Näringsutskottets betänkande
1988/89:NU34

Statliga företag

1988/89

NU34

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels - helt eller delvis - 14 motioner från den allmänna motionstiden, med
yrkanden framför allt om försäljning av statliga företag och om försäljning av
mark från domänverket,
dels en motion som har väckts med anledning av proposition 1988/89:150
(kompletteringspropositionen) bilaga 11 (industridepartementet) i vad den
avser försäljning av mark från domänverket.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker samtliga motioner. I reservationer av företrädarna för
moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet avvisas statligt
företagande på principiella grunder och förordas en noggrant planerad
utförsäljning av statliga företag. Borgerliga trepartireservationer föreligger
också beträffande bl.a. ökad försäljning av skogsmark från domänverket och
ett upphörande av affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet. Företrädarna
för centerpartiet, vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet har
reserverat sig till förmån för att Ncb Vallvik skall göras till en mönsteranläggning
från miljösynpunkt.

Motionerna

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1988/89:N220 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om försäljning av statliga företag i enlighet med vad
som i motionen anförts (vilket yrkande behandlas här utom såvitt det gäller
statens vattenfallsverk; se i den delen 1988/89:NU30).

1988/89:N229 av Erik Holmkvist m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen tilt känna vad i motionen anförts om
avyttring av affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet eller ett avskiljande
av densamma från affärsverkens verksamhet,

2. som sin mening ger riksdagen till känna att de affärsdrivande verken inte
får utnyttja sin monopoliserade verksamhet i syfte att vinna fördelar på de
konkurrensutsatta delarna av affärsverkens verksamhet.

1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 34

Rättelse: S. 2 rad 16 nedifrån Står: 1 Rättat till: 1 delvis Rad 13-14 nedifrån Står: och
regionalpolitiken. Rättat till: 1988/89:NU37).

1988/89:N258 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
statens ägarroll i näringslivet.

1988/89:N284 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari - med motivering i
motion 1988/89: Jo257 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om försäljning av domänverksmark.

1988/89:N312 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att det skall tillsättas en
utredning om förutsättningar för och sätt på vilket utförsäljning av gemensam
egendom kan ske i enlighet med vad som sägs i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna att inga utförsäljningar av
gemensam egendom får ske förrän riksdagen har antagit regler för dessa
utförsäljningar.

1988/89:N318 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (3) - med
motivering i motion 1988/89:Jo316 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade instruktioner för
domänverkets verksamhet.

1988/89:N324 av Inger Schörling (mp) och Lars Norberg (mp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen

7. beslutar att domänverkets mark stegvis skall utförsäljas till mindre
brukare med bo- och brukarplikt,

8. begär att regeringen utfärdar nödiga anvisningar för den utförsäljning av
mark från domänverket som i yrkande [7] föreslagits, under beaktande av
vad som i motionen anförs,

9. beslutar att koncernen Celsius Industrier till stor del bör försäljas till
privata intressenter varvid dock de bolag som tillverkar krigsmateriel skall
förbli i statens ägo.

1988/89:N329 av Hans Petersson (vpk) såvitt gäller yrkandet (1 delvis) - med
motivering i motion 1988/89:A461 - att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motionen anförs om statsföretags roll i

regionalpolitiken (se vidare 1988/89:NU37).

1988/89:N330 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med motivering i motion
1988/89: A462- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om statsföretags betydelse för utsatta regioner.

1988/89:N363 av Börje Hörnlund (c) vari - med motivering i motion
1988/89:Jo290 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär att domänverket
åläggs att försälja skogsmark till lantbruksnämnderna i den omfattning som
efterfrågas för enskild ägo.

1988/89:N366 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med motivering i motion
1988/89: Jo962 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning.

1988/89:N372 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (1) - med
motivering i motion 1988/89:Jo324 - att riksdagen som sin mening ger

1988/89:NU34

regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av statligt eller 1988/89:NU34
genom staten kontrollerat bolag ägd skogsmark.

1988/89:N375 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att vid utförsäljning av statligt
hel- eller delägda företag bör de statligt anställda ges företräde att på
förmånliga villkor köpa 10 % av aktierna,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
principer för utförsäljning av statliga företag,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att
ingen särbehandling bör ske av vissa personer vid utförsäljning av statliga
företag,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att de
anställda i företag som skall säljas ut bör ha rätt att teckna aktier i enlighet
med vad som i motionen anförs,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
villkoren för institutionella placerares deltagande vid utförsäljning av statliga
företag.

1988/89:N479 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (2) - med
motivering i motion 1988/89:Jo972 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning.

Den motion med anledning av kompletteringspropositionen som behandlas
här är

1988/89:N41 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (3) att
riksdagen hos regeringen begär förslag till försäljning av skogsmark till
enskilda i enlighet med vad som i motionen anförs.

Utvecklingen inom den statliga företagssektorn

Regeringen har med skrivelse 1988/89:20 i vanlig ordning överlämnat en
redogörelse för de statliga företagen, baserad på företagens årsredovisningar
för år 1987 eller motsvarande verksamhetsår. Riksdagen har, på förslag av
utskottet (1988/89:NU6), lagt skrivelsen till handlingarna.

I sammanställningen på nästa sida redovisas det ekonomiska resultatet för
vissa affärsverk och statsägda bolag åren 1987 och 1988. Siffrorna i tabellen
har hämtats från företagens årsredovisningar eller bokslutskommunikéer för
redovisningsåret 1988.

1* Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr34

Rättelse: S. 12 rad 5 och S. 18 rad 10 nedifrån Står: 1 och Rättat till: 1 i ifrågavarande
del och

Resultat för vissa statliga företag åren 1987 och 1988 (Resultat inom resp. koncern före
bokslutsdispositioner och skatt, milj. kr.)

	Omsättning 1988	1987	1988	Föränd- ring
Domänkoncernen	3 380	285	356	+ 71
FFV-koncernen	6 173	150	228	+ 78
ASSI (100,0)	6 977	52	466	+ 414
Celsius (100,0)	6 864	-297	11	+ 308
LKAB (100,0)	2 840	233	210	- 23
Ncb (50,9)	4 104	211	286	+ 75
Procordia (81,1)	18 217	1 340	2 287	+ 947
SSAB (67,0)	14 499	408	1 102	+ 694
Investeringsbanken (100,0)	435	246	376	+ 130
PKbanken (66,7)	7 785	2 639	3 065	+ 426

Inom parentes anges statens andel i procent av aktiekapitalet år 1988.

I domänkoncernen ingår affärsverket domänverket med dotterbolag. Bolagsdelen
utgörs av Domänföretagen AB med främst virkes- och råvaruförädlande
dotterbolag samt Domän Turist AB och AB Göta Kanalbolag.
FFV-koncernen har i formellt hänseende en liknande uppbyggnad. För
affärsverket FFV och de olika bolagen under FFV AB tillämpas en
gemensam indelning i affärsområden. För båda koncernerna förbättrades
resultatet från år 1987 till år 1988.

Procordia AB och Celsius Industrier AB (Celsius) är holdingbolag med ett
antal rörelsedrivande dotterbolag. Resultatet för Procordiakoncernen förbättrades
väsentligt under år 1988, främst beroende på gynnsammare utfall
inom läkemedelssektorn. Även inom sektorerna tobak och drycker var
resultatutvecklingen positiv. Celsiuskoncernen, som redovisade en förlust av
närmare 300 milj. kr. år 1987, hade ett positivt resultat år 1988. För de två
skogsindustriföretagen Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) och AB
Statens Skogsindustrier (ASSI) var utvecklingen under året gynnsam. Den
markanta resultatförbättringen för ASSI från år 1987 till år 1988 beror främst
på att bolaget år 1987 gjorde en reservation för avvecklingskostnaderna för
ASSI Timber AB. Resultatet för SS AB utvecklades under året mycket
positivt, liksom i stort sett gäller för stålindustrin i övrigt i världen.
Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) är det enda företag i tabellen som
redovisar en negativ utveckling av rörelseresultatet. Närmast föregående
jämförelseperiod försämrades LKAB:s rörelseresultat avsevärt, främst till
följd av att järnmalmspriserna och dollarkursen sjönk och rörelseintäkterna
därmed minskade. År 1988 har dock den sjunkande dollarkursen motverkats
av höjda malmpriser och en ökad volym.

Strukturomvandlingen inom den statliga företagssektorn har fortsatt under år
1988. Verksamhetsinriktningen för några av de statliga industriföretagen har
koncentrerats genom företagsförsäljningar. Ett exempel på detta är SSAB:s
försäljning av SSAB Profiler AB i Luleå till Ovako Steel AB. SSAB
koncentrerar härefter verksamheten till tunnplåt och grovplåt. Ett annat
exempel är Procordias försäljning av Berol Kemi AB till Nobel Industrier
AB. Andra företagsförsäljningar inom den statliga företagssektorn är
Celsius avyttring av Finnboda AB, Skandiaverken AB och Helsingborgs

1988/89:NU34

Varf AB liksom av mindre enheter inom verkstadsgruppen och inom
dotterbolaget Calor-Celsius AB. I början av år 1989 förvärvades Skånska
AB:s 25-procentiga aktieinnehav i Calor-Celsius, vilket innebär att CalorCelsius
åter är ett helägt dotterbolag i Celsiuskoncernen.

Det har även skett ägarbyten mellan statliga företag under år 1988. Således
övertog Domänföretagen AB från ASSI bl.a. sågverksrörelserna i Seskarö,
Lövholmen och Karlsborg i Norrbotten (den sistnämnda numera nedlagd).
ASSI:s försäljning av sågverken är ett led i företagets koncentration av
verksamheten till förpackningspapper och förpackningar. I proposition
1988/89:150 (bil. 11) redovisas en planerad ökad samordning mellan
domänverket och ASSI. Utskottet behandlar propositionen i denna del i sitt
betänkande 1988/89:NU36.

Under år 1988 har erbjudanden om deltagande i ägarspridning i Uddevalla
Shipping AB och Ncb AB riktats till aktiemarknaden. I Uddevalla Shipping
avslutades teckningstiden vid årsskiftet 1988-1989. Samtidigt sålde dess
moderbolag, Zenit Shipping AB, sina aktier till tre löntagarfonder. De
nyemitterade aktierna tecknades i sin tur av bl.a. två rederier och ett antal
institutionella placerare samt allmänheten. Ncb har under år 1988 genomfört
en nyemission som innebär att bolaget har erhållit drygt 400 milj. kr. i nytt
ägarkapital. I och med att staten avstod från att teckna sin del av emissionen
har en spridning av ägandet möjliggjorts. Efter den genomförda emissionen
innehar staten 50,9 % av aktiekapitalet mot tidigare 72 %. Nya ägare är
skogsägaranknutna och andra institutioner, anställda hos företaget samt
allmänheten. Ncb har i dag ca 65 000 aktieägare. Procordia, som staten nu
äger till ca 81 %, avslutade under år 1988 sitt första år som publikt företag
med ca 21 000 nya aktieägare.

SSAB kommer att börsintroduceras under år 1989. Sammanlagt skall 7,5
miljoner aktier säljas under teckningstiden, varav 1,5 miljoner aktier är
reserverade för SSAB:s anställda och en miljon aktier fördelas till institutionella
placerare. Vid full teckning kommer SSAB att få minst 40 000 nya
aktieägare.

Utskottet

Inledning

De frågor om statliga företag som utskottet behandlar i detta betänkande
gäller främst de industri- eller tjänsteföretag som bedriver en huvudsakligen
kommersiell verksamhet i konkurrens med enskilda företag. Statliga företag
med primärt samhälleliga uppgifter av olika slag berörs inte, liksom inte
heller statliga företag med verksamhet på energiområdet.

Den statliga industrisektorn hade i början av 1980-talet svåra problem.
Detta gällde i särskilt hög grad basindustrierna och varven. Staten nödgades
tillskjuta stora belopp för förlusttäckning och för en omstrukturering, som i
många fall innebar nedläggning eller avyttring av verksamheter. Till följd av
omstruktureringen och kapitaltillskottet samt den allmänt goda industrikonjunkturen
under senare år har de statliga industriföretagens situation

1988/89:NU34

förbättrats. Av den redogörelse för utvecklingen under år 1988 som utskottet
nyss har lämnat framgår att samtliga berörda företagsgrupper visade positivt
resultat under året. För en bedömning av räntabiliteten finns det ännu inte
tillräckligt underlag.

Det kan också noteras att den statliga industrisektorn under året har
genomgått förändringar. Företag har avyttrats eller förvärvats, en utveckling
som fortsätter även under innevarande år. När det gäller av staten indirekt
ägda bolag, t.ex. de olika dotterbolagen inom Procordiakoncernen, kan
sådana förändringar beslutas av moderbolaget utan medverkan av regeringen
eller riksdagen. Av principiellt intresse är vidare att staten i de direktägda
bolagen under de två senaste åren har reducerat sin ägarandel, varvid det
dock har förutsatts att den statliga ägarkontrollen över bolagen skall bevaras.
Motiv för en spridning av ägandet i de statliga företagen redovisades av
regeringen i proposition 1986/87:74 om näringspolitiken inför 1990-talet. Där
sades att det kommer att krävas nytt ägarkapital som komplement till
företagens egna resurser, men att det inte är givet att staten alltid ensam skall
svara härför. En riskspridning till flera ägare kan vara lämplig, samtidigt som
nya ägare kan tillföra företaget ytterligare kompetens, marknadskontakter
m.m. Som en sammanfattande slutsats anfördes i propositionen att det i vissa
fall kan vara motiverat med en spridning av ägandet inom de statliga
företagen. En introduktion av företagets aktier på fondbörsen angavs som en
naturlig konsekvens av en ägarspridning, bl.a. därför att den skulle
underlätta företagsköp med egna aktier som betalningsmedel och därmed ge
ökade möjligheter för bolagen att genomföra angelägna strukturella förändringar.
Utskottet och sedermera riksdagen anslöt sig till vad som sålunda
anfördes i propositionen om en ökad spridning av ägandet i de statliga
företagen med bevarande av statens ägarkontroll (NU 1986/87:41).

I det följande behandlar utskottet först elva motioner som gäller frågor om
utförsäljning - helt eller delvis - av statliga företag. Därefter behandlas två
motioner rörande massafabriken Ncb Vallvik och två motioner om statliga
företag och regionalpolitiken.

Försäljning av statliga företag

I syfte att en ökad ägarspridning skall åstadkommas föreslår de tre borgerliga
oppositionspartierna i en gemensam motion, 1988/89:N220, försäljning av
statliga företag. I motionen sägs att ett spritt enskilt ägande och en fri
konkurrens är grundstenar för en vital ekonomisk politik. Motionärerna
anser i första hand att de företagsenheter eller företagsgrupper inom den
statliga sektorn, som arbetar under kommersiella betingelser på en marknad
i konkurrens med privata företag, successivt bör säljas. Vid en utförsäljning
bör de anställda genom aktieköp få möjlighet att bli delägare i det egna
företaget. Motionärerna föreslår en utförsäljningsvolym i storleksordningen
15 miljarder kronor på tre år. Samtidigt som denna försäljningsomgång
genomförs som ett första steg borde övriga statliga tillgångar bli föremål för
en översyn. Vid en utförsäljning av statliga företag eller delar därav frigörs
kapital, vilket stärker statens finansiella ställning och påverkar landets
ekonomi positivt, säger motionärerna. De företag som föreslås skola säljas i

1988/89 :NU34

en första försäljningsomgång är Procordia, PKbanken, ASSI, Ncb och
Domänföretagen. I motionen anges också att delar av domänverkets skogar
bör säljas liksom stora delar av statens vattenfallsverks kraftproduktion. I ett
något längre perspektiv anser motionärerna att även delar av den verksamhet
inom affärsverken, som i dag bedrivs i mer eller mindre monopolliknande
former eller med betydande subventioner, bör utsättas för konkurrens och
säljas. Myndighetsutövningen skall dock ligga kvar hos staten. Frågan om
försäljning av domänverkets skogar och om avyttring av affärsverkens
konkurrensutsatta verksamhet återkommer utskottet till vid behandlingen
av särskilda motioner beträffande dessa företag. I den mån motion 1988/
89:N220 (m, fp, c) avser en försäljning av delar av Vattenfalls kraftproduktion
har den behandlats i utskottets betänkande 1988/89:NU30.

Även i motion 1988/89:N258 (c) anges vissa riktlinjer som skulle vara
vägledande vid en försäljning av statliga företag. Bl.a. sägs att statliga företag
i första hand bör verka inom sådana områden där staten har ett särskilt ansvar
och väsentligt bättre förutsättningar att bedriva företagsamhet än enskilda
och kooperativa företag. Vidare uttalas att staten har ett ansvar för att
upprätthålla likvärdig service över hela landet. Det gäller t.ex. telenätet,
järnvägarna och posten. Motionärerna menar dock att statligt ägande inte får
bli ett självändamål. En försäljning av statliga företag eller delar därav
behöver inte innebära att statens tillgångar minskar, eftersom intäkterna av
försäljningen bl.a. kan användas för offensiva investeringar i infrastrukturen.
Enligt motionärernas bedömning bör det vara möjligt att under den
kommande treårsperioden genomföra försäljningar av statliga företag till ett
värde av 15-20 miljarder kronor, varav minst 4 miljarder kronor under
nästkommande budgetår.

Såsom utskottet tidigare har påpekat (NU 1987/88:35) finns det - förutom
de olika motiv som i varje särskilt fall har föranlett ett statligt engagemang -ett mera generellt motiv för statligt ägande av företag i Sverige, nämligen
behovet av en motvikt till privata maktgrupper som utövar ett dominerande
inflytande över svenskt näringsliv. De statliga och kooperativa företagen har
här en viktig uppgift. Det statsfinansiella motiv för en utförsäljning som
framförs i motionerna ställer sig utskottet inte bakom. I enlighet med den
principiella inställning till statligt företagande som utskottet nu har redovisat
tar utskottet avstånd från tanken på en systematisk utförsäljning av statliga
företag. Däremot ställer sig utskottet inte avvisande till förändringar av det
statliga företagsinnehavet. Liksom hittills bör emellertid frågor om försäljning
helt eller delvis av statsägda företag bedömas med hänsyn till intresset av
att en lämplig företagsstruktur kan åstadkommas.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionerna 1988/89:N220 (m,
fp, c) och 1988/89:N258 (c), den senare i berörd del.

Frågan om principer vid försäljning av statliga företag tas upp i motionerna
1988/89:N375 (m) och 1988/89:N312 (mp). I den förra motionen hävdas att
allmänheten allvarligt har missgynnats vid försäljning av statliga företag. Två
principer som borde följas vid sådan försäljning är, menar motionärerna, att
aktieteckningen sker på ett tillfredsställande sätt och att minst hälften av
aktierna förbehålls allmänheten i syfte att ett spritt enskilt ägande stimuleras.

1988/89:NU34

I motionen framförs flera förslag i enlighet med detta. Sålunda borde vid
försäljning av statliga företag de anställda inom de företag som skall säljas ha
rätt att teckna 10 % av aktierna på förmånliga villkor. Samma rätt borde
också tillkomma statligt anställda generellt. När det gäller institutionella
placerare anser motionären att sådana skall betala ett 10 % högre pris vid
aktieteckningen än allmänheten.

I motion 1988/89:N312 (mp) sägs att möjligheterna har varit små för
vanliga medborgare att köpa aktier vid de försäljningar av statlig egendom
som har skett under senare tid. I grunden anser motionären att det är
märkligt att medborgarna skall köpa något som de redan äger. Han föreslår
att hela systemet med försäljning av gemensam egendom skall ses över och
att inga försäljningar skall få ske förrän riksdagen har antagit regler för
detta.

Utskottet kan inte ansluta sig till de förslag som framförs i motion
1988/89:N375 (m) om principer vid försäljning av statliga företag. Strukturen
inom den statliga företagssektorn är mycket olikartad - från venture
capital-företaget Företagskapital AB med fyra anställda till industrikoncernen
Procordia AB med ca 25 000 anställda. Att fastställa regler för hur
avyttring av statliga företag skall ske torde mot bakgrund därav knappast
vara ändamålsenligt.

Med den syn på utförsäljning av statliga företag som utskottet nu och även
tidigare i detta betänkande har redovisat (s. 7) finns enligt utskottets mening
inte några motiv för en utredning av förutsättningarna för sådana utförsäljningar.
I enlighet med vad utskottet nu anfört avstyrks motionerna 1988/
89:N375 (m) och 1988/89:N312 (mp).

Decentraliseringstanken är en utgångspunkt för motion 1988/89:N324 (mp).
Motionärerna anser att storskalighet medför en tendens till resursslöseri och
föreslår bl.a. en stegvis försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB.
De gör dock undantag för de bolag som är inriktade huvudsakligen på
krigsmaterielproduktion. Koncernen har ett stort antal dotterbolag med
separata verksamheter som förmodligen skulle passa bättre i enskild ägo,
säger motionärerna.

Utifrån sin nyss redovisade syn på utförsäljning av statliga företag
avstyrker utskottet även det nu berörda motionsyrkandet i den del som här är
i fråga.

Affärsverk

Företrädare för de tre borgerliga partierna tar i en gemensam motion,
1988/89:N229, upp frågan om den konkurrensutsatta delen av affärsverkens
verksamhet. Motionärerna konstaterar att statsmakterna inte vid något
tillfälle har givit uttryck för en samlad uppfattning om de statliga företagens
och myndigheternas plats i det ekonomiska systemet eller tagit ställning till
huruvida och på vilket sätt marknadsekonomi och myndighetsutövning är
förenliga. I motionen sägs också att affärsverken i takt med en minskning av
sina traditionella arbetsfält fortsätter att söka sig till verksamhetsområden
vilka ursprungligen inte var avsedda för dem. Ett resultat av denna expansion
är att enskilda företag har kommit i kläm. Den marknadsekonomiskt

1988/89 :NU34

naturligaste lösningen, anser motionärerna, skulle vara att de affärsdrivande
verken helt upphörde med den konkurrensutsatta verksamheten. I stället
borde de sätta in alla resurser på att effektivisera de monopoliserade
verksamheterna. I de fall det finns särskilda skäl att låta konkurrensutsatt
verksamhet bedrivas inom ramen för en affärskoncern borde detta ske i form
av ett särskilt aktiebolag.

Utskottet finner att frågan om en avyttring av affärsverkens konkurrensutsatta
verksamhet har ett nära samband med frågan om de organisatoriska
förhållandena inom affärsverkssektorn, bl.a. därför att en överföring från
verks- till bolagsform torde utgöra en förutsättning för avyttring. Vid sin
senaste behandling av frågan avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden
(1988/89:NU8).

Utskottet är av den uppfattningen att någon sammanblandning av
myndighetsuppgifter och affärsmässiga uppgifter som motiverar särskilda
organisatoriska åtgärder av de slag som åsyftas i motionen inte förekommer.
Detta innebär också att statsmakterna i annat sammanhang förutsättningslöst
kan pröva frågan om ombildning av dessa verk eller delar därav till
aktiebolag. De organisatoriska förändringar med avseende på myndighetsutövning
som en sådan ombildning skulle föranleda synes vara av marginell
natur.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1988/
89:N229 (m, fp, c).

Under en följd av år har krav på ökad försäljning av skogsmark från
domänverket framförts från de borgerliga partiernas sida. I år har moderata
samlingspartiet, centerpartiet och miljöpartiet under allmänna motionstiden
väckt motioner om en ändring av nuvarande politik på området. Från
moderata samlingspartiets sida har också ett liknande motionsyrkande
väckts med anledning av proposition 1988/89:150 (kompletteringspropositionen).
Även det yrkandet behandlas här.

Med anledning av motionerna vill utskottet lämna följande upplysningar
om domänverkets verksamhet. Domänverkets totala markinnehav är drygt
10 miljoner hektar, varav ca 4 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Av
landets totala produktiva skogsmark utgör domänverkets mark cirka en
femtedel. Merparten av domänverkets skogsmark ligger i norra Sverige.
Skogsbruket är den dominerande verksamheten, men verket arrenderar
också ut jordbruksmark och anläggningar för turism, hyr ut permanent- och
fritidsbostäder samt upplåter jaktmarker och fiskevatten. Mer än 90 000
hektar sjöar och rinnande vatten är iordningställda för fritidsfiske, de flesta
tillgängliga genom ett rikstäckande domänfiskekort. I runt tal arrenderar
40 000 jägare jakträtt på ca 5 miljoner hektar mark som verket upplåter.
Domänverket genomför även ett omfattande naturvårdsprogram. På mer än
700 platser i landet finns s.k. domänreservat som har undantagits från
normalt skogsbruk, t.ex. för att unik natur skall sparas. En stor del av
fjällskogen i mellersta och norra Norrland utgör sådana skyddade reservat.

I motion 1988/89:N284 (m) sägs att den offentligt ägda jordbruks- och
skogsmarken bör utbjudas till försäljning, i första hand till dem som
arrenderar marken. Enligt motionärerna kan delar av domänverkets markin -

1988/89:NU34

nehav redan nu utbjudas till försäljning. Intäkterna av en sådan försäljning
borde kunna uppgå till ca 400 milj. kr. det första året. I motionerna
1988/89:N372 (c) och 1988/89:N363 (c) framförs också krav på en försäljning
av domänverkets skogsmark, dock med delvis andra motiv. I den förra
motionen sägs att statlig mark bör säljas ut till lokala brukare, vilket skulle
medföra att antalet brukningsvärda enheter ökar. Därigenom skulle skapas
ökade förutsättningar för att bygderna kan överleva. I den senare motionen
anförs att det av såväl regionalpolitiska som miljöpolitiska skäl är önskvärt
att en ökande andel av skogsmarken ägs av privatpersoner. Enligt motionären
bör därför domänverket åläggas att sälja skogsmark till lantbruksnämnderna
i den omfattning som efterfrågas för enskild ägo.

I motion 1988/89:N41 (m) föreslås att domänverket successivt skall bjuda
ut skog till intresserade markägare i skogsområdenas närhet. Motionärerna
hänvisar till att en sådan försäljning skulle leda till ett mera spritt ägande. Det
skulle också få positiva effekter från natur- och miljösynpunkt. Vidare skulle
många lantbrukare genom inköp av skogsmark från domänverket få en
möjlighet att bo kvar på landsbygden och fortsätta sin näringsverksamhet.

I motion 1988/89:N324 (mp) yrkas att domänverkets mark stegvis skall
utförsäljas till mindre brukare med bo- och brukarplikt. Genom en decentralisering
av markegendomen på många händer kan ett småskaligare och
miljövänligare skogsbruk främjas och glesbygden tillföras permanentboende,
säger motionärerna.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av liknande motioner i ämnet -senast år 1988 (NU 1987/88:35 s. 8) - avvisat tanken på en utförsäljning av
domänverkets skogsmark och övriga tillgångar som led i en allmän privatisering
av statlig affärsverksamhet. Domänverket borde dock även i fortsättningen
kunna medverka till att förstärka enskilda fastigheter genom försäljningar
eller markbyten. Företrädarna för de borgerliga partierna har
reserverat sig till förmån för motionerna, vilka emellertid har avslagits av
riksdagen.

Utskottet står fast vid vad det tidigare har uttalat i ämnet och ser ingen
anledning för riksdagen att ompröva sitt ställningstagande med anledning av
de nu föreliggande motionerna. Motionerna 1988/89:N41 (m), 1988/89:N284
(m), 1988/89:N363 (c), 1988/89:N372 (c) och 1988/89:N324 (mp) avstyrks
alltså, den förstnämnda och de två sistnämnda i berörda delar.

I motion 1988/89:N318 (mp) föreslås ändrade riktlinjer för domänverkets
verksamhet. I syfte bl.a. att sysselsättningen i skogslänen skall bevaras och
att skogarna skall vårdas så att allmänhetens möjligheter till ett rikt friluftsliv
främjas borde, anser motionärerna, den av riksdagen fastställda principen att
domänverkets verksamhet skall vara företagsekonomiskt lönsam ersättas
med krav på att verket driver skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken
och med inriktning på flerbruk.

Utskottet vill erinra om att domänverket, i likhet med övriga ägare av
skogsmark, enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall sköta skogen så att
hänsyn tas till naturvårdens intressen och till andra allmänna intressen,
såsom friluftsliv och rekreation. Utskottet ser ingen anledning till en
förändring av gällande riktlinjer för domänverkets markpolitik utan anser att
dessa bör ligga fast.

1988/89:NU34

Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1988/89:N318 (mp) i
berörd del.

Övrigt

I två motioner, 1988/89:N479 (c) och 1988/89:N366 (vpk), framförs förslag
om att Ncb AB:s massafabrik Ncb Vallvik skall göras till en mönsteranläggning
i miljöhänseende. Staten, som genom Ncb är den dominerande ägaren
av Vallviks massafabrik, bör, menar motionärerna, utnyttja sitt ägande och
vidta åtgärder mot klorutsläppen från fabriken.

Utskottets principiella inställning är att statliga företag skall - inom ramen
för marknadens förutsättningar - sträva efter att på bästa sätt uppfylla
samhällets normer och krav. Utskottet vill med anledning av motionerna
upplysa om att Ncb Vallvik under år 1988 har startat ett omfattande
projektarbete i syfte att modernisera anläggningen. Projektet är kostnadsberäknat
till 650 milj. kr., varav 300 milj. kr. avser miljöförbättrande åtgärder.
Med det sagda avstyrks motionerna 1988/89:N479 (c) och 1988/89:N366
(vpk), den förstnämnda i här aktuell del.

Vänsterpartiet kommunisterna tar i två motioner, 1988/89:N329 och 1988/
89:N330, upp frågan om statliga företag och regionalpolitiken. I motionerna
sägs bl.a. att även statliga företag skulle genom ett ökat ansvarstagande för
samhällsekonomin kunna få betydelse för utsatta regioner. De statliga och
samhällskontrollerade företagen borde ges möjlighet att på ett mera
långsiktigt och samhällsekonomiskt riktigt sätt medverka i den regionalpolitiska
utvecklingen.

Enligt utskottets mening bör inte de statliga eller samhällskontrollerade
företagen ges den roll i regionalpolitiken som föreslås i motionerna
1988/89:N329 (vpk) och 1988/89:N330 (vpk). Med det sagda avstyrks de
berörda motionsyrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande försäljning av statliga företag

att riksdagen avslår motion 1988/89:N220 i ifrågavarande del och
motion 1988/89:N258 yrkande 4,

2. beträffande principer vid försäljning av statliga företag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N312 och 1988/89:N375,

3. beträffande försäljning av Celsius Industrier AB:s dotterbolag
att riksdagen avslår motion 1988/89.N324 yrkande 9,

4. beträffande affärsverkens verksamhet
att riksdagen avslår motion 1988/89:N229,

5. beträffande försäljning av skogsmark från domänverket

att riksdagen avslår motion 1988/89:N41 yrkande 3, motion 1988/
89:N284, motion 1988/89:N324 yrkandena 7 och 8, motion 1988/
89:N363 och motion 1988/89:N372 yrkande 1,

6. beträffande ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet
att riksdagen avslår motion 1988/89:N318 yrkande 3,

1988/89:NU34

7. beträffande Ncb Vallvik

att riksdagen avslår motion 1988/89:N366 och motion 1988/89:N479
yrkande 2,

8. beträffande statliga företag och regionalpolitiken

att riksdagen avslår motion 1988/89:N329 yrkande 1 i ifrågavarande
del och motion 1988/89:N330.

Stockholm den 23 maj 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m),
Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt
Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg
(fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Karin
Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Karl Hagström (s) och Håkan Hansson

(c)-

Reservationer

1. Försäljning av statliga företag (morn. 1)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun
Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Såsom
utskottet” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de krav på en planerad utförsäljning av statliga
företag som framförs i motionerna 1988/89:N220 (m, fp, c) och 1988/89:N258
(c). Enligt utskottets uppfattning bör mycket stora delar av den affärsverksamhet
som nu bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Det
mål som har angetts i motionerna, nämligen att staten skall tillföras
försäljningsintäkter om ca 15 miljarder kronor under en treårsperiod, varav
minst 4 miljarder kronor under nästkommande budgetår, ter sig som fullt
realistiskt. Metoderna för försäljning och valet av försäljningsobjekt kräver
emellertid noggranna överväganden.

Enligt utskottets mening bör regeringen utarbeta ett förslag till plan för
försäljning av statliga företag enligt angivna riktlinjer. Med hänsyn till vikten
av att varje enskild affär ger bästa möjliga ekonomiska resultat för staten bör
försäljningen kunna anpassas till det aktuella marknadsläget. Det synes
därför lämpligt att regeringen begär riksdagens bemyndigande att beträffande
ett antal angivna företag genomföra försäljningar av en viss omfattning.
Det får sedan ankomma på regeringen att vid lämplig tidpunkt besluta om
genomförandet av försäljningarna inom ramen för riksdagens bemyndiganden.

1988/89:NU34

Utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen
ansluter sig till vad utskottet har anfört. Med det sagda tillstyrks motionerna
1988/89:N220 (m, fp, c) och 1988/89:N258 (c), den senare i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande försäljning av statliga företag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N220 och motion 1988/
89:N258 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Principer vid försäljning av statliga företag (mom. 2,
motiveringen)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun
Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson
(c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
kan" och slutar med ”1988/89:N312 (mp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för de förslag som framförs i motion 1988/89:N375
(m) om principer vid försäljning av statliga företag. Strukturen inom den
statliga företagssektorn är mycket olikartad - från venture capital-företaget
Företagskapital AB med fyra anställda till industrikoncernen Procordia AB
med ca 25 000 anställda. Att fastställa regler för hur avyttring av statliga
företag skall ske torde mot bakgrund därav knappast vara en lämplig lösning.
I stället bör det ankomma på ägarna och respektive företagsledning att fatta
beslut om en ändamålsenlig utförsäljning från fall till fall.

Med den syn på utförsäljning av statliga företag som utskottet nu har
redovisat finns enligt utskottets mening inte några motiv för en utredning av
förutsättningarna för sådana utförsäljningar. I enlighet med vad utskottet nu
anfört avstyrks motionerna 1988/89:N375 (m) och 1988/89:N312 (mp).

3. Principer vid försäljning av statliga företag (mom. 2)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med "1988/89:N312 (mp)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N312 (mp) om att
förutsättningarna för det sätt på vilket utförsäljning av gemensam egendom
kan ske bör utredas. Enligt utskottets mening har möjligheterna varit små för
vanliga medborgare att köpa aktier vid de utförsäljningar av statliga företag
som skett under senare tid. Det är i grunden egendomligt att medborgarna
skall köpa det som de redan äger. Den översyn som utskottet nu har initierat
måste också omfatta skälen till ett genomförande av sådana utförsäljningar.
Det är av största vikt att de sociala och miljömässiga konsekvenserna noga
kartläggs och redovisas för de verkliga ägarna innan beslut om utförsäljning
fattas. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1988/89:N312 (mp).

Motion 1988/89:N375 (m) om principer vid försäljning av statliga företag
torde också bli tillgodosedd genom ett sådant beslut av riksdagen som
utskottet nu har förordat.

1988/89 :NU34

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande principer vid försäljning av statliga förelag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N312 och med anledning
av motion 1988/89:N375 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB
(mom. 3)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m). Gudrun
Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utifrån sin”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som nyss redovisat sin principiella syn på statligt företagande,
har som en första omgång försäljningar av statliga företag föreslagit
utförsäljningar av Procordia AB, PKbanken, AB Statens Skogsindustrier
(ASSI), Ncb AB och Domänföretagen AB. Utskottet kan dock ansluta sig
till det förslag om en stegvis utförsäljning av dotterbolag till Celsius
Industrier AB redan nu som framläggs i motion 1988/89:N324 (mp). Med det
sagda blir motionen tillgodosedd i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande försäljning av Celsius Industrier AB:s dotterbolag
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N324 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB
(mom. 3)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utifrån sin”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N324 (mp) om att
storskalighet har en tendens att leda till resursslöseri. Den leder också till
maktkoncentration, alienering och ökad otrygghet. Utskottet anser att en
utgångspunkt i näringspolitiken bör vara decentraliseringstanken. Som ett
led i en sådan omorientering av näringspolitiken som utskottet förordar bör
regeringen redan nu dra försorg om att Celsius Industrier stegvis säljer ut sina
dotterbolag. Företag inom koncernen med krigsmaterielproduktion, dvs.
Karlskronavarvet och Kockums Marine, bör dock förbli i statlig ägo. Vid
utförsäljningen bör tas hänsyn till de anställdas önskemål och syftet att
åstadkomma en ägarspridning prioriteras. Av det sagda följer att utskottet
tillstyrker motion 1988/89:N324 (mp) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande försäljning av Celsius Industrier AB:s dotterbolag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU34

6. Affärsverkens verksamhet (mom. 4)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun
Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”1988/89:N229 (m, fp, c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N229 (m, fp, c) om
affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet. Enligt utskottets mening har
statsmakterna undervärderat de svårigheter som uppstår när affärsverkens
myndighetsutövning blandas med konkurrensutsatt verksamhet. En avyttring
av denna del av affärsverkens verksamhet torde vara den ur marknadsekonomisk
synvinkel bästa lösningen. I fall då särskilda skäl föreligger för att
en konkurrensutsatt verksamhet skall få bedrivas inom ramen för en
affärsverkskoncern anser utskottet att detta bör ske i aktiebolagsform. Ett
genomförande av sådana organisatoriska förändringar som utskottet nu har
antytt torde kräva bemyndigande av riksdagen. Det får sedan ankomma på
regeringen att inom ramen för bemyndigandet besluta om vilka åtgärder som
skall vidtas.

Riksdagen bör i ett tillkännagivande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet nu har anfört. Härigenom skulle motionen bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande affärsverkens verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N229 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Affärsverkens verksamhet (mom. 4, motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med ”Utskottet är” och slutar med ”1988/89:N229 (m, fp, c)” bort ha
följande lydelse:

De affärsdrivande verkens primära uppgift är att inom områden där det
föreligger monopol- eller monopolliknande förhållanden - ofta av tekniska
skäl s.k. naturliga monopol - ge samtliga invånare i landet en likvärdig
service. Detta bör ske under affärsmässiga former, så att verksamheten totalt
ger en rimlig förräntning på statskapitalet. Sådana verksamheter bör inte
privatiseras och inte heller bedrivas i aktiebolagsform. De statliga verk som
ägnar sig åt dessa verksamheter bör ej heller grunda aktiebolag inom
sidoområden i konkurrens med det privata näringslivet.

Vissa verksamheter där konkurrens föreligger bör ändå drivas i affärsverksform
eftersom detta ger en större insyn i och kontroll av verksamhet
som är att betrakta som kontroversiell. Detta gäller vapentillverkning -affärsverket FFV - och tillverkning och försäljning av alkohol.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1988/
89:N229 (m, fp, c).

I988/89:NU34

8. Försäljning av skogsmark från domänverket (mom. 5)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun
Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 sorn börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1988/89:N41 (m),
1988/89:N284 (m), 1988/89:N372 (c) om en överföring i enskild ägo av delar
av domänverkets skogsmark. I fråga om försäljningens omfattning anges en
summa av 400 milj. kr. som ett riktmärke för det första budgetåret.
Försäljningarna av mark bör inriktas särskilt på att enskilda jord- och
skogsbruk skall stärkas. Utskottet vill understryka betydelsen av att statens
innehav av skogsmark används som ett instrument för att motverka
avfolkningen och skapa en positiv utveckling i glesbygderna. Genom en
övergång från storskaligt bolagsbruk till småskaligt bondeskogsbruk kan
även miljöfördelar vinnas. Riksdagen bör i ett tillkännagivande till regeringen
ställa sig bakom det som nu anförts. Härigenom skulle även motionerna
1988/89:N363 (c) och 1988/89:N324 (mp) i allt väsentligt bli tillgodosedda,
den senare i berörd del. Motionerna 1988/89:NU41 (m), 1988/89:N284 (m)
och 1988/89:N372 (c) har med det sagda tillstyrkts av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande försäljning av skogsmark från domänverket
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N41 yrkande 3, motion
1988/89:N284 och motion 1988/89:N372 yrkande 1 och med anledning
av motion 1988/89:N324 yrkandena 7 och 8 och motion 1988/89:N363
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Försäljning av skogsmark från domänverket (mom. 5,
motiveringen)

Paul Lestander (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande
lydelse:

Utskottet avvisar tanken på en utförsäljning av domänverkets skogsmark
och övriga tillgångar som led i en allmän privatisering av statlig affärsverksamhet
enligt de förslag som framförs i motionerna. Domänverket bör dock
även i fortsättningen genom markbyten kunna medverka till att förstärka
enskilda fastigheter. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
1988/89:N41 (m), 1988/89:N284 (m), 1988/89:N363 (c), 1988/89:N372 (c) och
1988/89:N324 (mp), den förstnämnda och de två sistnämnda i berörda delar.

10. Försäljning av skogsmark från domänverket (mom. 5)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N324 (mp) om

1988/89:NU34

domänverkets storskaliga och miljöskadande brukningsmetoder under en
lång följd av år. Genom en decentralisering av egendomen på många händer
skulle enligt utskottets uppfattning ett småskaligare och miljövänligare
skogsbruk kunna främjas och glesbygden tillföras permanentboende invånare.
Utskottet anser att riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta om
en indelning av domänverkets mark i mindre fastigheter. Dessa skall sedan
säljas till nya ägare som åtar sig att bebo och bruka fastigheten. Av det sagda
följer att motion 1988/89:N324 (mp) i berörda delar tillstyrks av utskottet. De
övriga motioner om utförsäljning av domänverkets skogsmark som har
behandlats i det föregående kan utskottet inte ställa sig bakom. Dessa
avstyrks i ifrågavarande delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande försäljning av skogsmark frän domänverket

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N324 yrkandena 7 och 8
och med avslag på motion 1988/89:N41 yrkande 3, motionerna
1988/89:N284 och 1988/89:N363 och motion 1988/89:N372 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet
(mom. 6)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 11 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de synpunkter på en önskvärd skogspolitik som
framförs i motion 1988/89:N318 (mp). De mål som anges i motionen och som
bör vara vägledande för verksamheten vid domänverket är bl.a. att
sysselsättningen skall bevaras i skogslänen, att skogarna skall vårdas och att
naturskyddsaspekterna skall beaktas. Det program för domänverkets verksamhet
som motionärerna sålunda föreslår finner utskottet väl avvägt.
Utskottet anser följaktligen att den av riksdagen fastställda principen att
domänverket skall vara företagsekonomiskt lönsamt skall ersättas med krav
på att verket driver skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med
inriktning på flerbruk. Regeringen bör utforma närmare föreskrifter för
domänverket i enlighet med vad här sagts.

Motion 1988/89:N318 (mp) tillstyrks alltså i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N318 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Ncb Vallvik (mom. 7)

Per-Ola Eriksson (c), Paul Lestander (vpk) Lars Norberg (mp) och Håkan
Hansson (c) anser

1988/89:NU34

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottets
principiella” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till det förslag som framförts i motionerna 1988/
89:N479 (c) och 1988/89:N366 (vpk) om att staten skall utnyttja sitt ägande i
massafabriken Ncb Vallvik till att genomdriva att denna rustas upp till en
mönsteranläggning. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att staten är
föregångare inom miljöområdet. I de fall då staten äger företag med
verksamhet av sådan art att den kan utgöra ett hot mot miljön bör staten
uppträda som pionjär genom att ålägga företaget särskilda miljökrav.
Utskottet tillstyrker sålunda motionerna 1988/89:N479 (c) och 1988/89:N366
(vpk), den förstnämnda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Ncb Vallvik

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N366 och motion 1988/
89:N479 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

13. Statliga företag och regionalpolitiken (morn. 8)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i den uppfattning om statligt företagande som
kommer till uttryck i motionerna 1988/89:N329 (vpk) och 1988/89:N330
(vpk). Enligt utskottets mening bör det statliga företagandet spela en
principiellt annorlunda roll i näringslivets utveckling än det privatkapitalistiska.
De statliga företagen skall medverka till en rättvis regional fördelning av
resurser och utvecklingsinitiativ. En statlig företagspolitik med sådan
inriktning förutsätter ett samhällsekonomiskt mål för verksamheten i stället
för den kortsiktiga vinstmaximeringsprincip som de statliga företagen nu
tycks styras av.

Riksdagen bör uttala sig för en omläggning av den statliga företagspolitiken
i här angiven riktning. Därmed skulle motionerna 1988/89:N329 (vpk)
och 1988/89:N330 (vpk) bli tillgodosedda, den förstnämnda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande statliga företag och regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N329 yrkande 1 i
ifrågavarande del och motion 1988/89:N330 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Försäljning av statliga företag (mom. 1)

Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anför:

Enligt vår mening har staten ett övergripande ansvar att upprätthålla
likvärdig service över hela landet. Det gäller t.ex. telenätet, järnvägarna och
posten. Som vi framhållit i motioner påverkas detta ansvar inte av förändringar
i ägandestrukturen för den statliga företagsverksamheten.

1988/89:NU34

2. Försäljning av statliga företag (mom. 1)

1988/89:NU34

Lars Norberg (mp) anför:

Det har visat sig att de statsägda företag som bedrivs i aktiebolagsform i
praktiken har anpassat sig till de privatägda företagens arbetsmetoder och
ideologi. Det har visat sig svårt för sådana företag att ta både företagsekonomiska
och samhällsekonomiska hänsyn. De har därför i praktiken knappast
utgjort den motvikt som utskottets majoritet anser önskvärd. En grundlig
omprövning av statens roll som ägare av företag är därför påkallad. I
avvaktan på en sådan omprövning bör någon utförsäljning i stor skala inte
ske. Viss utförsäljning bör dock redan nu kunna aktualiseras exempelvis,
som jag har föreslagit, när det gäller delar av Celsiuskoncernen.

3. Statliga företag och regionalpolitiken (mom. 8)

Lars Norberg (mp) anför:

Miljöpartiet vill anlägga en annan syn än den som tidigare har varit
dominerande inom näringsutskottet beträffande de statliga företagen. Praktiken
har visat att statliga företag tenderar att agera exakt på samma sätt som
privata företag och sålunda inte ta större samhällsekonomiska eller moraliska
hänsyn än dessa. De statsägda företagen är samtidigt lika storskaliga och
centraliserade som de privata, och beslutsmakten är om möjligt än mer
koncentrerad. Miljöpartiet har i annat sammanhang framfört förslag om
regional utveckling genom närfonder. Motionärerna framlägger inga förslag
som visar hur problem med maktkoncentration, storskalighet och konflikt
mellan samhällsekonomiska och företagsekonomiska krav skall lösas.

Innehåll 1988/89:NU34

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utvecklingen inom den statliga företagssektorn 3

Utskottet 5

Inledning 5

Försäljning av statliga företag 6

Affärsverk 8

Övrigt 11

Hemställan 11

Reservationer

1. Försäljning av statliga företag (m, fp, c) 12

2. Principervidförsäljningavstatligaföretag(m,fp,c) 13

3. Principer vid försäljning av statliga företag (mp) 13

4. Försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB (m, fp, c) .... 14

5. Försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB (mp) 14

6. Affärsverkens verksamhet (m, fp, c) 15

7. Affärsverkens verksamhet (mp) 15

8. Försäljningavskogsmarkfråndomänverket(m,fp,c) 16

9. Försäljning av skogsmark från domänverket (vpk) 16

10. Försäljning av skogsmark från domänverket (mp) 16

11. Ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet (mp) 17

12. Ncb Vallvik (c, vpk, mp) 17

13. Statliga företag och regionalpolitiken (vpk) 18

Särskilda yttranden

1. Försäljning av statliga företag (c) 18

2. Försäljning av statliga företag (mp) 19

3. Statliga företag och regionalpolitiken (mp) 19

gotab 89054, Slockholm 1989 20