Skatteutskottets betänkande
1988/89 :SkU22

Kapitalbeskattning

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner rörande beskattningen
av aktievinster, förmögenhet, arv och gåva.

Utskottet avstyrker flertalet motioner med hänvisning till de överväganden
som pågår rörande en förestående skattereform. Med anledning av en
motion begär utskottet förslag från regeringen rörande en avdragsrätt vid
arvsbeskattningen för kostnader för gravskötsel.

Reservationer har avlämnats från företrädare för samtliga oppositionspartier.

Motionerna

1988/89:Sk343 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändrade värderingsregler för egendomslivränta i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Sk344 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
värderingsregler för börsnoterade aktier vid erläggande av arvsskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Sk351 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen anförts om ett
avskaffande av förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i familjeföretag.

1988/89:Sk352 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avsevärt lägre arvs- och
gåvoskattesatser i samband med generationsskiften i familjeföretag,

2. att riksdagen beslutar att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra
ett generationsskifte i familjeföretag befrias från förmögenhetsskatt.

1988/89:Sk353 av Sten Svensson och Siw Persson (m,fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om kapitalbeskattning av otc-aktier
innebärande att dessa skall värderas till 30 % av substansvärdet vid
förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattning.

1988/89

SkU22

1 Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 22

1988/89:Sk361 av Anna Wohlin-Andersson och Kersti Johansson (båda c)
vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om att
företagsförmögenhet skall värderas till 30 % skall gälla även för successiva
överlåtelser vid gåvobeskattning, yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av generationsskiftesproblematiken
i övrigt för att underlätta generationsskiften i familjeföretag.

1988/89:Sk367 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om möjligheterna att
belasta dödsbo för kostnader av normal vård och skötsel av gravplats.

1988/89:Sk371 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en rimligare aktiebeskattning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi411.

1988/89:Sk374 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad beskattning av
kapitalinkomster och kapitalvinster fr.o.m. den 1 januari 1990 i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1988/89:Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

9. att riksdagen beslutar att skatteskalan för uttag av statlig förmögenhetsskatt
fr.o.m. taxeringen 1990 återfår det utseende den hade 1 januari 1982,

10. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid förmögenhetsbeskattningen
skall tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,

11. att riksdagen beslutar att OTC-aktier och icke registrerade börsaktier
vid förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till 30 % av sitt substansvärde,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
förmögenhetsbeskattning av arbetande kapital i mindre och medelstora
företag enligt vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
beträffande den s.k. begränsningsregeln,

16. att riksdagen beslutar om skatteskalor och grundavdrag vid arvs- och
gåvobeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1990 enligt vad som anges i
motionen,

17. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid arvs- och gåvobeskattning
tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,

18. att riksdagen beslutar att OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattning tas
upp till 30 % av sitt substansvärde,

19. att riksdagen beslutar sänka omsättningsskatten på aktiehandel från
den 1 april 1989 enligt vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad omsättningsskatt
på värdepapper vad avser valutautlänningar,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande slopande av omsättningsskatten på värdepapper i
samband med att valutaregleringen slopas.

1988/89: SkU22

2

1988/89:Sk413 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att beskattningen
av arbetande kapital i små och medelstora företag slopas så länge kapitalet
är bundet i företaget,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att tidigare
gällande regler för beskattning av s.k. egendomslivräntor återinförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att generationsskiften
underlättas genom ytterligare sänkning av arvs- och gåvobeskattningen.

1988/89:Sk434 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
ränteinkomster det år då de uppkommer ej skall föranleda uttag av
förmögenhetsskatt.

1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen beslutar att höja omsättningsskatten på aktier fr.o.m. den
1 april 1989 till 6 % i enlighet med motionen,

7. att riksdagen beslutar om skärpning av förmögenhetsskatten på aktier
fr.o.m. 1989 i enlighet med motionen,

9. att riksdagen beslutar om skärpning av omsättningsskatten på handel
med andra värdepapper än aktier fr.o.m. 1 april 1989 i enlighet med
motionen,

10. att riksdagen beslutar om en engångsskatt på större förmögenheter för
1989 i enlighet med motionen,

11. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på förmögenheter för
tiden efter 1989 i enlighet med motionen,

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som sägs i motionen om en översyn av värderingsgrunderna för förmögenheter
vid beskattningen och åtgärder mot manipulering med lån,

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som sägs i motionen om särskild innehavsskatt för förmögenhet i värdepapper.

1988/89:Sk445 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopad förmögenhetsskatt
på arbetande kapital enligt vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om höjt grundbelopp vid förmögenhetsbeskattning,

4. att riksdagen beslutar höja det skattefria gåvobeloppet till 10 000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om arvsbeskattningen.

1988/89:Sk450 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för aktieutdelning
i icke marknadsnoterade aktiebolag i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om 30 %
reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för successiva överlåtelser
vid gåvobeskattning,

1988/89:SkU22

3

1* Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr22

3. att riksdagen beslutar att skattereglerna för egendomslivränta återställs
till vad som gällde före 1984,

4. att riksdagen beslutar att anskaffningskostnaden för längre innehav av
aktier i icke marknadsnoterade aktiebolag får beräknas enligt den schablonregel
som gäller för börsnoterade aktier.

1988/89:Sk453 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om avskaffande av
omsättningsskatterna på värdepapper.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N364.

1988/89:Sk463 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande skatt på värdepapper för utländska placerare.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi226.

1988/89:Sk467 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om evig beskattning
av vinster från försäljning av frimärken för filatelistiskt bruk.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T927.

1988/89:Sk633 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (båda
c) vari yrkas att riksdagen beslutar att omedelbart slopa omsättningsskatten
på utlänningars aktiehandel.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N255.

1988/89:Sk690 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs om undantag från
omsättningsskatten för utlänningar som handlar med svenska värdepapper.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi220.

Frågornas tidigare behandling m.m.

Dubbelbeskattningen av utdelad vinst, skattereduktion

Vinster i aktiebolag blir i princip dubbelbeskattade, först hos bolaget när
vinsten uppkommer och sedan hos aktieägarna när vinsten delas ut. Denna
dubbelbeskattning har dock mjukats upp, bl.a. genom den s.k. Annelllagstiftningen.
Denna lagstiftning innebär med den huvudsakliga utformning
reglerna fick 1978 (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/79:19) att bolagen
under en 20-årsperiod får avdrag för utdelning på aktier med sammanlagt lika
stort belopp som har betalats in för aktierna. Härefter har dubbelbeskattningen
lindrats ytterligare för aktiebolag som inte är börsnoterade (prop.
1981/82:191, SkU 1981/82:65). Sådana bolag är fr.o.m. 1984 års taxering
berättigade till avdrag för utdelning med 70 % av det utbetalade beloppet.
Avdragsrätten är begränsad till 15 % av aktiekapitalet, och avdraget får ej
heller överstiga 700 000 kr.

Vid 1982 och 1983 års taxeringar lindrades dubbelbeskattningen av
utdelning på börsnoterade aktier även genom att aktieägarnas skatt reducerades
med 30 % av erhållen utdelning, dock med högst 2 250 kr. eller för
makar gemensamt 4 500 kr. Reglerna, som genomfördes 1980 (prop.

1988/89:SkU22

4

1980/81:39, SkU 1980/81:15), var avsedda som en provisorisk lindring av
dubbelbeskattningen av bolagsvinster i avvaktan på mer definitiva regler och
som en stimulans för aktiesparandet. Beslutet att avskaffa denna skattereduktion
motiverades bl.a. med fördelningspolitiska skäl och med att
ansträngningarna att få till stånd ett ökat hushållssparande och att tillgodose
näringslivets behov av riskvilligt kapital borde få en annan form.

Motionsyrkanden om dubbelbeskattningen av utdelad vinst avstyrktes av
utskottet senast i betänkandet SkU 1987/88:26 i samband med behandlingen
av olika värderingsfrågor m.m., se nedan.

Realisationsvinstbeskattningen och omsättningsskatten

Vid beräkningen av realisationsvinst på aktier som innehafts mindre än två år
beskattas hela vinsten efter avdrag för den faktiska anskaffningskostnaden
för aktierna. Härutöver medges i förenklingssyfte numera också ett avdrag
på 1 000 kr. Vid försäljning av aktier som ägts två år eller mer - s.k. äldre
aktier - är endast 40 % av vinsten skattepliktig. Från det skattepliktiga
beloppet medges fr.o.m. 1987 års taxering avdrag med 2 000 kr. Avdraget
bestämdes till detta belopp våren 1985 i samband med reformen om en
förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180, SkU 60) och var tidigare
3 000 kr. för såväl ensamstående som för makar gemensamt. Vid beräkningen
av vinst på äldre aktier skall anskaffningskostnaderna i princip bestämmas
till ett genomsnitt för samtliga äldre aktier av samma slag. Vid sidan av denna
huvudregel gäller en schablon som t.o.m. den 24 oktober 1983 innebar att
anskaffningskostnaden för börsnoterade aktier och aktier som är föremål för
liknande notering fick bestämmas till 50 % av försäljningspriset efter avdrag
för kostnader för försäljningen. Schablonregeln ändrades hösten 1983 (prop.
1983/84:48, SkU 11) så att anskaffningskostnaden numera får tas upp till
endast 25 % av försäljningspriset, efter avdrag för försäljningskostnader.

Samtidigt med skärpningen av schablonregeln vid realisationsvinstbeskattningen
1983 genomfördes en omsättningsskatt på aktier, konvertibla skuldebrev
och liknande värdepapper. Skatten fastställdes till 0,5 % av köpesumman
för såväl säljare som köpare, dvs. till sammanlagt 1 %. Vid affärer
som sker utan medverkan av fondkommissionär begränsas skattskyldigheten
till handel med en omslutning av minst 500 000 kr. per halvår. Skattesatserna
höjdes till sammanlagt 2 % fr.o.m. den 1 juli 1986 (prop. 1985/86:140, SkU
38) och utvidgades också till vissa köp- och säljoptioner m.m. som inte
tidigare omfattades av reglerna. År 1987 utvidgades reglerna till vissa
nytillkomna typer av optioner (prop. 1986/87:150, SkU 50) och år 1988 till
värdepapper på den s.k. penning- och obligationsmarknaden (prop. 1987/
88:156, SkU 50). Skattesatsen för värdepapper på denna marknad utgör
0,03-0,3 %, sammantaget för köpare och säljare. - Samtidigt slopades det
undantag som dittills gällt för fondkommissionärers egen handel med
värdepapper. I detta sammanhang avstyrkte utskottet ett motionsyrkande
om undantag från beskattningen för valutautlänningar, med hänvisning till
att denna fråga kommer att prövas av regeringen.

1988/89:SkU22

5

Värderingsfrågor

Beträffande kapital i familjeföretag gäller sedan länge särskilda lättnader vid
förmögenhets- och arvs- och gåvobeskattningen. Dessa regler innebär i
princip att värdet på kapitalet får tas upp till 30 % av substansvärdet, ett
värde som regelmässigt är avsevärt lägre än marknadsvärdet. Reglerna gäller
i princip även för familjeföretag som drivs i aktiebolagsform men omfattade
fram till år 1982 inte marknadsmässigt omsatta aktier. Detta år utvidgades
tillämpningsområdet även till förmögenhetsbeskattningen av aktier som
omsätts vid sidan av börsen, t.ex. på OTC-marknaden. Innebörden av
reglerna var att OTC-aktier och liknande skulle tas upp till marknadsvärdet
vid arvs- och gåvobeskattningen, dvs. enligt motsvarande principer som för
börsaktier. I övrigt värderades olika slags aktier till 30 % av substansvärdet,
en 30-procentsregel som ansetts gälla även i fråga om sådana aktier i
börsbolag och OTC-bolag som inte är föremål för notering, t.ex. ej omsatta
A-aktier.

Aktier i familjeföretag som är förvaltningsföretag värderas inte enligt
dessa regler utan tas upp till substansvärdet.

År 1986 genomfördes - med verkan fr.o.m. 1987, dvs. 1988 års taxering -nya regler för aktievärderingen (prop. 1986/87:54, SkU 12). Mot bakgrund
av att arvsbeskattningens nivå ansetts kunna medföra alltför kännbara
effekter, särskilt i fråga om större förmögenheter i form av börsnoterade
aktier, och den kritik som i övrigt riktats mot värderingsreglerna för aktier av
olika slag sänktes de högsta skattesatserna vid arvs- och gåvobeskattningen,
och värderingsreglerna ändrades också.

Numera skall börsnoterade aktier tas upp till 75 % av marknadsvärdet.
OTC-aktier och liknande skall tas upp till 30 % av marknadsvärdet. Ej
noterade aktier i OTC-bolag och börsbolag skall värderas enligt samma
grunder som de noterade aktierna i bolaget. Aktier i bolag som ej är
börsnoterade eller föremål för liknande notering värderas på samma sätt som
tidigare. Samma värderingsprinciper för ett och samma aktieslag skall nu
tillämpas såväl vid arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen.

Ett aktuellt förslag från regeringen att begränsa avdragsrätten för realisationsförlust
på aktier tillstyrktes nyligen av utskottet i betänkandet SkU
1988/89:28. Utskottets betänkande - där utskottet avstyrkt olika motioner
som väckts i denna och näraliggande frågor - kommer inom kort att
behandlas av riksdagen.

Vid sin behandling förra året av olika motionsyrkanden rörande värderingen
av aktier, realisationsvinstbeskattningen m.m. (SkU 1987/88:26) avstyrkte
utskottet motionerna och anförde:

De aktuella kraven på skattelättnader grundar sig bl.a. på uppfattningen
att aktier utsätts för en hård beskattning jämfört med andra sparformer.
Utskottet har vid sin återkommande behandling av likartade yrkanden för sin
del framhållit att skattereglerna för aktier i allmänhet erbjuder avsevärda
fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande. Reglerna
innebär också att arbetsfria inkomster beskattas väsentligt förmånligare än
arbetsinkomster. Värderingsreglerna för aktier innebär inte endast att

1988/89:SkU22

6

sådana tillgångar skall tas upp till lägre belopp än vad som gäller för annat
likvärdigt sparande. Som anförs i motion Sk334 medför reglerna exempelvis
den egenartade effekten att aktier i börsbolag, som avförts från börsen på
grund av brott mot börsens etiska regler, efter denna bestraffning skall tas
upp till avsevärt lägre värden än tidigare. Enligt utskottets mening kan det
inte anses tillfredsställande att olika beslut på marknaden rörande registrering
eller notering på officiella eller inofficiella listor, som inte i och för sig
påverkar aktiernas reella värden, kan medföra så avsevärda förändringar i
beskattningen som nu är fallet.

Utskottet har vid sin prövning av likartade motionsyrkanden tidigare år
framhållit att de förslag som kapitalvinstkommittén har lagt fram rörande
beskattningen av aktievinster m.m. (SOU 1986:37) skall tas upp i samband
med de överväganden som pågår rörande en genomgripande skattereform.
De frågor som nu åter tas upp i motionerna är av den arten att de bör prövas i
detta sammanhang i samband med ställningstagandena till kommande
förslag från utredningen om en reformerad företagsbeskattning (Fi 1985:06)
och 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13). Några nya omständigheter
som bör föranleda annan bedömning har inte förekommit.

Med hänvisning till det anförda och till sina ställningstaganden i likartade
frågor tidigare år avstyrker utskottet motionerna.

Förmögenhetsskatt

Skattesatsen för förmögenhetsskatt är 1,5-3,0 % till den del förmögenheten
överstiger 400 000 kr. Den högsta procentsatsen tillämpas till den del
förmögenheten överstiger 1 800 000 kr.

För makar och hemmavarande barn under 18 år beräknas skatten på
familjens gemensamma förmögenhet.

Förra året avstyrkte utskottet olika motionsyrkanden bl.a. rörande
förmögenhetsskattens höjd med hänvisning till den översyn av förmögenhetsbeskattningen
som pågår inom finansdepartementet, parallellt med
utredningen om en reformerad inkomstbeskattning (RINK). Utskottet
ansåg att resultatet av detta arbete borde avvaktas innan ställning togs till de
frågor som tagits upp i motionerna (SkU 1987/88:25).

Arvs- och gåvoskatt

Arvsskatten är progressiv och tas ut enligt skalor som är olika för var och en
av tre grupper av mottagare. För make, sambo, barn, barns avkomling och
barns make eller sambo gäller en skala som börjar med 10 % och stiger till
60 % i skiktet över 8 milj. kr. (klass I). För övriga skattskyldiga, med
undantag av allmännyttiga institutioner och liknande, gäller en skala som
börjar med 15 % och stiger till 65 % i skiktet över 2 milj. kr. (klass II).

Allmännyttiga institutioner och liknande betalar skatt efter en skala som
börjar med 10 % och stiger till 30 % i skiktet över 60 000 kr. (klass III).

Vid beskattningen medges ett skattefritt grundavdrag. För make eller
sambo är avdraget 200 000 kr. och för övriga i klass I 50 000 kr. För
skattskyldiga i klass II och III är grundavdraget 15 000 kr.

Gåvoskatten kompletterar arvsbeskattningen och utgår efter samma

1988/89:

skalor som arvsskatten. Grundavdrag medges emellertid inte. I stället är
gåvor skattefria upp till vissa belopp. Gåva av lösöre för personligt bruk är
skattefri om värdet av det mottagna inte överstiger 10 000 kr. per kalenderår.
Överskrids denna gräns är gåvan skattepliktig i dess helhet. Andra gåvor
är skattefria i den mån värdet av vad som mottagits av samme givare under ett
kalenderår inte överstiger 2 000 kr.

Skatteskalorna för arvs- och gåvoskatten fick sin nuvarande utformning
1986. Samtidigt höjdes grundavdragen. Grundavdraget för efterlevande
make uppräknades till nuvarande nivå 1986 i samband med en anpassning av
reglerna till en reform på familjerättens område (prop. 1987/88:61, SkU 14).

Vid sin behandling förra året av motioner rörande skatteskalorna och
grundavdragen såg inte utskottet någon anledning att tillstyrka ytterligare
genomgripande ändringar (SkU 1987/88:24). Beträffande frågan om en
höjning av det gåvoskattefria beloppet anförde utskottet att denna borde
bedömas i samband med ett slutligt ställningstagande till arvs- och gåvoskattekommitténs
förslag om en höjning till 5 000 kr. (SOU 1987:62).

Utskottet

De motioner som utskottet tar upp i detta betänkande angår olika frågor
rörande beskattningen av aktier och annat kapital i skilda situationer. I
motionerna behandlas bl.a. dubbelbeskattningen av utdelad vinst, omsättningsskatten
och realisationsvinstbeskattningen i samband med aktieförsäljning
samt värderingsreglerna och skatteuttaget vid förmögenhets- och arvsoch
gåvobeskattningen. I detta sammanhang behandlar utskottet också vissa
speciella yrkanden rörande frimärken, livräntor vid försäljningar, räntor och
vissa kostnader i samband med dödsfall.

En av motionerna- Sk374 av Carl Bildt m.fl. (m) - gäller en skattereform för
1990-talet. Det nu aktuella yrkandet i denna motion, yrkande 7, går ut på att
reformera beskattningen av kapitalvinster, kapitalinkomster och inkomster
av villor fr.o.m. 1990. Sådana inkomster bör enligt motionärerna hänföras till
en och samma förvärvskälla och beskattas med en enhetlig skattesats. I ett
första steg sänks skattesatsen till ca 35 % inklusive kommunalskatt. Yrkandet
innebär också att avdragsbegränsningen för underskott slopas och att
kapitalvinster skall beräknas med hänsyn till inflationen.

Utskottet har i sitt nyligen avgivna betänkande rörande inkomstbeskattningen
avstyrkt ett likartat yrkande med hänvisning till de pågående
övervägandena rörande en förestående skattereform. Utskottet saknar
anledning till någon annan bedömning i fråga om det nu aktuella yrkandet
och avstyrker alltså detsamma.

När det gäller beskattning av utdelning på aktier och aktievinstbeskattningen
yrkas i motion Sk450 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk371
(yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) att dubbelbeskattningen av
aktieutdelningar lindras eller avskaffas. Det sistnämda yrkandet innebär
dessutom att omplaceringar inom en aktieportfölj skall undantas från
realisationsvinstbeskattning. Yrkande 4 i motion Sk450 av Bo Lundgren
m.fl. (m) innebär att den schablon som gäller för beräkning av anskaffnings -

1988/89:SkU22

8

kostnaden för börsnoterade aktier också skall tillämpas på andra marknadsnoterade
aktier.

Vidare framställs i motion Sk411 (yrkandena 19-21) av Bo Lundgren m.fl.
(m) yrkanden av innebörd att omsättningsskatten på aktier slopas successivt
och halveras fr.o.m. den 1 april 1989, att skatten slopas för valutautlänningar
och att omsättningsskatten på värdepapper på penning- och obligationsmarknaden
slopas i samband med att valutaregleringen avskaffas. Även i
motionerna Sk463 (yrkande 1) av Olof Johansson m.fl. (c), Sk633 av Anna
Wohlin-Andersson (c) och Marianne Andersson (c) samt Sk690 Gunnar
Björk m.fl. (c) framställs yrkanden om undantag för utlänningar. Beträffande
omsättningsskatten på penningmarknaden innehåller motion Sk453 av
Hadar Cars m.fl. (fp) ett likartat yrkande som i motion Sk411. Lars Werner
m.fl. (vpk) yrkar däremot i motion Sk444 (yrkandena 6 och 9) att
omsättningsskatten tredubblas fr.o.m. den 1 april 1989.

Flera motioner rör värderingsfrågor m.m. Så yrkas i motion Sk371
(yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk411 (yrkandena 10och 17)
av Bo Lundgren m.fl. (m) att börsnoterade aktier skall tas upp till 65 % av
börsvärdet mot nuvarande 75 %. Yrkandena 11 och 18 i den sistnämnda
motionen och yrkandet i motion Sk353 av Sten Svensson (m) och Siw Persson
(fp) gäller OTC-aktier som enligt motionärernas mening bör tas upp till 30 %
av substansvärdet i stället för till 30 % av marknadsvärdet. Beträffande
arbetande kapital i företag yrkas i motion Sk351 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,
fp, c), Sk411 (yrkande 12) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk413 av Gullan
Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) att detta undantas från förmögenhetsskatt.
- Ett problem, som kan uppkomma för ett dödsbo i samband med
försäljning av aktier, behandlas i motion Sk344 av Knut Wachtmeister (m)
och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Arvsskatten och
inkomstskatten på realisationsvinsten vid försäljningen kan enligt motionärerna
i sådana fall under speciella omständigheter sammanlagt överstiga
köpeskillingen vid försäljningen. För att motverka sådana effekter yrkar
motionärerna att aktier som sålts genom Stockholms fondbörs vid arvsbeskattningen
valfritt skall få tas upp till värdet vid tidpunkten för dödsfallet,
bouppteckningen eller försäljningen. - Yrkande 12 i motion Sk444 av Lars
Werner m.fl. (vpk) går i en annan riktning. Den översyn som motionärerna
begär går ut på att egnahem och liknande av normalstandard bör tas upp
enligt förmånligare grunder än förmögenhetsinnehav som grundas på olika
former av spekulation och att förhindra att den verkliga förmögenheten
nedbringas genom manipulationer med lån etc.

För att underlätta generationsskiften i företag yrkas i motionerna Sk361
(yrkande 1) av Anna Wohlin-Andersson (c) och Kersti Johansson (c) och
Sk450 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) att 30-procentsregeln skall gälla
även vid successiva överlåtelser genom gåva. I samma syfte yrkas i
motionerna Sk352 (yrkande 1) av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c), Sk413
(yrkande 3) av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutsson (m) och Sk445
(yrkande 1) av Kjell Johansson m.fl. (fp) en sänkning av arvs- och
gåvoskatten vid generationsskiften i företag. Motionen Sk352 innehåller
dessutom ett yrkande (yrkande 2) om att kapitalförsäkringar som syfter till
att underlätta generationsskifte i företag skall befrias från förmögenhets -

1988/89:

skatt. Den förstnämnda motionen (Sk361 yrkande 2) innehåller vidare ett
yrkande om en snabb översyn av reglerna för att underlätta generationsskiften.

När det gäller skatteuttaget yrkas beträffande förmögenhetsskatten i
motion Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) att skatteskalan mildras fr.o.m. 1990
års taxering i överensstämmelse med 1982 års skala (yrkande 9). Motionärerna
begär också ett uttalande om att spärregeln skall justeras i takt med
kommande marginalskattesänkningar (yrkande 15). Kjell Johansson m.fl.
(fp) begär i motion Sk445 (yrkande 2) ett tillkännagivande om att det
skattefria grundbeloppet bör höjas kraftigt. I motion (Sk444) av Lars Werner
m.fl. (vpk) yrkas däremot kraftiga skärpningar av beskattningen av förmögenhetsinnehav
(yrkandena 7,10, lloch 13).-Yrkandena 16 i motion Sk411
av Bo Lundgren m.fl. (m) och yrkande 5 i motion Sk445 av Kjell Johansson
m.fl. (fp) innebär att arvs- och gåvoskatten skall sänkas genom mildare
skalor och högre grundavdrag. Vidare innehåller yrkande 4 i den sistnämnda
motionen krav på en höjning av det skattefria gåvobeloppet till 10 000 kr.

Utskottet har vid sin återkommande behandling av likartade yrkanden om
skattelättnader bl.a. framhållit att skattereglerna för aktier i allmänhet
erbjuder avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande,
att reglerna innebär att arbetsfria inkomster beskattas väsentligt
förmånligare än arbetsinkomster. Detta är ett av de stora problem som ingår i
de pågående övervägandena rörande en omfattande skattereform som syftar
till att nedbringa marginalskatterna och samtidigt upprätthålla de fördelningspolitiska
ambitionerna i skattelagstiftningen. Som utskottet framhållit
vid sin tidigare behandling av motionsyrkanden på dessa områden är samtliga
de frågor som åter tas upp i motionerna av den arten att de bör prövas i detta
sammanhang. Några nya omständigheter som bör föranleda en annan
bedömning har inte förekommit. Utskottet avstyrker alltså motionerna i nu
angivna delar.

Utskottet finner inte heller anledning att nu gå in på den fråga om
realisationsvinstbeskattningen av frimärken som tas upp i motion Sk467 av
Alf Wennerfors (m) och som enligt motionären övervägs i det nyss angivna
utredningsarbetet. Utskottet avstyrker således denna motion.

Yrkandet i motion Sk434 av Wiggo Komstedt (m) om att ränteinkomster det
år de uppkommer inte skall föranleda uttag av förmögenhetsskatt har sin
bakgrund i att den inkomstskatt som kommer att debiteras efter beskattningsårets
utgång inte beaktas vid förmögenhetsbeskattningen. Denna
avdragsfråga har diskuterats ingående i samband med andra frågor rörande
latenta skatteskulder, och den lösning som innefattas av gällande regler är att
sådana beräknade skulder beaktas endast när det gäller vissa speciella
kontoavsättningar. Enligt utskottets uppfattning saknas det skäl att med
anledning av den nu aktuella motionen ompröva dessa frågor. Utskottet
avstyrker alltså denna motion.

I tre motioner behandlas en viss typ av livräntor som grundar sig på en
överenskommelse mellan säljare och köpare i samband med överlåtelse av
viss egendom. Sådana livräntor utnyttjades tidigare i viss utsträckning t.ex.

1988/89:SkU22

10

för pensioneringsändamål för säljaren i samband med överlåtelse av en
rörelse. Den del av vederlaget vid avyttringen som bestod av livränta undgick
omedelbar beskattning. I stället beskattades livräntan i takt med att den
inflöt, och köparen fick avdrag med utgivna belopp.

Efter den 1 juli 1984 gäller andra regler som innebär att livräntan
behandlas enligt samma principer som annan köpeskilling och tas upp till ett
kapitaliserat värde. Tidigare regler gäller fortfarande i fråga om livräntor
som utgör periodiskt vederlag på grund av avyttring av egendom före den 1
juli 1984.

I motionerna Sk413 (yrkande 2) av Gullan Lindblad (m) och Göthe
Knutson (m) och Sk450 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att tidigare regler för
egendomslivräntor återinförs.

Att reglerna beträffande ifrågavarande livräntor ändrats beror på att den
tidigare utformningen utnyttjats för ej avsedda skattelättnader. Vid sin
återkommande prövning av denna fråga har utskottet, senast i sitt betänkande
1987/88:30, funnit att de skäl som talar mot att behandla egendomslivräntor
annorlunda i beskattningshänseende än vanlig köpeskilling fortfarande är
vägande och anfört att den som säljer en jordbruksfastighet eller rörelse
torde ha goda möjligheter att sörja för sitt pensionsskydd utan ett system med
egendomslivräntor. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
motionerna.

Vidare yrkas i motion Sk343 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) att latent
skatteskuld bör beaktas vid värderingen av äldre egendomslivräntor som
utgår enligt avtal träffade för den 1 juli 1984.

Som utskottet redan anfört skall den nuvarande utformningen av reglerna
ses mot bakgrund av att livräntor av detta slag utnyttjats för att uppnå
fördelar vid beskattningen. Det bör kunna antas att avtal av så speciell
karaktär som det här är fråga om i regel har föregåtts av ingående
överväganden rörande samtliga ekonomiska konsekvenser härav, däribland
framtida effekter vid beskattningen. Att under sådana förhållanden nu
ompröva de regler som gäller för denna beskattning och medge ytterligare
skattelättnader bör enligt utskottets mening inte komma i fråga. Utskottet
avstyrker således motionen.

Slutligen har utskottet att ta ställning till ett yrkande i motion Sk367 av Björn
Samuelson (vpk) om att ett dödsbo bör kunna belastas med kostnader för
vård av gravplats. I motionen anförs bl.a. att kostnader för vård och skötsel
av gravplats inte får dras av från dödsboets tillgångar och att många som
lämnat sin hembygd skulle känna en trygghet om gravplatsen fick en normal
skötsel av kyrkogårdsförvaltningen.

Som anförs i motionen är det i och för sig möjligt att träffa avtal med
kyrkogårdsförvaltningen om den framtida skötseln av en grav. En förutsättning
för att den ersättning som utgår i sådan fall skall kunna belasta dödsboet
och därmed också samtliga dödsbodelägare är att de kan enas om en sådan
åtgärd. Kostnaderna är inte avdragsgilla vid arvsbeskattningen.

Enligt utskottets mening finns det flera skäl som talar för att en avdragsrätt
införs vid arvsbeskattningen för kostnader av detta slag. Samtidigt kan det
inte uteslutas att en avdragsrätt också är förenad med vissa problem. Enligt

1988/89:SkU22

11

1** Riksdagen 1988/89.6sami. Nr22

utskottets uppfattning bör reglerna övervägas närmare. Regeringen bör i
lämpligt sammanhang ta upp denna fråga och lägga fram ett förslag till
riksdagen.

Vad utskottet nu har anfört bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk374 yrkande 7,

2. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m.

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 1,

3. beträffande aktievinstbeskattningen

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 4,

4. beträffande omsättningsskatten på aktier

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 19 och
1988/89:Sk444 yrkande 6,

5. beträffande omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 21, 1988/
89:Sk444 yrkande 9 och 1988/89:Sk453,

6. beträffande undantag för valutautlänningar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 20, 1988/
89:Sk463 yrkande 1, 1988/89:Sk633 och 1988/89:Sk690,

7. beträffande börsnoterade aktier

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del
och 1988/89:Sk411 yrkandena 10 och 17,

8. beträffande OTC-aktier m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkandena 11 och 18
och 1988/89:Sk353,

9. beträffande förmögenhet i företag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk351,1988/89:Sk411 yrkande
12, 1988/89:Sk413 och 1988/89:Sk445 yrkande 1,

10. beträffande tidpunkten för värderingen i dödsbo
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk344,

11. beträffande en omläggning av värderingsprinciperna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk444 yrkande 12,

12. beträffande successiva gåvor av företag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk361 yrkande 1 och 1988/
89:Sk450 yrkande 2,

13. beträffande generationsskiften i företag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk352,1988/89:Sk361 yrkande
2 och 1988/89:Sk413 yrkande 3,

14. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 9, 1988/
89:Sk445 yrkande 2 och 1988/89:Sk444 yrkandena 7, 10, 11 och 13,

15. beträffande spärregeln

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk411 yrkande 15,

1988/89:SkU22

1

16. beträffande uttaget av arvsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 16 i denna del
och 1988/89:Sk445 yrkande 5,

17. beträffande det skattefria gåvobeloppet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Sk411 yrkande 16 i denna del
och 1988/89:Sk445 yrkande 4,

18. beträffande frimärken

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk467,

19. beträffande ränteinkomster

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk434,

20. beträffande avdrag för egendomslivräntor

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk413 yrkande 2 och 1988/
89:Sk450 yrkande 3,

21. beträffande värderingen av egendomslivräntor
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk343,

22. beträffande vård av gravplats

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk367 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående kostnader för
vård av gravplats.

Stockholm den 14 mars 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s),
Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), KarlGösta
Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Sven-Erik
Alkemark (s), Lisbeth Staaf-Igelströin (s), Maggi Mikaelsson (vpk) och
Birger Schlaug (mp).

Reservationer

1. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.

(mom. 1)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Den höga beskattningen av inkomster i Sverige drabbar särskilt hårt
avkastningen av sparande. Vid en inflationstakt på 5 % måste en inkomsttagare
med 50 % marginalskatt ha en avkastning på sitt sparande som uppgår
till 10 % om det sparade beloppet inte skall urholkas. Skulle marginalskatten

1988/89:SkU22

13

uppgå till 75 % blir avkastningskravet hela 20 %. Det är uppenbart att redan
sådana verkningar motverkar ett ökat hushållssparande. Till dessa effekter
bör man lägga verkningarna av förmögenhets- och arvs- och gåvoskatten.

En genomgripande skattereform måste innefatta en lägre beskattning av
sparandeavkastningen. I debatten jämställs ofta kapitalinkomster och kapitalvinster
som om de vore utbytbara storheter. Så är inte fallet. Medan en
kapitalinkomst avser ett beskattningsår uppkommer en kapitalvinst under
(oftast) en längre innehavsperiod och beskattas först vid försäljningen. Det
är således orimligt att införa lika regler för beskattnng av kapitalinkomster
och kapitalvinster. De senare bör beskattas efter avräkning av rena
inflationsvinster. Det är dessutom nödvändigt att ta stor hänsyn till de regler
som gäller i vår omvärld, eftersom kapital har hög rörlighet.

Som anförs i motion Sk374 bör kapitalvinster - efter avräkning av
inflationen under innehavstiden - och kapitalinkomster i framtiden beskattas
med en enhetlig skattesats på 30 %. Ett uppkommet underskott får utnyttjas
mot överskott av förvärvsarbete och näringsverksamhet i form av en
skattereduktion som är 30 % av underskottet. Realisationsförluster skall
liksom i dag endast få dras av mot realisationsvinster.

Inkomst av schablontaxerad annan fastighet samt inkomstslagen kapital
och tillfällig förvärvsverksamhet slås samman till ett inkomstslag. Till den del
ett underskott uppkommer av räntor för egen bostad skall det emellertid vara
fullt avdragsgillt vid den statliga inkomsttaxeringen. Reaförluster får endast
kvittas mot reavinster.

Vi instämmer i motionärernas förslag att man redan 1990 bör ta ett första
steg vad beträffar beskattningen av kapitalinkomster och kapitalvinster. De
bör beskattas separat med en statlig skattesats på 4 % och gällande
kommunala utdebitering. Kapitalvinster beräknas med hänsyn till inflationen.
Därigenom underlättas övergången till det nya system som motionärerna
föreslår samtidigt som hushållssparandet stimuleras.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande en reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk374 yrkande 7 hos
regeringen begär förslag om ändrad beskattning av kapitalinkomster
och kapitalvinster fr.o.m. den 1 januari 1990 i enlighet med vad som
här har anförts.

2. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m. (mom. 2 a)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

Som framhålls bl.a. i motionerna Sk371 och Sk450 har de enskilda
aktieägarnas andel av aktiemarknaden minskat radikalt. Småsparandet i
aktier har i stor utsträckning ersatts av korsvis ägda företag, investmentbolag,
penningfonder, försäkringsbolag och löntagarfonder. Detta är från flera
synpunkter olyckligt. Ett ökat hushållssparande i aktier är nödvändigt för

1988/89 :SkU22

14

näringslivets kapitalförsörjning och för att stärka de enskilda människornas
intresse och inflytande.

En viktig förklaring till den negativa utvecklingen av aktiesparandet är
skattereglernas utformning. Beskattningen av enskilt ägda aktier är väsentligt
högre än för institutioner, och produktivt sparande i aktier missgynnas i
förhållande till annat sparande. Enligt vår uppfattning bör skattereglerna
skyndsamt ses över i syfte att stimulera hushållssparande! och att skapa
förutsättningar för en väl fungerande aktiemarknad. Vi instämmer i de olika
krav i denna riktning som framställs i motionerna.

Ett av dessa krav är att dubbelbeskattningen av utdelningar avskaffas.
Denna dubbelbeskattning har sedan länge kritiserats från olika utgångspunkter.
En av de negativa effekter som denna beskattning medför är att det krävs
mycket hög bruttoavkastning på insatt kapital för att aktieägarna skall kunna
få en tillfredsställande nettoavkastning. Särskilda regler har införts för att i
viss mån lindra effekten av dubbelbeskattningen, men dessa regler är
otillräckliga. Eftersom dubbelbeskattningen minskar företagens möjligheter
till en god kapitalförsörjning via aktiemarknaden och motverkar strävandena
att sprida ägandet i samhället bör den avskaffas. Regeringen bör lägga fram
förslag till åtgärder som successivt leder fram till detta mål.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk371 yrkande 2 i denna del.

dels vid mom. 2 a hemställt

2. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m.

a) att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad som här anförts om
ett successivt avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar.

3. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m. (mom. 2 b)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

I avvaktan på ett fullständigt avskaffande av dubbelbeskattningen av
aktiebolag bör - som anförs i motion Sk450 - de nuvarande lättnaderna för
icke börsnoterade aktiebolag förbättras. I sådana bolag får man göra avdrag
med 70 % av det utdelade beloppet, dock ej med mer än sammanlagt 15 %
av aktiekapitalet och 700 000 kr. Regeln ger en alltför liten lättnad, särskilt
som flertalet småföretag har lågt aktiekapital. För att förbättra för dessa
företag bör de kunna få avdrag med sammanlagt högst 25 % av aktiekapitalet
och högst 1 milj. kr.

dels vid mom. 2 b hemställt

2. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m.

b) att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk450 yrkande 1 hos
regeringen begär förslag om avdragsrätt för aktieutdelning i icke
börsnoterade aktiebolag i enlighet med vad som här har anförts.

1988/89:SkU22

15

4. Aktievinstbeskattningen (mom. 3)

1988/89:SkU22

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

Även vid realisationsvinstbeskattningen missgynnas sparande i aktier
jämfört med annat sparande. Aktievinstreglerna medför - liksom värderingsreglerna
vid förmögenhetsbeskattningen - snedvridande effekter till
förmån för improduktiva investeringar av olika slag, t.ex. i diamanter, konst
och andra samlarobjekt, som efter en viss tids innehav går helt fria från
vinstbeskattning. Därtill kommer att realisationsvinstbeskattningen med
rätta har kritiserats för att den inträder redan vid omplaceringar och andra
naturliga förvaltningsåtgärder beträffande en aktieportfölj. I fråga om
aktievinster saknar man också en sådan indexering som gäller beträffande
realisationsvinster på fastigheter. Reglerna går långt utöver vad som gäller i
andra jämförbara länder och är så invecklade att man ofta torde undvika att
investera i aktier redan på grund av det krångel detta kan medföra.

Trots de invändningar som sedan länge har riktats mot den alltför hårda
och krångliga realisationsvinstbeskattningen för aktier, har denna beskattning
skärpts väsentligt under den socialdemokratiska regeringsperioden. I
dagarna behandlar riksdagen ytterligare ett regeringsförslag om skärpningar
genom begränsning av möjligheterna till avdrag för förluster (prop. 1988/
89:71, SkU28).

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att reavinstreglerna för aktier
skyndsamt bör ses över i syfte att förenkla reglerna och bringa dem i bättre
överensstämmelse med reglerna i vår omvärld. Motionärernas förslag till
förbättringar bör tas upp i denna översyn.

Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Därmed är syftet med motionerna i allt väsentligt tillgodosett.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande aktievinstbeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk371 yrkande 2 i
denna del och 1988/89:Sk450 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad som här har anförts rörande lättnader i aktievinstbeskattningen.

5. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Den 1 januari 1984 infördes en omsättningsskatt på 1 % på handeln med
aktier i Sverige. Den 1 juli 1986 fördubblades skatten, trots försäkringar från
bl.a. finansministern i valrörelsen 1985 om att inga nya skatter skulle läggas
på aktiesparandet. Omsättningsskatten gäller även utländska placerares
handel på den svenska aktiemarknaden. Fr.o.m. 1989 gäller skatten även
affärer till mäklarnas egna lager. Parallellt har också omsättningsskatt införts
på penningmarknaden.

Under den tidsperiod då omsättningsskatten i Sverige införts, höjts och
utvidgats har utländska aktiemarknader vidtagit flera åtgärder för att sänka
sina transaktionskostnader. Transaktionskostnaderna i Sverige är nu tre
gånger så höga som i exempelvis London och New York.

I motion Sk411 framhålls att omsättningen på Stockholms fondbörs har
minskat från 141 miljarder kronor 1986 till ca 115 miljarder kronor 1988,
medan handeln med svenska aktier i utlandet ökat från drygt 20 miljarder
kronor 1986 till uppemot 70 miljarder kronor 1988. Av den totala omsättningen
av svenska aktier äger nästan 40 % rum utomlands. Den svenska
penningmarknaden har i stort sett punkterats genom den införda skatten.

Skatten medför också ett minskat intresse för att äga aktier, vilket leder till
lägre aktiekurser. Minskad omsättning och högre transaktionskostnader
innebär vidare att marknaden blir mindre likvid och mindre effektiv. Detta
avspeglar sig i högre kapitalkostnader för företagen och i sänkta skatteintäkter
från förmögenhets- och arvsskatterna för staten.

Omsättningsskatten på penningmarknaden, som infördes 1988 med verkan
fr.o.m. 1989, har bidragit till en dramatisk minskning av omsättningen.
Detta förutsågs redan när utskottet behandlade frågan våren 1988. Vid en
offentlig utfrågning redovisade företrädare för såväl riksbanken som riksgäldskontoret
att skatten skulle försämra marknadens effektivitet. Till detta
kommer ett högre ränteläge än vad som annars skulle bli fallet, högre
kostnader för upplåning och lägre avkastning vid utlåning. Riksbanken får
sämre möjligheter att bedriva penningpolitik.

Våren 1988 beslöt riksdagen att Sverige så långt möjligt skulle anpassas till
EG:s inre marknad. Omsättningsskatterna strider dock mot denna anpassning,
samtidigt som de leder till försämrade konkurrensvillkor för de svenska
marknaderna gentemot de utländska. Detta kommer att accentueras då den
svenska valutaregleringen slopas.

Omsättningsskatten på aktiehandeln bör därför successivt slopas. Ett
första steg är att skatten halveras fr.o.m. den 1 maj 1989. Omsättningsskatten
på aktiehandel slopas från samma tidpunkt för valutautlänningar.
Omsättningsskatten på penningmarknaden slopas.

De statsfinansiella konsekvenserna av detta förslag blir marginella. Som
framgår av den studie som tidigare refererats skulle en halvering av
omsättningsskatten på aktiehandeln leda till en kraftig omsättningshöjning.
Redan detta innebär att skattebortfallet inte blir av den omfattning som kan
beräknas vid oförändrad volym. Till detta kommer ökade intäkter av bl.a.
förmögenhets- och arvsbeskattning och löpande reavinstbeskattning.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande omsättningsskatten pä aktier
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk411 yrkande 19 och med
avslag på 1988/89:Sk444 yrkande 6 antar följande

1988/89 :SkU22

17

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs i fråga om 8 § första och andra styckena lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper att orden "en
procent” i första stycket skall bytas ut mot "en halv procent” och att orden
”två procent” i andra stycket skall bytas ut mot ”en procent”.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989.

6. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)

Maggi Mikaelsson (vpk) har

dels anfört följande:

Som anförs i vpk-motionen Sk444 utgör spekulation i och profitering på de
arbetandes produktionsresultat en grundsten i det kapitalistiska systemet.
Handel och spekulation i aktier och andra typer av värdepapper är ett uttryck
för detta. De vanliga hushållen har i ökande grad letts in i denna
spekulationskarusell. För storkapitalet ger detta ytterligare förutsättningar
för koncentration av makten.

Under den senaste tioårsperioden har denna form av spekulation varit
särskilt gynnsam. Ökningen av börsvärdena har sedan slutet av 1970-talet till
slutet av 1987 utvecklats rekordartat. Efter en nedgång i börsvärdena de sista
månaderna 1987 har nu värdena återhämtats med råge.

Aktiespekulation är ytterst lönsam. Trots detta är beskattningen av aktier
låg. Värdestegringar beskattas endast om aktierna säljs. Därtill kommer att
vinsten vid en försäljning till största delen är skattefri. Efter två års innehav
skall inte mer än 40 % av vinsten tas upp till beskattning. Därtill kommer att
vinstberäkningen sker enligt en fördelaktig schablon. Även andra skatteregler
innehåller stora fördelar för aktieägarna, t.ex. värderingsreglerna vid
förmögenhetsbeskattningen och vid arvs- och gåvobeskattningen.

I motion Sk444 föreslås en rad fördelningspolitiskt motiverade åtgärder
vid beskattningen för att dra in en del av vinsterna på aktiespekulationen.
Därigenom skapas ökade statsinkomster som kan användas till reformer för
att förhindra förmögenhetsförskjutningarna och den sociala nedrustningen.

I motionen krävs bl.a. en skärpning av reavinstbeskattningen på aktier
efter två års innehav till 75 % av vinsten, en enligt vpk:s uppfattning måttlig
höjning i avvaktan på en mer genomgripande reform av aktiebeskattningen,
och en översyn av lagstiftningen för att motverka den alltmer tilltagande
skatteplaneringen i form av organiserade kringgåenden av skattelagstiftningen.
Dessa krav har redan behandlats av utskottet och kommer inom kort att
prövas av riksdagen.

De nu aktuella förslagen innebär att omsättningsskatten på aktier tredubblas
från 2 % till sammanlagt 6 %. Denna åtgärd medför ca 5 miljarder kronor
i ökade statsinkomster som kan användas till fördelningspolitiskt motiverade
reformer för att motverka förmögenhetsförskjutningarna och den sociala

1988/89:SkU22

18

nedrustningen. Vpk föreslår motsvarande höjning av den gällande omsättningsskatten
för optioner, terminskontrakt och den övriga delen av penningmarknaden.
Dessa förslag tillstyrks och bör träda i kraft snarast möjligt, dvs.
den 1 maj 1989.

Även beträffande förmögenhetsbeskattningen behövs väsentliga skärpningar.

Som framhålls i vpk-motionen Sk444 är förmögenhetsfördelningen i
Sverige ojämn. Stora förändringar i förmögenhetsfördelningen har ägt rum
framför allt under det senaste decenniet. Enbart under några år i slutet av
1970-talet och början av 1980-talet har mer än 100 miljarder kronor bytt
ägare enbart på grund av inflationen. Det är främst kapitalägare med stora
förmögenheter som berikat sig på lönearbetets bekostnad. Dessa förmögenhetsägare
har även genom olika aktiva handlingar ökat sina förmögenheter
med flera hundra miljarder under ungefär samma period. Detta har kommit
till uttryck bl.a. i reala lönesänkningar för lönearbetet.

En ojämn förmögenhetsfördelning är i och för sig ett naturligt förhållande i
länder med kapitalistisk marknadsekonomi. Sverige har dock betecknats
som en välfärdsstat med s.k. blandekonomi. Innebörden skulle vara att
väsentliga skillnader utjämnats. Trots detta kan det konstateras att skillnaderna
i förmögenhet är enorma. Detta återspeglas också i klasskillnaderna i
samhället. Makten är koncentrerad till de ”stora” i förmögenhetsligan. Den
främsta orsaken till detta är givetvis det ekonomiska systemet. Men även
inom kapitalismen är det möjligt att väsentligt minska skillnaderna.

Vpk ser en skärpning av skatten på bl.a. förmögenheter som ett
fördelningspolitiskt krav för att finansiera reformer och motverka av
regeringen föreslagna nedskärningar inom sociala, kulturella och utbildningspolitiska
områden. Ett sådant förslag är en engångsskatt på större
förmögenheter. Som föreslås i motionen bör denna tas ut 1989 med 2 % i
lägsta skiktet och öka successivt till 12 % för förmögenheter över 1 800 milj.
kr. En engångsskatt av detta slag skulle inbringa omkring 6 miljarder
kronor.

För tiden efter 1989 bör förmögenhetsskatten på sätt som anges i motionen
i stort sett fördubblas mot nu gällande beskattning.

Värderingsgrunderna för förmögenheter bör dessutom bli föremål för
översyn. Förmögenheter, framför allt större, är ofta sammansatta av olika
slag av tillgångar. Översynen bör ta fasta på dessa olikheter där exempelvis
egnahem och liknande av normal standard bör ges en lägre värderingsgrund
än sådana förmögenheter som grundas på olika former av spekulation m.m.
Åtgärder måste också vidtas mot manipulerande med lån etc. för att
nedbringa den verkliga förmögenheten vid taxeringstillfället.

Vidare bör själva innehavet av värdepapper läggas till grund för förmögenhetsbeskattning.
Skälet härtill är att förmögenhetsbeskattningen av aktier
och andra typer av värdepapper har otillräcklig genomslagskraft. Förmögenhetsvärdet
reduceras inte sällan genom lånetransaktioner etc. för att undgå
beskattning, och spekulation i värdepapper i större omfattning utgår oftast
även från upplånat kapital. Förslaget om en utredning av en sådan modell för
beskattningen tillstyrks.

1988/89:SkU22

19

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande omsättningsskatten på aktier

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 6 och med
avslag på motion 1988/89: Sk411 yrkande 19 antar följande

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs i fråga om 8 § första och andra styckena lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper att orden ”en
procent” i första stycket skall bytas ut mot ”tre procent” och att orden ”sex
procent” i andra stycket skall bytas ut mot ”en procent”.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989.

7. Omsättningsskatten på andra värdepapper m.m. (mom. 5)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

I motion N364, som innehåller motiveringen till motion Sk453, och motion
Sk411 riktas allvarlig kritik mot den omsättningsskatt på penning- och
obligationsmarknaden som infördes förra året med verkan fr.o.m. 1989. Alla
de farhågor som uttrycktes innan omsättningsskatten på värdepapper
utvidgades till denna marknad har besannats.

Omsättningsskatten på värdepapper medför generellt sett så stora problem
för landets ekonomi att den bör slopas i sin helhet så snart det
statsfinansiella läget medger det. När det gäller penning- och obligationsmarknaden
tycks alla farhågor som uttrycktes innan skatten utvidgades till
detta område ha besannats. Denna skatt har redan medfört så stora
skadeverkningar på kapitalmarknaden att den i själva verket är i färd med att
avskaffa sig själv. Transaktionskostnaderna har blivit så höga i Sverige att
affärerna i värdepapper redan nu har flyttat utomlands i stor utsträckning. I
och med att man nu skapar friare kapitalrörelser och står i begrepp att slopa
valutaregleringen får det antas att denna utveckling kommer att förstärkas,
om inte omsättningsskatten på denna marknad slopas.

Med det anförda tillstyrker vi yrkandet i motion Sk411 om att slopa
omsättningsskatten på penning- och obligationsmarknaden. Förslaget bör
genomföras snarast möjligt, dvs. med verkan fr.o.m. den 1 maj 1989. Det
anförda innebär att syftet med motion Sk453 är tillgodosett.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 21 och
1988/89:Sk453 och med avslag på motion 1988/89:Sk444 yrkande 9
antar följande

1988/89:SkU22

20

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper att 1 § första stycket c)-e), 2 § och 8 § tredje-femte
styckena skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989.

8. Omsättningsskatten på andra värdepapper m.m. (mom. 5)

Maggi Mikaelsson (vpk) har - med åberopande av innehållet i reservation 6 -vid mom. 5 hemställt

5. beträffande omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk444 yrkande 9 och med
avslag på motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 21 och 1988/89:453 antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper

Härigenom cöreskrivs i fråga om lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper dels att orden ”0,15 procent” i 8 § femte stycket skall
bytas ut mot ”0,45 procent”, dels att tabellen i 8 § tredje stycket skall ha
följande lydelse

Föreslagen lydelse
Skatten är för
värdepapper
med en löptid
som går ut under
tidigast

det 5:e

det 4:e
det 3:e
det 2:a
det l:a

det 4:e

det 3:e
det 2:a
det l:a

kalenderåret

efter det kalenderår när
omsättning sker

kalenderkvartalet efter
det kalenderkvartal när
omsättning sker

0,045 % av vederlaget

0,0375 %

0,03 %

0,0225 %

0,015 %

0,015 % av vederlaget

0,012 %
0,009 %
0,006 %

1988/89:SkU22

21

samma kalenderkvartal som det 0,003 % av vederlaget

kalenderkvartal när omsättning
sker

en period efter det att omsättning 0,0015 % av vederlaget

om 45 dagar sker

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989.

9. Undantag för valutautlänningar (morn. 6)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

De negativa effekterna av omsättningsskatten på aktier visar sig inte minst
när det gäller utlänningars handel med svenska aktier. Som anförs i flera
motioner medför omsättningsskatten på aktier att företagens möjligheter att
anskaffa riskkapital försvåras och att aktiehandeln tenderar att flytta
utomlands. Samtidigt leder reglerna till att intresset utomlands för den
svenska marknaden minskar. Den svenska börsens konkurrensförmåga
gentemot utlandet försämras allvarligt också på grund av att skatten medför
alltför höga transaktionskostnader här i landet.

Finansministern har vid en utfrågning hos utskottet anfört att regeringen är
beredd att ta upp frågan om undantag för utländska placerare, om det visar
sig att skatten bidrar till en icke önskvärd överströmning av aktieaffärer till
utlandet och det går att få ett någorlunda lätthanterligt och kontrollerbart
system för ett sådant undantag.

Det har nu konstaterats att handeln med svenska aktier i allt större
utsträckning förläggs till marknader utanför Sverige. Närmare 40 % av den
totala omsättningen av svenska aktier äger numera rum utomlands. Flera
faktorer kan ha bidragit härtill, men det kan inte råda någon tvekan om att
omsättningsskatten här i landet är den främsta orsaken. Den angivna
utvecklingen är till skada för näringslivet och medför svåra negativa effekter
för hela vår samhällsekonomi. Ändå har regeringen inte lagt fram något
förslag för att motverka denna utveckling.

Som anförs i motionerna är det angeläget att omsättningsskatten slopas på
utländska placerares handel med svenska aktier. Regeringen bör skyndsamt
lägga fram ett förslag i detta hänseende.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande undantag för valutautlänningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 20 och
1988/89:Sk463 yrkande 1 och med anledning av motion 1988/89:Sk633
och 1988/89:Sk690 hos regeringen begär förslag om avskaffande av
valutautlänningars skyldighet att erlägga omsättningsskatt vid handel
med svenska aktier.

1988/89:SkU22

22

10. Börsnoterade aktier (mom. 7)

1988/89 :SkU22

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

Hösten 1987 genomfördes vissa lättnader i värderingsreglerna för börsnoterade
aktier, medan värderingen av vissa andra typer av aktier skärptes.

I fråga om börsnoterade aktier blev nedsättningen av värdenivån otillräcklig
för att man i tillfredsställande utsträckning skall kunna undvika problemen
med den latenta skatteskulden. Omkring varje årsskifte inträffar
dessutom regelmässigt en temporär uppgång av aktiekurserna, och det
föreligger en betydande risk för att årsskifteskurserna även av andra skäl är
för höga. En nivå på 65 % av marknadsvärdet för dessa aktier återspeglar
bättre den faktiska förmögenhetssituationen.

Vi tillstyrker således de yrkanden i denna riktning som framställts i
motionerna.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande börsnoterade aktier

att riksdagen med med anledning av motionerna 1988/89:Sk411
yrkandena 10 och 17 och 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del hos
regeringen begär förslag till ändring av värderingsreglerna för börsnoterade
aktier i enlighet med vad som här har anförts.

11. OTC-aktier m.m. (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

De ändringar som genomfördes beträffande aktievärderingen hösten 1986
innebär bl.a. att innehav av OTC-aktier och av ej noterade aktier i börsbolag
och OTC-bolag drabbats av en kraftig höjning av skatteuttaget. För att inte
motverka en önskvärd ökning av det enskilda aktieägandet bör OTC-aktier
och andra aktier som inte är börsnoterade eller som inte är föremål för
liknande noteringar värderas enligt samma principer. En värdering till 30 %
av substansvärdet bör således godtas även i de nu aktuella fallen.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande OTC-aktier m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk411 yrkandena
11 och 18 och 1988/89:Sk353 hos regeringen begär förslag till ändring
av reglerna för värderingen av OTC-aktier m.m. i enlighet med vad
som här har anförts.

23

12. Förmögenhet i företag (mom. 9)

1988/89: SkU22

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Birger Schlaug (mp) har

dels anfört följande:

Frågan om förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i små och
medelstora företag behandlades utförligt av företagsskattekommittén i ett
betänkande 1982 (Ds B 1981:13). Kommittén, som undersökte olika beskattningsmetoder
för att bryta kapitalbeskattningens negativa effekter för
näringslivet, ansåg att den bästa lösningen var att helt undanta arbetande
kapital i mindre och medelstora företag från förmögenhetsbeskattning. En
majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över utredningsförslaget
delade kommitténs uppfattning.

Vi tillstyrker motionärernas förslag att det arbetande kapitalet i mindre
och medelstora företag undantas från förmögenhetsbeskattning på sätt som
föreslagits av företagsskattekommittén.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande förmögenhet i företag
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk351,1988/89:Sk411
yrkande 12,1988/89:Sk413och 1988/89:Sk445 yrkande 1 hos regeringen
begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattning av
arbetande kapital i mindre och medelstora företag enligt vad som här
har anförts.

13. Tidpunkten för värderingen i dödsbo (mom. 10)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

I motion Sk344 behandlas vissa ”Pomperipossaeffekter” som i speciella
fall kan uppstå i dödsbon med tillgångar i aktier. Som exempel nämns ett känt
fall där ett dödsbo med tillgångar på ca 300 milj. kr. såg hela behållningen
försvinna i arvsskatt, reavinstskatt och omsättningsskatt. Orsaken var
givetvis en alltför hög beskattning. Till detta bidrog att lägre aktiekurser
rådde vid försäljningstillfället i jämförelse med kursnivån vid bouppteckningen.
Fallet blev mycket uppmärksammat och ledde i sig till att många
stora kapitalägare lämnade Sverige. Dessa effekter var varken förutsedda
eller avsedda. Det var till avsevärd skada för Sveriges ekonomi och rykte att
stora kapitaltillgångar flyttade utomlands.

För att komma till rätta med de värsta avarterna i skattesystemet har
numera arvsskatteuttaget sänkts med tio %enheter i högsta inkomstskiktet
varjämte justeringar gjorts i grundbelopp och skiktgränser. Vidare skall
fr.o.m. 1988 års taxering börsnoterade aktier tas upp till 75 % av det
noterade värdet. Dessa åtgärder har naturligtvis varit positiva, men samtidigt
skall noteras att reavinstskatten vid aktieförsäljningar föreslås skärpt. Bl.a.
mot bakgrund av de kraftiga aktiekursfluktuationer som ägde rum 1987 kan

det inte uteslutas att det, trots sänkt förmögenhetsskatt och ändrade
värderingsnormer för aktier, även i framtiden kan uppstå ”Pomperipossaeffekter”.

En enkel och snabb lösning av problemet är att - som föreslås i motionen -låta ett dödsbo, som sålt aktier genom Stockholms fondbörs för att betala
arvsskatten, få välja mellan att ta upp aktierna till värdet vid dödsfallet,
bouppteckningen eller försäljningen.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande tidpunkten för värderingen i dödsbo

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk344 hos regeringen
begär förslag om värderingsregler för börsnoterade aktier vid erläggande
av arvsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

14. En omläggning av värderingsprinciperna (mom. 11)

Maggi Mikaelsson (vpk) har - under åberopande av innehållet i reservation 6
- vid mom. 11 hemställt

11. beträffande en omläggning av värderingsprinciperna

att riksdagen med bifall till motion 1988/'89:Sk444 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad som sägs i motionen om en
översyn av värderingsgrunderna för förmögenheter vid beskattningen
och åtgärder mot manipulering med lån.

15. Successiva gåvor av företag (mom. 12)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m). Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Birger Schlaug (mp) har

dels anfört följande:

De regler som i dag finns för värdering av kapital i företag är olämpligt
utformade i vissa hänseenden. Som anförs i motionerna Sk361 och Sk450
innebär de bl.a. att planerade generationsskiften hindras genom att successiva
överlåtelser inte kan genomföras. Den s.k. trettioprocentsregeln får
nämligen inte användas i sådana fall. Att kunna väl planera generationsskifte
eller annat ägarbyte i företaget är av vikt inte endast för företagaren utan
också för de anställda. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att reglerna
bör ändras så att trettioprocentsregeln kan tillämpas även vid successiva
överlåtelser genom gåva.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande successiva gåvor av företag

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk361 yrkande 1 och
1988/89:Sk450 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om att regeln
om 30 % reduktion för företagsförmögenhet skall gälla vid gåvobeskattningen
även för successiva överlåtelser.

1988/89: SkU22

25

16. Generationsskiften i företag (mom. 13)

1988/89: SkU22

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Birger Schlaug (mp) har

dels anfört följande:

Arvs- och gåvoskatterna förvärrar de svåra problem som ofta föreligger vid
generationsskiften i familjeföretag. Situationen är att ett framgångsrikt
småföretag inte utan orimliga effekter kan överföras till nästa generation
genom arv eller gåva. Företagets substans finns i fastigheter, maskiner m.m.
vilket innebär att företagets tillgångar inte kan realiseras utan att företaget
raseras. Vid ett arvsskifte händer det inte sällan att hela företaget måste
säljas.

I tre av de aktuella motionerna läggs fram förslag som syftar till att
begränsa problemen. Anledning saknas att nu gå in närmare på dessa
detaljlösningar. Vi vill här endast konstatera att snabba åtgärder erfordras
för att i möjligaste mån underlätta den mycket besvärliga situation som ofta
uppkommer i samband med generationsskiften. Riksdagen bör med anledning
av motionerna begära en snabb översyn i detta syfte.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande generationsskiften i företag

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk352, 1988/
89:Sk361 yrkande 2,1988/89:Sk413 yrkande 3 hos regeringen begär en
snabb översyn av generationsväxlingsproblematiken genom att underlätta
generationsskiften i företag.

17. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut hösten 1982 om höjda kapitalskatter innebar betydande
skärpningar. Skatten har blivit kännbar för ett stort antal skattebetalare.
Särskilt hårt drabbas ägare till och anställda i mindre och medelstora företag.
För dessa innebar förmögenhets- samt arvs- och gåvoskatterna redan före
den 1 januari 1983 allvarliga problem. Kapitalskatterna påverkar sparandet
negativt och får svåra effekter för företagen och deras vilja och förmåga till
produktiva investeringar.

Det kan inte anses rimligt att nu ta ut högre skatter än som gällde före 1982
års skatteskärpningar. Redan det dåvarande skatteuttaget ledde till farhågor
i fråga om näringslivets funktionsduglighet och hela vårt lands ekonomi.

Riksdagen bör således i enlighet med förslaget i motion Sk411 återställa
förmögenhetsskatten till sin tidigare nivå.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 9, med
anledning av motion 1988/89:Sk445 yrkande 2 och med avslag på
motion 1988/89:Sk444 yrkandena 7, 10, 11 och 13 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 a § tredje stycket 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
600 000 men inte 800 000 kr.: 2 000 kr. för 600 000 kr. och 1,5 % av
återstoden;

800 000 men inte 1 800 000 kr.: 5 000 kr. för 800 000 kr. och 2 % av
återstoden;

1 800 000 kr.: 25 000 kr. för 1 800 000 kr. och 2,5 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid
1990 års taxering.

18. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten har genom 1982 års skärpningar och den allmänna
utvecklingen därefter blivit kännbar för många utanför den krets som bör
träffas av en beskattning av detta slag. De olägenheter som detta medför bör
lämpligen avhjälpas med en kraftig höjning av det skattefria bottenbeloppet.
Vi instämmer således i det krav i detta hänseende som framställs i motion
Sk445.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk445 yrkande 2, med
anledning av motion 1988/89:Sk411 yrkande 9 och med avslag på
motion 1988/89:Sk444 yrkandena 7, 10,11 och 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om höjt grundbelopp vid
förmögenhetsbeskattningen.

19. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)

Maggi Mikaelsson (vpk) har - under åberopande av innehållet i reservation 6
- vid mom. 14 hemställt

14. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkandena 7,10,11

1988/89:SkU22

27

och 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 9 och
1988/89:Sk445 yrkande 2

dels hos regeringen lägger fram förslag i enlighet med motion 1988/
89:Sk444 till

a) en skärpning av förmögenhetsskatten på aktier fr.o.m. 1989,

b) en engångsskatt på större förmögenheter för år 1989,

c) en höjning av skatten på förmögenheter för tiden efter 1989,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1988/89:Sk444 anförts om en särskild innehavsskatt på värdepapper.

20. Spärregeln (mom. 15)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Den regel som begränsar det totala uttaget av förmögenhets- och
inkomstskatt för en skattskyldig måste justeras i takt med att marginalskatterna
sänks. Denna uppfattning bör riksdagen - så som yrkas i motion Sk411
- som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande spärregeln

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk411 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande
den s.k. begränsningsregeln.

21. Uttaget av arvsskatt (mom. 16)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Den internationellt sett höga svenska arvs- och gåvoskatten är orimlig och
skapar många problem, bl.a. i samband med generationsskiften i jordbruk
och rörelser. Arvsskatten bör på sikt anpassas till den nivå som gäller i de
övriga nordiska länderna. De skatteskalor och de värdesäkrade grundavdrag
m.m. som föreslagits i motion Sk411 syftar till en sådan anpassning. Vi
tillstyrker motionen i denna del.

dels vid mom. 16 hemställt

16. beträffande uttaget av arvsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk411 yrkande 16 i denna
del och med anledning av motion 1988/89:Sk445 yrkande 5 antar
följande

1988/89:SkU22

28

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs
dels att i 28 § andra stycket lagen om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt orden ”200 000 kronor” skall bytas ut mot orden ”tolv
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring”, orden ”50 000
kronor” skall bytas ut mot ”fern basbelopp” och orden ”15 000 kronor” skall
bytas ut mot orden ”två basbelopp”,

dets att skalorna i 28 § sista stycket skall ha följande lydelse:

Klass I

Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr.

—	100 000		5 % inom skiktet;
100 000 -	200 000		5 000 + 10 % inom skiktet;
200 000 -	300 000		15 000 + 20 % inom skiktet;
300 000 -	500 000		35 000 + 30 7c inom skiktet;
500 000 -	1 000 000		95 000 + 40 % inom skiktet;
1 000 000-	10 000 000		295 000 + 50 % inom skiktet;
10 000 000 -			4 795 000 + 60 % inom skiktet;
		Klass II
Skattepliktig lott. kr.		Arvsskatt, kr.
-	25 000		10 % inom skiktet;
25 000-	50 000		2 500 + 20 % inom skiktet;
50 000 -	100 000		7 500 + 30 % inom skiktet;
100 000 -	200 (XX)		22 500 + 40 % inom skiktet;
200 (HK) -	1 (XX) 000		62 500 + 50 c/c inom skiktet;
1 000 000 -	2 000 000		462 500 + 55 % inom skiktet;
2 000 000-			1 012 500 + 65 % inom skiktet;
		Klass III
Skattepliktig lott, kr.		Arvsskatt, kr.
	30 000		10 % inom skiktet;
30 000 -	60 (XX)		3 (XX) + 20 c/c inom skiktet;
60 000-			9 000 + 30 % inom skiktet;

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas om skattskyldighet
inträder efter utgången av år 1989.

22. Uttaget av arvsskatt (morn. 16)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

Motionärerna i motion Sk445 anser att arvsskatten är alltför kraftig. Vi
instämmer i denna uppfattning. Som anförs i motionen bör grundavdragen i
arvsbeskattningen höjas och arvsskatteskalan sänkas till maximalt 50 %.
Dessutom måste skalan inflationsskyddas. Vad som här har anförts bör ges
regeringen till känna. Motionen i denna del tillstyrks alltså.

dels vid mom. 16 hemställt

16. beträffande uttaget av arvsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk445 yrkande 5 och med

1988/89:SkU22

29

anledning av motion 1988/89:Sk411 yrkande 16 i denna del som sin 1988/89:SkU22
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om lättnader
av arvsbeskattningen.

23. Det skattefria gåvobeloppet (mom. 17)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

De skattefria gåvobeloppen har varit oförändrade en längre tid och bör nu
höjas och värdesäkras genom anknytning till basbeloppet. I motion Sk411
föreslås att såväl det skattefria beloppet vid gåva av lösöre för privat bruk
som det skattefria beloppet vid annan gåva höjs till ett halvt basbelopp. Vi
tillstyrker motionen i denna del.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande det skattefria gåvobeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk411 yrkande 16 i denna
del antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förekrivs att i 39 § första stycket orden ”10 000 kronor” och
orden ”2 000 kronor” skall bytas ut mot ”ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas om
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1989.

24. Det skattefria gåvobeloppet (mom. 17)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

Det skattefria gåvobeloppet om 2 000 kr. har varit oförändrat sedan 1958.
Beloppet bör i vart fall höjas till 10 000 kr. Det yrkande som framställs i
motion Sk445 tillstyrks alltså.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande det skattefria gåvobeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk445 yrkande 4 och med
anledning av motion 1988/89:Sk411 yrkande 16 i denna del antar
följande

30

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att i 39 § första stycket vid d) orden ”2 000 kronor”
skall bytas ut mot orden ”10 000 kronor”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas om
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1989.

25. Avdrag för egendomslivräntor (mom. 20)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

När ett enigt skatteutskott våren 1981, med anledning av en motion med
begäran om lagstiftning i syfte att förhindra icke avsedda skattelättnader i
samband med överlåtelser mot vederlag i livränta, tillstyrkte en utredning i
ämnet, skedde detta med ett uttryckligt förbehåll. Syftet borde - framhöll
utskottet - uteslutande vara att söka komma till rätta med missbruksfallen,
inte att hindra eller försvåra överlåtelseformer som var avsedda att underlätta
generationsväxlingar eller att bereda en tidigare innehavare av ett företag
en rättmätig pension.

Det förslag till lagändring som våren 1984 lades på riksdagens bord och
antogs av en majoritet bestående av s och vpk var så utformat att det i
praktiken innebar att egendomslivräntor som finansieringsform i samband
med företagsöverlåtelser kom att helt upphöra. Det huvudsakliga motivet för
regeringsförslaget var att det från principiella utgångspunkter var motiverat
att livräntor får samma skattemässiga behandling som andra slag av vederlag
vid egendomsöverlåtelser. Någon hänsyn till att näringslivets representanter
vid remissbehandlingen av den departementspromemoria som propositionen
byggde på så gott som samfällt uppgivit att egendomslivräntorna haft och
hade betydelse som pensioneringsform för den som sålde och som finansieringskälla
för den som förvärvade ett företag togs över huvud taget inte.

Förslaget i propositionen framstod som märkligt även mot den bakgrunden
att finansministern i propositionen anförde att det huvudsakliga
missbruket av livränta som överlåtelsevederlag var det som förekom i
samband med utflyttning från Sverige. En naturlig lösning för att stävja ett
sådant missbruk hade varit att tillgripa särskilda regler häremot i stället för
att genomföra vad som i praktiken blivit en generell förbudslagstiftning.

I samband med generationsskiften uppstår i dag allvarliga finansieringsproblem,
inte minst till följd av de mycket kraftiga höjningar av kapitalskatterna
som skedde i början av 1980-talet.

Mot den här tecknade bakgrunden bör de regler i fråga om egendomslivräntors
skattemässiga behandling som gällde före den 1 juli 1984 återinföras,
med det avsteg som eventuellt kan vara motiverat för att stävja missbruk.

1988/89 :SkU22

31

dels vid mom. 20 hemställt

20. beträffande avdrag för egendomslivräntor

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk413 yrkande 2 och med
anledning av motion 1988/89:Sk450 yrkande 3 hos regeringen begär
förslag som innebär att tidigare gällande regler för beskattning av s.k.
egendomslivräntor återinförs.

26. Värderingen av egendomslivräntor (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Att en tillgång kan vara belastad med en latent skatteskuld kan enligt
gällande regler i vissa fall beaktas vid värderingen. Så t.ex. skall börsnoterade
aktier numera tas upp till 75 % av det noterade värdet mot tidigare 100 %.
Denna princip har emellertid inte genomförts endast beträffande vissa
särskilda typer av tillgångar. Som exempel på tillgångar som värderas utan
hänsyn till skatteskulden nämns i motion Sk343 de s.k. egendomslivräntor
som fortfarande utgår enligt vissa äldre försäljningsavtal.

På de utfallande livräntebeloppen utgår i dessa fall statlig och kommunal
inkomstskatt. Beloppen är i sin helhet skattepliktiga trots att en del kan sägas
utgöra amortering på ett köp av en fastighet eller rörelse.

Vid förmögenhetsbeskattningen uppskattas värdet av livräntan enligt
vanliga regler, utan hänsyn till att den till största delen går åt till skatt.

Som anförs i motionen är reglerna orimliga. Även om egendomslivräntor
numera är omöjliga vid fastighetsaffärer måste de kvarvarande innehavarna
få en rättvis och rimlig behandling. Enligt vår uppfattning bör frågan om
latent skatteskuld få en mer generell lösning än för närvarande. I avvaktan
härpå bör en särskild regel införas som undanröjer de särskilt kännbara
skatteeffekterna som uppkommer beträffande de nu ifrågavarande livräntorna.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande värderingen av egendomslivräntor

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk343 hos regeringen
begär förslag om ändrade värderingsregler för egendomslivränta i
enlighet med vad som här har anförts.

Särskilda yttranden

1. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.

(mom. 1)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

De allmänna riktlinjer för skattepolitiken som har lagts fram i olika motioner
behandlas av utskottet i betänkandet 1988/89:SkU20.1 reservation 2 till det
betänkandet har vi lämnat en sammanfattning av det program som enligt

1988/89:SkU22

32

folkpartiets partimotion Sk431 bör ligga till grund för en kommande
skattereform med kraftigt sänkta marginalskatter.

Vi har där konstaterat att det nuvarande skattesystemet missgynnar
sparande och gynnar skuldsättning. Bl.a. för att komma till rätta med detta
bör de nuvarande inkomstslagen kapital, schablontaxerad fastighet (egnahem)
och tillfällig förvärvsverksamhet slås samman till ett inkomstslag. För
detta bör skattesatsen vara densamma som marginalskattesatsen för flertalet
heltidsarbetande. Härigenom uppnås att sparande stimuleras och att underskottsavdragen
begränsas.

Beträffande dessa frågor hänvisar vi till innehållet i vår reservation till
utskottets nyss angivna betänkande SkU20, som inom kort behandlas av
riksdagen. Vi har inte nu något särskilt yrkande med anledning av det förslag
i moderatmotionen Sk374 som utskottet har tagit upp i mom. 1 i det nu
aktuella ärendet.

I vår nyssnämnda reservation tar vi bl.a. upp vissa frågor rörande
förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen. Beträffande förmögenhetsbeskattningen
vill vi bl.a. avskaffa sambeskattningen, höja det skattefria
grundbeloppet, inflationsskydda skatteskalan och undanta arbetande kapital
i mindre och medelstora företag från beskattningen. En del av dessa frågor
tar vi upp även i reservationer i det nu aktuella betänkandet.

2. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.
(mom. 1)

Birger Schlaug (mp) anför:

De gröna anser att det finns synnerliga skäl för att beskattning av
kapitalinkomster skall vara minst lika hög som beskattning av arbete.

I likhet med intresseorganisationer som driver frågan om ”hälften kvar”
och som numera också räknar in de s.k. arbetsgivaravgifterna i ”hälftenkvar-kravet”
anser jag att det finns skäl att se över hur en skatt motsvarande
dessa avgifter på inkomst av arbete också kan läggas på inkomst av kapital.

3. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

På sikt bör omsättningsskatten på aktier avvecklas. Vi kan dock inte för
närvarande biträda de yrkanden om omedelbara åtgärder i denna riktning
som framställts i motion Sk411 yrkande 19.

4. Ränteinkomster (morn. 21)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

I motion Sk343 yrkas att ränteinkomster det år de uppkommer inte skall
föranleda förmögenhetsskatt. Yrkandet har sin bakgrund i att den inkomstskatt
som påföljande år kommer att debiteras på grund av ränteinkomsten
inte beaktas vid förmögenhetsbeskattningen för beskattningsåret.

1988/89:SkU22

33

Den fråga som tas upp i motionen ingår som en del i det generella
problemet rörande behandlingen av latenta skatteskulder. Enligt vår uppfattning
finns det inte tillräckliga skäl för en särbehandling i vad avser
ränteinkomster.

Vi har alltså inte något särskilt yrkande beträffande denna motion.

1988/89:SkU22

34

Innehållsförteckning 1988/89:SkU22

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Frågornas tidigare behandling 4

Dubbelbeskattning av utdelad vinst, skattereduktion 4

Realisationsvinstbeskattningen och omsättningsskatten 5

Värderingsfrågor 6

Förmögenhetsskatt 7

Arvs- och gåvoskatt 7

Utskottet 8

Reservationer 13

1. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.

(mom. l)-m 13

2. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m. (mom. 2 a)-

m,fp 14

3. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m. (mom. 2 b)-

m 15

4. Aktievinstbeskattningen (mom. 3)-m, fp 16

5. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)-m 16

6. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)-vpk 18

7. Omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.

(mom. 5)-m, fp 20

8. Omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.

(mom. 5)-vpk 21

9. Undantag för valutautlänningar (mom. 6)-m,fp,c 22

10. Börsnoterade aktier (mom. 7)-m,fp 23

11. OTC-aktierm.m. (mom. 8)-m,fp 23

12. Förmögenhet i företag (mom. 9)-m,fp,c,mp 24

13. Tidpunkten för värderingen i dödsbo (mom. 10)-m 24

14. En omläggning av värderingsprinciperna (mom. ll)-vpk 25

15. Successiva gåvor av företag (mom. 12)-m, fp, c, mp .... 25

16. Generationsskiften i företag (mom. 13)-m,fp,c,mp. . .. 26

17. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)-m 26

18. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)-fp 27

19. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)-vpk 27

20. Spärregeln (mom. 15)-m 28

21. Uttaget av arvsskatt (mom. 16)-m 28

22. Uttaget av arvsskatt (mom. 16)-fp 29

23. Det skattefria gåvobeloppet (mom. 17)-m 30

24. Det skattefria gåvobeloppet (mom. 17)-fp 30

25. Avdrag för egendomslivräntor (mom. 20)-m,fp 31

26. Värderingen av egendomslivräntor (mom. 21)-m 32

Särskilda yttranden 32

1. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.

(mom. 1) — fp 32

2. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.

(mom. l)-mp 33

3. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)-fp 33 35

4. Ränteinkomster (mom. 21)-m 33