Näringsutskottets betänkande
1988/89:NU36

Kompletteringspropositionen

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1988/89:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen) bilaga 2
(statsrådsberedningen), som avser förstärkning av forsknings- och utvecklingssamarbetet
med de Europeiska gemenskaperna (EG), och bilaga 11
(industridepartementet), som avser vissa frågor om statsägda företag och om
teknisk utveckling m.m.,

dels - helt eller delvis - tio motioner som har väckts med anledning av
propositionen.

Sammanfattning

Utskottet har ingenting att erinra mot den planerade samordningen mellan
domänverket och ASSI, mot planerna på ett förstärkt forsknings- och
utvecklingssamarbete med de Europeiska Gemenskaperna eller mot vad
som i propositionen har uttalats om Tele-X-projektets ändrade inriktning.
Utskottet tillstyrker vidare att medel anslås till det nämnda samarbetet med
EG och att vissa medgivanden görs för statens provningsanstalt i fråga om en
s.k. EMC-anläggning.

Gemensamma borgerliga reservationer finns i fråga om en överföring av
skogsmark från domänverket till ASSI och om domänverkets framtida roll
och organisation. Vidare har reservationer (vpk; mp) avgivits till förmån för
en långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang och om
virkesleveranserna till de mindre sågverken i Norrlands inland (m, fp, c, mp).
Reservationer föreligger också i fråga om bl.a. anslaget till europeiskt
forskningssamarbete (vpk; mp) och bemyndigande m.m. avseende en
EMC-anläggningen (mp). Två motioner i vilka frågan om Tele-X-projektets
framtida användning m.m. tas upp avstyrks av utskottet. Motionerna följs
upp i reservationer (m, fp, c; vpk, mp).

1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr36

Rättelse: S. 1 rad 1 nedifrån Står: m; vpk Rättat till: m, fp, c; vpk, mp Rad 5-8 Står: en

inland Rättat till: mp). S. 23 rad 9 Står: långditsplan Rättat till:

långtidsplan

1988/89

NU36

Propositionen
Förslag m.m.

Forsknings- och utvecklingssamarbetet med EG

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet - finansminister Kjell-Olof Feldt - i bilaga 2 (statsrådsberedningen)
har anfört om förstärkning av forsknings- och utvecklingssamarbetet med
de Europeiska Gemenskaperna.

Statsägda företag; teknisk utveckling m.m.

Regeringen har i bilaga 11 (industridepartementet) - efter föredragning av
industriminister Ivar Nordberg - under här angivna punkter föreslagit
följande:

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (s. 5 f.)
att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete - utöver
vad som föreslagits i proposition 1988/89:100 bilaga 14 - under tolfte
huvudtiteln för budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 15 000 000 kr.,

Nyinvestering i storskalig EMC-anläggning (s. 6 f.)
att riksdagen

1. medger att statens provningsanstalt lämnas ett beställningsbemyndigande
på högst 65 000 000 kr. för en storskalig EMC-anläggning,

2. medger att statens provningsanstalt ges rätt till marknadsmässig
upplåning utanför statsbudgeten hos riksgäldskontoret inom en ram om
65 000 000 kr.

Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del av

dels vad föredragande statsrådet under rubriken Statsägda företag (s. 1-4)
har anfört om samordningen mellan de statliga skogsföretagen,

dels vad föredragande statsrådet under rubriken Tele-X (s. 7-9) har anfört
om Tele-X-projektets ändrade inriktning.

Huvudsakligt innehåll

Statsägda företag

I propositionen redogörs för en planerad samordning mellan de statliga
skogsföretagen domänverket och AB Statens Skogsindustrier (ASSI). Planerna
innebär att ASSI till domänverket riktar en nyemission om 2 250 000
aktier å nominellt 100 kr. till en kurs av 289 kr. Domänverket skall för detta
erlägga 650 250 000 kr. och uppnår härigenom en ägarandel av 25 % i
bolaget. Domänverkets styrelse har förklarat sig beredd att teckna nyemissionen
på nämnda villkor. ASSI:s bolagsstämma den 14 juni 1989 avses
komma att fatta slutligt beslut om emissionen. Domänverkets ägarengagemang
i ASSI skall kombineras med successivt ökande leveranser av massaved
till ASSI:s enheter i Norrbotten.

1988/89:NU36

Teknisk utveckling m.m.

1988/89:NU36

Med hänvisning till de övergripande motiv för en förstärkning av samarbetet
med EG på forsknings- och utvecklingsområdet som redovisas i bilaga 2
(statsrådsberedningen) begärs 15 milj. kr. utöver vad som tidigare i
proposition 1988/89:100 bilaga 14 har föreslagits för samma ändamål.
Regeringen hänvisar till de fördelar som det innebär för svensk industri att
genom medverkan i EG :s forsknings- och utvecklingssamarbete förstärka sin
närvaro på den europeiska marknaden.

I propositionen föreslås också att statens provningsanstalt (SP) medges ett
beställningsbemyndigande om 65 milj. kr. för nyinvestering i en storskalig
EMC-anläggning och att myndigheten för investeringen får utanför statsbudgeten
göra en marknadsmässig upplåning hos riksgäldskontoret av högst
samma belopp. EMC (Electro Magnetic Compatibility) definieras som en
utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande med avseende på elektromagnetisk
miljö. Problemen med elektromagnetisk störning blir allt större;
det gäller elektronik i kritiska tillämpningar i t.ex. kommunikationssystem
och fordon. Resurser för EMC-provning i stor skala, dvs. av hela konstruktioner
och system, saknas för närvarande i Sverige.

Vidare redovisas planer på en ändrad inriktning av det nordiska telesatellitprojektet
Tele-X. Nu gällande riktlinjer lades fast år 1983 (prop. 1982/83:168,
NU 1982/83:53, rskr. 1982/83:390). Med hänsyn till att förutsättningarna för
Tele-X-projektet markant ändrades under år 1988 - genom klarläggandet av
att ett TV-utbyte mellan de nordiska länderna inte skulle komma till stånd -har de svenska och norska regeringarna enats om en ny ägar- och
driftsorganisation för projektet. Enligt ett avtal härom, som avses bli
godkänt av ländernas regeringar i juni 1989, skall svenska staten överta
norska statens aktieinnehav om 15 % i Nordiska Satellitaktiebolaget
(NSAB). Som kompensation härför kommer norska staten att få dispositionsrätt
till en s.k. transponder, avsedd för publik TV-sändning. Avtalet
innehåller i övrigt inga nya ekonomiska åtaganden för staterna. Avsikten är
att Svenska Rymdaktiebolaget skall få ansvaret i Sverige för driften av
systemet och marknadsföringen av dess data- och videotjänster.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1988/89:Fi87 av Börje Hörnlund m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (6) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
vikten av en tryggad råvaruförsörjning för enskilda sågverk vid en samordning
mellan de statliga skogsföretagen.

1988/89:Ub39 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till forskningssamarbete med
EG enligt propositionen bilaga 2 och bilaga 11 punkt F 7,

5. att riksdagen, om yrkande [2] ej bifalls,

d. avslår förslagen under tolfte huvudtiteln F 7 att satsa totalt 11 500 000
kr. på industriforskningsprojekten ESPRIT, EURAM och BRITE,

e. bifaller förslaget under tolfte huvudtiteln F 7 om anslag av 3 500 000 kr.
till svenskt deltagande i EG:s referensbyrå, BCR.

1988/89:N37 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna behovet av en långtidsplan för
domänverkets investeringsverksamhet,

2. som sin mening ger regeringen till känna att inriktningen på denna
verksamhet i huvudsak bör vara vidareförädlingsindustrier i inlandet,

3. beslutar ge ASSI ett ägartillskott på en miljard kronor av budgetmedlen.

1988/89:N38 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1988/89:150 bilaga 11 vad avser ökade medel till europeiskt
forsknings- och utvecklingsarbete.

1988/89:N39 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförs om en öppen och fullständig
redovisning av förväntningarna på Tele-X-projektets ekonomi.

1988/89:N40 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försäljning av statens innehav i ASSI och Domänföretagen.

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
domänverkets köp av aktier i ASSI,

3. hos regeringen begär förslag till överföring av skogsmark från domänverket
till ASSI i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:N41 av Per Westerberg (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående domänverkets köp av aktier i ASSI,

2. hos regeringen begär förslag till överföring av skogsmark från domänverket
till ASSI i enlighet med vad som i motionen anförs,

4. hos regeringen begär en utvärdering av domänverkets framtida roll och
organisation i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:N42 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående Tele-X
framtida användning.

1988/89:N43 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om domänverket och ASSI.

1988/89:N44 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag att medge beställningsbemyndigande och upplåningsrätt på
65 000 000 kr. för anskaffning av en EMC-anläggning vid statens provningsanstalt.

1988/89:NU36

Utskottet

1988/89:NU36

De statliga skogsföretagen

Den redogörelse för den planerade samordningen mellan de statliga
skogsföretagen som regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av
innehåller i huvudsak följande.

Frågan om samordning mellan statens skogsförvaltande och skogsindustriella
verksamhet behandlades första gången av riksdagen år 1968 med
anledning av en proposition (1968:103) vari regeringen föreslog vissa
riktlinjer för domänverkets verksamhet och samordningen mellan AB
Statens Skogsindustrier (ASSI) och domänverket. Enligt riksdagens beslut
skulle ett gemensamt ekonomiskt mål gälla för företagen och deras verksamheter
samordnas. Eftersom det saknades beröringspunkter på viktiga
områden, avskrevs frågan om sammanslagning av företagen. Samordningen
avsågs i stället i första hand ske via företagens ledningar, bl.a. genom att
företagen fick representation i varandras styrelser. En ytterligare förutsättning
för ett effektivt statligt skogsföretagande var enligt riksdagen att
domänverket och ASSI gavs samma betingelser för ett affärsmässigt
handlande som konkurrerande enskilda företag. Affärsverksformen för
domänverket bibehölls med hänsyn till främst behovet av insyn i markförvaltningen
samt svårigheter att överföra statens fastigheter till ett bolag.
Riksdagsbeslutet medförde vidare att ett långsiktigt virkesförsörjningssamarbete
mellan domänverket och ASSI etablerades. Samordningen mellan
domänverket och ASSI har även därefter varit föremål för vissa överväganden.
Några ytterligare konkreta samordningsåtgärder har dock inte kommit
till stånd.

ASSI erhöll år 1982 genom beslut om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen
(prop. 1982/83:68, NU 1982/83:25) ett kapitaltillskott på 2 miljarder
kronor. Tillskottet har använts för finansiell rekonstruktion av företaget
efter ett antal år med negativt resultat. ASSI har därefter genomfört en
strukturering av verksamheten, som har inneburit en koncentration till
förpackningspapper och förpackningar. ASSI:s styrelse har bedömt att det
fram till år 1993 finns ett ytterligare investeringsbehov om 5 miljarder kronor
för ett fullföljande av struktureringen. För att ASSI skall kunna genomföra
investeringsprogrammet bedömer bolagets styrelse att det är av största vikt
att satsningarna sker under finansiell balans, vilket innebär att relationen
mellan lånat kapital samt kapital genererat genom vinster och tillfört av
ägarna inte bör underskrida koncernens soliditetsmål om 40 %. Styrelsen
bedömer därför en förstärkning av ägarkapitalet med 1 miljard kronor som
nödvändig.

Importandelen för ASSI:s industrier i Norrbotten är för närvarande över
40 %. Osäkerheten om priser och leveranser i framtiden gör att ASSEs
styrelse anser att det inte är försvarligt att göra större investeringar i
Norrbotten om inte försörjningen med inhemskt virke förbättras avsevärt.

Domänverkets ägarengagemang i ASSI avses bli kombinerat med successivt
ökande leveranser av massaved till ASSEs enheter i Norrbotten.

Domänverket har att på företagsmässiga villkor driva skogsbruk och

1* Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr 36

virkesförädling, förvalta statens skogar, marker och vatten samt driva annan
därmed sammanhängande verksamhet. Skogsbruket är den dominerande
verksamhetsgrenen och svarar för 55 % av domänkoncernens totala fakturerade
försäljning på 3 380 milj. kr. år 1988. Domänverket är Sveriges största
markägare med drygt 10 miljoner hektar, varav ca 4 miljoner hektar utgör
produktiv skogsmark, vilket motsvarar 20 % av landets produktiva skogar.
Under de senaste åren har domänverket ökat integreringen mellan skogsbruket
och vidareförädling av skogsråvaran genom expansion av sin sågverksrörelse.
Detta kommer enligt verkets planer att fortsätta. Domänverket har
som stor virkesleverantör märkt en försämrad lönsamhetssituation för
massaveden mot bakgrund av bl.a. de senaste struktureringarna inom de
privata skogsindustrierna. För att stärka sin position på råvarumarknaden
behöver domänverket därför få närmare knytning till efterföljande förädlingsled.
Genom att teckna aktier i ASSI kommer domänverket att uppnå
detta samt få en stärkt position på råvarumarknaden samtidigt som ASSI får
tillgång till nödvändig råvara.

Utskottet behandlar i det följande propositionen i nu aktuell del med
utgångspunkt i de fem motioner som har väckts med anledning av den
föreslagna samordningen mellan de statliga skogsföretagen.

I motionerna 1988/89:N41 (m), 1988/89:N40 (fp) och 1988/89:N43 (mp)
redovisas inledningsvis respektive partis principiella inställning till statligt
företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI, varvid hänvisas
till tidigare väckta motioner om statligt företagande. I de två förstnämnda
motionerna sägs bl.a. att staten i princip inte bör äga företag; en försäljning
av statens innehav borde därför ske så att ett spritt enskilt ägande uppnås. I
den sistnämnda motionen anförs att en försäljning av mark från domänverket
bör ske till enskilda brukare som vill ägna sig åt åkerbruk och skogsbruk med
bo- och brukarplikt. I samtliga motioner avvisas regeringens förslag om en
samordning mellan domänverket och ASSI.

Utskottet, som nyligen i ett betänkande om statliga företag (1988/
89:NU34) har avstyrkt liknande motionsyrkanden, ser ingen anledning att
ompröva sitt ställningstagande med anledning av de nu väckta motionerna
utan står fast vid vad det tidigare har uttalat i ämnet. Den i propositionen
angivna ökade samordningen mellan domänverket och ASSI finner utskottet
ändamålsenlig. ASSI:s kapitalbehov vid den planerade omstruktureringen
av verksamheten täcks delvis genom den nu föreslagna nyemissionen, och
domänverkets ägarengagemang i ASSI avses bli kombinerat med successivt
ökande leveranser av massaved till ASSI:s enheter i Norrbotten. Utskottet
har ingenting att erinra mot den planerade samordningen mellan domänverket
och ASSI. Motionerna 1988/89:N41 (m). 1988/89:N40 (fp) och 1988/
89:N43 (mp) avstyrks sålunda i berörda delar.

En överföring av skogsmark från domänverket till ASSI föreslås i motionerna
1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp). Motiven för förslagen är likartade. I
den förra motionen sägs att en sådan åtgärd skulle ge ASSI bättre
framtidsförutsättningar och i den senare - med hänvisning till vad som
anförts i en under allmänna motionstiden väckt trepartimotion 1988/89:N220

1988/89:NU36

(m, fp, c) - att den skulle göra ASSI jämställt med börsens skogsföretag vid
en framtida utförsäljning av företaget.

Mot bakgrund av domänverkets åtagande att i successivt ökande utsträckning
leverera skogsråvara till ASSI finner utskottet inte anledning för
riksdagen att tillmötesgå kraven i motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/
89:N40 (fp) på en överföring av skogsmark från domänverket till ASSI.
Motionerna avstyrks i berörda delar med vad utskottet nu anfört.

Frågan om en utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation tas
upp i motion 1988/89:N41 (m). I motionen yrkas - förutom en överföring av
skogsmark från domänverket till ASSI - att verket skall bjuda ut skogsmark
till enskilda markägare i skogsområdenas närhet. Utskottet behandlar detta
yrkande i betänkandet 1988/89:NU34 om statliga företag. Motionärerna
anser att verkets framtida roll efter en försäljning av stora delar av
skogsmarken bör utredas.

Utskottet har nyss avstyrkt motioner om en överföring av skogsmark från
domänverket till ASSI. Nyligen har utskottet också avstyrkt motioner om
utförsäljning av domänverkets skogsmark till enskilda (1988/89:NU34). I
samma betänkande har utskottet med anledning av en motion om ändrade
riktlinjer för domänverkets verksamhet uttalat att domänverkets markpolitik
bör ligga fast. Detta ställningstagande kvarstår alltjämt.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört avstyrks motion 1988/89:N41
(m) i berörd del.

I två motioner, 1988/89:Fi87 (c) och 1988/89:N43 (mp), betonas bl.a. vikten
av att samordningen mellan domänverket och ASSI inte får äventyra
virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland. Motionärernas
principiella syn på statligt företagande är dock olika. I den förra motionen
hänvisas till att centerpartiet i annat sammanhang har hävdat att de statliga
skogsföretagen bör kunna säljas ut. Denna uppfattning kvarstår motionärerna
vid. I avvaktan på att en sådan försäljning kommer till stånd accepterar de
dock den i propositionen föreslagna samordningen av de statliga skogsföretagen.
I den senare motionen hänvisas till vad miljöpartiet tidigare har anfört i
motioner när det gäller frågan om en försäljning av mark till enskilda brukare
som vill ägna sig åt åkerbruk och skogsbruk med bo- och brukarplikt. Utöver
att det finns farhågor för att en hårdare knytning till ASSI kan komma att gå
ut över virkesleveranser är den samlade miljörörelsen allvarligt oroad över
domänverkets avverkningspolitik i Norrlands inland, sägs det i motionen.
Motionärerna anser mot denna bakgrund att staten bör avbryta de nu
pågående aktiviteterna för att göra domänverket till delägare i ASSI.

Utskottet ansluter sig till de överväganden om domänverket och ASSI som
redovisas i propositionen. Företagens strategiska situation på marknaden är
sådan att ASSI behöver kapital samt ökad tillgång på inhemsk vedråvara för
att kunna genomföra fortsatta offensiva investeringar, medan domänverket
för att försvara sin position på råvarumarknaden behöver knytas närmare till
efterföljande förädlingsled även i fråga om massaveden. Utskottet vill med
anledning av den planerade samordningen mellan domänverket och ASSI
understryka vikten av att en sådan samordning inte äventyrar virkesleveranser
till mindre sågverk i Norrlands inland. Det bör ställas samma krav på

1988/89 :NU36

domänverket och ASSI som på andra skogsindustrier när det gäller
ansträngningar för att upprätthålla balans på virkesmarknaden. Det är,
vilket framhålls i propositionen, av vikt att domänverket i likhet med övriga
skogsägare ökar sina avverkningsstimulerande åtgärder och att effekterna på
virkesmarknaden av domänverkets ökade leveransåtaganden gentemot
ASSI hanteras väl av ASSI, domänverket och övriga berörda parter på
marknaden.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avstyrks motionerna
1988/89:Fi87 (c) och 1988/89:N43 (mp) i berörda delar.

I en motion från vänsterpartiet kommunisterna, 1988/89:N37, föreslås att en
långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang tas fram innan
verkets resurser långsiktigt binds upp. Motionärerna anser att det är
självklart att ASSI bör få ett så omfattande ägartillskott att de aviserade
investerings- och förädlingsplanerna kan genomföras. Den modell för
genomförandet som föreslås i propositionen anser de dock vara oöverlagd
och ägnad att låsa domänverkets resurser i kustbaserade industrier på ett sätt
som mer och mer styr bort från de mål som regionalpolitisk! borde vägleda
domänverkets verksamhet. Inriktningen borde i stället vara att domänverkets
resurser företrädesvis skall investeras i anläggningar för förädling av
sågat virke i inlandsområdena. I motionen anförs också att ASSI:s kapitalbehov
bör täckas med budgetmedel.

Utskottet ser inte att riksdagen har skäl till att initiera en förändring av
domänverkets markpolitik eller inriktningen av verkets långsiktiga industriengagemang
enligt de krav som framförs i motionen.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1988/89:N37 (vpk).

Teknisk utveckling m.m.

Regeringen har under rubriken teknisk utveckling m.m. behandlat frågor om
europeiskt forskningssamarbete, en s.k. EMC-anläggning och Tele-Xprojektet.

Övergripande motiv för regeringens förslag om förstärkning av forskningsoch
utvecklingssamarbetet med de Europeiska Gemenskaperna (EG) redovisas
i bilaga 2 (statsrådsberedningen). Däri sägs bl.a. att de statliga satsningarna
på ett sådant samarbete inom EG:s ramprogram nu uppgår till 100 milj.
kr. årligen. Även industrins engagemang uppges vara betydande. Det
omfattande inslaget av internationellt samarbete är en styrka i svensk
forskning och utveckling (FoU), anförs det vidare. Strävan är att Sveriges
konkurrenskraft skall öka inom FoU-intensiva områden. Det är således
angeläget att erfarenheterna från internationell FoU-verksamhet även i
fortsättningen tillförs den tekniska basen för den svenska industriella
utvecklingen. I fråga om Sveriges medverkan i EG:s forsknings- och
utvecklingssamarbete hänvisar föredragande statsrådet till de fördelar som
har framhållits i olika sammanhang. Svensk industri får sålunda möjlighet att
härigenom förstärka sin närvaro på den europeiska marknaden; att vara
fullvärdig deltagare på programnivå kan, heter det. ha ett värde som är
betydligt större än som är resultatet av enbart själva forskningssamarbetet.

1988/89 :NU36

Det hänvisas också till den nyorientering som har aviserats inför revideringen
av EG:s ramprogram. Miljöfrågor och livskvalitetsfrågor i vid bemärkelse
föreslås få en kraftigare framtoning.

I bilaga 11 (industridepartementet) föreslår regeringen att för europeiskt
forsknings- och utvecklingssamarbete anvisas 15 milj. kr. utöver det reservationsanslag
om 1 milj. kr. som begärdes i 1989 års budgetproposition och
numera har anvisats av riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14,1988/89:NU22,
rskr. 1988/89:177). I den sistnämnda propositionen lämnades vissa uppgifter
om samarbetet. Vidare hänvisades till vad som sagts i finansplanen om
särskilt avsatta resurser för svenskt deltagande i delar av EG:s forskningsoch
utvecklingsprogram. I finansplanen aviserades att regeringen i vårens
kompletteringsproposition skulle återkomma i frågan om fördelningen av
dessa resurser.

Frågor om ett fördjupat samarbete med EG beträffande forskning och
utveckling berördes också i den näringspolitiska propositionen år 1987 (prop.
1986/87:74) med hänvisning till den redogörelse för regeringens planer och
förslag som hade lämnats i den samtidigt framlagda forskningspolitiska
propositionen (prop. 1986/87:80, NU 1986/87:33, rskr. 1986/87:292). Motsvarande
frågor har behandlats av utskottet även i dess yttrande NU
1987/88:2 y om Sverige och den västeuropeiska integrationen.

Föredragande statsrådet säger i den nu behandlade propositionen att det
är särskilt angeläget att svenska företag och institutioner ges förstärkta
möjligheter att medverka i program som rör informationsteknologi (European
Strategic Programme of Research and Development in Information
Technology, ESPRIT), modernisering av tillverkningsindustrin (Basic Research
in Industrial Technologies for Europé, BRITE), avancerade material
(European Research on Advanced Materials, EURAM) samt flygteknik och
livsmedelsteknik (Food Linked Agro Industrial Research, FL AIR). För
dessa program gäller att svenska företag och institutioner kan delta på
projektnivå. Statsrådet finner det vidare väsentligt att Sverige deltar i EG:s
referensbyrå för harmonisering av laboratoriers mätmetoder (Community
Bureau of Reference, BCR). För de nu nämnda ändamålen beräknas
medelsbehovet, som nämnts i det föregående, till 15 milj. kr., varav 3,5 milj.
kr. hänför sig till avgiften för deltagande i EG:s rererensbyrå, BCR.

Två motioner med invändningar av delvis formell art har väckts med
anledning av regeringens förslag om anslag till europeiskt forskningssamarbete.

I motion 1988/89:N38 (vpk) riktas kritik mot att regeringen kommer med
förslag om anslag under pågående programperiod för forskningspolitiken.
Enligt motionärerna är de förslag som har lämnats i kompletteringspropositionen
inte av den arten att de kräver att den innevarande treårsperioden
bryts. Dessutom, hävdas det, framgår inte på vilket vis de berörda
EG-programmen eller -projekten passar ihop med de av riksdagen beslutade
forskningspolitiska riktlinjerna. Därför bör riksdagen, enligt motionärerna,
begära att regeringen återkommer med förslag i den forskningspolitiska
propositionen år 1990. Regeringen borde samtidigt för riksdagen redovisa
hur föreslagna program m.m. för samarbetet med EG överensstämmer med
svenska forskningspolitiska intressen.

1988/89 :NU36

Forskningssamarbetet med EG upptar en väsentlig del av kompletteringspropositionen,
heter det i motion 1988/89:Ub39 (mp). Motionärerna finner
inga starka skäl för regeringen att nu lägga fram förslag i dessa frågor; sådana
förslag borde antingen ha presenterats i innevarande års budgetproposition
eller kunnat anstå till 1990 års budgetproposition. Redovisningen av
förslaget är också alltför knapphändig, hävdas det.

I fråga om det nu föreliggande förslaget till anslag om 15 milj. kr. anser
motionärerna att den del av förslaget som berör forskningsprogrammen
ESPRIT, EURAM och BRITE, dvs. motsvarande 11,5 milj. kr., bör avslås.
I dessa fall är det fråga om ett rent industristöd vilket, enligt motionärerna,
borde bekostas av de berörda företagen.

Utskottet erinrar om att frågor om en förstärkning av samarbete med EG
rörande forskning och utveckling har berörts av regeringen i tidigare
sammanhang, senast i 1989 års budgetproposition. Utskottet finner inte att
det i motionerna har lagts fram några sakliga skäl för att riksdagen skulle låta
medelstilldelningen för dessa ändamål anstå. Tvärtom vill utskottet understryka
vikten av att beslut härom fattas nu; en markering av Sveriges avsikt
att delta i EG:s forsknings- och utvecklingsarbete är angelägen. En
fördröjning med enda syfte att medelstilldelningen borde ligga i fas med det
nationella forskningsprogrammet finner utskottet inte vara acceptabel.

Ett huvudmål för EG:s ramprogram inom de nu aktuella områdena är
stärkandet av den europeiska industrins konkurrenskraft. Sverige har som
enskilt land ett särskilt intresse av att sådana resultat uppnås i fråga om
forskning och utveckling som innebär att vi ligger åtminstone i nivå med
övriga länders resultat. Utan ett sådant samarbete, som sålunda föreslås bli
fördjupat, kan önskvärda resultat inte åstadkommas. Samtidigt vill utskottet
understryka att samarbetet bör ses i ett sammanhang som är avsevärt vidare
än ett enbart närings- eller forskningspolitiskt.

Utskottet har inget att erinra mot de synpunkter som förs fram i
proposition 1988/89:150 bilaga 2. Vidare tillstyrker utskottet regeringens
förslag om ytterligare anslag till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
enligt bilaga 11 i propositionen och avstyrker därmed motionerna
1988/89:N38 (vpk) och 1988/89:Ub39 (mp).

Förståelse för de skäl som kan finnas för anskaffandet av en storskalig s.k.
EMC-anläggning uttalas i motion 1988/89:N44 (mp). Motionären vill emellertid
ifrågasätta om investeringen är så brådskande att regeringen skulle ha
behövt ta upp den i kompletteringspropositionen. Förslaget hade med fördel
kunnat anstå till nästa års budgetproposition, heter det.

En EMC-anläggning är, som framgår av det föregående (s. 3), avsedd för
provning av en utrustnings förmåga att fungera i en elektromagnetisk miljö.
Regeringen har i anslutning till sitt förslag anfört att en storskalig anläggning
inom Sverige innebär en rad fördelar för svensk industri. Inte minst gäller
detta möjligheten att påverka det internationella arbetet med standarder och
provningskrav. Projekterings- och byggtiden för anläggningen beräknas till
2,5 år. Inom EG pågår för närvarande arbete med direktiv avseende EMC.
Dessa förväntas bli fastställda under våren 1989.

Utskottet finner det angeläget att frågan om finansieringen behandlas nu.

1988/89:NU36

Regeringens förslag rörande beställningsbemyndigande och upplåningsmöjligheter
för ändamålet (se s. 2) tillstyrks. Motion 1988/89:N44 (mp) avstyrks
sålunda.

Två motioner berör Tele-X-projektet. Dessa gäller frågan om hur den
numera uppsända Tele-X-satelliten skall användas. Viss kritik riktas mot
regeringen för bristande information härom.

Senast berördes Tele-X-projektet av utskottet i samband med behandlingen
av 1989 års budgetproposition (1988/89:NU22). I denna aviserade
regeringen den tilltänkta omorganisationen och föreslog samtidigt att
riksdagen skulle anvisa ett formellt belopp av 1 000 kr. för eventuella
ytterligare kostnader för Tele-X-projektet. I en motion (m) förordades att
satelliten eller dess sändningskapacitet skulle försäljas på marknaden. Detta
skulle vara ett led i upphävandet av radio- och TV-monopolet, hävdades det.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionen, som följdes
upp i en reservation (m, fp, c). Riksdagen biföll utskottets hemställan (prop.
1988/89:100, 1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177).

Nu gällande riktlinjer för Tele-X lades fast år 1983 (prop. 1982/83:168, NU
1982/83:53, rskr. 1982/83:390). På grund av ändrade förutsättningar under år
1988 avses projektet få en ny inriktning med bl.a. den innebörden att Sverige
ensamt står som ägare. Samtidigt kommer Svenska Rymdaktiebolaget att få i
uppdrag att svara för driften och för marknadsföringen av systemets dataoch
videotjänster.

Regeringens beslut om ett helsvenskt företag och om ett uppdrag till
Svenska Rymdaktiebolaget innebär avsevärt förbättrade förutsättningar
jämfört med de hittillsvarande för Tele-X-projektets framtida funktion.
Detta gäller såväl för datakommunikation som för TV-sändning. Enligt vad
utskottet har erfarit finns ett flertal intressenter för utnyttjande av slutna
TV-sändningar, bl.a. i utbildningssyfte. I fråga om publika TV-sändningar
kommer regeringen att lämna besked hösten 1989.

Nu när Tele-X befinner sig i sin planerade position i omloppsbana över
jordytan är det uppenbart att projektet är ett politiskt misslyckande, heter
det i motion 1988/89:N42 (m). Politikerna i de nordiska länderna har inte
förmått bli eniga om hur satelliten skall kunna utnyttjas. Eftersom projektet
alltsedan sin tillkomst till övervägande del har varit svenskt, är det svenska
regeringen som måste ta huvudansvaret för de dåliga förutsättningar som nu
råder i fråga om utnyttjandet av satellitens kapacitet, anförs det vidare.
Kritik riktas också mot att regeringen inte helleri kompletteringspropositionen
har lämnat någon information om projektets avsedda användning.

Enligt motionärerna är det - genom den föreslagna bytesaffären mellan
Norge och Sverige - nu entydigt att ansvaret för utnyttjandet av Tele-Xprojektet
åvilar svenska regeringen. I fråga om TV-sändningar från satelliten
får inga hinder resas mot privata initiativ, oavsett om finansieringen sker
genom reklam eller i form av s.k. betal-TV, uttalar motionärerna. Även i
fråga om datakommunikation bör privata alternativ tillåtas med möjligheter
som är likvärdiga dem som gäller för statsägda. Vidare finner motionärerna
att regeringen bör undersöka möjligheten att avyttra äganderätten till de s.k.
transpondrarna i Tele-X till privata intressenter. Sådana kan, enligt vad som

1988/89:

sägs i motionen, ha bättre förutsättningar att finna användare av Tele-Xsatellitens
sändningskapacitet.

En öppen och fullständig redovisning av Tele-X-projektets ekonomi krävs
i motion 1988/89:N39 (vpk). Det är främst i fråga om marknad, marknadsbearbetning
och beräknade intäkter som uppgifter bör lämnas, menar
motionären, som samtidigt kritiserar regeringen för bristande information
om projektet.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående rörande Tele-Xprojektet
avstyrker utskottet motionerna 1988/89:N42 (m) och 1988/89:N39
(vpk).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statligt företagande och samordningen mellan domänverket
och ASSI

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N40 yrkandena 1
och 2, motion 1988/89:N41 yrkande 1 och motion 1988/89:N43 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. beträffande överföring av skogsmark från domänverket till ASSI
att riksdagen avslår motion 1988/89:N40 yrkande 3 och motion
1988/89:N41 yrkande 2,

3. beträffande utvärdering av domänverkets framtida roll och
organisation

att riksdagen avslår motion 1988/89:N41 yrkande 4,

4. beträffande virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi87 yrkande 6 och motion
1988/89:N43 i ifrågavarande del,

5. beträffande långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang,
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:N37,

6. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
att riksdagen

dels med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 2 och med
avslag på motion 1988/89: Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels med bifall till proposition 1988/89:150 bilaga 11 punkt F 7 och
med avslag på motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del och
yrkandena 5 d och 5 e och motion 1988/89:N38 till Europeiskt
forsknings- och utvecklingssamarbete - utöver vad som har anvisats
(prop. 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 7, 1988/89:NU22, rskr. 1988/
89:177) - för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar
15 000 000 kr.,

7. beträffande nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 bilaga 11 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N44

1988/89 :NU36

a) medger att statens provningsanstalt lämnas ett beställningsbemyndigande
på högst 65 00 0000 kr. för en storskalig EMC-anläggning,

b) medger statens provningsanstalt rätt till marknadsmässig upplåning
utanför statsbudgeten hos riksgäldskontoret inom en ram om
65 000 000 kr.,

8. beträffande Tele-X
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i
ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1988/89:N39 och
1988/89:N42 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 25 maj 1989
På näringsutskottets vägnar

Åke Wictorsson

Närvarande: Per Westerberg (m). Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c),
Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg
(mp), Leif Marklund (s). Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Sven-Åke
Nygårds (s), Isa Halvarsson (fp). Kjell Ericsson (c) och Inge Carlsson(s).

Reservationer

1. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket
och ASSI (mom. 1)

Per Westerberg (m). Gunnar Hökmark (m). Gudrun Norberg (fp). Karin
Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1988/89:N41 (m) och
1988/89:N40 (fp) om en utförsäljning av statliga företag. I enlighet med vad
utskottet nyligen redovisat i betänkandet om statliga företag (1988/89:NU34)
bör den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- och bolagsform
successivt avyttras. Regeringen bör utarbeta ett förslag till plan för försäljning
av statliga företag på ett sådant sätt att ett spritt enskilt ägande uppnås. I
stället för att statliga företag, som det föreslås i propositionen, skall bli
alltmer ägarmässigt involverade i varandra, bör statens engagemang i såväl
domänverket som ASSI trappas ned. Utskottet anser mot denna bakgrund
att den av regeringen planerade samordningen mellan domänverket och
ASSI bör avvisas av riksdagen. ASSI:s kapitalbehov bör i stället täckas på
marknadsmässiga villkor via börsen. Utskottet föreslår att riksdagen i ett
tillkännagivande till regeringen ansluter sig till vad utskottet nu har anfört.

1988/89:NU36

Med det sagda tillstyrks motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp) i
berörda delar. Med ett sådant tillkännagivande torde även motion 1988/
89:N43 (mp) till stor del bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt företagande och samordningen mellan domänverket
och ASSI

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i
ifrågavarande del, med bifall till motion 1988/89:N40 yrkandena 1 och
2 och motion 1988/89:N41 yrkande 1 och med anledning av motion
1988/89:N43 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket
och ASSI (mom. 1, motiveringen)

Per-Ola Eriksson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”berörda
delar” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet nyligen har redovisat i betänkandet om
statliga företag (1988:/89:NU34) bör mycket stora delar av den affärsverksamhet
som nu bedrivs av staten i verks- och bolagsform kunna avyttras.
Regeringen bör utarbeta ett förslag till plan för försäljning av statliga företag
på ett sådant sätt att ett spritt enskilt ägande uppnås. Utskottet kan dock
acceptera den i propositionen angivna samordningen mellan domänverket
och ASSI som ett led i strävanden att täcka ASSI:s kapitalbehov för den
planerade omstruktureringen. Motionerna 1988/89:N41 (m), 1988/89:N40
(fp) och 1988/89:N43 (mp) avstyrks sålunda i berörda delar.

3. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket
och ASSI (mom. 1, motiveringen)

Paul Lestander (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som
börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”berörda delar” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det finns en klar boskillnad mellan statliga affärsverk
och statliga bolag. De senare arbetar på det privata näringslivets villkor och
har vinst som främsta mål. Enligt utskottets uppfattning bör affärsverken
dels kunna ge en rimlig avkastning på investerat kapital, dels ta samhällsekonomiska
hänsyn inom sitt arbetsområde på ett annat sätt än aktiebolag. Den
modell till ökat samgående som anges i propositionen anser utskottet inte
främja de mål som regionalpolitisk! borde styra domänverkets verksamhet.
Domänverket har enligt utskottets mening investerat betydande kapital i de
kustlokaliserade industrierna. Den föreslagna samordningen mellan domänverket
och ASSI innebär att ytterligare kapital kommer att bindas upp i dessa
industrier, vilket utskottet inte kan förorda. Utskottet kan heller inte ställa
sig bakom förslagen i motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp) om
utförsäljningar av statliga företag och i motion 1988/89:N43 (mp) om en
försäljning av domänverkets skogsmark till enskilda brukare som vill utnyttja

1988/89:NU36

fastigheten med bo- och brukarplikt. Med det sagda avstyrks motionerna i
berörda delar.

4. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket
och ASSI (mom. 1)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N43 (mp) om att
det finns en klar boskillnad mellan statliga affärsverk och statliga bolag. De
senare arbetar på det privata näringslivets villkor och har vinst som främsta
mål. Enligt utskottets uppfattning bör affärsverken dels kunna ge en rimlig
avkastning på investerat kapital, dels ta samhällsekonomiska hänsyn inom
sitt arbetsområde på ett annat sätt än aktiebolag. Regeringens förslag om ett
ökat samgående mellan domänverket och ASSI kan utskottet inte ansluta sig
till. Utskottet är oroat över domänverkets avverkningspolitik i Norrlands
inland och anser ingalunda att avverkningsstimulans är det som främst
behövs inom domänverket. Mot denna bakgrund anser utskottet att staten
genom industridepartementet bör avbryta den nu planerade samordningen.
Det är, såsom har anförts i betänkandet om statliga företag (1988/89:NU34
res. 10), en viktig uppgift för domänverket att försälja mark till enskilda
brukare som vill utnyttja fastigheten med bo- och brukarplikt. Av det sagda
följer att motion 1988/89:N43 (mp) i berörd del tillstyrks av utskottet. De
övriga motionerna om statligt företagande avstyrks i ifrågavarande delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt företagande och samordningen mellan domänverket
och ASSI

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i
ifrågavarande del, med bifall till motion 1988/89:N43 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1988/89:N40 yrkandena 1 och 2 och
motion 1988/89:N41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

5. Överföring av skogsmark från domänverket till ASSI
(mom. 2)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”nu anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1988/89:N41 (m) och
1988/89:N40 (fp) - och som också har framförts i de tre borgerliga partiernas
gemensamma motion 1988/89:N220 - om en överföring av skogsmark från
domänverket till ASSI. Genom en sådan åtgärd skulle ASSI få bättre
framtidsförutsättningar och liksom de övriga skogsbolagen en möjlighet att

1988/89 :NU36

täcka massavedsbehovet genom leveranser från egna skogar. Utskottet anser
att regeringen bör utarbeta förslag till hur skogsmark som volymmässigt
ungefärligen motsvarar den nuvarande virkesförsäljningen från domänverket
till ASSI skall kunna överföras till ASSI.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motionerna 1988/89:N41 (m)
och 1988/89:N40 (fp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande överföring av skogsmark från domänverket till ASSI
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N40 yrkande 3 och motion
1988/89:N41 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation
(mom. 3)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som framförs i motion 1988/
89:N41 (m) om en utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation
efter en försäljning av stora delar av skogsmarken. En sådan utvärdering
ligger helt i linje med vad företrädare för moderata samlingspartiet,
folkpartiet och centerpartiet nyligen har uttalat i utskottets betänkande om
statliga företag (1988/89:NU34). De anför där bl.a. att mycket stora delar av
den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kan
avyttras. Den nu initierade utredningen bör klarlägga de statliga företagens
och myndigheternas plats i det ekonomiska systemet och på vilket sätt
marknadsekonomi och myndighetsutövning är förenliga. Utredningen bör
snarast lämna förslag som syftar till en avyttring av statlig affärsverksamhet.
Utskottet tillstyrker med det sagda motion 1988/89:N41 (m) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utvärdering av domänverkets framtida roll och
organisation

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N41 (m) yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation
(mom. 3)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till önskemålet i motion 1988/89:N41 (m) att en
utvärdering skall komma till stånd beträffande domänverkets framtida roll.

1988/89:NU36

Utskottet kan dock inte ansluta sig till de principer för domänverkets framtid
som rekommenderas i motion 1988/89:N41 (m) utan anser i stället att de
principer som nyligen har framförts av miljöpartiet i utskottets betänkande
om de statliga företagen (1988/89:NU34) bör vara vägledande för utredningen.
Detta innebär att domänverket under beaktande av rimliga företagsmässiga
lönsamhetskrav samtidigt skall beakta samhällsekonomisk lönsamhet
samt miljövårdens och naturvårdens krav. Vidare bör beaktas miljöpartiets
förslag, som har framförts i motioner, att lämpliga fastigheter skall avstyckas
från domänverkets mark och försäljas till köpare som förbinder sig att själva
bebo och bruka dessa fastigheter. Utskottet har behandlat detta yrkande i
betänkandet (1988/89:NU34) om statliga företag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utvärdering av domänverkets framtida roll och
organisation

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N41 yrkande 4 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland
(mom. 4)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp). Lars Norberg (mp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp)
och Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet ansluter” och
slutar på s. 8 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1988/89:Fi87 (c) och
1988/89:N43 (mp) om att den i propositionen föreslagna samordningen kan
komma att gå ut över virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland.
Dessa sågverk är många gånger helt beroende av domänverkets leveranser
för sin verksamhet. Vid ett leveransstopp kan deras verksamhet lätt
äventyras. Utskottet anser att riksdagen genom ett tillkännagivande till
regeringen bör fästa dess uppmärksamhet på de farhågor som utskottet nu
har framfört.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motionerna 1988/89:Fi87 (c)
och 1988/89:N43 (mp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi87 yrkande 6 och motion
1988/89:N43 i ifrågavarande del ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1988/89:NU36

9. Virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland
(mom. 4, motiveringen)

Paul Lestander (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
7 med ”Utskottet ansluter” och slutar på s. 8 med ”berörda delar” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar inte den uppfattning rörande de synpunkter om virkesleveranserna
till mindre sågverk i Norrlands inland som framförs i motionerna
1988/89:Fi87 (c) och 1988/89:N43 (mp). Utskottet finner det angeläget att
skogsmarken blir kvar i domänverkets ägo. Härvid utgår utskottet från att
virkesleveranserna till de mindre sågverken kommer att fortsätta i minst
samma procentuella omfattning som hittills. Motionerna avstyrks av utskottet
i berörda delar.

10. Långtidsplan för domänverkets fortsatta
industriengagemang, m.m. (mom. 5)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet ser” och slutar
med ”1988/89:N37 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N37 (vpk) om att
ett utökat samarbete mellan domänverket och ASSI är önskvärt och befogat.
Utskottet vill dock understryka att den modell som föreslås i propositionen är
oöverlagd och ägnad att låsa domänverkets resurser i kustbaserade industrier
på ett sätt som innebär att domänverket mer och mer styr bort från de mål
som regionalpolitisk! borde vägleda dess verksamhet. Enligt utskottets
mening borde en långtidsplan för verkets fortsatta industriengagemang tas
fram innan domänverkets resurser långsiktigt binds upp. Inriktningen skall
då vara att de resurser som verket har företrädesvis investeras i anläggningar i
inlandsområdena för förädling av sågat virke. Finansieringen av den
planerade samordningen anser utskottet böra lösas på så sätt att staten
tillskjuter det erforderliga beloppet i form av budgetmedel.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motion 1988/89:N37 (vpk),

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang,
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N37 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Långtidsplan för domänverkets fortsatta
industriengagemang, m.m. (mom. 5, motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att utskottets yttrande på s. 8 som börjar med
”Utskottet ser” och slutar med ”1988/89:N37 (vpk)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har avstyrkt det samgående mellan ASSI och domänverket som
industridepartementet planerar. Såsom framhållits i motion 1988/89:N43
(mp), som utskottet har behandlat tidigare i detta betänkande, bör domän -

1988/89:NU36

verket såsom statligt verk drivas enligt andra kriterier än aktiebolag.
Utskottet vill också referera till de principer för de statliga affärsdrivande
verken som av miljöpartiet har förordats i näringsutskottets betänkande
(1988/89:NU34) om statliga företag. Det betyder att domänverket bör
avveckla den verksamhet som drivs i aktiebolagsform inom den konkurrensutsatta
industrisektorn och primärt ägna sig åt att vårda och bruka statens
skogs- och jordbruksmark. Utskottet kan därför inte förorda de principer för
domänverkets framtida industriengagemang som anförs i motion 1988/
89:N37 (vpk). Motionen avstyrks i berörda delar.

12. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
(mom. 6)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”1988/89:Ub39 (mp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i kritiken mot regeringens nu framlagda förslag om
förstärkning av forsknings- och utvecklingssamarbetet med EG. Enligt
utskottets mening är det otillfredsställande att riksdagen skulle anslå
ytterligare medel till europeiskt samarbete under det pågående treåriga
nationella forskningsprogrammets löptid. Särskilt gäller detta då regeringen
inte har visat hur det europeiska forskningssamarbetet förhåller sig till de av
riksdagen beslutade forskningspolitiska riktlinjerna. Endast ett år återstår
till nästa beslut om forskningspolitiken. Även i övrigt har informationen om
förslaget brister. Regeringen bör återkomma under nästa riksmöte i fråga om
medelsbehovet. Samtidigt bör regeringen lämna en redovisning av hur
föreslagna samarbetsprogram och -projekt överensstämmer med Sveriges
långsiktiga forskningspolitiska intressen och av vad varje enskilt program och
projekt som omfattas av förslaget innebär.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
att riksdagen

dels med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 2 och motion
1988/89:Ub39 yrkande 2 i frågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels med bifall till motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande
del och motion 1988/89:N38 och med anledning av motion 1988/
89:Ub39 yrkande 5 d avslår proposition 1988/89:150 bilaga 11 punkt F
7 och motion 1988/89 :Ub39 yrkande 5 e.

13. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
(mom. 6)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet
erinrar” och slutar med "1988/89:Ub39 (mp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som i motion 1988/89:Ub39 (mp) anförs om

1988/89:NU36

tidpunkten för förslaget till förstärkt forskningssamarbete med EG och om
det underlag som har redovisats för samarbetet. Vidare finner utskottet att
programmen ESPRIT, EURAM och BRITE bör undantas från medelstilldelningen.
Det är i dessa fall fråga om ett renodlat industristöd. Ett sådant
bör inte vara en angelägenhet för staten. För denna bedömning talar också
det förhållandet att utvecklingen inom exempelvis områdena informationsteknologi,
materialteknik och produktionsteknik ändå går svindlande fort
och att företagen utan tvivel har tillräckliga egna medel för detta arbete.
Utskottet avstyrker regeringens förslag om att 11,5 milj. kr. skall anvisas till
de nu berörda programmen. Förslaget om att 3,5 milj. kr. skall få disponeras
för EG:s referensbyrå, BCR, tillstyrks. Därmed är kraven i motion
1988/89:Ub39 (mp) tillgodosedda i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
att riksdagen

dels med anledning av proposition 150 bilaga 2 och med bifall till
motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 punkt F7,
med bifall till motion 1988/89:Ub39 yrkandena 5 d och 5 e och med
avslag på motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del och
motion 1988/89:N38 till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
-utöver vad som har anvisats (prop. 1988/89:100bilaga 14 punkt F
7, 1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177) - för budgetåret 1989/90 under
tolfte huvudtiteln anvisar 3 500 000 kr.

14. Nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning (mom. 7)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 11 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner inte att några bärande skäl har lagts fram för behandling
av finansieringsfrågan i en kompletteringsproposition. Det krävs att riksdagen
får överblick över de olika ekonomiska åtaganden som staten gör,
särskilt i fråga om så omfattande investeringar som det nu är fråga om. En
sådan överblick förutsätter att regeringens förslag kommer i ett sammanhang
och inte successivt. Regeringens förslag om ett beställningsbemyndigande på
högst 65 milj. kr. och därmed sammanhängande upplåningsrätt bör avslås av
riksdagen. Samtidigt bör regeringen anmodas att återkomma under nästa
riksmöte. Yrkandet i motion 1988/89:N44 (mp) är därmed tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N44 avslår proposition
1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del.

1988/89:NU36

15. Tele-X (mom. 8)

1988/89.NU36

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”1988/89:N39 (vpk)” bort ha följande lydelse:
De uppgifter som har lämnats i anslutning till utskottsbehandlingen lämnar
inte något påtagligt bidrag till tillgänglig information om Tele-X. Problemen
med projektets framtida användning synes sålunda kvarstå. Den enda
lösningen i fråga om projektets användning och därmed dess ekonomi är att
det bjuds ut till den privata marknaden. Därmed skulle även en ytterligare
mångfald i kulturutbudet främjas. Utskottet tillstyrker alltså motion 1988/
89:N42 (m).

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8.beträffande Tele-X
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i
ifrågavarande del, med bifall till motion 1988/89:N42 och med avslag
på motion 1988/89:N39 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

16. Tele-X (morn. 8)

Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”1988/89:N39 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att de uppgifter som regeringen har lämnat i fråga om
Tele-X-projektet är alltför knapphändiga för att kunna tjäna till ledning för
ett politiskt ställningstagande. Inte heller har tillkommande information
bringat erforderlig klarhet, framför allt inte i fråga om projektets ekonomi.
Regeringen bör därför anmodas att återkomma till riksdagen med en
redovisning av bl.a. den förutsedda marknaden och de beräknade intäkterna.
Motion 1988/89:N39 (vpk) tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Tele-X
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i
ifrågavarande del, med bifall till motion 1988/89:N39 och med avslag
på motion 1988/89.N42 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mom. 6)

Lars Norberg (mp) anför:

Det förslag till forsknings- och utvecklingssamarbete med EG som regeringen
har lagt fram i kompletteringspropositionen ger inte någon närmare

vägledning om vare sig hur det svenska engagemanget är tänkt att fungera
när det gäller enskilda program och projekt eller hur det tilltänkta
samarbetet förhåller sig till det nationella forskningsprogrammet. Underlaget
för riksdagens beslut i dessa frågor är enligt miljöpartiets uppfattning helt
otillfredsställande.

Miljöpartiet vill samtidigt betona vikten av att riksdagen får regeringens
budgetförslag i ett samlat skick. I kompletteringspropositionen bör föreslås
enbart sådana anslag som inte hade kunnat förutses inför arbetet med
budgetpropositionen och som i övrigt får bedömas vara av brådskande natur
och helt nödvändiga för en viss verksamhet. Inget av dessa krav uppfylls,
menar miljöpartiet, när det gäller det nu framlagda förslaget till samarbete
med EG. Tvärtom tyder just det förhållandet att frågorna om anslag och
fördelningen av det aviserades i budgetpropositionen på att regeringen skulle
ha kunnat komma med ett preciserat förslag redan i detta sammanhang.

De synpunkter som har redovisats nu har en mer principiell utgångspunkt
och ansluter till vad miljöpartiet har uttalat i motion 1988/89:Ub39, där
partiet i första hand har begärt att regeringens förslag om anslag skall avslås i
sin helhet. När nu utskottets majoritet inte har velat följa den linjen, har jag
funnit det nödvändigt att ta ställning till varje delanslag för sig. Jag har därvid
kommit fram till att anslaget till EG:s referensbyrå BCR kan godtas med de
motiveringar som anges i propositionen. Mot bakgrund av vad som sagts har
jag avstått från att yrka bifall till det nämnda förstahandsyrkandet i motion
1988/89: Ub39.

1988/89 :NU36

Innehåll 1988/89:NU36

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Förslag m.m 2

Huvudsakligt innehåll 2

Motionerna 3

Utskottet 5

De statliga skogsföretagen 5

Teknisk utveckling m.m 8

Hemställan 12

Reservationer

1. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och
ASSI (m, fp) 13

2. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och
ASSI (c) 14

3. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och
ASSI (vpk) 14

4. Ståtlige företagande och samordningen mellan domänverket och
ASSI(mp) 15

5. Överföring av skogsmark från domänverket till ASSI (m, fp, c) .. 15

6. Utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation (m,

fp, c) 16

7. Utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation (mp) 16

8. Virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland (m, fp, c,

mp) 17

9. Virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland (vpk).... 18

10. Långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang,
m.m. (vpk) 18

11. Långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang,
m.m. (mp) 18

12. Europeiskt forsknings-och utvecklingssamarbete (vpk) 19

13. Europeiskt forsknings-och utvecklingssamarbete (mp) 19

14. Nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning (mp) 20

15. Tele-X (m, fp, c) 21

16. Tele-X (vpk, mp) 21

Särskilt yttrande

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mp) 21

gotab 89087, Slockholm 1989