Näringsutskottets betänkande
1988/89:NU30 (jftf

Statens vattenfallsverk .......

19oo/o7

NU30

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1988/89:100 (budgetpropositionen) bilaga 16 (miljö- och
energidepartementet) littera C såvitt gäller statens vattenfallsverk,
dels proposition 1988/89:125 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1988/89 bilaga 10 (miljö- och energidepartementet),
dels - helt eller delvis - åtta motioner från allmänna motionstiden,
dels två motioner som har väckts med anledning av proposition 1988/
89:125.

Statens vattenfallsverk har inkommit med en skrivelse om lokaliseringen av
dess verksamhet.

Sammanfattning

Regeringens förslag till investeringsplan och finansieringsplan för Vattenfallkoncernen
för åren 1989-1991 tillstyrks av utskottet såvitt gäller både
omfattning - 12 650 milj. kr. - och inriktning. I reservationer begärs att
riksdagen skall minska investeringsramen med större delen av (c) eller hela
(vpk) den del som avser investeringar på kärnkraftsområdet resp. med denna
del och dessutom ca 30 % av medlen för en rad andra ändamål (mp). Andra
reservationer (mp) är riktade mot den föreslagna ramen för borgen till bolag i
vilka Vattenfall förvaltar statens aktier och mot föreslagen rätt för Vattenfall
att inom en viss ram besluta om aktieförvärv och bolagsbildningar. Inte heller
skulle regeringen få begärt bemyndigande att medge Vattenfall att köpa
ytterligare aktier i Swedegas AB.

Ett planerat samarbete mellan Vattenfall och Asea Brown Boveri AB i ett
utvecklingsbolag tillstyrks också; reservanter motsätter sig projektet (mp)
eller vill att staten skall ha ägarmajoriteten (vpk). Från de tre borgerliga
partiernas sida ges stöd åt en för partierna gemensam motion om att
Vattenfalls kraftproduktion skall delas upp på regionala bolag vilka sedan
skall säljas till allmänheten. Utskottet avstyrker denna motion liksom
motioner om att en utlokalisering av Vattenfalls huvudkontor - helt eller
delvis - till Sundsvall skall utredas (res. c, mp) och om att vissa enheter skall
lokaliseras till Jämtland (res. vpk, mp).

1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr30

Proposition 1988/89:100

1988/89 :NU30

Förslag

Regeringen har - efter föredragning av miljö- och energiminister Birgitta
Dahl - i proposition 1988/89:100 bilaga 16 under rubriken Verksamheten vid
statens vattenfallsverk (s. 57-71) föreslagit riksdagen att i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört

1. godkänna inriktning och omfattning av investeringsplan för Vattenfallkoncernen
för åren 1989-1991,

2. godkänna finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för åren 1989—
1991,

3. bemyndiga dels regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
statens vattenfallsverk, dels fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna borgen
för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill
sammanlagt 13 637 000 000 kr., varav högst 645 000 000 kr. till eldistributionsbolag,

4. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 besluta i frågor som
rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens vattenfallsverks
verksamhetsområde inom en ram av 75 000 000 kr.,

5. bemyndiga regeringen att besluta i frågor som rör förvärv av aktier i
Swedegas AB.

Förslagens innebörd

Enligt nya principer för statsmakternas ekonomiska styrning av statens
vattenfallsverk (Vattenfall) som riksdagen fastställde våren 1988 skall
omfattningen och inriktningen av Vattenfalls investeringar samt en plan för
finansieringen av dessa beslutas av riksdagen enligt en rullande treårsplan.
Planen gäller för tre kalenderår, för år 1989 efter det att riksdagen har fattat
beslut om den. Investeringsplanen är av beräkningskaraktär; förändringar
inom den fastställda ramen kan komma att ske mellan olika resultatområden,
beroende på bl.a. tillståndsfrågor och prisutveckling. Ramens totala omfattning
är 12 650 milj. kr., fördelade på de tre åren med resp. 5 260 milj. kr.,
3 800 milj. kr. och 3 590 milj. kr. Vattenfalls förslag avsåg en summa av
15 055 milj. kr.

Vattenfalls planerade investeringar, fördelade på tio resultatområden,
redovisas summariskt. Härvid särredovisas alla förslag till investeringar
vilkas totala investeringskostnad överstiger 100 milj. kr. och som inte tidigare
har redovisats för riksdagen. Denna ordning bör, uttalas det, tillämpas
framöver. Enligt hittillsvarande ordning skall utbyggnadsprojekt inom
vattenkraftsområdet om minst 8 MW underställas riksdagen. Denna särskilda
regel för vattenkraftverk föreslås bortfalla.

Föredragande statsrådet ansluter sig vad gäller investeringarnas inriktning
i huvudsak till Vattenfalls förslag. För småskaliga kraftvärmeprojekt beräknas
en separat ram om 225 milj. kr. Vattenfalls investeringar i kärnkraft
under perioden beräknas uppgå till 1 756 milj. kr. De gäller framför allt byte
av ånggeneratorer och turbinrotorer i reaktorn Ringhals 2. Effekthöjningar i

reaktorerna Ringhals 1 och 2 och Forsmark 3 under planperioden beräknas 1988/89:NU30
medföra ett effekttillskott av ca 162 MW.

Proposition 1988/89:125

Förslag

I proposition 1988/89:125 bilaga 10 (miljö- och energidepartementet) har
regeringen - efter föredragning av statsrådet Georg Andersson - föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk förvärvar
aktier i ett nybildat bolag för utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri
AB i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört,

2. bemyndiga regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk, för det
fall verket inte lämnar delägarlån till nämnda utvecklingsbolag, tecknar
borgen för lån till bolaget intill högst 50 000 000 kr.,

3. godkänna vad föredragande statsrådet har anfört beträffande investerings-
och finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för år 1989.

Förslagens innebörd

Riksdagen föreslås godkänna att Vattenfall tillsammans med Asea Brown
Boveri AB bildar ett bolag med uppgift att utveckla teknik inom området
elkraftöverföring, med särskild inriktning mot de tekniska behov som
framtidens kraftsystem ställer på det svenska kraftnätet. Bolaget skall
lokaliseras till Ludvika och avses få ett aktiekapital om 15 milj. kr.
Vattenfalls andel skall vara 50 %. Med anledning av denna bolagsbildning
föreslås att Vattenfalls investeringsram för år 1989 utökas med 50 milj. kr.
jämfört med vad som har redovisats i budgetpropositionen.

Motionerna

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1988/89:N220 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om försäljning av statliga företag i enlighet med vad
som i motionen anförts (vilket yrkande behandlas här såvitt det gäller statens
vattenfallsverk; se i övrigt betänkandet 1988/89:NU34).

1988/89:N401 av Martin Olsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag om omlokalisering av statens
vattenfallsverks huvudkontor eller delar därav till Västernorrlands län.

1988/89:N406 av Jan Jennehag (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär att Vattenfall får i uppdrag att lokalisera en
administrationsgrupp till Stugun för att sköta de stora bygg- och underhållsprojekten
i Mellannorrland,

2. hos regeringen begär att Vattenfall får i uppdrag att lokalisera en fast
byggnads- och underhållsorganisation till Jämtland.

1988/89:N417 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. avvisar regeringens förslag att godkänna investeringsplan för Vattenfall
och begär en ny investeringsplan där hänsyn tagits till de krav som framförts i
motionen,

2. avvisar regeringens förslag att godkänna finansieringsplan för Vattenfall
för åren 1989-1991 och begär modifierad investeringsplan där hänsyn tagits
till vad i motionen anförts,

3. avvisar regeringens förslag till utökad borgensram för statens vattenfallsverk,

4. avslår regeringens förslag att medge statens vattenfallsverk att besluta i
frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag,

5. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall ej skall medges
förvärva några aktier i Sydgas AB,

6. avvisar regeringens förslag att ändra reglerna för riksdagens inflytande
när det gäller vattenkraftsanläggningar,

7. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall i sin verksamhet
skall ta hänsyn till den av riksdagen uttalade målsättningen att utsläppen av
koldioxid ej får öka och att därför projekt rörande nya anläggningar för
förbränning av fossila bränslen omedelbart skall avbrytas,

8. begär att regeringen utarbetar ett förslag till uppdelning och omorganisation
av Vattenfalls verksamhet enligt de principer som redovisats i
motionen,

9. begär att regeringen låter utreda överförandet av vattenkraftsanläggningar
från staten till landstingen - metoder och konsekvenser,

10. begär att regeringen låter utreda ett överförande av statens vattenfallsverks
verksamhet inom områdena energiforskning och energihushållning till
statens energiverk.

1988/89:N424 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
Vattenfalls verksamhet till Sundsvall.

1988/89:N432 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (17) att
riksdagen avslår den av regeringen föreslagna investeringen i kärnkraft enligt
proposition 1988/89:100 bilaga 16 titel C om 1 756 000 000 kr.

1988/89:N460 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om uppdelning av statens vattenfallsverk enligt vad
som anförts i motionen.

1988/89:N478 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (16) att
riksdagen med avslag på proposition 1988/89:100 i denna del godkänner i
föreliggande motion förordade inriktning och begränsning av investeringsplan
för Vattenfallkoncernen för åren 1989-1990 samt beslutar att Vattenfallkoncernen
åläggs ett ökat avkastningskrav på 500 000 000 kr. till staten
för nästkommande budgetår i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89 :NU30

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1988189:125 och
som behandlas här är följande:

1988/89:N23 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
utformningen av energimarknadens struktur och dess betydelse för förnyelsen
av energisystemet,

2. med avslag på proposition 1988/89:125 såvitt avser begäran om
godkännande av vad som anförs beträffande investerings- och finansieringsplanen
för Vattenfallskoncernen för år 1989 som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförs i denna del.

1988/89:N24 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen bemyndigar
regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk förvärvar aktier i det
nybildade bolaget för utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB i
enlighet med vad som anförts i motionen vad avser ägarmajoritet.

Utskottet

Inledning

En ny ordning beslöts förra året för statsmakternas prövning av de
investeringar som statens vattenfallsverk (Vattenfall) avser att genomföra
och finansieringen av dessa. Denna ordning innebär att riksdagen skall
besluta om omfattningen och inriktningen av investeringarna liksom om
finansieringen enligt en rullande treårsplan. Vattenfallsverket och dess
dotterbolag behandlas härvid som en koncern. Den huvudsakliga innebörden
av det förslag som genom budgetpropositionen har underställts riksdagen
framgår av den tidigare redogörelsen. Det avser en total ram av 12 650
milj. kr. Härav beräknas Vattenfall själv finansiera 8 735 milj. kr. och
meddelägare 580 milj. kr. I övrigt sker finansieringen via upplåning, varvid
680 milj. kr. avses skola upplånas via bolag, medan återstoden utgörs av
riksgäldslån.

I tilläggsbudgetpropositionen har regeringen kompletterat sitt tidigare
förslag. Med hänsyn till de investeringar som föranleds av ett planerat
utvecklingssamarbete mellan Vattenfall och Asea Brown Boveri AB (ABB)
föreslås att investeringsplanens totalbelopp skall ökas med 50 milj. kr.
Finansieringen skall ske genom ökad upplåning hos riksgäldskontoret eller
via bolag.

Utskottet tar först upp frågan om samarbetet med ABB, vilken har
betydelse när det gäller investeringsplanens omfattning. Därefter behandlar
utskottet förslagen till investeringsplan och finansieringsplan och de förslag
beträffande borgensram, rätt till aktieteckning, m.m. som regeringen också
har framlagt. Två avslutande avsnitt ägnas åt motionsyrkanden som inte
direkt sammanhänger med regeringens förslag; de gäller en uppdelning och
partiell försäljning av Vattenfall resp. omlokalisering av vissa enheter inom
verket.

1988/89:NU30

1* Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 30

Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB

1988/89: NU30

Innebörden av regeringens förslag om utvecklingssamarbete mellan Vattenfall
och ABB framgår i korthet av redogörelsen i det föregående. I
propositionen framhålls att det sedan lång tid har funnits ett samarbete
mellan Vattenfall och Asea AB, numera Asea Brown Boveri AB; detta avses
nu få formell stadga. Möjligheterna att klara de utmaningar som kärnkraftsawecklingen
medför kommer därmed att öka, anförs det. Att möjligheterna
att upprätthålla teknisk kompetens inom området elkraftsöverföring förstärks
och att nya sysselsättningstillfällen kan skapas i Bergslagen är andra
argument för förslaget som regeringen anger.

Vattenfalls andel i bolaget blir enligt förslaget 50 %. Mot detta vänder sig
vänsterpartiet kommunisterna i motion 1988/89:N24. Genom tillkomsten av
ABB harsamarbetsförutsättningarna ändrats, menar motionärerna. ABB är
ett transnationellt bolag med transnationella intressen. För att dessa inte
skall ta överhand är det enligt motionärernas mening nödvändigt att det
nationella inflytandet förstärks genom ett så omfattande aktieförvärv att
Vattenfall får ägarmajoritet.

Bildandet av det nya bolaget medför, sägs det i motion 1988/89:N23 (c), att
Vattenfalls och ABB:s enligt motionärernas mening redan alltför starka
grepp över energimarknaden förstärks ytterligare. Vad som borde eftersträvas
är en mer differentierad energimarknad med många aktörer; i motionen
riktas kritik mot regeringen för att den i stället befrämjar storskaliga
lösningar. Eftersom det på grund av den förda politiken saknas oberoende
aktörer som skulle kunna svara för det nya bolagets funktioner förklarar sig
motionärerna emellertid beredda att tolerera att bolaget bildas. De bästa
förutsättningarna för den erforderliga förnyelsen av energisystemet skulle,
menar motionärerna, åstadkommas om energimarknadens struktur utformas
i enlighet med vad de sålunda angett som önskvärt. Ett yrkande i
motionen går ut på att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall instämma
i denna uppfattning.

Frågor om energisystemets förnyelse och om energimarknadens struktur
behandlas ingående i utskottets betänkande 1988/89:NU25 om energipolitik,
vilket avges samtidigt med detta betänkande. Utskottet hänvisar till sin
framställning där och avstår från att på grundval av motion 1988/89:N23 (c)
diskutera samma frågor i detta sammanhang. Med det sagda föreslår
utskottet att det nu aktuella yrkandet i denna motion lämnas utan särskild
åtgärd av riksdagen.

Från miljöpartiets sida har vid utskottsbehandlingen hävdats att riksdagen
bör avslå regeringens förslag på denna punkt. Ett samarbete i bolagsform
mellan Vattenfall och ett stort transnationellt företag som ABB bör
undvikas, menar man. ABB har tillräckliga medel för teknikutveckling på
kraftöverföringsområdet, anförs det vidare, och har också det dominerande
intresset av en sådan utveckling.

Utskottet delar inte miljöpartiets uppfattning beträffande det nya bolaget
utan finner det avsedda fastare samarbetet motiverat såväl från affärsmässig
som från energipolitisk synpunkt. Som framhålls i propositionen ligger bl.a.
ökade miljökrav inom elöverföringsområdet till grund för Vattenfalls

utvecklingsbehov. Vad gäller vänsterpartiet kommunisternas kritik mot de
tilltänkta ägarförhållandena vill utskottet framhålla att samarbetet i ett bolag
som ägs av två parter med lika eller i stort sett lika andelar i praktiken måste
baseras på enighet mellan parterna om hur bolagets verksamhet skall
bedrivas. En ökning av Vattenfalls andel till strax över hälften skulle därför
knappast innebära någon verklig förändring av relationen mellan parterna.
Motion 1988/89:N24 (vpk) avstyrks således.

I enlighet med regeringens förslag tillstyrker utskottet att regeringen får
begärda bemyndiganden att godkänna Vattenfalls förvärv av aktier i det
nybildade bolaget och att godkänna att Vattenfall eventuellt tecknar borgen i
bolaget intill högst 50 milj. kr. i stället för att lämna delägarlån.

Investeringsplan och finansieringsplan, m.m.

Vattenfalls förslag till investeringsplan för vart och ett av de tre åren under
planperioden och totalt för denna, med fördelning på verkets tio resultatområden,
presenteras i budgetpropositionen i form av en tabell med kommentarer.
Det betonas att investeringsramen är av beräkningskaraktär och att
förändringar inom den kan komma att ske mellan olika resultatområden.
Regeringens förslag innebär en viss reduktion av den plan som Vattenfall har
föreslagit. Efter precisering i vissa detaljer förklaras att regeringen i övrigt
ansluter sig till Vattenfalls förslag till omfattning och inriktning av investeringsplanen.
Den plan som regeringen förelägger riksdagen innebär en total
ram för treårsperioden om 12 650 milj. kr., fördelad på de tre åren med resp.
5 260 milj. kr., 3 800 milj. kr. och 3 590 milj. kr.

Fyra motioner innehåller yrkanden som går ut på avvikelser från den
investeringsplan för Vattenfallkoncernen som regeringen har föreslagit i
budgetpropositionen, med senare komplettering i propositionen om tilläggsbudget
II.

Längst går i detta avseende motion 1988/89:N417 (mp). De förändringar i
investeringsplanen som motionärerna här påkallar är så stora att de har valt
att yrka på att riksdagen skall avvisa regeringens förslag och begära att
regeringen låter utarbeta en ny investeringsplan i enlighet med de krav som
motionärerna har ställt. När kärnkraften avskaffas och belastningen på
elnätet avtar bör, hävdas det i motionen, investeringar inom områdena
Elproduktion, Överföring, Regional energimarknad och Energiverksrörelse
kunna minskas radikalt. Motionärerna räknar beträffande dessa resultatområden
med en minskning om i medeltal 30 %. Samma minskning föreslår de
för områdena Fastighetsförvaltning och Intern service. De flesta investeringar
i kärnkraft är onödiga om man avvecklar kärnkraften inom tre år, tillfogar
de. Områdena Naturgasverksamhet samt Entreprenad- och konsulttjänster
förutsätts falla bort. Investeringsvolymen under treårsperioden skulle sålunda
minskas från 12 650 milj. kr. till 8 263 milj. kr. Motionärerna kritiserar i
sammanhanget att regeringen i stort sett har accepterat Vattenfalls inriktning
av investeringsplanen, trots att däri ingår insatser för utveckling av värmekraftverk
och kondenskraftproduktion baserad på gas och kol, något som,
anför de. står i klar motsättning mot riksdagens uttalande år 1988 att
koldioxidutsläppen inte bör ökas utöver dåvarande nivå. Följdriktigt finns i

1988/89:NU30

motionen också ett yrkande om att den föreslagna finansieringsplanen skall
avvisas på samma sätt som den investeringsplan till vilken den är knuten.
Riksdagen föreslås dessutom till regeringen rikta ett uttalande att Vattenfall
skall ta hänsyn till det av riksdagen angivna målet att koldioxidutsläppen inte
får öka och att därför projekt rörande nya anläggningar för förbränning av
fossila bränslen omedelbart skall avbrytas.

Vänsterpartiet kommunisterna vänder sig i motion 1988/89:N432 mot de
tilltänkta investeringarna i kärnkraftsanläggningar, av Vattenfall beräknade
till 1 756 milj. under planperioden. Kärnkraftens avveckling bör inledas
omedelbart, säger motionärerna. I första hand borde reparationsarbetena på
reaktorn Ringhals 2 avbrytas och den reaktorn tas ur drift. Den totala
investeringsramen skall, begärs det i denna motion, minskas med det nyss
angivna beloppet.

Centern föreslår i motion 1988/89:N478 en ännu något mindre reduktion
av investeringsramen och dessutom vissa omprioriteringar. Investeringsramen
för resultatområdena Överföring och Regional energimarknad, enligt
Vattenfalls förslag - mot vilket regeringen inte har riktat någon invändning -beräknad till 5 250 milj. kr. för treårsperioden, vill motionärerna minska
med totalt 300 milj. kr. Investeringarna i gasturbiner bör enligt motionen
begränsas väsentligt, och när det gäller kärnkraft skall alla investeringar
utom de som primärt syftar till att höja säkerheten stoppas. Investeringsramen
för kärnkraftsanläggningar skulle sålunda för planperioden minskas
med 1 500 milj. kr. till 256 milj. kr. Med angiven begränsning och inriktning
av investeringarna skulle det enligt motionärerna skapas utrymme för en
extra inbetalning från Vattenfall till staten under budgetåret 1989/90 om 500
milj. kr. I en motion med anledning av tilläggsbudgetpropositionen,
1988/89:N23, klargörs från centerns sida att man står kvar vid den uppfattning
som just har refererats men godtar ett tillskott av 50 milj. kr. till den
totala investeringsramen på grundval av denna proposition, med därav
föranledda konsekvenser i fråga om finansieringsramen.

Utskottet vill först beröra centerns förslag om en ökad inleverans av medel
från Vattenfall till staten under budgetåret 1989/90, ett förslag som utskottet
ställer sig frågande inför. Det nya förräntningskrav för Vattenfall som
riksdagen beslöt om förra året-visserligen under motstånd från bl.a. centern
- uttrycks som räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt. Regeringen
fastställer förräntningskrav och dessutom ett soliditetsmål; därtill kommer
att Vattenfall har att betala en motsvarighet till statlig skatt, uppgående till
samma belopp som utdelningen. En utgångspunkt för förräntningskravet har
varit att det skall motsvara de krav som ställs på annan motsvarande
industriell verksamhet och även medge jämförbarhet med denna. Motionärerna
har inte förklarat varför Vattenfall om investeringsvolymen begränsas
skulle åläggas ett ökat förräntningskrav. Snarare borde i ett sådant fall
konstateras att en större del av investeringarna kan finansieras med medel
som har genererats inom rörelsen och att upplåningen i motsvarande mån bör
minska.

Motionsyrkanden om att det pågående arbetet med reparation av reaktorn

1988/89: NU30

Ringhals 2 skall avbrytas och att reaktorn omedelbart skall tas ur drift
behandlar utskottet i sitt betänkande 1988/89:NU25 om energipolitik;
utskottet föreslår där att riksdagen skall avslå dessa yrkanden. I den mån
riksdagen skulle bifalla yrkandena, såsom föreslås i ett par reservationer, får
det ankomma på regeringen att föranstalta om motsvarande korrigering av
investeringsplanen. Eftersom beräknad kraftproduktion i händelse av ett
sådant riksdagsbeslut skulle falla bort vore det enligt utskottets mening då
riktigare att de för kärnkraftsreaktorn avsedda investeringsmedlen i stället
ställdes till förfogande för andra investeringar i energisystemet. Med det nu
sagda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion 1988/89:N432
(vpk).

Utskottet finner inte skäl för en sådan mera allmän reduktion av
Vattenfalls investeringar och därmed på sikt av dess bidrag till energiproduktionen
som miljöpartiet förespråkar. Motion 1988/89:N417 (mp) avstyrks i
angivna delar. Vad gäller anläggningar för förbränning av fossila bränslen
hänvisar utskottet till sin behandling av detta ämne i betänkandet 1988/
89:NU25.

De begränsningar av investeringsplanen som centern föreslår när det gäller
andra ändamål än investeringar på kärnkraftsområdet finner utskottet inte
lämpliga. Därför och med hänvisning också till vad nyss sagts om det av
motionärerna föreslagna kravet på ökad inleverans av medel från Vattenfall
till staten avstyrker utskottet motion 1988/89:N478 (c) i angiven del.

I sin redogörelse i budgetpropositionen för den föreslagna investeringsplanens
inriktning har miljö- och energiministern särredovisat alla Vattenfalls
förslag till investeringar vilkas totala investeringskostnad överstiger 100 milj.
kr. och som inte tidigare har redovisats för riksdagen. Som skäl anges att det
därigenom kan skapas enhetlighet och överskådlighet i vad som redovisas för
riksdagen. Utskottet instämmer i detta omdöme och i regeringens uttalande
att den angivna ordningen bör tillämpas framöver. Utskottet vill tillägga att
de sålunda avsedda större investeringsprojekten bör klart definieras och att
det varje år i anslutning till investeringsplanen bör anges i vilken mån
investeringsramarna beräknas bli tagna i anspråk för projekt som tidigare har
anmälts för riksdagen.

Beträffande vattenfallsprojekt gäller, såsom också beskrivs i budgetpropositionen,
för närvarande en särskild ordning. Utbyggnadsprojekt inom
vattenkraftsområdet om minst 8 MW skall underställas riksdagen, innan
Vattenfall av regeringen medges rätt att ta investeringsmedel i anspråk.
Därutöver har regeringen beslutat att Vattenfall utan särskilt medgivande av
regeringen får använda investeringsmedel för utbyggnadsprojekt inom
vattenkraftsområdet om högst 1,5 MW.

Med den nyss angivna generella principen om att alla projekt för vilka
investeringskostnaden överstiger 100 milj. kr. skall särredovisas bortfaller,
anförs det i propositionen, behovet av särskilda bestämmelser för vattenkraftsprojekt.
I motion 1988/89:N417 (mp) riktas invändning mot detta
uttalande. Nuvarande regel bör bibehållas, anser motionärerna.

Bostadsutskottet har just i sitt betänkande 1988/89:BoU12 om naturresurslagen
översiktligt erinrat om beslutsordningen vid vattenkraftsutbygg -

1988/89:NU30

nåd. Till grund för ställningstaganden till om olika vattenkraftsprojekt skall
förverkligas eller ej ligger främst den av riksdagen beslutade vattenkraftsplanen
och 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.
(naturresurslagen). Denna paragraf innehåller en förteckning över vattenområden
och älvsträckor där vattenkraftverk samt vattenreglering eller
vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Den omständigheten att
ett projekt tas upp i vattenkraftsplanen innebär inte att utbyggnaden
kommer att genomföras. En fråga om utbyggnad avgörs av vattendomstolen
eller regeringen och då i den ordning som anges i vattenlagen (1983:291) och
angränsande lagar. Bl.a. gäller att naturresurslagen skall tillämpas vid den
tillståndsprövning av ett vattenföretag som sker enligt vattenlagen. Det är
sålunda inte riksdagen som har att besluta om utbyggnad eller ej av projekt
som inte omfattas av 3 kap. 6 § naturresurslagen.

Enligt vad utskottet har inhämtat kan investeringskostnaden för ett
vattenkraftsprojekt om 8 MW för närvarande beräknas ligga på en nivå vid
omkring 150 milj. kr.

Den nyss omtalade riksdagsprövning av vattenkraftsprojekt om minst 8
MW som hittills har tillämpats gäller, vill näringsutskottet framhålla, projekt
som Vattenfall önskar genomföra och som antingen redan har förklarats
tillåtna eller senare kommer att prövas enligt vattenlagen.

För dem som av naturskyddsskäl etc. önskar att ett vattenområde eller en
älvsträcka som Vattenfall disponerar över skall bevaras från att byggas ut i
verkets regi finner utskottet, mot bakgrund av vad som här har angivits, den
adekvata metoden vara att söka åstadkomma att objektet upptas bland dem
som skyddas enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen. Det är inte motiverat att en
särskild riksdagsprövning på detta slags grunder skall äga rum beträffande
just Vattenfalls projekt. Syftet med riksdagens behandling av sådana projekt
- när de presenteras som delar av Vattenfalls investeringsplan - skall vara att
avgöra om de är godtagbara från ekonomisk och energipolitisk synpunkt och
att vid behov placera in dem i en prioritetsordning i sådant hänseende. Med
hänsyn till vad nu sagts godtar utskottet regeringens uppfattning att den
särskilda riksdagsprövningen av vissa Vattenfall tillhöriga vattenkraftsprojekt
kan upphöra. Det berörda yrkandet i motion 1988/89:N417 (mp)
avstyrks.

Borgen, aktieförvärv m.m.

I anslutning till förslag om Vattenfalls investeringar hemställer regeringen
regelmässigt om vissa bemyndiganden rörande borgensåtaganden. I år
föreslås riksdagen godkänna att dels regeringen eller efter regeringens
bemyndigande Vattenfall, dels fullmäktige i riksgäldskontoret tecknar
borgen intill sammanlagt 13 637 milj. kr. för lån till bolag i vilka Vattenfall
förvaltar statens aktier. Därav beräknas högst 645 milj. kr. för lån till
eldistributionsföretag. Förslaget innebär en minskning av ramen med 679
milj. kr. jämfört med den borgensram som fastställdes förra året. I
propositionen lämnas uppgifter om en del av de nya ändamål för vilka
borgensteckning beräknas bli erforderlig. Drygt 13 miljarder kronor av den

1988/89:NU30

föreslagna borgensramen avser, enligt vad utskottet har inhämtat från
regeringskansliet, borgen som redan har tecknats.

I motion 1988/89:N417 (mp) begärs att riksdagen skall avvisa regeringens
förslag till utökad borgensram för Vattenfall. Innebörden av yrkandet får
anses vara att ingen ny borgen skall få tecknas innan en sådan investeringsplan
som motionärerna begär har blivit fastställd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.

Liksom tidigare föreslår regeringen också att den skall få bemyndigande att
under det kommande budgetåret inom en viss ram besluta i frågor som rör
förvärv av aktier i eller bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsområde.
Ramen föreslås liksom för det nu löpande budgetåret bli 75 milj. kr.
Även på denna punkt yrkas i motion 1988/89:N417 (mp) att regeringens
förslag skall avslås av riksdagen.

Konsekvensen av ett beslut enligt motionärernas förslag blir att frågor om
sådana aktieförvärv etc. som här avses regelmässigt kommer att få underställas
riksdagen.

Utskottet kan inte finna skäl för en återgång i detta avseende till ett
tidigare system med en betydligt mera ingående styrning från riksdagens sida
av Vattenfalls verksamhet. Utskottet rekommenderar att den nuvarande
ordningen i fråga om rätt att besluta i frågor om aktieförvärv och bolagsbildning
bibehålls och avstyrker alltså motion 1988/89:N417 (mp) i den del som är
i fråga.

Staten äger för närvarande 60 % av aktiekapitalet i Swedegas AB, vars
verksamhet omfattar import och försäljning av naturgas. I budgetpropositionen
anmäls att vissa ägarförändringar inom Swedegas kan komma att
aktualiseras under år 1989 i syfte att bl.a. underlätta bearbetningen av den
potentiella naturgasmarknaden i Mellansverige. Regeringen föreslår att
Vattenfall skall få möjlighet att förvärva och övergångsvis inneha de
nuvarande minoritetsdelägarnas aktier i Swedegas som ett led i en omstrukturering
av bolaget, med sikte på att aktierna senare skall överlåtas till andra
ägare. Frågan om en mera långsiktig lösning av ägarfrågan beräknas kunna
anmälas för riksdagen under nästa riksmöte.

I detta sammanhang behandlar utskottet ännu ett yrkande i motion
1988/89:N417 (mp), enligt vilket Vattenfall inte skall medges förvärva några
aktier i Sydgas AB. Vattenfall bör, menar motionärerna, specialiseras på
enbart elproduktion. Något förvärv från Vattenfalls sida av aktier i Sydgas är
emellertid inte aktuellt. Yrkandets utformning torde bero på ett skrivfel.
Utskottet utgår från att motionärerna har avsett att ställa ett yrkande rörande
Swedegas. Vid utskottsbehandlingen har från miljöpartiets sida yrkats avslag
på regeringens nyssnämnda förslag beträffande detta företag.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag, vilket som framgått
avser en temporär anordning. Det senast nämnda yrkandet i motion
1988/89:N417 (mp) avstyrks.

1988/89 :NU30

Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall

1988/89:NU30

Vid flera tidigare tillfällen har inom riksdagen väckts förslag om att
Vattenfall skulle delas upp i olika bolag av vilka flertalet - i samband med en
mera omfattande utförsäljning av statliga företag - skulle säljas till allmänheten.
I sitt betänkande förra året om ny ekonomisk styrning av Vattenfall (NU
1987/88:41) lämnade utskottet en redogörelse för den tidigare behandlingen
av frågan. I år förekommer två motioner med förslag av denna innebörd.
Därtill kommer i en tredje motion förslag om en uppdelning enligt andra
principer, med överföring av vissa verksamhetsgrenar till andra myndigheter
eller till regionala intressenter.

Av de båda först åsyftade motionerna är en, 1988/89:N220, gemensam för
de borgerliga partierna. Den har rubriken Ägandespridning genom försäljning
av statliga företag; i sin huvuddel behandlas den i näringsutskottets
betänkande 1988/89:NU34. Yrkandet i motionen går ut på att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om försäljning av statliga företag enligt de
riktlinjer som anges i motionen. Det avsnitt i motionen som ägnas åt
Vattenfall har i huvudsak följande innebörd. En utgångspunkt vid försäljningen
skall vara att kraftproduktionens effektivitet inte försämras och att
produktionskostnaderna inte stiger till följd av försäljningen. Ansvaret för
stamlinjenätet bör också fortsättningsvis ligga hos ett statligt organ. Övrig
verksamhet bör däremot fördelas mellan självständiga, regionalt förankrade
enheter. Ett alternativ skulle vara att Vattenfalls nuvarande regioner, som är
fem till antalet, får bilda självständiga regionala enheter. Även andra
möjligheter till uppdelning borde dock undersökas. Aktierna i de nybildade
kraftbolagen skulle saluföras till allmänheten i ett tempo som anpassats till
kapitalmarknadens absorptionskapacitet.

Ett snarlikt förslag framförs i motion 1988/89:N460 (c). Fem regionala
enheter skulle bli självständiga bolag och överta all vattenkraft samt
distributionsanläggningar, värmeanläggningar etc., dock icke kärnkraftverken.
De senare skulle ligga kvar hos ett moderbolag som skulle svara för
driften av stamlinjenätet samt myndighetsfunktioner. Forsknings- och
utbildningsverksamheten skulle hållas samman i ett särskilt FoU-bolag. Alla
bolag utom moderbolaget skulle introduceras på Stockholms fondbörs.

Den tredje av de här avsedda motionerna är miljöpartiets motion
1988/89:N417 (mp). I denna föreslås följande. Vattenfall delas i ett verk för
elproduktion och ett för eldistribution. Dess verksamhet rörande energiförbrukning
och energihushållning liksom också dess uppdrag att utarbeta
planer för kärnkraftsavvecklingen överförs till statens energiverk. Vidare
skall regeringen låta utreda om vattenkraftverken i Norrland kan överföras
till lokal eller regional äganderätt. Motionärernas hemställan i dessa
hänseenden är fördelad på tre punkter - om begäran till regeringen att den
skall låta utarbeta förslag till uppdelning och omorganisation, låta utreda
metoder för och konsekvenser av ett överförande av vattenkraftsanläggningar
från staten till landstingen samt låta utreda ett överförande av Vattenfalls
verksamhet inom områdena energiforskning och energihushållning till
statens energiverk.

Utskottet är liksom tidigare av den bestämda uppfattningen att statens

vattenkraftstillgångar bör behållas i statens ägo. Någon uppdelning av
Vattenfall motiverad av att en utförsäljning möjligen skulle underlättas
därigenom bör alltså inte komma i fråga. Sådana organisatoriska förändringar
som föreslås i motionerna skulle, menar utskottet, innebära allvarliga
risker för störningar i ett väl fungerande integrerat system för produktion och
distribution av kraft. Detta förhållande framstår som särskilt allvarligt med
hänsyn till att den förestående kärnkraftsawecklingen ställer stora krav på
insatser för elhushållning och ny elproduktionsteknik. Vattenfall är den
kanske viktigaste statliga resursen för dessa ändamål.

Beträffande förslagen i motion 1988/89:N417 (mp) vill utskottet tillägga
följande. Motionärerna har inte anfört något motiv för att landstingen skulle
överta den för dem i stort sett artfrämmande verksamhet som energiproduktionen
utgör. Omfattande ekonomiska problem skulle kräva sin lösning för
att en sådan överflyttning skulle kunna bli möjlig. En skilsmässa mellan
energiproduktionen och forsknings- och utvecklingsverksamheten förefaller
mindre välbetänkt med hänsyn till att denna har stor direkt betydelse för
energiproduktionssystemets utveckling. Den nuvarande rollfördelningen
mellan Vattenfall och statens energiverk har enligt utskottets uppfattning
visat sig fungera bra.

Med det sagda avstyrker utskottet såväl motion 1988/89:N220 (m, fp, c) i
här behandlad del och motion 1988/89:N460 (c) som de nu berörda
yrkandena i motion 1988/89:N417 (mp).

Lokalisering av viss verksamhet

I motion 1988/89:N401 (c, m, fp) begärs utredning och förslag om omlokalisering
av Vattenfalls huvudkontor eller delar därav till Västernorrlands län.
Motion 1988/89:N424 (s) har ett liknande syfte. Där förordas att delar av
Vattenfalls verksamhet skall lokaliseras till Sundsvall.

Likartade motioner behandlades av utskottet förra året (NU 1987/88:41 s.
14). Med hänvisning till ett frågesvar av miljö- och energiminister Birgitta
Dahl påpekade utskottet då att det var en grundläggande förutsättning för
den nya organisation för Vattenfall som fastställdes år 1986 att verksamhet
skulle decentraliseras från de centrala staberna i Stockholm till de olika
regionkontoren, av vilka ett är beläget i Sundsvall. Denna decentralisering
kommer enligt vad utskottet har erfarit att fortsätta. I sammanhanget bör
nämnas att Vattenfall våren 1988 beslöt om utlokalisering av olika avdelningar
- för byggprojektering och konstruktion till Ludvika samt för bygganläggning
och för viss dataverksamhet till Luleå. Besluten rörande Ludvika och
Luleå beräknas leda till att ca 170 personer får sysselsättning där. Beslut har
också fattats om förflyttning av vissa enheter från Luleå till Gällivare och
Porjus.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra någon framställning till
regeringen på grundval av de nu aktuella motionerna. Det bör överlämnas åt
Vattenfall att såsom redan skett ta initiativ till och genomföra åtgärder som
kan leda till en önskvärd regional fördelning av personalen inom Vattenfallkoncernen.
Motionerna 1988/89:N401 (c, m, fp) och 1988/89:N424 (s)
avstyrks alltså.

1988/89:NU30

Förslag rörande lokaliseringen av viss verksamhet inom Vattenfall framförs
också i motion 1988/89:N406 (vpk). Där föreslås att riksdagen hos
regeringen skall begära att Vattenfall får i uppdrag att lokalisera en
administrationsgrupp till Stugun i Jämtland för att sköta verkets stora byggoch
underhållsprojekt i Mellannorrland och vidare att lokalisera en fast
byggnads- och underhållsorganisation till Jämtland.

Som utskottet just har nämnt har Vattenfall genomfört omlokaliseringar
innebärande att vissa arbetstillfällen har flyttats från regionala centra till
mindre orter. Utskottet förutsätter att ytterligare sådana initiativ kan komma
i fråga. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen emellertid inte ingripa
med så detaljerade anvisningar rörande Vattenfalls verksamhet på olika håll i
landet som åsyftas i den nu berörda motionen. Denna avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB
m.m.

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1988/89:125 bilaga 10 momenten 1 och 2
och med avslag på motion 1988/89:N24

dels bemyndigar regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk
förvärvar aktier i ett bolag för utvecklingssamarbete med Asea Brown
Boveri AB i enlighet med vad som anförs i propositionen,
dels bemyndigar regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk,
för det fall verket inte lämnar delägarlån till nämnda utvecklingsbolag,
tecknar borgen för lån till bolaget intill högst 50 000 000 kr.,

b) avslår motion 1988/89:N23 yrkande 1,

2. beträffande investeringsplan och finansieringsplan

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 16 i
ifrågavarande del och proposition 1988/89:125 bilaga 10 moment 3 och
med avslag på motion 1988/89:N23 yrkande 2,1988/89:N417 yrkandena
1, 2 och 7, motion 1988/89:N432 yrkande 17 och motion 1988/
89:N478 yrkande 16 godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan
samt finansieringsplan för Vattenfallkoncemen i enlighet
med vad utskottet anfört,

3. beträffande beslutsordning i fråga om vattenkraftsprojekt
att riksdagen avslår motion 1988/89:N417 yrkande 6,

4. beträffande borgensram

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 16 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N417 yrkande 3
bemyndigar dels regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
statens vattenfallsverk, dels fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna
borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens
aktier intill sammanlagt 13 637 000 000 kr., varav högst 645 000 000 kr.
till eldistributionsbolag,

5. beträffande förvärv av aktier, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 16 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N417 yrkande 4

1988/89:NU30

bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 besluta i frågor
som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens
vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram av 75 000 000 kr.,

6. beträffande förvärv av aktier i Swedegas AB, m.m.
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande
del bemyndigar regeringen att besluta i frågor som rör förvärv av
aktier i Swedegas AB i enlighet med vad som anförs i propositionen,

b) avslår motion 1988/89:N417 yrkande 5,

7. beträffande uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall
att riksdagen

a) avslår motion 1988/89:N417 yrkandena 8-10,

b) avslår motion 1988/89 :N220 i ifrågavarande del och motion
1988/89:N460,

8. beträffande omlokalisering av vissa enheter till Västernorrlands
län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N401 och 1988/89:N424,

9. beträffande lokalisering av vissa enheter till Jämtland
att riksdagen avslår motion 1988/89:N406.

Stockholm den 11 maj 1989

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per
Westerberg (m), Åke Wictorsson (s) (mom. 1-2), Inga-Britt Johansson (s),
Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Roland
Larsson (c), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s)
(mom. 3-9), Karin Falkmer (m), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c)
(mom. 3—9), Stig Bertilsson (m), Ivar Franzén (c) (mom. 1-2) och Gudrun
Schyman (vpk).

Reservationer

1. Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m.
(mom. 1)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 7 med ”lämna delägarlån” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner den förutsättning för Vattenfalls engagemang i det nya
bolaget som vänsterpartiet kommunisterna kräver vara väl befogad. Följaktligen
uppställer utskottet som villkor för sitt tillstyrkande av de föreslagna

1988/89:NU30

bemyndigandena för regeringen att Vattenfalls ägarandel i det nya bolaget
kommer att vara minst 51 %.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB
m.m.

att riksdagen

a) med anledning av proposition 1988/89:125 bilaga 10 momenten 1
och 2 och med bifall till motion 1988/89:N24

dels bemyndigar regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk,
under förutsättning att dess ägarandel kommer att uppgå till
minst 51 %, förvärvar aktier i ett bolag för utvecklingssamarbete med
Asea Brown Boveri AB i enlighet med vad som i övrigt anförs i
propositionen,

dels bemyndigar regeringen att under samma förutsättning godkänna
att statens vattenfallsverk, för det fall verket inte lämnar delägarlån
till nämnda utvecklingsbolag, tecknar borgen för lån till bolaget intill
högst 50 000 000 kr.,

b) (=utskottet).

2. Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m.
(mom. 1)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 7 med ”lämna delägarlån” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den från miljöpartiets sida framförda uppfattningen
och avstyrker alltså proposition 1988/89:125 såvitt den gäller utvecklingssamarbete
mellan Vattenfall och ABB.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB

m.m.

att riksdagen

a) avslår proposition 1988/89:125 bilaga 10 momenten 1 och 2 och
motion 1988/89:N24,

b) (= utskottet).

3. Investeringsplan och finansieringsplan (mom. 2)

Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet vill”
och slutar på s. 9 med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Centerns plan för förnyelse av energisystemet innebär ett minskat
investeringsbehov och ger utrymme för ökad inleverans av medel från
Vattenfall till staten. Som sägs i motion 1988/89:N478 (c) bör Vattenfall nu
närmast åläggas att under budgetåret 1989/90 inbetala 500 milj. kr. utöver
vad som följer av tidigare fastställt förräntningskrav. Investeringsplanen bör
genom regeringens försorg reduceras på sätt som föreslås i denna motion. I

1988/89:NU30

vad gäller investeringar på kärnkraftsområdet och i anläggningar för
förbränning av fossila bränslen skall riksdagens beslut på grundval av
utskottets betänkande 1988/89:NU25 beaktas. Utskottet tillstyrker sålunda
motionerna 1988/89:N478 (c) och 1988/89:N23 (c), båda i angiven del. Därav
följer att utskottet avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande investeringsplan och finansieringsplan
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 16 i
ifrågavarande del och proposition 1988/89:125 bilaga 10 moment 3,
med bifall till motion 1988/89:N23 yrkande 2 och motion 1988/89:N478
yrkande 16 och med avslag på motion 1988/89:N417 yrkandena 1, 2
och 7 och motion 1988/89:N432 yrkande 17 godkänner inriktning och
omfattning av investeringsplan samt finansieringsplan för Vattenfallkoncernen
i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Investeringsplan och finansieringsplan (morn. 2)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Motionsyrkanden
om” och slutar på s. 9 med ”angiven del” bort ha följande lydelse:
Utskottet tar avstånd från det förslag om en långtgående reduktion av
Vattenfalls investeringar som framläggs i motion 1988/89:N417 (mp), utom
såvitt gäller investeringarna i kärnkraft, och likaledes, med samma undantag,
från centerns förslag i motion 1988/89:N478 om mera begränsade ingrepp i
investeringsplanen. I vad avser investeringar på kärnkraftsområdet och i
anläggningar för förbränning av fossila bränslen skall riksdagens beslut på
grundval av utskottets betänkande 1988/89:NU25 beaktas. Vid beslut att
sådana investeringar icke skall äga rum bör beloppen i investeringsplanen
och den därtill knutna finansieringsplanen genom regeringens försorg
korrigeras i motsvarande mån. Med det sagda tillstyrks motion 1988/89:N432
(vpk) i den del som behandlas här.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande investeringsplan och finansieringsplan
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 16 i
ifrågavarande del och proposition 1988/89:125 bilaga 10 moment 3,
med bifall till motion 1988/89:N432 yrkande 17 och med avslag på
motion 1988/89:N23 yrkande 2, motion 1988/89:N417 yrkandena 1, 2
och 7 och motion 1988/89:N478 yrkande 16 godkänner inriktning och
omfattning av investeringsplan samt finansieringsplan för Vattenfallkoncernen
i enlighet med vad utskottet anfört.

1988/89:NU30

5. Investeringsplan och finansieringsplan (mom. 2) 1988/89:NU30

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Motionsyrkanden
om” och slutar på s. 9 med ”angiven del” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till kravet i motion 1988/89:N417 (mp) på att
riksdagen skall avvisa regeringens förslag till investeringsplan för Vattenfallkoncernen
och därtill anslutande finansieringsplan. Som motionärerna anför
bör regeringen lägga fram ett nytt förslag till investeringsplan med en ram för
treårsperioden på 70 % av den som regeringen har föreslagit. Reduktionen
av beloppen för olika resultatområden bör verkställas enligt de principer som
anges i motionen. I fråga om anläggningar för förbränning av fossila bränslen
skall iakttas sådana restriktioner som påyrkas i motion 1988/89:N417 (mp).
Av vad tidigare sagts följer att det i tilläggsbudgetpropositionen föreslagna
tillskottet till investeringsplanen av 50 milj. kr. inte bör bli aktuellt.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande investeringsplan och finansieringsplan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N417 yrkandena 1,2 och 7
avslår proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del och
proposition 1988/89:125 bilaga 10 moment 3 samt motion 1988/89:N23
yrkande 2, motion 1988/89:N432 yrkande 17 och motion 1988/89:N478
yrkande 16 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Beslutsordning i fråga om vattenkraftsprojekt (mom. 3)

Lars Norberg (mp) och Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Den nyss”
och slutar med ”1988/89:N417 (mp) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till det speciella intresse som från allmänhetens sida riktas mot
investeringar i ny vattenkraft finns det anledning att prövningsreglerna på
detta område är speciella. Det finns enligt utskottets uppfattning inte något
motiv för en ändring av den nuvarande ordningen beträffande vilka av
Vattenfalls vattenkraftsprojekt som skall underställas riksdagen. Utskottet
vill också framhålla att det är av vikt att staten i sin roll som näringsidkare
iakttar inte endast de minimikrav som uppställs i lag utan också krav som
dikteras av mera långtgående samhällsekonomiska och miljömässiga hänsyn.
Detta är ytterligare ett skäl för att Vattenfalls projekt skall underställas
riksdagen enligt tidigare regler. Såsom begärs i motion 1988/89:N417 (mp)
bör riksdagen meddela regeringen att denna ordning bör bibehållas.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beslutsordning i fråga om vattenkraftsprojekt

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:417 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Borgensram (mom. 4)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i det berörda yrkandet i motion 1988/89:N417 (mp)
och föreslår alltså riksdagen att inte lämna de begärda bemyndigandena i
fråga om tecknande av ny borgen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande borgensram

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N417 yrkande 3 avslår
proposition 1988/89:100 bilaga 16 i vad gäller medgivande för statens
vattenfallsverk att teckna viss ny borgen.

8. Förvärv av aktier, m.m. (mom. 5)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Eftersom Vattenfall enligt utskottets mening bör specialisera sig på
elproduktion och eldistribution i affärsverksform föreligger knappast något
behov av aktieförvärv och bolagsbildningar. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att de frågor om förvärv av aktier i vissa bolag eller om bildande
av bolag som det här gäller bör prövas av riksdagen. Motion 1988/89:N417
(mp) tillstyrks alltså i denna del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande förvärv av aktier, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N417 yrkande 4 avslår
proposition 1988/89:100 bilaga 16 i vad avser beslut rörande förvärv av
aktier i eller bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsområde.

9. Förvärv av aktier i Swedegas AB, m. m. (mom. 6)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1988/89:N417 (mp) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att Vattenfalls verksamhet bör inriktas på
elproduktion och att verket inte bör syssla med naturgas. Enligt utskottets
mening bör riksdagen därför inte lämna det begärda bemyndigande som
möjliggör att verket kan överta aktier i Swedegas. Regeringens förslag på
denna punkt avstyrks alltså av utskottet, vilket ligger i linje med vad som
anförs i motion 1988/89:N417 (mp).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande förvärv av aktier i Swedegas AB, m.m.
att riksdagen

1988/89:NU30

a) avslår proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del,

b) (= utskottet).

10. Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson
(c), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c) och Stig Bertilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet är”
och slutar på s. 13 med ”motion 1988/89:N417 (mp)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar i det väsentliga den uppfattning om Vattenfalls ställning
och organisation som kommer till uttryck i motionerna 1988/89:N220 (m, fp,

c) och 1988/89:N460 (c). En organisatorisk lösning bör eftersträvas som
innebär ökad konkurrens på elmarknaden. Företagsstrukturen bör vara
mindre centraliserad och marknaden mindre politiskt styrd. Med utgångspunkt
i principen att staten bör avveckla affärsverksamhet inom områden där
det inte finns särskilda skäl för ett engagemang från statens sida bör en
betydande del av Vattenfalls tillgångar kunna avyttras. Enskilda och
kommunägda företag bedriver ju redan en framgångsrik verksamhet inom
flertalet led i energiförsörjningen.

Nuvarande myndighetsfunktioner hos Vattenfall liksom ansvaret för
stamlinjenätet bör även fortsättningsvis ligga hos ett statligt organ. Den
övriga verksamheten bör fördelas mellan självständiga regionala enheter,
som efter hand bör överföras i annans ägo än statens.

Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att lägga fram ett
förslag till omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet här har
anfört. Detta innebär att motion 1988/89:N220 (m, fp, c) i här aktuell del och
motion 1988/89:N460 (c) blir i huvudsak tillgodosedda. Förslaget i motsvarande
del av motion 1988/89:N417 (mp) avviker i betydelsefulla hänseenden
från vad utskottet här har förordat. Bl.a. bibehålls det offentliga ägandet
oinskränkt. Hur det skulle bli möjligt att lösa de vittgående ekonomiska
problem som ett genomförande av förslaget skulle vara förknippat med har
motionärerna inte ens antytt. De berörda yrkandena i motion 1988/89:N417
(mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av motion 1988/89:N220 i ifrågavarande del och
motion 1988/89:N460 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

11. Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall (mom. 7)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet är”
och slutar på s. 13 med ”motion 1988/89:N417 (mp)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet avvisar tanken på en utförsäljning av statens vattenkraftstill -

1988/89:NU30

gångar till privata intressen. Eftersom grundtanken bakom motion 1988/
89:N220 (m, fp, c) i här aktuell del och motion 1988/89:N460 (c) är att en
sådan försäljning skall genomföras avstyrker utskottet dessa. Däremot
tillstyrker utskottet motion 1988/89:N417 (mp) i motsvarande del. Den visar
på ett viktigt mål för en rationell inriktning av Vattenfalls verksamhet.
Verket bör specialisera sig på elproduktion; dess mer eller mindre självpåtagna
uppgifter på andra områden bör övergå till andra organ som genom sin
verksamhet i övrigt är bättre skickade för ändamålet. Regeringen bör
anmodas att låta verkställa utredning med sikte på en sådan uppdelning och
omorganisation som utskottet här har nämnt. I det sammanhanget bör också
möjligheterna för andra centrala och regionala organ att överta för dem
närliggande delar av Vattenfalls verksamhet studeras. Utredningsarbetet bör
styras av ambitionen att den verksamhet som Vattenfall nu bedriver skall
omstruktureras och förändras på sådant sätt att den förestående förnyelsen
av energisystemet i möjligaste mån främjas.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:N417 yrkandena 8-10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet).

12. Omlokalisering av vissa enheter till Västernorrlands län
(mom. 8)

Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

De förslag som lämnas i motionerna 1988/89:N401 (c, m, fp) och
1988/89:N424 (s) ligger väl i linje med utskottets uppfattning att Vattenfalls
verksamhet bör regionaliseras. Regeringen bör föranstalta om en utredning
av förutsättningarna för och lämpligheten av att hela eller delar av
Vattenfalls huvudkontor omlokaliseras till Västernorrlands län.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande omlokalisering av vissa enheter till Västernorrlands
län

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:N401 och 1988/
89:N424 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

13. Lokalisering av vissa enheter till Jämtlandslän (mom. 9)

Lars Norberg (mp) och Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner förslaget i motion 1988/89:N406 (vpk) om Stugun i
Jämtland som lokaliseringsort för vissa angivna enheter väl motiverat.

1988/89:NU30

Regeringen bör ta det initiativ som kan erfordras för att den berörda
lokaliseringen skall komma till stånd.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande lokalisering av vissa enheter till Jämtland
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N406 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m.
(mom. 1)

Roland Larsson (c) och Ivar Franzén (c) anför:

Centern konstaterar i motion 1988/89:N23 att det på grund av regeringens
energipolitik saknas oberoende aktörer som skulle kunna svara för de
funktioner som det för Vattenfall och ABB gemensamma utvecklingsbolaget
är avsett att fylla. Centern är därför beredd att tolerera att bolaget bildas.
Utskottet föreslår att det inledande yrkandet i motionen skall lämnas utan
åtgärd. Vi accepterar detta, eftersom ett motsvarande yrkande får en
fullständig behandling i utskottets betänkande 1988/89:NU25.

1988/89:NU30

Innehåll

1988/89:NU30

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1988/89:100 2

Förslag 2

Förslagens innebörd 2

Proposition 1988189:125 , 3

Förslag 3

Förslagens innebörd 3

Motionerna 3

Utskottet 5

Inledning 5

Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB 6

Investeringsplan och finansieringsplan, m.m 7

Borgen, aktieförvärv m.m 10

Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall 12

Lokalisering av viss verksamhet 13

Hemställan 14

Reservationer

1.UtvecklingssamarbetemedAseaBrownBoveriABm.m. (vpk) .. 15

2. Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m. (mp)... 16

3. Investeringsplan och finansieringsplan (c) 16

4. Investeringsplan och finansieringsplan (vpk) 17

5. Investeringsplan och finansieringsplan (mp) 18

6. Beslutsordning i fråga om vattenkraftsprojekt (vpk, mp) 18

7. Borgensram (mp) 19

8. Förvärv av aktier, m.m. (mp) 19

9. Förvärv av aktier i Swedegas AB, m.m. (mp) 19

10. Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall (m, fp, c) 20

11. Uppdelning och partiell försälj ning av Vattenfall (mp) 20

12. Omlokalisering av vissa enheter till Västernorrlands län (c, mp)... 21

13. Lokalisering av vissa enheter till Jämtlandslän (vpk, mp) 21

Särskilt yttrande

Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m. (c) 22

töckholm 1989