Skatteutskottets betänkande
1988/89: SkU26

Pensionärernas skatteförhållanden

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet tretton motioner som väckts under den
allmänna motionstiden och rör pensionärernas extra avdrag. Motionärerna
tar upp de marginaleffekter som behovsprövningen av detta avdrag vållar
och framställer yrkanden om olika former av undantag vid inkomstprövningen
och om en helt slopad förmögenhetsprövning. Vidare framställs yrkanden
om en översyn av bestämmelserna i syfte att begränsa marginaleffekterna.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena men föreslår samtidigt en utvidgning
av det undantag för förmögenhet i boende som gäller sedan den 1
januari 1989. Enligt gällande bestämmelser får en skattskyldig som ensam
eller tillsammans med sin make äger flera fastigheter eller lägenheter
undanta endast en av dessa och då i första hand den som används som
stadigvarande bostad. Utskottet föreslår att två fastigheter eller lägenheter
skall kunna undantas och att bestämmelsen om att undantaget i första hand
skall avse den stadigvarande bostaden slopas. Vidare föreslår utskottet av
administrativa skäl att undantaget när det gäller bostadsrättslägenheter
ändras att avse andelens hela förmögenhetsvärde och inte som nu värdet
efter avdrag för skulder. Ändringarna föreslås gälla redan fr.o.m. den 1
januari 1989 (1990 års taxering).

Vid betänkandet har fogats sju reservationer.

Motionerna

1988/89:Sk314 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om förvärvsavdrag för pensionärer i enlighet med
vad som anförs i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A204.

1988/89:Sk315 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en lagändring där skattefri ersättning för
arbetsskador (AGS) och livränta ej skall medräknas som inkomst vid
beräkning av det extra avdraget för pensionärer.

1988/89:Sk341 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (båda m)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall
avtrappas för inkomst av förvärvsarbete, 1

1988/89

SkU26

1 Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr26

2. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall
avtrappas för skattefria inkomster,

3. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall
avtrappas för förmögenhetsinnehav.

1988/89:Sk357 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avtrappningen av folkpensionärernas extra
avdrag på grund av förmögenhet avskaffas fr.o.m. 1990 års taxering,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av och förslag till
ändrade regler för avtrappning av folkpensionärernas extra avdrag på grund
av ökande inkomst i syfte att begränsa marginaleffekterna.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf265.

1988/89:Sk368 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en
generell skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag för pensionärer.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So233.

1988/89:Sk402 av Anita Stenberg och Ragnhild Pohanka (båda mp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att lön, upp till två basbelopp, som pensionärer
som arbetar inom vård och omsorg tjänar skall betraktas som en särskild
inkomstkälla och beskattas separat med 50 % utan att detta påverkar
pensionärens beskattningsbara inkomst, avdrag och bidrag.

1988/89:Sk409 av Margit Gennser m.fl. (m) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om det extra avdraget för pensionärer.

1988/89:Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
14. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsprövningen vid beräkningen
av extra avdrag för pensionärer.

1988/89:Sk441 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändrad lagstiftning innebärande att skattefria livräntor skall
vara skattefria även för pensionärer med usla pensioner.

1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs beträffande pensionärernas skatteförhållande.

1988/89:Sk448 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avtrappning av folkpensionärernas extra
avdrag på grund av förmögenhet avskaffas fr.o.m. 1990 års taxering,

2. att riksdagen - därest yrkande 2 i motion 1988/89:Sf365 avslås - som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av
reglerna om extra avdrag och kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer i
syfte att begränsa marginaleffekterna.

1988/89:Sk452 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om marginaleffekterna för pensionärer med låg ATP.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89 :Sf368.

1988/89:SkU26

1988/89:Sk455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pensionärers beskattning.

Utskottet

Inledning

Vid beskattningen medges folkpensionärer med låg pension ett extra avdrag
som avpassats så att någon inkomstskatt inte utgår om inkomsten motsvarar
grundförmånen folkpension med pensionstillskott. Inkomståret 1989 utgår
därför inte någon skatt vid en taxerad inkomst på högst 40 100 kr. för
ensamstående och 35 200 kr. för gift pensionär. För pensionärer med högre
inkomster avtrappas avdraget och upphör helt när den taxerade inkomsten
når en viss nivå. 1989 är denna 97 400 kr. för ensamstående och 78 200 kr.
för gift pensionär.

Även om avtrappningen av avdraget i första hand knyter an till den statligt
taxerade inkomsten beaktas även andra inkomster än sådana som ingår i
denna. Inkomster som enligt riksskatteverkets rekommendationer (Dt
1987:19) skall läggas till den statligt taxerade inkomsten är sjöinkomst,
inkomst som är undantagen från beskattning enligt skatteavtal, pension på
grund av försäkring i utländsk försäkringsrörelse samt skattefri livränta och
skattefri ersättning på grund av fri gruppsjukförsäkring.

Folkpensionärer med låg pension kan också få kommunalt bostadstillägg
till folkpensionen. Också det kommunala bostadstillägget är inkomstprövat.

Inkomstprövningen av det extra avdraget och det kommunala bostadstilllägget
gör att folkpensionärer drabbas av kraftigare marginaleffekter vid
.inkomständringar än andra skattskyldiga. Genom att det extra avdraget och
det kommunala bostadstillägget dessutom är förmögenhetsprövade drabbas
pensionärernas inkomst av sparande särskilt hårt. I anslutning till höstens
beslut om innevarande års skatteskalor fattade riksdagen därför beslut om
ändringar av bestämmelserna för inkomst- och förmögenhetsprövningen av
det extra avdraget och det kommunala bostadstillägget i syfte att mildra
marginaleffekterna i vissa fall (prop. 1988/89:46, SkU4).

Riksdagens beslut innebar att det kommunala bostadstillägget fortsättningsvis
inte skall påverkas av löneinkomst. Härigenom reduceras marginaleffekten
vid sådana inkomster med 33 %. Den sammantagna marginaleffekten
kunde tidigare i vissa fall uppgå till 100 %. Ändringen träder i kraft den 1
juli 1989.

Riksdagens beslut innebar vidare att bestämmelserna för förmögenhetsprövningen
av det extra avdraget ändrades. Den då gällande bestämmelsen
att avdraget skall jämkas om förmögenheten överstiger 90 000 kr. och
upphöra helt vid en förmögenhet på 150 000 kr. ersattes med en regel enligt
vilken avdraget skall sättas ned med 10 % av den del av förmögenheten som
överstiger 100 000 kr. Riksdagens beslut innebar också att de lättnadsregler
för förmögenhet i boende som då gällde ersattes med ett helt undantag för
sådan förmögenhet upp till 400 000 kr. samt att undantaget utvidgades att

1988/89: SkU26

avse även bostadsrätter. Dessa ändringar har trätt i kraft den 1 januari 1989.
En motsvarande ändring gjordes av de lättnadsregler för förmögenhet i
boende som gäller vid förmögenhetsprövningen av det kommunala bostadstillägget,
med verkan fr.o.m. den 1 juli 1989.

Kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet
(RINK) har bl.a. i uppdrag att behandla de marginaleffekter som
reglerna om extra avdrag för folkpensionärer ger upphov till. Syftet är att
marginaleffekterna skall minskas och reglerna förenklas. Kommittén beräknas
avge sitt slutbetänkande sommaren 1989.

Inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag, m.m.

I flera motioner tar motionärerna upp inkomstprövningen av folkpensionärernas
extra avdrag. I några motioner vänder man sig mot att skattefria
inkomster beaktas och framställer yrkanden om undantag för sådana
inkomster. I Sk341 (yrkande 2) av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemingsson
(båda m) vill motionärerna ha ett undantag för all skattefri inkomst, i
Sk441 av Kjell Johansson (fp) för skattefri livränta och i Sk315 av Rune
Evensson m.fl. (s) för skattefri livränta vid arbetsskada. Andra motioner är
inriktade på olika typer av undantag för förvärvsinkomster. I två motioner -Sk409 (yrkande 3) av Margit Gennser m.fl. (m) och Sk341 (yrkande 1) av
Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) - vill man att all
förvärvsinkomst undantas, och i motion Sk402 av Anita Stenberg och
Ragnhild Pohanka (båda mp) yrkas att lön upp till två basbelopp undantas
och dessutom att lönen beskattas separat efter en skattesats på 50 %. I
motion Sk368 av Sten Svensson m. fl. (m) vill motionärerna införa en generell
skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag som utbetalas till pensionärer
och utgör ersättning för vård av närstående. I Sk314 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) vill motionärerna införa ett förvärvsavdrag på 10 000
kr. för pensionärer.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att få till stånd en
översyn av bestämmelserna. I motion Sk448 (yrkande 2) av Görel Thurdin
m.fl. (c) framhålls att den enda lösningen torde vara en höjd grundpension
som gör det möjligt att åtminstone i huvudsak tillämpa de ordinarie
skattereglerna på pensionärer. Om detta krav, som behandlas av socialförsäkringsutskottet
(motion Sf365 yrkande 2), inte vinner gehör begär
motionärerna en översyn av reglerna om extra avdrag och kommunalt
bostadstillägg. Också i motionerna Sk455 (yrkande 8) av Inger Schörling
m.fl. (mp), Sk444 (yrkande 14) av Lars Werner m.fl. (vpk) och Sk357
(yrkande 2) av Martin Olsson (c) framställs yrkanden om en översyn i syfte
att begränsa eller eliminera marginaleffekterna för pensionärer. I Sk452 vill
Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) att pensionärernas
situation beaktas av RINK.

Utskottet vill erinra om att folkpensionärernas extra avdrag är ett behovsprövat
avdrag och att av denna anledning såväl skattepliktiga som skattefria
inkomster beaktas vid inkomstprövningen. De marginaleffekter som folkpensionärerna
kan drabbas av har varit kraftiga, och det har varit förenat

1988/89:SkU26

med stora svårigheter att komma till rätta med de problem som avtrappningen
medför. Som framgår av den inledningsvisa redogörelsen har riksdagen i
höstas beslutat om olika åtgärder för att minska problemen. Härigenom
uppnåddes en reduktion på 33 % av marginaleffekten vid löneinkomster och
en minskning av de marginaleffekter som förmögenhetsprövningen ger
upphov till. En lindring har också uppnåtts genom den marginalskattesänkning
på 3 % vid en taxerad inkomst över 80 000 kr. som beslutades samtidigt
och gäller fr.o.m. den 1 januari 1989. Av redogörelsen framgår också att
frågan om folkpensionärernas extra avdrag är föremål för överväganden
inom RINK. Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av att ett
förslag är att vänta i sommar inte någon anledning att nu ta ställning till de
olika frågor som tas upp i motionerna. Inte heller finns det för närvarande
anledning att begära en utredning. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag

I fyra motioner - Sk341 (yrkande 3) av Karl-Gösta Svenson och Ingrid
Hemmingsson (båda m), Skäll (yrkande 14) av Bo Lundgren m.fl. (m),
Sk357 (yrkande 1) av Martin Olsson (c) och Sk448 (yrkande 1) av Görel
Thurdin m.fl. (c) - framställs yrkanden som rör förmögenhetsprövningen av
folkpensionärernas extra avdrag. Enligt motionärerna inverkar förmögenhetsprövningen
negativt på pensionärers möjligheter att spara. De yrkar att
förmögenhetsprövningen slopas.

Också förmögenhetsprövningen berörs av det pågående utredningsarbetet
inom RINK. Det finns enligt utskottets mening mot denna bakgrund inte
heller anledning att överväga sådana mer genomgripande förändringar som
föreslås i motionerna, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid ta upp en fråga som rör de
särskilda regler för värdering av förmögenhet i boende som gäller vid
förmögenhetsprövningen av det extra avdraget.

Som framgått har riksdagen beslutat vissa lättnader i förmögenhetsprövningen
fr.o.m. den 1 januari 1989. Bl.a. ändrades de särskilda regler som
gäller för värderingen av villa och bostadsbyggnad med tomt på jordbruksfastighet.
Den tidigare regeln om en reduktion av den del av värdet som
understiger 250 000 kr. ersattes med ett helt undantag upp till 400 000 kr.
Reglerna gjordes också tillämpliga på bostadsrätter. Det har uppmärksammats
att den sistnämnda förändringen i vissa fall kan innebära en försämring.
Enligt en begränsningsregel får nämligen en pensionär som har flera
fastigheter eller lägenheter endast tillämpa särreglerna på en av dem och då i
första hand på den som används som stadigvarande bostad. Eftersom en
bostadsrättsinnehavare tidigare kunde tillämpa särreglerna på en eventuell
fritidsfastighet men efter ändringen normalt måste tillämpa reglerna på
bostadsrätten kan extra avdrag i dessa fall komma att medges med lägre
belopp än tidigare.

Riksskatteverket har inför utskottet framhållit att de nya reglerna medför
komplikationer vad gäller bostadsrätterna. Med den nuvarande uppläggningen
av rutinerna kan det inte avgöras maskinellt om en bostadsrätt är den

1988/89:SkU26

skattskyldiges stadigvarande bostad eller ej. Vidare fordras för tillämpningen
av reglerna att de skattskyldiga redovisar vilka lån som är hänförliga till
bostadsrätter. Någon sådan uppgift lämnas inte för närvarande. Uppgiftsskyldigheten
måste därför utvidgas med åtföljande förändringar i bl.a. den
förenklade självdeklarationen.

Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att låta undantaget
för förmögenhet i boende vara så snävt utformat att det inte finns möjlighet
att undanta både den egna bostaden och en eventuell fritidsfastighet.
Begränsningen till en fastighet per skattskyldig bör därför ändras till två
fastigheter, samtidigt som bestämmelsen om att undantaget i första hand
skall avse den stadigvarande bostaden slopas. Härigenom får såväl pensionärer
som bor i villa som pensionärer som bor i bostadsrätt möjlighet att
undanta både bostaden och en eventuell fritidsfastighet upp till 400 000 kr.
Dessutom uppnås att uppgiften om vilken fastighet eller lägenhet som utgör
stadigvarande bostad inte längre behövs. Möjligheten att fritt välja vilken
fastighet som skall undantas bör inte föranleda något problem, eftersom
myndigheterna kan utgå ifrån att undantaget avser den eller de fastigheter
eller andelar som ger den största nedsättningen.

Om en skattskyldig innehar fler än en fastighet och en av fastigheterna
representerar ett negativt förmögenhetsvärde kan det ifrågasättas om inte
detta bör påverka beräkningen av det förmögenhetsvärde som får undantas.
En pensionär som innehar en fastighet med ett förmögenhetsvärde på netto
100 000 kr. men också en fastighet med så hög skuldsättning att den vid
förmögenhetsbeskattningen representerar en nettoskuld skulle i så fall inte få
avräkna 100 000 kr. utan det lägre belopp som erhålls efter avräkning av
nettoskulden. Uppgår denna till 100 000 kr. eller högre skulle något
undantag inte medges. Vid tillämpning av bestämmelserna i deras lydelse
före den 1 januari 1989 har någon avräkning inte gjorts i en motsvarande
situation. En skattskyldig som bor i en villa som representerar ett negativt
förmögenhetsvärde har ansetts berättigad att ta upp en eventuell fritidsfastighet
till reducerat värde, och vid beräkningen av fritidsfastighetens nettovärde
har någon hänsyn inte tagits till nettoskulden på villan. Om beräkningsmetoden
nu skulle ändras på så sätt att en fastighets negativa förmögenhetsvärde
påverkar beräkningen av det belopp som får undantas kan detta i vissa fall
innebära en försämring. Mot bakgrund härav och då avsikten är att de nya
bestämmelserna skall tillämpas redan fr.o.m. den 1 januari 1989 bör också
fortsättningsvis förekomsten av en fastighet med ett negativt nettoförmögenhetsvärde
inte påverka beräkningen av värdet på den eller de fastigheter eller
andelar som kan undantas.

När de gäller problemen med nettovärderingen av bostadsrätter anser
utskottet att man mot bakgrund av att det pågår ett utredningsarbete i syfte
att förenkla dessa regler bör undvika att tvingas utvidga uppgiftsskyldigheten
för de skattskyldiga eller att bygga ut den förenklade självdeklarationen.
Tills vidare bör därför undantaget för bostadsrätter avse andelens hela
förmögenhetsvärde och inte värdet efter avdrag för skulder.

För att de angivna ändringarna skall få avsedd effekt bör de gälla fr.o.m.
den 1 januari 1989.

1988/89:SkU26

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beslutar om de ändringar i
kommunalskattelagen som utskottet redovisar i hemställan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag i
allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 1 och 1988/
89:Sk409 yrkande 3,

2. beträffande inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag
vid skattefria inkomster

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk315, 1988/89:Sk341 yrkande
2 och 1988/89:Sk441,

3. beträffande utredning av beskattningsreglerna för pensionärer
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk357 yrkande 2, 1988/
89:Sk444 yrkande 14, 1988/89:Sk448 yrkande 2, 1988/89:Sk452 och
1988/89:Sk455 yrkande 8,

4. beträffande förvärvsavdrag för pensionärer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk314,

5. beträffande särskild beskattning av pensionärers lön
att riksdagen avslår motion 1988/89 :Sk402,

6. beträffande skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag till
pensionärer

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk368,

7. beträffande förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra
avdrag i allmänhet

att riksdagen avlår motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 3, 1988/
89:Sk357 yrkande 1, 1988/89:Sk411 yrkande 14 och 1988/89:Sk448
yrkande 1,

8. beträffande undantaget för förmögenhet i boende

att riksdagen beslutar att två fastigheter skall få undantas, att den
stadigvarande bostaden inte skall behöva undantas i första hand samt
att undantaget vad gäller bostadsrättslägenheter skall avse andelens
hela förmögenhetsvärde,

9. beträffande ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 §
kommunalskattelagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt antar
följande

1988/89:SkU26

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 50 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Anvisningar
till 50 §

2. Vid bedömningen av pensionstillskott.

Regeringen eller angivna grunder.

Avdraget skall saknar folkpension.

Om skattskyldigs inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med
hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas med belopp
motsvarande 10 procent av värdet av
skattepliktig förmögenhet överstigande
100 000 kronor. Fastighet,
som avses i 24 § 2 mom., samt sådan
bostadsbyggnad med tillhörande
tomt på jordbruksfastighet, som används
som bostad av den skattskyldige,
skall inräknas i förmögenhetsvärdet
endast till den del skillnaden
mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens
och tomtens taxeringsvärde
året före taxeringsåret
och lånat kapital, som nedlagts i
fastigheten respektive i bostadsbyggnaden
och tomten överstiger
400 000 kronor. Vid beräkning av
hur stort lånat kapital som lagts ner i
bostadsbyggnaden och tomten, skall
på dessa anses belöpa så stor del av
låneskulderna i förvärvskällan som
byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde
utgör av det sammanlagda
värdet av tillgångarna i förvärvskällan
inklusive byggnaden och
tomtmarken. Värdet av andel i bostadsförening
eller bostadsaktiebolag
skall inräknas i förmögenhetsvärdet
endast till den del skillnaden
mellan värdet enligt 4 § tolfte stycket
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
och lånat kapital, som
nedlagts i andelen, överstiger 400 000
kronor. Har den skattskyldige eller
hans make flera sådana fastigheter
eller andelar, som avses här, gäller

Det avdrag som beräknas med
hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas med belopp
motsvarande 10 procent av värdet av
skattepliktig förmögenhet överstigande
100 000 kronor. Fastighet,
som avses i 24 § 2 morn., samt sådan
bostadsbyggnad med tillhörande
tomt på jordbruksfastighet, som används
som bostad av den skattskyldige,
skall inräknas i förmögenhetsvärdet
endast till den del skillnaden
mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens
och tomtens taxeringsvärde
året före taxeringsåret
och lånat kapital, som nedlagts i
fastigheten respektive i bostadsbyggnaden
och tomten överstiger
400 000 kronor. Vid beräkning av
hur stort lånat kapital som lagts ner i
bostadsbyggnaden och tomten, skall
på dessa anses belöpa så stor del av
låneskulderna i förvärvskällan som
byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde
utgör av det sammanlagda
värdet av tillgångarna i förvärvskällan
inklusive byggnaden och
tomtmarken. Värdet av andel i bostadsförening
eller bostadsaktiebolag
skall inräknas i förmögenhetsvärdet
endast tiil den del värdet enligt 4
8 tolfte stycket lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt överstiger
400 000 kronor. Har den skattskyldige
eller hans make flera sådana fastigheter
eller andelar, som avses här,
får bestämmelserna tillämpas på
högst tvä av dessa, dock med en

1988/89:SkU26

bestämmelserna endast för en av sammanlagd nedsättning på högst 1988/89:SkU26
dessa och då i första hand för den 400 000 kr.
som utgör stadigvarande bostad för
den skattskyldige.

Här ovan föranleda det.

Vid beräkning i 52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första
gången vid 1990 års taxering.

Stockholm den 11 april 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s). Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa
(s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Britta Bjelle (fp). Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå
(mp), Kjell Nordström (s), Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-Igelström
(s).

Reservationer

1. Inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag i
allmänhet (morn. 1)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) anser

dels att utskottet i fråga om förvärvsinkomster i stället för vad som anförts på
s. 4-5 bort anföra följande:

Det är orimligt att en pensionär som har låg pension och därför
förvärvsarbetar i vissa fall inte får behålla mer än 10 kronor på en intjänad
hundralapp. Riksdagen har också vidtagit åtgärder för att komma till rätta
med detta missförhållande när det gäller löneinkomster. Fr.o.m. den 1 juli
1989 avtrappas därför inte kommunalt bostadsbidrag till följd av löneinkomst.
Härigenom minskas marginaleffekterna på löneinkomster med drygt
30 procentenheter från nivån på cirka 90 %. När det gäller andra arbetsinkomster
än löneinkomster kvarstår emellertid marginaleffekten på denna
orimligt höga nivå.

Folkpensionärer skall inte behöva drabbas av högre marginaleffekter än
andra inkomsttagare. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt redan

med en marginaleffekt på 60-65 % vid löneinkomster, och marginaleffekter 9

på upp till 90 % vid annan förvärvsinkomst är, som utskottet anfört, orimliga.
Enligt utskottets mening bör åtgärder vidtas för att komma till rätta med
förhållandet. I avvaktan på RINK:s förslag bör därför marginaleffekten
nedbringas genom att förvärvsinkomst undantas vid inkomstprövningen av
pensionärernas extra avdrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslagen i motionerna Sk341
(yrkande 1) och Sk409 (yrkande 3) om att förvärvsinkomst skall vara
undantagen vid inkomstprövningen. Regeringen bör enligt utskottets mening
skyndsamt återkomma med ett förslag av denna innebörd.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag i
allmänhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 1 och
1988/89:Sk409 yrkande 3 hos regeringen begär skyndsamt förslag som
innebär att all förvärvsinkomst undantas vid inkomstprövningen av
det extra avdraget.

2. Inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag vid
skattefria inkomster (mom. 2)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) anser

dels att utskottet i fråga om skattefria inkomster i stället för vad som anförts
på s. 4-5 bort anföra följande:

Skattefria livräntor och den skattefria delen av exempelvis AGS-försäkring
skall inte träffas av någon skatt. Så blir inte heller fallet om den
berättigade inte är pensionär.

Är den berättigade emellertid pensionär blir den skattefria inkomsten i
praktiken beskattad. Genom att den skattefria inkomsten beaktas vid
inkomstprövningen av det extra avdraget kommer den berättigade att få
betala högre skatt som en följd av den skattefria inkomsten. Härigenom blir
den skattefria inkomsten indirekt beskattad, och skatten blir dessutom högre
ju lägre inkomster pensionären har. Den pensionär som har så hög inkomst
att han inte är berättigad till extra avdrag drabbas inte.

I sammanhanget kan också noteras att t.ex. skattefri ränta på allemanskonto
inte beaktas på detta sätt. Härigenom framgår enligt utskottets mening
det orättvisa och godtyckliga i den nu redovisade indirekta beskattningen av
skattefri livränta och arbetsskadeersättning.

Utskottet anser att den indirekta beskattningen av skattefri livränta och
ersättning vid arbetsskada bör upphöra. I motionerna Sk315, Sk341 (yrkande

2) och Sk441 framställs yrkanden med denna innebörd. Utskottet tillstyrker
yrkandena. Regeringen bör enligt utskottets mening lägga fram förslag som
innebär att skattefri livränta och skattefri ersättning vid arbetsskada inte
beaktas vid inkomstprövningen av det extra avdraget.

1988/89:SkU26

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag
vid skattefria inkomster

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk315 och 1988/
89:Sk441 och med anledning av motion 1988/89:Sk341 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag som innebär att skattefri livränta och
skattefri ersättning vid arbetsskada undantas vid inkomstprövningen
av pensionärernas extra avdrag.

3. Utredning av beskattningsreglerna för pensionärer
(mom. 3)

Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå
(mp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att utskottet i fråga om utredning av beskattningsreglerna för pensionärer
i stället för vad som anförts på s. 4-5 bort anföra följande:

Inga andra grupper i vårt samhälle har så höga marginaleffekter, dvs.
ökade skatter och minskade bidrag, på inkomstökningar som folkpensionärer
med låg eller genomsnittlig pension. För dem med pensioner under drygt
94 000 kr. kan nämligen den samlade marginaleffekten uppgå till nära eller -i vissa inkomstlägen - över 100 %. Hela eller praktiskt taget hela inkomstökningen
går för dessa pensionärer bort i ökad skatt på grund av att både deras
extra avdrag och kommunala bostadstillägg är inkomstrelaterade.

Som framförs i centerpartiets motion Sk448 är den bästa - och kanske enda
- lösningen att införa en grundpension som har tillräcklig nivå för att
nettoinkomsten vid tillämpning av de ordinarie inkomstskattereglerna skall
bli minst lika stor som den är för dem som nu har lägsta pensionsnivå. I
avvaktan på genomförande av en så omfattande reform måste förslag som
syftar till att ge rimliga marginaleffekter för alla folkpensionärer snarast
läggas fram.

Vad gäller det extra avdraget måste övervägas hur reglerna för detta skall
ändras för att marginalskatten skall begränsas. En möjlighet är att alla
inkomster utöver folkpension, pensionstillskott och ATP undantas från att
påverka avdraget. Andra möjligheter, som får något mindre effekt, är att
undanta vissa inkomster eller inkomster upp till visst belopp från prövning.
Med hänsyn till frågans komplexitet bör regeringen få i uppdrag att
skyndsamt pröva den och återkomma med förslag så snart som möjligt.
Eftersom folkpensionärerna i denna inkomstnivå redan nu nästan enbart
betalar kommunalskatt finns det inte skäl att avvakta RINK:s arbete innan
en översyn av reglerna om det extra avdraget påbörjas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk448 (yrkande 2). Härigenom
får även motion Sk357 (yrkande 2) och syftet med motion Sk452 anses
tillgodosedda. Också motion Sk444 (yrkande 14) och motion Sk455 (yrkande
8) får anses tillgodosedda.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning av beskattningsreglerna för pensionärer
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk448 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sk357 yrkande 2, 1988/89:Sk444

1988/89 :SkU26

yrkandena 14, 1988/89:Sk452 och 1988/89:Sk455 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av
reglerna om extra avdrag och kommunalt bostadstillägg i syfte att
begränsa marginaleffekterna för pensionärer.

4. Förvärvsavdrag för pensionärer (mom. 4)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om förvärvsavdrag i stället för vad som anförts på s.
4-5 bort anföra följande:

Även med den förbättring som riksdagen nyligen fattade beslut om
kvarstår vid löneinkomster marginaleffekter i storleksordningen 60 %, dvs.
av en inkomstökning försvinner 60 % på grund av ökad skatt och/eller
minskade bidrag. För pensionerade rörelseidkare, t.ex. hantverkare, är
marginaleffekten fortfarande drygt 90 % på grund av den samlade effekten
av ökad skatt och reducerat kommunalt bostadstillägg. Detta sätter effektiva
käppar i hjulen för t.ex. äldre hantverkare som vill fortsätta sin verksamhet
utan att förlora bostadstillägget.

Även de pensionärer som inte erhåller kommunalt bostadstillägg bör få ett
bättre utbyte av fortsatt förvärvsarbete. Utskottet föreslår därför att ett
speciellt förvärvsavdrag för pensionärer på 10 000 kr. införs. Inkomster av
tjänst och rörelse under denna nivå bör inte belastas med skatt och inte heller
påverka pensioner eller andra förmåner.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk314.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande förvärvsavdrag för pensionärer
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk314 hos regeringen
begär förslag om ett särskilt förvärvsavdrag för pensionärer i enlighet
med det anförda.

5. Skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag till
pensionärer (mom. 6)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag
i stället för vad som anförts på s. 4-5 bort anföra följande:
Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som utbetalas till den vårdbehövande
är skattefria men beskattas om de utbetalas antingen av den
vårdbehövande eller direkt av kommunen, till en granne eller annan som vill
vara en hjälpande hand. När det gäller just pensionärernas möjlighet att
hjälpa till på detta sätt innebär beskattningen ett särskilt problem. De
orimliga marginaleffekter som pensionärers extra inkomster drabbas av i
form av skatteskärpning och minskade bidrag gör att det knappast blir något
över av den erbjudna ersättningen. Intresset för att vara en hjälpande hand
hämmas på detta sätt.

Enligt utskottet finns det skäl att i avvaktan på att marginaleffekterna för
pensionärerna undanröjs införa en generell skattefrihet för hemsjukvårds -

1988/89:SkU26

och hemvårdsbidag främst med hänsyn till konsekvenserna av en beskattad
ersättning.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk368.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag till
pensionärer

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk368 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om införandet av en generell
skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag till pensionärerna.

6. Förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag i
allmänhet (mom. 7 och mom. 9)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m), Britta Bjelle (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Också
förmögenhetsprövningen” och slutar med ”därför motionsyrkandena.” bort
ha följande lydelse:

Inkomst- och förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag
har fått till följd att folkpensionärer som har låg eller ingen ATP och som
dessutom har vissa besparingar drabbas av en kraftig och, enligt utskottets
uppfattning, orimlig marginaleffekt på bl.a. ränteinkomster. Detta blir
resultatet bl.a. därför att folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen
reduceras med hänsyn till både ökande inkomst och förmögenhet. Som
framhållits av någon motionär kan marginalskatten på en ränteinkomst för
en pensionär med låg pension vida överstiga 100 %.

Fr.o.m. den 1 januari i år avtrappas det extra avdraget med 10 % av den
del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. (prop. 1988/89:46, SkU4).
Även om detta innebär en viss förbättring jämfört med tidigare gällande
regler kvarstår dock principen att den pensionär som har låg pension får sin
skatt höjd på grund av att han eller hon, trots låga inkomster som resulterat i
låg pension, har lyckats spara ihop en del till ålderns dagar. Riksdagsbeslutet
innebar också den förbättringen att förmögenhet upp till 400 000 kr. som är
bunden i boende - eget hus eller bostadsrätt - skall undantas från att påverka
det extra avdraget. Härigenom lättar skattetrycket för pensionärer som har
sina besparingar bundna i boende, men det kvarstår när vederbörande på
grund av ålder eller annat måste sälja sin bostad för att flytta till hyreslägenhet,
varigenom besparingarna frigörs.

En aspekt som bör beaktas är också att de nya arvsreglerna, som bl.a.
innebär att make ärver före barn, kan komma att medföra att fler
pensionärer efter makens bortgång på grund av arvet kommer upp i en sådan
förmögenhetsnivå att det extra avdraget bortfaller. Även detta förhållande
påkallar enligt utskottets mening skyndsamma åtgärder.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att provisoriska
åtgärder för att undanröja missförhållandena på detta område bör vidtas
omedelbart. Utskottet tillstyrker därför förslaget om slopad förmögenhets -

1988/89:SkU26

prövning fr.o.m. 1990 års taxering och därmed motionerna Sk341 (yrkande

3), Sk357 (yrkande 1), Sk411 (yrkande 14) och Sk448 (yrkande 1).

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra
avdrag i allmänhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 3,
1988/89:Sk357 yrkande 1, 1988/89:Sk411 yrkande 14 och 1988/
89:Sk448 yrkande 1 beslutar slopa avtrappningen av pensionärernas
extra avdrag på grund av förmögenhet fr.o.m. 1990 års taxering,

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 §
kommunalskattelagen (1928:370)

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 §
kommunalskattelagen och 52 § 1 mom. tredje stycket andra och tredje
meningarna kommunalskattelagen skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då den enligt uppgift på
den kom ut från trycket i Svensk författningssamling. De äldre
bestämmelserna tillämpas sista gången vid 1989 års taxering.

7. Förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag i
allmänhet (mom. 7 och mom. 9 i motsvarande del)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Också
förmögenhetsprövningen” och slutar med ”därför motionsyrkandena.” bort
ha följande lydelse:

1988/89:SkU26

innebar också den förbättringen att förmögenhet upp till 400 000 kr. som är
bunden i boende - eget hus eller bostadsrätt - skall undantas från att påverka
det extra avdraget. Härigenom lättar skattetrycket för pensionärer som har
sina besparingar bundna i boende, men det kvarstår när vederbörande på
grund av ålder eller annat måste sälja sin bostad för att flytta till hyreslägenhet,
varigenom besparingarna frigörs.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att provisoriska
åtgärder för att undanröja missförhållandena på detta område bör vidtas
omedelbart. I motionerna Sk341, Sk357, Sk411 och Sk448 framställs
yrkanden om att förmögenhetsprövningen skall slopas helt. Utskottet anser
sig inte kunna tillstyrka en så långtgående åtgärd. Enligt utskottets mening
bör i stället den beloppsgräns på 100 000 kr. som nu gäller för förmögenhetens
inverkan på det extra avdraget höjas till 500 000 kr.

Med det anförda hemställer utskottet att riksdagen med anledning av
motionerna Sk341 (yrkande 3), Sk357 (yrkande 1), Sk411 (yrkande 14) och
Sk448 (yrkande 1) beslutar om de ändringar i kommunalskattelagen som
utskottet redovisar i hemställan.

dels att utskottet i moment 7 och moment 9 i motsvarande del bort hemställa

7. beträffande förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra
avdrag i allmänhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 3,
1988/89:Sk357 yrkande 1, 1988/89:Sk411 yrkande 14 och 1988/
89:Sk448 yrkande 1 beslutar höja frigränsen vid avtrappningen av
pensionärernas extra avdrag på grund av förmögenhet från 100 000 kr.
till 500 000 kr. fr.o.m. 1990 års taxering,

9. beträffande ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 §
kommunalskattelagen (1928:370)

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt beslutar att
orden ”100 000 kronor” i punkt 2 femte stycket första meningen av
anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen skall bytas ut mot orden
”500 000 kronor”.

1988/89:SkU26

gotab 88642, Stockholm 1989