometerskatten
höjs i motsvarande mån. I motion Sk636 vill motionären också ha ett
tillkännagivande om att utlandsregistrerade personbilar bör betala en
vägtrafikskatt på 500 kr. vid ankomst till Sverige och dessutom, om bilen är
dieseldriven, en särskild kilometeravgift på 1 000 kr. Slutligen vill motionärerna
bakom motion Sk652 också att riksdagen ger regeringen till känna att
beskattningen av förmån av fri bil bör ses över i syfte bl.a. att stävja onödig
och ökad biltrafik.

Enligt utskottets uppfattning saknas nu anledning att höja bensinskatten
eller att vidta någon av de övriga åtgärder som föreslås i motionerna.
Utskottet vill också erinra om att kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att
göra en översyn av inkomstskattesystemet bl.a. ser över bestämmelserna om
beskattning av förmån av fri bil. Utskottet avstyrker motionerna Sk636 och
Sk652.

Skattestimulanser för miljövänliga fordon

I motionerna Sk667 av Ivar Virgin (m), Sk682 (yrkande 1) av Göthe Knutson
och Gullan Lindblad (båda m) och Sk691 (yrkande 1) av Jan Hyttring (c)
framhålls elbilens miljövänlighet. Motionärerna vill att användningen av
elbilar stimuleras genom minskad eller slopad fordonsskatt. I motion Sk691
(yrkande 2) begärs också en utredning om ekonomisk stimulans för
ombyggnad av vanliga bilar till elbilar.

I motion Sk683 av Sture Ericson och Nils T Svensson (båda s) begär
motionärerna ett tillkännagivande om att snabba åtgärder bör vidtas för att
främja försäljningen av bränslesnåla och miljövänliga personbilar.

1988/89 :SkU27

Utskottet har inte något att erinra mot att en övergång till miljövänligare
teknik stimuleras på olika sätt. Stora ansträngningar görs också från
samhällets sida för att påskynda utvecklingen i denna riktning. Utskottet
vidhåller dock sin tidigare inställning att det i allmänhet torde vara enklare
och mer effektivt att inrikta sig på direkta bidrag och andra åtgärder i detta
syfte än att komplicera beskattningen med uppgifter av denna karaktär. När
det gäller stimulanser av en mer generell karaktär anser utskottet att
resultatet av det arbete som bedrivs i kommittén (ME 1988:03) om ökad
användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken bör avvaktas innan
ställning tas till dylika frågor. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra
om att kommittén (K 1988:01) för en översyn av storstadsområdenas trafikoch
miljöfrågor har i uppdrag att belysa bl.a. möjligheterna att med hjälp av
ekonomiska och andra styrmedel dämpa trafiken i dessa områden. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna.

Differentierad bensinskatt

I motion Sk619 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) framhåller motionärerna att
den bensinskattekompensation på 384 kr. som för närvarande utgår till
fordonsägare i vissa glesbygdskommuner är marginell i jämförelse med de
resurser som samhället lägger ner på kollektivtrafiken i storstadsområdena.
Motionärerna anser att de människor som bor i glesbygd bör få ytterligare
kompensation genom en lägre bensinskatt och yrkar att riksdagen ger
regeringen till känna att förutsättningarna för en övergång till en differentierad
bensinskatt bör prövas.

I motion Sk661 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (båda mp) anser
motionärerna att den enligt deras mening överdrivna bilismen leder till
onödigt lidande och onödiga sjukvårdskostnader och att det därför är
angeläget att biltrafiken minskas så mycket som möjligt. Särskilt i storstadsområdena
är det enligt motionärerna rimligt om bilisterna kan åläggas att
ekonomiskt kompensera skadeverkningarna t.ex. genom att landstingen ges
rätt att ta ut regionala skatter på drivmedel. De yrkar att riksdagen begär att
regeringen snarast vidtar de åtgärder som krävs för att landstingen skall
kunna införa regionala drivmedelsskatter.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen framhållit att regionala skillnader vid
drivmedelsbeskattningen medför praktiska och andra svårigheter. Utskottet
har inte ändrat uppfattning i denna fråga.

När det gäller de miljöproblem som bilismen vållar i bl.a. storstäderna vill
utskottet åter erinra om att kommittén (K 1998:01) för en översyn av
storstadsområdenas trafik- och miljöfrågor har i uppdrag att belysa bl.a.
möjligheterna att med hjälp av ekonomiska och andra styrmedel dämpa
trafiken i dessa områden. Målsättningen är att också vägtrafiken i tätorterna
skall betala sina samhällsekonomiska marginalkostnader.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Gränsdragningen mellan trafik- och jordbrukstraktorer

1988/89:SkU27

I motion Sk625 yrkar Siw Persson (fp) att traktorer som används för transport
åt andra eller för transport av större last än 15 ton skall beskattas som

trafiktraktorer och inte som jordbrukstraktorer. Syftet med motionen är att
minska förekomsten av s.k. traktortåg.

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt liknande yrkanden med
hänvisning till att sådana begränsningar kan medföra en ökning av antalet
transporter vilket inte skulle förbättra trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker
motionen.

Fordonsskatten för tyngre fordon

Fordonsskatt för bussar, lastbilar och släp utgår efter fordonets totalvikt,
dvs. tjänstevikten plus vikten av största antal passagerare och största last.
Skatten beräknas emellertid inte efter högre vikt än den största bruttovikt
med vilken fordonet får föras på allmän väg. Enligt 106 § vägtrafikkungörelsen
(1972:603) uppgår högsta tillåtna bruttovikt till 16 ton, om avståndet
mellan fordonets första och sista axel är mindre än 2 meter och stiger till
maximalt 51,4 ton vid ett axelavstånd på 18,5 meter eller mer.

Riksdagen beslutade 1987 om ett tioårigt investeringsprogram för bärighetshöjande
åtgärder på vissa delar av vägnätet i syfte att anpassa detta till
den standard som gäller inom EG (prop. 1986/87:100, bil. 8, TU19).
Åtgärderna inriktas på huvudvägnätet och dessutom övriga länsvägar i de
s.k. skogslänen. Investeringsprogrammet gör det möjligt att i en första etapp
höja högsta tillåtna fordonsvikt på stora delar av vägnätet i skogslänen från
51,4 ton till 56 ton redan 1990. 1995 beräknas den maximalt tillåtna
bruttovikten kunna höjas till 60 ton.

I motion T357 framhåller Wiggo Komstedt (m) att kostnaderna för bärighetshöjande
åtgärder i första hand avser de s.k. skogslänen och att näringslivet i
övriga län bör kompenseras genom att fordonsägarna där befrias från den
höjning av fordonsskatten som kan uppkomma när högsta tillåtna bruttovikt
höjs till 56 eller 60 ton.

Också när det gäller fordonsskatten anser utskottet att praktiska och andra
svårigheter lägger hinder i vägen för en sådan regional differentiering som
motionären föreslår. Utskottet avstyrker motionen.

Miljövänlig motorsågsbensin

Med anledning av att problemen med motorsågsavgaser i dag upplevs som
mer besvärande än tidigare, och då detta kan ha samband med att bensinens
kvalitet försämrats, bl.a. genom att oljebolagen med hjälp av s.k. krackning
omvandlar eldningsolja till bensin, har arbetarskyddsstyrelsen initierat ett
forskningsprojekt vid arbetsmiljöinstitutet i Umeå för att få fram ett
bedömningsunderlag. Projektet har resulterat i en undersökningsrapport
Motorsågsavgaser och bränslen (1988:29) med en lägesbeskrivning när det
gäller exponering för motorsågsavgaser och därmed sammanhängande
medicinska och tekniska problem. Ett antal alternativa bränslen har
studerats, och i rapporten presenteras ett förslag till specifikation för en
miljövänlig motorsågsbensin som bedöms innebära avsevärt mindre akuta
besvär samt minskade långtidsrisker för skogsarbetaren. Problemet med den

1988/89: SkU27

höga koloxidexponeringen vid motorsågsarbete bedöms emellertid kvarstå 1988/89:SkU27
också med den nya blandningen, och det är inte heller säkert att den helt tar
bort de besvär som kan uppstå vid sådant arbete.

I flera motioner framhåller motionärerna att priset inte får bli ett hinder för
introduktionen av en miljövänlig motorsågsbensin och framställer yrkanden
som syftar till en befrielse från bensinskatt för sådan bensin. Sådana
yrkanden framställs i motion Sk614 av Olle Östrand m.fl. (s), Sk620 av
Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) och Sk655 av Rolf Kenneryd
(c). I motion Sk681 av Lars De Geer m.fl. (fp, m, c) begärs en skyndsam
utredning med detta syfte.

Utskottet ser positivt på det arbete som nu bedrivs för att få fram en
motorsågsbensin som reducerar de obehag som skogsarbetare i dag upplever
på grund av motorsågens avgaser. Det är enligt utskottets mening viktigt att
de arbetsmiljöproblem som framkallas av olämpliga motorbränslen snabbt
får sin lösning. Utskottet noterar också att finansministern i ett interpellationssvar
den 25 oktober 1988 förklarat att regeringen kommer att verka för
att så blir fallet (riksdagens protokoll 1988/89:14).

När det gäller frågan om en eventuell skattebefrielse är utskottet
emellertid inte övertygat om att en sådan är den bästa metoden för att
säkerställa en användning av det nya bränslet. Skattebefrielser är ett trubbigt
instrument och ger erfarenhetsmässigt upphov till administrativa och kontrollmässiga
problem. En sänkning av priset med 3 kr. framstår också i nu
aktuella sammanhang som marginell. Bensinkostnaden är avdragsgill och
torde dessutom utgöra en mindre del av de kostnader inklusive lön som
arbetsgivaren har för denna typ av arbete.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmän energiskatt på lättdiesel

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:98 och avslag på
motionerna 1988/89:Sk42, 1988/89:Sk43 yrkande 1 och 1988/89:Sk44
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,

2. beträffande drivmedelsbeskattningens miljöprofil
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk43 yrkande 2,

3. beträffande drivmedelsbeskattningens nivå

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk636 yrkande 1 och 1988/

89:Sk652 yrkandena 1 och 2,

4. beträffande beskattningen av utlandsregistrerade personbilar som
ankommer till Sverige

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk636 yrkandena 2 och 3,

5. beträffande beskattningen av bilförmån

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk652 yrkande 6,

6. beträffande elbilar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk667, 1988/89:Sk682 yrkandena
1 och 2 och 1988/89:Sk691,

7. beträffande bränslesnåla och miljövänliga bilar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk683,

8. beträffande differentierad bensinskatt
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk619,

9. beträffande en landstingskommunal drivmedelsskatt
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk661,

10. beträffande gränsdragningen mellan trafik- och jordbrukstraktorer att

riksdagen avslår motion 1988/89:Sk625,

11. beträffande fordonsskatten för tyngre fordon
att riksdagen avslår motion 1988/89:T357,

12. beträffande miljövänlig motorsågsbensin

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk614, 1988/89:Sk681, 1988/
89:Sk620 och 1988/89:Sk655.

Stockholm den 18 april 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s),
Gerd Engman (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle
(fp), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Ingrid
Hasselström Nyvall (fp), Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-Igelström
(s).

Reservationer

1. Allmän energiskatt på lättdiesel (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Lars
Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse:

I två partimotioner (m,vpk) framställs yrkanden om avslag på propositionen.

I m-motionen anför motionärerna att det enligt deras mening vore fel att
föregripa miljöavgiftsutredningens och KIS arbete genom att nu höja den
allmänna energiskatten på lättdiesel. De framhåller att en sådan åtgärd
skulle kunna ge negativa miljöeffekter och därför inte kan motiveras av att
vissa skattskyldiga eventuellt försökt tänja ut definitionen på lättdiesel.
Regeringen bör enligt deras mening återkomma till riksdagen när såväl

1988/89:SkU27

miljöavgiftsutredningen som KIS presenterat sina betänkanden. I avvaktan
härpå avstyrker de förslaget om en höjning av skatten på lättdiesel.

I vpk-motionen framhåller motionärerna att lättdiesel som bränsle för
t.ex. stadsbussar bidrar till en nödvändig förbättring av miljön i tätorterna
genom att bl.a. utsläppen av sot och cancerogena partiklar minskar. Enligt
deras uppfattning finns det inte någon anledning att nu minska motivationen
att använda det bästa alternativet vad gäller oljedrivna dieselmotorer. Även
dessa motionärer motsätter sig att den allmänna energiskatten på lättdiesel
nu höjs.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det vore olämpligt att nu
höja den allmänna energiskatten på lättdiesel. Utskottet tillstyrker därför
motionerna Sk42 och Sk43 (yrkande 1) och avstyrker propositionen och
motion Sk44.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmän energiskatt på lättdiesel
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk42 och 1988/
89:Sk43 yrkande 1 avslår proposition 1988/89:98 om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt och motion 1988/89:Sk44,

2. Allmän energiskatt på lättdiesel (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är energiomsättningen i samhället för hög och
leder till såväl miljöförstöring som förbrukning av ändliga naturresurser. En
analys av kostnadsutvecklingen när det gäller energi och arbetskraft visar att
energikostnaden ökat betydligt långsammare än kostnaden för arbetskraft
och att detta till stor del beror på beskattningen. Följden har blivit att
återvinning, återbruk, reparation och andra arbetsintensiva verksamheter
blivit dyrbara, under det att nyproduktion blivit förhållandevis billig.
Avfallsbergen växer och alltmer ändliga naturresurser mals ner till avfall
efter en kort tid som konsumtionsvaror.

Enligt utskottets uppfattning är det nu hög tid att arbete beskattas lägre
och energi högre. Utskottet kan därför inte godta regeringens förslag utan
anser att den allmänna energiskatten bör höjas ytterligare. Utskottet föreslår
att skattesatsen bestäms till 1 060 kr.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk44 och avstyrker propositionen
och motionerna Sk42 och Sk43 (yrkande 1).

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmän energiskatt pä lättdiesel
att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Sk42, 1988/89:Sk43
yrkande 1, med anledning av proposition 1988/89:98 om ändring i
lagen (1957:262) om allmän energiskatt och med bifall till motion
1988/89:Sk44 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med den ändringen
att i bilaga 1, vid tulltaxenr 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

1988/89:SkU27

drift av snabbgående dieselmotorer, orden ”860 kr.” ersätts med
orden ”1 060 kr.”.

3. Drivmedelsbeskattningens miljöprofil (mom. 2)

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 7 slutar med ”den därför.” bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottets uppfattning anledning att söka få till stånd en
mer utvecklad miljöprofil vid beskattningen av olika drivmedel. Utskottet
anser att regeringen bör få i uppdrag att utarbeta ett samlat förslag till
skattesatser för olika bränslen med en klar miljöprofil och tillstyrker därför
motion Sk43 (yrkande 2).

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande drivmedelsbeskattningens miljöprofil
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk43 yrkande 2 hos
regeringen begär en översyn av drivmedelsbeskattningen med hänsyn
tagen till miljön.

4. Drivmedelsbeskattningens nivå (mom. 3)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”och Sk652.” bort ha följande lydelse:

Alla transporter innebär en belastning för samhället och naturen. Begränsade
energitillgångar och naturresurser förbrukas, människor dödas och
lemlästas och avgaserna skadar människor och natur.

Trafikens utveckling i Sverige kännetecknas i första hand av att trafiken på
vägarna och i luften ökar, samtidigt som kollektivtrafik, järnväg och sjöfart
minskar sina transportandelar. Trafikvolymen är nu större än vad samhället
och naturen tål, och det finns därför enligt utskottets uppfattning skäl att i ett
första steg försöka minska privatbilismen med 25 % till 1995. En väsentlig del
av denna vägtrafikminskning bör kunna ske genom en ökning av kollektivtrafiken
främst i storstäderna.

Enligt utskottets mening bör minskningen kunna uppnås genom en skärpt
beskattning. Bensinskatten bör höjas med 2 kr. 25 öre för vanlig bensin och
med 1 kr. 25 öre för blyfri bensin och kilometerskatten i motsvarande mån.
Det finns också enligt utskottets mening skäl att som föreslås i motion Sk636
låta utlandsregistrerade personbilar betala en vägtrafikskatt på 500 kr. vid
ankomst till Sverige och, om bilen är dieseldriven, en särskild kilometeravgift
på 1 000 kr.

För närvarande beskattas förmånen att ha tjänstebil efter en schablon som
gör att såväl den anställde som företaget har ett intresse av att bilen används i
så stor utsträckning som möjligt, också för privat körning. Enligt utskottets
mening bör dessa beskattningsregler ses över i syfte att skapa större rättvisa
och att stävja onödig och ökad biltrafik.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

1988/89:SkU27

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk636 (yrkandena 1-3)
och Sk652 (yrkandena 1, 2 och 6).

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande drivmedelsbeskattningens nivå

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk636 yrkande 1 och med
anledning av motion 1988/89: Sk652 yrkandena 1 och 2 som sin mening
ger regeringen till känna att bensinskatten bör höjas med 2 kr. 25 öre
för vanlig bensin och med 1 kr. 25 öre för blyfri bensin samt att
kilometerskatten för dieselfordon bör höjas med ett belopp som
motsvarar en höjning av bensinskatten med 2 kr. 25 öre.

5. Beskattningen av utlandsregistrerade personbilar som
ankommer till Sverige (mom. 4)

Gösta Lyngå (mp) har - med hänvisning till innehållet i reservation 4- ansett
att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande beskattningen av utlandsregistrerade personbilar som
ankommer till Sverige

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk636 yrkandena 2 och 3
som sin mening ger regeringen till känna att utlandsregistrerade
personbilar vid ankomst till Sverige bör betala en vägtrafikskatt på 500
kr. och att utlandsregistrerade dieseldrivna personbilar vid ankomst
till Sverige bör betala en schablonkilometeravgift på 1 000 kr.

6. Beskattningen av bilförmån (mom. 5)

Gösta Lyngå (mp) har - med hänvisning till innehållet i reservation 4 - ansett
att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande beskattningen av bilförmån

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk652 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna att beskattningen av förmån av fri bil
skall ses över i enlighet med vad utskottet anfört.

7. Elbilar (morn.6)

Görel Thurdin och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om elbilar i stället för vad som anförts på s. 8 bort
anföra följande:

Utveckling på teknikens område har lett till att det är fullt möjligt att
använda eldrivna personbilar för kortare resor. Tillgänglig statistik visar att
de flesta pesonbilsresor är korta. Hälften av dem är kortare än en mil och 80
% kortare än fem mil. Oftast färdas bara en person i bilen. Eldrivna bilar
skulle därför med fördel kunna användas för resor till och från arbetet och för
övrig daglig trafik i tätorterna.

Enligt utskottets uppfattning bör någon form av stimulans för elbilsanvändning
införas, exempelvis slopad vägtrafikskatt. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion Sk691 och med anledning av motionerna
Sk667 och Sk682 yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär förslag om
skattebefrielse för eldrivna personbilar.

1988/89:SkU27

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande elbilar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk691 och med anledning
av motionerna 1988/89:Sk667 och 1988/89:Sk682 yrkandena 1 och 2
hos regeringen begär förslag om skattefrihet för eldrivna personbilar i
enlighet med vad utskottet anfört.

8. En landstingskommunal drivmedelsskatt (mom. 9)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om en landstingskommunal drivmedelsskatt i stället
för vad som anförts på s. 8 bort anföra följande:

Enligt utskottets uppfattning har bilismen i dag en alltför stor omfattning.
Detta leder till onödigt lidande och onödiga sjukvårdskostnader, och det är
därför angeläget att biltrafiken reduceras så mycket som möjligt. Samtidigt
är det också rimligt att bilisterna i de värst utsatta regionerna åläggs att i
största möjliga utsträckning kompensera skadeverkningarna. Detta kan bl.a.
ske genom att varje enskilt landsting får en rätt att ta ut regionala skatter på
drivmedel. Detta skulle minska bilismen och ge landstingen nödvändiga
pengar till hälso- och sjukvård samt till kollektivtrafik.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk661.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande en landstingskommunal drivmedelsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk661 hos regeringen
begär förslag till åtgärder som gör det möjligt för landstingen att införa
regionala drivmedelsskatter.

9. Fordonsskatten för tyngre fordon (mom. 11)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Också när” och
slutar med ”avstyrker motionen.” bort ha följande lydelse:

Det investeringsprogram för bärighetshöjande åtgärder på vissa delar av
vägnätet som riksdagen fattat beslut om gör det möjligt att anpassa det
svenska vägnätet till den standard som gäller inom EG genom att högsta
tillåtna bruttovikt höjs från 51,4 ton till först 56 ton och senare 60 ton.
Anpassningen kan emellertid få till följd att fordonsskatten för tyngre fordon
höjs i vissa fall, eftersom fordonsskattens underlag är begränsat till den
högsta bruttovikt med vilken fordonet får framföras på allmän väg.

Enligt utskottets mening utgör anpassningen av det svenska vägnätet till
EG-standard inte något skäl för en skärpt beskattning av den svenska
nyttotrafiken. I skogslänen omfattar den nya högre bärigheten 77 % av de
sekundära och tertiära vägarna. I de övriga 17 länen avser åtgärderna endast i
undantagsfall sekundära eller tertiära vägar och den högre bärigheten kan
därför som regel inte utnyttjas av de lokala näringarna. Det är enligt
utskottets uppfattning i denna situation rimligt att fordonsägarna i dessa
övriga län befrias från den skattehöjning som höjningen av den högsta

1988/89: SkU27

tillåtna bruttovikten kan medföra. Riksdagen bör hos regeringen begära
förslag med denna inriktning.

Med det anförda får motion T357 anses i allt väsentligt tillgodosedd.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande fordonsskatten för tyngre fordon

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:T357 hos regeringen
begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

10. Miljövänlig motorsågsbensin (mom. 12)

Görel Thurdin (c), Britta Bjelle (fp), Lars Bäckström (vpk), Ingrid
Hasselström Nyvall (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet ser”
och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:

På flera olika håll har forskningsarbete bedrivits i Sverige med målsättning
att få fram ett bränsle med låg halt av aromatiska kolväten. I dag har dessa
ansträngningar krönts med framgång, och inte mindre än tre olika företag är
på väg att marknadsföra ett motorsågsbränsle med mycket låg halt av
aromatiska kolväten. Det speciella sättet att ta fram detta bränsle, den i
förväg och till rätt värde gjorda tillsatsen av olja och framför allt den separata
distributionen av bränslet, har gjort att det kommit att bli förhållandevis dyrt
i detaljhandelsledet, där priset i dag ligger på ca 9 kr./liter.

Det vore olyckligt om det höga priset skulle visa sig bli ett hinder för
introduktionen av det nya bränslet. För att få ned priset är det lämpligt att
befria motorsågsbränslet från bensinskatten. Detta skulle sänka priset till en
nivå kring 7 kr. per liter, en nivå som samtidigt skulle vara oattraktiv för de
tvåtaktsmotorer för utombordare som också skulle kunna använda samma
bränsle. Ett villkor för skattebefrielsen skulle kunna vara att bränslet inte
innehåller mer än 1,5 volymprocent aromatiska kolväten.

Enligt utskottets mening bör regeringen uppmanas att skyndsamt utreda
möjligheterna att befria motorsågsbränsle med låg halt av aromatiska
kolväten från bensinskatt.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk681. Härigenom får också
motionerna Sk614, Sk620 och Sk655 anses tillgodosedda.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande miljövänlig motorsågsbensin

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk681 och med anledning
av motionerna 1988/89:Sk614, 1988/89:Sk620 och 1988/89:Sk655 som
sin mening ger regeringen till känna att en skyndsam utredning bör
företas av möjligheterna att befria motorsågsbränsle med låg halt av
aromatiska kolväten från bensinskatt.

1988/89:SkU27

Särskilda yttranden

1988/89:SkU27

1. Elbilar (mom.6)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har anfört:

Frågor om energi och miljö är för närvarande föremål för utredning i flera
olika sammanhang. Miljöavgiftsutredningen har i uppdrag att analysera
förutsättningarna för att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken,
och storstadskommittén belyser möjligheterna att med hjälp av ekonomiska
och andra styrmedel dämpa trafiken i storstadsområdena. Kommittén för
indirekta skatter arbetar bl.a. med frågan om en utvidgning av mervärdebeskattningen
till energiområdet. Utredningarna väntas lägga fram förslag i år.

Vi delar motionärernas åsikt att elbilens miljövänlighet gör den särskilt
lämplig för transporter i storstadsområdena, och vi anser också att det finns
anledning att överväga frågan om inte elbilens miljövänlighet gör att det är
motiverat med en särskild stimulans för att få till stånd en mer allmän
användning. Även om vi således ser positivt på förslagen om en särskild
stimulans för elbilar är vi emellertid inte beredda att nu framställa något
yrkande i saken utan vill avvakta det pågående utredningsarbetet.

2. Differentierad bensinskatt (mom. 8)

Görel Thurdin och Håkan Hansson (båda c) har anfört:

Från centerpartiets sida har vid flera tillfällen framförts att bensinskattehöjningarna
slår hårt mot befolkningen i glesbygderna och att kompensationen
bör höjas. Vi delar denna åsikt. Att som motionärerna föreslår differentiera
bensinskatten är dock en alltför otymplig åtgärd för att komma till rätta med
problemet. I stället bör kompensationen via fordonsskatten höjas. Centerpartiets
ledamöter i utskottet har också vid tidigare tillfällen, senast våren
1988 i SkU 1987/88:21, framställt sådana yrkanden.

Den översyn av den indirekta beskattningen som görs av KIS omfattar
också vägtrafikbeskattningen. Vi anser att kommitténs ställningstagande nu
bör avvaktas.