Skatteutskottets betänkande
1988/89 :SkU19

Anslag till tullverket, m.m. (prop. 1988/89:100 bil.9)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag till tullverket
och ett antal motioner om tullverksamheten.

Utskottet biträder i flera motioner väckta förslag om att tillföra tullverkets
narkotikabekämpande verksamhet en resursförstärkning. Utskottet föreslår
att tullverket för detta ändamål anvisas 14,5 milj. kr. utöver vad som
föreslagits i propositionen. Övriga motionsförslag avstyrks, i flera fall med
hänvisning till en pågående organisationsöversyn och andra verksamheter.

SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
dels underpunkt D 1 (s. 51-61) att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
874 026 000 kr., dels under punkt D 2 (s. 61-62) att riksdagen till Tullverket:

Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 3 775 000 kr.

Motionerna

1988/89:T242 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen uttalas om färjeleder till Bornholm.

1988/89:Sk421 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av den s.k. Lex Öresund.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T242.

1988/89:Sk601 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av gränssköldsstyrkor för narkotikabekämpning.

1988/89:Sk604 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av de regler som gäller för debiteringsrutinerna hos

tullverket. 1

1988/89

SkU19

1 Riksdagen 1988/89. ösaml. Nr 19

1988/89:Sk606 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande samverkan mellan tull och polis,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande ”Lex Öresund”,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande omklassificering av färjelinjen mellan Skåne
och Bornholm.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T205.

1988/89:Sk607 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av gällande bestämmelser i syfte att medge nedsättning av
tull och avgifter för båtägare från nordiska länder i de fall de vinterförvarar
sin båt i Sverige.

1988/89:Sk608 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om upphävande av bestämmelserna om tulltillägg,

2. att riksdagen om yrkande 1 ej bifalles, som sin mening ger regeringen till
känna att tulltillägg ej skall påföras då det är fråga om mervärdeskatt.

1988/89:Sk609 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nya och förenklade
bestämmelser för temporär införsel av fritidsbåtar.

1988/89:Sk611 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkning av
tullens resurser.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju805.

1988/89:Sk618 av Margit Sandéhn och Ingegerd Anderlund (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en översyn och undersökning huruvida
personalresurserna är rätt fördelade på de områden där narkotikasmuggling
pågår.

1988/89:Sk622 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen anslår
14 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för Tullverket, förvaltningskostnader,
bilaga 9, D 1.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju808.

1988/89:Sk623 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att tullverket får i uppdrag att tillfredsställande förhindra
narkotikasmuggling.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So217.

1988/89:Sk626 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om sammanslagning av polis, tull och kustbevakningen
till en gränsskyddsstyrka.

1988/89:Sk627 av Tom Heyman m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

1988/89:SkU19

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om servicenivån för
tullklarering för ankommande färjor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T213.

1988/89:Sk629 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att erforderliga medel på tilläggsbudget ställs till
Tullverkets förfogande för att effektivt tillämpa prop. 1988/89:22 om ändring
i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till erforderliga medel på
tilläggsbudget för att Tullverket skall kunna tillämpa lagen om vissa
internationella sanktioner på ett effektivt sätt.

1988/89:Sk630 av Karin Israelsson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen anslår 14 500 000 kr. utöver vad regeringen anslår för Tullverket,
förvaltningskostnader, bilaga 9, D 1.

1988/89:Sk638 av Göran Ericsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av sådana resursförstärkningar personellt att full
bemanning kan upprätthållas vid de 5 största tullfiltren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att fler narkotikahundar inköps och utbildas
främst för de fyra största tullstationerna,

3. att riksdagen beslutar bevilja generaltullstyrelsen medel för inrättande
av två gränssköldsstyrkor.

1988/89:Sk639 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anslår 14,5 milj.
kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 888 526 000 kr.

1988/89:Sk640 av Sten Östlund och Doris Håvik (båda s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att berörda svenska myndigheter får i
uppdrag att uppta förhandlingarna om en överenskommelse mellan Sverige
och Norge om en gemensam kontrollzon i havet utefter ländernas sjögränser.

1988/89:Sk650 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att personalsituationen vid tullverket i Skåne förändras i
enlighet med motionen.

1988/89:Sk658 av Maria Leissner (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar anvisa
tullen 1,3 milj. kr. för att kontrollera efterlevnaden av Sydafrikalagens
bestämmelser och intentioner.

1988/89:Sk659 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att tullverket får i uppdrag att tillfredsställande
lösa tullövervakningen på ön Ven i Öresund.

1988/89:Sk663 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rationalisering av
tullbehandling och passvisering.

1988/89:SkU19

1* Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 19

1988/89:Sk664 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en snabb översyn av reglerna för tullförättningsavgift i
enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Sk672 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ankomst-taxfree-försäljning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. frizon vid Arlanda.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:7706.

1988/89:Sk675 av Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ”ankomst-tax-freeförsäljning”.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:7707.

1988/89:Sk679 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen till
Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
om 889 026 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo241.

1988/89:Sk692 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om temporär
tullbehandling vid flygplatser under turistsäsong.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89: Kr520.

1988/89:Sk693 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkta
resurser till tullverkets övervakning av handelsförbudets tillämpning.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:U607.

1988/89:Sk699 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen under
Finansdepartementets anslag D 1, Tullverket, anslår 14,5 milj. kr. utöver vad
regeringen har föreslagit för att användas till narkotikakontrollstyrkor.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju822.

1988/89:Sk703 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att färjelinjen Simrishamn-Allinge
klassificeras som ”lång rutt”.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T369.

Utskottet

Anslag, m.m.

I propositionen föreslås att tullverket för budgetåret 1989/90 till förvaltningskostnader
tilldelas ett förslagsanslag av 874 milj. kr. Detta innebär besparingar
i den centrala och regionala administrationen motsvarande ett belopp
av 1,3 milj. kr. Tulltaxerings- och kontrollarbetet omfattas inte av besparingsförslaget.

När det gäller tulldatasystemet har vissa medel beräknats under tillkommande
utgiftsbehov i budgeten för 1989/90. Enligt propositionen är avsikten

1988/89:SkU19

att senare återkomma till riksdagen med en utförlig redogörelse för
tulldatasystemets utformning, införande och ekonomi.

I fråga om tullens arbete med narkotikakontroll föreslås att tullverket
tillförs de tre ytterligare narkotikahundar som återstår att skaffa enligt en
ursprunglig plan. Vidare föreslås i avvaktan på utvärdering under våren 1989
en fortsättning av försöksverksamheten med flygspaning över landgränsen.
Det framgår av propositionen att även en utbyggnad med en etapp 2 av
tullverkets ADB-baserade spaningsdiarium (SPADI) inletts sedan tidigare
avsatta medel härför ställts till tullverkets disposition.

Tullverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 hemställt
att få resurser för att inrätta två s.k. gränssköldsstyrkor om sammanlagt 38
tjänster. En av dessa särskilda styrkor avses ha sitt verksamhetsområde inom
Skånes större införselorter, preliminärt Trelleborg, Ystad, Malmö och
Helsingborg. Den andra styrkan skall enligt planerna stationeras i Göteborg
och arbeta på västkusten. Avsikten är att dessa styrkor skall arbeta som
rörliga enheter. De skall snabbt kunna göra överraskande nedslag på för
tillfället särkilt intressanta platser inom sina resp. verksamhetsområden.
Kostnaden för uppbyggnaden av de särskilda styrkorna utrustade med
narkotikahundar och specialfordon har av tullverket beräknats till 14,5 milj.
kr.

Enligt propositionen bör en resultatanalys av tidigare beviljade resursförstärkningar
föregå ett ställningstagande till uppbyggnaden av en ny organisation
för narkotikakontroll. Dessutom bör enligt propositionen den pågående
organisationsöversynen avvaktas.

En höjning av förvaltningskostnadsanslaget med de av tullverket begärda
14,5 milj. kr. för gränssköldsstyrkor har yrkats i motionerna Sk622 av Olof
Johansson m.fl. (c), Sk 630 av Karin Israelsson och Martin Olsson (båda c),
Sk638 yrkande 3 av Göran Ericsson (m), Sk639 av Lars Werner m.fl. (vpk)
och Sk699 av Karin Ahrland m.fl. (fp). I motion Sk679 av Rolf Dahlberg
m.fl. (m) föreslås en anslagshöjning med 15 milj. kr., vilket förutom
inrättande av gränssköldsstyrkorna avses täcka anskaffning av fler narkotikahundar.

Även enligt motion Sk601 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda
s) finns starka skäl för att inrätta gränssköldsstyrkor. En finansiering av
sådana skulle enligt motionärerna kunna ske genom en överföring av
passkontrollen till tullens ansvarsområde. Motionärerna kan också tänka sig
en försöksverksamhet under tre år, under vilken tid resurser bör ha frigjorts
på grund av vinsterna av den pågående datoriseringen inom tullverket. I
motionen hemställs att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till
regeringen av denna innebörd. Carl Bildt m.fl. (m) hänvisar i motion Sköll
till det ovan nämnda förslaget i motion Sk679 och innehåller därutöver
yrkande om tillkännagivande till regeringen i fråga bl.a om en höjning av
straffsatserna för personer som smugglar in narkotika genom att svälja den. I
motion Sk623 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkas att tullverket skall få i
uppdrag att tillfredsställande förhindra narkotikasmugglingen. Göran Ericssons
motion Sk638 innehåller även ett yrkande 2 angående ett tillkännagivande
till regeringen om fler narkotikahundar till de fyra största tullstationerna.

I samband med behandlingen av detta ärende har generaltulldirektören

1988/89:SkU19

inför utskottet lämnat information och besvarat frågor om tullverksamheten.
Enligt vad som därvid inhämtats kommer - om tullverket tillförs medel för att
inrätta de särskilda styrkorna - antingen nyutbildad personal att ingå i
styrkorna eller också sådan personal som redan har kompetens för uppgifterna
och som då måste flyttas över från andra verksamheter. Alternativet att
helt utbilda ny personal innebär ungefär ett års fördröjning, medan
överflyttning av personal medför att annan verksamhet blir något eftersatt
under motsvarande tid.

Utskottet vill liksom tidigare starkt betona det anglägna i att tullens
narkotikabekämpning kan bedrivas effektivt. Tullverket har också förmått
att följa med i utvecklingen av den illegala narkotikahanteringen, något som
visar sig i de ökande antal beslag som skett under senare år. Detta har
naturligtvis medfört stora fördelar för enskilda människor och för samhället.
Genom de beslag som kunnat ske redan vid gränserna har narkotikan
hindrats från att spridas ut över landet och därmed har tullverkets insatser
bidragit till att underlätta arbetet vid andra myndigheter, inte minst hos
polisen och de sociala myndigheterna.

Statsmakterna har under senare år satsat särskilt på tullens narkotikabekämpning.
Mot bakgrund av bl.a. det omfattande flödet av narkotika och de
alltmer utstuderade smugglingsmetoderna tvingas man emellertid konstatera
att tullverket, trots alla goda arbetsinsatser, för närvarande har stora
svårigheter att upprätthålla en acceptabel nivå på kontrollen. Enligt utskottets
mening står det redan nu klart att tullverket måste få en resursförstärkning
till narkotikabekämpningen. Av den information generaltulldirektören
lämnat framgår att det kan dröja en tid innan en resursförstärkning får full
genomslagskraft. Detta understyker enligt utskottets mening nödvändigheten
av att riksdagen redan nu beslutar om en ökad medelstilldelning med ett
belopp som svarar mot vad tullverket yrkat, dvs. 14,5 milj. kr. för att stärka
gränsskyddet i enlighet med de intentioner som redovisats i tullverkets
anslagsframställning. Samtidigt vill utskottet framhålla att det givetvis är
viktigt att den i propositionen omnämnda resultatanalysen och pågående
organisationsöversynen så snabbt som möjligt kan ge ett underlag inför
fortsatta ställningstaganden till hur narkotikabekämpningen bör organiseras
för att tillförda resurser skall utnyttjas på ett effektivt och flexibelt sätt.

Detta innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionerna Sköl 1 delvis,
Sk622, Sk630, Sk638 yrkande 3, Sk639, Sk679 delvis och Sk699. Med hänsyn
till att resurstillskottet skall kunna täcka även anskaffning av viss ny materiel
bör dock 11,5 milj. kr. anvisas på förvaltningskostnadsanslaget och resterande
3 milj. kr. på anslaget för anskaffning av viss materiel. Med anledning av
vad som anförts i motion SköOl om överföring av passkontroll till tullens
ansvarsområde vill utskottet erinra om att en samverkan i och för sig redan
sker mellan tull och polis i detta hänseende. Utskottet har tidigare framhållit
värdet av att eventuella samordningsvinster tas till vara för att effektivisera
resursutnyttjandet och påskynda handläggningen vid gränserna. Enligt
utskottets mening vore det emellertid av intresse att i lämpligt sammanhang
försöka få belyst vilka ytterligare fördelar som kan vara möjliga att uppnå
genom att utvidga och fördjupa denna samordningsverksamhet. Utskottet

1988/89 :SkU 19

anser att motion Sk601 och även motion Sk623 är tillgodosedda genom vad
utskottet nu föreslagit och anfört.

Eftersom tullverket redan kommande budgetår får resurser till anskaffning
av flera nya narkotikahundar bör det krav på ett ökat antal narkotikahundar
som lagts fram i motionerna Sköl 1 i denna del, Sk638 yrkande 2 och
Sk679 i denna del kunna anses vara uppnått, varför utskottet avstyrker
motionerna i berörda delar.

Beträffande det som anförts i motion Skéll av Carl Bildt m.fl. (m)
angående hårdare straff för s.k. sväljare, vill utskottet nämna att frågan om
straffvärdet av denna typ av smuggling tas upp av utredningen (Fi 1986:05)
med uppdrag att se över lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Med
hänsyn till det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet motionen i
denna del.

En annan fråga där anslagshöjningar aktualiserats gäller tullverkets
resurser för kontrollen av efterlevnaden av handelsbojkotten mot Sydafrika
och Namibia. I motion Sk629 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen
skall besluta om erforderliga medel för en effektiv tillämpning av handelsförbudet.
Maria Leissner (fp) yrkar i motion Sk658 att tullen anvisas 1,3 milj. kr.
för ändamålet. Enligt motion Sk693 av Ines Uusmann m.fl. (s) bör riksdagen
besluta ett tillkännagivande till regeringen om en förstärkning av tullens
resurser för en effektiv tillämpning av handelsförbudet.

Riksdagen antog den 8 februari i år en ändring i lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner. Lagändringen, som träder i kraft den 1 april 1989,
innebär en vidgning av tullverkets befogenheter vid kontrollen av att
handelsförbudet mot Sydafrika och Namibia efterlevs. I fråga om tullverkets
resurser för kontrollen har utskottet inhämtat att regeringen beslutat att
innevarande budgetår tillföra tullen medel för det extra kontrollarbete som
föranleds av handelsförbudet. I sak är därför motionerna tillgodosedda.
Utskottet har inte funnit det nödvändigt att räkna om tullverkets anslag för
nu ifrågavarande budgetår, men utgår ifrån att regeringen förelägger
riksdagen ett förslag nästa gång medelstilldelning för ändamålet aktualiseras.
Motionerna avstyrks.

Till kostnader för anskaffning av viss materiel har för budgetåret 1989/90
hemställts om ett reservationsanslag av 3,7 milj. kr. Med hänvisning till vad
utskottet ovan förordat angående en resursförstärkning till narkotikabekämpningen
bör anslaget höjas med 3 milj. kr. till 6,7 milj. kr. I övrigt
tillstyrks propositionen.

Regionala och lokala tullverksamheter

Margit Sandéhn och Ingegerd Anderlund (båda s) har i motion Sk618 tagit
upp narkotikakontrollen i Ystad. Motionärerna föreslår en översyn för att
utröna om personalresurserna är rätt fördelade på de områden där narkotikasmuggling
pågår.

Frågor om prioriteringar i kontrollverksamheten prövas fortlöpande inom
tullverket. Som utskottet tidigare nämnt pågåren organisationsöversyn inom
tullverket. Utskottet har inte funnit anledning att uttala sig för igångsättandet
av ett sådant särskilt utredningsarbete som avses i motionen och utskottet

1988/89:SkU19

1 * * Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 19

avstyrker den följaktligen. Motionärernas syfte, att upprätthålla en effektiv
narkotikakontroll, anser utskottet tillgodosett genom vad utskottet beslutat i
fråga om en resursförstärkning för tullens narkotikakontroll.

Motion Sk627 av Tom Heyman (m) behandlar tullklareringen av viss
färjetrafik inom västkustregionen. Enligt motionären bör tullverket ha
samma servicegrad för ankommande färjetrafik som för landsvägstrafik vid
vanliga landgränsstationer. Tom Heyman föreslår i en annan motion, Sk604,
att det skall göras en översyn av tullverkets debiteringsrutiner i syfte att ge
tullverket möjlighet att mot avgift genomföra tull- och passkontroll även i
hamnar som inte är fasta tullplatser.

I fråga om service gentemot näringsliv eller allmänhet har utskottet
tidigare uttalat att utskottet i och för sig inte förhåller sig negativt till
öppnandet av nya färjelinjer och igångsättande av tullverksamhet där sådan
för närvarande inte förekommer. I uttalandet påpekade utskottet att hänsyn
måste tas till det statsfinansiella läget och till att kontrollverksamheten trots
allt måste prioriteras innan man kan begära av tullverket att det engagerar sig
i ny resurskrävande verksamhet av seviceartad karaktär. Detta uttalande har
naturligtvis fortfarande giltighet.

Utskottet vill emellertid i sammanhanget erinra om att regeringen enligt
vad som redovisats i budgetpropositionen för 1988/89 fattat beslut om att
höja den ram för vad som får tas i anspråk för servicehöjande åtgärder av
medel som influtit från tullförrättningsavgifter. Enligt regleringsbrevet för
innevarande budgetår disponerar tullverket för närvarande 17 milj. kr. av
influtna avgifter för tullförrättningar. Inom generaltullstyrelsen pågår nu en
översyn av systemet med tullförrättningsavgifter i enlighet med vad skatteutskottet
förutsatt tidigare. Det framgår vidare av finansministerns svar på en
fråga som nyligen behandlats i riksdagen, att ett inslag i översynen är att
pröva om avgiftssystemet kan göras mera flexibelt, vilket skulle kunna
medföra en bättre täckning av tullens kostnader för det enskilda fallet. En
rapport kan väntas bli klar inom kort.

Utskottet anser att resultatet av det arbete som redan pågår bör avvaktas
och avstyrker de förslag om tillkännagivande till regeringen som lagts fram i
motionerna Sk604 och Sk627.

I motion Sk650 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) tas upp personalsituationen i
tullverksamheten i Skåne. Motionärerna förordar att ytterligare resurser,
främst mer personal, tillförs tullverksamheten i Skåne. Bland de i motionen
föreslagna åtgärderna märks en gränssköldsstyrka om 19 personer. Enligt
motionärerna kan resurser frigöras genom en omorganisation inom tullverket
och/eller ökade möjligheter att ta ut avgifter.

Utskottet anser att syftet med motionen till viss del kan anses vara
tillgodosett genom den resursförstärkning för narkotikakontrollen som
utskottet föreslagit tidigare i detta betänkande. Som utskottet nyss nämnt
pågår för närvarande en översyn av tullverkets organisation. Utskottet finner
inte något behov av att riksdagen, som yrkats i motionen, riktar en särskild
begäran till regeringen angående personalsituationen i tullverksamheten i
Skåne. Med hänsyn härtill avstyrks motionen.

1988/89:SkU19

Göran Ericsson har i sin motion Sk638 yrkande 1 uppmärksammat en fråga
om bemanningen i tullfiltren. I motionen yrkas ett tillkännagivande till
regeringen angående en resursförstärkning för en fullständig bemanning vid
de fem största tullfiltren. Som skäl för yrkandet anförs bl.a. att det i tullfiltren
finns möjligheter att hindra stora kvantiteter narkotika att nå sina avnämare
med tämligen begränsade insatser.

Som framgått tidigare i betänkandet har utskottet beslutat föreslå riksdagen
att förstärka resurserna för narkotikakontrollen. Utskottet anser inte att
det härutöver nu finns utrymme för ytterligare särskilda resursförstärkningar.
Yrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i frågan avstyrks
följaktligen.

I motion Sk659 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m) tas upp frågan
om tullbevakningen på ön Ven. Motionärerna yrkar att tullverket skall få i
uppdrag att lösa tullbevakningen på Ven på ett tillfredsställande sätt.

Enligt vad utskottet erfarit gör tullverket för närvarande ansträngningar
att lösa denna fråga. Syftet med motionen bör därför anses vara tillgodosett.
Utskottet anser inte att det finns ett behov av att riksdagen fattar ett beslut i
enlighet med motionsyrkandet och avstyrker motionen.

I motion Sk663 föreslår Börje Nilsson (s) att det skall bli möjligt att i vissa fall
genomföra tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo. Mot
bakgrund av ett ökande antal flygturer mellan Kastrup och olika orter i
Sverige anser motionären att det skulle vara fördelaktigt om tull- och
passkontrollen kunde klaras av på lämplig plats på Kastrup. Motsvarande
system kunde enligt motionären införas i Oslo.

Utskottet instämmer i detta, men vill samtidigt erinra om att en sådan
ordning förutsätter en samordning av regelsystemen i de berörda länderna.
Den fråga som motionären aktualiserat bör enligt utskottet kunna tas upp i
ett lämpligt sammanhang. Emellertid avstyrker utskottet förslaget om ett
tillkännagivande till regeringen i frågan.

En fråga om tullservicen vid charterflygning från utlandet tas upp i motion
Sk692 av Ingrid Sundberg m.fl. (m). Enligt sistnämnda motion bör riksdagen
ge regeringen till känna att tullbehandling skall kunna anordnas under
turistsäsong vid flygplatser som kan komma i fråga vid charterresor till
Sverige.

Charterflygningar från utlandet kan omfatta de svenska flygplatser som
har kapacitet att ta emot de flygplanstyper som kan komma i fråga. Vid de ca
tjugo flygplatser som enligt tullordningen är klassificerade som A-och
B-flygplatser torde det från tullsynpunkt inte föreligga några problem. De
cirka 25 flygplatser som är klassade som C-flygplatser utgör inte tullklareringsområde.
Här gäller olika begränsningar, t.ex. avseende startvikter och
att endast flygplan till eller från Danmark, Norge eller Finland tas emot.
Övriga flygplatser är s.k. D-flygplatser. Vid C- och D-flygplatserna utgör
även de personella resurserna en begränsning. Vid tullklarering i samband
med enstaka flygningar bör det emellertid inte föreligga några hinder att få
tullbehandling.

Enligt utskottet finns det med hänvisning till det nu anförda inte tillräckliga

1988/89:SkU19

skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen angående tullbehandling i
samband med chartertrafik. Utskottet avstyrker motion Sk692.

Samarbetet mellan tull och polis, m.m.

I motion Sk606 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att
förutsättningarna för en ökad samverkan mellan tull och polis utreds. En
utredning om en sammanslagning av tull och polis samt kustbevakningens
roll i gränsskyddet förordas i motion Sk626 av Erik Holmkvist (m).

Utskottet vill framhålla att det redan sker ett kontinuerligt samarbete
mellan tull och polis, något som också är helt nödvändigt t.ex. när det gäller
narkotikabekämpningen. Vid tidigare behandling av motionsyrkanden angående
samverkan mellan tull och polis har utskottet understrukit att de
möjligheter till samverkan som finns tas till vara för att kontrollen och
servicen vid landets gränser skall fungera så effektivt som möjligt. Enligt
utskottets mening kan det samarbete som redan sker mellan tull och polis
vidareutvecklas och fördjupas. Utskottet vill emellertid inte uttala sig för en
särskild utredning om förutsättningarna för en ökad samverkan mellan tull
och polis. Motion Sk606 yrkande 1 avstyrks följaktligen, men torde till viss
del kunna anses vara tillgodosedd genom vad utskottet anfört.

Utskottet avstyrker även motion Sk626. Med anledning av vad som sägs i
den motionen angående kustbevakningen vill utskottet nämna att bl.a.
frågor om kustbevakningens arbetsuppgifter för närvarande utreds av
kommittén (Fi 1987:08) med uppdrag att utarbeta förslag till ny organisation
m.m. för kustbevakningen.

Tullsamarbetet mellan Sverige och Norge

I motion Sk640 av Sten Östlund och Doris Håvik (båda s) yrkas att
förhandlingar upptas mellan Sverige och Norge om att den nuvarande
gemensamma kontrollzonen utefter riksgränsen skall förlängas till att
omfatta även sjögränsen.

Den fråga motionärerna berört är sedan tidigare föremål för överläggningar
mellan de svenska och de norska tullmyndigheterna. Enligt vad utskottet
har erfarit kommer frågan att tas upp inom kort vid sammanträde med
gränstullsamarbetsnämnden. Utskottet anser att resultatet av dessa överläggningar
nu bör avvaktas och avstyrker motionen.

Tulltillägget

I motion Sk608 av Britta Bjelle (fp) yrkas att riksdagen skall uttala sig för att
upphäva bestämmelserna om tulltillägg. I andra hand yrkas att tulltillägg inte
skall påföras då det är fråga om oredovisad avdragsgill ingående mervärdeskatt.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast i betänkandet SkU
1987/88:42 behandlat motsvarande yrkanden och avstyrkt dessa. Vid den
tidigare behandlingen har utskottet framhållit bl.a. att tulltillägget införts
med anledning av den omfattande förekomsten av fel och brister i tulldeklarationerna.
Vid en utfrågning som utskottet höll i samband med förra årets

1988/89: SkU 19

budgetbehandling av tullverksamheten framgick att kvaliteten på tulldeklarationerna
har förbättrats sedan tulltillägget infördes. Utskottet har inte
funnit anledning att ompröva tulltillägget och avstyrker motion Sk608
yrkande 1.

Utskottet avstyrker även andrahandsyrkandet i samma motion. Det kan i
sammanhanget nämnas, att frågan om hur mervärdeskatten skall administreras
i framtiden för närvarande utreds.

T ullförrättningsavgiften

Knut Wachtmeister m.fl. (m) har i motion Sk664 på nytt tagit upp en fråga
om översyn av reglerna för tullförrättningsavgift.

Utskottet prövade motsvarande yrkande i betänkandet SkU 1987/88:42.
Utskottet förutsatte i samband med att avgiften infördes att regeringen skulle
noga följa det nya debiteringssystemet så eventuella oönskade effekter
snabbt skulle kunna undanröjas. Så sker också för närvarande. Som utskottet
nämnt tidigare i detta betänkande arbetar generaltullstyrelsen med en
översyn. En rapport kommer att föreligga inom kort. Utskottet har inte
funnit anledning att göra något ytterligare uttalande i frågan. Motionen
avstyrks.

Ankomstförsäljning

I motionerna Sk672 yrkande 1 av Rolf Clarkson m.fl. (m) och Sk675 av Per
Stenmarck och Rune Rydén (båda m) yrkas att skattefri försäljning av varor
på flygplatser skall kunna ske i samband med resenärernas ankomst från
utlandet.

Utskottet har tidigare behandlat denna fråga. Senast i betänkandet SkU
1987/88:42 avstyrkte utskottet motsvarande motionsyrkanden med hänvisning
bl.a. till internationella åtaganden och att Nordiska rådet tidigare ställt
sig avvisande till ett medlemsförslag om ankomstförsäljning. Utskottet har
inte funnit anledning att ändra det tidigare ställningstagandet och avstyrker
följaktligen motionsyrkandena.

Frihamn vid Arlanda

I motion Sk672 yrkande 2 av Rolf Clarkson m.fl. (m) föreslås att en frihamn
inrättas vid Arlanda flygplats. Denna åtgärd skulle enligt motionärerna bidra
till att stärka Sveriges ställning inom den internationella handeln.

Vid behandlingen av motsvarande förslag i betänkandet 1987/88:42 har
utskottet bl.a. erinrat om de lagbestämmelser som innebär att fråga om
inrättande av frihamn prövas av regeringen på ansökan av den som vill inrätta
en sådan. Utskottet ansåg att riksdagen inte skall besluta om ett tillkännagivande
till regeringen i frågan. Utskottet har inte funnit anledning att
frånträda denna uppfattning och avstyrker följaktligen motionen.

1988/89: SkU 19

Färjetrafik

I motion Sk421 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) yrkas om en översyn av den
s.k. ”Lex Öresund” i syfte att åstadkomma lättnader i regleringen. I motion
Sk606 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande till regeringen angående nya överläggningar med Danmark
i frågan.

Utskottet har tidigare och senast i betänkandet SkU 1987/88:42 uttalat sig
för en bättre överensstämmelse mellan de bestämmelser som gäller för
Öresundstrafiken och de regler som gäller i fråga om annan nordisk
färjetrafik. Reglerna har också varit föremål för viss översyn, och vissa
förtydliganden har gjorts. Utskottet får med hänvisning till det tidigare
anförda avstyrka motionsyrkandena.

I motionerna Sk606 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och T242 yrkande 4
av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) förordas att all färjetrafik mellan Sverige och
Bornholm omklassificeras från "korta rutter” till "långa rutter". Karl Erik
Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) yrkar i motion Sk703 att färjelinjen
Simrishamn-Allinge bör klassificeras som "lång rutt”.

Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat motsvarande yrkanden
och då hänvisat till att även frågan om färjelinjer skall betraktas som långa
eller korta rutter regleras i en överenskommelse som tillämpas i Sverige,
Danmark, Norge och Finland. Sverige kan inte ensidigt ändra klassificeringen
utan att säga upp överenskommelsen. Upprepade försök har gjorts från
svensk sida att få till stånd en ny prövning av klassificeringen av färjelinjen
Ystad-Rönne. Enligt vad utskottet erfarit i samband med beredningen av
detta ärende har en överenskommelse träffats med Danmark som innebär att
det numera finns förutsättningar för en ändrad klassificering av linjen mellan
Ystad och Rönne. Regeringen har nyligen i enlighet med överenskommelsen
beslutat att omklassificera linjen Ystad-Rönne till lång rutt. Utskottet anser
att motionerna Sk606 yrkande 3 och T242 yrkande 4 till viss del kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker dock yrkandena
om ett tillkännagivande till regeringen i frågan liksom yrkandet i motion
Sk703 angående en begäran av riksdagen att regeringen skall vidta åtgärder.

Tillfällig införsel av fritidsbåtar

Isa Halvarsson (fp) yrkar i motion Sk607 om en översyn av tullbestämmelserna
vid tillfällig införsel av fritidsbåtar. I motion Sk609 hemställer Tom
Heyman (m) om enklare regler vid sådan införsel. Motionerna tar sikte på de
bestämmelser som blir tillämpliga för det fall en båtägare från annat land
lämnar sin fritidsbåt till vinterförvaring i Sverige. Det framgår av motionsmotiveringarna
att motionerna närmast föranletts av vissa uppgifter om att
norska båtägare som vinterförvarar sina båtar i Strömstadsområdet kan
drabbas av tull och avgifter.

Enligt gällande bestämmelser åtnjuter en utländsk resande temporär
tullfrihet för transportmedel som införs för personligt bruk om vistelsen i
Sverige är tillfällig. Tullfriheten upphör om innehavaren av transportmedlet
får sitt egentliga hemvist här i riket eller om den tillfälliga vistelsen upphör.

1988/89:SkU19

Avbrott i den tillfälliga vistelsen kan förekomma utan att vistelsen skall anses
ha upphört. Normalt bör t.ex. en norsk båtägare som under seglingssäsongen
regelbundet använder sin båt i Sverige kunna få göra ett tillåtet avbrott i den
tillfälliga vistelsen även om denne under veckorna vistas i Norge.

Beträffande den i motionerna närmast aktualiserade frågan om vinterförvaring
av fritidsbåt i Sverige är vinterförvaring av utländsk fritidsbåt tull- och
avgiftsfri, om båten läggs upp på svenskt varv i kombination med underhåll.
Detta torde mycket ofta vara fallet. Båtägaren kan då påräkna temporär
tullfrihet om han deponerar tull eller ställer säkerhet. Från det sistnämnda
kravet kan emellertid tullmyndigheten medge undantag. Enligt vad utskottet
erfarit kan det uppstå problem i de fall anmälan till tullverket inte sker i
samband med vinteruppläggningen. Tullverket har emellertid i ett antal
aktuella fall i efterhand kunnat medge temporär tullfrihet. Information till
båtägare om gällande regler har av tullverket sammanställts i en folder,
”Tullbestämmelser för fritidsbåtar”, som tillhandahålls hos tullmyndigheterna.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk607 och Sk609.
Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ökade resurser till narkotikabekämpningen

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89 bil. 9 i denna del
och med bifall till motionerna 1988/89:Sk611 i denna del, 1988/
89:Sk622, 1988/89:Sk630, 1988/89:Sk638 yrkande 3, 1988/89:Sk639,
1988/89:Sk679 i denna del och 1988/89:Sk699 samt med anledning av
motionerna 1988/89:Sk601 och 1988/89:Sk623 beslutar tillföra tullverket
en resursförstärkning till narkotikabekämpningen,

2. beträffande narkotikahundar, m.m.

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna
1988/89:Sk611 i denna del, 1988/89:Sk638 yrkande 2 och 1988/
89:Sk679 i denna del,

3. Beträffande straffvärdet i fråga om viss varusmuggling
att riksdagen avslår motion Skåll i denna del,

4. beträffande kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och
Namibia

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk629 yrkandena 1 och 2,
1988/89:Sk658 och 1988/89:Sk693,

5. beträffande anslagsbeloppen

a) att riksdagen med anledning av propositionen i denna del till
Tullverket:Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 885 526 000 kr.,

b) att riksdagen med anledning av propositionen i denna del till
Tullverket:Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 6 775 000 kr.,

6. beträffande narkotikakontrollen i Ystad
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk618,

1988/89:SkU19

7. beträffande tullklareringen av viss färjetrafik

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk604 och 1988/89:Sk627,

8. beträffande tullverksamheten i Skåne
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk650,

9. beträffande bemanningen i tullfiltren

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk638 yrkande 1,

10. beträffande tullövervakningen på Ven
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk659,

11. beträffande tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och
Oslo

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk663,

12. beträffande tullservicen vid charterflygning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk692,

13. beträffande samarbetet mellan tull och polis, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk606 yrkande 1 och 1988/
89:Sk626,

14. beträffande tullsamarbetet mellan Sverige och Norge
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk640,

15. beträffande tulltillägget
att riksdagen

a) avslår motion 1988/89: Sk608 yrkande 1.

b) avslår motion 1988/89:Sk608 yrkande 2,

16. beträffande tullförrättningsavgiften
att riksdagen avslår motion 1988/89: Sk664,

17. beträffande ankomstförsäljning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk672 yrkande 1 och 1988/
89:Sk675,

18. beträffande frihamn vid Arlanda

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk672 yrkande 2,

19. beträffande färjetrafiken i Öresund

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk421 och 1988/89:Sk606
yrkande 2,

20. beträffande färjetrafiken pä Bornholm

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk606 yrkande 3, 1988/
89:Sk703 och 1988/89:T242 yrkande 4,

21. beträffande tillfällig införsel av fritidsbåtar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk607 och 1988/89:Sk609.

Stockholm den 21 mars 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

1988/89:SkU19

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Kjell
Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s), Karl Hagström (s), Ingrid Hasselström
Nyvall (fp), Lisbeth Staaf-Igelström (s). Maggi Mikaelsson (vpk) och
Birger Schlaug (mp).

Reservationer

1. Narkotikahundar (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Eftersom
tullverket” och slutar med "berörda delar” bort ha följande lydelse:

I motionerna Sköll, Sk638 och Sk679 har förutsatts en förstärkning av
narkotikahundtjänsten utöver vad som följer av de resursförstärkningar som
utskottet redan förordat. Utskottet delar uppfattningen att tullen bör förses
med fler narkotikahundar. Det får ankomma på regeringen att i samråd med
tullverket ta fram en ny plan för anskaffning och placering av narkotikahundar.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande narkotikahundar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk611 i denna del och med
anledning av motionerna 1988/89:Sk638 yrkande 2 och 1988/89:Sk679
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Straffvärdet i fråga om viss narkotikasmuggling (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Beträffande
det” och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Under senar år har skett en ökad smuggling genom s.k. kurirer som svalt
narkotika eller stoppat upp det i kroppens håligheter. Detta har förorsakat
stora problem i tullens narkotikabekämpande verksamhet. Denna speciella
smugglingsform är svår att upptäcka. Det är också besvärligt och personalkrävande
att utföra övervakning över misstänka smugglare. En åtgärd som
enligt utskottets uppfattning bör vidtas omgående är att höja straffsatserna
för denna typ av smuggling. Genom att straffet blir mer kännbart bör det i
större utsträckning än för närvarande kunna avhålla personer från att ge sig
in på smugglingsverksamhet. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sköl 1
om ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande straffvärdet i fråga om viss narkotikasmuggling

att riksdagen med bifall till motion Sköll i denna del som sin mening

1988/89:SkU19

ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om hårdare straff
för viss typ av narkotikasmuggling.

3. Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia
(mom. 4)

Maggi Mikaelsson (vpk) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Riksdagen
antog” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:
Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia måste förstärkas
och ges tillräckliga resurser om lagstiftningen skall ges reell innebörd.
Utskottet anser därför att medel skall ställas till förfogande över tilläggsbudget
och utskottet vill ge regeringen detta till känna.

Regeringen har meddelat att man inser problematiken med att inte från
början gett tullverket tillräckliga resurser för att Sydafrikalagstiftningen skall
få full reell innebörd. Regeringen har nu meddelat att man avser att tillåta ett
s.k. anslagsöverskridande. Tillvägagångssättet är otillfredsställande, och vi
anser att det hade varit lämpligt att regeringen tagit upp frågan om
medelstilldelning i propositionen om tullverkets kontrollbefogenheter samt
att principen med anslagsöverskridande i detta fall är otillfredsställande.

Frågan om Sydafrikalagstiftningens reella innebörd och uppföljning är av
den art att kraven i motion Sk629 bifalls av utskottet.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och
Namibia

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk629 yrkandena 1 och 2
samt med anledning av motionerna 1988/89:Sk658 och 1988/89:Sk693
hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Tullklareringen av viss färjetrafik (mom. 7)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 fråga” och
slutar med ”inom kort” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion Sk627 har färjesjöfarten över Skagerack och
Kattegatt en stor betydelse för gods- och passagerartrafik mellan Sverige,
Norge och Danmark. Linjerna avlastar den hårt belastade E 6:an och fyller
på så sätt en angelägen miljöuppgift. Det är mot denna bakgrund inte bra att
bristande möjligheter att få till stånd tullbehandling utgör ett hinder mot att
utöka färjetrafiken eller att starta linjer mellan nya destinationer. Enligt
utskottets mening bör regeringen i samråd med tullverket vidta åtgärder som
förbättrar förutsättningarna för den berörda färjetrafiken. En målsättning
bör därvid vara att servicegraden skall vara densamma för färjetrafiken som
för landsvägstrafiken vid vanliga gränsstationer. Utskottet vill också i
enlighet med förslaget i motion Sk607 förorda en översyn av tullverkets

1988/89:SkU19

debiteringsrutiner i syfte att ge tullverket möjlighet att utanför tullplatser i
vissa fall kunna mot avgift tillhandahålla tullbehandling och passkontroll.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Sk604 och
Sk627.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande tullklarering av viss färjetrafik
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk604 och 1988/
89:Sk627 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo
(mom. 11)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”i frågan” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i detta, men vill samtidigt erinra om att den i
motionen föreslagna ordningen förutsätter en samordning av regelsystemen i
de berörda länderna. Den fråga motionären aktualiserat bör enligt utskottets
mening bli föremål för överläggningar mellan Sverige, Danmark och Norge.
Utskottet föreslår att detta ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa:

11. beträffande tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och
Oslo

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk663 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Samarbetet mellan tull och polis, m.m. (mom. 13)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "för kustbevakningen” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt betona angelägenheten av ett utvidgat samarbete
mellan tull och polis. Tullhantering och poliskontroll i samband med
överskridande handel och gränspassage kan förorsaka besvärande och ofta
kostsamma hinder för näringslivet. Ett minimikrav för ett effektivt system
borde vara att de kontroller och annan administration som äger rum i
samband härmed samordnas inom ramen för en gemensam aktivitet från
myndigheternas sida. Ett utvidgat samarbete skulle även vara fördelaktigt ur
kostnadssynpunkt för myndigheterna själva. Utskottet anser att förutsättningarna
för en utökad samverkan mellan tullen och polisen bör utredas.
Detta bör ges regeringen till känna.

1988/89:SkU19

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande samarbetet mellan tull och polis, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk606 yrkande 1 och med
anledning av motion 1988/89:Sk626 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

7. Tullsamarbetet mellan Sverige och Norge (mom. 14)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Den fråga”
och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Frågan om Sveriges och Norges gemensamma kontrollzon till havs har
diskuterats under lång tid. Frågan är av sådan vikt för såväl det nordiska
samarbetet som för kampen mot t.ex. narkotika att regeringen nu bör ta
initiativ till reella förhandlingar på området så att en överenskommelse inom
kort kan vara klar.

Utskottet betonar vikten av att det nordiska samarbetet måste prioriteras i
stället för att förhalas.

Utskottet bifaller motion 1988/89:Sk640.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande tullsamarbetet mellan Sverige och Norge

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk640 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Tulltillägget (mom. 15 a)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 11 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Tulldeklarationer måste ofta upprättas under stor tidspress. Det är
oundvikligt att det under sådana omständigheter uppkommer felkällor även
om deklaranten bemödar sig om att göra en korrekt redovisning. Att påföra
en straffavgift i en situation där inte ens en normalt aktsam och noggrann
person kan undgå att göra fel är inte rimligt. Det upplevs som orättvist och
kan på sikt undergräva respekten för rättsregler. Bestämmelserna om
tulltillägg måste därför utmönstras ur lagstiftningen. Utskottet förordar att
riksdagen redan nu beslutar att upphäva de de grundläggande reglerna om
tulltillägg i tullagen (1987:1065). Beslutet innebär att tulltillägg inte kan
påföras från och med den dag lagen träder i kraft. Det får ankomma på
regeringen att skyndsamt lägga fram förslag om de följdändringar som
behövs i tullagen och annan lagstiftning.

dels att utskottet under mom. 15 a bort hemställa:

15 a. beträffande tulltillägget
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk608 yrkande 1 antar
följande

1988/89:SkU19

Förslag till
Lagom ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065) att 83 - 85 §§ skall
upphöra att gälla den 1 juli 1989.

9. Tulltillägg i fråga om mervärdeskatt (mom. 15 b)

Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under mom. 15 a

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”närvarande utreds” bort ha följande lydelse:
Den mest betydande pålagan vid import utgörs av mervärdeskatt som
betalas av registrerade mervärdeskatteskyldiga. Tulltillägg utgår även i fråga
om mervärdeskatt. I detta sammanhang får tulltillägget enligt utskottets
mening oskäliga konsekvenser eftersom den mervärdeskatt som betalas vid
importtillfället får lyftas av i senare deklaration. Betalas för litet skatt vid
importtillfället minskas alltså den del som får lyftas av i motsvarande mån.
Detta innebär att en felaktighet i tulldeklarationen i detta avseende normalt
inte medför något skattebortfall för staten. När det gäller mervärdeskatt vid
import är således tulltillägg en olämplig sanktion. Mervärdeskatten skall
enligt utskottets mening alltså undantas från tullagens tillämpningsområde.

dels att utskottet under mom. 15 b bort hemställa:

15 b. beträffande tulltillägg i fråga om mervärdeskatt
att riksdagen med bifall till motion Sk608 yrkande 2 antar följande

1988/89:SkU19

Förslag till

1988/89:SkU19

Lagom ändring i tullagen (1973:670)

Härigenom förskrivs att 83 § skall ha följande lydelse:
83 §

Nuvarande lydelse

Har den som är tullskyldig och
skyldig att lämna tulldeklaration, i
en tulldeklaration eller ett annat
dokument som avgetts till ledning
för fastställande av tull eller annan
skatt, lämnat en uppgift som befinns
vara oriktig, skall han påföras en
särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget
är tjugo procent av den tull
och annan skatt som inte skulle ha
påförts, om den oriktiga uppgiften
godtagits. Detsamma gäller, om den
tullskyldige skriftligen har lämnat en
sådan uppgift i ett omtulltaxeringsärende
eller ett överklagat ärende
som avser fastställande av tull eller
annan skatt.

Föreslagen lydelse

Har den som är tullskyldig och
skyldig att lämna tulldeklaration, i
en tulldeklaration eller ett annat
dokument som avgetts till ledning
för fastställande av tull eller annan
skatt, lämnat en uppgift som befinns
vara oriktig, skall han påföras en
särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget
är tjugo procent av den tull
och annan skatt som inte skulle ha
påförts, om den oriktiga uppgiften
godtagits, frånsett mervärdeskatt.
Detsamma gäller, om den tullskyldige
skriftligen har lämnat en sådan
uppgift i ett omtulltaxeringsärende
eller ett överklagat ärende som avser
fastställande av tull eller annan
skatt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:SkU19

Om avvikelse från tulldeklaration
har skett vid skönstulltaxering skall
den tullskyldige påföras tulltillägg.
Tulltillägget är tjugo procent av den
tull och annan skatt som vid taxeringen
påförs den tullskyldige utöver
vad som annars skulle ha påförts
honom. Till den del taxeringen
innefattar rättelse av en oriktig uppgift
från den tullskyldige påförs dock
tulltillägg enligt första stycket.

Om den som är tullskyldig enligt
82 § rätteligen skulle ha lämnat tulldeklaration
till ledning för fastställande
av tull eller annan skatt, skall
han påföras tulltillägg. Tulltillägget
är tjugo procent av den tull och
annan skatt som påförs eller, vid
förfogande enligt 82 § andra stycket
andra meningen, tjugo procent av
den tullförmån som den tullskyldige
går miste om.

Om avvikelse från tulldeklaration
har skett vid skönstulltaxering skall
den tullskyldige påföras tulltillägg.
Tulltillägget är tjugo procent av den
tull och annan skatt som vid taxeringen
påförs den tullskyldige utöver
vad som annars skulle ha påförts
honom, frånsett mervärdeskatt.
Till den del taxeringen innefattar
rättelse av en oriktig uppgift från den
tullskyldige påförs dock tulltillägg
enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

lO.Tullförrättningsavgiften (mom. 16)

1988/89:SkU19

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
prövade” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Tullförrättningsavgiften, som nu varit i kraft ett par år, har visat sig ge
upphov till en rad olägenheter. De största problemen beror på att avgiften är
mycket dåligt anpassad till näringslivets trafiksystem och att den snedvrider
konkurrensen genom att debiteringsprinciperna varierar mellan orter och
trafikslag. Att dessutom SJ inte debiteras förrättningsavgift innebär ett
avsteg från konkurrensneutraliteten.

Om dessa olägenheter inte skall tillta och förvärras måste snabba
förändringar vidtas. Regeringen bör, som yrkats i motionen, få riksdagens
uppdrag att göra en snabb översyn av reglerna för tullförrättningsavgift i syfte
att eliminera de uppkomna olägenheterna. Regeringen bör därefter skyndsamt
återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa:

16. beträffande tullförrättningsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk664 hos regeringen
begär en snabb översyn av reglerna för tullförrättningsavgift i enlighet
med vad som anförts i motionen.

11. Ankomstförsäljning (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Flygresenärer som ankommer hit i utlandstrafik har rätt att tullfritt införa
bl.a. en begränsad mängd alkohol och tobak. Det finns flera skäl som talar
för att dessa varor skall få köpas på flygplatsen vid ankomsten till Sverige i
stället för att som nu framtvinga inköp utomlands eller ombord på flygplanet
med därav följande olägenheter. En ankomstförsäljning skulle medföra
transportekonomiska fördelar och en ökad flygsäkerhet. Den skulle även
bidra till bättre bekvämlighet för passagerarna. Härtill kommer positiva
effekter för de svenska flygplatsernas ekonomi och en viss minskning i
valutautflödet. Det finns inte några bärande alkoholpolitiska skäl mot
ankomstförsäljning. På flygplatsen i Reykjavik kan skattefria varor inhandlas
både vid in- och utresa. Inga internationella överenskommelser eller
andra regler hindrar Sverige från att följa Islands exempel i detta hänseende.
Regeringen bör skyndsamt arbeta fram ett förslag om ankomstförsäljning
och förelägga detta för riksdagen.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande ankomstförsäljning
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk672 yrkande 1 och
1988/89:Sk675 hos regeringen begär förslag om ändrade regler som
tillåter ankomstförsäljning i enlighet med vad som anförts i motionerna.

12. Frihamn vid Arlanda (mom. 18)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Vid
behandlingen ” och slutar med ”följaktligen motionen" bort ha följande
lydelse:

För den svenska importhandeln innebär förekomsten av en frihamn
fördelar genom att företagen kan uppskjuta införtullningen i Sverige och
därigenom göra räntevinster. Även transiteringshandeln skulle ha nytta av
en frihamn, där gods som är avsett för reexport med små kostnader och
minimalt administrativt arbete kan läggas upp och tas ut vid lastning och
lossning. Som tullupplagsinstitution ger en frihamn uppenbarligen större
rörelsefrihet än hemtagning och förvaring på tullager. En frihamn kan också
vara exportfrämjande genom att man där kan förlägga industrier för tullfri
exportbearbetning av utländska varor med tillförande av svenskt material.
De fördelar frihamnsväsendet bereder näringslivet är enligt utskottets
mening värda att beaktas, inte minst då det kan förutsättas att importhandeln
i avsaknad av en frihamn kan komma att söka sig till utländska omlastningshamnar
för lagring av oförtullat importgods. Som anförts i motion Sk672 är
det angeläget att underlätta inrättandet av en frihamn vid Arlanda flygplats.
Utskottet utgår ifrån att den som vill inrätta en frihamn normalt skall kunna
räkna med att få göra detta.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa:

18. beträffande frihamn vid Arlanda
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk672 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Färjetrafiken i Öresund (mom. 19)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrka motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
De särskilda bestämmelser som finns i fråga om försäljningen av tobaksvaror
samt kosmetika och parfym för färjetrafiken i Öresund och södra
Östersjön är enligt utskottets mening inte motiverade. Om huvudsyftet är att
driva trafik i egentlig bemärkelse bör denna färjetrafik få drivas under
samma förutsättningar som annan nordisk trafik. Regeringen bör enligt

1988/89:SkU19

utskottet se över bestämmelserna och aktivt ta upp frågan med de länder som
berörs. Ett minimikrav är att den mängd tobaksvaror som får inhandlas
skattefritt ombord ökas till det dubbla. Det anförda bör enligt utskottets
mening ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa:

19. beträffande färjetrafiken i Öresund

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk421 och 1988/
89:Sk606 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

14. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 20)

Bo Lundgren (m). Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har
vid” och slutar med ”vidta åtgärder" bort ha följande lydelse:

De provianteringsregler som gäller för långa rutter är väsentligt gynnsammare
för rederierna än de bestämmelser som gäller för korta rutter. Det finns
inte något skäl till att färjetrafiken på Bornholm inte skall få bedrivas på
samma villkor som gäller för rederierna i Göteborgs- och Stockholmsregionerna.
Genom att tillåta långa rutter för färjetrafiken på Bornholm skapas
förutsättningar för ett ökat passagerarunderlag, vilket medför att trafiken
kan utökas och förbättras. Enligt vad utskottet erfarit finns det numera
förutsättningar för att linjen Ystad-Rönne får drivas som lång rutt. Det är i
och för sig en positivt, men naturligtvis måste också linjen SimrishamnAllinge
kunna drivas under samma villkor. Annars uppkommer en helt
oacceptabel konkurrenssnedvridning. Detta är av regionalpolitisk betydelse
för östra Skåne, inte minst med tanke på turistnäringen. Enligt utskottets
mening måste regeringen omedelbart ta upp frågan om ändrad klassificering
också för linjen Simrishamn-Allinge till nya diskussioner med Danmark.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa:

20. beträffande färjetrafiken på Bornholm

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk606 yrkande 3,
1988/89:Sk703 och 1988/89:T242 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Tillfällig införsel av fritidsbåtar (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med det” och
slutar med ”och Sk609” bort ha följande lydelse:

För att undvika att tullfrihetsreglerna ger upphov till nya problem för
båtägare och tullverket bör enligt utskottets mening en översyn göras i syfte

1988/89:SkU19

att försöka åstadkomma förenklingar. En sådan översyn bör kunna genomföras
skyndsamt. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande tillfällig införsel av fritidsbåtar
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk607 och
1988/89:Sk609 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilda yttranden

1. Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia
(mom. 4)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid
Hasselström Nyvall (fp) anför:

Regeringen har genom att tillåta ett budgetöverskridande tillfört tullverket
medel för kontrollen av efterlevnaden av handelsbojkotten mot Sydafrika
och Namibia. De motioner som väckts i denna fråga är därför i sak
tillgodosedda. Vi anser emellertid att regeringens tillvägagångssätt inte är
lämpligt. Frågan om medelstilldelningen borde ha tagits upp i den proposition
om tullverkets kontrollbefogenheter som riksdagen behandlade i
februari.

2. Färjetrafiken i Öresund (mom. 19)

Birger Schlaug (mp) anför:

Två av de borgerliga partierna hävdar att ett minimikrav är att den mängd
tobaksvaror som får inhandlas skattefritt ombord (gäller färjetrafiken i
Öresund) ökas till det dubbla.

Jag konstaterar att hyckleriet är fullbordat. I Nordiska rådet antogs genom
stöd från bl.a. de tre borgerliga partierna i februari 1989 en plan mot cancer. I
planen beskrivs problemet med tobak och de cancerföljder tobaksrökning
leder till.

Bl.a. har de tre borgerliga partierna röstat för följande skrivning i
cancerplanen: ”Insatserna mot tobaksrökning bör förstärkas i alla de
nordiska länderna. De grundläggande elementen i dessa insatser är hälsoupplysning
och ekonomiska och tillståndsmässiga åtgärder.”

De tre borgerliga partierna - av vilka två i reservation nu vill sänka priset
på tobak - har också skrivit under följande text i cancerprogrammet: ”En
aktiv prispolitik kan leda till en minskning av tobaksbruket”.

Än en gång: hyckleriet är fulländat!

1988/89:SkU19

3. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 20)

1988/89:SkU19

Birger Schlaug (mp) anför:

De tre borgerliga partierna anser att tullfrihet skall gälla som för s.k. långa
rutter vid all färjetrafik mellan Sverige och Bornholm. Detta innebär
skattefrihet för bl.a. tobak och alkohol.

De borgerligas krav strider helt mot den cancerplan som Nordiska rådet
just antagit och som de borgerliga partierna skrivit under. Jag finner det
anmärkningsvärt att partier ena dagen kan ställa sig bakom principuttalanden
om vikten av minskad tobaksrökning och minskad alkoholkonsumtion
för att nästa dag yrka tullfrihet och lägre priser på dessa varor.

Speciellt märkligt är det eftersom det i Nordiska rådets cancerplan hävdas
att just prissättning är ett sätt att komma till rätta med de tobaks- och
alkoholrelaterade cancersjukdomarna.

Vi finner det synnerligen märkligt att regeringen gett förutsättningar för
linje Ystad-Rönne att drivas som s.k. lång rutt. Också detta strider helt mot
den cancerplan som de nordiska ländernas ministerråd lagt fram.

Hyckleriet från såväl regeringen som de tre borgerliga partierna synes mer
graverande eftersom man satt som mål att uppnå WHO:s rekommendationer
när det gäller minskad tobaks- och alkoholkonsumtion.

Innehållsförteckning i988/89:SkUi9

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 4

Anslag, m.m 4

Regionala och lokala tullverksamheter 7

Samarbetet mellan tull och polis, m.m 10

Tullsamarbetet mellan Sverige och Norge 10

Tulltillägget 10

Tullförrättningsavgiften 11

Ankomstförsäljning 11

Frihamn vid Arlanda 11

Färjetrafik 12

Tillfällig införsel av fritidsbåtar 12

Hemställan 13

Reservationer 15

1. Narkotikahundar (mom. 2)-m 15

2. Straffvärdet i fråga om viss narkotikasmuggling (mom. 3)-m. 15

3. Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia
(mom. 4)-vpk,mp 16

4. Tullklareringen av viss färjetrafik (mom. 7)- m 16

5. Tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo
(mom. ll)-m 17

6. Samarbetet mellan tull och polis, m.m. (mom. 13)-m 17

7. Tullsamarbetet mellan Sverige och Norge (mom. 14)-mp .... 18

8. Tulltillägget (mom. 15 a)-m,fp 18

9. Tulltillägg i fråga om mervärdeskatt (mom. 15b)-m,fp,c .... 19

10. Tullförrättningsavgiften (mom. 16)-m,fp,c 22

11. Ankomstförsäljning (mom. 17)-m 22

12. Frihamn vid Arlanda (mom. 18) - m 23

13. Färjetrafiken i Öresund (mom. 19)-m,fp 23

14. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 20)-m,fp,c 24

15. Tillfällig införsel av fritidsbåtar (mom. 21)-m,fp,mp 24

Särskilda yttranden 25

1. Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia
(mom. 4)-fp,c 25

2. Färjetrafiken i Öresund (mom. 19)-mp 25

3. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 20)-mp 25

27'