Skatteutskottets betänkande
1988/89 :SkU18

Anslag till skatteförvaltningen, m.m. 1988/89

SkU18

Sammanfattning

1 betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen
om anslag till riksskatteverket, regional och lokal skatteförvaltning m.fl.
ändamål och i anslutning härtill två motioner med yrkanden om lägre
respektive högre anslag till skatteförvaltningen. Utskottet tillstyrker propositionen
och avstyrker motionerna.

Med anledning av uppgifter om den aktuella personalförsörjningssituationen
inom skatteförvaltningen hemställer utskottet om ett tillkännagivande
om att det är angeläget att åtgärder vidtas för att åstadkomma en förbättring
av skatteförvaltningens personalförsörjning.

I betänkandet behandlar utskottet vidare fyra motioner som tar upp
väntetiden för förhandsbesked, ett stoppdatum för ändringar i deklarationsblanketternas
utformning, lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med
fastighetstaxering till Lindesberg och fördelningen av resurser för deklarationsgranskning.
Utskottet avstyrker motionerna.

Vid betänkandet har fogats två reservationer och tre särskilda yttranden.

SJUNDE HUVUDTITELN
Proposition 1988/89:100 bil. 9

Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 9 (finansdepartementet) dels

under punkt B 1 (s. 16-19)

att riksdagen till riksskatteverket för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 710 693 000 kr.,

dels under punkt B 2 (s. 19-22)

att riksdagen till regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 2 287 556 000 kr.,

dels under punkt B 4 (s. 25)

att riksdagen till stämpelkostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 2 812 000 kr.,

1 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 18

dels under punkt B 5 (s. 25-26)

att riksdagen till kostnader för årlig taxering m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 114 925 000 kr.,

dels under punkt B 6 (s. 26-27)

att riksdagen till ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 52 000 000
kr.,

dels under punkt F 1 (s. 75)

att riksdagen till bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 kr.,

dels under punkt F 2 (s. 75)

att riksdagen till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 700 000 kr.,

dels under punkt F 3 (s. 76)

att riksdagen till bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt F 4 (s. 76-77)

att riksdagen till exportkreditbidrag för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1988/89:Sk803 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt riksskatteverket att
presentera förslag om en ändrad fördelningsmodell av resurser för granskning
av deklarationer,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Sk817 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att utreda
förutsättningarna för att lokalisera huvuddelen av riksskatteverkets verksamhet
med fastighetstaxering till Lindesberg.

1988/89:Sk818 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av
åtgärder mot bristen på deklarationsblanketter.

1988/89:Sk819 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring i proposition 1988/89:100, bil. 9 punkt B.
Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

a) anvisar 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende program för
särskilda rekryteringsåtgärder inom hela skatteförvaltningen inklusive RSV
enligt vad som anförs i motionen,

b) anvisar 5 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende grund- och
vidareutbildning samt chefsutveckling inom skatteförvaltningen i enlighet
med vad som anförs i motionen,

c) anvisar 20 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende löne- och
personalpolitiska satsningar vid lokal skatteförvaltning.

1988/89: SkU18

2. att riksdagen med ändring i proposition 1988/89:100, bil. 9, beslutar
fastställa anslaget under punkt B 1. Riksskatteverket till 715 693 000 kr. och
B 2 Regional och lokal skatteförvaltning till 2 317 556 000 kr.

1988/89:Sk820 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en kraftigt förbättrad service till allmänheten, när det
gäller förhandsbesked i skattefrågor.

1988/89:Sk824 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslå 20 milj. kr. mindre på anslaget B 1
Riksskatteverket än regeringen för budgetåret 1989/90, eller således 690 693

000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att anslå 40 milj. kr. mindre på anslaget B 2
Regional och lokal skatteförvaltning än regeringen för budgetåret 1989/90,
eller således 2 247 556 000 kr.

Utskottet

Anslagen

1 årets budgetförslag prioriteras åtgärder för att på sikt åstadkomma en
fördelning av skatteförvaltningens resurser som bättre svarar mot den
geografiska fördelningen av underlaget. I propositionen föreslås också att
satsningen på en förbättrad kontroll av de största företagen fortsätter och
utökas något. Finansministern understryker därvid vikten av att riksskatteverket
förbättrar uppföljningen av bl.a. skattekontrollen. Senast i anslagsframställningen
för budgetåret 1990/91 skall verket redovisa hur de utökade
resurserna för skattekontroll använts och vilka effekter insatserna enligt
verkets mening har haft.

Prioriterade områden är också den allmänna fastighetstaxeringen och
anskaffningen av ADB-utrustning.

I propositionen föreslås att riksskatteverket tilldelas ett anslag på
710 693 000 kr. För verkets verksamhet har då beräknats medel med
tillämpning av ett ettårigt huvudförslag i fråga om förvaltningskostnader -med undantag för den skatterättsliga och den skatteadministrativa huvudavdelningen
samt nämnden för rättsärenden - och ADB-verksamhet. Härigenom
begränsas den minskning på 12,1 milj. kr. som en ren huvudförslagstillämpning
innebär till en minskning på 7 milj. kr. Enligt finansministerns
bedömning bör huvudförslaget kunna tillämpas på detta sätt utan att
allvarliga konsekvenser uppstår inom verkets prioriterade områden. Härutöver
har beräknats resurstillskott för förberedelserna inför småhustaxeringen
1990 och för ADB-utrustning med 16.8 milj. kr. För en förstärkning av
grundutbildningen för skatteförvaltningens personal anslås 3 milj. kr.

Vidare föreslås i propositionen att regional och lokal skatteförvaltning
tilldelas ett anslag på 2 287 556 000 kr. Härvid har regional och lokal
skatteförvaltning undantagits från huvudförslagstillämpningen. då denna
bedömts ge negativa effekter bl.a. för genomförandet av de reformer som
planeras inom skatteförvaltningen och för förberedelserna inför 1990 års

1988/89:SkU18

1 * Riksdagen 1988/89. 6sami. Nr 18

småhustaxering. Främst motiveras undantaget emellertid av situationen i de
mest arbetstyngda länen och de begränsade möjligheterna att omfördela
resurser till dessa. I de län där en neddragning bör ske är personalomsättningen
i många fall låg, varför det är svårt att på kort tid frigöra så stora resurser
att det finns något att omfördela, om förvaltningen samtidigt är underkastad
det besparingskrav som huvudförslaget innebär. På samma sätt som tidigare
år ställs de resurser som frigörs genom att förvaltningen undantas från
besparingskravet, 48,9 milj. kr., till riksskatteverkets disposition. Enligt
finansministerns bedömning bör med denna tillämpning av huvudförslaget
utrymme finnas för förbättringar av personalförsörjningsläget i vissa utsatta
län. Förslaget innebär vidare resurstillskott på 5 milj. kr. för en något ökad
satsning på kontrollen av större företag men också på insatser när det gäller
svårkontrollerade företagsformer och transaktioner. Förslaget innebär också
att rationaliseringsvinster på 3 milj. kr. inhämtas.

I två motioner framställs yrkanden om högre respektive lägre anslag till
skatteförvaltningen.

I motion Sk824 (yrkandena 1 och 2) av Anne Wibble m.fl. (fp) framställs
yrkanden om lägre anslag. Motionärerna framhåller att skattesystemet redan
blivit enklare och att det av regeringen föreslagna anslaget till riksskatteverket
därför bör reduceras med 20 milj. kr. Mot bakgrund av det pågående
arbetet med en enklare företagsbeskattning kan motionärerna inte heller
acceptera att anslaget till regional och lokal skatteförvaltning ökas för att
förbättra skattekontrollen av de största företagen. De hemställer att
budgetförslagets anslag i denna del minskas med 40 milj. kr.

I motion Sk819 (yrkandena 1 och 2) av Lars Werner m.fl. (vpk) framställs
yrkande om högre anslag med hänvisning till skatteförvaltningens behov av
resurser för olika förstärkningar på personalsidan. Motionärerna framhåller
att skatteförvaltningen genomfört betydande effektiviseringar i en redan
stram organisation och att materialet i deklarationer och vid revisioner och
momsuppbörd etc. blir alltmer komplicerat i takt med att intresset för
skatteplanering stiger. Till detta kommer enligt motionärerna att skatteförvaltningen
står i en hård konkurrenssituation vad gäller personalförsörjningen.
De yrkar att det i propositionen föreslagna anslaget till riksskatteverket
höjs med 5 milj. kr. för utbildning och chefsutveckling inom skatteförvaltningen
och att förslaget till anslag till regional och lokal skatteförvaltning
höjs med 20 milj. kr. för löne- och personalpolitiska satsningar och med 10
milj. kr. för särskilda rekryteringsåtgärder.

Utskottet tar först upp frågan om de rationaliseringsvinster som uppkommer
till följd av genomförda förenklingar. Det kan nämnas att sådana inhämtats
med 25 milj. kr. i skatteförvaltningens budget för innevarande år. Propositionen
innebär att ytterligare rationaliseringsvinster på 3 milj. kr. hämtas in på
anslaget till regional och lokal skatteförvaltning. Dessutom föreslås att
anslaget till kostnader för årlig taxering reduceras med 14 milj. kr. som en
följd av systemet med den förenklade självdeklarationen och den ökade
tjänstemannagranskningen. Vad motionärerna anfört utgör enligt utskottets
uppfattning inte något skäl för att frångå den bedömning av utrymmet för
hemtagningar av rationaliseringsvinster som ligger till grund för propositionens
förslag.

1988/89:SkU18

Vad härefter gäller satsningen på kontroll av större företag innebär
förslaget till anslag till regional och lokal skatteförvaltning att den satsning på
en förbättrad kontroll av de största företagen som gjorts under senare år nu
fortsätter och utökas något genom ett tillskott på 5 milj. kr. Resurstillskottet
är också avsett att användas för insatser när det gäller särskilt svårkontrollerade
företagsformer eller transaktionstyper. Den föreslagna ökningen framstår
enligt utskottets mening som välmotiverad mot bakgrund bl.a. av de
tilltagande problemen med olika skatteflyktstransaktioner. Motionärernas
förslag om en minskning av de medel som beräknas för dessa ändamål med 40
milj. kr. är enligt utskottets mening oacceptabelt. Det kan också befaras att
rättssäkerheten och kravet på god service åt allmänheten kommer att sättas
åt sidan om detta förslag genomförs.

Våren 1988 framhöll företrädare för riksskatteverket i anslutning till
utskottets behandling av innevarande års budget att personalförsörjningen
var ett betydande problem inom skatteförvaltningen och att förvaltningen
måste kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal för att kunna
bevaka och fästa uppmärksamheten på de alltmer avancerade avarter av
skatteplanering och skatteundandragande som utvecklas, och utskottet
uttalade med anledning härav att förvaltningen måste ha ökade möjligheter
såväl att behålla personal som att rekrytera kvalificerade personer från andra
sektorer av samhället än statsförvaltningen (prop. 1987/88:100 bil. 9,
SkU33).

1 år har företrädare för riksskatteverket och länsskattemyndigheten i
Stockholms län inför utskottet lämnat uppgifter om det aktuella personalläget
inom skatteförvaltningen. Enligt vad som framgick har personalförsörjningsläget
försämrats. I storstadsregionerna har skatteförvaltningen nu
mycket stora problem när det gäller att rekrytera och behålla kvalificerad
personal. På länsskattemyndigheten i Stockholms län och de lokala skattemyndigheterna
i länet slutar nu varje år drygt 15 % av handläggarna.
Avgångarna är störst bland revisorer och granskare, och enstaka enheter
drabbas ofta mycket hårt. En del av de handläggare som rekryteras slutar
direkt efter den utbildning som de får i förvaltningen, och efter två år har mer
än 50 % slutat.

Enligt utskottets mening måste skatteförvaltningen ha möjlighet att
behålla och rekrytera kvalificerad personal, om de satsningar på skatteområdet
som pågår och planeras skall kunna genomföras på ett tillfredsställande
sätt. De uppgifter som lämnats ger därför anledning till allvarlig oro, och det
är därför angeläget att åtgärder vidtas för att åstadkomma en förbättring av
skatteförvaltningens personalförsörjning. Ett slutligt ställningstagande i
denna fråga kräver emellertid ytterligare beredning, och utskottet anser
därför att frågan bör övervägas inom regeringskansliet.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Genom det redovisade ställningstagandet har motion Sk819 besvarats.

Med det anförda och då utskottet i övrigt delar propositionens bedömningar
i nu aktuella delar tillstyrker utskottet propositionens förslag till anslag till
riksskatteverket och till regional och lokal skatteförvaltning. Utskottet
avstyrker motionerna Sk824 och Sk819.

1988/89:SkU18

I fråga om anslagen i övrigt har utskottet inte någon erinran utan tillstyrker
propositionens förslag även i dessa delar.

Väntetiden för förhandsbesked

I motion Sk820 tar Ylva Annerstedt (fp) upp frågan om väntetiden i
rättsnämnden. Motionären vill att riksdagen hos regeringen begär förslag om
åtgärder som innebär en kraftigt förbättrad service till allmänheten när det
gäller förhandsbesked i skattefrågor.

Problemen med de långa väntetiderna för förhandsbesked i rättsnämnden
har uppmärksammats av utskottet våren 1987. Väntetiden kunde 1986 uppgå
till 8-9 månader, och utskottet framhöll vid sin behandling av motioner som
tog upp denna fråga angelägenheten av att väntetiderna förkortades (SkU
1986/87:28). Under 1987 har väntetiden ökat till cirka 12 månader bl.a. som
en följd av en kraftig ökning av antalet dispensärenden. Riksskatteverket har
vidtagit olika åtgärder för att komma till rätta med de långa väntetiderna. I
samråd med regeringskansliet härverket våren 1988 förstärkt rättsnämndens
kansli med en sekreterare och tre handläggare. Vidare har verket till
regeringen överlämnat förslag som innebär bl.a. att nämndens funktion som
beslutande i dispensärenden förs över till länsskattemyndigheterna. Förslaget
övervägs för närvarande inom regeringskansliet. Som framgått innebär
budgetförslaget för 1989/90 att rättsnämndens kansli undantas från huvudförslagstillämpningen.
Enligt de uppgifter som företrädare för riksskatteverket
lämnat inför utskottet är väntetiden nu nere i cirka 10 månader.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte
anledning till åtgärder från riksdagens sida. Utskottet avstyrker motionen.

Stoppdatum för ändringar i deklarationsblanketternas
utformning

I motion Sk818 begär Ylva Annerstedt (fp) ett tillkännagivande om att ett
stoppdatum för ändringar i deklarationsblanketternas utformning bör införas
så att alla blanketter finns tillgängliga hos skattemyndigheterna senast
den 1 januari taxeringsåret.

Det är enligt utskottets mening ofrånkomligt att beslut om ändringar i
skattelagarna på grund av olika omständigheter i vissa fall måste fattas så sent
att samtliga deklarationsblanketter inte kan hållas tillgängliga i så god tid före
deklarationstillfället som är önskvärt. Utskottet avstyrker motionen.

Lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med
fastighetstaxering till Lindesberg

I motion Sk817 vill Maud Björnemalm m.fl. (s) att förutsättningarna för en
lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till
Lindesberg utreds. Motionärerna upplyser att lantmäteriverket har beslutat
lokalisera en enhet för digitalisering av kartor till Lindesberg och att där
också finns utbildningsmöjligheter. Enligt motionärerna skulle riksskatteverkets
problem med att rekrytera och behålla medarbetare på ADBområdet
för verksamheten med fastighetstaxering kunna lösas om verksamheten
flyttades till Lindesberg.

1988/89:SkU18

Enligt utskottets mening bör det ankomma på riksskatteverket att bedöma
om en överflyttning av någon del av verkets verksamhet med fastighetstaxering
till Lindesberg kan innebära fördelar som motiverar en sådan åtgärd.
Någon anledning till ställningstaganden från riksdagens sida i denna fråga
finns det enligt utskottets mening inte och utskottet avstyrker därför
motionen.

Fördelningen av resurser för deklarationsgranskning

I motion Sk803 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vill motionärerna att riksdagen
begär att regeringen uppdrar åt riksskatteverket att presentera en modell för
fördelningen av resurser för deklarationsgranskning som beaktar den stora
andelen komplicerade deklarationer i Stockholm.

Som framgår av de överväganden som redovisas i den nu behandlade
propositionen och av utskottets ställningstaganden i detta ärende pågår det
ett arbete i syfte att söka lösa problemet med en omfördelning av resurserna
inom skatteförvaltningen till förmån för de mest arbetstyngda länen. Enligt
utskottets mening har motionärerna inte anfört något som kan motivera att
riksdagen vidtar åtgärder i syfte att påverka riksskatteverkets ställningstaganden
i arbetet med denna omfördelning. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteförvaltningens personalförsörjning

att riksdagen sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om skatteförvaltningens personalförsörjning,

2. beträffande anslaget till riksskatteverket

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
B 1 och avslag på motionerna 1988/89:Sk824 yrkande 1 och 1988/
89:Sk819 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del till Riksskatteverket
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 710 693 000 kr.,

3. beträffande anslaget till regional och lokal skatteförvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
B 2 och avslag på motionerna 1988/89:Sk824 yrkande 2 och 1988/
89:Sk819 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del till Regional och
lokal skatteförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 2 287 556 000 kr.,

4. beträffande anslaget till stämpelkostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
B 4 till Stämpelkostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 2 812 000 kr.,

5. beträffande anslaget till kostnader för årlig taxering m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
B 5 till Kostnader för ärlig taxering m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 114 925 000 kr.,

6. beträffande anslaget till ersättning till postverket m.fl. för bestyret
med skatteuppbörd m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt

1988/89:SkU18

B 6 till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 52 000 000
kr.,

7. beträffande anslaget till bidrag till vissa internationella byråer och
organisationer m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
F 1 till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 kr.,

8. beträffande anslaget till bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
F 2 till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 700 000 kr.,

9. beträffande anslaget till bidrag till vissa investeringar

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
F 3 till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

10.beträffande anslaget till exportkreditbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
F 4 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.,

11. beträffande väntetiden för förhandsbesked

att riksdagen avslår motion 1988/89 :Sk820,

12. beträffande stoppdatum för ändringar i deklarationsblanketternas
utformning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk818,

13.beträffande lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med
fastighetstaxering till Lindesberg

att riksdagen avlår motion 1988/89:Sk817,

14. beträffande fördelningen av resurser för deklarationsgranskning

att riksdagen avslår motion 1988/89: Sk803 yrkande 1.

Stockholm den 11 april 1989

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m). Torsten Karlsson (s). Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa
(s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå
(mp), Kjell Nordström (s). Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-Igelström
(s).

1988/89:SkU18

Reservationer

1988/89:SkU18

1. Anslagen till riksskatteverket och till regional och lokal
skatteförvaltning (mom. 2 och 3)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Genom det”
och slutar med ”och Sk819.” bort ha följande lydelse:

Att regeringen nu har att överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att
åstadkomma en förbättring av skatteförvaltningens personalförsörjning är
enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt.

Under tidigare och innevarande budgetår har betydande rationaliseringsvinster
hämtats in på skatteförvaltningens anslag. Besparingarna har ofta
haft sin grund i åtgärder som initierats inom förvaltningen. Härtill kommer
att kostnadsramen under innevarande budgetår reducerar skatteväsendets
löneramar med cirka 20 milj. kr. Som en följd måste myndigheterna iaktta en
stram attityd vad gäller kostnader, och det finns en risk att detta leder till
reducerade ambitionsnivåer, minskade offensiva satsningar och sänkt servicenivå.
Detta kan i sin tur leda till att de skattskyldigas rätt till likformig
behandling åsidosätts.

Samtidigt blir de juridiska/skattetekniska åtgärderna för att kringgå
skattereglerna alltmer sofistikerade och utbredda. Antalet deklaranter med
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet ökar också, och på mervärdeskattesidan
har antalet deklarationer stigit med 21 % sedan 1981. Härtill kommer
de angivna problemen med personalförsörjningen.

Mot den angivna bakgrunden framstår propositionens förslag till anslag
som otillräckliga. Utskottet anser att anslaget till riksskatteverket bör höjas
med 5 milj. kr. för grund- och vidareutbildning samt chefsutbildning inom
skatteförvaltningen. Vidare bör anslaget till regional och lokal skatteförvaltning
höjas med 10 milj. kr. för särskilda rekryteringsåtgärder inom hela
skatteförvaltningen inklusive riksskatteverket och med 20 milj. kr. för löneoch
personalpolitiska satsningar vid lokal skatteförvaltning.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk819 yrkandena 1 och 2 och
avstyrker propositionen i denna del samt motion Sk824 yrkandena 1 och 2.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslaget till riksskatteverket

att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt B 1 och
motion 1988/89:Sk824 yrkande 1 och med bifall till motion 1988/89:Sk819
yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del till Riksskatteverket för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 715 693 000 kr.,

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslaget till regional och lokal skatteförvaltning

att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt B 2 och
motion 1988/89:Sk824 yrkande 2 och med bifall till motion 1988/89:Sk819
yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del till Regional och lokal
skatteförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
2 317 556 000 kr.,

2. Lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med
fastighetstaxering till Lindesberg (mom. 13)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”därför motionen.” bort ha följande lydelse:

Lantmäteriverket har beslutat att lokalisera en enhet för digitalisering av
kartor till Lindesberg. Beslutet föregicks av studier där slutsatsen blev att
Lindesberg väl lämpar sig för verksamhet inom dataregistreringsområdet.
Den utbildning på dataområdet som ges i den s.k. Datastugan i Lindesberg
med möjlighet till kompletterande studier vid högskolan i Örebro ger goda
förutsättningar för rekrytering på orten. Lindesberg erbjöd också flera andra
fördelar för verksamheter med denna inriktning.

Enligt utskottets mening skulle en lokalisering av riksskatteverkets
verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg kunna erbjuda många
fördelar. Utskottet anser därför att förutsättningarna för en flyttning av
huvuddelen av denna verksamhet från Solna till Lindesberg bör utredas.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk817.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med
fastighetstaxering till Lindesberg

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk817 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om att utreda förutsättningarna
för att lokalisera huvuddelen av riksskatteverkets verksamhet
med fastighetstaxering till Lindesberg.

Särskilda yttranden

1. Skatteförvaltningens personalförsörjning (mom. 1)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) har anfört:

Utskottet uppmärksammade våren 1988 skatteförvaltningens problem när
det gäller att rekrytera och behålla personal och uttalade därvid att
skatteförvaltningen måste ha ökade möjligheter såväl att behålla personal
som att rekrytera kvalificerade personer från andra sektorer av samhället än
statsförvaltningen.

Det har nu visat sig att problemet kvarstår och att det t.o.m. förvärrats.
Trots utskottets uttalande har skatteförvaltningens möjligheter att behålla
personal och att rekrytera kvalificerade personer således tillåtits minska så
mycket att situationen inom vissa delar av skatteförvaltningen kan betecknas
som krisartad. Vi anser att utskottet bort förorda att riksdagen som sin
mening uttalar att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om
åtgärder och behövliga resurstillskott för att säkerställa skatteförvaltningens
personalförsörjning.

Överröstade i denna del stöder vi det uttalande som utskottet antagit.

1988/89:SkU18

2. Anslagen till riksskatteverket och till regional och lokal
skatteförvaltning (mom. 2 och 3)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) har anfört:

Budgetprövningen måste enligt vår mening vara stram. Den offentliga
sektorns kärnområden och trygghetssystemet får inte äventyras genom
utbyggnad av onödig administration. När det gäller anslagen till riksskatteverket
och till regional och lokal skatteförvaltning gör vi med denna
utgångspunkt en annan bedömning än finansministern vad gäller utrymmet
för att inhämta rationaliseringsvinster och behovet av resurser för en utökad
kontroll av större företag m.m.

Ett mycket viktigt inslag i den omvandling av skattesystemet som nu
påbörjats är strävan efter ett enklare skattesystem. Ett av uttrycken för
denna strävan är den förenklade självdeklarationen som gör det enklare för
den enskilde att deklarera och underlättar myndigheternas arbete med
deklarationsgranskningen och därmed gör detta arbete mindre resurskrävande.
Enligt vår uppfattning har finansministern underskattat storleken på de
rationaliseringsvinster som till följd av olika förenklingar av denna typ nu kan
hämtas in.

Utvecklingen mot ett enklare skattesystem gäller också företagsbeskattningen,
och det finns mot denna bakgrund enligt vår mening anledning att
ifrågasätta finansministerns bedömning också när det gäller behovet av
ökade resurser för skattekontrollen av de större företagen. Även om några
åtgärder som bör påverka bedömning av det direkta resursbehovet ännu inte
vidtagits finns det anledning att nu förhålla sig avvaktande när det gäller
resursökningar. När de förslag som nu bereds så småningom genomförs kan
utrymmet för skatteplanering väntas minska. Att då avveckla den administration
som en eventuellt utbyggd kontroll resulterat i medför problem,
och det finns anledning att förhålla sig avvaktande på detta område. Vi anser
därför inte att det är nödvändigt att nu förstärka resurserna för kontrollen av
de större företagen.

Vi delar således inte finansministerns bedömning i dessa delar utan anser
att det här finns ett outnyttjat utrymme i propositionens förslag till anslag till
riksskatteverket och till regional och lokal skatteförvaltning. Emellertid gör
vi, i likhet med utskottet, en annan bedömning än finansministern också i ett
annat hänseende.

För att skatteförvaltningens handläggning skall kunna motsvara rimliga
krav på kvalitet måste förvaltningen ha möjlighet att rekrytera och behålla
kvalificerad personal. Med anledning av att företrädare för skatteförvaltningen
våren 1988 inför utskottet tagit upp förvaltningens problem med att
behålla personal har utskottet också uttalat att skatteförvaltningen måste ha
ökade möjligheter såväl att behålla personal som att rekrytera kvalificerade
personer från andra sektorer av samhället än statsförvaltningen.

Det har nu framkommit att skatteförvaltningens personalförsörjningssituation
ytterligare försämrats. Med anledning härav anser vi en minskning av
de föreslagna anslagen som mindre lämplig. Vi har därför inte något yrkande
om besparingar på dessa anslag i år utan återkommer till denna fråga vid
behandlingen av nästa års budget.

1988/89:SkU18

3. Väntetiden i rättsnämnden (mom. 11)

1988/89:SkU18

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har anfört:

En väntetid på 10 månader för ett förhandsbesked är alltför lång och kan
medföra att de besked som lämnas i många fall blir utan värde för den
skattskyldige. Enligt vår mening bör väntetiden i rättsnämnden nedbringas
kraftigt och vara så kort att nämnden inom ramen för vad som är praktiskt
möjligt i det enskilda ärendet kan lämna den skattskyldige ett begärt
förhandsbesked så snabbt denne önskar. Vi har också i olika sammanhang
framställt yrkanden med denna inriktning.

Åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med detta problem, och
enligt de uppgifter som företrädare för riksskatteverket lämnat är väntetiden
nu på väg ner. Ett förslag från riksskatteverket om att rättsnämndens
beslutsfunktion i dispensärenden skall tas över av länsskattemyndigheterna
övervägs för närvarande i regeringskansliet.

Vi avvaktar utvecklingen och har för avsikt att återkomma med yrkanden i
denna fråga om väntetiden upphör att minska eller de planerade åtgärderna
försenas.

gotab 88638, Stockholm 1989