Skatteutskottets betänkande

1988/89:SkU20

Inkomstbeskattning, m.m.

1988/89

SkU20

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet en rad motionsyrkanden som alla - direkt
eller indirekt - berör fysiska personers beskattning och därmed sammanhängande
förhållanden. De frågor som tas upp gäller bl.a. skattepolitikens
inriktning, skatteskalans utformning för inkomståret 1990, införandet av
barnavdrag, slopad mervärdeskatt på livsmedel, sambeskattning av förmögenhet,
m.m. Frågor angående pensionärernas beskattning tar utskottet upp
i ett kommande betänkande.

Vid betänkandet har fogats 36 reservationer och 11 särskilda yttranden.

Motionerna

1988/89:Sk301 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning och förslag syftande
till att göra barnpensionen helt eller delvis skattefri.

1988/89:Sk302 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om särbeskattning av makars förmögenhet från och med 1990
års taxering.

1988/89:Sk303 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av barns
och föräldrars förmögenhet från och med 1990 års taxering,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av
fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet från och med 1990 års taxering.

1988/89:Sk307 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skattereduktion
för fackföreningsavgift.

1988/89:Sk309 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva sambeskattningen
av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet från och med 1990
års taxering.

1988/89:Sk313 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de beskattningsregler
som gäller när andelarna tas ut av den anställde, 1

1 Riksdagen 1988/89. 6sami. Nr20

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att de personalstiftelser 1988/89:SkU20
som förvaltar vinstandelsmedel helt skattebefrias.

1988/89:Sk318 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det för närvarande inte finns skäl att
slopa avdragsmöjligheten för sjukdomskostnader i taxeringen.

1988/89:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att sambeskattningen av
makars och barns förmögenhet samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet
skall slopas.

1988/89:Sk323 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (båda m) vari yrkas att
riksdagen beslutar upphäva lagen (1983:447) om viss skattefrihet för
stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

1988/89:Sk324 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (båda fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn angående barnpensionens
skatteregler.

1988/89:Sk325 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande skattebefrielse
för svensk personal i tjänst vid FN:s fredsbevarande styrkor.

1988/89:Sk328 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor till
ideellt och humanitärt arbete.

1988/89:Sk329 av Ingbritt Irhammaroch Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas
att riksdagen beslutar om särbeskattning av förmögenhet.

1988/89:Sk333 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag att skattereduktion för fackföreningsavgifter endast skall göras
om yrkande om reduktion framställts i självdeklarationen.

1988/89:Sk334 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att ett särskilt inkomstslag bör införas i
skattelagstiftningen för inkomst av konstnärlig verksamhet och att detta
inkomstslag bör befrias från vissa socialavgifter.

1988/89:Sk337 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsyn till
yrkesfiskarnas speciella arbetsförhållanden och villkor vid en kommande
skattereform.

1988/89:Sk339 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sagts om det ökade behovet av förlängning av tvåårs-regeln vid
dubbel bosättning.

1988/89: Sk340 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om uppräkning
av schablonavdraget för underhåll av barn.

1988/89:Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förbättrad avdragsrätt
för underhållsskyldiga föräldrar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att vid beräkning
av tidsvinst vid resa med bil till och från arbetet också får inräknas den tid det
tar att lämna och hämta barn på daghem o.d.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna för existensminimum,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrade villkor för tecknande av frivilliga tilläggsförsäkringar.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So612.

1988/89:Sk346 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om regler för skattereducering vid gåvor för att rädda vår
kulturmiljö i enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:Sk348 av Leif Marklund och Åke Selberg (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beskattning av naturaförmåner.

1988/89:Sk356 av Per Westerberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en neutral tjänstebilsbeskattning i enlighet med vad som i
motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T214.

1988/89:Sk358 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt i motionen anförts
angående vinstandelssystem.

1988/89:Sk362 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagändring i enlighet med vad i motionen anförts
avseende gemensam avdragsrätt inom familjen för privata pensionsförsäkringar.

1988/89:Sk363 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bilavdrag för
arbetsresor.

1988/89:Sk371 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att företagen skall få göra
avdrag för avsättningar till de i motionen angivna stiftelserna för att undvika
att vinstandelarna dubbelbeskattas i enlighet med vad i motionen anförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av
anställdas köp av aktier i det egna företaget enligt vad som anförs i
motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi411.

1988/89:Sk374 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

1988/89:SkU20

anförts om sänkt skattetryck i samband med en genomgripande skattereform,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avreglering och avmonopolisering i samband med en genomgripande
skattereform,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i övrigt om inriktningen av en genomgripande skattereform,

4. att riksdagen beslutar om ändring i skatteskalorna för grundbelopp och
tilläggsbelopp fr.o.m. den 1 januari 1990 enligt vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinfört inflationsskydd
i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grundavdrag för barn i
enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar sänka schablonavdraget under inkomst av tjänst
till 2 000 kr. fr.o.m. den 1 januari 1990.

1988/89:Sk375 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett skattefritt
grundbelopp för inkomster från egen tillverkning av hemslöjdsalster,
förslagsvis detsamma som gäller för inkomster vid försäljning av vilda bär och
svamp.

1988/89:Sk376 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om skattefrihet för förslagsverksamheten inom industri
och övrig verksamhet.

1988/89:Sk379 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående
skattefrihet för ersättning för ideellt arbete i föreningar.

1988/89:Sk382 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att riksskatteverket skall få i uppdrag att utfärda
rekommendationer för jämkning av bilförmånsvärdet i enlighet med vad som
anförs i motionen.

1988/89:Sk383 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas
att riksdagen, i avvaktan på en familjebeskattningsreform som ger rättvisa
skattevillkor även för underhållsskyldiga, hos regeringen begär skyndsamt
förslag till förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga.

1988/89:Sk384 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att reglerna för bilavdrag ändras så att resa
till och från daghem eller motsvarande får inräknas i arbetsresan.

1988/89:Sk386 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att olikheterna i
skattehänseende mellan arbetsgivares och arbetstagares medlemsavgifter till
facklig organisation bör undanröjas.

1988/89:Sk387 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar införa ett
skattefritt belopp av 5 000 kr. för småskalig tillverkning i hemmet.

1988/89:SkU20

1988/89:Sk388 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskaffa sambeskattningen
av förmögenhet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A804.

1988/89:Sk409 av Margit Gennser m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att inga försämringar i beskattningshänseende får
genomföras vad gäller pensionssparande under den tid den nödvändiga
reformeringen av pensionssystemet utreds,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för avdragsrätt
vad gäller premier för pensionsförsäkringar i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1988/89:Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
sambeskattningen av förmögenhet enligt vad som anförts i motionen,

1988/89:Sk412 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en sänkning av
skattetrycket är nödvändig för en positiv näringslivsutveckling och för att
yrkeskunnigt folk skall kunna rekryteras till och behållas i Värmlands län.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A456.

1988/89:Sk424 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsregler för
utvecklingskostnader för kulturskapare.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr314.

1988/89:Sk426 av Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om en utredning med syfte att utreda frågan om
införandet av s.k. nyetableringskonton i enlighet med vad i motionen
anförts.

1988/89:Sk427 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införande av etableringskonto.

1988/89:Sk429 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om avdragsgillt kulturstöd i
enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Sk430 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reseavdragen
inte bör försämras utan att de tvärtom bör förbättras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatteutredningen
bör utreda ett förslag om hur reseavdragen för arbetsresor skall kunna
göras i form av en skattereduktion på slutskatten, lika för alla per körd mil.

1988/89:Sk431 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
godkänner de riktlinjer för skattepolitiken som anges i motionen.

1988/89:

1988/89:Sk435 av Gösta Lyngå (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att

biståndsgåvor till människor i tredje världen skall vara avdragsgilla om SIDA 1988/89:SkU20
förmedlar dessa gåvor eller gåvorna har ett maximalt värde av 5 000 kr.

1988/89:Sk436 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att principerna för beskattning av förmånen att ha
fri bil skall ändras så att inte onödigt bilkörande uppmuntras,

2. att riksdagen begär att regeringen låter en arbetsgrupp komma med
förslag på ändring av reglerna enligt ovanstående principer.

1988/89:Sk440 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson (båda fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.

1988/89:Sk443 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa en skattereduktion andra halvåret 1989
med 500 kr. och med 1 000 kr. för åren därefter samt hos regeringen begära
förslag om finansiering genom höjd olje- och kolskatt, utanskatt och
förändrad beskattning av kondenskraft enligt det anförda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande inriktningen av skattepolitiken i övrigt för 1990,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om inriktning och målsättning för det fortsatta reformarbetet på skattepolitikens
område.

1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om behovet av ny utredning om kommunalskattesystemet
och möjligheten att delfinansiera kommunsektorn genom en produktionsbeskattning,

15. att riksdagen beslutar att slopa taket för skattereduktion för fackföreningsavgifter
i enlighet med motionen,

16. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1989 års inkomster höja beloppsgränsen
för rätt till avdrag för underhållsbidrag till 6 000 kr. per barn och att detta
omvandlas till en skattereduktion om maximalt 3 000 kr. i enlighet med
motionen,

1988/89:Sk455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatten som styrmedel i miljöpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattens funktion i fördelningspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarna och skattemoralen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att grundavdaget för
inkomstskatt skall vara 31 000 kr., inkluderande tidigare schablonavdrag,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för uttag av statlig
inkomstskatt enligt tabell som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att rätten till ränteavdrag
skall begränsas enligt regler som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89:
anförts om slopande av mervärdeskatt på svensk basmat och höjd mervärdeskatt
på övriga varor.

1988/89:Sk456 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen begär
förslag från regeringen om att skattelagstiftningen ändras med hänsyn till
konstnärernas speciella situation i enlighet med vad i motionen anförs.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr353.

1988/89:Sk457 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ett
avdrag motsvarande ett helt bidragsförskott får göras från barnpension,
innan den beskattas.

1988/89:Sk458 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna
avseende avdrag för resa till och från arbetet, i enlighet med vad som anförs i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de negativa konsekvenser som tjänstebilsbeskattningen kan få för
trafiksäkerheten och den svenska bilindustrin.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T447.

1988/89:Sk463 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar sänka schablonavdraget från 3 000 kr. till 2 000
kr. från den 1 januari 1990.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi226.

1988/89:Sk464 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag rörande särskilt inkomstslag för
inkomst av kulturverksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr355.

1988/89:Sk466 av Jill Lindgren och Eva Goés (båda mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att så länge lärarlöner vid Waldorfskolor inte betalas av
staten skall föräldraavgifter vara avdragsgilla i deklarationen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub339.

1988/89:Sk657 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att moms på svensk basmat slopas på sätt som
beskrivs i motionen,

2. att riksdagen beslutar att skattebortfallet kompenseras med en allmän
höjning av den allmänna momsen med 2 procentenheter,

3. att riksdagen beslutar att svensk basmat, som skall stödjas med slopad
moms, skall definieras på det sätt som beskrivs i motionen.

1988/89:Sk676 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att momsen på
mat bör avvecklas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en sänkt eller
slopad matmoms skall finansieras utanför mervärdeskattesystemet.

1988/89:Sk904 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om beskattningen som ett instrument för regional
utveckling.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A435.

Gällande ordning m. m.

Pågående utredningar

För närvarande arbetar tre parlamentariskt sammansatta kommittéer med
större skattepolitiska utredningar. Kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att
göra en översyn av inkomstskattesystemet (RINK) ser över inkomstskattesystemet
i de delar som inte har direkt samband med företagsbeskattningen.
En annan kommitté (Fi 1985:06) har i uppdrag att göra en översyn av
företagsbeskattningen (URF). Beskattningsreglerna för familjeföretag ses
dock över av 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13) (FSK). Slutligen
arbetar en kommitté (Fi 1987:06) med att utreda den indirekta beskattningens
omfattning och utformning (KIS).

I direktiven till RINK (dir. 1987:29) anförs bl.a. följande.

Syftet med översynen är att åstadkomma ett mera rättvist och enkelt
skattesystem som i förhållande till dagens innebär lägre skattesatser för den
statliga inkomstskatten, en breddad skattebas genom minskade avdragsmöjligheter
samt en mer enhetlig kapitalbeskattning som stimulerar till ökat
sparande och minskad skuldsättning. Ett annat viktigt mål för kommitténs
arbete är att åstadkomma ett regelsystem som kan bli bestående under lång
tid. Reformen måste finansieras fullt ut, dvs. den får inte innebära en
försämring av den offentliga sektorns finansiella sparande eller av det statliga
budgetsaldot. - Kommitténs arbete skall bedrivas skyndsamt.

I anslutning härtill kan nämnas att kommittén (Fi 1988:12) om inflationskorrigerad
inkomstbeskattning (IBU-dir. 1988:69) har i uppgift att lägga fram
förslag om inflationskorrigerade skattebaser vid taxering av företag och
hushåll. Avsikten är att förslaget skall remissbehandlas tillsammans med de
förslag som RINK och URF väntas lägga fram. Vidare kan nämnas att en
särskild utredningsman tillsatts med uppdrag bl.a. att analysera hur skattereformen
och dess finansiering påvekar de bostadspolitiska målen.

Också i andra utredningar görs överväganden som rör skattesystemets
framtida utformning. 1987 års regionalpolitiska kommitté (I 1987:02)
undersöker om det finns anledning att föreslå en utökad användning av
skattepolitiska instrument i regionalpolitiken. Kommittén skall särskilt
uppmärksamma frågan om de specifika förhållandena i glesbygden kan
motivera en viss särbehandling för att underlätta företagsutveckling. Kommittén
(ME 1987:03) om ökad användning av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken analyserar förutsättningarna för en ökad användning av
miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel inom miljöskyddsområdet.

1988/89:SkU20

Skatteskala, grundavdrag, marginalskatt

1988/89 :SkU20

Inkomståret 1989 uppgår grundavdraget till 10 000 kr. Kommunal inkomstskatt
debiteras med i genomsnitt 30,8 % och statlig inkomstskatt utgår enligt
följande skala.

Grundbelopp

Beskattningsbar inkomst

Skatt

0-75 000
75 000-

100 + 5 %

3 850 + 17 %

Tilläggsbelopp

Underlag

Skatt

0 + 14 %

7 000 + 25 %

140 000-190 000
190 000-

Den statliga skatteskalan för 1989 års inkomster innebär att grundbeloppet
sänkts för alla med en beskattningsbar inkomst över 70 000 kr. I skiktet
70 000-75 000 kr. har grundbeloppet sänkts från 20 till 5 % och i skiktet över
75 000 kr. har grundbeloppet sänkts från 20 till 17 %.

Marginalskatten vid den inkomstnivå där tilläggsbeloppet tillstöter (den
s.k. brytpunkten) är 47 % och den högsta marginalskatten är 72 % vid en
kommunal skattesats på 30 %. Brytpunkten infaller vid en taxerad årsinkomst
på 150 000 kr.

Mervärdeskatt på livsmedel

Sorn ett resultat av riksdagens behandling under hösten 1982 av ett
regeringsförslag om höjning av mervärdeskatten tillsattes i januari 1983 en
parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga dåvarande riksdagspartier
och med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna
av att helt eller delvis befria livsmedel från mervärdeskatt. Utredningen -med undantag av dess vpk-ledamot - avvisade tanken på en sådan skattedifferentiering
(SOU 1983:54).

Under 1983/84 års riksmöte avstyrkte utskottet en vpk-motion med
yrkande om befrielse från mervärdeskatt på livsmedel med bl.a. följande
hänvisning till utredningen (SkU 1983/84:44 s. 14-15).

Vid sin ingående prövning av de argument som kunde anföras för och emot
en befrielse av mervärdeskatt på livsmedel fann kommittén att ett utbyte av
livsmedelssubventionerna mot en sänkt mervärdeskatt på livsmedel skulle
innebära en omfördelning till barnfamiljernas och låginkomsttagarnas
nackdel, att såväl subventionerna på vissa baslivsmedel som mer direkta
åtgärder riktade till utsatta grupper var överlägset mer effektiva när det
gällde att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska
situation, att en sänkt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel, sedd som en
isolerad åtgärd och räknat i absoluta belopp, främst skulle komma höginkomsttagarna
till del, att barnfamiljer med en disponibel inkomst under
75 000 kr. per år skulle missgynnas av en momsbefrielse både relativt och i
absoluta belopp jämfört med hushåll utan barn med samma inkomst och att
ett system med olika mervärdeskatt på livsmedel och övriga varor och
tjänster skulle skapa betydande administrativa problem och kostnadsökningar
inom såväl statsförvaltningen som näringslivet, försvåra skattekontrollen
och öppna nya möjligheter till skattefusk. 9

Riksdagen beslutade avslå motionen och har därefter vid flera tillfällen -senast våren 1988 - avslagit motionsyrkanden av liknande innebörd.

Som framgått utreds den indirekta beskattningens omfattning och utformning
av KIS. I huvuddirektiven för KIS (dir 1987:30) har särskilt betonats att
översynen bör syfta till en i princip enhetlig beskattning av alla varor och
tjänster. I dessa direktiv angavs att frågan om lägre mervärdeskatt på
livsmedel inte skulle utredas. I juni 1988 har KIS emellertid erhållit
tilläggsdirektiv (dir 1988:34). Enligt dessa är det mot bakgrund av frågans
behandling inom EG och behovet av en utvärdering av de fördelningspolitiska
effekterna av en skatteomläggning angeläget att för- och nackdelarna med
att införa en lägre mervärdeskatt på viss konsumtion belyses. KIS skall enligt
tilläggsdirektiven göra en sådan belysning och därvid särskilt pröva om en
lägre mervärdeskatt på viss konsumtion har påtagligt positiva fördelningseffekter
mellan olika hushåll, liksom hur effekterna av en sådan åtgärd skulle
fördelas mellan konsumenter och producenter.

Förmögenhet

Förmögenhet sammanläggs för makar liksom för föräldrar och hemmavarande
barn under 18 år. Skatten fördelas sedan på var och en efter förmögenhetens
storlek. Om barnen inte har statligt beskattningsbar inkomst på minst
100 kr. läggs dock deras förmögenhetsskatt ut på föräldrarna. I fråga om
fosterföräldrar och fosterbarn gäller samma regler.

Enligt ett frågesvar av finansministern i kammaren den 19 november 1987
har man i finansdepartementet inlett en översyn av förmögenhetsskatten i
fråga om bl.a. eventuell särbeskattning, skattens bas, nivån på skatteuttaget,
värderingsreglerna och behovet av särskilda lättnadsregler. Avsikten är
enligt finansministern att översynen skall bedrivas parallellt med RINK.

Barnpension

Barnpension utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Bidrag till barns underhåll
är däremot inte skattepliktigt vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i
form av bidragsförskott.

Frågan om beskattning av barnpension har behandlats av pensionskommittén.
I sitt i september 1981 avlämnade slutbetänkande (SOU 1981:61)
fann kommittén sammanfattningsvis att - även om vissa skäl talade för en
enhetlig behandling i skattehänseende av barn med pension från folkpensioneringen
och barn med bidragsförskott - det inte var motiverat att genomföra
någon förändring av innebörd att barnpensionen helt eller delvis befriades
från skatteplikt. Mot tanken kunde - menade kommittén - anföras principiella
betänkligheter, och även kostnadsaspekten borde enligt kommittén
beaktas i sammanhanget. Fördelningseffekterna vid ett genomförande av
ändringar med denna innebörd skulle också bli sådana att kommittén inte
ansåg sig kunna acceptera dem, detta i all synnerhet som de problem till vilka
ofta hänvisats, nämligen beskattningen av ferieinkomster för barn som
uppbär barnpension, enligt kommitténs mening inte var så allvarliga att de
skulle kunna motivera en så vittsyftande reform som en inskränkning över
hela linjen av skattskyldigheten för barnpension.

1988/89:SkU20

Den senare tillkallade pensionsberedningen tog upp den skattemässiga
behandlingen av barnpensionen, (SOU 1987:55). Samtliga partiers representanter
i beredningen anslöt sig till de synpunkter pensionskommittén
redovisat, och beredningen föreslog därför inte någon ändring i de gällande
skattereglerna.

Skatteutskottet har vid ett flertal tillfällen, och senast i betänkandet SkU
1987/88:46 om beskattning av barnpension avstyrkt motioner med yrkanden
som syftar till en helt eller delvis skattefri barnpension.

Existensminimum

Enligt de bestämmelser om extra avdrag som för närvarande gäller kan
sådant avdrag medges om inkomsten efter avdrag för skatt understiger
existensminimum, dvs. det belopp som man kan anses behöva i inkomst för
att försörja sig själv och sin familj. För att få extra avdrag i detta fall krävs att
skatteförmågan har varit nedsatt på grund av nedsatt arbetsförmåga,
långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan jämförlig
omständighet. Den som äger tillgångar av något slag, t.ex. fastighet, kan i
regel inte få extra avdrag på grund av existensminimum. Minderåriga barn
som behöver tillsyn anses hindra förvärvsarbete bara om annan barnpassning
inte kan ordnas.

Reglerna om extra avdrag för existensminimum skall tas upp av RINK.
Förmån av fri semesterbostad

Värdet av förmån av fri semesterbostad beräknas med ledning av ortens pris.
Saknas hyresmarknad eller föreligger i övrigt svårigheter att beräkna värdet
med utgångspunkt i ortens pris bör förmånen enligt riksskatteverkets
rekommendationer (RSV Dt 1988:19) beräknas till 1 950 kr. per vecka vid
högsäsong och 700 kr. vid lågsäsong om semesterbostaden ligger i Sverige
och till 1 950 kr. om den ligger i utlandet.

Bilförmån

Fr.o.m. den 1 januari 1987 gäller nya, mer schabloniserade bestämmelser för
värdering av förmån av fri bil eller delvis fri bil för privat bruk (prop.
1986/87:46, SkU 9). De nya bestämmelserna innebär att förmånen av en helt
fri bil värderas till 22 % av nybilspriset av senaste årsmodellen av bilen året
före beskattningsåret eller- om bilen är äldre än tre år-18 % av samma pris.
Värdet av extrautrustning - här bortses dock från mobiltelefon - överstigande
20 000 kr. skall läggas till nybilspriset. Riksskatteverket ställer samman
aktuella marknadspriser på de olika bilmodeller som marknadsförs.

Förmånsvärdet skall sättas ned om den skattskyldige bekostat allt drivmedel,
om förmånen utgått bara under en del av året eller om den skattskyldige
utgett ersättning för förmånen. Vidare får - om det finns synnerliga skäl -förmånsvärdet jämkas uppåt eller nedåt. Enligt utskottets tidigare nämnda
betänkande är det närmast aktuellt med jämkning nedåt för lätta lastbilar och
liknande fordon samt bilar med fast utrustning eller inredning som avsevärt
försvårar ett privat nyttjande.

1988/89:SkU20

Samtidigt som riksdagen antog de nya reglerna beslöt riksdagen - på
förslag av skatteutskottet - att av regeringen begära en uppföljning av det nya
systemet efter det att det varit i funktion något år samt en redovisning av
resultatet av uppföljningen.

Skattefrihet för viss inkomst

Genom lagstiftning år 1981 (prop 1980/81:139, SkU 50) infördes skattefrihet
för inkomster av bär- och svampplockning upp till 5 000 kr. Skattebefrielsen
omfattar inte intäkter som kan hänföras till en rörelse som den skattskyldige
bedriver och gäller inte heller om plockaren är anställd och ersättningen är
att betrakta som lön. Sedan riksdagen våren 1988 beslutat begära lagstiftning
om skattefrihet för inkomster av kottplockning (SkU 1987/88:25) har den
angivna skattefriheten utvidgats till att omfatta också kottplockning genom
beslut av riksdagen hösten 1988 (prop 1988/89:57, SkU 13).

Pensionsförsäkringar

De regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier som för närvarande
gäller genomfördes 1975 (prop. 1975/76:31, SkU 20, SFS 1975:1347) och
innebär sammanfattningsvis att avdrag för premierna medges med högst
10 % av A-inkomsten av tjänst och högst 30 % av A-inkomsten av jordbruk
eller rörelse. Genom lagstiftningen 1975 skärptes också villkoren för att en
försäkring skulle godtas som pensionsförsäkring, bl.a. med avseende på den
krets av personer som enligt försäkringen skulle kunna utfå efterlevandepension.
Tidigare fick valfri person sättas in som förmånstagare. Genom
lagändringarna begränsades förmånstagarkretsen till den försäkrades make/
maka samt barn under 20 år och handikappat barn. Den principiella
bakgrunden angavs vara att den skattskyldige inte genom försäkringsavdrag
skulle kunna överflytta beskattningen av en del av sin inkomst till annan
person utom i dessa speciella fall.

I januari 1986 har utredningen om beskattning av tjänstepensioner
presenterat betänkandet (SOU 1985:63) Tjänstepensioner - tryggande och
beskattning. I betänkandet föreslås i förenklingssyfte ändrade skatteregler
och civilrättsliga regler för tjänstepensioneringen. Betänkandet bereds för
närvarande i finansdepartementet. Skattereglerna för den frivilliga pensioneringen
ingår också i den översyn som pågår inom URF och RINK.

Under våren 1988 har riksdagen, med utgångspunkt från pensionsberedningens
betänkande (SOU 1987:55) Efterlevandepension, fattat beslut om
nya regler för efterlevandepensioneringen (prop. 1987/88:171, SfU 29, rskr.
401). De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1990 och innebär i huvudsak
att den nuvarande änkepensionen ersätts med omställningspension och
särskild efterlevandepension, med lika regler för män och kvinnor samt att
barnpensionerna förbättras. I ärendet avslogs motionsyrkanden om en
oförändrad avdragsrätt för premier för pensionsförsäkringar med hänvisning
till att de i huvudsak tillgodosetts genom följande uttalande av skatteutskottet
(SfU 1987/88:29, SkU 9y).

1988/89:SkU20

Olika pensionsfrågor och därtill knutna beskattningsfrågor är föremål för
beredning inom regeringskansliet och för utredning inom olika kommittéer.

En utgångspunkt skall därvid vara att de grundläggande avdragsvillkoren
avseende premier för frivilliga pensionsförsäkringar inte försämras. Frågan
skall också ses i ett större sammanhang där hänsyn tas både till behovet hos
olika kategorier och individer att kunna förstärka sitt pensionsskydd och till
det allmänna kravet på rättvisa och praktiskt rimliga skatteregler.

Fackliga stipendier

Genom beslut av riksdagen 1983 infördes en tidsbegränsad skattefrihet för
stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning och som inte utgör
ersättning för arbete för utgivarens räkning (prop. 1982/83:157, SkU 50).
Den tillfälliga lagstiftningen har sedermera permanentats (prop. 1986/87:45,
SkU 15).

Vinstdelning

Hosten 1984 genomfördes-med verkan fr.o.m. 1984 års taxering - särskilda
bestämmelser som i vissa fall undantar anställdas förvärv av aktier i de bolag
där de är anställda från beskattning som löneförmån (prop. 1984/85:80, SkU
21). Undantaget tillämpas under förutsättning att en anställds förvärv skett
på samma villkor som gällt vid försäljning till andra än anställda och
aktieägare m.fl. och att de anställdas aktieförvärv tillsammans med förvärv
som görs av aktieägare i bolaget inte avser mer än 20 % av det totala antalet
utbjudna aktier. Undantaget gäller inte för anställda som köpt aktier för mer
än 30 000 kr. En annan förutsättning är att aktierna vid tiden för aktieförsäljningen
inte är noterade på Stockholms fondbörs eller föremål för handel på
den s.k. OTC-marknaden.

Utskottet har därefter återkommande avstyrkt motioner om att generellt
undanta anställdas aktieförvärv från beskattning med motiveringen att en
sådan ordning skulle kunna uppfattas som orättvis av alla dem som inte har
aktiebolag med vinstdelning som arbetsgivare. Senast skedde detta i
betänkandet SkU 1987/88:25.

En vinstandelsstiftelse omfattas inte av de särskilda regler som gäller inom
vissa sparformer utan är skattskyldig till statlig inkomstskatt, bl.a. för
avkastningen på stiftelseförmögenheten och för realisationsvinster. Enligt
praxis får företaget under vissa förutsättningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen
för de till stiftelsen överförda vinstmedlen, men stiftelsen har inte
rätt till avdrag för utbetalningarna till andelsägarna. Skatten utgår med 40 %
av den beskattningsbara inkomsten. Förmögenhetsskatt tas ut med 0,15 %
av den del av stiftelsens beskattningsbara förmögenhet som överstiger
25 000 kr.

Schablonavdraget i tjänst

I samband med införandet av den förenklade självdeklarationen bestämde
riksdagen våren 1985 med verkan fr.o.m. 1987 års taxering schablonavdraget
under inkomst av tjänst till 3 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från
arbetet. Utskottet har härefter vid upprepade tillfällen - senast förra våren -avstyrkt motionsyrkanden om en reducering av schablonavdraget (SkU
1987/88:25).

1988/89 :SkU20

I direktiven till RINK ingår bl.a. att överväga en ökad schablonisering av
reglerna och pröva hur schablonavdraget i tjänst bör utformas.

Resor till och från arbetet

Bestämmelserna om avdrag för resor med bil mellan bostad och arbetsplats
innebär i korthet följande. För att man skall vara berättigad till avdrag krävs
att man gör en viss minsta tidsvinst (2 timmar) vid resor med bil jämfört med
om resorna företas med allmänna kommunikationsmedel. Avdrag medges
bara för milbundna (rörliga) kostnader. Vidare gäller att en skattskyldig som
använder bil i tjänsten minst 60 dagar per år och därvid kör minst 300 mil i
tjänsten får avdrag för kostnader för resor med bil till och från arbetet under
de dagar han använder bilen i tjänsten. Använder han bilen i tjänsten minst
160 dagar per år medges av förenklingsskäl avdrag under alla de dagar som
bilen används för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Även här gäller
dock som villkor för avdragsrättten en viss minsta körsträcka om 300 mil.

RINK skall enligt sina direktiv bl.a. se över avdragen för resor till och från
arbetet.

Dubbel bosättning

Den ökning i levnadskostnaden som kan uppstå genom att man har sitt arbete
på annan ort än bostadsorten får normalt inte dras av. Avdrag kan emellertid
erhållas, om anställningen är avsedd att vara endast en kortare tid (i regel
högst två år) eller om man av annan anledning inte kan bosätta sig på den ort
där man arbetar. För anställda inom byggnads- och anläggningsbranschen
kan t.o.m. 1991 års taxering kan tvåårsperioden under vissa omständigheter
förlängas, men utskottet har motsatt sig att denna förlängning skall få gälla
andra kategorier (1988/89: SkU4).

Skattereduktion för fackföreningsavgift

Fr.o.m. 1984 års taxering medges skattereduktion med 40 % av den avgift
som en skattskyldig erlagt till sin fackförening (prop. 1982/83:50, SkU 50).
Underlaget är maximerat till 1 200 kr. och reduktionen således begränsad till
480 kr.

Medlemmen kan framställa yrkandet om skattereduktion själv eller
genom sin organisation. Med anledning av att denna senare möjlighet hade
ifrågasatts kränka den enskildes integritet anförde skatteutskottet i det
nämnda betänkandet bl.a. följande:

De farhågor för den enskildes integritetsskydd som uttalas i motionerna
finner utskottet betydligt överdrivna. Förslaget i propositionen innebär -som tidigare nämnts - att den skattskyldige antingen genom sin organisation
eller själv kan ansöka om skattereduktion. Organisationen skall dessutom i
god tid underrätta medlemmarna om storleken av den reduktionsgrundande
avgiften, och dessa har då möjlighet att komma med erinringar mot
beloppets storlek eller meddela att de inte önskar någon reduktion.
Utskottet vill särskilt understryka att - vare sig yrkandet om skattereduktion
framställs av den skattskyldige i deklarationen eller hos den lokala skattemyndigheten
eller av den skattskyldiges fackförening hos RSV - en

1988/89:SkU20

anteckning om skattereduktionen kommer att återfinnas i skattelängden.
Utskottet kan för sin del inte finna anledning till erinran mot detta. Var och
en som vill undvika en sådan anteckning har ju möjlighet att avstå från
skattereduktion.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en höjning av
underlaget för reduktionen (SkU 1987/88:25).

Extra avdrag på grund av sjukdom

Extra avdrag, dock högst 10 000 kr., kan komma i fråga om skatteförmågan
under inkomståret varit väsentligen nedsatt på grund av långvarig sjukdom,
olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka
allmänt barnbidrag åtnjutits, eller annan därmed jämförlig omständighet.
För gifta gäller inkomstgränsen 10 000 kr. för deras sammanlagda avdrag.
Vissa personer är på grund av sin sjukdom i behov av särskild kost. Om man
inte kan göra sannolikt hur stora utgifterna varit för den särskilda kosthållningen
beräknas merutgifterna enligt vissa schabloner.

RINK skall enligt direktiven ta upp bl.a. frågan om extra avdrag för
sjukdomskostnader i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag
till en lösning utanför skattesystemets ram.

Riksdagen har vid behandlingen av förra årets budgetproposition uttalat
att dagens system för ekonomiskt skydd för försäkrade i form av högkostnadsskydd,
sjukreseförmåner m.m. bör utredas förutsättningslöst (SfU
1987/88:22). I årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 7, st. 46 f)
redovisar socialministern översiktligt en reform på detta område och uttalar
därvid bl.a. att det samtidigt bör övervägas att avskaffa avdraget för
sjukdomskostnader.

Underhåll till icke hemmavarande barn

Avdrag för underhållsbidrag för icke hemmavarande barn medges till dess
barnet fyllt 18 år eller, om barnet går i skola, till dess det fyllt 21 år. Avdrag
får göras med det belopp som den underhållsskyldige betalt eller som räknats
till godo som underhåll, dock högst 3 000 kr. för varje barn.

I betänkandet SkU 1987/88:25 avstyrkte utskottet olika motionsyrkanden
om en uppräkning av avdraget och om en omvandling av avdraget till en
skattereduktion.

Avdrag för gåvor

Ett regeringsförslag om en begränsad rätt till avdrag för bidrag till internationellt
biståndsarbete har tidigare avvisats av riksdagen (prop. 1978/79:160,
SkU 55). Vid utskottets återkommande prövning av frågan har utskottet
vidhållit att såväl principiella och kontrolltekniska skäl som svårigheten att
åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till
vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och andra organisationer talar mot att
riksdagen medverkar till en avdragsrätt av den här arten. Vid utskottet
behandling av dessa frågor våren 1988 (SkU 1987/88:25) bereddes utrikesutskottet
tillfälle till yttrande och anförde (UU 1987/88: ly).

1988/89:SkU20

De ideella organisationer som bedriver biståndsverksamhet i u-länderna
mottar betydande direkta bidrag över statsbudgeten. Som framgår av
budgetpropositionens avsnitt om utvecklingssamarbetet har dessa bidrag
stigit mycket kraftigt under en följd av år. Enligt utskottets mening bör ideell
verksamhet i första hand främjas genom direkta bidrag, inte genom lättnader
i beskattningen. Detta gäller inte minst de enskilda organisationernas
biståndsverksamhet.

Kulturarbetare

Kulturarbetare och andra rörelseidkare som har haft utgifter under tiden
innan en verksamhet utvecklats till en rörelse får i efterhand dra av dem
under en sexårsperiod. En förutsättning härför är dock att utgifterna härför
sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året.
Vidare gäller för kulturarbetare särskilda regler för avdrag för arbetslokal i
egen bostad och för resor. Genom insättning på upphovsmannakonto har
kulturarbetare en möjlighet att få uppskov med beskattningen av vissa
inkomster.

I betänkandet SkU 1986/87:33 avstyrkte utskottet, liksom utskottet gjort
tidigare, införandet av ett särskilt inkomstslag i skattesystemet för kulturarbetare.
Utskottet utgick emellertid från att taxeringsnämnderna i fortsättningen
inte skulle komma att betrakta etablerade konstnärers verksamhet i
egen regi som hobbyverksamhet. Vad särskilt angick upphovsmannakontot
ansåg utskottet tiden vara inne att i lämplig form göra en utvärdering av de
vunna erfarenheterna av denna lagstiftning och göra de omprövningar som
kunde visa sig erforderliga. På utskottets hemställan gjorde riksdagen ett
tillkännagivande med denna innebörd (rskr. 1986/87:210). En sådan utvärdering
förbereds för närvarande inom finansdepartementet. Utvärderingen
görs av riksskatteverket på grundval av 1988 års taxering och beräknas vara
klar våren 1989.

Yrkesfiskare

Det finns bestämmelser i kommunalskattelagen som ger yrkesfiskare rätt till
avdrag för ökade levnadskostnader vid fiske utanför hemorten. I avdragsbeloppet
får ingå endast merkostnader för mat och diverse småutgifter.
Riksskatteverket har i föreskrifter (RSFS 1988:21) för kalenderåret 1988,
som tillämpas vid 1989 års taxering, fastställt ett belopp om 64 kr. vid
havsfiske och 39 kr. vid annat yrkesfiske (hemmafiske) såsom högsta
normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Avdraget beräknas utifrån
150 fiskedagar per år. Högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett helt
år räknat uppgår därmed till 9 600 kr. vid havsfiske och 4 800 kr. vid
hemmafiske. Högre avdrag kan utgå om ett större antal fiskedagar kan
styrkas genom löpande förda anteckningar eller på annat sätt.

FN-tjänst

Personal som tillhör de svenska FN-bataljonerna beskattas i Sverige i vanlig
ordning eftersom de är anställda av och får sin lön från svenska staten -personalen har endast ställts till FN:s förfogande för tjänstgöring utomlands.

1988/89:SkU20

Utskottet

1988/89:SkU20

Allmänna riktlinjer för skattepolitiken

Flera motioner berör arbetet med den förestående skattereformen.

Carl Bildt m.fl. (m) begär i motion Sk374 (yrkandena 1-3) att riksdagen
skall ge regeringen till känna att en skattereform måste åtföljas av sänkt
skattetryck och en allmän avreglering och avmonopolisering samt att
reformens mål bör vara sänkt skatt för alla och kraftigt sänkta marginalskatter.
Reformen bör vidare genomföras snabbt och utformas så att hänsyn tas
till den enskildes försörjningsbörda och ekonomiska situation i övrigt. Också
i motion Sk412 av Gullan Lindblad och Göthe Knutsson (båda m) begärs,
med hänvisning till förhållandena i Värmlands län, ett tillkännagivande om
nödvändigheten av ett sänkt skattetryck.

Bengt Westerberg m.fl. (fp) vill i motion Sk431 att riksdagen lägger fast en
skattepolitik som innebär bl.a. en kraftig sänkning av marginalskatten för
heltidsarbetande, ett marginalskattetak på 50 %, en inflationsskyddad
skatteskala och en gemensam förvärvskälla för inkomst av kapital, annan
fastighet och tillfällig förvärvsverksamhet där inkomst beskattas efter den
skattesats som gäller för flertalet heltidsarbetande.

Olof Johansson m.fl. (c) begär i motion Sk443 (yrkande 3) ett tillkännagivande
om att marginalskattesänkningar bör genomföras men att de bör
kombineras med fördelningspolitiska åtgärder som höjt grundavdrag, rättvisare
kommunalskatteutjämning samt sänkt mervärdeskatt på mat. Motionärerna
framhåller vidare att ett inslag i finansieringen bör vara höjd skatt på
energi och råvaror samt miljöavgifter. Kapitalvinstbeskattningen bör enligt
motionärerna göras enhetlig och neutral, enskilt ägande av aktier främjas
och hushållssparande stimuleras genom olika åtgärder. I motion Sk904
(yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls att beskattningens
betydelse som regionalt instrument bör beaktas i det pågående utredningsarbetet.

Lars Werner m.fl. (vpk) framhåller i motion Sk444 (yrkande 1) att
kommunalskatten och kommunala taxor och avgifter belastar hushåll med
låg inkomst tämligen kraftigt och att det med hänsyn härtill och till de
ojämlikheter mellan kommunerna som alltjämt kvarstår finns skäl att
tillsätta en kommunal skatteberedning med uppgift att se över formerna för
kommunernas finansiering. En målsättning för beredningens arbete bör
därvid enligt motionärerna vara att åstadkomma en delfinansiering av
kommunsektorn genom produktionsfaktorbeskattning.

Inger Schörling m.fl. (mp) vill i motion Sk455 (yrkande 1-3) ha ett
tillkännagivande om att skatten bör utnyttjas som styrmedel för att begränsa
miljöförstöringen och användningen av ändliga naturresurser, att skattesystemet
bör ge en jämnare fördelning av den ekonomiska standarden, att
skattelagar som ger utrymme för undandragande bör revideras och att
skatteflykt inte får glorifieras.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet framhålla att
det sedan flera år bedrivs ett målinriktat arbete i syfte att förenkla och
förbättra skattesystemet. 1982 års skattereform innebar att marginalskatter -

2 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 20

na sänktes kraftigt för majoriteten av de heltidsarbetande samtidigt som 1988/89:SkU20
underskottsavdragens skattevärde begränsades till den nivå som gällde för
förvärvsarbetande i allmänhet. Reformen har följts upp genom ytterligare
marginalskattesänkningar, senast genom riksdagens beslut om skatteskalor
för 1989 års inkomster. En mängd förenklingar av de materiella skattereglerna
har genomförts och lett till att de skattskyldiga har lättare att överblicka
sin skattesituation och att förutsättningarna för rättvisa och snabba skattebeslut
förbättrats. Härtill kommer att självdeklarationen förenklats och att
möjligheten till omprövning i första instans kommer att ökas väsentligt. Ett
förslag till ny taxeringslag har lagts fram av skatteförenklingskommittén i
juni 1988 (SOU 1988:21 Ny taxeringslag - reformerad skatteprocess).

Jämsides härmed har olika lagstiftningsåtgärder vidtagits i syfte att förhindra
att skattereglerna utnyttjas på ett icke avsett sätt. Även om de vidtagna
förändringarna i flera fall inneburit väsentliga förbättringar råder det en
betydande enighet om att det krävs en mer djupgående reform för att komma
till rätta med bristerna i det nuvarande systemet. Det är bl.a. den bristande
likformigheten i beskattningen av kapitalinkomster och den förhållandevis
höga marginalskatten som ger problem. En genomgripande översyn av de
materiella reglerna har därför initierats och genomförs - som framgår av den
inledningsvisa redogörelsen - av tre parlamentariskt sammansatta kommittéer.
Avsikten är att utredningarna skall bli klara i juni 1989. En reform skulle
då kunna träda i kraft inkomståret 1991. Mot den angivna bakgrunden finns
det enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen till ställningstaganden
i de frågor som tas upp av motionärerna, utan utredningsförslagen
och dessas beredning bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför samtliga nu
behandlade motionsyrkanden.

Skatten för 1990 års inkomster

I tre partimotioner m, c och mp behandlas inkomstskatten för 1990 års
inkomster.

Moderata samlingspartiet (motion Sk374 av Carl Bildt m.fl. yrkandena 4
och 5) presenterar en inflationsskyddad skatteskala där grundbeloppet
sänkts med 1 procentenhet upp till en taxerad inkomst på 85 000 kr. och med
7 procentenheter över denna nivå. För inkomst över brytpunkten läggs
skattesänkningen i stället på tilläggsbeloppet.

Centerpartiet (Sk443 av Olof Johansson m.fl. yrkandena 1 och 2) vill att
riksdagen beslutar om en skattereduktion för alla som uppgår till 500 kr.
under andra halvåret 1989 och därefter till 1 000 kr. per år. Skattereduktionen
bör enligt motionärerna finansieras genom höjd olje- och kolskatt samt
genom uranskatt och en förändrad beskattning av kondenskraft. Vidare vill
motionärerna att riksdagen uttalar att regeringens förslag till skatteskala för
1990 bör läggas under våren och innebära fortsatta skattesänkningar för alla
och kombineras med en förstärkt kommunalskatteutjämning och sänkt skatt
på mat.

Miljöpartiet (Sk455 av Inger Schörling m.fl. yrkandena 4-6) vill höja
grundavdraget till 31 000 kr. och föreslår en skatteskala där skattesatsen är
14 % upp till en taxerad inkomst på 85 000 kr., 18 % upp till 150 000 kr., 33 %

upp till 200 000 kr. och 44 % på inkomst som överstiger denna nivå. Vidare
vill motionärerna ersätta avdragsrätten för ränta med en rätt till skattereduktion
på 44 % av räntans belopp upp till två basbelopp. För den som är
ensamförsörjare av barn föreslås gränsen dock gå vid fyra basbelopp. En
särskild övergångsregel skall gälla för boenderäntor.

Enligt utskottets mening bör frågan om utformningen av 1990 års skatter
anstå till dess resultatet av den pågående översynen av skattesystemet har
redovisats senare i vår. Samtidigt borde möjligheterna att överblicka
resultatet av de pågående löneförhandlingarna ha förbättrats. Utskottet
utgår från att regeringen härefter kommer att lägga fram ett förslag
beträffande 1990 års skatter. I avvaktan härpå avstyrker utskottet samtliga
nu aktuella motionsyrkanden.

Barnavdrag, m.m.

I den moderata partimotionen (Sk374 yrkande 6) begärs att regeringen skall
lägga fram förslag om ett barnavdrag på 15 000 kr. per hemmavarande barn
vid den kommunala beskattningen. Syftet är att relatera skatteuttaget tili
inkomsttagarnas försörjningsbörda och skapa rättvisa för barnfamiljerna.
Vidare avser motionärerna att göra det möjligt för föräldrar att betala mer
för enskild eller kommunal barnomsorg, vilket enligt deras mening skulle
minska behovet av stöd i annan form till den offentliga barnomsorgen.

Utskottet har under senare år vid upprepade tillfällen förhållit sig
avvisande till motionsyrkanden om bl.a. grundavdrag för barn. Det har skett
med den enligt utskottets mening välgrundade motiveringen att det är
förenat med svårigheter att via beskattningen söka kompensera barnfamiljer
för deras kostnader utan att komma i konflikt med strävandena att uppnå
enkelhet i deklarations- och taxeringsarbetet och att kostnader för barn är av
sådan natur att de i första hand bör beaktas på annat sätt än genom avdrag vid
beskattningen. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion
Sk374 även i denna del.

I motion Sk466 vill Jill Lindgren och Eva Goés (båda mp) att föräldraavgifter
till Waldorfskolor görs avdragsgilla i avvaktan på att staten bekostar
lärarlönerna. Enligt motionärerna är det inte rimligt att föräldrar som har
sina barn i en Waldorfskola måste betala mellan 8 000 och 15 000 kr. per år i
avgifter samtidigt som de betalar samma skatt som andra. Motionärerna
anser att staten bör bekosta lärarlönerna även i dessa skolor och har också i
motion Ub339 framställt ett yrkande härom. Intill dess staten tar över
ansvaret för lärarlönerna i Waldorfskolorna vill motionären att föräldravgifterna
skall vara avdragsgilla vid beskattningen.

Enligt utskottets mening bör frågan om ett stöd till Waldorfskolor lösas
utanför skattesystemets ram. Utskottet avstyrker motion Sk466.

Mervärdeskatt på livsmedel

I motionerna Sk657 (yrkande 1-3) och Sk455 (yrkande 13) av Inger Schörling
m.fl. (mp) anför motionärerna att Sverige måste utveckla ett robust och
uthålligt jordbruk som kan ge bra basmat till rimliga kostnader under såväl

1988/89 :SkU20

freds- som kristid. De vill att riksdagen beslutar slopa mervärdeskatten på
svensk basmat och föreslår att åtgärden finansieras genom att mervärdeskatten
på andra varor höjs med 2 procentenheter. Också i motion Sk676
(yrkande 1-2) av Lars Werner m.fl. (vpk) behandlas mervärdeskatten på
mat. Motionärerna vill gynna barnfamiljerna och föreslår därför att riksdagen
uttalar att mervärdeskatten på mat bör avvecklas. Eftersom en mervärdeskattehöjning
på andra varor enligt motionärerna i hög grad skulle drabba
just barnfamiljerna anser de att riksdagen också bör förklara att åtgärden
skall finansieras utanför mervärdeskattesystemet. En lämplig finansiering
består enligt motionärerna i ökat skatteuttag på realisations- och företagsvinster,
skärpt kapitalbeskattning och skärpt progressivitet vid inkomstbeskattningen.

Utskottet har i inledningen till detta betänkande utförligt redogjort för
ställningstagandet att man bör undvika att slopa eller sänka mervärdeskatten
på livsmedel. Sedan utskottet senast avstyrkt yrkanden med denna inriktning
har KIS fått i uppdrag att belysa frågan om en differentierad mervärdeskatt. I
avvaktan på resultatet av KIS arbete vidhåller utskottet sin uppfattning att en
höjd standard för barnfamiljerna kan åstadkommas på andra sätt som är
både enklare att administrera och mer effektiva från fördelningssynpunkt än
åtgärder vid beskattningen.

När det gäller yrkandet om en slopad mervärdeskatt på svensk basmat
skulle en sådan åtgärd innebära stora administrativa ockh kontrolltekniska
problem eftersom skillnad måste göras mellan identiska varor med olika
ursprung. Det finns därför inte någon anledning att överväga en sådan
åtgärd. Till yttermera visso skulle åtgärden stå i strid med de åtaganden
Sverige gjort i GATT eftersom den innebär en diskriminerande särbehandling
av importerade varor.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Sambeskattning av förmögenhet

I detta sammanhang behandlar utskottet motioner som tar upp frågan om
sär- eller sambeskattning.

Genomgående yrkas att sambeskattningen skall upphöra. Vissa motionärer
vänder sig särskilt mot sambeskattningen fosterföräldrar-fosterbarn. Så
är fallet i motionerna Sk309 av Knut Wachtmeister och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (båda m), Sk440 av Ingemar Eliasson och Kjell
Johansson (båda fp) och Sk303 (yrkande 2) av Martin Olsson och Gunhild
Bolander (båda c). I andra motioner går man längre och yrkar att
sambeskattningen av makar respektive föräldrar-barn skall slopas. Sådana
yrkanden framställs i motionerna Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe
Knutson (båda m) och Sk302 av Martin Olsson (c) samt i motion Sk303
(yrkande 1). Slutligen yrkas i tre motioner - Sk411 (yrkande 13) av Bo
Lundgren m.fl. (m), Sk388 (yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och
Sk329 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (båda c) - att all
sambeskattning av förmögenhet skall upphöra.

Som utskottet nämnt inledningsvis pågår inom finansdepartementet -parallellt med RINK - ett arbete med en översyn av förmögenhetsbeskatt -

1988/89SkU20

ningen med avseende på bl.a. eventuell särbeskattning. Utskottet anser att 1988/89:SkU20
resultatet av den pågående översynen bör avvaktas innan ställning tas till
denna fråga. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Barnpension

I motion Sk301 anför Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) att
beskattningen av barnpension får negativa följder för de ungdomar som
feriearbetar eller på annat sätt får inkomster medan de uppbär barnpension.

De framhåller att redan den lägsta nivån för barnpension överstiger
grundavdraget och att alla övriga inkomster som barnet har därför beskattas.

Det är enligt motionärerna synnerligen anmärkningsvärt att barn som
förlorat en förälder skall betala skatt på sin inkomst av exempelvis arbete
under sommaren under det att barn som har båda föräldrarna i livet får
behålla sådana inkomster upp till drygt 10 000 kr. Motionärerna begär förslag
som syftar till en helt eller delvis skattefri barnpension. I motion Sk457
föreslår Rune Rydén (m) att barnpension upp till nivån för helt bidragsförskott
görs skattefri genom ett särskilt avdrag.

I motion Sk324 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (båda fp) begärs en
skyndsamt översyn av beskattningsreglerna för barnpension.

Som framgår av den redovisning som lämnats under rubriken Gällande
ordning har utskottet våren 1988 avstyrkt ett yrkande som syftade till att göra
barnpension helt eller delvis skattefri. Utskottet erinrade bl.a. om de
principiella betänkligheter som pensionskommittén redovisat mot en ändring
av reglerna. Utskottet konstaterade att en skattebefrielse inte medför
några fördelar för barn vars inkomst endast består av en barnpension på
garantinivå samtidigt som den ger de största fördelarna till de barn som har
de högsta inkomsterna. Med hänvisning härtill och till kostnadsaspekten
ansåg utskottet att den av motionärerna föreslagna skattebefrielsen inte
rimligen kunde genomföras. Utskottet är alltjämt av denna uppfattning.

Utskottet vill - nu liksom då - erinra om att det pågår ett utredningsarbete
inom RINK som kan leda till att problemet med den bristande enhetligheten
vid beskattning av barn kommer i ett nytt läge och därigenom närmare sin
lösning. Eftersom resultatet av detta arbete lämpligen bör avvaktas avstyrker
utskottet motionerna.

Existensminimum

Carl Bildt m.fl. (m) begär i motion Sk342 (yrkande 3) ett tillkännagivande
om att existensminimireglerna bör ges en sådan utformning att de kan
tillämpas även på familjer som bor i eget hem och då en förälder själv vårdar
familjens små barn.

Utskottet vill framhålla att RINK:s uppdrag innebär att utredningen skall
ta upp reglerna om existensminimum i syfte att antingen förenkla reglerna
eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram. Även
beträffande denna fråga bör man enligt utskottets mening avvakta resultatet
av kommitténs arbete innan ställning tas till de frågor som motionärerna tagit
upp. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Förmån av fri semesterbostad

I syfte att gynna semestervistelser i Sverige yrkar Leif Marklund och Åke
Selberg (båda s) i motion Sk348 att den gällande förmånsvärderingen av fri
semesterbostad sänks för semesterbostäder i Sverige och höjs för semesterbostäder
i utlandet.

Vad motionärerna anfört kan enligt utskottets mening inte motivera ett
frångående av den gällande principen att förmån av fri semesterbostad skall
värderas efter ortens pris. Det bör också framhållas att den av motionärerna
föreslagna särbehandlingen av utländska tjänster inte står i överensstämmelse
med de åtaganden Sverige gjort i GATT. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Bilförmån

I motion Sk356 framhåller Per Westberg (m) att den svenska tjänstebilsbeskattningen
kraftigt favoriserar bilar med lågt inköpspris och att detta
innebär att billiga bilar med sämre trafiksäkerhet och mindre komfortabel
förarmiljö gynnas framför de bilar som produceras av den inhemska
bilindustrin. I syfte att få till stånd en neutral beskattning föreslår motionären
att riksdagen begär förslag som innebär att förmånens värde inte påverkas av
bilens pris. I liknande syfte begär Rolf Clarkson m.fl. (m) i motion Sk458
(yrkande 2) att tjänstebilsinnehavare återges rätten till avdrag för resor till
och från arbetet. Enligt motionärerna har den slopade avdragsrätten
inneburit en minskad nybilsförsäljning och därmed fått negativa miljö- och
trafiksäkerhetmässiga konsekvenser.

En i det närmaste motsatt utgångspunkt har Gösta Lyngå m.fl. (mp) i
motion Sk436 (yrkandena 1 och 2). De anser att en beskattning som inte tar
hänsyn till körsträckan leder till ökad bilkörning och därmed till ökade
avgasutsläpp och minskad framkomlighet samt att ett intervall på tre år när
det gäller hänsynen till bilens ålder stimulerar till täta bilbyten och därmed till
ett onödigt resursslöseri. De vill att riksdagen begär förslag som beaktar
dessa synpunkter. Vidare vill de att riksdagen beslutar att principerna för
beskattning av förmån av fri bil ändras så att onödigt bilkörande inte
uppmuntras.

Vidare begär Jan Hyttring i motion Sk382 (c) att riksskatteverket får i
uppdrag att utfärda rekommendationer om jämkning av förmånsvärdet för
bilförsäljare, eftersom dessa som ett led i sin yrkesutövning tvingas använda
den senaste modellen av det bilmärke som de representerar.

En nödvändig förutsättning för en förenkling av förmånsbeskattningen är
att schabloniseringen drivs förhållandevis långt. Flera olika faktorer som
borde beaktas om en millimeterrättvisa skulle eftersträvas har som en följd
härav måst lämnas därhän. Utskottet vill dock framhålla att den slopade
avdragsrätten för resor till och från arbetet för tjänstebilsinnehavare har
beaktats när beskattningsnivån bestämts och att den nivå som valdes när
beskattningen infördes medförde ett i huvudsak oförändrat förmånsvärde för
den genomsnittlige förmånshavaren. Utskottet vill vidare erinra om att
riksdagen begärt en uppföljning av det nya systemet och att regeringen givit
riksskatteverket i uppdrag att göra en sådan uppföljning avseende 1988 års

1988/89:SkU20

taxering. Enligt vad utskottet erfarit kan riksskatteverket väntas lämna sin
redovisning under våren 1989. Dessutom kan RINK:s förslag antas komma
att beröra också beskattningsreglerna för bilförmåner. Mot denna bakgrund
kan det enligt utskottets mening inte komma i fråga att nu göra sådana
ändringar i reglerna eller sådana uttalanden som föreslås i de aktuella
motionerna. Utskottet avstyrker således samtliga behandlade motioner.

Skattefrihet för vissa inkomster

I två motioner tas beskattningen av egen tillverkning i hemmet upp. I motion
Sk375 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vill motionärerna att
riksdagen begär förslag om ett skattefritt grundbelopp för inkomster från
egen tillverkning av hemslöjdsalster, förslagsvis genom en utvidgning av
skattefriheten för intäkter av bär-, svamp- och kottplockning. Bakom
förslaget ligger en önskan att stimulera till ökad sysselsättning på landsbygden.
I Sk387 vill Jan Hyttring (c) av liknande skäl att riksdagen beslutar om
ett skattefritt belopp på 5 000 kr. för småskalig tillverkning i hemmet.

I motion Sk379 begär Elving Andersson (c) ett tillkännagivande om att
ersättning för ideellt arbete i föreningar bör vara skattefritt upp till ett halvt
basbelopp. Enligt motionären skulle en sådan åtgärd innebära en förenkling
för föreningarna och sannolikt också för de lokala skattemyndigheterna.

I motion Sk376 framhåller Jan Hyttring (c) att förslagsverksamheten i
Sverige är relativt liten inom industrin och övrig verksamhet. Han anser att
de höga marginalskatterna är ett stort hinder och föreslår att riksdagen begär
en utredning om skattefrihet för förslagsverksamhet.

Avsikten med RINK:s översyn av skattesystemet är att få till stånd ett
skattesystem med lägre skattesatser, bredare skattebas och färre undantagsbestämmelser.
RINK beräknas kunna presentera sitt huvudförslag sommaren
1989. I avvaktan härpå finns det enligt utskottets mening inte anledning
att överväga ytterligare undantag från beskattningen. Vad särskilt gäller
ideellt arbete i föreningar har Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi
1988:03) fått i uppdrag att analysera och pröva i vilken utsträckning det är
möjligt att införa en sådan skattefrihet. Med det anförda avstyrker utskottet
de ifrågavarande motionsyrkandena.

Pensionsförsäkringar

I tre m-motioner framställs yrkanden som rör rätten till avdrag för premier
för pensionförsäkring. I Sk342 (yrkande 4) av Carl Bildt m.fl. vill motionärerna
att riksdagen ger regeringen till känna att möjligheten att få avdrag för
premie för makes pensionförsäkring bör återinföras och att rätten till avdrag
för premie för efterlevandeförsäkring bör vara obegränsad. Också i motionerna
Sk362 av Charlotte Cederschiöld och Sk409 (yrkande 1) av Margit
Gennser m.fl. framställs yrkanden om ett återinförande av rätten till avdrag
för premie för makes pensionförsäkring. Motionärerna vill att riksdagen
begär förslag med denna innebörd. I Sk409 (yrkande 2) vill motionärerna
dessutom att riksdagen beslutar att försämringar i beskattningshänseende
inte får genomföras vad gäller pensionssparande under den tid en av

1988/89: SkU20

motionärerna begärd utredning av den allmänna pensioneringen genomförs.

Skattereglerna för den frivilliga pensioneringen ingår i den översyn som
pågår inom URF och RINK. I anslutning till riksdagens inledningsvis
redovisade beslut om en reformering av efterlevandeskyddet inom den
allmänna försäkringen har utskottet, med instämmande av socialförsäkringsutskottet,
uttalat att en utgångspunkt för behandlingen av olika pensionsfrågor
och därtill knutna beskattningsfrågor skall vara att de grundläggande
avdragsvillkoren avseende premier för frivilliga pensionsförsäkringar inte
försämras samt att frågan också skall ses i ett större sammanhang där hänsyn
tas till behovet hos olika kategorier och individer av att kunna förstärka sitt
pensionskydd och till det allmänna kravet på rättvisa och praktiskt rimliga
regler. Enligt utskottets mening bör ställningstagandena till dessa frågor
anstå i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.

Fackliga stipendier

I motion Sk323 vill Ewy Möller och Bertil Danielsson (båda m) att riksdagen
beslutar upphäva skattefriheten för fackliga stipendier. Motionärerna anser
att det inte finns något skäl att förmånsbehandla fackliga stipendier i
förhållande till andra typer av stipendier.

Enligt utskottet innebär den akuella regleringen endast att ett behov av en
utjämning av vissa olikheter vid beskattningen av fackliga stipendier
tillgodosetts. Något missbruk av reglerna har inte kunnat konstateras. Vad
motionärerna anfört utgör enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att
inta en annan ståndpunkt än tidigare. Utskottet avstyrker motionen.

Vinstdelning

I motion Sk371 (yrkande 1 och 3) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vill
motionärerna uppmuntra vinstdelning genom att slopa sociala avgifter på
andelar med en bindningstid om minst fem år. De anser att det är viktigt att
företagens avsättningar till sådana stiftelser också fortsättningsvis är avdragsgilla
och föreslår därför att riksdagen begär att regeringen lägger fram ett
förslag till lagstiftning som innebär att denna avdragsrätt bibehålls. Motionärena
vill också stimulera de anställdas sparande i aktier i det egna företaget
och föreslår att den eventuella förmån som kan ligga i rätten till aktieförvärv
skall vara skattefri under förutsättning att förvärvet skett på samma villkor
som tillämpas för utomstående. Även i denna del vill motionärerna att
riksdagen begär förslag till lagstiftning. I motion Sk313 (yrkandena 1 och 2)
av Gullan Lindblad (m) vill motionären stimulera till vinstdelning genom en
skattebefrielse för personalstiftelser som förvaltar vinstandelsmedel. Motionären
vill också att de bestämmelser som gäller för beskattningen av den
anställdes förvärv av medel i en sådan stiftelse utreds. I motion Sk358,av
Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) anser motionärerna att regeringen bör
dokumentera hur vinstandelssystemen fungerar och pröva hur skattereglerna
kan förändras för att stimulera inrättandet av sådana system.

Utskottet ser inte någon anledning att införa särskilda regler till stöd för

1988/89:SkU20

den praxis som utvecklats när det gäller företagens rätt till avdrag för 1988/89:SkU20

avsättningar till vinstandelsstiftelser och avstyrker därför motionsyrkandet

härom.

När det gäller motionsyrkandena i övrigt erinrar utskottet om sin tidigare
inställning att olika former av skattestimulanser för vinstandelssystem och
anställdas aktieförvärv skulle uppfattas som orättvist av alla dem som inte
kan komma i åtnjutande av denna typ av förmån, dvs. offentliganställda och
anställda i små företag och företag med dålig lönsamhet. Utskottet har
alltjämt uppfattningen att sådana skatteförmåner inte bör införas. Utskottet
avstyrker även dessa motionsyrkanden.

Schablonavdraget i tjänst

Carl Bildt m.fl. (m) och Olof Johansson m.fl. (c) begär i motionerna Sk374
(yrkande 10) respektive Sk463 (yrkande 2) beslut om att schablonavdraget i
tjänst skall vara 2 000 kr. fr.o.m. den 1 januari 1990. Enligt motionärerna
innebär ett avdrag på hela 3 000 kr. en alltför kraftig schablonisering.

Utskottet har tidigare framhållit att någorlunda effektiva förenklingar som
skall omfatta majoriteten av inkomsttagarna förutsätter att man uppger
kravet på millimeterrättvisa och arbetar efter schabloner som inte är alltför
snävt tilltagna. Utskottet erinrar om att frågan om utformningen av
schablonavdraget i tjänst är en av de frågor som uppmärksammats särskilt i
direktiven för RINK. Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning
till ställningstaganden i denna fråga utan resultatet av RINK:s arbete bör
avvaktas även i denna fråga. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Resor till och från arbetet

I motion Sk342 (yrkande 2) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk458 (yrkande 1) av Rolf
Clarkson (m) och Sk384 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c) yrkas att
även tidsvinsten vid resa för att hämta och lämna barn på daghem skall
beaktas när rätten till avdrag för kostnad för resa med bil till och från arbetet
bestäms. I Sk430 (yrkande 1 och 2) av Börje Hörnlund (c) vill motionären ha
ett tillkänngivande att reseavdragen bör förbättras och inte försämras och att
RINK bör utreda reseavdrag i form av en skattereduktion per körd mil. I
motion Sk363 av Ingrid Hermansson (m) begärs slutligen att avdragsrätten
för månadskort i tätorter slopas och bilavdraget i områden med ej utbyggd
kollektivtrafik förbättras.

Utskottet erinrar om att också avdragen för resor till och från arbetet är en
av de frågor som RINK har att behandla enligt de direktiv som gäller för
kommitténs arbete. Inte heller när det gäller dessa regler anser utskottet att
det finns anledning till ställningstaganden från riksdagens sida utan att
resultatet av den pågående översynen i stället bör avvaktas. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.

Dubbel bosättning

I motion Sk339 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c)
begärs ett uttalande av riksdagen om att den tvåårsperiod som gäller för

avdrag för dubbel bosättning bör förlängas. Motionärerna framhåller att
byggnads- och anläggningsarbetare under vissa omständigheter får göra
avdrag för en längre tid och menar att även andra yrkeskategorier, som t.ex.
journalister och fackliga ombud, ofta måste tjänstgöra på olika håll i landet.

Också denna fråga faller enligt utskottets mening inom RINK:s uppdrag
och ett ställningstagande till en sådan ändring av reglerna som motionärerna
föreslår bör därför enligt utskottets mening anstå. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.

Skattereduktion för fackföreningsavgift

I motionerna Sk307 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s), Sk386 av Anita Modin
m.fl. (s) och Sk444 (yrkande 15) av Lars Werner m.fl. (vpk) framställs
yrkanden om en höjning av skattereduktionen för fackföreningsavgift.
Motionärerna hänvisar till de prisökningar som inträffat sedan reduktionen
infördes. I motion Sk333 av Inger Koch (m) vill motionären att skattereduktion
skall medges endast vid yrkande. Enligt motionären är det kränkande
för den enskilde att denne måste vidta åtgäder för att undvika att uppgiften
om fackföreningsanslutning överlämnas till myndigheterna.

Även fackföreningsavgifternas behandling i skattehänseende ingår i
RINK:s uppdrag och ställningstaganden beträffande skattereduktionen för
fackföreningsavgift bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på att den
översynen avslutas. När det gäller ordningen för att framställa yrkande om
skattereduktion ser utskottet inte någon anledning att ändra den inställning
som utskottet gav uttryck för när bestämmelserna infördes och som
redovisats inledningsvis i detta betänkande. Med det anförda avstyrker
utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Extra avdrag på grund av sjukdom

Sorn framgår av den redovisning som lämnats inledningsvis har socialministern
i budgetpropositionen aviserat en reformering av läkemedelsförmånerna
och högkostnadsskyddet för försäkrade och därvid anfört att det samtidigt
bör övervägas att avskaffa avdraget för sjukdomskostnader.

I motion Sk318 av Lars Werner m.fl. (vpk) förklarar motionärerna att
sjukdomskostnaderna för vissa grupper kan bli påfrestande även efter en
reformering av det ekonomiska skyddet för försäkrade och vill att riksdagen
uttalar att det inte finns skäl att slopa avdraget för sjukdomskostnader.

Utskottet vill erinra om att RINK enligt sina direktiv bl.a. skall ta upp
frågan om extra avdrag för sjukdomskostnader i syfte att antingen förenkla
reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram.
Någon anledning för riksdagen att föregripa utredningens överväganden
beträffande denna fråga föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.

Underhåll till icke hemmavarande barn

1988/89:SkU20

I motionerna Sk342 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk383 av Göthe
Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vill motionärerna att riksdagen begär

förslag om förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar och i
motion Sk340 av Lennart Brunander (c) begärs ett tillkännagivande att
beloppsgänsen för avdraget för underhåll till barn bör räknas upp. I motion
Sk444 (yrkande 16) av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs att riksdagen beslutar
omvandla avdraget till en skattereduktion med 50 % av utgivet belopp upp
till 6 000 kr. att gälla fr.o.m. 1990 års taxering.

Även avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn tillhör de frågor
som RINK är ålagd att ta upp i syfte att antingen förenkla reglerna eller
föreslå lösningar utanför skattesystemets ram. Hithörande frågor behandlas
dessutom i ett större sammanhang av kommittén (S 1986:05) för översyn av
reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott, vars arbete
beräknas vara avslutat under år 1989. Utskottet anser att frågor om
förändring av avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn bör anstå i
avvaktan på att dessa utredningsarbeten slutförs. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandena.

Avdrag för gåvor

I motion Sk346 av Görel Bohlin (m) vill motionären att riksdagen begär
förslag om en avdragsrätt alternativt en skattereduktion för gåvor för att
rädda kulturmiljön och i motion Sk429 av Pär Granstedt och Birgitta
Hambreus (båda c) begärs en utredning om avdragsrätt för stöd till
kulturlivet. I motion Sk328 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs att
regeringen lägger fram förslag om en avdragsrätt för gåvor till ideellt och
humanitärt arbete. I motion Sk435 yrkar Gösta Lyngå m.fl. (mp) att
riksdagen beslutar införa avdrag för gåvor upp till 5 000 kr. som förmedlas till
människor i tredje världen av SIDA.

Utskottet har tidigare under en följd av år avvisat tanken på en avdragsrätt
för gåvor till ideella ändamål. Såväl principiella som kontrolltekniska skäl
liksom svårigheten att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning
mellan organisationer till vilka bidrag skall kunna utges med avdragsrätt och
andra mottagare har ansetts tala mot att riksdagen medverkar till en
avdragsrätt av den här arten. Vad särskilt angår frågan om bidrag till
internationellt biståndsarbete vill utskottet erinra om att ett regeringsförslag
(prop. 1978/79:160, SkU 55) om en begränsad avdragsrätt för sådan bidrag
med stor majoritet avvisats av riksdagen. Med det anförda avstyrker
utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Kulturarbete

I motion Sk424 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vill motionären att riksdagen
uttalar sig för en rätt till avdrag för utvecklingskostnader upp till tre år före en
rörelses påbörjande. I motion Sk334 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) anser
motionärerna att ett särskilt inkomstslag bör införas för inkomst av
konstnärlig verksamhet och att sådana inkomster bör befrias från vissa
sociala avgifter. Också i motion Sk464 av Jan Hyttring (c) vill motionären att
ett särskilt inkomstslag införs för kulturarbetare. I motion Sk456 av Inger
Schörling m.fl. (mp) begär motionärerna förslag om särregler som beaktar
att konstnärer av olika slag ofta har mycket ojämna inkomster.

1988/89:SkU20

Den lagstiftning om kulturarbetarnas skatteförhållanden som riksdagen
antog år 1985 syftar till att anpassa skattereglerna till kulturarbetarnas
speciella arbetsförhållanden. Möjligheter öppnades då att i efterhand under
en tid av sex år dra av utgifter från året innan en verksamhet utvecklats till
rörelse. Enligt utskottets mening utgör detta en rimlig avvägning mellan
önskemålet att förbättra reglerna för kulturarbetarna och andra rörelseidkare
och att tillgodose kontrollmässiga aspekter. Utskottet vidhåller sin
uppfattning att det inte finns anledning att överväga ytterligare särregler i
form av ett särskilt inkomstslag eller en befrielse från sociala avgifter.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sk424, Sk334 och Sk464.

Vad särskilt gäller frågan om inkomstutjämning har konstnärer och andra
upphovsmän möjlighet att fördela beskattningen av en rörelseinkomst över
sex år genom avsättning till upphovsmannakonto. Avsättningarna får inte
överstiga två tredjedelar av årets inkomst och inte heller medföra att
inkomsten blir lägre än 30 000 kr. Bestämmelserna infördes genom lagstiftning
år 1979 och riksdagen har 1987 begärt en utvärdering av dem. Enligt vad
utskottet inhämtat beräknas utvärderingen bli klar våren 1989. Resultatet av
denna utvärdering bör avvaktas innan ställning tas till frågan om ytterligare
möjligheter till inkomstutjämning. Utskottet avstyrker därför även motion
Sk456.

Yrkesfiskare

I motion Sk337 av Erling Bager m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om att
en förbättrad avdragsrätt för yrkesfiskare bör övervägas. Motionären
hänvisar till de avdragsmöjligheter som yrkesfiskare har enligt norsk
lagstiftning.

Enligt utskottet har motionärerna inte redovisat något förhållande som
kan medföra att de avdragsmöjligheter för yrkesfiskare som finns skulle
anses otillräckliga. Utskottet erinrar om att bestämmelserna avpassats till
just yrkesfiskarnas förhållanden. Utskottet avstyrker motionen.

Nyetableringskonton

I motion Sk426 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) vill motionärerna
stimulera till nyföretagande genom en avdragsrätt för medel som avsätts till
ett särskilt nyetableringskonto för att inom viss tid användas i eget företag.
Ett liknande yrkande framställs i Sk427 av Bertil Danielsson och Ewy Möller
(m).

Utskottet har vid upprepade tillfällen under senare år avstyrkt motioner
om avdragsrätt för avsättningar till olika former av etableringskonton med
hänvisning till det pågående arbete med en översyn av skattelagstiftningen.
Ett resultat av denna översyn väntas sommaren 1989. Utskottet ser inte
någon anledning att nu inta en annan ståndpunkt och avstyrker därför
motionsyrkandena.

1988/89:SkU20

FN-tjänst

1988/89:SkU20

I motion Sk325 tar Hans Nyhage (m) upp ersättningen till svensk personal
som tjänstgör vid FN:s fredsbevarande styrkor. Enligt motionären är
ersättningsnivån så låg att det finns risk för rekryteringsproblem och han
föreslår att riksdagen uttalar att svensk personal vid FN:s fredsbevarande
styrkor bör befrias från inkomstbeskattning.

Enligt utskottet framgår det av budgetpropositionen att problemet uppmärksammats
av regeringen. Chefen för armén har under hösten 1988
föreslagit att förmånerna för svensk personal vid FN:s fredsbevarande
styrkor förbättras och i budgetpropositionen (prop. 1988/89:100, bil 6, s. 89)
anför försvarsminstern bl.a. följande.

Det är angeläget att de svenska FN-styrkorna utför sina krävande arbetsuppgifter
på ett sätt som inger aktning och respekt för såväl Förenta Nationerna
som för svensk FN-personal. Jag är därför oroad över det vikande antalet
sökande till många av befattningarna. Det är allvarligt om kvalitén på den
uttagna personalen sjunker och därmed gör det osäkert att arbetet kan
utföras tillfredställande. För att underlätta rekryteringen föreslår jag en
förbättring av förmånerna i enlighet med chefens för armén förslag.

Enligt utskottets mening är frågan om ersättningen till den svenska personalen
vid FN:s fredsbevarande styrkor en lönefråga som i likhet med andra
sådana frågor bör lösas avtalsvägen och inte genom särskilda undantag inom
skattelagstiftningen. Någon anledning att överväga det förslag som motionären
lägger fram finns det därför inte. Enligt utskottets mening är det inte
heller påkallat med andra åtgärder. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3,
1988/89:Sk431 i denna del, 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del,
1988/89:Sk444 yrkande 1, 1988/89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/
89:Sk904 yrkande 2,

2. beträffande skattetrycket

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 1, 1988/
89:Sk412, 1988/89:Sk431 i denna del och 1988/89:Sk443 yrkande 3 i
denna del,

3. beträffande skatten för 1990 års inkomster

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 4 och 5,
1988/89:Sk443 yrkandena 1 och 2 och 1988/89:Sk455 yrkandena 4-6,

4. beträffande barnavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 6,

5. beträffande föräldraavgift till Waldorf skolor
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk466,

6. beträffande mervärdeskatt på livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk657,1988/89:Sk455 yrkande
13 och 1988/89:Sk676,

7. beträffande sambeskattning av förmögenhet i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk302,1988/89:Sk303 yrkande
1, 1988/89:Sk321, 1988/89:Sk329, 1988/89:Sk388 yrkande 2 och
1988/89:Sk411 yrkande 13,

8. beträffande sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns
förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk303 yrkande 2, 1988/
89:Sk309, 1988/89:Sk440,

9. beträffande barnpension

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk301, 1988/89:Sk324 och
1988/89:Sk457,

10. beträffande existensminimum

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk342 yrkande 3,

11. beträffande förmån av fri semesterbostad
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk348,

12. beträffande värdering av bilförsäljares förmån av fri bil
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk382,

13. beträffande förmån av fri bil i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk356, 1988/89:Sk436 och
1988/89:Sk458 yrkande 2,

14. beträffande skattefrihet för tillverkning i hemmet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk375 och 1988/89:Sk387,

15. beträffande skattefrihet för ersättning för ideellt arbete i föreningar att

riksdagen avslår motion 1988/89:Sk379,

16. beträffande skattefrihet för förslagsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk376,

17. beträffande pensionsförsäkringar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk342 yrkande 4, 1988/
89:Sk362 och 1988/89:Sk409 yrkandena 1 och 2,

18. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen avslår motion 1988/89: Sk323,

19. beträffande vinstdelning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk313, 1988/89:Sk358 och
1988/89:Sk371 yrkandena 1 och 3,

20. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Sk374 yrkande 10 och
1988/89:Sk463 yrkande 2,

21. beträffande tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn pä
daghem

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk342 yrkande 2, 1988/
89:Sk384 och 1988/89:Sk458 yrkande 1,

22. beträffande resor till och från arbetet i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk363 och 1988/89:Sk430,

23. beträffande dubbel bosättning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk339,

24. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk307, 1988/89:Sk333, 1988/
89:Sk386 och 1988/89:Sk444 yrkande 15,

1988/89:SkU20

25. beträffande extra avdrag på grund av sjukdom
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk318,

26. beträffande underhåll till icke hemmavarande barn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk340,1988/89:Sk342 yrkande
1, 1988/89:Sk383 och 1988/89:Sk444 yrkande 16,

27. beträffande avdrag för gåvor som SIDA förmedlar till tredje
världen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk435,

28. beträffande avdrag för gåvor till ideellt humanitärt arbete
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk328,

29. beträffande avdrag för gåvor i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk346 och 1988/89:Sk429,

30. beträffande kulturarbetarnas rätt till avdrag för utvecklingskostnader att

riksdagen avslår motion 1988/89:Sk424,

31. beträffande ett särskilt inkomstslag för kulturverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk334 och 1988/89:Sk464,

32. beträffande inkomstutjämning för konstnärer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk456,

33. beträffande yrkesfiskare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk337,

34. beträffande nyetableringskonton

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk426 och 1988/89:Sk427,

35. beträffande FN-tjänst

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk325.

Stockholm den 7 mars 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s),
Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre
Palm (s), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m), Karl
Hagström (s), Maggi Mikaelsson (vpk) och Birger Schlaug (mp).

1988/89:SkU20

Reservationer

1988/89 :SkU20

1. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) har
dels anfört:

Vi anser i likhet med motionärerna bakom moderata samlingspartiets
partimotion Sk374 att målet för en genomgripande inkomstskattereform bör
vara att öka de enskilda människornas valfrihet och samtidigt minska de
snedvridningar som uppkommer till följd av skattesystemets struktur.
Härigenom fungerar det ekonomiska systemet bättre och tillväxten blir
högre. När valfriheten ökar och tillväxttakten i ekonomin blir högre ökar
också välfärden.

En utgångspunkt för en skattereform bör därför enligt vår mening vara att
alla får sänkt skatt. Vidare vill vi betona nödvändigheten av att hänsyn tas till
enskilda människors ekonomiska situation. Medborgarna måste kunna lita
på att spelreglerna inte förändras drastiskt i negativ riktning. Därför krävs,
enligt vår mening, exempelvis full avdragsrätt för bostadsräntor.

En annan utgångspunkt bör vara att skattereformen utformas så att de
mest skadliga effekterna i nuvarande system undanröjs eller minskas. Det
viktigaste inslaget i skattereformen bör följaktligen vara en kraftig sänkning
av skatten på inkomstökningar - marginalskatten. Härigenom underlättas
lönebildningen och det blir lönande att spara, arbeta och satsa på företagen.

Vi finner det väsentligt att marginalskattesänkningarna omfattar inkomsttagare
i vanliga inkomstlägen om lönebildningen skall kunna påverkas i
tillräcklig omfattning och om de positiva effekterna skall slå igenom i högre
tillväxttakt. Vidare bör skattereformen innebära att inkomstbeskattningen i
framtiden utformas med hänsynstagande till familjers olika försörjningsbörda.

Liksom m-motionärerna vill vi betona vikten av att skattereformen har den
internationella utvecklingen som utgångspunkt. Sverige kan i längden inte
vara isolerat med ett högt skattetryck och höga marginalskatter. En
anpassning av skatteuttaget skulle underlätta fortsatta avregleringar och
förbättra möjligheterna till god konkurrenskraft. Särskild hänsyn måste
självfallet tas till utvecklingen inom EG.

Det minskade skattetrycket måste kombineras med avregleringar och
stimulans av alternativ till existerande offentliga monopol. Därigenom
förstärks den ökning av arbetsutbudet som marginalskattesänkningarna
medför. Genom ökad konkurrens förbättras effektiviteten i den offentliga
sektorn samtidigt som de som verkar där får möjlighet att välja mellan olika
arbetsgivare och att ”starta eget”.

Vi vill slutligen understryka att skattereformen bör genomföras snabbt. De
negativa effekterna av skatteystemets struktur har sannolikt inte visat sig fullt
ut ännu. Det är också angeläget att utnyttja den nuvarande situationen med
överskott i den offentliga sektorn till följd av den långvariga högkonjunkturen.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2
och 3 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk431 i denna del,
1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del, 1988/89:Sk444 yrkande 1,
1988/89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/89:Sk904 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts angående allmänna
riktlinjer för skattepolitiken.

2. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) har
dels anfört:

Sverige har under de senaste decennierna distanserats av åtskilliga andra
industriländer. Under senare år har tillväxten varit mycket svag. En av de
viktigaste orsakerna till denna utveckling är det svenska skattesystemet och
då särskilt de stora skattekilarna, dvs. förhållandet mellan den ersättning en
uppdragsgivare måste betala för en extra arbetsinsats och den del av
ersättningen som uppdragstagaren får behålla för egen del. Om inte
skattesystemet reformeras så att skattekilarna minskas har Sverige små
möjligheter att öka tillväxttakten. Marginalskatterna måste därför sänkas.

De förslag till riktlinjer för en skattereform som läggs fram i folkpartiets
partimotion Sk431 och som fastställts på folkpartiets landsmöte 1987 bör
enligt vår mening genomföras.

Målet för skattepolitiken bör vara en kraftig sänkning av marignalskatterna.
Taket bör sättas till 50 %. Alla inkomsttagare bör således alltid få behålla
minst hälften av en extrainkomst eller en inkomstökning. Vidare bör
skatteskalan inflationsskyddas i syfte att förhindra att inflationen automatiskt
skärper skatteuttaget.

Det svenska skattesystemet missgynnar sparande och gynnar skuldsättning.
Bl.a. för att komma till rätta med detta bör de nuvarande inkomstslagen
kapital, annan schablontaxerad fastighet (egnahem) och tillfällig förvärvsverksamhet
slås samman till ett inkomstslag. För detta bör skattesatsen
vara densamma som den marginalskattesats som gäller för flertalet heltidsarbetande.
Härigenom uppnås att sparande stimuleras och att underskottsavdragen
begränsas varvid det blir mindre lönsamt att låna. Den största delen
av hushållens sparande sker i egen bostad. Därför får ett nytt skattesystem
inte utformas så att sparande i egen bostad allvarligt hämmas. Neutraliteten
mellan olika boendeformer bör också upprätthållas.

Vi har tidigare förespråkat att marginalskatten för de flesta heltidsarbetande
liksom för inkomster av kapital bör vara 40 %. De analyser som har gjorts
inom RINK visar emellertid klart att denna skattesats är för hög för att ge en
rättvis behandling av kapitalinkomster och rimlig likvärdighet mellan
kapital- och arbetsinkomster. I de fortsatta övervägandena kring inkomstskattereformen
finns det därför enligt vår mening skäl av utgå från en lägre
skattesats, exempelvis 30 %.

Vi vill understryka att det är angeläget att skatteskalan inflationsskyddas.
Sker inte det kommer fler och fler att även vid oförändrade reala inkomster

1988/89:SkU20

3 Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 20

”knuffas” upp i högre skikt. Utan inflationsskydd skärps både marginalskatten
och genomsnittsskatten och värdet av reformen minskar för varje år.

Andra viktiga mål är avskaffad sambeskattning, höjt skattefritt grundbelopp
och inflationsskyddad skatteskala vid förmögenhetsbeskattningen.
Vidare bör arbetande kapital i mindre och medelstora företag undantas från
denna beskattning. För inkomst av konstnärlig verksamhet bör ett särskilt
inkomstslag med reducerade arbetsgivaravgifter övervägas.

En framtida skattereform bör enligt vår uppfattning också innehålla
sådana beståndsdelar som en höjning av grundavdraget och en säkning av
skatteskalan vid arvsbeskattningen, en enhetlig mervärdeskatt och ett
stärkande av rättssäkerheten.

Det ligger i sakens natur att varje reform i sig innebär ändrade spelregler.
När förändringarna genomförs måste enligt vår mening hänsyn tas till de
dispositioner människor och företag gjort på grundval av nu gällande
skatteregler. Som exempel kan nämnas den hänsyn som måste tas till
människor som finansierat husköp med lån och som dragit på sig stora
skuldräntor.

Att sänka marginalskatten för de flesta till 30 % (genom att ta bort
statsskatten) och sätta marginalskattetaket till 50 % ”kostar” på papperet ca
60 miljarder kronor. De förslag till breddning av basen för mervärdeskatt,
ändrad kapitalbeskattning, borttagande av vissa avdrag, m.m. som övervägs i
de olika utredningarna beräknas öka skatteintäkterna med minst lika
mycket. Därtill kommer de ”dynamiska effekterna”, dvs. de positiva
effekterna på den ekonomiska utvecklingen. De uppkommer i det korta
perspektivet främst genom positiva effekter på arbetsutbudet.

Det utrymme som de dynamiska effekterna skapar kan användas till att
avstå en del av den nu övervägda finansieringen och/eller till att sänka
ytterligare skattesatser. Detta måste ses som en integrerad del i den totala
skattereformen. Risken är annars stor att väsentliga delar av de potentiella
dynamiska effekterna aldrig uppkommer eller går förlorade. Enligt vår
uppfattning finns det starka skäl att i det sammanhanget pröva en sänkning av
den allmänna mervärdeskatten. Det skulle ha flera fördelar. Den priseffekt
som uppstår till följd av basbreddningen skulle motverkas eller elimineras.
Den fördelningspolitiska profilen är positiv och kan motverka fördelningseffekterna
av andra inslag i reformen. En lägre momsnivå innebär också en
anpassning till vad som gäller inom EG.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk431 i denna del och med
avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/
89:Sk443 yrkande 3 i denna del, 1988/89:Sk444 yrkande 1, 1988/
89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/89:Sk904 yrkande 2 godkänner de
riktlinjer för skattepolitiken som anges i reservationen.

1988/89:SkU20

3. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

1988/89:SkU20

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört:

Kraven på en reformering av skattesystemet har under 1980-talet vuxit sig
starka både i Sverige och internationellt. Orsakerna kan, enligt vår uppfattning,
sökas i det höga skattetrycket men också i mera djupgående förändringar
i samhällsförhållandena. Delvis nya synsätt har gjort sig gällande bland
forskare och politiker när det gäller bl.a. marginalskatter och inflation,
skattesystemets utformning och den ekonomiska tillväxten samt skatternas
roll i fördelningspolitiken.

Vi ställer oss positiva till en genomgripande skattereform byggd på sänkta
marginalskatter och färre avdragsmöjligheter och andra basbreddningar. Vi
vill emellertid markera att vi inte ställer upp på reformer som innebär att
sänkt skatt för höginkomsttagare betalas av låginkomsttagare.

Enligt vår mening måste den fördelningspolitiska ambitionsnivån höjas.
Bibehållet eller höjt grundavdrag, en rättvis kommunalskatteutjämning samt
sänkt moms på mat är därvid viktiga förslag, som kan bidra till en
fördelningspolitisk inriktning. Grundprincipen skatt efter bärkraft skall
gälla.

Även finansieringen har betydelse för den fördelningspolitiska inriktningen.
Reformen finansieras genom olika former av basbreddning främst i
inkomstskattesystemet och höjd skatt på energi och råvaror. Enligt vår
uppfattning bör en betydande del av en skattereform finansieras med skatt på
energi, råvaror samt miljöavgifter. Härigenom uppnås viktiga miljö-, energinaturresurshushållningsmål.
Vi utgår ifrån att skattereformen rätt utformad
ger dynamiska effekter. Storleken av dessa kan emellertid inte bedömas
förrän förslaget är fullständigt utarbetat.

Som nämnts bör marginalskatterna enligt vår mening sänkas. Detta
stimulerar arbete och sparande, minskar skattekilarnas negativa effekter,
minskar betydelsen av eventuella obeskattade förmåner, minskar skatteflykten
samt ökar arbetskraftens yrkesmässiga rörlighet. Målsättningen skall
vara sänkt skatt för alla. Sänkta skattesatser och bredare skattesatser ger
också möjligheter till ett betydligt enklare system än i dag.

En strävan bör vara att göra kapitalvinstbeskattningen så neutral och
enhetlig som möjligt. Kapitalbeskattningen bör inte vara lägre än skatten på
arbete. Hushållssparande bör stimuleras. Detta sker genom sänkta marginalskatter
men också genom fortsatt skattefri avsättning till pensionssparande
och införandet av personliga investeringskonton för skattefritt sparande
till boende och företagande. Enskilt ägande av aktier bör främjas framför
institutionellt ägande.

Sänkta skattesatser och breddad skattebas skall införas även för företagen.
Förmögenhetsbeskattning på arbetande kapital bör avskaffas och även i
övrigt bör särskild hänsyn tas till egenföretagarnas specifika förhållanden.

Det finns många kommuner som av regionalpolitiska skäl bör ges extra
stöd. I debatten har bl.a. framförts förslag om regionalt minskad statlig
beskattning. Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att i det pågående

utredningsarbetet beakta i vilka former skatteinstrumentet kan utnyttjas som
ett medel för att nå en bättre regional balans.

En effektivare kommunalskatteutjämning kan erhållas genom att de
specialdestinerade bidragen i huvudsak överförs till detta system, men också
genom att kommunalskatteutjämningen förstärks och får spela en större roll i
skattereformen.

En skattereform måste samla ett brett parlamentariskt stöd. Skattesystemet
påverkar i hög grad långsiktiga beslut om sparande och investeringar.
Därför måste grundläggande principer ligga fast under lång tid och därmed
ge långsiktigt stabila spelregler. Stabila spelregler får vi endast om de partier
som har ställt sig bakom reformen också axlar ansvaret att genomföra den.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk443 yrkande 3 i
denna del och 1988/89:Sk904 yrkande 2, med anledning av motion
1988/89:Sk455 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna
1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Sk431 i denna del, 1988/
89:Sk444 yrkande 1 och 1988/89:Sk455 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om inriktning och målsättning
för det fortsatta reformarbetet på skattepolitikens område.

4. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Med
anledning” och slutar på s. 18 med ”behandlade motionsyrkanden.” bort
haft följande lydelse:

För majoriteten av de skattskyldiga är kommunalskatten den ojämförligast
största delen av erlagd skatt. De proportionella kommunalskatterna har
ökat så att de i dag är en stor belastning för hushåll med låga inkomster.
Statsmakterna har under 1980-talet berövat kommunerna delar av deras
skatteunderlag samtidigt som man skurit ned statens bidrag till kommunsektorn.
Under samma tid har kraven på kommunernas service stigit, bl.a.
genom att antalet äldre ökat. Åtstramningarna inom kommunalsektorn har
gjort att erforderliga ny- och reinvesteringar släpat efter. Många kommuner
har försökt att begränsa kommunalskattehöjningarna genom att höja taxor
och avgifter. Även avgiftshöjningarna drabbar hushåll med svag ekonomi
hårdast. I sin förlängning kan stigande taxor leda till ökad acceptans för
privatisering av offentlig verksamhet.

Problemen ökar genom att de kommuner som har de största behoven
vanligen också har det lägsta skatteunderlaget. Riksdagen har försökt möta
problemen genom skatteutjämningssystemet, men i praktiken kvarstår dock
ojämlikheterna och detta leder till kraftiga fördelningspolitiska effekter
mellan olika regioner/kommuner. Skillnaden i disponibel inkomst för en
normal tvåbarnsfamilj belöpte sig enligt en undersökning till hela 19 758 kr.
mellan den dyraste kommunen Härnösand och den billigaste som var
Lidingö.

1988/89:SkU20

Ovanstående utgör grunden för debatten om krisen inom vård, omsorg och
skola. Om dessa problem skall kunna lösas så måste det också till
grundläggande förändringar av kommunalskattesystemet.

Utskottet anser att riksdagen bör ställa sig bakom kravet i vpk:s
partimotion om en ny kommunal skatteberedning, med uppgift att se över
formerna för finansieringen av kommunernas utgifter.

En sådan beredning skall ha bl.a. följande målsättningar:

- Bevarat och utvecklat kommunalt självstyre

- Regional balans och rättvisa

- Återställa och öka statens bidrag till kommunsektorn

- Utreda formerna för att delfinansiera kommunsektorn genom införande
av produktionsbeskattning.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/
89:Sk431 i denna del, 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del, 1988/
89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/89:Sk904 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en ny
utredning om kommunalskattesystemet och möjligheten att delfinansiera
kommunerna genom en produktionsbeskattning.

5. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Med
anledning” och slutar på s. 18 med ”behandlade motionsyrkanden.” bort
haft följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Sk455 vad gäller
skattepolitikens inriktning - dvs. att skatten skall utgöra styrinstrument för
att uppnå miljömål och mindre slöseri med ändliga naturresurser samt att en
rättvisare fördelning mellan människor uppnås än vad som är fallet i dag.

Utskottet delar dessutom motionärernas krav på en bättre regional balans
samt kravet att kryphål, skatteplanering och spekulation minskar.
Utskottet menar att skattepolitiken skall utgå från fyra solidariteter:

- solidaritet med de ekologiska systemen

- solidaritet med kommande generationer

- solidaritet med u-länderna

- solidaritet med missgynnade grupper i det egna landet

Det är nödvändigt att skattepolitiken tar hänsyn till att det konsumtionsmönster
som dominerar i vår del av världen läggs om eftersom det överfört
till global skala skulle medföra ekologisk kollaps på mycket kort tid. Sålunda
måste energi och ändliga naturresurser beskattas betydligt hårdare än vad
som nu är fallet samt utsläpp, avfall, kemikalier etc. beskattas rejält. För att
gynna naturresurshushållning måste återvinning, reparation och hållbarhet
skattemässigt gynnas i förhållande till ständig nyproduktion baserad på

1988/89:SkU20

ändliga naturresurser. Detta uppnås bl.a. genom sänkt skatt och avgift på
arbete och höjd på energi och ändliga råvaror.

Denna skatteomläggning leder dessutom till att kultur, vård, utbildning
etc. blir lägre beskattat medan materiell konsumtion och tillverkning
beskattas hårdare.

Alltför länge har skattepolitiken motverkat god miljö- och naturresurspolitik
och varit motor i den gamla kvantitativa tillväxttanken som utgör en
ekologiskt sett omöjlig och orimlig utvecklingsväg. Utskottet tillstyrker
således motion Sk455 yrkandena 1-3.

Utskottet anser dessutom, i likhet med vad som framförts i bl.a. motion
Sk904 yrkande 2, att beskattningens betydelse som regionalpolitisk! instrument
bör beaktas i det pågående utredningsarbetet. Yrkandet bifalls
således.

I motionerna Sk455 och Sk444 kritiseras den ojämna fördelningen mellan
kommunerna och framförs krav på att det kommunala självstyret skall
kombineras med regional balans och rättvisa - något som utskottet med kraft
vill betona, eftersom skillnaden i disponibel inkomst för en normal tvåbarnsfamilj
kan belöpa sig till ca 20 000 kr. beroende på vilken kommun familjen
bor i. De åtgärder utskottet anser relevanta - kommunal skatteutjämning,
bastillägg och sänkta arbetsgivaravgifter i icke överhettade regioner -behandlas av finansutskottet.

Ett mål inom skattepolitiken bör vara att man i varje skattelag noga prövar
om reglerna ger utrymme för skatteundandragande och att man, i de fall
sådant förekommer, snarast reviderar reglerna. Exempel på sådana önskvärda
revisioner är de ändringar som nyligen gjorts beträffande reavinstbeskattning
av kommanditbolag och aktier.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk455 yrkandena 1-3
och 1988/89:Sk904 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1988/
89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Sk431 i denna del, 1988/
89:Sk443 yrkande 3 i denna del och 1988/89:Sk444 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om skattepolitikens
inriktning.

6. Skattetrycket (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) har
dels anfört:

Samhällsekonomin påverkas negativt inte bara av skattesystemets utformning
utan också av det höga skatteuttaget i sig. Sveriges redan tidigare
rekordhårda skattetryck beräknas 1989 innebära att ungefär 56 % av den
samlade produktionen disponeras av den politiska sektorn.

Visserligen kan skattesystemet förbättras genom en skatteomläggning
inom ramen för ett oförändrat skattetryck, men det sker till priset av
otillräckliga vinster för samhällsekonomin och negativa effekter för många
enskilda medborgare. I likhet med motionärerna bakom Sk374 anser vi att

1988/89:SkU20

den genomgripande skattereform som är nödvändig för Sverige och som skall
syfta till ökad frihet och högre tillväxt måste innebära att skattetrycket
minskas successivt till dess det kommer i nivå med vad som gäller för andra
jämförbara länder. Bara om skattetrycket lindras får medborgarna behålla
en större del av sina egna inkomster efter skatt. Kombineras det minskade
skattetrycket dessutom med avreglering och avmonopolisering ökar medborgarnas
möjligheter att ta ansvar för sig själva och de sina och att välja mellan
olika alternativ. Ett sänkt skattetryck är i kombination med avreglering
också en förutsättning för att de snedvridningar som uppkommit skall kunna
minskas i tillräcklig omfattning. En skatteomläggning inom ramen för ett
oförändrat skattetryck ger bara begränsade effekter.

Vi vill slutligen framhålla att sänkt skatt för alla kan uppnås bara om
skattetrycket minskas.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande skattetrycket
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1988/89:Sk412, 1988/89:Sk431 i denna
del och 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad i reservationen anförts om sänkt skattetryck i
samband med en genomgripande skattereform.

7. Skattetrycket (mom. 2)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) har
dels anfört:

I likhet med folkpartiet anser vi att taket för skattetrycket nåtts och att det
nu är önskvärt att sänka det totala skatteuttaget.

På senare år har också socialdemokraterna anslutit sig till denna åsikt.
Statsministern har t.o. m. i riksdagen preciserat målet till att skattetrycket bör
motsvara 51,5 % av bruttonationalprodukten. Skattetrycket mätt på detta
sätt är i dag 55,5 %. I kronor motsvarar denna skillnad över 40 miljarder
kronor.

Även om regeringen säger att skattetrycket i princip inte bör höjas utan
ställt stora skattesänkningar i utsikt för den en politik som innebär att
skattetrycket bara utvecklas i en riktning - uppåt. Diskussionen i anslutning
till de pågående skatteutredningarna ger ingen antydan om att regeringen
och det socialdemokratiska partiet på denna punkt har några planer på en
mer långtgående samordning mellan principer och praktik. Tvärtom antyds
redan i direktiven till inkomstskatteutredningen att målet är inställt på höjt
skattetryck. Vi kan inte acceptera en sådan politik.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande skattetrycket
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk431 i denna del och med
anledning av motionerna 1988/89: Sk374 yrkande 1,1988/89 :Sk412 och
1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del godkänner de riktlinjer för
skattepolitiken som anges i reservationen.

1988/89:SkU20

8. Skattetrycket (mom. 2)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört:

Kraven på en reformering av skattesystemet har under 1980-talet vuxit sig
allt starkare. Orsakerna kan sökas i det höga skattetrycket men också i mera
djupgående förändringar i samhällsförhållandena. Skattesystemet har framför
allt under 1980-talet visat en rad tecken på att inte kunna klara de
uppgifter det är tänkt att fullgöra. Kravet på en mer genomgripande
reformering av skattelagstiftningen är därför i dagsläget berättigat.

Det höga skattetrycket medför i sig att de samhällsekonomiska förlusterna
blir stora, bl.a. på grund av skatteflykt. Därför är det nödvändigt att få ned
det totala skattetrycket. Detta måste dock ske i en sådan takt att rättvisa och
välfärd inte hotas.

I centerpartiets motion från januari 1988 klargjordes att partiets ambition
var att sänka inkomstskatten till nivån 45-65 %. Det stora flertalet skulle
därmed få en marginalskatt på 45 %. Vi är i likhet med vad som anförs i
centerpartiets partimotion inte främmande för att sänka skatterna ytterligare,
förutsatt att en godtagbar finansiering kan anvisas. Den sammanlagda
effekten av hela skattereformen, sänkt skatt, basbreddning, måste emellertid
ha en rättviseprofil.

Den som på grund av låg inkomst får låga skattesänkningar och belastas
med ökade kostnader genom bl.a. höjd moms, måste kompenseras så att
totala effekten inte blir höjd skatt. Klarar vi inte detta med nu diskuterade
skattesatser på 27-33 %, dvs. enbart kommunalskatten för de flesta
inkomsttagare, måste höginkomsttagarnas skattesänkningar begränsas.

Det bör markeras att stor hänsyn måste tas till samhällets behov av inkomster
till den grundtrygghet som människor har rätt att kräva (vård, omsorg,
utbildning m.m.). Det är därför högst olämpligt att genomföra en skattereform
med så kraftigt sänkta marginalskatter att resultatet i realiteten innebär
höjt skattetryck. Ambitionen måste vara att sänka skattetrycket. Utvecklingen
inom den offentliga sektorn har därmed en avgörande betydelse för
möjligheten att konsekvent kunna genomföra en reform med kraftigt sänkt
statsskatt.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande skattetrycket
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna
del och med anledning av motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 1,
1988/89:Sk412 och 1988/89:Sk431 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktning och målsättning
för det fortsatta reformarbetet på skattepolitikens område.

9. Skatten för 1990 års inkomster (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

1988/89:SkU20

En genomgripande inkomstskattereform för 90-talet bör enligt utskottets
uppfattning ha som mål att öka de enskilda medborgarnas valfrihet och
kraftigt minska de förluster som uppkommer till följd av att skattesystemet
snedvrider ekonomiska beslut. En sådan skattereform gör att det ekonomiska
systemet fungerar bättre och därmed också att tillväxten blir snabbare. En
ökad valfrihet och en förbättrad ekonomi leder till att välfärden växer.

Redan år 1990 bör ett första stort steg tas. De statliga skatteskalorna bör
1990 få det utseende som framgår nedan.

Beskattningsbar inkomst	Skatteuttag
0- 75 000	4 %
75 000-140 000	10 %
140 000-190 000	24 %
190 000-	35 %

För inkomster över 140 000 kr. genomförs skattesatssänkningarna i skalan
för tilläggsbelopp.

Den sänkning av skattesatsen som genomförs i det lägsta inkomstskiktet
får samma effekt som en sänkning av kommunalskatten med 1 kr. Det har
särskilt stor betydelse för låginkomsttagare, många småföretagare och
jordbrukare samt inte minst för pensionärer.

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar att den angivna skatteskalan skall
gälla för 1990 års inkomster.

Enligt utskottets uppfattning bör förändringar i det reala skatteuttaget
endast kunna ske genom politiska beslut och inte som en konsekvens av
inflationstakten. Regeringen bör därför få i uppdrag att lägga fram ett förslag
som innebär att ett fullt inflationsskydd återinförs.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk374 i denna del. I den mån
övriga motionsyrkanden inte tillgodosetts avstyrks de.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande skatten för 1990 års inkomster
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk374 yrkandena 4 och 5
och med avslag på motionerna 1988/89:Sk443 yrkandena 1 och 2 och
1988/89:Sk455 yrkandena 4-6

a) hos regeringen begär förslag om återinfört inflationsskydd i
enlighet med vad som anförts av utskottet,

b) antar följande

1988/89 :SkU20

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

10 §

1 mom. För fysiska personer och
dödsbon beräknas grundbelopp och
tilläggsbelopp enligt följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor
samt:

när beskattningsbar inkomst inte
överstiger 7,5 basenheter:

5 procent av den beskattningsbara
inkomsten;

när beskattningsbar inkomst
överstiger 7,5 basenheter:

grundbeloppet för 7,5 basenheter
och 17 procent av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör:
när underlaget för tilläggsbelopp
enligt 3 mom. inte överstiger 19
basenheter:

14 procent av den del av underlaget
som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger 19 basenheter: tilläggsbeloppet

för 19 basenheter
och 25 procent av återstoden.

1 mom. För fysiska personer och
dödsbon beräknas grundbelopp och
tilläggsbelopp enligt följande.
Grundbeloppet utgör 100 kronor

samt:

när beskattningsbar inkomst inte
överstiger 7,5 basenheter:

4 procent av den beskattningsbara
inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger
7,5 men inte 14 basenheter:
grundbeloppet för 7,5 basenheter
och 10 procent av återstoden;

när beskattningsbar inkomst överstiger
14 basenheter:
grundbeloppet för 14 basenheter
och 17 procent av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör:
när underlaget för tilläggsbelopp
enligt 3 mom. inte överstiger 19
basenheter:

7 procent av den del av underlaget
som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger 19 basenheter: tilläggsbeloppet

för 19 basenheter
och 18 procent av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid
1991 års taxering.

1988/89:SkU20

10. Skatten för 1990 års inkomster (mom. 3)

1988/89:SkU20

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

Skatteskalan för 1989 innebar att endast inkomsttagare med en årsinkomst
före avdrag om 83 000 kr. och över får en skattesänkning med ungefär tre
procentenheter. Centerpartiet förordade därutöver en skattereduktion om
1 000 kr. till alla för att bl.a. låginkomsttagare och pensionärer med låg ATP
skulle erhålla en skattesänkning.

Utskottet anser att det är viktigt att medverka till att minska de ökade
skatteklyftorna mellan hög- och låginkomsttagare. Utskottet tillstyrker
därför det förslag om en skattereduktion om 1 000 kr. till alla som
centerpartiet lagt fram också i år. Som centerpartiet föreslår bör en sådan
skattereduktion medges också för 1989, men med 500 kr.

Skattereduktionen bör finansieras genom en höjning av skatten på olja
med 300 kr./m3 och kol med 300 kr./ton, genom införandet av en uranskatt
samt genom lika beskattning av värme och el vid kondenskraftproduktion.

Beslut om 1989 års skatteskala kunde fattas först i december 1988. Ett
sådant förfaringssätt är enligt utskottets uppfattning inte acceptabelt och
bidrar inte heller till stabila spelregler. Ett förslag till skatteskala för år 1990
bör därför föreläggas riksdagen redan i vår. Utskottet anser att skatteskalan
för 1990, i likhet med vad som förordas i centerpartiets partimotion, bör
utformas med utgångspunkt ifrån en skatteomläggning som innebär fortsatta
skattesänkningar för alla, kombinerat med fördelningspolitiska skatteåtgärder
i form av en kraftigt förstärkt kommunalskatteutjämning och en sänkning
av mervärdeskatten på mat.

Kommunalskatten är den tyngsta skatten för praktiskt taget alla inkomsttagare
och särskilt för människor med inkomster under den nivå där
riksdagen beslutat om marginalskattesänkningar. Det är utifrån detta
perspektiv redan nu helt nödvändigt med en förstärkt kommunalskatteutjämning
och sänkta matpriser.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk443 och avstyrker övriga
motioner.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande skatten för 1990 års inkomster
a) att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk443 yrkandena 1 och 2
och med avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 4 och 5 och
1988/89:Sk455 yrkandena 4-6

a) som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande inriktningen av skattepolitiken för 1990.

b) antar följande

Förslag till
Lag om särskild skattereduktion
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som varit bosatt
eller vistats här i riket under någon del av inkomståret. Med inkomstår
förstås det kalenderår som närmast föregår taxeringsåret.

2 § Skattereduktionen uppgår till 1 000 kronor.

3 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag gäller 2 § 4 mom. femte och
sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion enligt denna lag
skall tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
uppbördslagen

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid
1990 års taxering. Vid 1990 års taxering uppgår skattereduktionen till 500
kronor.

11. Skatten för 1990 års inkomster (mom. 3)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottet förutsätter målsättningen att valfriheten skall öka för alla
människor en kraftfull fördelningspolitik. Detta innebär bland annat att
grundavdraget skall höjas så att även människor med låga inkomster kan leva
på sin lön i större utsträckning. Miljöpartiet de gröna har föreslagit ett
grundavdrag om 31 000 kr. som dock inte skall kunna dras av från inkomster
av kapital. Samtidigt föreslås att det nuvarande schablonavdraget om 3 000
kr. slopas. Utskottet delar de grönas uppfattning att människor med låga
inkomster bör ges möjlighet att leva på sin lön i större utsträckning och
tillstyrker därför förslaget.

Fördelningen av ekonomisk standard är mycket ojämn i vårt land och
beskattningen måste därför ha en fördelningspolitisk målsättning. Skatten
bör sänkas väsentligt för de lägst betalda.

Utskottet föreslår följande skatteskala för 1990 års inkomster.

Skatteskala för 1990

Taxerad inkomst	Skattesats
0- 31 000	0 %
31 000- 85 000	14 %
85 000-150 000	18 %
150 000- 200 000	33 %
200 000-	44 %

1988/89:SkU20

Rätten att dra av alla räntor i deklarationen strider enligt utskottets
mening mot en grundläggande princip i skattesystemet, nämligen att endast
utgifter för inkomsternas förvärvande är avdragsgilla, inte komsumtionsutgifter.
Huvuddelen av de nuvarande ränteavdragen avser just sådana
konsumtionsutgifter. Ränteavdragen bidrar till att göra konsumtion på
kredit billigare, vilket ytterligare ökar konsumtionstrycket och därmed
förslitningen på naturresurserna. Dessutom gynnar avdragsrätten kraftigt
dem som redan är välbärgade.

Utskottet föreslår att den nuvarande avdragsrätten för skuldräntor ersätts
med en minskning av den slutliga skatten med 44 % av räntorna, dock bara
för den del av skuldräntorna som är mindre än två basbelopp per inkomsttagare.
Den som är ensam försörjare av barn får dock minska sin inkomstskatt
med 44 % av den del av räntorna som är mindre än fyra basbelopp. I ett
övergångsskede bör personer med skuldräntor avseende eget boende, som
ligger över detta räntetak, få en extra avdragsrätt som trappas av med ett
halvt basbelopp per år.

Med det anförda tillstyrker utskottet miljöpartiets motion Sk455 i denna
del. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande skatten för 1990 års inkomster
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk455 yrkandena 4-6 och
med avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 4 och 5 och
1988/89:Sk443 yrkandena 1 och 2

a) hos regeringen begär förslag som innebär att grundavdraget skall
vara 31 000 kr., inkluderande tidigare schablonavdrag i tjänst,

b) hos regeringen begär förslag om en skatteskala för statlig
inkomstskatt fr.o.m. inkomståret 1990 enligt vad utskottet anfört,

c) hos regeringen begär förslag som innebär att rätten till ränteavdrag
begränsas i enlighet med vad utskottet anfört.

12. Barnavdrag (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att uttag av skatt
skall ske med hänsyn till bärkraft. Den svenska familjebeskattningen innebär
i sin nuvarande utformning ett avsteg från denna princip, eftersom den inte
tar någon hänsyn till familjens försörjningsbörda. En familjs totala kostnader
varierar med antalet barn, och en inkomstbeskattning som skall kunna skapa
rättvisa för barnfamiljerna måste därför, enligt utskottet, innehålla bestämmelser
om ett avdrag vid beskattningen för varje barn.

Den statliga inkomstskatten bör på sikt avskaffas utom för de allra högsta
inkomsterna. Det är därför lämpligt att avdraget medges vid den kommunala
taxeringen. Härigenom uppnås att avdragets värde efter skatt inte påverkas
av föräldrarnas inkomstläge.

1988/89:SkU20

Med det anförda tillstyrker utskottet att man vid den kommunala
taxeringen inför ett grundavdrag om 15 000 kr. för varje hemmavarande barn
under 18 års ålder. Avdragsrätten bör också omfatta barn i åldern 18-20 år
som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd. De som har så låga
inkomster eller så många barn att de inte kan utnyttja grundavdraget fullt ut
bör kompenseras genom ”negativ skatt”, vilket innebär att ett belopp
motsvarande nettoeffekten av den inte utnyttjade delen av grundavdraget
betalas ut kontant. Härigenom kan alla oavsett inkomstförhållanden utnyttja
avdragets effekt fullt ut.

Förslag om grundavdrag för barn bör föreläggas riksdagen så snart som
möjligt.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande barnavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk374 yrkande 6 hos
regeringen begär förslag om grundavdrag för barn i enlighet med vad
utskottet anfört.

13. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:

Den svenska mervärdeskatten hör till de högsta i Europa. Många länder
med lägre mervärdeskatt har dessutom en ytterligare lägre skattesats för
matvaror. Sverige har vid en europeisk jämförelse en tämligen mild effektiv
beskattning av kapital, realisationsvinst och företagsvinster. Under 80-talet
har också den formella progressionen i inkomstskatteskaloma minskat
genom att skatteskalorna ändrats i omgångar. Samtidigt med denna sänkning
har nivån för mervärdebeskattningen höjts.

Barnfamiljer är en grupp som, jämfört med andra hushållstyper, måste
använda en relativt sett större andel av sina inkomster till matinköp.
Utredningar visar att barnfamiljer skulle göra måttliga vinster om mervärdeskatten
på mat slopas om reformen betalas med breddad eller höjd
mervärdeskatt på andra dagligköpsvaror eller kapitalvaror som ingår i
hushållsutgifterna. Vpk menar därför att finansieringen av en sänkning av
matmomsen måste ske utanför mervärdeskattesystemet.

För närvarande arbetar tre utredningar med en total översyn av skattesystemet.
Enligt regeringens intentioner kommer denna omstrukturering att
leda till drastiska minskningar av progressionen i skatteskalorna, dvs. de som
tjänar bäst skall få mest i skattesänkning. Enligt uppgift kommer en sådan
reform att kosta runt 60 miljarder kr. Delar av dessa kostnader skall tas ut
genom en breddad och i vissa fall höjd moms. Om denna skatteomläggning
blir verklighet går Sverige från ett skattesystem med ett i vart fall uttalat
utjämnande syfte till ett system med klart regressiva drag. Då kommer
låginkomsttagarna att betala en ännu större andel av sin inkomst i skatt än
höginkomsttagarna. Med anledning av detta föreslår vi att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett slopande av mervärdeskatten på livsmedel.

1988/89:SkU20

Detta bör lämpligen ske i samband med den skatteomläggning som väntas
ske under 1991.

Utskottet anser att en sänkt och på sikt slopad mervärdeskatt på mat bör
finansieras genom ett ökat skatteuttag på realisations- och företagsvinster, på
kapitalbeskattning och genom progressiva skatteskalor. Med en sådan
finansiering kommer de positiva effekterna av en reducerad/slopad matmoms
att bli mycket stora för barnfamiljer och låginkomsttagare.

Utskottet tillstyrker motion Sk676. Härigenom får yrkandena 1 och 3 i
motion Sk657 anses i allt väsentligt tillgodosedda. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande mervärdeskatt pä livsmedel
att riksdagen med bifall till motionen 1988/89:Sk676, med anledning
av motion 1988/89:Sk657 yrkandena 1 och 3 och med avslag på
motionerna 1988/89:Sk657 yrkande 2 och 1988/89:Sk455 yrkande 13

a) som sin mening ger regeringen till känna att mervärdeskatten på
mat bör slopas,

b) som sin mening ger regeringen till känna att sänkt eller slopad
mervärdeskatt på mat skall finansieras utanför mervärdeskattesystemet.

14. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har svensk livsmedelspolitik lett till att vi ur
många synvinklar har fått allt sämre mat. En av orsakerna är den koncentration,
storskalighet och ensidighet som den förda jordbrukspolitiken lett till.

Genom den förda livsmedels- och jordbrukspolitiken har dessutom det
kemikaliserade jordbruket gynnats och det biologiska missgynnats. Detta
har lett till ökande användning av konstgödsel och bekämpningsmedel som i
sin tur leder till miljöförstöring; bl.a. drabbas havet av övergödning,
grundvattnet av förgiftning och jordarna av sterilitet.

Rester av bekämpningsmedel finns i den mat vi äter - de långsiktiga
hälsoeffekterna vet vi mycket litet om, beroende bl.a. på att cancer utvecklas
först efter 20-30 år i vissa fall.

Den förda jordbrukspolitiken har dessutom lett till ökad sårbarhet. Vi har
blivit helt beroende av multinationella företag vad gäller bl.a. kemikalierna.
Storskaligheten och koncentrationen har lett till ökande distributionsproblem.

Genom att använda ekonomiska styrmedel på rätt sätt kan en övergång till
ett biologiskt jordbruk stimuleras. Som ett led i denna strategi bör
momsbefrielse av svensk basmat användas.

En momsbefrielse av basmaten innebär också gynnsamma fördelningspolitiska
effekter för låginkomsttagare och låginkomstfamiljer beroende på att
basmaten upptar en större del av dessas konsumtionsutrymme än för

1988/89:SkU20

höginkomstfamiljers. För övrigt har livsmedelspriserna stigit mer än konsumentprisindex
under de senare åren, vilket drabbat låginkomstfamiljer
hårdast.

Utskottet delar de grönas två målsättningar med den ekonomiska politiken

1) att uppnå miljömål och

2) att uppnå fördelningspolitiska mål.

Båda dessa mål underlättas genom att momsen på basmat avvecklas.
Utskottet anser således att mervärdeskatten på svensk basmat bör slopas
och att skattebortfallet bör kompenseras med en höjning av den allmänna
mervärdeskatten på övriga varor med 2 procentenheter.

För att få ut så mycket som möjligt ur såväl miljö- som hälsosynpunkt anser
utskottet bl.a. att följande basmat skall momsbefrias: De flesta mejeriprodukter,
kött av bl.a. nöt, får och vilt, fisk, spannmålsprodukter, potatis,
rotfrukter, grönsaker, frukt, bär och honung.

Av samma skäl bör t.ex. fläsk, broiler och socker inte momsbefrias. Att
fläsk och broiler inte momsbefrias grundas på dels att de produktionsmetoder
som används inte etiskt kan försvaras dels att de under nuvarande
förhållanden inte hör hemma i ett biologiskt jordbruk, utan ofta tvärom i
flera led bidrar kraftigt till miljöförstöringen.

Utskottet tillstyrker motion Sk657 och Sk455. Härigenom tillgodoses i allt
väsentligt motion Sk676 yrkande 1. Yrkande 2 i motion Sk676 avstyrks.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande mervärdeskatt på livsmedel
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk657 och 1988/
89:Sk455 yrkande 13, med anledning av motion 1988/89:Sk676
yrkande 1 och med avslag på motion 1988/89:Sk676 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag som innebär

a) att mervärdeskatten på svensk basmat slopas på sätt som
beskrivits av utskottet,

b) att skattebortfallet kompenseras med en allmän höjning av den
allmänna mervärdeskatten med 2 procentenheter,

c) att svensk basmat, som skall stödjas med slopad mervärdeskatt,
definieras på det sätt som beskrivits av utskottet.

15. Sambeskattning av förmögenhet i allmänhet (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle
(fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar på s. 21 med ”avstyrker motionsyrkandena.” bort ha
följande lydelse:

Fr.o.m. 1988 års taxering slopades sambeskattningen av makars Binkomster.
Kapitalbeskattningen är således i fortsättningen helt knuten till
individen. I överensstämmelse härmed bör enligt utskottets mening av såväl
rättvise- som förenklingsskäl också förmögenhetsbeskattningen individualiseras
genom att sambeskattningen av makar slopas.

Vad härefter angår frågan om föräldrars och barns förmögenhet delar

1988/89:SkU20

utskottet den i flera motioner framförda uppfattningen att samtaxering till
följd av progressiviteten i förmögenhetsskatteskalan kan leda till orimliga
konsekvenser. Också denna sambeskattningsform är enligt utskottets mening
otillfredsställande från rättvisesynpunkt, eftersom den innebär att gifta
och sammanboende med barn missgynnas i skattehänseende jämfört med
skattskyldiga utan barn. Utskottet finner det särskilt anmärkningsvärt att
regeringen ännu inte ansett sig böra föreslå att sambeskattning av fosterföräldrars
och fosterbarns förmögenhet skall upphöra. I fråga om fosterföräldrar
föreligger nämligen i förhållande till andra föräldrar den principiella
skillnaden att de förra inte får disponera över barnets förmögenhet.

Med hänsyn till det anförda och då skattebortfallet torde vara helt
försumbart tillstyrker utskottet en övergång till helt individuell beskattning
av förmögenhet. Förslag om slopande av sambeskattningen bör föreläggas
riksdagen så snart som möjligt så att en reform kan gälla fr.o.m. 1990 års
taxering.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandena.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande sambeskattning av förmögenhet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk302,1988/89:Sk303
yrkande 1, 1988/89:Sk321, 1988/89:Sk329, 1988/89:Sk388 yrkande 2
och 1988/89:Sk411 yrkande 13 hos regeringen begär förslag om slopad
sambeskattning av förmögenhet fr.o.m. 1990 års taxering.

16. Sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns
förmögenhet (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under mom. 7

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle
(fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 21 slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” i fråga om
fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet bort ha följande lydelse:
Frågan om sambeskattningen av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet
skiljer sig principiellt från frågan om sambeskattning av förmögenhet
i övrigt. Fosterföräldrar får nämligen inte disponera över barnets förmögenhet.
Enligt utskottets mening bör därför sambeskattningen av fosterföräldrars
och fosterbarns förmögenhet hävas. Utskottet tillstyrker motionsyrkandena
härom.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande sambeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars
förmögenhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk303 yrkande 2,
1988/89:Sk309 och 1988/89:Sk440 hos regeringen begär förslag om
särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet
fr.o.m. 1990 års taxering.

1988/89: SkU20

4 Riksdagen 1988/89. 6 sami Nr 20

17. Barnpension (mom. 9)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle
(fp), Knut Wachtmeister (m) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:
De nuvarande reglerna för beskattning av barnpension leder till att barn
som förlorat en förälder eller båda föräldrarna blir hårdare beskattade än
andra barn när de feriearbetar eller på annat sätt får inkomster. Barnpensionen
motsvarar redan på garantinivån i stort grundavdraget vid beskattningen,
och alla övriga inkomster som barnet får drabbas av en beskattning efter
minst 35 %. Barn som har sina föräldrar i livet beskattas inte på detta sätt för
ferieinkomster och liknande förrän inkomsterna överstiger drygt 10 000 kr.
Beskattningen av barnpension leder således till att barn som förlorat en eller
båda föräldrarna beskattas hårdare för ferieinkomster och liknande än barn
som har sina föräldrar i livet.

Behandlingen av denna fråga har förhalats i flera år genom hänvisning till
att frågan skall utredas ytterligare. Detta är enligt utskottet oacceptabelt, och
utskottet anser att omedelbara åtgärder måste vidtas för att komma till rätta
med förhållandet.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande barnpension
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk301, 1988/
89:Sk324 och 1988/89:Sk457 hos regeringen begär en skyndsam
utredning och förslag som syftar till att skattemässigt jämställa barn
som uppbär barnpension med andra barn.

18. Existensminimum (morn. 10)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”därför motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:
Skattskyldiga som har så låg inkomst att det som återstår sedan skatten
dragits av inte ens täcker existensminimum får extra avdrag bl.a. om den
nedsatta skatteförmågan beror på stor försörjningsbörda.

En av grunderna i existensminimireglerna är således att den skattskyldige
har en stor försörjningsbörda. Trots detta beviljas inte en familj där modern
på heltid vårdar sex barn något extra avdrag därför att hon anses ha frivilligt
avhållit sig från arbete. Inte heller de som bor i eget hus, om än aldrig så högt
intecknat, medges något avdrag, såvida inte huset är av den allra enklaste
beskaffenhet.

Enligt utskottets mening bör reglerna ändras i dessa hänseenden så att
avdrag får medges skattskyldiga i eget hem av normal beskaffenhet och
skattskyldiga som själva vårdar flera småbarn.

Existensminimireglerna är enligt utskottets uppfattning inte lämpliga som
ett mera varaktigt stöd till personer med låg skatteförmåga. Så länge en
inkomsttagare ligger under existensminimum kommer nämligen varje in -

1988/89:SkU20

komstökning att gå i skatt, eftersom nedsättningen av skatten minskar i
samma utsträckning. Så långt möjligt bör därför den låga skatteförmågan i
stället beaktas genom en generell nedsättning av skatteuttaget och inte
genom behovsprövade bidrag eller avdrag.

Regeringen bör enligt utskottets mening ges det anförda till känna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande existensminimum
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk342 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om existensminimireglerna.

19. Värdering av bilförsäljares förmån av fri bil (mom. 12)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle
(fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”En
nödvändig” och på s. 23 slutar med ”behandlade motioner.” i fråga om
värdering av bilförsäljares förmån av fri bil bort ha följande lydelse:

I en bilförsäljares yrkesutövning ingår alltid att visa upp senaste modellen
av det bilmärke som arbetsgivaren representerar. Vid taxeringsnämndernas
bedömning av förmånsvärdet uppstår skillnader så till vida att somliga
nämnder jämkar beloppet, medan andra nämnder inte tillämpar jämkning.
Härigenom uppkommer orimliga skillnader i skattehänseende mellan försäljare
inom samma yrkeskollektiv.

Enligt de rekommendationer som riksskatteverket utfärdat med anledning
av den av riksdagen hösten 1986 antagna lagstiftningen om värdering av
bilförmån skall sådan förmån inom bilhandeln tas upp till ett genomsnittsvärde
för beskattningsåret.

Enligt utskottets mening bör, med hänsyn till bilförsäljarnas speciella
förhållanden, bilförmånsvärdet kunna jämkas generellt. Utskottet anser
således i likhet med motionärerna bakom motion Sk382 att riksskatteverket
bör få i uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmån i
dessa fall.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande värdering av bilförsäljares förmån av fri bil
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk382 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Förmån av fri bil i övrigt (mom. 13)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”En
nödvändig” och på s. 23 slutar med "behandlade motioner.” i fråga om
förmån av fri bil i övrigt bort ha följande lydelse:

De nya reglerna för tjänstebilsbeskattning innebär att avdragsmöjligheterna
helt slopas för den kategorin bilinnehavare. Reglerna bör därför, enligt
utskottets uppfattning, snarast omarbetas. För detta talar såväl de negativa

1988/89 :SkU20

miljö- och trafiksäkerhetsmässiga effekterna vid en minskning av nybilsförsäljningen
som den svenska bilindustrins fortlevnad och utveckling. Det har
enligt vad utskottet erfarit märkts en tendens till en ökande andel mindre och
importerade fordon vid tecknande av leasingavtal.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker således motion Sk458. Härigenom tillgodoses väsentligen
också motion Sk356. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa
13. beträffande förmån av fri bil i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89 :Sk458 yrkande 2, med
anledning av motion 1988/89:Sk356 och med avslag på motion
1988/89: Sk436 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

21. Förmån av fri bil i övrigt (mom. 13)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”En
nödvändig” och på s. 23 slutar med ”behandlade motioner.” bort ha följande
lydelse:

Med anledning av att riksdagen har beslutat att kväveoxidutsläppen skall
minska med 30 % från 1980 till 1995 samt att riksdagen beslutat att
koldioxidutsläppen inte skall öka anser utskottet att åtgärder måste vidtas
när det gäller bilismens tillväxt.

Kväveoxidutsläppen från trafiken har ökat de senaste åren beroende på att
trafiken ökat med 5 % årligen. Även koldioxidutsläppen har ökat, och en
minskad biltrafik är det enda som kan åtgärda detta eftersom katalytisk
avgasrening inte reducerar dessa utsläpp.

De låga målsättningar som riksdagen satt upp när det gäller kväveoxider är
långt under de krav naturen sätter, vilket också redogjorts för i offentliga
utredningar. Inte ens dessa låga målsättningar kommer att nås utan åtgärder
mot bilismen.

De schabloniserade bestämmelser som infördes den 1 januari 1987 vad
gäller värdering av förmån av fri bil leder till ökad bilism och strider helt mot
vad såväl riksdag som regering uttalat.

Man kan förvänta sig flera effekter av de nya bestämmelserna:

1) Den anställde, som ändå beskattas med ett schablonbelopp, kommer att
använda bilen betydligt mer än vad han skulle gjort om beskattningen följde
antalet körda mil

2) Företaget, som håller den anställde med bil, betalar ogärna dennes resor
med andra transportmedel.

Utskottet ser med allvar på denna utveckling och anser att bestämmelserna
måsta ändras.

En betydligt bättre metod för beskattning av förmånen att ha fri bil är
enligt utskottets uppfattning att utnyttja körsträckan som bas för beräkningen.
För att dessutom undvika problemet med frekventa bilbyten skulle en
tabell baserad på årsklassen kunna tillämpas. Skattebeloppet beräknas då
genom att den skattskyldige i sin självdeklaration uppger mätarställningen av

1988/89:SkU20

den bil det gäller och under året körd sträcka. Den skattskyldige lämnar
också uppgift om hur mycket av detta som skall betraktas som privat körning
och hur mycket som skall beskattas via företaget. Om sådan uppgift är svår
att få fram kan schablonmässigt 50 % hänföras till vardera företaget och
arbetstagaren. Som ett minimum kan förslagsvis en sträcka av 1 000 mil
årligen åsättas arbetstagaren.

Utskottet anser således att motion Sk436 bör bifallas och övriga motioner
avslås.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande förmån av fri bil i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk436 och avslag på
motionerna 1988/89:Sk356 och 1988/89 :Sk458 yrkande 2

a) som sin mening ger regeringen till känna att principerna för
beskattning av förmånen att ha fri bil skall ändras så att inte onödigt
bilkörande uppmuntras,

b) hos regeringen begär förslag på ändrade regler i enlighet med
dessa principer.

22. Pensionsförsäkringar (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Skattereglerna
för” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” bort ha följande
lydelse:

Nya regler för efterlevandeskyddet inom den allmänna försäkringen träder i
kraft den 1 januari 1990. Dessa innebär i allmänhet förbättringar för änkor,
änklingar och sambor med barn upp till 12 års ålder. Även barnpensioneringen
förbättras och utsträcks till 20 års ålder när barnen fortfarande studerar.
Den livsvariga efterlevandepensionen för alla änkor kommer dock successivt
och efter långtgående övergångsregler att försvinna. Änkor, änklingar och
efterlevande sambor med barn kan visserligen få särskild efterlevandepension
om deras möjligheter att försörja sig genom dödsfallet nedsätts med
minst hälften, men de nya reglerna kommer trots detta att innebära behov av
ytterligare åtgärder till skydd för makar med låg eller ingen inkomst.

Det är enligt utskottets uppfattning nu angeläget att inga hinder läggs i
vägen för dem som själva vill ordna ett kompletterande försäkringsskydd.
Utskottet anser därför att avdrag bör medges utan begränsning när det gäller
premier för efterlevandeförsäkring och att möjligheten att erhålla avdrag för
premie för makes pensionsförsäkring bör återinföras.

Socialförsäkringsutskottet uttalade i samband med riksdagens beslut om
en reformering av efterlevandeskyddet inom den allmänna försäkringen att
en utgångspunkt för den fortsatta översynen på skatteområdet skall vara att
de grundläggande avdragsvillkoren avseende premier för frivilliga pensionsförsäkringar
inte försämras. Utskottet vill med anledning av uppgifter om en
årlig skatt på 30 % på kapitalet i försäkringsbolagens pensionsfonder göra
klart att en sådan beskattning enligt utskottets mening skulle radikalt
försämra avkastningen på pensionssparandet och göra det svårt att garantera

1988/89:SkU20

dess värde. Detta kan inte accepteras och strider mot det uttalande
socialförsäkringsutskottet gjort.

I motion Sk409 har moderata samlingspartiet framställt yrkande om en ny
parlamentarisk utredning med uppgift att ge ett samlat heltäckande förslag
till en revision av den allmänna tilläggspensioneringen och i anslutning härtill
även yrkat att riksdagen beslutar att inga försämringar i beskattningshänseende
får genomföras vad gäller pensionssparande under den tid den
nödvändiga reformeringen utreds. Utskottet tillstyrker detta yrkande.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

17. beträffande pensionsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk342 yrkande 4,
1988/89:Sk362 och 1988/89:Sk409 yrkandena 1 och 2

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
rätten till avdrag för premie för makes pensionsförsäkring och
efterlevandeförsäkring,

b) beslutar att inga försämringar i beskattningshänseende får
genomföras under den tid en ny parlamentarisk utredning ser över den
allmänna tilläggspensioneringen.

23. Fackliga stipendier (mom. 18)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle
(fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Enligt
utskottet” och slutar med ”avstyrker motionen.” bort ha följande lydelse:
Genom riksdagsbeslut hösten 1986 permanentades lagstiftningen om viss
skattefrihet för stipendier. Lagstiftningen innebär att fackföreningsrörelsen
kan lämna förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad arbetsförtjänst i
samband med kursdeltagande. För den fackliga organisationen som utbetalar
stipendier uppkommmer härigenom stora vinster. Man undgår nämligen
att betala det belopp som rätteligen skulle gått till stat och kommun i skatt
och slipper erlägga lagstadgade arbetsgivaravgifter. Det finns enligt utskottets
mening inte någon rimlig anledning att förmånsbehandla fackliga
stipendier vid beskattningen. Skattefrihet för sådana stipendier strider mot
lagstiftningens grunder och åsidosätter elementära rättvisekrav. Skattefriheten
innebär också ett väsentligt avsteg från allmänt tillämpade principer vid
beskattningen därigenom att en facklig utgivare av stipendium - i motsats till
en vanlig arbetsgivare - inte skall anses som arbetsgivare i den meningen att
han drar nytta av den utbildning som är själva syftet med stipendiet.
Utskottet anser att skattefriheten bör slopas.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

18. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk323 antar följande

1988/89:SkU20

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 19 § kommunalskattelagen (1928:370) att
orden ”stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör
ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens
räkning” byts ut mot ”stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid 1991
års taxering.

24. Vinstdelning (mom. 19)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
ser” och på s. 25 slutar med ”dessa motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

De vinstdelningssystem som byggs upp på enskilda initiativ har en helt
annan inriktning än de allmänna löntagarfonderna. Dessa fonder, som
snarast bör slopas, fyller inte sitt uppgivna syfte att utjämna förmögenhetsfördelningen
och att skapa större inflytande för löntagarna utan medför
tvärtom en ökad maktkoncentration och ett minskat utrymme för enskilt
sparande. Genom företagsanknutna vinstdelningssystem uppnår man på
frivillig väg en rad fördelar såväl för företagen och deras anställda som från
samhällsekonomisk synpunkt. Medarbetarna ökar sitt engagemang, ansvar
och deltagande i företagets verksamhet och detta leder i sin tur till bättre
samhällsekonomi och högre välstånd genom mera konkurrenskraftiga företag
och effektivare produktion. De anställda får ett ägarinflytande i företaget
och man ökar det enskilda sparandet och ägandet.

Olika vinstdelningssystem har införts inom ett allt större antal företag.
Enligt utskottets uppfattning bör man underlätta en fortsatt utveckling i
denna riktning genom lättnader i de nuvarande beskattningsreglerna.

I motsats till vad som gäller för löntagarfonder och allemansfonder betalar
vinstandelsstiftelser under sin förvaltning av löntagarnas medel bl.a. skatt för
utdelningsinkomster, rörelseintäkter och reavinster. Eftersom de anställda
beskattas fullt ut för de medel de i sinom tid får lyfta från stiftelsen innebär
detta en dubbelbeskattning som kan ifrågasättas. Det kan också ifrågasättas
om inte beskattningen även i övrigt slår alltför hårt mot dessa sparmedel, som
inte omfattas av någon av de skattelättnader som gäller inom andra
sparformer.

Enligt utskottets mening bör det övervägas om inte vinstandelar bör vara
befriade från socialavgifter. Förmånen går utanför löneavtalen och inkräktar
inte på övriga sociala förmåner. Det finns därför inte något egentligt skäl att
belägga den med avgifter. Ett förslag som framförts är att avsättningar till
vinstandelsstiftelser där medlem binds minst fem år inte skall avgiftsbeläggas.
Det finns enligt utskottets åsikt goda skäl att genomföra detta förslag.
Därvid bör det klargöras att avsättningen till sådana stiftelser är avdragsgill.

1988/89SkU20

Utskottet anser också att det bör övervägas om inte vinstandelar över huvud
taget bör avgiftsbefrias.

Anställda som köper aktier i det egna företaget har tidigare blivit
förmånsbeskattade för skillnaden mellan emissionskursen och kursen vid
marknadsintroduktionen. Förvärvsbeskattningen har avskaffats under vissa
förutsättningar, bl.a. att den anställdes förvärv sker på samma villkor som
allmänhetens förvärv, att de anställda tillsammans med redan existerande
aktieägare inte förvärvar mer än 20 % av antalet utbjudna aktier och att varje
anställd inte köper för mer än 30 000 kr.

Enligt utskottets uppfattning bör en anställd inte beskattas för köp av
aktier i det egna företaget så länge aktierna förvärvats på samma villkor som
gäller för utomstående. Begränsningarna beträffande antalet tecknade aktier
och beloppsgränsen bör tas bort.

Enligt utskottet mening finns det mot bakgrund av det behov av
förändringar som redovisats skäl att låta regeringen göra en översyn av
skattereglerna för vinstandelssystem och anställdas förvärv av aktier i syfte
att stimulera en ökad användning av vinstdelningssystem.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

19. beträffande vinstdelning

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk313,1988/89:Sk358
och 1988/89:Sk371 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

25. Schablonavdraget i tjänst (mom. 20)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m). Rolf Henneryd
(c) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” bort ha följande
lydelse:

En riksdagsmajoritet bestående av s och vpk höjde våren 1985 på förslag av
regeringen schablonavdraget i inkomstslaget tjänst från 1 000 kr. till 3 000
kr., dock högst 10 % av inkomsten. Regeringsförslaget motiverades med att
taxeringsarbetet därigenom kunde förenklas.

Samtliga borgerliga partier avvisade förslaget som strider mot principen
om skatt efter bärkraft och leder till orättvisor mellan olika kategorier
inkomsttagare. Schablonavdrag medges inte för exempelvis pensionärer och
egenföretagare.

De fördelar som ett högt schablonavdrag kan ha från förenklingssynpunkt
måste vägas mot kravet på rättvisa i beskattningen. Enligt utskottets mening
talar övervägande skäl för att man vid 1991 års taxering inte medger ett högre
schablonavdrag än 2 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från arbetet.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk374 och Sk463.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

20. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 10 och
1988/89:Sk463 yrkande 2 antar följande

1988/89:SkU20

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 33 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) att beloppet ”3 000 kronor” skall bytas ut mot ”2 000 kronor”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid 1991
års taxering.

26. Tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn på daghem
(mom. 21)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle
(fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” i fråga om tidsvinst
vid resa för att lämna och hämta barn på daghem bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att man vid beräkning av
tidsvinst vid resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna
kommunikationsmedel bör beakta också den tid det tar att lämna och hämta
barn på daghem, fritidshem och liknande. Daghem eller motsvarande ligger
inte sällan så till att man vid resa med kollektiva kommunikationsmedel
måste göra flera byten med avsevärd tidsåtgång. Av dessa och andra
praktiska skäl kan det vara nödvändigt att använda bil.

En utvidgning av tidsvinstberäkningen i enlighet med det anförda skulle
innebära ett välkommet stöd för berörda småbarnsfamiljer och knappast
medföra något märkbart skattebortfall för staten, eftersom endast en mindre
del av småbarnsföräldrarna härigenom torde komma att få ett förhöjt
reseavdrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandena.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn pä
daghem

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Sk342 yrkande 2,
1988/89:Sk384 och 1988/89:Sk458 yrkande 1 hos regeringen begär
förslag som innebär ändrade regler i enlighet med vad utskottet
anfört.

27. Resor till och från arbetet i övrigt (mom. 22)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” i fråga om resor till
och från arbetet i övrigt bort ha följande lydelse:

Socialdemokraternas förslag om en stor skattereform innebär att inga som
helst reseavdrag skall få göras för de första fem milen enkel väg, arbetsresa.
Detta kommer att drabba bl.a. landsbygds- och småortsboende omänskligt
hårt. Många pendlar också ut från stora orter till mindre orter. Dessa drabbas
på motsvarande sätt.

5 Riksdagen 1988189. 6sami. Nr 20

1988/89:SkU20

Enligt utskottets mening bör inte reseavdragen försämras som socialdemokraterna
föreslår. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22. beträffande resor till och frän arbetet i övrigt

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk363 och
1988/89:Sk430 som sin mening ger regeringen till känna att reseavdragen
inte bör försämras.

28. Dubbel bosättning (mom. 23)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle
(fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Också
denna” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet.” bort ha följande
lydelse:

De skäl som ansetts motivera en utvidgning av den s.k. tvåårsregeln i fråga
om skattskyldiga vilka arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen
kan enligt utskottets mening med fog göras gällande också i fråga om andra
yrkeskategorier. För att tillgodose kravet på rättvisa och likformighet vid
taxeringen bör därför utvidgningen av tvåårsregeln gälla utan begränsning till
vissa yrkeskategorier.

Med det anförda, som utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna, tillstyrker utskottet motion Sk339.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

23. beträffande dubbel bosättning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk339 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående dubbel bosättning.

29. Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 24)

Maggi Mikaelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Även
fackföreningsavgifternas” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden.” bort
ha följande lydelse:

Hösten 1982 beslutade vpk och socialdemokraterna, mot de borgerliga
partiernas vilja, att införa en rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter.
De nya bestämmelserna kom att innebära att skattereduktion medges
med 40 % av den medlemsavgift som erlagts. Underlaget är dock maximerat
till 1 200 kr. varför reduktionen blir som högst 480 kr. Sedan beslutet togs har
fackföreningsavgifterna höjts lika väl som priserna i samhället i övrigt.
Värdet av skattereduktionen har därför minskat realt sett samtidigt som
avgifterna ökat.

Utskottet biträder förslaget att begränsningen att underlaget för skattereduktion
till 1 200 kr. slopas. Skälet är bl.a. att motsvarande tak inte
förekommer för medlemsskap i arbetsgivarorganisation och att fackföreningsavgifter
bör betraktas som kostnad för intäkt av förvärvsarbete.
Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk444 i denna del, varigenom även

1988/89:SkU20

motionerna Sk386 och Sk307 får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker
motion Sk333.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

24. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk307,1988/89:Sk386
och 1988/89:Sk444 yrkande 15 och med avslag på motion 1988/
89:Sk333 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om 2 § lagen (1982:1193) om skattereduktion
för fackföreningsavgift att orden ”, dock högst 1 200 kronor” skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid 1990
års taxering.

30. Extra avdrag på grund av sjukdom (mom. 25)

Maggi Mikaelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:

I årets budgetproposition aviseras förändringar i nu gällande högkostnadsskydd
för vård- och läkemedelsutgifter. De fria läkemedlen och förbrukningsartiklarna
föreslås slopade och skall i stället omfattas av läkemedelsrabatteringen.
Därutöver anför föredragande statsrådet att det bör övervägas
att avskaffa den möjlighet som nu finns till avdrag för sjukdomskostnader i
taxeringen.

Vad gäller den första delen av förslaget om förändringar i högkostnadsskyddet
och läkemedelsrabatteringen, bör det slutliga förslaget avvaktas.
Det finns ingen möjlighet att bedöma den totala effekten utifrån vad som
redovisas i propositionen. När det gäller förslaget om att avskaffa avdrag för
sjukdomskostnader i taxeringen innebär detta enligt utskottets mening att
olika sjukdoms- och handikappgruppers behov ställs mot varandra. Detta är
direkt stötande.

Utskottet anser att möjligheten till avdrag för sjukdomskostnader måste
finnas kvar. Även med en reformering av högkostnadsskyddet kan sjukvårdskostnaderna
bli påfrestande för vissa grupper. Utskottet föreslår därför
att riksdagen uttalar att det för närvarande inte finns skäl att slopa
möjligheten till avdrag för sjukdomskostnader i taxeringen och tillstyrker
således motion Sk318.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

25. beträffande extra avdrag på grund av sjukdom
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk318 som sin mening ger
regeringen till känna att det för närvarande inte finns skäl att slopa
avdragsmöjligheten för sjukdomskostnader i taxeringen.

1988/89:SkU20

31. Underhåll till icke hemmavarande barn (mom. 26)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Även
avdraget” och slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Många underhållsskyldiga har i dag en bekymmersam situation. Trots
detta har bl.a. ensamförälderkommittén och senare skatteförenklingskommittén
föreslagit att den redan begränsade rätten till avdrag för underhållsbidrag
skall tas bort. Avdraget för underhållsbidrag utgår i dag med högst 3 000
kr. per barn, medan underhållsbidrag normalt fastställs till minst 11 000 kr.
för varje barn och år.

Ett borttagande av avdragsrätten skulle ytterligare försvåra för en
underhållsskyldig att bidra till sina barns försörjning, vilket också skulle
urholka inställningen att båda föräldrarna har ansvar för barnen.

Utskottet tar bestämt avstånd från sådana förslag. Det är enligt utskottets
mening viktigt att förstärka, inte ytterligare urholka, den underhållsskyldiges
möjlighet att bidra till sina barns försörjning. Regeringen bör därför ges i
uppdrag att lägga fram förslag till förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga
föräldrar.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

26. beträffande underhäll till icke hemmavarande barn
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk342 yrkande 1 och
1988/89:Sk383, med anledning av motion 1988/89:Sk340 och med
avslag på motion 1988/89:Sk444 yrkande 16 hos regeringen begär
förslag till en förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar.

32. Avdrag för gåvor som SIDA förmedlar till tredje världen
(mom. 27)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” i fråga om gåvor till
människor i tredje världen bort ha följande lydelse:

De ekonomiska skillnaderna mellan industriländer och utvecklingsländer
är väl dokumenterade. Industriländer som Sverige arbetar målmedvetet för
att motarbeta denna olyckliga tendens både av solidaritetsskäl och för att
världen blir mycket säkrare plats att existera i om inte en stor del av
mänskligheten lever under ekonomiskt förtryck. Arbete med dessa syften
hör hemma inom ramen för SIDA och i vår handelspolitik.

Personliga relationer mellan människor i industrivärlden och människor i
u-länder är av stort värde. En svensk som ger en personlig gåva till en
människa i ett u-land känner ett intresse för den personen och det landet.
Han eller hon får också en ökad förståelse av de problem som finns i den lilla
skalan i ett helt annat land. Mottagaren å sin sida får kunskap om världen
utanför hennes begränsade omgivning och får ett framtidshopp som inte utan
vidare kan förmedlas av bistånd genom myndighetskanaler. Personlig
hjälpverksamhet och de kontakter som fås på det viset är sålunda av största

1988/89 :SkU20

betydelse både för förståelse mellan människor i olika länder och för fred
mellan länderna.

Enligt utskottets uppfattning bör samhället, vid sidan av sin ordinarie
hjälpverksamhet, uppmuntra kontakter mellan svenska medborgare och
människor i u-länder som behöver ekonomisk hjälp och personlig uppmuntran.
Ett sätt att göra detta, och ett sätt som är vanligt i andra västländer, är att
avdragsrätt i taxeringen åtnjutes för sådana gåvor. En sådan avdragsrätt bör
också införas vid beräkning av svensk inkomstskatt. För att inte rätten skall
missbrukas bör gåvan antingen förmedlas av SIDA eller en gräns på 5 000 kr.
tillämpas.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa

27. beträffande avdrag för gåvor som SIDA förmedlar till tredje
världen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk435 hos regeringen
begär förslag som innebär att biståndsgåvor till människor i tredje
världen skall vara avdragsgilla om SIDA förmedlar dessa gåvor eller
gåvorna har ett maximalt värde av 5 000 kr.

33. Avdrag för gåvor till ideellt humanitärt arbete (mom. 28)
Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden.” i fråga om gåvor till
humanitärt arbete bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära
ändamål vid inkomstbeskattningen bör komma till stånd. I folkpartiets
partimotion Sk328 föreslås en sådan avdragsrätt.

Avdrag bör enligt motionärernas förslag medges - inom en maximerad
beloppsram - för gåva från enskild person till bl.a. svenskt trossamfund samt
till svensk organisation som i överensstämmelse med sina stadgar:

- utövar hjälpverksamhet till förmån för personer som behöver bistånd av
särskilda sociala eller ekonomiska skäl,

- utövar internationell biståndsverksamhet,

- verkar för internationellt samförstånd eller för respekt för de mänskliga
rättigheterna,

arbetar för att bekämpa sjukdomar eller för att förbättra villkoren för
sjuka eller handikappade.

Utskottet anser att avdragsrätten bör utformas på det sätt som föreslås i
motionen. Avdragsrättens värde bör vara oberoende av i vilket inkomstskikt
givaren befinner sig och därför ha formen av en skattereduktion.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk328.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa

28. beträffande avdrag för gåvor till ideellt humanitärt arbete

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk328 hos regeringen
begär förslag om avdrag för gåvor till ideella biståndsorganisationer i
enlighet med vad utskottet anfört.

1988/89 :SkU20

34. Kulturarbetarnas rätt till avdrag för utvecklingskostnader
(mom. 30)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Den
lagstiftning” och slutar med ”och Sk464.” i fråga om utvecklingskostnader
bort ha följande lydelse:

En bildkonstnär, författare eller annan fri kulturskapare som skall etablera
en egen verksamhet har ofta stora svårigheter att övervinna, särskilt under de
första verksamhetsåren. Det är därför viktigt att det allmänna undviker att i
onödan försvåra den ekonomiska situationen för honom eller henne.
Generösare avdragsregler för utvecklingskostnader är därför väl motiverade.
Den nuvarande tidsgränsen på ett år anser utskottet vara alltför snävt
tilltagen. Om en avdragsrätt av den här arten inte skall förfela sitt syfte bör
den rimligen omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre
tillbaka i tiden än ett år. Endast därigenom kan avdragsrätten på ett mer
avgörande sätt underlätta en kulturarbetares situation i initialskedet av
verksamheten. Tidsgränsen bör sättas till tre år före rörelsens påbörjande.

Utskottet anser att regeringen bör ges det anförda till känna och tillstyrker
därför motion Sk424.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa

30. beträffande kulturarbetares rätt till avdrag för utvecklingskostnader att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk424 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om avdragsrätt för utvecklingskostnader.

35. Ett särskilt inkomstslag för kulturverksamhet (mom. 31)

Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Den
lagstiftning” och slutar med ”och Sk464.” i fråga om ett särskilt inkomstslag
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att utreda om man skall
införa ett särskilt inkomstslag för inkomst av litterär eller konstnärlig
verksamhet, eftersom kulturarbetarna arbetar under helt andra villkor än de
som gäller för näringsidkare i allmänhet. Det har på många sätt visat sig att de
fria kulturarbetarna inte passar in i det gängse rörelsebeskattningssystemet.
Vidare kan, eftersom kulturverksamheten uppvisar så många avvikelser från
vad som normalt gäller för näringslivet, en särbehandling vara motiverad i
fråga om socialavgifternas beräkningsgrund och utformning.

Vad nu anförts bör enligt utskottet ges regeringen till känna, och utskottet
tillstyrker därför motionerna Sk334 och Sk464.

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa

31. beträffande ett särskilt inkomstslag för kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk334 och 1988/
89:Sk464 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående kulturarbetares skatteförhållanden.

1988/89:SkU20

36. Nyetableringskonto (morn. 34)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle
(fp, Knut Wachtmeister (m) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”därför motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:
Ett positivt sätt att stärka den svenska ekonomin är att intressera fler
medborgare att starta egna företag. På olika sätt försöker samhället också
stötta en sådan verksamhet bl.a. genom utvecklingsfonder, högskolor m.m.
Någon brist på idéer finns inte. Men det kanske svåraste problemet att lösa,
när idén till ett nytt företag väl är kläckt, är kapitalfrågan. Kapitalbristen gör
att Sverige går miste om flera hundra nya företag per år.

För att tillvarata den unika företagareförmågan som landet besitter bör
enligt utskottets mening särskilda stimulansåtgärder riktas mot dem som vill
starta företag. Därför bör medborgarna ges möjlighet att göra avdragsgilla
avsättningar till nyföretagsfonder. Sådana fonder bör kunna få tas i bruk
inom en viss tid och göra det möjligt för innehavaren att starta ett företag.

Utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag att utreda frågan om
införandet av nyetableringskonto. Visserligen är frågan föremål för vissa
överväganden inom företagsskattekommittén, men kommitténs utredningsuppdrag
är mycket omfattande och någon garanti för att något förslag
kommmer därifrån inom en snar framtid finns inte. Frågan överlämnades
redan 1981 till kommittén och något förslag har ännu inte lagts fram.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk426 och Sk427.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

34. beträffande nyetableringskonto
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk426 och 1988/
89:Sk427 hos regeringen anhåller om en utredning med syfte att utreda
frågan om införandet av s.k. nyetableringskonton i enlighet med vad
utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Skattetrycket (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (vpk) anför:

Skatter är ett sätt för samhällsmedborgarna att solidariskt betala till
gemensamma utgifter som t.ex. skola, sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg,
vägar, järnvägar m.m.

Skattekvoten, dvs. summan av skatter och avgifter (sociala etc.) i
förhållande till bruttonationalprodukten, BNP - av borgerliga politiker och
ekonomer kallat skattetryck - har getts felaktiga proportioner. I kampanjer
för sänkta skatter försöker man ge intryck av att om skattekvoten ökar skulle
detta minska hushållens konsumtionsutrymme. Resonemanget låter bestickande
men är oriktigt och rymmer ett begränsat synfält.

Skattekvoten är avhängig tillväxten i ekonomin - BNP. Om tillväxten är
lägre än löneökningarna ökar skattekvoten och omvänt om tillväxten är

1988/89:SkU20

högre än samma löneökning minskar skattekvoten. Dessutom stannar inte
skatteintäkterna i samhällets kassakista utan fortsätter i det ekonomiska
kretsloppet. Skattepengar återförs direkt eller indirekt till hushållen genom
s.k. transfereringar. Detta sker bl.a. inom ramen för socialförsäkringssystemet,
barnbidrag, pensioner etc.

När transfereringarna kan ökas ger detta hushållen mer pengar att röra sig
med.

Skattepengar återförs även indirekt till hushåll och företag, när de bl.a.
brukas för offentlig konsumtion av typ skola, sjukvård m.m. Om dessa inte
skulle betalas via skatten skall de ändock betalas, och då direkt ur den egna
plånboken. Den som då har mest i plånboken kan köpa sig bäst kvalitet.

Frågan om skattekvotens storlek är inte det väsentligaste utan var skatter
och avgifter tas ut och vad de används till. Om skattekvoten ökar för att
minska inkomstklyftorna och trygga välfärden är det enligt vår mening bra,
men om skattekvoten ökar för att bygga fler JAS-flygplan eller för att
subventionera storföretagens vinster är det dåligt.

Skattekvoten - skattetrycket i Sverige brukar också jämföras med andra
länders. I dessa jämförelser ligger Sverige högt, men jämförelserna haltar
betänkligt. I andra länder ligger oftast inte avgifter till socialförsäkringssystemet
med som i Sverige. Där betalas de i stället i form av försäkringsavgifter
och ingår inte i skattekvoten. Vid en jämförelse måste alltså dessa räknas
bort och i stället för ca 56 % blir kvoten ca 40 %.

Vi vill föra över reserver från kapitalägare och från överlikviditeten i
näringslivet till de lönearbetande, till regional utveckling, till trafik- och
energipolitik och till den offentliga sektorns socialt och samhällsekonomiskt
viktiga delar. Vi anser således att det är utvecklingen inom den offentliga
sektorn som nu måste prioriteras.

2. Skattetrycket (mom. 2)

Birger Schlaug (mp) anför:

Skattetrycket-dvs. summan av skatter och s.k. arbetsgivaravgifter-har fått
ett allt större utrymme i debatten. Miljöpartiet de gröna anser att skattetryckets
omfång är av mindre betydelse än innehållet - dvs. till vad skatterna
används och på vad de utgår.

De gröna anser inte att det generellt kan påstås att högt skattetryck leder
till minskad valfrihet - en beskattning som används för att utjämna
inkomstskillnader kan i stället leda till ökad valfrihet för låginkomsttagare.
Skatter som används för t.ex. utbyggd barnomsorg enligt de grönas förslag
som innebär att småbarnsförälder har rätt att bli kommunal dagbarnvårdare
åt eget barn ökar också dessa valfriheten.

De gröna ser ingen målsättning i att i dag sänka skattetrycket - däremot
omfördela det. Under lång tid har tillväxtsamhället lånat av kommande
generationer genom en politik som lett, och fortfarande leder, till miljöförstöring,
döda sjöar, sargat hav, skadade skogar, ökande allergier etc. För att
kunna komma till rätta med dessa problem kommer en växande del av den
gemensamma kakan att behöva användas. Att i detta läge prioritera sänkt
skattetryck framför de nödvändiga restaureringsåtgärderna och omställning -

1988/89:SkU20

arna av samhället, så att detta kan byggas innanför de ekologiska ramarna,
måste betraktas som djupt ansvarslöst.

För den enskilde individen eller för den enskilda familjen innebär det
naturligtvis inte heller ökat konsumtionsutrymme i realiteten om en skatt
ersätts med en avgift som inte råkar räknas in i begreppet ”skattetryck”.

I den debatt som råder är det dessutom viktigt att påpeka att beräkningsunderlaget
är olika från land till land - sålunda räknas de sociala avgifterna in i
skattetrycket i vårt land, medan motsvarande avgifter inte räknas in i andra
länder.

3. Skatten för 1990 års inkomster (mom. 3)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi förutsätter att regeringen presenterar förslag om skatteskala för 1990 i
kompletteringspropositionen och återkommer därför vid riksdagsbehandlingen
av denna.

Vi vill understryka att 1990 års skatteskala enligt vår mening bör utgöra ett
rejält steg på vägen mot den större reform som skall beslutas nästa vår och
träda i kraft 1991.

4. Föräldraavgift till Waldorfskolor (mom. 5)

Birger Schlaug (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att en ”skolpeng” skall följa eleven och som
föräldrar/elev själva kan styra till den godkända skola man själv önskar.
Detta system leder till att bl.a. Waldorfskolor inte behöver finansiera sin
verksamhet genom föräldraavgifter på det sätt som sker i dag och som hårt
drabbar låginkomsttagare vars barn går i Waldorfskolan.

Motion 1988/89:Sk466 redovisar de uppenbara orättvisor som i dag finns
och, precis som anförs i motionen, bör orättvisorna rättas till genom åtgärder
utanför skattesystemet. Löses inte detta problem finns det skäl att återkomma
med lösningar inom skattesystemets ram; t.ex. genom att skatten får
reduceras med viss del av föräldraavgift som erläggs för elever som går i
godkända alternativskolor.

5. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Ett viktigt inslag i en kommande skattereform är enligt vår mening sänkt
mervärdeskatt på livsmedel. Detta har en fördelningspolitisk grund. Effekten
av sänkt matskatt kan jämställas med en skattereduktion lika för alla. I en
kommande skattereform har därför detta förslag stor betydelse för möjligheten
att ge även låginkomsttagare sänkt skatt.

Vi har tidigare visat på att den sänkta matskatten kan finansieras med höjd
moms på kapitalvaror m.m. Det finns utredningsmaterial som styrker att
detta ger den största fördelningspolitiska effekten. Vi anser att finansieringen
emellertid kan lösas inom totalramen för skattereformen, där sänkt
mervärdeskatt på basmat utgör en viktig del. Vårt krav utgår inte bara ifrån

1988/89:SkU20

barnfamiljers behov av lägre matpriser, utan tar också hänsyn till pensionärers,
studerandes och över huvud taget låginkomsttagares behov av låga
matpriser.

I avvaktan på att den pågående översynen resulterar i ett förslag har vi för
dagen inte något yrkande i denna fråga.

6. Barnpension (mom. 9)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

De nuvarande reglerna för beskattning av barnpension leder till att barn som
förlorat en förälder eller båda föräldrarna blir hårdare beskattade än andra
barn när de feriearbetar eller på annat sätt får inkomster. Barnpensionen
motsvarar redan på garantinivån i stort grundavdraget vid beskattningen,
och alla övriga inkomster som barnet får drabbas av en beskattning efter
minst 35 %. Barn som har sina föräldrar i livet beskattas inte på detta sätt för
ferieinkomster och liknande förrän inkomsterna överstiger drygt 10 000 kr.

Frågan om barnpensionernas beskattning berörs av den pågående översynen.
I avvaktan på att översynen ger resultat i form av förslaget har vi för
dagen inte något yrkande.

7. Bilförmån (mom. 12 och 13)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Vi anser att de nya, mer schabloniserade regler som gäller fr.o.m. den 1
januari 1987 för värdering av förmån av fri bil är alltför schabloniserade.
Härigenom skapas orättvisor som enligt vår mening inte kan motiveras av
förenklingshänsynen. Det kan gälla bilförsäljare och det kan gälla personer
som använder bilen till större delen i tjänsten.

Bestämmelserna om värdering av bilförmån behandlas av RINK. I
avvaktan på RINK:s förslag har vi för dagen inte något yrkande i dessa
frågor.

8. Bil till och från arbetet (mom. 21 och 22)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (vpk) anför:

Socialdemokraterna har i sitt förslag om stor skattereform föreslagit att inga
som helst reseavdrag skall få göras för de första fem milen enkel väg,
arbetsresa. Detta kommer att drabba landsbygds- och småortsboende
omänskligt hårt. Många pendlar också ut från stora orter till mindre orter.
Dessa drabbas på motsvarande sätt.

Enligt vår mening skall inte reseavdragen försämras som regeringen
föreslår utan reseavdragen bör tvärt om förbättras.

Vi delar också motionärernas uppfattning att man vid beräkning av
tidsvinst vid resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna
kommunikationsmedel bör beakta den tid det tar att lämna och hämta barn
på daghem, fritidshem och liknande. Daghem eller motsvarande ligger inte
sällan så till att man vid resa med kollektiva kommunikationsmedel måste

1988/89:SkU20

göra flera byten med avsevärd tidsåtgång. Av dessa och andra praktiska skäl
kan det vara nödvändigt att använda bil.

En utvidgning av tidsvinstberäkningen i enlighet med det anförda skulle
enligt vår mening innebära ett välkommet stöd för berörda småbarnsfamiljer
och knappast medföra något märkbart skattebortfall för staten, eftersom
endast en mindre del av småbarnsföräldrarna härigenom torde komma att få
ett förhöjt reseavdrag.

Frågan om utformningen av avdragsrätten för resor med bil till och från
arbetet behandlas av RINK. I avvaktan på RINK:s förslag har vi för dagen
inte något yrkande i dessa frågor.

9. Kulturarbetarnas ekonomiska villkor (mom. 30,31 och 32)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Det finns många exempel även på etablerade och erkända kulturutövare som
har stora svårigheter att uppnå en acceptabel ekonomisk standard. De
ekonomiska villkoren är självfallet starkt beroende av statliga och kommunala
anslag samt av efterfrågan och betalningsförmågan hos den ”marknad”
som skall ta emot utbudet. För fria kulturutövare visar sig ofta skatte- och
avgiftssystemet var klart ogynnsamt. Enligt vår mening är det angeläget att
kulturarbetarnas inkomst- och skatteförhållanden förbättras. Möjlighet till
utjämning av inkomster över tiden är nödvändig.

Den genomgripande översyn av beskattningsreglerna som pågår berör
bl.a. de nu aktuella frågorna. I avvaktan på kommittéernas ställningstaganden
har vi inte något yrkande i dessa frågor.

10. Nyetableringskonto (mom. 34)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Hushållssparande! är i dag på en mycket låg nivå. Det är av allra största vikt
för samhällsutvecklingen att hushållen börjar spara i stället för att låna. Ett
sparande ger hushållen ekonomisk trygghet. Ett sparande i egen bostad,
aktier, vinstandelsfonder, studier och i eget företag ger en positiv makt- och
ägandespridning i samhället. Vi anser att möjligheten till en skattefri
avsättning till pensionssparande skall vara kvar. Därtill anser vi att möjligheter
till ett personligt investeringskonto bör finnas, som medger ett skattefritt
sparande även till boende och företagande.

För personligt investeringskonto kan gälla följande:

- Berättigade att öppna ett personligt investeringskonto är desamma som
för allemanssparandet.

- Insättning får ske på kontot med upp till ett halvt basbelopp per person
och år. Denna summa undantas från beskattning.

- All avkastning inom kontot blir skattefri så länge pengarna kvarstår på
kontot. Förmögenhetsskatt tas ut.

- Uttag utan beskattning får ske före exempelvis 55 års ålder för investering
i egen permanentbostad eller som eget kapital vid start eller övertag av
företag. Därvid minskas ingångsvärdet med motsvarande belopp vid

1988/89 :SkU20

realisationsvinstbeskattning. Kontot bör även kunna öppnas för köp av
aktier.

- Uttag tillåts för alla medel på kontot fram till dess kontoinnehavaren
fyller exempelvis 55 år. Uttag kan ske med maximalt 20 % av kontots
högsta värde per år. Medlen får med andra ord tas ut under en
femårsperiod. Uttagen justeras för kontots värdeförändring under perioden.
Efter femårsperioden, exempelvis vid 60 års ålder, är de medel som
ej tagits ut fria för omedelbart uttag. Uttaget beskattas enligt inkomstskattereglerna.

- Vid särskilda skäl bör pengarna mot erläggande av avgift kunna tas ut
innan åldersgränsen är uppnådd.

Frågor om investeringskonton och liknande, och över huvud taget
sambandet mellan skattesystemet och sparande, ingår i den pågående
översynen av skattesystemet. Vi har därför inte något yrkande i dessa frågor
utan avvaktar de väntade förslagen.

11. FN-tjänst(mom. 35)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anför:

Med rätta har - inte minst under senare tid - många lovord riktats till FN:s
fredsbevarande styrkor. Svensk personal spelar i detta sammanhang en
mycket viktig roll. Insatserna från svensk sida har också rönt en berättigad
uppmärksamhet. Emellertid framgår det av vad försvarsministern anför i
budgetpropositionen att ersättningen till svensk personal som utför denna för
Sverige så viktiga uppgift tillåtits sjunka så lågt att antalet sökande blivit allt
färre. Vi anser att det är mycket allvarligt om kvaliteten på den uttagna
personalen sjunker och därmed gör det osäkert att arbetet kan utföras
tillfredsställande.

Vi förutsätter att regeringen snarast vidtar de åtgärder som är nödvändiga
för att komma till rätta med situationen och har i avvaktan härpå inte något
yrkande i detta ärende.

1988/89:SkU20

Innehållsförteckning

1988/89:SkU20

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Gällande ordning m.m 8

Pågående utredningar 8

Skatteskala, grundavdrag, marginalskatt 9

Mervärdeskatt på livsmedel 9

Förmögenhet 10

Barnpension 10

Existensminimum 11

Förmån av fri semesterbostad 11

Bilförmån 11

Skattefrihet för viss inkomst 12

Pensionsförsäkringar 12

Fackliga stipendier 13

Vinstdelning 13

Schablonavdraget i tjänst 13

Resor till och från arbetet 14

Dubbel bosättning 14

Skattereduktion för fackföreningsavgift 14

Extra avdrag på grund av sjukdom 15

Underhåll till icke hemmavarande barn 15

Avdrag för gåvor 15

Kulturarbetare 16

Yrkesfiskare 16

FN-tjänst 16

Utskottet 17

Allmänna riktlinjer för skattepolitiken 17

Skatten för 1990 års inkomster 18

Barnavdrag, m.m 19

Mervärdeskatt på livsmedel 19

Sambeskattnig av förmögenhet 20

Barnpension 21

Existensminimum 21

Förmån av fri semesterbostad 22

Bilförmån 22

Skattefrihet för vissa inkomster 23

Pensionsförsäkringar 23

Fackliga stipendier 24

Vinstdelning 24

Schablonavdraget i tjänst 25

Resor till och från arbetet 25

Dubbel bosättning 25

Skattereduktion för fackföreningsavgift 26

Extra avdrag på grund av sjukdom 26

Underhåll till icke hemmavarande barn 26

Avdrag för gåvor 27

Kulturarbete 27 1988/89:SkU20

Yrkesfiskare 28

Nyetableringskonton 28

FN-tjänst 29

Hemställan 29

Reservationer 32

1. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (m) 32

2. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (fp) 33

3. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (c) 35

4. Allmänna riktlinjer för skattrepolitiken (vpk) 36

5. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mp) 37

6. Skattetrycket (m) 38

7. Skattetrycket (fp) 39

8. Skattetrycket (c) 40

9. Skatten för 1990 års inkomster (m) 40

10. Skatten för 1990 års inkomster (c) 43

11. Skatten för 1990 års inkomster (mp) 44

12. Barnavdrag (m) 45

13. Mervärdeskatt på livsmedel (vpk) 46

14. Mervärdeskatt på livsmedel (mp) 47

15. Sambeskattning av förmögenhet i allmänhet (m,fp) 48

16. Sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet

(m, fp) 49

17. Barnpension (m, fp, mp) 50

18. Existensminimum (m) 50

19. Värdering av bilförsäljares förmån av fri bil (m, fp) 51

20. Förmån av fri bil i övrigt (m) 51

21. Förmån av fri bil i övrigt (mp) 52

22. Pensionsförsäkringar (m) 53

23. Fackliga stipendier (m, fp) 54

24. Vinstdelning (m, fp) 55

25. Schablonavdraget i tjänst (m, c) 56

26. Tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn på daghem (m, fp) 57

27. Resor til och från arbetet i övrigt (m) 57

28. Dubbel bosättning (m, fp) 58

29. Skattereduktion för fackföreningsavgift (vpk) 58

30. Extra avdrag på grund av sjukdom (vpk) 59

31. Underhåll till icke hemmavarande barn (m) 60

32. Avdrag för gåvor som SIDA förmedlar till tredje världen (mp) .. 60

33. Avdrag för gåvor till ideellt humanitärt arbete (fp) 61

34. Kulturarbetarnas rätt till avdrag för utvecklingskostnader (m) .. 62

35. Ett särskilt inkomstslag för kulturverksamhet (fp, mp) 62

36. Nyetableringskonto(m,fp, mp) 63

Särskilda yttranden 63

1. Skattetrycket (vpk) 63

2. Skattetrycket (mp) 64

3. Skatten för 1990 års inkomster (fp) 65

4. Föräldraavgift till Waldorfskolor (mp) 65 70

5. Mervärdeskatt på livsmedel (c) 65 1988/89:SkU20

6. Barnpension (c) 66

7. Bilförmån (c) 66

8. Bil till och från arbetet (c, vpk) 66

9. Kulturarbetarnas ekonomiska villkor (c) 67

10. Nyetableringskonto (c) 67

11. FN-tjänst(m) 68