Näringsutskottets betänkande
1988/89:NU22

Vissa anslag inom industridepartementets område

1988/89

NU22

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1988/89:100 bilaga 14 littera A
(industridepartementet m.m.), littera B (industri m.m.) punkterna 1-5 och
7-9, littera C (exportkrediter m.m.), littera E (statsägda företag m.m.)- med
undantag av punkt E 4 moment 2 - och littera F (teknisk utveckling m.m.)
jämte motioner som är att hänföra till de berörda anslagen etc. Därutöver
behandlas sex motioner om medelsanvisning för andra ändamål som faller
inom industridepartementets ansvarsområde; motionsyrkandena gäller Stiftelsen
Skånehantverk, Norrlandsfonden och lokala näringslivsfonder.

1 samband med behandlingen av frågor om hemslöjden (se s. 14) har
upplysningar inför utskottet lämnats av företrädare för industridepartementet,
nämnden för hemslöjdsfrågor, Föreningen Sveriges hemkonsulenter och
Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Utskottet har också mottagit
ett antal skrivelser i ämnet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter utom en. Reservationer
har anmälts till förmån för yrkanden i parti- och gruppmotioner. En
förteckning över alla reservationer - med partibeteckningar - finns på s. 62 f.

Med anledning av en fempartimotion (m, fp, c, vpk, mp) föreslår utskottet
att en ökad andel av anslaget till främjande av hemslöjden skall gå direkt till
Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR). Vidare föreslås en
utvärdering av verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor, bl.a. i fråga
om gränsdragningen mellan nämnden och SHR.

Regeringens förslag om anslag till olika industripolitiska ändamål och till
teknisk forskning bygger på riksdagens beslut våren 1987 om näringspolitikens
inriktning under budgetåren 1987/88-1989/90 och om medelsramar
under perioden bl.a. för det europeiska rymdsamarbetet, för ett informationsteknologiprogram
och för verksamheten vid styrelsen för teknisk
utveckling (STU).

Utskottet avstyrker motionsyrkanden (m, fp) om långtgående minskningar
av anslagen till bl.a. småföretagsutveckling och branschfrämjande åtgärder.
Ett yrkande (c) om en ökning av förstnämnda anslag avstyrks likaså.
Flera motioner (fp) berör de regionala utvecklingsfonderna. Frågan om
fondernas kreditgivning bör inte bedömas nu utan på grundval av ett

1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 22

kommande utredningsbetänkande, menar utskottet. Resursskäl anses tala
mot en begärd utvidgning av fondernas målgrupp.

När det gäller STU avstyrker utskottet ett yrkande (mp) om att dess anslag
för teknisk forskning och utveckling skall minskas och medel i stället anvisas
för en särskild, ny myndighet för ekologisk teknik. Kraven i motioner (s, m,
fp, c) på ett ökat engagemang i europeiskt rymdsamarbete avstyrks med
hänvisning till regeringens pågående beredning av frågan härom.

Proposition 1988/89:100

I proposition 1988/89:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger
regeringen - efter föredragning av industriminister Ivar Nordberg - förslag
om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1989/90. Under här
angivna punkter föreslås följande:

A 1. Industridepartementet (s. 13 f.)

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 27 788 000 kr.

A 2. Industrirådlirtdustriattaché (s. 14)
att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag av 930 000 kr.

A 3. Utredningar m.m. (s. 14)
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 7 300 000 kr.

A 4. Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling (s. 15)
att riksdagen till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 6 200 000 kr.

B I. Statens industriverk: Förvaltningskostnader (s. 17 f.)

att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 64 740 000 kr.

B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet (s. 18)
att riksdagen till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

B 3. Sprängämnesinspektionen (s. 19 f.)

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 4. Åtgärder för att främja industridesign (s. 20)
att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

B 5. Främjande av hemslöjden (s. 20-22)
att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag av 7 526 000 kr.

B 7. Branschfrämjande åtgärder (s. 27-29)
att riksdagen till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 17 000 000 kr.

1988/89:NU22

B 8. Småföretagsutveckling (s. 30 f.)

att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 182 500 000 kr.

B 9. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (s. 31 f.)

att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

C1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
(s. 41-43)

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
60 000 000 kr.

C 2. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg
m.m. (s. 43)

att riksdagen till Kostnader för räntestöd m.m. till varvsindustrin för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

C 3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder (s.
43 f.)

att riksdagen till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 000
kr.

C 4. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB (s.
45)

att riksdagen till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank
AB för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000
kr.

Affärsverket FFV (s. 61-63)
att riksdagen

1. godkänner en ram om 320 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i
riksgäldskontoret för verkets investeringar i fastigheter, maskiner och
inventarier budgetåret 1989/90,

2. godkänner en ram om 50 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i
riksgäldskontoret för verkets investeringar i aktier budgetåret 1989/90,

3. godkänner - med upphävande av sitt beslut den 22 maj 1981 om rörlig
kredit för affärsverket FFV - en ram om 300 000 000 kr. för affärsverket
FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets rörelsekapitalbehov budgetåret
1989/90,

4. godkänner att affärsverket FFV får efter regeringens godkännande i
varje särskilt fall lämna ägartillskott till FFV AB med högst 50 000 000 kr.
per verksamhetsår.

E 1. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB (s. 63

att riksdagen till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 30 061 000 kr.

1988/89 :NU22

E 2. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB (s. 64 f.)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
Norrbottens Järnverk AB skall avvecklas i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört,

2. till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 3. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s. 65-69)
att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som föredragande
statsrådet har förordat,

2. till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 200 000 000 kr.

E 4. Förlusttäckning tillföljd av statliga garantier tilt svensk varvsindustri och
beställare av fartyg (s. 69-71)
att riksdagen (1) bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till
utgången av år 1992 utfärda statliga garantier för lån upptagna av svenska
varv eller beställare av fartyg hos svenska varv avseende order som tecknas
före utgången av år 1992 under byggnadstiden vid kontantstöd-inkl. tidigare
lämnade garantier - intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst
15 000 000 000 kr.

Återtagande av garanti för lån m.m. till AB Statens Anläggningsprovning
(s. 100)

att riksdagen återtar statens garanti för AB Statens Anläggningsprovnings
lån och förbindelser.

F ]. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
(s. 73-78)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90, i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som -inberäknat löpande avtal och beslut - innebär åtaganden om högst
415 000 000 kr. under budgetåret 1990/91, högst 357 000 000 kr. under
budgetåret 1991/92, högst 294 000 000 kr. under budgetåret 1992/93 och
högst 249 000 000 kr. under budgetåret 1993/94,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 830 300 000 kr.

F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader (s. 78 f.)

att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 82 963 000 kr.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
(s. 79 f.)

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
27 995 000 kr.

1988/89:NU22

F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m.m. (s. 81)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 ikläda staten nya
förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 252 000 000 kr.,

2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 276 323 000 kr.

F 5. Bidrag till Tele-X-projektet (s. 82)
att riksdagen till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet (s. 82 f.)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 ikläda staten nya
förpliktelser på det nationella rymdområdet på högst 10 000 000 kr.,

2. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 37 813 000 kr.

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (s. 83 f.)

att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet (s. 86-88)
att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt (s. 88)
att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 38 075 000 kr.

F10. Statens provningsanstalt: Utrustning (s. 89)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om att försörjningen av kapital till
investeringar i statens provningsanstalt i fortsättningen skall ske med
anlitande av driftmedel under självkonsolideringsansvar,

2. till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Fil. Statens mät- och provråd (s. 90 f.)

att riksdagen till Statens mät- och provråd för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 6 667 000 kr.

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer (s. 92)
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 066 000 kr.

F13. Bidrag till Ingenjörsvetens kaps akademien (s. 92 f.)

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1989/90 anvisar ett anslag av 6 180 000 kr.

F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen (s. 93 f.)

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret
1989/90 anvisar ett anslag av 20 530 000 kr.

1988/89:NU22

F 15. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt (s. 95-97)
att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 kr.

F 16. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden (s. 97)

att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 kr.

F 17. Patentbesvärsrätten (s. 98)
att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 8 442 000 kr.

F18. Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet (s. 99

att riksdagen till Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
30 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1988/89:N202 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till verksamheten för
stiftelsen Skånehantverk.

1988/89:N207 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens begäran om bemyndigande att avveckla Norrbottens
Järnverk AB,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
Norrbottens Järnverk AB:s möjligheter till näringslivsutveckling i Norrbotten.

1988/89:N211 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär ett skyndsamt förslag till finansiering av ett linberedningsverk
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:N215 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att statens industriverk, inom sina medelsramar, ställer resurser till
förfogande för Småföretagens riksorganisations företagarutbildning så att
kraftiga utbildningsinsatser kan genomföras över hela landet med inriktning
på de små företagen.

1988/89:N223 av Arne Andersson i Gamleby (s) såvitt gäller yrkandet (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ändrade bestämmelser för exportkreditstöd till småföretag.

1988/89:N224 av Åke Selberg (s) och Roland Brännström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att Norrlandsfondens likvida situation på lämpligt sätt bör ses
över.

1988/89:NU22

1988/89:N225 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen anslår 50
milj. kr. till Norrlandsfonden budgetåret 1989/90 för dess verksamhet i
Norrlands inland.

1988/89:N226 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det
svenska rymdprogrammet samt vad i motionen anförts om nödvändigheten
att anmäla Sveriges deltagande i det europeiska Columbusprogrammet med
1 % före utgången av juni månad innevarande år.

1988/89:N235 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - med motivering i motion
1988/89:K411 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående försäljning av Tele-X-satelliten eller
dess sändningskapacitet.

1988/89:N237 av Paul Lestander (vpk) och Lars-Ove Hagberg (vpk) vari
yrkas att riksdagen

1. avslår förslaget i proposition 1988/89:100 bilaga 14 om likvidering av
NJA,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag att NJA:s kapital används för
utveckling av och satsningar inom energi och bioteknik i Norrbotten.

1988/89:N256 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

2. beslutar att de regionala utvecklingsfondernas låneverksamhet avvecklas,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de
regionala utvecklingsfondernas serviceverksamhet med exportkontakter för
småföretag,

4. beslutar att de regionala utvecklingsfondernas målgrupp utvidgas till att
också gälla hantverks- och serviceföretag,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valet
av ledamöter i utvecklingsfondernas styrelser.

1988/89:N258 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

7. medger att utvecklingsfonderna får fatta beslut om stöd till miljö- och
energiinvesteringar inom en ram på 20 000 000 kr. för budgetåret 1989/90 i
enlighet med vad som anförs i motionen,

8. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 187 500 000 kr.,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
beträffande de medel som statens industriverk disponerar för nyetableringsinsatser,

10. anvisar 10 000 000 kr. för stöd till enskilda uppfinnare inom ramen för
föreslagen anvisning av medel över anslaget F 1, Teknisk forskning och
utveckling, i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
inriktningen av Sveriges roll i det internationella samarbetet på rymdområdet,

1988/89 :NU22

12. till Europeiskt rymdsamarbete för budgetåret 1989/90 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 25 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
om totalt 301 323 000 kr.,

13. till Industriell utveckling inom informationsteknologiområdet m.m.
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. ökat
anslag om totalt 40 000 000 kr. i enlighet med vad som anförs i motionen,

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av statens stöd på informationsteknologiområdet.

1988/89:N265 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk. mp) vari yrkas att
riksdagen

1. beslutar att anslaget B 5 Främjande av hemslöjden för budgetåret
1989/90 skall fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stödet till hemslöjdens butiksverksamhet,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avveckling av nämnden för hemslöjdsfrågor,

4. bemyndigar regeringen att utreda de praktiska och formella frågor som
är förknippade med en avveckling av nämnden för hemslöjdsfrågor.

1988/89:N267 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av gällande bestämmelser i syfte att ändra kreditreglerna
för varvsindustrin så att varvet i Karlstad kan överleva.

1988/89:N272 av Jan Hyttring (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. begär att regeringen ger i uppdrag åt STU att utöka program med
småskalig teknikutveckling,

2. som sin mening ger regeringen till känna att SIND och utvecklingsfonderna
skall avsätta ökade resurser för att tillvarata och sprida småskalig
teknik.

1988/89:N277 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvecklingsfonderna,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
anslag direkt till Centrala Hantverksrådet,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
hantverkskonsulent i varje län.

1988/89:N280 av Kjell Ericsson (c) och Jan Hyttring (c) vari - med motivering
i motion 1988/89:A436 - yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
medel till Utvecklingsfonden i Värmland för rådgivning och utlåning till nya
företagare,

2. som sin mening ger regeringen till känna att Värmland bör bli försökslän
med kvalificerad rådgivning till unga företagare genom ett ”faddersystem” i
enlighet med motionen och att Utvecklingsfonden i Värmland tillförs
projektmedel för denna försöksverksamhet.

1988/89:NU22

1988/89:N281 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med motivering i motion
1988/89 :A804 - yrkas att riksdagen

1. till utvecklingsfonderna anslår 2,5 milj. kr. för att stödja kvinnligt
företagande enligt vad som anförs i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ändring av regler för bidrag och rådgivning vid de regionala utvecklingsfonderna.

1988/89:N298 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

4. hos regeringen begär en utredning om statens industriverks framtida
verksamhet och organisation i enlighet med vad som i motionen anförs,

5. till B 2 Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 57 410 000 kr.,

6. avslår regeringens förslag att till B 7 Branschfrämjande åtgärder för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 17 000 000 kr.,

7. till B 8 Småföretagsutveckling för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 147 500 000 kr.,

11. avslår regeringens förslag att till C 3 Ersättning för extra kostnader för
förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

12. bemyndigar regeringen att använda medel från reservationsanslag C 2
Utvecklingssamarbete genom SIDA under utrikesdepartementets huvudtitel
i enlighet med vad som i motionen anförs,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
svensk medverkan i ESA,

14. till F 4 Europeiskt rymdsamarbete för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 336 232 000 kr.

1988/89:N299 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. anslår 10 milj. kr. mindre på anslaget B 1 Statens industriverk:
Förvaltningskostnader än regeringen föreslagit för budgetåret 1989/90, eller
således 54 740 000 kr.,

2. anslår 17 milj. kr. mindre på anslaget B 7 Branschfrämjande åtgärder än
regeringen föreslagit för budgetåret 1989/90, eller således 0 kr.,

3. anslår 90 milj. kr. mindre på anslaget B 8 Småföretagsutveckling än
regeringen föreslagit för budgetåret 1989/90, eller således 92 500 000 kr.

1988/89:N302 av Ulla Tillander (c) och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående behovet av ekonomiska resurser vid Stiftelsen Skånehantverk i
Landskrona.

1988/89:N315 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med motivering i motion
1988/89: A454 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om de regionala utvecklingsfonderna.

1988/89 :NU22

1988/89:N323 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Närfonder och försöksverksamhet med Närfonder,

2. under tolfte huvudtiteln inrättar ett nytt anslag B 11 för försöksverksamhet
med Närfonder och beviljar 12,5 milj. kr. för första årets försöksverksamhet,
inkl. utrednings- och uppföljningsarbete, enligt vad som anförts i
motionen,

3. begär att regeringen låter utarbeta förslag till lagändringar och nya lagar
som behövs för att kunna inrätta och driva Närfonder i hela landet med
statligt stöd enligt vad som anförts i motionen.

1988/89:N324 av Inger Schörling (mp) och Lars Norberg (mp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen

2. beslutar att anslaget B 1 Statens industriverk: Förvaltningskostnader
sänks till 59 920 000 kr.,

3. beslutar att anslaget B 2 Statens industriverk: Utredningskostnader
sänks till 4 000 000 kr.,

4. beslutar att anslaget B 8 Småföretagsutveckling minskas till 170 000 000
kr.,

6. beslutar att affärsverket FFV:s investeringsram minskas till 224 000 000
kr. under beaktande av vad i motionen anförs beträffande affärsverket FFV: s
framtida inriktning,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
beträffande insatser för teknisk utveckling,

11. beslutar att anslaget F 1, Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling, reduceras till 788 800 000 kr.,

12. avslår regeringens förslag att den skall bemyndigas att ikläda staten
förpliktelser på sammanlagt 1 315 000 000 kr. för STU overksamhet budgetåren
1990/91 till 1993/94 intill dess regeringen förelagt riksdagen en
redogörelse för inriktningen på dessa förpliktelser,

13. beslutar att en ny statlig myndighet: Delegationen för ekologisk teknik
skall inrättas,

14. begär att regeringen utfärdar en instruktion för Delegationen för
ekologisk teknik enligt de riktlinjer som anförs i motionen,

15. beslutar inrätta en ny anslagspost: F 19 Delegationen för ekologisk
teknik och på denna post anslå 24 800 000 kr.,

16. beslutar minska anslaget F 18 Industriell utveckling m.m. inom
informationsteknologiområdet till 20 000 000 kr.

1988/89:N326 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari - med motivering i motion
1988/89:Ub716 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om behovet av resurser till Glasprojektet vid Glasforskningsinstitutet
i Växjö.

1988/89:N328 av Iris Mårtensson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) - med
motivering i motion 1988/89:A460 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om att hemslöjdarnas
situation och villkor bör utredas i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:NU22

1988/89:N331 av Stina Gustavsson (c) vari - med motivering i motion
1988/89: A463 - yrkas att riksdagen beslutar att medel för stöd till hemslöjdsverksamheten
anvisas på särskild anslagspost så att anslaget för regionala
utvecklingsinsatser m.m. under rubrik regional projektverksamhet kan
disponeras utan inskränkningar.

1988/89:N333 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Roland Larsson (c) varimed
motivering i motion 1988/89:A465 - yrkas att riksdagen

1. beslutar att stöd till hemslöjdskonsulentverksamhet skall utgå i särskild
ordning och ej över D 4-anslaget,

2. tilldelar Östergötlands län 300 000 kr. för hemslöjdskonsulentverksamhet
budgetåret 1989/90.

1988/89:N340 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
angelägenheten av att skydda linets ställning i svenskt jordbruk och svenskt
kulturhistoriskt arbete,

2. hos regeringen begär förslag till inrättande av ett nationellt lincentrum i
Hälsingland.

1988/89:N344 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
svenska rymdpolitiken,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändigheten av att Sverige på sikt höjer sin andel av ESA:s totala
program till BNI-andel,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Sverige bör besluta om ett deltagande i Columbus-projektet.

1988/89:N368 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att IT-4-programmet framläggs för granskning och omprövning
i riksdagen.

1988/89:N373 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari - med motivering i motion
1988/89: A809 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om utvidgningen av utvecklingsfondernas
målgrupp i syfte att förbättra stödmöjligheterna för kvinnliga företagare
inom servicenäringarna.

1988/89:N453 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (4) - med
motivering i motion 1988/89: A453 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs angående inrättande av
närfonder.

1988/89:NU22

Utskottet

1988/89 :NU22

Industridepartementet m.m.

Fyra anslag för budgetåret 1989/90 tas upp under rubriken Industridepartementet
m.m. (A). Inga motioner har väckts med anledning av regeringens
förslag i dessa delar.

Regeringen har beslutat om vissa ändringar i departementsorganisationen
och fördelningen av ärenden mellan departementen. Den nya ordningen
infördes den 1 januari 1989. Förändringarna har inneburit att frågor om
regionalpolitik har förts över från industridepartementet till arbetsmarknadsdepartementet
och att frågor om turism och rekreation har förts över
från jordbruksdepartementet till industridepartementet. Vad avser budgetåret
1989/90 medför förändringarna att medel för omkring 22 tjänster samt
motsvarande andel av övriga förvaltningskostnader skall föras över från
industridepartementet till arbetsmarknadsdepartementet. Vidare skall medel
för utredningar m.m. inom det berörda området och för extra utgifter
föras över. Från jordbruksdepartementet tillförs industridepartementet på
motsvarande sätt medel för drygt två tjänster samt för utredningar m.m.

Under rubriken Industridepartementet (A 1) föreslår regeringen riksdagen
att anvisa ett förslagsanslag av 27,8 milj. kr. Anslaget är beräknat utifrån de
nyssnämnda organisatoriska förändringarna inom regeringskansliet. Från
anslaget Industriråd/industriattaché (A 2), beräknat till 0,9 milj. kr.,
bekostas en tjänst som industriråd eller industriattaché vid Sveriges delegation
hos OECD i Paris. Anslaget Utredningar m.m. (A 3) används till att
bekosta vissa råd och delegationer, den egentliga kommittéverksamheten
samt sådana särskilda utredningar i departementets verksamhet som medför
behov av att anlita konsulter, revisionsbyråer eller annan expertis. Regeringen
föreslår ett reservationsanslag av 7,3 milj. kr. för denna verksamhet. För
Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling (A 4) beräknar regeringen ett
belopp av 6,2 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande de fyra här berörda
anslagen.

Industri m.m.

Under rubriken Industri m.m. (B) förekommer tio anslag, av vilka åtta
behandlas här. I anslutning till regeringens förslag i dessa delar tar utskottet
upp 18 motioner, helt eller delvis.

Statens industriverk

Statens industriverk (SIND) är central förvaltningsmyndighet för ärenden
som rör industri och hantverk samt för det regionalpolitiska stödet till
näringslivet. SIND har tilldelats en viktig roll vid genomförandet av de
program för näringspolitiken som har fastlagts av riksdagen, senast år 1987
för en treårsperiod omfattande budgetåren 1987/88-1989/90 (prop. 1986/
87:74, NU 1986/87:30). Från anslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader
(B 1) bestrids kostnader för de fyra programmen Utredningsverksam -

het, Industriell omvandling och tillväxt, Regional utveckling och Småföretagsutveckling.
Medelsbehovet för dessa kostnader beräknar regeringen till
64,7 milj. kr., varav 4,8 milj. kr. för SIND:s datorbaserade stödhanteringssystem,
som för innevarande budgetår finansieras med medel från anslaget
Lokaliseringsbidrag m.m. (C 2). Anslaget Statens industriverk: Utredningsverksamhet
(B 2) används för utnyttjande av experter m.m. inom utredningsverksamheten.
Verksamheten bedrivs enligt riktlinjer som regeringen fastställer
i en årlig utredningsplan. För innevarande budgetår är denna plan
indelad i utredningsområdena internationell ekonomi, strukturstudier,
branschstudier, företagsstudier och regionala studier. Regeringen föreslår
ett reservationsanslag av 5 milj. kr. för utredningsverksamheten vid SIND.

I moderata samlingspartiets motion 1988/89:N298 erinras om att partiet
tidigare har ställt sig kritiskt till inrättandet av SIND. Motionärerna menar
att det inte behövs någon övergripande myndighet för planering av den
framtida industristrukturen. En utvärdering av SIND:s verksamhet bör
genomföras, anser de. Syftet med utvärderingen skulle vara att verksamheter
som i dag inte är motiverade skall avvecklas och att möjligheter till
samordning med andra myndigheter skall prövas. I motionen pekas bl.a. på
den verksamhet inom SIND som syftar till utveckling av svenska företags
tekniska kompetens. En sådan verksamhet bedrivs i första hand av styrelsen
för teknisk utveckling (STU). När det gäller olika regionalpolitiska satsningar
som är kopplade till SIND anser motionärerna att ansvaret tills vidare bör
ligga på en central statlig myndighet. I motionen föreslås ett i förhållande till
innevarande budgetår oförändrat anslag, eller drygt 57,4 milj. kr., för
SIND:s förvaltningskostnader, dvs. ca 7 milj. kr. mindre än enligt regeringens
förslag.

I motion 1988/89:N299 (fp) anförs att näringspolitiken skall föras med
generella medel. Selektiva åtgärder riktade mot ett visst företag, en viss
bransch eller ett visst geografiskt område bör undvikas. Mot denna bakgrund
anser motionärerna att ett antal anslag inom industripolitikens område bör
minskas. En följd av motionärernas synsätt är att en rad av de program som
SIND ägnar sig åt skall dras ned. I motionen föreslås att anslaget till SINDis
förvaltningskostnader minskas med 10 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.

Från miljöpartiets sida anförs i motion 1988/89:N324 att samhällets
styrmedel om möjligt skall vara generella. Den uppmuntran till ökat
företagande som förordas i motionen skall ske genom sänkta arbetsgivaravgifter
och genom inrättande av s.k. närfonder (se s. 37). Motionärerna ser
därför inget skäl för en vidgning av SIND:s budgetram utan menar att
kostnaderna för det datorbaserade stödhanteringssystemet bör räknas in i
kostnaderna för SIND:s ordinarie verksamhet. I enlighet härmed föreslås i
motionen att anslaget till SIND:s förvaltningskostnader minskas med drygt
4,8 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet har vid tidigare behandling av liknande motioner, senast våren
1988 (NU 1987/88:24, s. 5), tagit avstånd från tankar på en sådan förändrad
inriktning av SIND:s verksamhet som skisseras i motion 1988/89:N298 (m)
och på anslagsminskningar av den typ som föreslås i motionerna 1988/
89:N299 (fp) och 1988/89:N324 (mp). Utskottet anser även nu att SIND:s

1988/89:

verksamhet bör fortgå enligt i huvudsak oförändrade riktlinjer. De nämnda
motionerna avstyrks i berörda delar. Regeringens förslag till medelsanvisning
tillstyrks.

I motion 1988/89:N324 (mp) föreslås av samma skäl som anförts beträffande
SIND:s förvaltningskostnader att verket skall minska sitt anlitande av
konsulter och tillfällig personal för utredningsverksamheten. Som en följd
härav skulle då medelsanvisningen kunna bli 1 milj. kr. mindre än vad
regeringen beräknat.

En sådan minskning av SIND:s utredningsanslag som motionärerna
påyrkar kan utskottet inte förorda. Anslaget bör anvisas enligt regeringens
förslag. Motion 1988/89:N324 (mp) avstyrks följaktligen i berörd del.

Främjande av hemslöjden

Nämnden för hemslöjdsfrågor inrättades den 1 juli 1981 (prop. 1980/81:87,
NU 1980/81:42). Nämnden, som tidigare var ett rådgivande organ knutet till
statens industriverk, har enligt sin instruktion (1988:315) till uppgift att
initiera, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den
mån sådana uppgifter inte ankommer på någon annan statlig myndighet.
Nämnden skall också särskilt inom sitt verksamhetsområde fördela statligt
stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. SIND skall svara för nämndens
medelsförvaltning och personaladministration samt lämna nämnden det
biträde i övrigt som behövs för dess verksamhet.

I budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop. 1987/88:100 bil.
14) föreslog regeringen ett bidrag om 3 milj. kr. för att en effektivare
försäljningsverksamhet för hemslöjden skulle kunna byggas upp. Bakgrunden
var att nämnden för hemslöjdsfrågor hade hemställt om medel till
genomförande av projektet Hemslöjd i samverkan. Nämnden hade låtit
utreda hur hemslöjdens butiksverksamhet skulle kunna effektiviseras. Det
förslag som nämnden stannade vid innebar att en s.k. fackhandelskedja med
en central grossist- och marknadsföringsfunktion skulle skapas för att stödja
butikerna. Nämnden beräknade att 9 milj. kr. i bidrag skulle behövas för en
treårig uppbyggnad av en sådan fackhandelskedja för hemslöjden. Utskottet
tillstyrkte regeringens förslag. I år föreslås sålunda ytterligare 3 milj. kr. för
ändamålet. Totalt under anslaget Främjande av hemslöjden (B 5) skall enligt
regeringens förslag anvisas 7 526 000 kr., varav till konsulentverksamheten
1 296 000 kr., till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR)
620 000 kr., till övrig verksamhet (inkl. Hemslöjd i samverkan) 4 657 000 kr.
och till nämnden för hemslöjdsfrågor 953 000 kr. Fr.o.m. innevarande
budgetår lämnas statsbidrag så att det i varje län kan finnas två länshemslöjdskonsulenter,
en med inriktning på hårdslöjd och en med inriktning på
mjukslöjd. Kostnaderna för de 48 länshemslöjdskonsulenterna belastar
anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. under tionde huvudtiteln
(arbetsmarknadsdepartementet).

I motion 1988/89:N328 (s) betonas vikten av att staten fullföljer sina
satsningar på att utveckla den svenska hemslöjden i syfte att bredda
arbetsmarknaden. Projektet Hemslöjd i samverkan, initierat av nämnden för
hemslöjdsfrågor, belyser inte slöjdarnas situation som leverantörer av

1988/89: NU22

produkterna, anser motionärerna. Det sägs också i motionen att hemslöjdskonsulenternas
arbetsuppgifter i större utsträckning borde inriktas på att
informera slöjdarna, bl.a. om möjligheterna att bilda produktionskooperativ.
Behovet av utbildningsinsatser vad gäller ekonomi och marknadsföring
för slöjdarna måste uppmärksammas i ännu högre grad än för närvarande,
anser motionärerna. Deras villkor och situation borde därför särskilt
utredas.

I motion 1988/89:N265 (m, fp, c, vpk, mp) sägs att nämnden för
hemslöjdsfrågor har kommit att i ökande omfattning agera som överförmyndare
över den ideella hemslöjdsorganisationen, varigenom det ofta har gått
ut dubbla budskap om hemslöjden och hemslöjdsrörelsens roll i samhället.
Detta i sin tur, menar motionärerna, har skapat osäkerhet inom och utanför
den ideella hemslöjdsrörelsen, vilket inte har befrämjat en positiv utveckling
inom hemslöjden. Enligt motionärernas uppfattning bör nämnden för
hemslöjdsfrågor avskaffas budgetåret 1989/90. Anslaget till SHR borde utgå
direkt till organisationen och inte till nämnden för hemslöjdsfrågor. Anslaget
borde också förstärkas så att organisationen på ett kraftfullt sätt kan utveckla
svensk hemslöjd. Statens administrativa funktioner för hemslöjden kan,
menar motionärerna, i fortsättningen handhas av SIND.

I motion 1988/89:N333 (c) riktas kritik mot finansieringen av de regionala
hemslöjdskonsulenttjänsterna. Anslaget Regionala utvecklingsinsatser, som
redovisas under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel (med beteckningen
D 4), bör användas uteslutande för regionala utvecklingsinsatser,
anförs det i motionen. Ett liknande yrkande framförs i motion 1988/89:N331
(c). I den förra motionen betonas att hemslöjdsverksamheten är en mycket
viktig del av det svenska kulturarbetet och även i många fall av landsbygdens
näringsliv. Anslaget till hemslöjdskonsulenternas verksamhet borde därför
utgå i särskild ordning. För budgetåret 1989/90 föreslås ett belopp av 300 000
kr.

Utskottet har vid sin beredning av frågan om anslag till främjande av
hemslöjden genom föredragningar och utfrågningar fått del av upplysningar
och synpunkter från den statliga hemslöjdsorganisationen och av företrädare
för den ideella hemslöjdsrörelsen. Ett antal skrivelser från olika intressenter
inom hemslöjdsrörelsen har också inkommit till utskottet.

Utskottet vill slå fast att hemslöjden utgör ett väsentligt inslag i svenskt
kulturliv. Hemslöjdsrörelsen har en omfattning och utbredning som är
betydelsefull i ekonomiskt, socialt och regionalpolitisk! hänseende. Genom
sin lokala förankring har hemslöjden kunnat bevara mångsidighet och
ursprunglighet. Det är viktigt att hemslöjdsverksamheten fortsätter att
utvecklas och aktiveras genom gemensamma insatser från statens och den
ideella hemslöjdsrörelsens sida. Den nuvarande ordningen med en statlig
nämnd som fördelar de statliga bidragsmedlen kan enligt utskottets mening i
vissa fall leda till svårigheter vid gränsdragningen mellan nämndens uppgifter
å ena sidan och den ideella hemslöjdsrörelsens å den andra. Utskottet anser
att verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor bör utvärderas bl.a. i
fråga om gränsdragningen mellan nämnden och SHR. Vid denna utvärdering
bör bedömas i vilken utsträckning nämnden skall fördela medel till olika
verksamheter inom hemslöjden med nuvarande detaljgranskning och om

1988/89:NU22

medelsfördelningen delvis borde handhas av SHR. När det gäller projektet
Hemslöjd i samverkan förutsätter utskottet att projektet utformas så att det
kan genomföras i positiv samverkan mellan nämnden och SHR i syfte att
ekonomiskt stärka hemslöjdens butiksnät och att därvid också slöjdarnas
villkor och situation beaktas. Utskottet anser också att den del av anslaget till
främjande av hemslöjden som går direkt till SHR bör ökas med 780 000 kr. i
förhållande till regeringens förslag. Den del av anslaget som avsätts för övrig
verksamhet bör minskas i motsvarande mån. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Motionerna 1988/
89:N328 (s) och 1988/89:N265 (m, fp, c, vpk, mp) torde därigenom i allt
väsentligt bli tillgodosedda. Däremot avstyrker utskottet motionerna 1988/
89:N331 (c) och 1988/89:N333 (c). Utskottet anser att resultatet av den
utvärdering som utskottet nu initierar bör föreligga innan ställning tas till
frågan om en ändrad finansieringsform för hemslöjdskonsulenterna.

I motion 1988/89:N277 (fp) sägs att det borde tas ett större ansvar från det
offentligas sida när det gäller hantverkets överlevnad och expansion.
Motionärerna erinrar om att folkpartiet framförde förslag om inrättande av
en hantverkskonsulenttjänst i varje län i samband med att regeringens förslag
om två hemslöjdskonsulenter i varje län presenterades i budgetpropositionen
år 1988.1 motionen anges ett antal uppgifter för en hantverkskonsulent,
bl.a. bevakning av hantverksfrågorna i skolutbildningen.

Utskottet finner det uppenbart att en sådan utvidgning av arbetsområdet
för hemslöjdskonsulenterna som motionärerna åsyftar skulle få till följd att
den avsedda förstärkningen av stödet till hemslöjden i stort sett skulle utebli.
Utskottet vill också erinra om att alla hantverksföretag - även sådana som
inte är tillverkande - kan få del av de regionala utvecklingsfondernas service
och rådgivning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
i berörd del.

I motion 1988/89:N211 (c) betonas betydelsen av industriell beredning av
spånadslin. Motionärerna anser det vara hög tid att samhället ser till att ett
linberedningsverk kommer till stånd. I motion 1988/89:N340 (c) sägs att det
är angeläget att linets ställning i svenskt jordbruk och svenskt kulturhistoriskt
arbete skyddas. Vidare anförs att man genom modern odling och beredning
av lin kan utveckla en ny tillverkning och industri inom såväl nya som
traditionella användningsområden. Motionären föreslår att ett nationellt
lincentrum inrättas i Hälsingland.

Riksdagen begärde år 1985 hos regeringen en utredning om inhemsk
odling och beredning av lin (JoU 1984/85:36). Med anledning härav
tillkallades en särskild utredare, som i början av år 1987 överlämnade
betänkandet (Ds I 1987:1) Inhemsk odling och beredning av lin med förslag
om ett femårsprogram med olika stimulans- och stödåtgärder för att öka
odlingen och den industriella användningen av lin. Regeringen har i maj 1988
föreskrivit att statens jordbruksnämnd skall betala ut 50 milj. kr. till skogsoch
jordbrukets forskningsråd (SJFR). Medlen skall användas av SJFR för
att gemensamt med jordbruksnäringen finansiera forsknings- och utvecklingsinsatser
för bl.a. s.k. alternativ odling. Härvid skall SJFR beakta vad
som i utredningsbetänkandet anförts om bl.a. växtförädlingsprogram för lin

1988/89:NU22

samt forskning kring linfröets biokemiska egenskaper och frågor som rör
beredningsteknik. I september 1988 har regeringen gett STU i uppdrag att
utreda frågan om linets industriella användning. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 mars 1989.

Av vad utskottet nu har anfört framgår att frågan om linodling och
linberedning har uppmärksammats och bereds inom regeringskansliet. Vad
gäller frågan om ett nationellt lincentrum i Hälsingland kan nämnas att,
enligt vad utskottet erfarit, ett projekt Linlandet Hälsingland påbörjades i
september 1988 med bidrag från bl.a. länsstyrelsen i Gävleborgs län,
glesbygdsdelegationen och berörda kommuner. Med hänsyn till det anförda
finner utskottet inte anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i frågan
om linberedning. Motionerna 1988/89:N211 (c) och 1988/89:N340 (c)
avstyrks härmed i berörda delar.

Branschfrämjande åtgärder

Från anslaget Branschfrämjande åtgärder (B 7) bekostas utvecklingsinsatser
genom SIND i vissa branscher, huvudsakligen den träbearbetande industrin.
Enligt beslut av riksdagen våren 1987 skall verksamheten fortsätta inom en
fastställd ekonomisk ram under treårsperioden 1987/88-1989/90 (prop.
1986/87:74, NU 1986/87:30). För budgetåret 1989/90 föreslår regeringen att
riksdagen anvisar återstoden av rambeloppet, 17 milj. kr.

I motionerna 1988/89:N298 (m) och 1988/89:N299 (fp) yrkas avslag på
regeringens förslag, i båda fallen utifrån den principuppfattning som
motionärerna har uttryckt beträffande anslaget till SIND (se s. 13).

Utskottet anser att riksdagen bör stå fast vid rambeslutet och avstyrker
således motionerna i nu aktuella delar.

Småföretagsutveckling

Anslaget till småföretagsutveckling (B 8) används för olika näringspolitiskt
motiverade insatser för små och medelstora företag, inkl. stöd till hantverket.
För innevarande budgetår har riksdagen anvisat 169 milj. kr. Detta
anslag har av regeringen fördelats på sex särskilda anslagsposter. Den största
av dessa - 109 milj. kr. - utgörs av statens bidrag till de regionala
utvecklingsfondernas företagsservice och administration m.m. Två andra
stora anslagsposter är utbildningsinsatser inom småföretagsområdet, 23,5
milj. kr., och strategisk företagsutveckling, 21,5 milj. kr. Vidare bekostas
från anslaget övergripande insatser inom småföretagsområdet med 8,5 milj.
kr. och nyetableringsinsatser med 3 milj. kr. Alla de nämnda anslagsposterna
disponeras av SIND. Därjämte disponerar regeringen 3,5 milj. kr., varav 2,5
milj. kr. för stöd till arbetskooperation m.m. Ansvaret för kooperativa rådet
har nyligen förts över från industridepartementet till civildepartementet. I
konsekvens därmed har regeringen för nästa budgetår tagit upp medel för
arbetskooperation m.m. på ett särskilt anslag under civildepartementets
huvudtitel. Av budgetpropositionen framgår att regeringen har för avsikt att
anvisa 4 milj. kr. för särskilda informationsinsatser, riktade till småföretagen,
rörande EG och dess verksamhet samt marknadsutvecklingen i
EG-länderna. Insatserna avses bli planerade av SIND och genomförda av

1988/89 :NU22

2 Riksdagen 1988189.17 sami. Nr 22

utvecklingsfonderna. Dessa kan nå ut till flertalet av de mindre företag som
har en exportpotential men kan möta svårigheter vid sin marknadsföring på
Europamarknaden. Regeringen föreslår ett anslag av 182,5 milj. kr. för
budgetåret 1989/90.

En rad motioner gäller olika verksamheter som finansieras från de nämnda
anslagsposterna. Först tar utskottet upp frågor om de regionala utvecklingsfonderna,
som i likhet med tidigare år har uppmärksammats i åtskilliga
motioner.

Utvecklingsfondernas verksamhet regleras av avtal mellan staten och
landstingen resp. kommuner utanför landsting. Nu gällande avtal har träffats
för en treårsperiod och gäller till utgången av år 1990 med tre års förlängning
om inte uppsägning har skett ett år dessförinnan. Landstingen och berörda
kommuner utser enligt avtalen utvecklingsfondernas styrelser och bidrar
tillsammans med staten till att täcka fondernas driftskostnader.

Frågan om ändrade riktlinjer för utvecklingsfonderna tas upp i två motioner.
I motion 1988/89:N256 (fp) sägs att utvecklingsfonderna skall koncentrera
sina insatser till serviceverksamhet, medan kreditgivningen på grund av
utvecklingen på kreditmarknaden i övrigt har spelat ut sin roll. Vidare anförs
att utvecklingsfonderna bör öka sina ansträngningar för att underlätta
småföretagens export. Även i motion 1988/89:N315 (fp) tas frågan om
utvecklingsfondernas kredit- och serviceverksamhet upp. Här förordas att
fondernas uppgifter renodlas till service- och konsultverksamhet.

En särskild utredare (direktör Bo Söderberg; I 1988:01) behandlar för
närvarande frågan om inriktning och behov av statligt finansiellt företagsstöd
(dir. 1988:8). Utredningens huvuduppgift är att föreslå åtgärder som leder till
behovsanpassning, effektivisering och förenkling av det statliga finansiella
företagsstödet. Frågan om utvecklingsfondernas roll på området kommer att
belysas närmare av denna utredning, vars betänkande skall överlämnas till
industriministern i april 1989. Inom SIND sker en kontinuerlig utvärdering
och uppföljning av utvecklingsfondernas verksamhet.

Enligt utskottets mening bör frågan om de regionala utvecklingsfondernas
kreditgivning bedömas på grundval av det resultat som utredaren kommer att
presentera i sitt betänkande. Därför avstyrks motionerna 1988/89:N256 (fp)
och 1988/89:N315 (fp) i berörda delar.

Krav på en utvidgning av utvecklingsfondernas målgrupp till att också
omfatta hantverks- och serviceföretag framförs i motionerna 1988/89:N256
(fp) och 1988/89:N277 (fp). I syfte att det kvinnliga företagandet skall
stimuleras föreslås i motionerna 1988/89:N281 (fp) och 1988/89:N373 (c) att
fondernas målgrupp också skall innefatta företag inom den tjänsteproducerande
sektorn. I den förstnämnda föreslås dessutom att 2,5 milj. kr. avsätts
för utökad rådgivning och utbildning m.m. till kvinnliga företagare.

Utskottet, som behandlade liknande motionsyrkanden våren 1988 (NU
1987/88:24 s. 17, NU 1987/88:3ys. 4 f.), erinrar om att fondernas service och
rådgivning till företag i stor utsträckning är tillgänglig för småföretag inom
alla näringsgrenar. Målgruppsavgränsningen är formellt bindande för fonderna
endast såvitt gäller finansieringsverksamheten, som är inriktad främst
på tillverkande små och medelstora företag, inkl. hantverksföretag. Till

1988/89 :NU22

målgruppen räknas också företag som tillhandahåller tjänster till industrin
och - sedan år 1987 - tillika tjänsteföretag som riktar sig till andra delar av
näringslivet.

Utvecklingsfonderna har alltså enligt nuvarande bestämmelser möjligheter
att i betydande utsträckning stödja också tjänsteföretagen. Utskottet är
inte berett att biträda kravet på en ytterligare utvidgning av fondernas
målgrupp. En sådan utvidgning skulle ställa alltför stora krav på fondernas
resurser. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet yrkandena i de fyra nämnda
motionerna.

Utvecklingsfondernas styrelser utses på politisk väg av resp. landsting och
kommun utanför landsting. Detta sker vart tredje år på hösten efter de
kommunala valen. Under senare år har utskottet behandlat en rad motionsyrkanden
om att styrelserna borde ges ett starkare inslag av personer med
erfarenhet från näringslivet eller med anknytning till olika intresseorganisationer.
När utskottet behandlade frågan om de regionala utvecklingsfonderna
våren 1988 (NU 1987/88:24 s. 18) uttalade utskottet att regeringen borde
vara oförhindrad att träffa avtal med landstingen och de berörda kommunerna
om utvecklingsfonderna för en ny period. Härvid räknade utskottet med
att regeringen i samband därmed skulle verka för att intresset av att
fondernas styrelser får en ändamålsenlig sammansättning under perioden
skulle bli tillgodosett. Riksdagen anslöt sig till utskottets uttalande.

I motion 1988/89:N256 (fp) anförs att de personer som väljs in i
utvecklingsfondernas styrelser bör ha företagserfarenhet.

Mot bakgrund av riksdagens uttalande våren 1988 utgår utskottet från att
önskemålet om en ändamålsenlig sammansättning av utvecklingsfondernas
styrelser kommer att beaktas vid kommande val av ledamöter i fondernas
styrelser. Något nytt uttalande i frågan anser utskottet inte vara erforderligt.
Yrkandet i motion 1988/89:N256 (fp) avstyrks följaktligen.

SIND är också central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör hantverk.
Av SIND:s anslagsframställning för budgetåret 1989/90 framgår att verket
planerar särskilda satsningar inom programmet Utbildning för småföretag
och hantverkare i glesbygd samt för andra typer av utvecklingsprojekt inkl.
verksamheten hos Centrala hantverksrådet, som är knutet till Stiftelsen
Hantverksfrämjandet och förlagt till Leksand. Rådet har till uppgift att
handlägga frågor om utrednings- och forskningsverksamhet samt bevarande
och utveckling av kunskaper, tjänster och produkter inom hantverksområdet.
Vidare skall rådet svara för information om olika hantverksutbildningar.
Under innevarande budgetår utbetalas från SIND 500 000 kr. för Centrala
hantverksrådets administrationskostnader. Utskottet har erfarit att ytterligare
200 000 kr. kommer att utgå till utvecklingsprojekt inom hantverksrådet
för innevarande budgetår. Totalt kommer SIND att lämna bidrag till olika
hantverksändamål med sammanlagt drygt 1,6 milj. kr. för budgetåret
1989/90.

I motion 1988/89:N277 (fp) hävdas att den nuvarande ordningen för
statens stöd till hantverket innebär uppenbara nackdelar. Det finns risk för
att frågor rörande hantverket ges låg prioritet av SIND, menar motionärer -

1988/89:NU22

na. Verksamheten inom SIND är ju i första hand inriktad på främjande av
industriell utveckling.

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden våren 1988 (NU 1987/
88:24 s. 19) och framhöll då att det näringspolitiskt motiverade statliga stödet
till hantverket har ett nära samband med övriga statliga insatser för
småföretagen genom SIND och de regionala utvecklingsfonderna. Utskottet
anser att det liksom hittills bör ankomma på SIND och fonderna att göra
erforderliga prioriteringar på detta område. Av det sagda följer att utskottet
avstyrker motionen i berörd del.

I motion 1988/89:N258 (c) föreslås att de medel SIND disponerar för
nyetableringsinsatser fördelas direkt till utvecklingsfonderna.

Sedan budgetåret 1984/85 har SIND inom anslagets ram årligen disponerat
ett belopp av 3 milj. kr. för nyetableringsinsatser på småföretagsområdet dels
i form av projekt av i ikskaraktär, dels i samverkan med utvecklingsfonderna.
Avsikten har varit att SIND skall kunna rikta insatserna mot olika grupper av
potentiella nyföretagare, t.ex. kvinnor och invandrare, eller mot olika
regioner. Insatserna kan avse information, rådgivning, uppsökande verksamhet,
utbildning och konsulthjälp. En redovisning av verksamheten har
lämnats i proposition 1986/87:74 (s. 154-157).

Förslaget i motion 1988/89:N258 (c) - för vilket inget motiv redovisas-om
en fördelning av medlen till de 24 utvecklingsfonderna innebär att centrala
insatser omfattande hela landet skulle komma att försvåras. Utskottet anser
att det även fortsättningsvis bör finnas möjligheter för SIND att initiera och
genomföra sådana insatser. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Frågan om småföretagarnas utbildningsbehov tas upp i motion 1988/89:N215
(m). För att den verksamhet som syftar till att tillgodose detta behov skall
kunna utvecklas krävs ökade resurser, hävdas det. I motionen föreslås därför
att SIND inom sina medelsramar skall ställa medel till förfogande för
Småföretagens riksorganisations företagarutbildning. Motionären betonar
att det är mycket värdefullt för företagarna att erhålla utbildning av sin egen
organisation.

Av SIND:s anslagsframställning framgår att det inom utbildningsområdet
för småföretagare under de senaste åren har kunnat märkas en tydlig tendens
till att utbildningsinsatser i ökad utsträckning genomförs i enskilda företag
eller grupper av företag. Denna tendens beräknas fortsätta även under
innevarande budgetår. En förutsättning för att utbildningsinsatserna för de
små och medelstora företagen skall vara effektiva är att det utvecklas
utbildningsmetoder och hjälpmedel som är anpassade för dessa företag.
SIND stöder detta arbete dels genom utvecklingsmedel, dels genom initiativ
till och medverkan i olika projekt.

Utskottet anser liksom hittills att det bör ankomma på SIND att avväga
olika önskemål och behov på detta område. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 1988/89:N215 (m).

I motion 1988/89:N272 (c) berörs frågan om småskalig teknikutveckling.
Motionären menar att en systematisk inriktning på småskalig teknik skapar
ökade möjligheter till en regional utveckling. Ett bestående intryck, menar

1988/89 :NU22

han, är bristen på resurser inom berörda myndigheter och forskningsinstitut.
De regionala utvecklingsfonderna borde ta ett ökat ansvar för att tillvarata
och sprida småskalig teknik, hävdar motionären.

Utskottet har erfarit att frågan om utveckling av småskalig teknik för
närvarande bereds inom regeringskansliet. Som underlag för sitt ställningstagande
har regeringen två av STU nyligen genomförda utredningar om
industriell utveckling i glesbygdsregioner och om teknikval i olika regionala
miljöer. STU har på regeringens uppdrag kartlagt inom vilka sektorer det är
möjligt att utveckla en småskalig teknik i syfte att bibehålla och utveckla
produktion i små orter och på landsbygden. Med hänvisning till den
pågående beredningen av frågan inom regeringskansliet avstyrker utskottet
motion 1988/89:N272 (c) i berörd del.

Vissa åtgärder för att främja nyföretagande i Värmlands län föreslås i motion
1988/89:N280 (c). Den regionala utvecklingsfonden i länet borde få särskilda
medel till förfogande för rådgivning till unga företagare och för långivning
med sänkta krav på säkerhet, anser motionärerna. De föreslår också ett
system med rådgivning genom tidigare företagare som ”faddrar”.

Riksdagen har upprepade gånger avslagit liknande motionsyrkanden på
hemställan av utskottet, senast år 1988 (NU 1987/88:25 s. 40). Utskottet har
därvid hänvisat till att statsmakterna inte bör ge sig in på bedömningar av
angelägenheten av insatser i något visst län av det slag som här avses. Detta
gäller enligt utskottets mening alltjämt. Motionen avstyrks.

Utskottet övergår till frågan om anslag till småföretagsutveckling. Regeringen
har, som nämnts, för nästa budgetår föreslagit ett anslag av 182,5 milj. kr.
Detta belopp överensstämmer i huvudsak med den treårsplan som riksdagen
fastställde år 1987. En redovisning av anslagsfördelningen har lämnats
inledningsvis i detta avsnitt.

Från moderata samlingspartiets, folkpartiets och miljöpartiets sida begärs
minskningar av anslaget för nästa budgetår. En utgångspunkt i motion
1988/89:N298 (m) är, som tidigare redovisats, att kreditgivningsverksamheten
skall avvecklas. Fonderna borde vidare i större utsträckning avgiftsbelägga
sina tjänster till företagen. Sådana åtgärder i kombination med återhållsamhet
vid utnyttjande av anslaget inom andra verksamhetsområden möjliggör
en minskning av anslaget, menar motionärerna och föreslår ett anslag av
147,5 milj. kr. för budgetåret 1989/90.1 motion 1988/89:N299 (fp) föreslås ett
anslag av 92,5 milj. kr., dvs. en minskning med 90 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Enligt motionärerna skulle verksamheten vid utvecklingsfonderna
kunna upprätthållas med den inriktning som har föreslagits i
motion 1988/89:N256 (fp) - likaledes innefattande en avveckling av fondernas
kreditgivningsverksamhet - med ett mindre anslag än vad som regeringen
har föreslagit. I motion 1988/89:N324 (mp) anförs att insatserna för
småföretagsutveckling ter sig mindre angelägna i dagens läge med full
sysselsättning och brist på arbetskraft. Motionärerna hänvisar också till det
tidigare nämnda förslaget i motion 1988/89:N323 (mp) om inrättande av
lokala näringslivsfonder. I motionen föreslås att anslaget minskas till 170
milj. kr. för nästa budgetår.

I motion 1988/89:N258 (c) föreslås däremot att anslaget skall ökas till 187,5

1988/89:NU22

milj. kr. Ökningen med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag är
avsedd att skapa utrymme för insatser från utvecklingsfondernas sida för att
stimulera teknikutveckling inom energi- och miljöområdet. Medlen bör med
hänsyn till angelägenheten av projekt på detta område lånas ut på förmånliga
villkor, anförs det.

Enligt nuvarande bestämmelser kan utvecklingsfonderna erbjuda olika
former av finansiering för teknikutveckling, start av produktion m.m. Därtill
kommer sådant stöd som kan lämnas inom ramen för dels det statliga
energiforskningsprogrammet, dels det särskilda programmet för utveckling
och introduktion av ny teknik inom energiområdet, dels bränslemiljöfonden.
Användningsområdet för bränslemiljöfonden utvidgades år 1987 till att gälla
också utprovning av ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet. I samband
med utskottets behandling i maj 1988 (NU 1987/88:40 s. 109) av
proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet, vari föreslogs
inrättandet av en ny fond, energiteknikfonden, betonade utskottet särskilt
vikten av att teknikutvecklingen inom miljöområdet fortsätter. Utskottet
anslöt sig till förslaget om inrättandet av en energiteknikfond fr.o.m. den 1
juli 1988. Denna har ersatt programmet för utveckling och introduktion av ny
energiteknik och bränslemiljöfonden.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det saknas anledning till att
utvecklingsfonderna skulle tillföras särskilda resurser för stöd till energi- och
miljöprojekt. Motion 1988/89:N258 (c) avstyrks i här berörd del. Utskottet
biträder inte kraven i motionerna 1988/89:N298 (m), 1988/89:N299 (fp) och
1988/89:N324 (mp) på minskningar av anslaget till småföretagsutveckling.
Regeringens förslag om ett anslag av 182,5 milj. kr. för nästa budgetår
tillstyrks sålunda.

Övriga anslag till industri m.m.

Sprängämnesinspektionens (B 3) verksamhet är avgiftsfinansierad. Medelsbehovet
för budgetåret 1989/90 beräknas till ca 10,4 milj. kr. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om ett formellt anslag av 1 000 kr.

För anslaget Åtgärder för att främja industridesign (B 4) har riksdagen för
budgetåren 1988/89 och 1989/90 fastställt en ram på sammanlagt 10 milj. kr.,
varav hälften har anvisats för innevarande budgetår (prop. 1986/87:74, NU
1986/87:30). I konsekvens med det tidigare beslutet föreslår regeringen ett
anslag av 5 milj. kr. för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker förslaget.

Anslaget Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (B 9) används
bl.a. för infriande av statliga industrigarantier. År 1987 beslutade riksdagen
att stödformen industrigarantilån skulle upphöra vid ingången av budgetåret
1987/88 (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:30). Några nya garantier som kan
leda till utbetalningar på detta anslag kan inte längre lämnas. För infriande av
tidigare lämnade garantier föreslår regeringen ett anslag av 10 milj. kr. för
budgetåret 1989/90. Detta förslag tillstyrks av utskottet.

1988/89:NU22

Exportkrediter m. m.

1988/89:NU22

Under rubriken Exportkrediter m.m. (C) har fyra anslag förts upp varav tre
används för att täcka statens kostnader för de statsstödda exportkrediterna.
Under det fjärde anslaget anvisas medel för att täcka statens kostnader för
viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB. I anslutning till
regeringens förslag under dessa punkter behandlar utskottet två motioner.

Från anslaget Kostnader för statsstödda exportkrediter genom AB Svensk
Exportkredit (SEK) (C 1) betalas ersättning till SEK för skillnad mellan
utlånings- och upplåningsräntor samt för kursförluster inom ramen för
systemet med statsstödda exportkrediter som lämnas av SEK. Systemet
innebär att SEK har givits möjlighet att finansiera exportkrediter på villkor
som överensstämmer med internationellt överenskomna regler. En särskild
utredare har gjort en översyn av statens roll vid finansiering av export (SOU
1988:42). I fråga om statsstödda exportkrediter har utredningen förordat att
verksamheten behålls även i fortsättningen. Utredningen har remissbehandlats,
och frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet. En proposition
avses bli överlämnad till riksdagen under våren 1989. Regeringen
föreslår att riksdagen anvisar ett anslag av 60 milj. kr.

I motion 1988/89:N223 (s) förordas ett ökat exportstöd till småföretagen
för att stimulera till exportsatsningar hos dessa företag. Enligt motionären
behöver bestämmelserna för exportkreditstöd ändras så att stöd även kan
utgå till småföretag.

Tidigare gällde en beloppsgräns av minst 350 000 kr. för statsstödd
kreditgivning genom SEK. Denna slopades år 1984 i syfte att småföretagens
möjligheter att utnyttja SEK-systemet skulle öka (NU 1983/84:40 s. 21). Med
hänvisning härtill uttalade utskottet, när en liknande motion behandlades,
att motionärens önskemål fick anses vara tillgodosett. Samma konstaterande
kan göras nu. Utskottet avstyrker således motion 1988/89:N223 (s). Regeringens
förslag till medelsanvisning för kostnader för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit tillstyrks.

Under anslaget Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export
av fartyg m.m. (C 2) redovisas kostnader för räntestöd till finansiering av
export av fartyg. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett anslag av 50
milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget.

Från anslaget Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till
u-länder (C 3) betalas ersättning till AB Svensk Exportkredit för gåvoelement
i krediter till u-länder som har lämnats t.o.m. år 1984.1 samband med
beslut om kredit har de beräknade kostnaderna för gåvoelement avräknats
mot ramen för u-landsbiståndet. Regeringen föreslår ett anslag av 100 milj.
kr.

I motion 1988/89:N298 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna
anser att ifrågavarande kostnader bör belasta utrikesdepartementets
huvudtitel och att existerande reservationer på biståndsanslagen bör kunna
användas för ändamålet.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu ändra ordningen för
täckande av dessa kostnader, som hänför sig till tidigare kreditbeslut.

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks, och motionsyrkandena
avstyrks.

Från anslaget Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank
AB (C 4) betalas ersättning till Sveriges Investeringsbank AB för skillnad
mellan ut- och upplåningsräntor samt i särskilda fall för kursförlust när det
gäller vissa krediter till svenska företags försäljning inom landet som
Investeringsbanken har lämnat. Kostnaderna för budgetåret 1989/90 beräknas
till 1 milj. kr. och avser tidigare gjorda åtaganden. Regeringen föreslår
att riksdagen anvisar detta belopp. Utskottet tillstyrker förslaget.

Statsägda företag m.m.

De flesta statsägda företagen är aktiebolag och finansieras inte över
statsbudgeten. Under rubriken Statsägda företag m.m. (E) lämnas förslag
rörande affärsverket FFV och om fyra anslag för vissa delar av den statliga
företagssektorn. Vidare finns en särskild punkt om återtagande av en viss
garanti till ett statsägt företag. Tre punkter i detta avsnitt av propositionen
berörs av sammanlagt fyra motioner.

Affärsverket FFV

Affärsverket FFV:s investeringar finansieras fr.o.m. budgetåret 1988/89 inte
genom anslag över statsbudgeten utan med rörelsemedel, avskrivningsmedel
och lånade medel. Upplåningen av medel för investeringar skall ske hos
riksgäldskontoret inom en av riksdagen fastställd ram. För innevarande
budgetår är denna 220 milj. kr. För budgetåret 1989/90 föreslår regeringen en
ram av 320 milj. kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för
verkets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier. Miljöpartiet
begär i motion 1988/89:N324, med motiveringen att medelsramarna för det
militära försvaret bör minskas, att FFV:s investeringsram begränsas till 70 %
av vad regeringen har föreslagit.

I propositionen föreslås också att riksdagen för affärsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskontoret godkänner en ram om 50 milj. kr. för verkets
investeringar i aktier och en ram om 300 milj. kr. för verkets upplåning av
rörelsekapital. Vidare föreslås att riksdagen godkänner att affärsverket FFV
efter regeringens godkännande i varje särskilt fall får lämna ägartillskott till
FFV AB med högst 50 milj. kr. per verksamhetsår. FFV:s beräknade
investeringsramar för budgetåret 1989/90 avser i stor utsträckning investeringar
i syfte att bredda verksamheten och därmed öka möjligheterna att
möta en eventuell struktureringsprocess inom försvarsindustriområdet. Som
exempel på sådana investeringar kan nämnas de investeringar i mät- och
kontrollutrustning som företagsgruppen FFV Aerotech avser att göra inom
elektronikområdet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av vikt att investeringar
genomförs så att affärsverket FFV:s verksamhet kan breddas. Det bör
erinras om att en väsentlig del av denna redan nu utgörs av civil produktion.
Utskottet anser att de föreslagna ramarna för verkets upplåning i riksgäldskontoret
är rimliga. Med det sagda avstyrks motion 1988/89:N324 (mp) i
berörd del.

1988/89 :NU22

Norrbottens Järnverk AB

1988/89:NU22

Under anslaget Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB (NJA) -punkt E 2 - redovisas statens räntekostnader för dess skuld till NJA. Skulden
uppstod år 1982 när staten övertog betalningsansvaret för en skuld om 450
milj. kr. som Statsföretag AB hade till Norrbottens Järnverk AB. I år
föreslår regeringen att NJA likvideras och att anslaget förs upp med ett
formellt belopp av 1 000 kr. I två motioner, 1988/89:N207 (c) och 1988/
89:N237 (vpk), avstyrks regeringens förslag om avveckling av NJA. I den
förstnämnda uttalas att en avveckling berövar länet en betydande kapitaltillgång
som i stället skulle kunna användas för näringslivsutveckling i Norrbotten.
Samma uppfattning framförs i den senare motionen - en likvidering av
NJA skulle medföra att Norrbotten blir fråntaget en viktig utvecklingsresurs.

I denna motion lämnas olika förslag till insatser för utveckling i Norrbotten.

NJA överlät år 1978 järn- och stålrörelsen till SSAB Svenskt Stål AB. År
1982 förvärvade staten samtliga aktier i bolaget från Statsföretag AB. Den
främsta anledningen till att regeringen år 1982 föreslog att staten skulle
överta NJA var att bolaget skulle användas som moderbolag för en nybildad
gruv- och stålkoncern bestående av Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
och SSAB. Riksdagen ansåg emellertid att LKAB och SSAB var för sig var så
stora och att de delvis hade så olikartade problem att regeringens förslag i
detta avseende inte kunde godkännas. Riksdagen beslutade emellertid att
staten ändå skulle förvärva aktierna i NJA, eftersom denna transaktion
ingick som en del av rekonstruktionen av den dåvarande Statsföretagsgruppen.
Köpeskillingen uppgick till 450 milj. kr. Denna betalades genom att
staten övertog betalningsansvaret för en skuld på detta belopp, som
Statsföretag hade till NJA. NJA:s tillgångar bestod vid övertagandet i
huvudsak av nämnda fordran på ägaren. Efter försäljningen av järn- och
stålrörelsen till SSAB har bolaget ingen tillverkning eller försäljning.
Verksamheten utgörs uteslutande av finansförvaltning. Några amorteringar
på skulden görs inte för närvarande. Utdelningen beräknas uppgå till drygt
44 milj. kr. budgetåret 1989/90. År 1987 var den 40 milj. kr.

De förslag som framförs i motionerna 1988/89:N207 (c) och 1988/89:N237
(vpk) om att NJA:s kapital bl.a. skall användas till näringslivsutveckling i
Norrbotten kan utskottet inte ansluta sig till. I den mån det anses erforderligt
med stöd till Norrbottens län bör detta stöd lämnas i andra former. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta
de åtgärder som erfordras för avveckling av NJA i enlighet med vad som
anförs i propositionen. Vidare tillstyrker utskottet att ett anslag av 1 000 kr.
anvisas för budgetåret 1989/90. Med det sagda följer att motionerna
1988/89:N207 (c) och 1988/89:N237 (vpk) avstyrks.

Räntestöd m.m. till varvsindustrin

Regeringen har under anslaget Räntestöd m.m. till varvsindustrin (E 3) tagit
upp frågan om fortsatt stöd till varvsindustrin till samlad behandling. I
propositionen föreslås ett nytt treårsprogram för stöd till varvsindustrin.
Kostnaderna för sådant stöd beräknas bli betydligt lägre under perioden
1989/90-1991/92 än under tidigare programperiod. Förslaget grundas på en

utredning av SIND, som på uppdrag av regeringen har utrett varvens
marknadssituation och stödets hittillsvarande och beräknade utveckling,
omfattning och kostnader. SIND konstaterar i sin utredning att i 78 % av de
av verket behandlade stödärendena under budgetåren 1986/87-1987/88
order till varvet skulle ha uteblivit om inte statligt stöd hade lämnats. Enligt
SIND skulle ett totalt avskaffande av stödet till varvsindustrin försämra de
kvarvarande varvens möjligheter att konkurrera på den internationella
marknaden. Det skulle heller inte påverka andra länders varvsstöd. Detta
skulle i sin tur leda till en utslagning av en stor del av den svenska
varvsindustri som nu arbetar med stödberättigad produktion. I början av år
1988 sysselsatte den svenska varvsindustrin ca 5 000 personer, av vilka ca
3 800 vid företag tillhörande det statsägda Celsius Industrier AB. Det finns
tio varv utanför Celsiuskoncernen som på grund av sin produktion kan
erhålla statligt stöd.

Det förslag som regeringen nu framlägger innebär att stödet till varvsindustrin
successivt avvecklas. Kontantstödet infördes år 1986 i syfte att bl.a.
förebygga sådana förluster för staten som är förenade med garantigivning. I
propositionen föreslås att endast s.k. kontantstöd skall utgå till varvsindustrin
under perioden 1990-1992 och att kreditgarantier och räntestöd sålunda
inte längre skall lämnas efter utgången av år 1989. Regeringen föreslår att
riksdagen godkänner de riktlinjer för stöd till varvsindustrin som redovisas i
propositionen och anvisar ett anslag av 200 milj. kr.

I motion 1988/89:N267 (fp) begärs en översyn av gällande bestämmelser
för stöd till varvsindustrin. Kreditreglerna för varvsindustrin borde, menar
motionären, ändras så att varvet Karlstadsverken AB i Karlstad kan
överleva. Dess produktion är nu på grund av de tillverkade fartygens ringa
storlek inte stödberättigad.

Stödet till den svenska varvsindustrin omprövades senast år 1986. Riksdagen
godtog då regeringens förslag om att den tonnagestorlek som erfordras
för statligt stöd skulle minskas från 300 bruttoregisterton till 200 bruttoregisterton.
Utskottet anser sig inte kunna föreslå att gränsen sänks ytterligare.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och de riktlinjer
för stöd till svensk varvsindustri som förordas i propositionen. Med det sagda
avstyrks motionen.

Statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

Under anslaget Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål
AB (E 1) redovisas den årliga kostnaden för statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB. Skulden uppstod i samband med omstruktureringen av stålindustrin
år 1978, då bl.a. SSAB bildades (prop. 1977/78:87, 1977/78:NU45). Staten
skall betala skulden genom årliga amorteringar under tolv år fram till år 1991,
enligt en upprättad betalningsplan. För budgetåret 1989/90 beräknas kostnaderna
för ränta och amortering bli ca 30 milj. kr. Regeringen föreslår att
riksdagen anvisar detta belopp. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

1988/89:NU22

Statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg

Regeringen föreslår under punkten Förlusttäckning till följd av statliga
garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg (E 4) att ett tidigare
lämnat bemyndigande till fullmäktige i riksgäldskontoret förlängs och
utvidgas. T.o.m. år 1992 skall fullmäktige få utfärda statliga garantier under
byggnadstiden vid kontantstöd för lån upptagna av svenska varv eller
beställare av fartyg hos svenska varv avseende order som tecknas före
utgången av år 1992 - inkl. tidigare lämnade garantier - intill ett sammanlagt
belopp av vid varje tidpunkt högst 15 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker
detta förslag.

Riksgäldskontoret kommer den 1 juli 1989 att bli underställt regeringen.
Med hänsyn därtill har regeringen i proposition 1988/89:97 - som har
hänvisats till finansutskottet - ändrat sitt förslag om anslag under den nyss
angivna rubriken. I den delen tas budgetpropositionen därför inte upp här.

AB Statens Anläggningsprovning

När AB Statens Anläggningsprovning bildades år 1975 åtog sig staten en
garanti för bolagets lån och förbindelser. Sedan bolaget har funnit att
garantin inte längre behövs föreslår regeringen att garantin skall återtas.
Utskottet tillstyrker att så sker.

Teknisk utveckling m.m.

Under rubriken Teknisk utveckling m.m. (F) behandlas 18 anslag. Utskottet
behandlar i samband därmed tio motioner. Av dessa rör fyra anslaget till
STU för teknisk forskning och utveckling och fyra anslaget till europeiskt
rymdsamarbete.

Styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för
statens initiativ och stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
STU svarar också för planläggning och rådgivning inom området.
Finansiellt stöd kan lämnas i form av bidrag, lån eller utfästelse om stöd, s.k.
projektförsäkring. Stöd kan också ges i form av stipendier eller uppfinnarpriser.
Kostnader för STU:s förvaltning och medelsfördelande verksamhet
finansieras från ett särskilt anslag för förvaltningskostnader (F 2). Detta
beräknas av regeringen till ca 83 milj. kr. STU:s programverksamhet inom
områdena ny kunskap, ny teknik och nya produkter finansieras från anslaget
för teknisk forskning och utveckling (F 1). Regeringen beräknar kostnaderna
härför till 830,3 milj. kr. Från anslaget finansieras dessutom teknisk
forskning, utvecklingsarbete och viss annan verksamhet inom området
informationsförsörjning samt mikroelektronikverksamhet. Regeringen begär
också bemyndigande av riksdagen att för statens räkning få göra
ekonomiska åtaganden för stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete
m.m. t.o.m. budgetåret 1993/94 till ett sammanlagt belopp av högst 1 315
milj. kr.

Regeringens förslag om anslag till STU för nästa budgetår bygger på det

1988/89:NU22

treårsprogram för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling under
budgetåren 1987/88-1989/90 som fastställdes av riksdagen våren 1987 (prop.
1986/87:80, NU 1986/87:33). Programmet innebar bl.a. att medel ställdes till
förfogande för kraftigt ökade insatser på informationsteknologins område
och i projekt som utförs i europeiskt samarbete, t.ex. inom ramen för EG:s
forsknings- och utvecklingsprogram eller EUREKA.

Stöd till ett forsknings- och utvecklingsprogram för glasindustrin m.m. i
sydöstra Sverige begärs i motion 1988/89:N326 (s). För att det FoU-program
för glasindustrin (QGLAS) som Glasforskningsinstitutet i Växjö har tagit
fram tillsammans med Teknikcentrum i Växjö och andra intressenter i
regionen skall kunna genomföras anser motionärerna att särskilda medel
även i fortsättningen behöver ställas till förfogande för verksamheten.

Utskottet konstaterade vid behandlingen av ett liknande motionsyrkande
våren 1988 (NU 1987/88:25 s. 39) att det aktuella QGLAS-programmet är av
betydande intresse. Nu liksom då är utskottet emellertid av den uppfattningen
att det ankommer på STU att göra de erforderliga prioriteringarna inom
sitt verksamhetsområde. Utskottet avstyrker motionen.

I motion 1988/89:N258 (c) föreslås att riksdagen anvisar 10 milj. kr. för stöd
till uppfinnare inom ramen för STU:s anslag för stöd till teknisk forskning och
utveckling.

Utskottet behandlade våren 1988 utförligt liknande motionsyrkanden (NU
1987/88:24 s. 31) och lämnade då en redovisning som sammanfattningsvis
gav vid handen att uppfinnarnas särskilda situation i betydande grad hade
uppmärksammats av regeringen och STU under senare år. Sålunda hade
STU fått i uppdrag av regeringen att bl.a. undersöka sådana hinder i
relationerna mellan uppfinnare och företag som försvårar utvecklingen från
idé till produkt på marknaden. Den arbetsgrupp som sysslar med detta ämne
skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 september 1989. Utskottet
biträder inte kravet i motion 1988/89:N258 (c). Motionen avstyrks alltså i
berörd del.

I motion 1988/89:N272 (c) föreslås att STU får i uppdrag att utöka program
med småskalig teknikutveckling. En sådan teknikutveckling ger, menar
motionären, bättre förutsättningar för en kontrollerbar påverkan på omgivningen.
Forskning inom bioteknik betecknas som ett särskilt angeläget
område.

Utskottet har i avsnittet Småföretagsutveckling (s. 21) redovisat två
utredningar som på uppdrag av regeringen har verkställts av STU. Utredningarna,
som kartlägger inom vilka sektorer det är möjligt att utveckla en
småskalig teknik i syfte att bibehålla och utveckla produktion i små orter och
på landsbygden, har nyligen överlämnats till regeringen. Frågan bereds för
närvarande inom regeringskansliet.

Motion 1988/89: N272 (c) avstyrks i berörd del med hänvisning till den
beredning av frågan som sålunda pågår.

Miljöpartiet har i motion 1988/89:N324 redovisat sina principiella synpunkter
på näringspolitiken. 1 motionen anförs när det gäller stödet till teknisk
forskning och utveckling att partiet inte känner sig bundet av riksdagens

1988/89:NU22

beslutade treårsprogram för STU:s stöd till detta ändamål. Runt om i världen
satsas miljardbelopp på att påskynda en utveckling som ändå skulle gå
svindlande fort, säger motionärerna. De anser att en alltför liten del av
anslaget för teknisk utveckling m.m. till STU går till medveten ekologisk
teknik och miljövårdsteknik. Med hänvisning till vad som anförts i motionen
föreslår de att STU:s anslag reduceras med 5 %, dvs. 41,5 milj. kr. Därav
skulle 16,6 milj. kr. vara en ren anslagsminskning. Den resterande delen av
beloppet skulle användas för en ny verksamhet. Ansvaret för denna skulle
ligga på en nyinrättad myndighet, delegationen för ekologisk teknik. I
motionen definieras ekologisk teknik som överlevnadsteknik, dvs. teknik
som medvetet utformas så att den samarbetar med naturen och inte skadar
naturen. Som skäl för att denna verksamhet inte skulle falla inom STU:s
anslagsram anför motionärerna att det är viktigt att varje verksamhet kan få
utbilda sin egen företagskultur. I motionen sägs också att miljöpartiet inte
kan biträda regeringens förslag att STU skall tillåtas göra ekonomiska
åtaganden på sammanlagt 1 315 milj. kr. för budgetåren 1990/91-1993/94
utan att partiet har fått ta del av vad dessa medel skall användas till.

Riksdagen beslutade våren 1987 (prop. 1986/87:80, NU 1986/87:33) om ett
treårsprogram och en treårig medelsram för STU:s stöd till teknisk forskning
och utveckling. Beslutet gäller t.o.m. budgetåret 1989/90. Detta treårsprogram,
som särskilt prioriterar informationsteknologi, materialteknik, bioteknik,
biomedicinsk teknik, miljövårdsteknik, verkstadsteknik och mikronik,
ligger fast. Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att ändra sitt
ställningstagande rörande STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling.
För innevarande budgetår har regeringen i likhet med tidigare av riksdagen
bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete m.m. vilka innebär åtaganden för flera
budgetår. Även under budgetåret 1989/90 anser utskottet att STU bör ha
möjlighet att för delar av sin verksamhet göra ekonomiska åtaganden för en
femårig planeringsperiod. Utskottet vill, med anledning av motionen,
upplysa om att STU:s insatser rörande miljövårdsteknik under 1989/90
kommer att inriktas på utveckling av processer, produkter och reningsmetoder
som löser problem vilka är gemensamma för flera företag, kommuner
etc. med inslag av miljöförstörande verksamhet. Detta stöd beräknas uppgå
till 11 milj. kr. för budgetåret 1989/90. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 1988/89:N324 (mp) i berörda delar och tillstyrker
regeringens förslag.

Europeiskt rymdsamarbete m.m.

Nu gällande riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet fastställdes år
1986 (prop. 1985/86:127, NU 1985/86:21). Innebörden av riktlinjerna är i
korthet att svenskt näringslivs möjligheter att bli konkurrenskraftigt på
rymdområdet skall förbättras, att rymdteknologin skall spridas utanför
rymdindustrin samt att de fördelar som rymdverksamhet i norra Sverige
erbjuder skall tas till vara. Vidare fastställdes för budgetåren 1986/87-1989/
90 en totalram av 966 milj. kr. i 1985 års prisnivå för rymdverksamheten inom
industridepartementets område.

1988/89:NU22

Tyngdpunkten i det svenska rymdprogrammet har lagts på deltagandet i
samarbetet inom det europeiska rymdorganet ESA, vari 13 västeuropeiska
länder ingår. Det primära målet för ESA är etablerandet av en oberoende
konkurrenskraftig europeisk rymdindustri. Verksamheten inom ESA omfattar
ett grundprogram och ett vetenskapligt program, vilka båda är obligatoriska,
samt ett tillämpningsprogram bestående av ett antal olika delprogram i
form av utvecklingsprojekt m.m. Varje land väljer vilka delprogram det vill
delta i och med vilken ekonomisk insats detta skall ske. Industrikontrakten i
programmen skall i princip fördelas mellan de deltagande länderna i
proportion till resp. lands insats.

Sveriges ekonomiska bidrag till ESA återförs i form av kontrakt till svensk
industri och i form av en långsiktig kunskapsutveckling och delaktighet i
teknologiska landvinningar. Det totala kontraktsutbytet kan uppskattas till
drygt två tredjedelar av de belopp som har inbetalats till ESA och ESA:s
föregångare ESRO sedan 1960-talet. Medlemsländernas bidrag till ESA:s
obligatoriska program beräknas på grundval av bruttonationalprodukten
(BNP). För Sveriges del kommer detta att betyda en andel av 3,5 % för
budgetåret 1989/90. Den svenska andelen av ESA:s totala budget - såväl det
obligatoriska som det frivilliga programmet - uppgår till 2,5 %.

I november 1987 höll ESA ett rådsmöte på ministernivå. Härvid fattades
principbeslut om inriktningen på lång sikt av ESA:s verksamhet. Beslutet
innebär bl.a. att utvecklingen av tre stora projekt inleds - Ariane 5,
Columbus och Hermes. Ariane 5 är en ny generation av den europeiska
bärraketen Ariane, Hermes en rymdfarkost och Columbus ett system av
bemannade och obemannade rymdplattformar. Regeringen lämnade i
december 1987 ett bemyndigande till statens delegation för rymdverksamhet
att delta i Ariane 5- och Hermesprojekten med svenska bidragsandelar om
2 % resp. 1,3 %. Vidare beslöts vid rådsmötet att förhandlingarna med USA
om samarbete i en internationell rymdstation skulle slutföras under villkor
bl.a. att stationen skall utnyttjas för fredliga ändamål samt att frågor om
ledningsfunktioner, legala rättigheter och skiljedomsförfarande ges godtagbara
lösningar. Dessa förhandlingar är nu avslutade. Besked i fråga om ett
svenskt deltagande i Columbus-projektet måste lämnas till ESA före den 1
juli 1989.

Regeringen har under punkten Europeiskt rymdsamarbete, m.m. (F 4)
föreslagit att riksdagen skall bemyndiga regeringen att under budgetåret
1989/90 ikläda staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om
högst 252 milj. kr. och att riksdagen skall anvisa ett anslag av 276,3 milj. kr.

I samtliga motioner som har väckts i anslutning till frågan om det europeiska
rymdsamarbetet yrkas på ett ökat svenskt deltagande i ESA, i första hand
inom Columbusprojektet. I motion 1988/89:N344 (s) erinras om att rymdverksamheten
i Kiruna är mycket starkt beroende av Sveriges internationella
rymdpolitik. Det svenska deltagandet i ESA är basen för rymdverksamheten
i Kiruna. Motionärerna anser att Sverige med sina goda industripolitiska
förutsättningar på sikt bör öka sin andel i ESA:s totala program till 3,5 %. I
motionen yrkas också att Sverige omprövar sitt beslut att inte delta i
Columbusprojektet. I motion 1988/89:N226 (m, fp, c) betonas betydelsen av

1988/89:NU22

det teknisk-vetenskapliga samarbetet i den europeiska integrationen. Rymdområdet
är det område där Sverige kan delta som likaberättigad part i det
europeiska samarbetet. Motionärerna yrkar på ett svenskt deltagande i
Columbusprojektet bl.a. mot bakgrund av att de polära plattformarna är
effektiva instrument i övervakningen av den globala miljön. Att Sverige står
utanför Columbusprojektet kan äventyra utvecklingsmöjligheterna i Esrange
och innebära nackdelar för svensk rymdindustri, menar motionärerna.

I motionerna 1988/89:N298 (m) och 1988/89:N258 (c) framförs liknande
synpunkter. I den senare pekas också på betydelsen av en ökad satsning på
rymdområdet från regionalpolitisk synpunkt.

Utskottet kan instämma i vad motionärerna anför om de positiva
effekterna från framför allt regionalpolitisk synpunkt vid ett svenskt
deltagande i Columbusprojektet liksom om betydelsen för den högteknologiska
industrin i Sverige. Utskottet har erfarit att frågan om ett svenskt
deltagande i Columbusprojektet för närvarande bereds inom regeringskansliet.
Mot bakgrund härav finner utskottet inte att riksdagen har anledning att
nu ta något initiativ i frågan. Motionerna avstyrks i berörda delar.

Frågan upp om anslaget till det europeiska rymdsamarbetet tas upp i
motionerna 1988/89:N298 (m) och 1988/89:N258 (c). I den förra motionen
sägs att Sveriges andel av kostnaderna till ESA bör öka. För budgetåret
1989/90 föreslås en ökning av anslaget, i förhållande till regeringens förslag,
med 60 milj. kr. 1 syfte att Sverige skall få ökade möjligheter att delta i
intressanta internationella samarbetsprojekt på rymdområdet som Sverige
nu står utanför föreslås i motion 1988/89:N258 (c) en ökning av anslaget med
25 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet anser att regeringens förslag till medelsanvisning är väl avvägt.
Frågan om medelsanvisning vid ett svenskt deltagande i Columbusprojektet
kan väckas när detta ämne behandlas i samband med att riktlinjerna för det
svenska rymdprogrammet fr.o.m. budgetåret 1990/91 läggs fast. Motionerna
avstyrks sålunda i berörda delar, och regeringens förslag tillstyrks.

Tele-X-projektet

De nu gällande riktlinjerna för telesatellitprojektet Tele-X lades fast genom
beslut av riksdagen år 1983 (prop. 1982/83:168, NU 1982/83:53). Beslutet
innebar att regeringen skulle teckna en överenskommelse med den norska
regeringen om samarbete på telesatellitområdet. Som ett första led i detta
samarbete skulle Tele-X-projektet genomföras. Genom avtal med Norge
och med Finland, som anslöt sig till Tele-X-projektet senare samma år, har
Sverige gjort vissa betalningsåtaganden. Av den totala kostnaden för
projektet, som beräknas till 1 250 milj. kr. i 1982 års prisnivå, svarar Sverige
enligt avtalet för 85 % och Norge för 15 %. Genom Finlands anslutning till
samarbetet har den svenska kostnadsandelen minskat till ca 82 %. Tele-Xsatelliten
bedöms enligt nuvarande planer kunna skjutas upp i början av april
1989. Utvecklingskostnaderna för projektet ligger inom den planerade
ekonomiska ramen. Till följd av att uppsändningen av Tele-X-satelliten har
försenats kommer vissa extra kostnader att uppstå. Dessa kan dock rymmas
inom de ekonomiska ramar som finns avsatta till projektet. Förhandlingar

1988/89:NU22

har inletts med Norge och Finland om förändringar i nuvarande avtal.
Utgångspunkt från svensk sida är att en ny driftsorganisation skall bildas och
att ett nytt bolag skall skapas för att marknadsföra systemets data- och
videotjänster i Sverige. Regeringen föreslår (F 5) att riksdagen anvisar ett
formellt belopp av 1 000 kr. för eventuella ytterligare kostnader för
Tele-X-projektet.

I motion 1988/89:N235 (m) föreslås att Tele-X-satelliten eller dess
sändningskapacitet skall bjudas ut till försäljning på marknaden. Detta är ett
led i moderata samlingspartiets önskemål om ett upphävande av radio- och
TV-monopolet. Motionärerna menar att det finns flera intressenter. Genom
en utbyggnad av kabel-TV-nätet skulle man direkt kunna nå omkring en
miljon hushåll i Norge och Sverige.

De förhandlingar som nyss nämnts är ännu inte avslutade men beräknas bli
slutförda under våren 1989. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar
bör avvaktas. Något initiativ av riksdagen i frågan vill utskottet inte
förorda. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.

Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet

Under anslaget Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet
(F 18) anvisas medel för den statliga finansieringen av verksamheten
inom det nationella informationsteknologiprogrammet (IT 4). Övrig statlig
finansiering sker över försvarshuvudtiteln och från televerket. Den sammanlagda
ramen för de statliga bidragen till programmet beslutades av riksdagen
år 1987 (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:30) och uppgår till 495 milj. kr. för
budgetåren 1987/88-1989/90. Bidraget fördelar sig med 90 milj. kr. från
industridepartementets huvudtitel, 150 milj. kr. från försvarsdepartementets
huvudtitel och 255 milj. kr. från televerket. Inom denna gemensamma
statliga ram och enligt en gemensam, samlad verksamhetsplan initieras
industriella utvecklingsprojekt i vilka den statliga insatsen får uppgå till högst
halva projektkostnaden. Enligt riksdagens beslut år 1987 får, utöver
anslagsmedel som inte har disponerats under budgetåret 1987/88, ett belopp
av 60 milj. kr. användas under budgetåren 1988/89 och 1989/90 till industriell
utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet. För bl.a. planering,
genomförande och uppföljning av verksamheten inom informationsteknologiområdet
har inrättats en delegation med representanter för myndigheter
och industri. Delegationen skall i mars månad varje år presentera en
redovisning av verksamheten inom programmet. Delegationen skall vidare
föranstalta om en oberoende utvärdering av IT4 och dess genomförande. Av
de sammanlagda planerade statliga resurstillskotten till IT 4 har för
närvarande ca 375 milj. kr. avsatts för utvecklingsprojektavtal mellan staten
och industriföretag. Sammanlagt deltar cirka 40 intressentföretag i projekten.
Inom ramen för projekten deltar vidare bl.a. 13 forskningsinstitut eller
högskolor samt ytterligare ca 35 företag.

Ett IT 4-projekt kan omfatta såväl teknik-, metod- eller resursutveckling
som specifika tillämpningar och förberedelser för kommersiell produktutveckling
på cirka fem års sikt. Det informationsteknologiska handlingsprogrammet
har som mål att Sverige skall upprätthålla internationell konkur -

1988/89:NU22

renskraft på valda nyckelområden och därigenom ha en bas för att
tillgodogöra sig den internationella teknikutvecklingen på andra områden.

Delegationen beaktar vid sin bedömning av ett IT 4-projekt kriterier
såsom konkurrensfördelar, kompetenshöjning, teknikspridning speciellt till
mindre och medelstora företag och ett brett deltagande från olika företag.
Aven inriktning på vissa spjutspetsområden och möjligheter att engagera
universitet och forskningsinstitut är betydelsefulla kriterier liksom förutsättningarna
för att på ett tidigt stadium få olika slutanvändare att medverka.
Det s.k. Prometheusprojektet är ett av de större projekten inom ramen för
EUREKA-samarbetet, där 19 europeiska länder deltar. Dess syfte är att
minska samhällskostnaderna för trafikolyckor och miljöbelastning med hjälp
av informationsteknologi.

Regeringen föreslår för det kommande budgetåret ett anslag av 30 milj. kr.
för industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet.

IT 4-programmets inriktning diskuteras i motion 1988/89:N258 (c).
Motionärerna anser att småföretagen blir utestängda från programmet och
föreslår för den skull ett särskilt anslag till de regionala utvecklingsfonderna.
Fonderna skulle då aktivt kunna medverka till att främja de mindre
företagens medverkan i det informationsteknologiska programarbetet. I
motion 1988/89:N368 (vpk) kritiseras Sveriges deltagande i Prometheusprojektet
inom IT 4-programmet. Motionärerna delar inte IT 4-delegationens
positiva förhoppningar om projektet. I motionen yrkas att riksdagen skall få
tillfälle att granska och ompröva IT 4-programmet. I motion 1988/89:N258
(c) föreslås att anslaget till industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet
ökas med 10 milj. kr. till 40 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Syftet med en sådan ökning skulle vara att främja de
mindre företagens verksamhet inom området. I motion 1988/89:N324 (mp)
föreslås i förhållande till regeringens förslag en minskning med 10 milj. kr.
Motionärerna anser inte att staten skall stödja en verksamhet där utvecklingen
ändå sker mycket snabbt.

Av utskottets redogörelse framgår att riksdagen fastlade målet för det
nationella informationsteknologiprogrammet år 1987 och att en särskild
delegation svarar för dess genomförande. Det framgår också att en oberoende
utvärdering av IT 4-programmet kommer att företas. Utskottet anser att
riksdagens mål för verksamheten tills vidare skall ligga fast. Den utvärdering
av verksamheten som nu skall komma till stånd får utvisa om ett ändrat
ställningstagande är motiverat. Vad beträffar de mindre företagens delaktighet
i det informationsteknologiska programarbetet kan konstateras att
delegationen verkar för att främja en sådan. Med hänvisning till vad utskottet
nu har anfört avstyrks motionerna i berörda delar och tillstyrks regeringens
förslag.

Övriga anslag till teknisk utveckling m.m.

De återstående punkterna under rubriken Teknisk utveckling m.m. har inte
föranlett några motionsyrkanden. Efter att ha redogjort för regeringens
förslag tar utskottet ställning till dessa i ett sammanhang.

1988/89 :NU22

3 Riksdagen 1988189.17sami. Nr 22

För bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
(F 3) föreslår regeringen ett anslag av 28 milj. kr.

Medel under anslaget Nationell rymdverksamhet (F 6) beräknas i enlighet
med riktlinjer som fastställdes år 1986 på grundval av en proposition rörande
industripolitiken på rymdområdet (prop. 1985/86:127, NU 1985/86:21). För
budgetåret 1989/90 begär regeringen dels bemyndigande av riksdagen att få
ingå nya förpliktelser på det nationella rymdområdet om högst 10 milj. kr.,
dels ett anslag av 37,8 milj. kr.

Under anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (F 7)
anvisas medel för att främja forsknings- och utvecklingssamarbete inom
ramen för det särskilda avtal som Sverige har slutit med de Europeiska
gemenskaperna (EG) samt EUREKA-samarbetet. Regeringen föreslår ett
anslag av 1 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

Statens provningsanstalt (SP) föreslås i propositionen få en treårig budgetram
och vissa budgettekniska förenklingar när det gäller finansieringen av
provningsanstaltens investeringar. Den verksamhet som SP planerar för
budgetåren 1989/90-1991/92 utgör, säger industriministern, en god grund för
förstärkning av den tekniska infrastrukturen. I propositionen betonas den
stora betydelsen för svensk industris fortsatta utveckling och konkurrenskraft
av att det finns tillgång till en kvalificerad nationell resurs på området
prov- och mätteknik. Denna resurs utgör även en viktig förutsättning för den
rådgivning åt statliga myndigheter och andra organ som SP bedriver. SP
avser att under treårsperioden bedriva en försöksverksamhet med rabatterad
inledande rådgivning till små och medelstora företag. Denna verksamhet
kan, framhålls det, komma att utgöra ett viktigt komplement till övriga
insatser som görs för att stödja den regionala teknikspridningen.

Regeringen föreslår ett anslag av 1 000 kr. till Statens provningsanstalts
uppdragsverksamhet (F 8) och ett anslag av 38,1 milj. kr. till Bidrag till
statens provningsanstalt (F 9).

Under anslaget Statens provningsanstalt: Utrustning (F 10) anvisas medel
för investeringar i utrustning hos SP. Regeringen föreslår att SP fortsättningsvis
skall få finansiera sina investeringar med de avskrivnings- och
överskottsmedel som verksamheten genererar. SP beräknar nivån för
nödvändiga ersättningsinvesteringar och mindre nyinvesteringar till 16 å 17
milj. kr. per år under treårsperioden 1989/90-1991/92. För att investeringarna
skall kunna hållas på denna nivå under treårsperioden krävs dock ett
medelstillskott på 5 milj. kr. för budgetåret 1989/90. Därefter skulle
utrustningsanslaget avskaffas. Större investeringar kommer normalt inte att
kunna inrymmas inom denna ram. Finansieringen av dessa skall, föreslås det
i propositionen, beslutas i varje särskilt fall. Efter att ha inhämtat riksdagens
bemyndigande skulle regeringen få besluta om de närmare föreskrifterna för
hur SP:s investeringar skall finansieras. Regeringen begär nu bemyndigande
av riksdagen att få besluta om att kapitalförsörjningen till investeringar hos
SP i fortsättningen skall ske med anlitande av driftmedel under självkonsolideringsansvar.
Vidare föreslår regeringen ett anslag av 5 milj. kr.

Under anslaget Statens mät- och provråd (F 11) redovisas samtliga
inkomster och utgifter vid myndigheten. Anslaget består av två poster, varav
den första är en tusenkronorspost för rådets egen verksamhet, som finan -

1988/89:NU22

sieras med bidrag från riksprovplatserna, och den andra ett bidrag till
verksamheten vid riksmätplatserna. I proposition 1988/89:60 om kontroll
genom teknisk provning och om mätning har föreslagits att mät- och
provrådet skall omorganiseras från nämndmyndighet till en myndighet av
verkstyp ledd av en generaldirektör och med en lekmannastyrelse. Utskottet
har tillstyrkt regeringens förslag om en sådan omorganisation (1988/
89:NU15). Regeringen föreslår en väsentlig förstärkning av riksmätplatserna.
Medelsbehovet för bidrag till verksamheten vid dessa beräknas uppgå till
6,7 milj. kr. Regeringen föreslår detta belopp, vilket innebär en ökning med
3 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Från anslaget Bidrag till vissa internationella organisationer (F 12) betalas
kostnaderna för Sveriges bidrag till Internationella byrån för mått och vikt,
Internationella organisationen för legal metrologi och Organisationen för
intellektuell äganderätt, internationella byrån. Regeringen föreslår ett
anslag av 3,1 milj. kr.

Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) verksamhet är inriktad på att
följa, analysera och informera om den tekniska och industriellt-ekonomiska
utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan inom och mellan olika
teknikområden. Anslaget Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (F 13)
utgör statens stöd till IVA: s grundläggande verksamhet. Regeringen föreslår
ett anslagsbelopp av 6,2 milj. kr.

För svensk nationell standardisering och för medverkan i internationell
och regional standardisering svarar ett antal svenska standardiseringsorgan
med SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige som centralorgan. Standardiseringsverksamheten
finansieras genom försäljningsintäkter, kontantbidrag
från näringslivet, statsbidrag samt ersättning från statliga myndigheter
m.fl. En särskild utredare har tillkallats för vissa frågor i anslutning till
standardiseringsverksamheten i Sverige (dir. 1988:56). Utredaren skall göra
en bedömning av statens och andra intressenters roll i*standardiseringsverksamheten
och certifieringsverksamheten samt föreslå lämpliga former för
statens och de övriga intressenternas medverkan och för statens stöd till
standardiseringsverksamheten. För budgetåret 1989/90 föreslår regeringen
ett anslag av 20,5 milj. kr. till Bidrag till Standardiseringskommissionen
(F 14).

Kostnader och intäkter för den verksamhet patent- och registreringsverket
utövar inom programmen Patentärenden, Varumärkes- och mönsterärenden,
Namnärenden samt Uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkesoch
mönsterområdena redovisas under anslaget Patent- och registreringsverket:
Immaterialrätt (F 15). Verksamheten vid verket är helt avgiftsfinansierad
och avgifterna täcker kostnaderna. Av propositionen framgår att alla
verksamhetsgrenar ger överskott utom programmet Namnärenden. Regeringen
föreslår att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 4 000 kr. Till
Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden (F 16) föreslås ett motsvarande
anslag av 2 000 kr. Även inom detta område är verksamheten
avgiftsfinansierad.

Patentbesvärsrätten är en självständig förvaltningsdomstol. Den föreslås få
ett anslag (F 17) av 8,4 milj. kr.

Utskottet tillstyrker alla de förslag av regeringen som har redovisats i detta
avsnitt.

1988/89 :NU22

Övriga motioner rörande medelsanvisning
Stiftelsen Skånehantverk

I motionerna 1988/89:N202 och 1988/89:N302 (c, fp) yrkas på att staten skall
bidra till ökade ekonomiska resurser för verksamheten vid Stiftelsen
Skånehantverk i Landskrona. Verksamheten är inriktad framför allt på
bevarande av äldre föremål och byggnader.

Liknande motioner har under de tre senaste åren avstyrkts av utskottet och
avslagits av riksdagen. Utskottet har hänvisat till att frågan om eventuellt
stöd till verksamheten på näringspolitiska grunder får prövas av de ansvariga
centrala och regionala instanserna (NU 1987/88:25 s. 29). Det har enligt
utskottets mening inte tillkommit några faktorer som motiverar ett ändrat
ställningstagande. Motionerna avstyrks.

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden, som bildades år 1961, har till uppgift att främja
näringslivets utveckling främst i de fyra nordligaste länen. Särskild uppmärksamhet
skall ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Norrlandsfonden
skall ta initiativ till och finansiera industriellt utvecklingsarbete,
utredningar, inventeringar och forskning av betydelse för näringslivet inom
stiftelsens verksamhetsområde. Den kan vidare finansiera industriell etablering
och utbyggnad.

I motionerna 1988/89:N224 (s) och 1988/89:N225 (vpk) tas frågan om
Norrlandsfondens likvida situation upp. I den förra motionen begärs en
översyn härav. Norrlandsfondens likviditet har minskat till följd av att stora
belopp har gått åt vid företagskonkurser m.m., framhåller motionärerna. I
den senare motionen erinras om att fonden under fem år inte har fått några
statliga medel utan har varit hänvisad till förräntningen av disponerat kapital
som enda inkomstkälla. I motionen föreslås att riksdagen anslår 50 milj. kr.
för fondens verksamhet i Norrlands inland.

Utskottet tog upp frågan om Norrlandsfondens likvida situation i samband
med behandlingen av proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet (NU 1986/87:30 s. 55 f.). Därvid anslöt sig utskottet till regeringens
uppfattning att något kapitaltillskott till Norrlandsfonden inte var erforderligt.
Utskottet utgick dock från att regeringen inför nästkommande års
budgetproposition skulle göra en ny bedömning av fondens kapitalbehov.
Något förslag från regeringen om ytterligare kapitaltillskott till Norrlandsfonden
har emellertid inte lämnats till riksdagen. Utskottet har erfarit att
Norrlandsfondens likvida reserver den 31 december år 1988 uppgick till 244
milj. kr., varav ett belopp av 124 milj. kr. var disponibelt för utlåning.
Utskottet vill i detta sammanhang också peka på den utredning rörande
behovet av statligt finansiellt företagsstöd som pågår (dir. 1988:8). En
närmare redogörelse för denna utredning har lämnats i avsnittet Småföretagsutveckling
(s. 18).

Utskottet anser att resultatet av den nämnda utredningen bör avvaktas och
avstyrker motionerna. Det kan tilläggas att 1987 års regionalpolitiska
kommitté (I 1987:02) har att utreda vissa näringspolitiska insatser i ett
regionalpolitisk! perspektiv.

1988/89.-NU22

Lokala naringslivsfonder

1988/89:NU22

Miljöpartiet har i två motioner tagit upp frågan om inrättandet av lokala
näringslivsfonder, s.k. närfonder. Vad som behövs för att komma till rätta
med såväl miljöförstöring, energi- och naturresursslöseri och sårbarhet i
samhället som en rad sociala problem, anförs det i motion 1988/89:N323
(mp), är en övergång till ett decentraliserat, överblickbart och småskaligt
samhälle. För att den ekonomiska verksamheten skall kunna få en sådan
inriktning krävs bl.a. att det småskaliga och lokala näringslivet förnyas och
att det får konkurrera på förmånliga villkor med dagens storskaliga näringsliv
och dess alltmer anonyma ägande. Som ett medel för detta föreslår
miljöpartiet att närfonder inrättas i varje kommun. Närfonderna skulle
finansieras bl.a. genom att de regionala löntagarfonderna avvecklas och en
stor del av deras tillgångar fördelas mellan närfonderna. En försöksverksamhet
med inrättande av närfonder föreslås i motionen bli genomförd i minst
fyra kommuner under en treårsperiod med början år 1990. Denna försöksverksamhet
bör, anser motionärerna, bekostas av staten, och riksdagen bör
bevilja anslag för ändamålet. Enligt motionen erfordras 11 milj. kr. för första
årets försöksverksamhet. Därtill skulle komma 1,5 milj. kr. för en inledande
utredningsverksamhet och utarbetande av riktlinjer. Regeringen skulle
anmodas att lägga fram förslag till erforderlig lagstiftning om närfonder. I
motion 1988/89:N453 (mp) framförs också - med hänvisning till den förut
nämnda motionen - förslag om inrättande av närfonder.

Utskottet kan inte ansluta sig till de förslag som framförs i motionerna
1988/89:N323 (mp) och 1988/89:N453 (mp) om inrättande av lokala näringslivsfonder.
Utskottet vill samtidigt på nytt erinra om den tidigare nämnda
finansieringsutredningen (11988:01). Dess resultat kommer, som förut sagts,
att avlämnas i april 1989. Med det sagda avstyrks motionerna, den senare i
berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande industridepartementet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
A 1 till Industridepartementet för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 27 788 000 kr.,

2. beträffande industriråd/industriattaché

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
A 2 till Industrirådlindustriattaché för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 930 000 kr.,

3. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
A 3 till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 7 300 000 kr.,

4. beträffande bidrag till FN:s organ för industriell utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt

A 4 till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av

6 200 000 kr.,

5. beträffande statens industriverks förvaltningskostnader, m.m.
att riksdagen

a) avslår motion 1988/89:N298 yrkande 4,

b) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt B 1 och
med avslag på motion 1988/89:N298 yrkande 5, motion 1988/89:N299
yrkande 1 och motion 1988/89:N324 yrkande 2 till Statens industriverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 64 740 000 kr.,

6. beträffande statens industriverks utredningsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
B 2 och med avslag på motion 1988/89:N324 yrkande 3 till Statens
industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

7. beträffande främjande av hemslöjden

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14
punkt B 5, motion 1988/89:N265 och motion 1988/89:N328 yrkande 1
till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 7 526 000 kr. och därvid som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande finansieringen av hemslöjdskonsulenttjänsterna
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N331 och 1988/89:N333,

9. beträffande hantverkskonsulenter

att riksdagen avslår motion 1988/89:N277 yrkande 10,

10. beträffande beredning av spånadslin m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N211 och 1988/89:N340,

11. beträffande anslag till branschfrämjande åtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt B

7 och med avslag på motion 1988/89:N298 yrkande 6 och motion
1988/89:N299 yrkande 2 till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
17 000 000 kr.,

12. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna

att riksdagen avslår motion 1988/89:N256 yrkandena 2 och 3 och
motion 1988/89:N315,

13. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen avslår motion 1988/89:N256 yrkande 4, motion 1988/
89:N277 yrkande 7 och motionerna 1988/89:N281 och 1988/89:N373,

14. beträffande utvecklingsfondernas styrelser

att riksdagen avslår motion 1988/89:N256 yrkande 5,

15. beträffande Centrala hantverksrådet

att riksdagen avslår motion 1988/89:N277 yrkande 9,

16. beträffande nyetableringsinsatser

att riksdagen avslår motion 1988/89:N258 yrkande 9,

17. beträffande småföretagarnas utbildningsbehov
att riksdagen avslår motion 1988/89:N215,

1988/89:NU22

18. beträffande småskalig teknikutveckling

att riksdagen avslår motion 1988/89 :N272 yrkande 2,

19. beträffande nyföretagande i Värmlands län
att riksdagen avslår motion 1988/89:N280,

20. beträffande småföretagsutveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt B
8 och med avslag på motion 1988/89:N258 yrkandena 7 och 8, motion
1988/89:N298 yrkande 7, motion 1988/89:N299 yrkande 3 och motion
1988/89:N324 yrkande 4 till Småföretagsutveckling för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
182 500 000 kr.,

21. beträffande sprängämnesinspektionen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt B
3 till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

22. beträffande industridesign

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
B 4 till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1989/90
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.,

23. beträffande täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
B 9 till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för
budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 10 000 000 kr.,

24. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
C 1 och med avslag på motion 1988/89:N223 yrkande 2 till Kostnader
för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för
budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 60 000 000 kr.,

25. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
C 2 till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export
av fartyg m.m. för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

26. beträffande förmånlig kreditgivning till u-länder

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
C 3 och med avslag på motion 1988/89:N298 yrkandena 11 och 12 till
Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 100 000 000 kr.,

27. beträffande kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank
AB

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt

1988/89 :NU22

C 4 till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringshank
AB för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

28. beträffande affärsverket FFV

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N324 yrkande 6

a) godkänner en ram om 320 000 000 kr. för affärsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i fastigheter,
maskiner och inventarier,

b) godkänner en ram om 50 000 000 kr. för affärsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i aktier,

c) godkänner - med upphävande av sitt beslut den 22 maj 1981 om
rörlig kredit för affärsverket FFV - en ram om 300 000 000 kr. för
affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets rörelsekapitalbehov,

d) godkänner att affärsverket FFV får efter regeringens godkännande
i varje särskilt fall lämna ägartillskott till FFV AB med högst
50 000 000 kr. per verksamhetsår,

29. beträffande Norrbottens Järnverk AB

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
E 2 och med avslag på motionerna 1988/89:N207 och 1988/89:N237

a) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
Norrbottens Järnverk AB skall avvecklas i enlighet med vad som
anförs i propositionen,

b) till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB för
budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

30. beträffande stöd till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
E 3 och med avslag på motion 1988/89:N267

a) godkänner i propositionen angivna riktlinjer för stöd till svensk
varvsindustri,

b) till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1989/90
under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 200 000 000 kr.,

31. beträffande statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
E 1 till Ränta och amortering pä statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 30 061 000 kr.,

32. beträffande statliga garantier till svensk varvsindustri och
beställare av fartyg

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
E 4 moment 1 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till
utgången av år 1992 utfärda statliga garantier för lån upptagna av
svenska varv eller beställare av fartyg hos svenska varv avseende order
som tecknas före utgången av år 1992 under byggnadstiden vid
kontantstöd - inkl. tidigare lämnade garantier - intill ett sammanlagt
belopp av vid varje tidpunkt högst 15 000 000 000 kr.,

1988/89:NU22

33. beträffande återtagande av viss garanti

att riksdagen återtar statens garanti för AB Statens Anläggningsprovnings
lån och förbindelser,

34. beträffande QGLAS-projektet

att riksdagen avslår motion 1988/89:N326,

35. beträffande stöd till uppfinnare

att riksdagen avslår motion 1988/89:N258 yrkande 10,

36. beträffande program för småskalig teknikutveckling
att riksdagen avslår motion 1988/89:N272 yrkande 1,

37. beträffande styrelsen för teknisk utveckling, m.m.
att riksdagen 42.

a) avslår motion 1988/89:N324 yrkandena 10, 13 och 14,

b) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 1 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N324 yrkande 12
bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90, i enlighet med
vad som anges i propositionen, ikläda staten ekonomiska förpliktelser
i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m.
som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om
högst 415 000 000 kr. under budgetåret 1990/91, högst 357 000 000 kr.
under budgetåret 1991/92, högst 294 000 000 kr. under budgetåret
1992/93 och högst 249 000 000 kr. under budgetåret 1993/94,

c) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 1 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N324 yrkande 11
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln till Styrelsen för
teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling anvisar ett
reservationsanslag av 830 300 000 kr.,

d) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 2 till
Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
82 963 000 kr.,

e) avslår motion 1988/89:N324 yrkande 15,

38. beträffande europeiskt rymdsamarbete

att riksdagen avslår motion 1988/89:N226, motion 1988/89:N258
yrkande 11, motion 1988/89:N298 yrkande 13 och motion 1988/
89:N344,

39. beträffande anslag till europeiskt rymdsamarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 4
och med avslag på motion 1988/89:N258 yrkande 12 och motion
1988/89:N298 yrkande 14

a) bemyndigar regeringen att ikläda staten nya förpliktelser inom
europeiskt rymdsamarbete på högst 252 000 000 kr.,

b) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1989/
90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 276 323 000
kr.,

40. beträffande bidrag till Tele-X-projektet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 5
och med avslag på motion 1988/89:N235 till Bidrag till Tele-X -

1988/89:NU22

projektet för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

41. beträffande industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet att

riksdagen

a) avslår motion 1988/89:N258 yrkande 14 och motion 1988/
89:N368,

b) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F18 och
med avslag på motion 1988/89:N258 yrkande 13 och motion 1988/
89:N324 yrkande 16 till Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

42. beträffande Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 3
till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 27 995 000 kr.,

43. beträffande nationell rymdverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 6

a) bemyndigar regeringen att ikläda staten nya förpliktelser på det
nationella rymdområdet om högst 10 000 000 kr.,

b) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 37 813 000 kr.,

44. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 7
till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.,

45. beträffande statens provningsanstalts uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 8
till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

46. beträffande bidrag till statens provningsanstalt

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 9
till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1989/90 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 38 075 000 kr.,

47. beträffande investeringar i statens provningsanstalt

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
F 10

a) bemyndigar regeringen att besluta om att försörjningen av kapital
till investeringar i statens provningsanstalt i fortsättningen skall ske
med anlitande av driftmedel under självkonsolideringsansvar,

b) till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1989/90
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.,

1988/89 :NU22

48. beträffande statens mät- och provråd

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
Fil till Statens mät- och provråd för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 667 000 kr.,

49. beträffande bidrag till vissa internationella organisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
F 12 till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
3 066 000 kr.,

50. beträffande bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
F 13 till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag av 6 180 000 kr.,

51. beträffande bidrag till Standardiseringskommissionen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
F 14 till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag av 20 530 000 kr.,

52. beträffande patent- och registreringsverket

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkterna
F 15 och F 16 för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln

a) till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt anvisar ett
förslagsanslag av 4 000 kr.,

b) till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden anvisar ett
förslagsanslag av 2 000 kr.,

53. beträffande patentbesvärsrätten

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
F 17 till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 8 442 000 kr.,

54. beträffande Stiftelsen Skånehantverk

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N202 och 1988/89:N302,

55. beträffande Norrlandsfonden

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N224 och 1988/89:N225,

56. beträffande lokala näringslivsfonder

att riksdagen avslår motion 1988/89:N323 och motion 1988/89:N453
yrkande 4.

Stockholm den 23 mars 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per
Westerberg (m). Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Inga-Britt
Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s) (mom. 1-14,21 och
22), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Paul
Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s),
Karin Falkmer (m) och Sven-Åke Nygårds (s) (mom. 15-20 och 23-56).

1988/89:NU22

Reservationer

1988/89:NU22

1. Statens industriverks förvaltningskostnader (mom. 5)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m). Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskottet
har” och slutar på s. 14 med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1988/89:N298 (m) om
SIND:s inriktning och verksamhet. Det är i huvudsak behovet av en central
myndighet för regionalpolitiska insatser som kan motivera att SIND
bibehålls. Däremot erfordras det enligt utskottets mening inte någon
myndighet för planering av den framtida industristrukturen. De enskilda
företagen och deras frivilliga branschorganisationer har tillräckligt goda
förutsättningar att bedöma de framtida utvecklingstendenserna inom industripolitikens
område. Den verksamhet inom SIND som syftar till att
utveckla de svenska företagens tekniska kompetens borde snarare höra
hemma hos STU. Utskottet finner det därför vara motiverat med en
utredning av möjligheterna att sammanföra uppgifter av här avsedd art till en
myndighet. Riksdagen bör anmoda regeringen att tillsätta en utredning i
syfte att utvärdera SIND:s verksamhet och överväga förändringar av
myndighetsstrukturen på industripolitikens område. Även i motion 1988/
89:N299 (fp) framförs kritiska synpunkter mot den typ av verksamhet som
SIND bedriver. Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motionen- att
näringspolitiken skall föras med generella medel, innebärande att företagsamhet
gynnas av en tillväxtfrämjande politik. Selektiva stödåtgärder riktade
mot en viss bransch, ett visst företag eller ett visst geografiskt område bör
undvikas. Motionerna tillstyrks sålunda i berörda delar.

Utskottet föreslår ett anslag av 56 milj. kr. till SIND:s förvaltningskostnader.
Därigenom skulle yrkandena i motionerna 1988/89:N298 (m) och
1988/89:N299 (fp) och 1988/89:N324 (mp) i allt väsentligt bli tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande statens industriverks förvaltningskostnader, m.m.
att riksdagen

a) med bifall till motion I988/89:N298 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt B 1,
motion 1988/89:N298 yrkande 5, motion 1988/89:N299 yrkande 1 och
motion 1988/89:N324 yrkande 2 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 56 075 000 kr.

2. Statens industriverks förvaltningskostnader (mom. 5)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på som börjar på s. 13 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 14 med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser, i enlighet med vad som framförs i motion 1988/89:N324
(mp), att samhällets industripolitiska styrmedel i möjligaste mån skall vara
generella. Uppmuntran till ökat företagande skall ske genom att arbetsgivaravgifterna
sänks och närfonder inrättas. Utskottet finner därför inget skäl att
SIND:s anslag för förvaltningskostnaderna skall ökas. Medelsbehovet för
kostnaderna för det datorbaserade stödhanteringssystemet, vilka föreslås bli
överförda från anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. till anslaget för SIND:s
förvaltningskostnader, anser utskottet kunna täckas utan något extra tillskott
till detta anslag. Med utgångspunkt i vad utskottet nu anfört föreslås att
anslaget till SIND:s förvaltningskostnader minskas till 59,9 milj. kr., dvs.
med drygt 4,8 milj. kr. Därigenom skulle även yrkandena i motionerna
1988/89:N298 (m) och 1988/89:N299 (fp) delvis bli tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande statens industriverks förvaltningskostnader
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt B 1,
med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 2 och med anledning av
motion 1988/89:N298 yrkande 5 och motion 1988/89:N299 yrkande 1
till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90
under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 59 920 000 kr.

3. Statens industriverks utredningsverksamhet (mom. 6)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”En sådan”
och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1988/89:N324 (mp)
att SIND inte bara bör minska sina egna förvaltningskostnader utan också
minska sitt anlitande av konsulter och tillfällig personal för utredningsverksamheten.
Utskottet tillstyrker motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande statens industriverks utredningsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14
punkt B 2 och med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 3 till Statens
industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

1988/89 :NU22

4. Hantverkskonsulenter (mom. 9)

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N277 (fp) om
angelägenheten i att hantverksfrågorna får en bättre bevakning. Den nya
konsulenttjänst som fr.o.m. innevarande budgetår har inrättats i varje län
bör ges bredare uppgifter än de nuvarande hemslöjdskonsulenternas. De i
motionen föreslagna hantverkskonsulenternas arbetsområde bör givetvis
omfatta även hemslöjden. Riksdagen bör uttala sig för att de nya tjänsterna
ges angiven inriktning.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande hantverkskonsulenter
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N277 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Anslag till branschfrämjande åtgärder (morn. 11)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den kritik av de s.k. branschfrämjande åtgärderna
som framförs i motionerna 1988/89:N298 (m) och 1988/89:N299 (fp).
Företagens konkurrensförmåga bör gynnas med generella medel och en
tillväxtbefrämjande politik. Ett selektivt företagsstöd är inte förenligt med
denna princip. Med det sagda tillstyrker utskottet de två nämnda motionerna
i berörda delar. Något anslag till branschfrämjande åtgärder bör följaktligen
inte anvisas för budgetåret 1989/90.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till branschfrämjande åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N298 yrkande 6 och
motion 1988/89:N299 yrkande 2 avslår proposition 1988/89:100 bilaga
14 punkt B 7.

6. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (mom. 12)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1988/89:N256 (fp) om att
utvecklingen på kreditmarknaden aktualiserar en översyn av de regionala
utvecklingsfondernasutlåningsverksamhet. Imotion 1988/89:N298 (m), som
behandlas senare i detta betänkande (s. 21), föreslås att utvecklingsfondernas
kreditgivning avvecklas. Utskottet kan nu med tillfredsställelse notera att

1988/89:NU22

frågan har uppmärksammats av regeringen. Utskottet utgår från att frågan -som tas upp i motion 1988/89:N315 (fp) - om en renodling av utvecklingsfondernas
uppgifter till service- och konsultverksamhet kommer att behandlas
av finansieringsutredningen. Utskottet finner det därvid angeläget att
möjligheterna att utsätta verksamheten vid utvecklingsfonderna för konkurrens
prövas genom olika modeller. I motion 1988/89:N256 (fp) pekas på
möjligheterna att underlätta för de små och medelstora företagens export.
Utskottet anser att dessa företag kan förväntas öka sin andel av exporten
ytterligare om de regionala utvecklingsfonderna gör ytterligare ansträngningar
på detta område. Av det sagda följer att utskottet tillstyrker
motionerna 1988/89:N256 (fp) och 1988/89:N315 (fp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N256 yrkandena 2 och
3 och motion 1988/89:N315 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

7. Utvecklingsfondernas målgrupp (mom. 13)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Roland
Larsson (c), Lars Norberg (mp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utvecklingsfonderna
har” och slutar med ”nämnda motionerna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1988/89:N373 (c) om att
de regionala utvecklingsfondernas målgrupp bör utvidgas ytterligare till att
omfatta även service- och tjänstesektorn. Bl.a. skapar detta möjlighet för ett
ökat kvinnligt företagande. Utskottet anser i likhet med motionärerna att
kvinnor som har eller som avser att starta eget företag inom servicenäringarna
bör ha möjlighet att i större utsträckning än för närvarande få del av
utvecklingsfondernas tjänster. Riksdagen bör anmoda regeringen att ta
initiativ till de åtgärder som erfordras härför. Genom ett sådant uttalande
skulle även motionerna 1988/89:N256 (fp), 1988/89:N277 (fp) och 1988/
89:N281 (fp) delvis bli tillgodosedda, de två förstnämnda i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N373 och med anledning
av motion 1988/89:N256 yrkande 4, motion 1988/89:N277 yrkande 7
och motion 1988/89:N281 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

1988/89:NU22

8. Utvecklingsfondernas målgrupp (mom. 13)

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utvecklingsfonderna
har” och slutar med ”nämnda motionerna” bort ha följande
lydelse:

Den nuvarande avgränsningen av utvecklingsfondernas målgrupp har lett
till gränsdragningar som det kan vara svårt att motivera och skapa förståelse
för. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motionerna 1988/89:N256 (fp)
och 1988/89.N277 (fp) på en utvidgning av målgruppen till att omfatta även
hantverks- och serviceföretag. Utskottet anser också att de åtgärder i syfte att
öka det kvinnliga företagandet som föreslås i motion 1988/89:N281 (fp) bör
vidtas. Riksdagen bör anmoda regeringen att ta initiativ till att så sker.
Genom ett sådant uttalande skulle även motion 1988/89:N373 (c) bli
tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N256 yrkande 4, motion
1988/89:N277 yrkande 7 och motion 1988/89:N281 och med anledning
av motion 1988/89:N373 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

9. Centrala hantverksrådet (mom. 15)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m). Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning innebär den nuvarande ordningen för statens
stöd till hantverket uppenbara nackdelar. Som påpekas i motion 1988/
89:N277 (fp) finns det risk för att frågor rörande hantverket ges låg prioritet
av SIND, vars verksamhet i första hand är inriktad på främjande av
industriell utveckling. I fortsättningen bör därför ett visst grundstöd lämnas
direkt till hantverket i form av ett årligt anslag till Centrala hantverksrådet.
Självfallet bör olika intressenter inom hantverket även sedan den nya
finansieringsordningen har genomförts kunna få särskilda statliga bidrag till
olika projekt, t.ex. på utbildningsområdet.

Utskottet föreslår att riksdagen genom ett uttalande ansluter sig till vad
som nu anförts. Härigenom skulle motion 1988/89:N277 (fp) tillgodoses i
berörd del.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande Centrala hantverksrådet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N277 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU22

10. Nyetableringsinsatser (mom. 16)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Förslaget i”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet ger sitt stöd åt förslaget i motion 1988/89:N258 (c) om att de
särskilda medel som för närvarande disponeras av SIND för nyetableringsinsatser
på småföretagsområdet fr.o.m. nästa budgetår skall ställas till de
regionala utvecklingsfondernas förfogande. All erfarenhet visar att arbetet
med att främja nyföretagande - liksom annat arbete med småföretagsstöd -kan bedrivas effektivare på regional nivå än genom ett centralt organ som
SIND. Detta bör beaktas av regeringen vid fördelningen av medel för nästa
budgetår. Genom ett uttalande av riksdagen av denna innebörd skulle
motionen tillgodoses i denna del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande nyetableringsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N258 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Småskalig teknikutveckling (morn. 18)

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som anförs i motion 1988/89:N272
(c) om att utvecklingsfonderna bör ta ett ökat ansvar för en småskalig
teknikutveckling. Sålunda bör fonderna - i enlighet med vad som framförs i
motionen - verka för ett utökat samarbete med bl.a. kommuner och enskilda
personer i syfte att tillvarata och sprida en småskalig teknik. Utskottet
tillstyrker motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande småskalig teknikutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N272 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Småföretagsutveckling (mom. 20)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”tillstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

I anslutning till sina tidigare ställningstaganden rörande vissa av de
verksamheter som finansieras från anslaget föreslår utskottet att riksdagen
för nästa budgetår anvisar 120 milj. kr. till småföretagsutveckling, vilket
innebär en minskning med drygt 60 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Utskottet ansluter sig sålunda till de synpunkter som förs fram i
motionerna 1988/89:N298 (m), 1988/89:N299 (fp) och 1988/89:N324 (mp). I

1988/89:NU22

4 Riksdagen 1988189.17 sami. Nr 22

fortsättningen bör den helt övervägande delen av anslaget användas för
statens bidrag till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och
administration m. m. Olika selektiva former av företagsstöd genom SIND bör
avvecklas. Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1988/89:N258
(c) om ökade resurser till utvecklingsfonderna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande småföretagsutveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14
punkt B 8, motion 1988/89:N298 yrkande 7, motion 1988/89:N299
yrkande 3 och motion 1988/89:N324 yrkande 4 och med avslag på
motion 1988/89:N258 yrkandena 7 och 8 till Småföretagsutveckling för
budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 120 000 000 kr.

13. Småföretagsutveckling (mom. 20)

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”tillstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N258 (c) om att
särskilda medel nu bör ställas till de regionala utvecklingsfondernas förfogande
för satsningar i miljö- och energiinvesteringar. Medlen bör användas
för utlåning till olika projekt. Såsom sägs i motionen bör lånevillkoren vara
förmånliga med hänsyn till de långsiktigt positiva verkningarna av projekten.
Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om stödet.
Enligt utskottets mening bör den förordade förstärkningen av utvecklingsfondernas
möjligheter att ge stöd till miljö- och energiteknisk utveckling
kunna genomföras oberoende av hur riksdagen ställer sig till regeringens
förslag om de stödsystem som handhas av statens energiverk. Vad som nu
anförts innebär att utskottet ställer sig bakom yrkandet i motion 1988/
89:N258 (c) om en ökning av anslaget till småföretagsutveckling med 5 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet avstyrker däremot
motionerna 1988/89:N298 (m), 1988/89:N299 (fp) och 1988/89:N324 (mp) i
motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande småföretagsutveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14
punkt B 8, med bifall till motion 1988/89:N258 yrkandena 7 och 8 och
med avslag på motion 1988/89:N298 yrkande 7, motion 1988/89:N299
yrkande 3 och motion 1988/89:N324 yrkande 4 till Småföretagsutveckling
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 187 500 000 kr.

1988/89 :NU22

14. Småföretagsutveckling (mom. 20)

1988/89 :NU22

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”tillstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till det förslag som förs fram i motion 1988/89:N324
(mp) om att anslaget till småföretagsutveckling skall minskas med 12,5 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag. Enligt utskottets mening är det
mindre angeläget att stödet till småföretagsutveckling ökas för närvarande då
det råder full sysselsättning och brist på arbetskraft. Utskottet kan också
instämma i den kritik som i olika sammanhang framförts när det gäller
effekterna av utvecklingsfondernas stödverksamhet. Utskottet förordar
därför en neddragning av denna typ av företagsstöd och hänvisar till
miljöpartiets förslag om inrättande av lokala näringslivsfonder, vilket
behandlas senare i detta betänkande. Av det sagda följer att utskottet
tillstyrker motion 1988/89:N324 (mp).

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande småföretagsutveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14
punkt B 8, med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 4, med
anledning av motion 1988/89:N298 yrkande 7 och motion 1988/
89:N299 yrkande 3 och med avslag på motion 1988/89:N258 yrkandena
7 och 8 till Småföretagsutveckling för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 170 000 000 kr.

15. Förmånlig kreditgivning till u-länder (mom. 26)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Utskottet
ser” och slutar på s. 24 med ”motionsyrkandena avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Såsom anförs i motion 1988/89:N298 (m) bör något särskilt anslag för
ändamålet inte anvisas. Kostnaderna får i fortsättningen täckas från biståndsanslagen
under utrikesdepartementets huvudtitel. Regeringen bör bemyndigas
att vid behov utnyttja existerande reservationer på dessa anslag.
Motionen tillstyrks alltså i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande förmånlig kreditgivning till u-länder
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:N298 yrkande 11 avslår proposition
1988/89:100 bilaga 14 punkt C 3,

b) med bifall till motion 1988/89:N298 yrkande 12 bemyndigar
regeringen att använda medel från reservationsanslaget Utvecklingssamarbete
genom SIDA (C 2) under tredje huvudtiteln i enlighet med
vad utskottet anfört.

16. Affärsverket FFV (mom. 28)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N324 (mp) om att
förbudet mot svensk vapenexport strikt skall upprätthållas och att medelsramarna
till det militära försvaret skall minskas. Med anledning härav anser
utskottet att FFV:s investeringsram begränsas till 70 % av vad regeringen har
föreslagit. Utskottet tillstyrker motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande affärsverket FFV

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 i
ifrågavarande del och med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 6

a) godkänner en ram om 224 000 000 kr. för affärsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i fastigheter,
maskiner och inventarier,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet),

d) (= utskottet).

17. Norrbottens Järnverk AB (mom. 29)

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”De förslag”
och slutar med ”1988/89:N237 (vpk) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1988/89:N207 (c) och
1988/89:N237 (vpk) om att NJA inte bör likvideras. Sedan järn- och
stålrörelsen överläts till SSAB år 1978 är NJA visserligen inte något
rörelsedrivande företag. En avveckling av NJA skulle emellertid undanröja
de möjligheter som finns att aktivera NJA för näringslivsutveckling i
Norrbottens län. Utskottet har erfarit att det inom länet finns starkt intresse
för att NJA skall ombildas till ett utvecklingsbolag för Norrbotten. Genom en
sådan åtgärd skulle dess tillgångar kunna utnyttjas för projekt som leder till
näringslivsutveckling. Därigenom skulle sysselsättningen och den industriella
tillväxten i länet kunna öka. Utskottet avstyrker regeringens förslag
såvitt det gäller likvidation av NJA och tillstyrker motionerna 1988/89:N207
(c) och 1988/89:N237 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande Norrbottens Järnverk AB

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:N207 och 1988/
89:N237

a) avslår proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt E 2 såvitt gäller
begärt bemyndigande och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt E 2 i övrigt
till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

1988/89:NU22

18. Stöd till uppfinnare (mom. 35)

1988/89:NU22

Per-Ola Eriksson (c). Roland Larsson (c) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1988/89:N258 (c) om vikten
av ett kraftigt stöd till de enskilda uppfinnarna, som spelar en stor roll för
nyföretagande och näringslivsutveckling. Enligt utskottets mening bör vid
fördelningen av STU:s resurser eftersträvas en ökning av stödet till uppfinnare.
Det förhållandet att betydande medel på anslaget till teknisk forskning
och utveckling var odisponerade vid det senaste budgetårsskiftet tyder på att
det inom anslagets ram kommer att finnas utrymme för en sådan insats även
under nästa budgetår. Det ankommer på regeringen att besluta om
fördelningen av anslaget. Utskottet anser att regeringen - inom givna
ekonomiska ramar - bör verka för ett ökat stöd till enskilda uppfinnarna.
Den förstärkning av stödet om 10 milj. kr. som anges i motionen torde kunna
utgöra ett riktmärke för uppfinnarstödet under nästa budgetår. Riksdagen
bör göra ett uttalande av angiven innebörd. Med det sagda tillstyrker
utskottet motion 1988/89:N258 (c) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande stöd till uppfinnare

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N258 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Program för småskalig teknikutveckling (mom. 36)

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Motion
1988/89:N272 (c)” och slutar med ”sålunda pågår” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de synpunkter som anförs i motion 1988/89:N272
(c) om ett utökat program för småskalig teknikutveckling. Riksdagen bör
anmoda regeringen att uppdra åt STU att vidta erforderliga åtgärder härför.
Utskottet tillstyrker sålunda motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande program för småskalig teknikutveckling

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N272 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Program för småskalig teknikutveckling (morn. 36,
motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 28 som
börjar med ”Motion 1988/89:N272 (c)” och slutar med ”sålunda pågår” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett ökat stöd till utveckling av småskalig, miljövänlig
teknik är av största vikt. Såsom framhålls i motion 1988/89:N324 (mp) skulle
det vara fördelaktigare att lämna detta stöd inom ramen för en särskild

organisation - delegationen för ekologisk teknik - som behandlas i ett annat
avsnitt av detta betänkande. Denna verksamhet bör därför till stor del
avföras från STU:s ansvarsområde. Motsvarande överföring av medel för
verksamheten bör därvid ske. Med hänvisning till vad som här anförts
avstyrks motion 1988/89:N272 (c).

21. Styrelsen för teknisk utveckling, m.m. (moni. 37)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Riksdagen
beslutade” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1988/89:N324 (mp) om
en minskning av insatserna inom områden där den tekniska utvecklingen
redan utvecklas i snabb takt. Utskottet föreslår sålunda en minskning av
STU:s anslag för teknisk forskning och utveckling med 5 %. Utskottet
instämmer också i motionärernas förslag om att något bemyndigande för
regeringen att ikläda staten förpliktelser för STU:s verksamhet under senare
budgetår inte skall ges innan regeringen har lämnat en redogörelse för
inriktningen av dessa förpliktelser. Utskottet anser också att förslaget om
inrättandet av en särskild myndighet för ekologisk teknik är väl motiverat.
Genom en sådan åtgärd möjliggörs att frågor inom området ekoteknik kan
behandlas inom en organisation som har en egen utvecklad företagskultur
inom området. Utskottet anser att 24,8 milj. kr. bör anvisas för nästa
budgetår för inrättandet av en delegation för ekologisk teknik. Regeringen
bör vidta erforderliga åtgärder för att den nya myndigheten skall komma till
stånd. Utskottet tillstyrker motionen i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande styrelsen för teknisk utveckling, m.m.
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:N324 yrkandena 10,13 och 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 12 avslår proposition
1988/89:100 bilaga 14 punkt F 1 i ifrågavarande del,

c) med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 1 i
ifrågavarande del och med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 11
till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 788 800 000 kr.,

d) (= utskottet),

e) med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 15 till Delegationen
för ekologisk teknik för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 24 800 000 kr.

1988/89:NU22

22. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 38)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som sägs i motionerna 1988/89:N226 (m, fp, c),
1988/89:N298 (m) och 1988/89:N258 (c) om att Sverige bör öka sitt
deltagande i ESA, i första hand genom ett svenskt deltagande i Columbusprojektet.
Enligt utskottets mening saknas det grund för regeringens
hittillsvarande negativa inställning till Columbusprojektet. Utskottet har
erfarit att förhandlingarna med USA har lösts på ett enligt utskottets mening
godtagbart sätt. Bl.a. har avtalen utformats så att full insyn i verksamheten
kan garanteras. Utskottet anser att Sveriges möjligheter att följa med i den
industriella utvecklingen på rymdområdet försämras om det svenska engagemanget
i ESA trappas ned. Detta skulle långsiktigt få negativa konsekvenser
för viktiga delar av svensk industri. Med hänsyn till ärendets brådska borde
regeringen redan nu hos ESA anmäla ett svenskt deltagande i Columbusprojektet
med en bidragsandel om 1 %. Det ankommer på regeringen att göra
sådana förbehåll för det svenska deltagandet som motiveras av utrikespolitiska
hänsyn. Genom ett svenskt engagemang i ESA enligt vad utskottet har
förordat skulle också önskemålen om fortsatt utveckling av rymdverksamheten
i Kirunaregionen kunna bli tillgodosedda. Riksdagen bör genom ett
uttalande till regeringen ställa sig bakom vad som här anförts. Därigenom
tillgodoses yrkandena i de nämnda motionerna. Genom ett sådant uttalande
skulle även motion 1988/89:N344 (s) bli tillgodosedd i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N226, motion 1988/
89:N258 yrkande 11, motion 1988/89:N298 yrkande 13 och motion
1988/89:N344 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

23. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 38, motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 31 som
börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande
lydelse:

Utskottet accepterar den satsning på rymdområdet som föreslås av
regeringen. Däremot menar utskottet att de förslag beträffande ett svenskt
deltagande i Columbusprojektet som återfinns i motionerna 1988/89:N344
(s), 1988/89:N226 (m, fp, c), 1988/89:N298 (m) och 1988/89:N258 (c) inte ger
tillräckligt underlag för ett ställningstagande till projektet. Utskottet avvaktar
därför en utförlig redogörelse från regeringen innan något ställningstagande
till Columbusprojektet sker. Motionerna avstyrks sålunda i berörda
delar.

1988/89:

24. Anslag till europeiskt rymdsamarbete (mom. 39)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m). Roland
Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna 1988/89: N298
(m) och 1988/89:N258 (c) att Sverige bör öka sin andel av kostnaderna för det
fortsatta ESA-samarbetet. För nästa budgetår föreslår utskottet ett anslag till
Europeiskt rymdsamarbete av 318,8 milj. kr., dvs. 42,5 milj. kr. utöver vad
regeringen har begärt. Härigenom skulle motionerna i berörda delar i allt
väsentligt bli tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande anslag till europeiskt rymdsamarbete

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14
punkt F 4, motion 1988/89:N258 yrkande 12 och motion 1988/89:N298
yrkande 14

a) (= utskottet),

b) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1989/
90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 318 823 000
kr.

25. Bidrag till Tele-X-projektet (mom. 40)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”De
förhandlingar” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1988/89:N235 (m) om att
Tele-X-satelliten bör privatiseras. Ett starkt skäl för en sådan privatisering är
att anspråken på statliga resurser därigenom kan minskas. Statens insatser
för rymdverksamhet bör i stället inriktas på stöd till sådant forsknings- och
utvecklingsarbete som står långt från kommersiellt utnyttjande men har stor
betydelse för svensk industris framtida konkurrensmöjligheter. Bakom
Tele-X-projektets tillkomst ligger också kulturpolitiska motiv, framför allt
intresset av att stimulera kulturutbytet mellan de nordiska länderna. Även
inom ramen för en privatisering av Tele-X måste dessa kulturpolitiska
intressen tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande bidrag till Tele-X-projektet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N235 avslår proposition
1988/89:100 bilaga 14 punkt F 5 och därvid som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU22

26. Industriell utveckling m.m. inom
informationsteknologiområdet (mom. 41)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Av
utskottets” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N258 (c) om den
tekniska forskningens stora betydelse för industriell utveckling och förnyelse.
Utskottet anser att IT 4-programmet i alltför stor utsträckning har
kommit att inriktas på satsningar inom områden som domineras av stora
företag, något som i praktiken har inneburit att de små företagen blivit
missgynnade inom IT 4-programmet. Utskottet ser allvarligt på detta med
hänsyn till att det ofta är hos små och medelstora företag som det finns behov
och möjligheter att satsa på informationsteknologi. En satsning även på
dessa företag ger goda förutsättningar för att sprida informationsteknologisk
kompetens och kunnande över hela landet. Mot denna bakgrund är det
motiverat att ett särskilt bidrag för ändamålet ges till de regionala utvecklingsfonderna.
Utskottet anser att anslaget till industriell utveckling m.m.
inom informationsteknologiområdet bör ökas med 10 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89:N258 (c)
i berörda delar. Motion 1988/89:N368 (vpk) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdetatt

riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:N258 yrkande 14 och med avslag på
motion 1988/89:N368 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

b) med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 18,
med bifall på motion 1988/89:N258 yrkande 13 och med avslag på
motion 1988/89:N324 yrkande 16 till Industriell utveckling m.m. inom
informationsteknologiområdet för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

27. Industriell utveckling m.m. inom
informationsteknologiområdet (mom. 41)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Av
utskottets” och slutar med "regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som i motion 1988/89:N368 (vpk)
framförs mot inriktningen av IT 4-programmet och anser liksom motionärerna
att riksdagen bör få tillfälle att granska och ompröva IT 4-programmet.
Beträffande Prometheus-projektet är utskottet av den uppfattningen att de
statliga insatserna i projektet skall upphöra. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motionen. Motion 1988/89:N258 (c) avstyrks.

1988/89:NU22

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdetatt

riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:N368 och med avslag på motion
1988/89:N258 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

b) (= utskottet).

28. Industriell utveckling m.m. inom
informationsteknologiområdet (mom. 41)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Av
utskottets” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att utvecklingen inom informationsteknologiområdet
genom den privata industrins försorg blomstrar och utvecklas med
häpnadsväckande hastighet. Utskottet finner inga skäl till att en utveckling
som uppenbarligen ändå går mycket snabbt skall ytterligare påskyndas
genom statligt stöd. Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1988/89:N324
(mp) om en minskning av anslaget till industriell utveckling m.m. inom
informationsteknologin. Det kan finnas speciella skäl ur beredskapsperspektiv
att satsa på viss inhemsk utveckling. Utskottet vill därför fortsättningsvis
att ett visst stöd ges till utveckling som motiveras av beredskapshänsyn.
Utskottet ansluter sig också till vad som anförs i motion 1988/89:N368 (vpk)
om en utvärdering av IT 4-programmet. Med hänvisning till det anförda
tillstyrks motionerna 1988/89:N368 (vpk) och 1988/89:N324 (mp), den senare
i berörd del. Motion 1988/89:N258 (c) avstyrks i ifrågavarande del.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdetatt

riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:N368 och med avslag på motion
1988/89:N258 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

b) med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 18,
med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 16 och med avslag på
motion 1988/89:N258 yrkande 13 till Industriell utveckling m.m. inom
informationsteknologiområdet för budgetåret 1989/90 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

1988/89:NU22

29. Norrlandsfonden (mom. 55)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”regionalpolitisk! perspektiv” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N225 (vpk) om att
Norrlandsfonden bör återfå sitt statsanslag som en kompensation för
förändringarna i penningvärdet. Utskottet tillstyrker förslaget i motionen om
att riksdagen för budgetåret 1989/90 skall anslå 50 milj. kr. för fondens
verksamhet i Norrlands inland. Genom en sådan åtgärd torde även motion
1988/89:N224 (s) i allt väsentligt bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande Norrlandsfonden
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N225 och med anledning
av motion 1988/89:N224 till Medelstillskott till Norrlandsfonden för
budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 50 milj. kr.

30. Lokala näringslivsfonder (mom. 56)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1988/89:N323 (mp) och
1988/89:N453 (mp) om inrättande av lokala näringslivsfonder eller s.k.
närfonder. Sådana fonder ses som ett viktigt instrument för att stoppa den
regionala utarmningen, minska sårbarheten och transportberoendet och öka
självförsörjningen i landet. Utskottet anser också i likhet med motionärerna
att de lokala näringslivsfonderna bör kunna dels erbjuda stöd till de redan
etablerade lokala företagen, dels öka möjligheterna att utveckla en ny positiv
företagsamhet. Exempel på åtgärder som skulle främja ett decentraliserat
och allsidigt näringsliv är enligt utskottets uppfattning - såsom enligt
motionärernas - stöd till lokala uppfinnarföreningar och stöd till kooperativ
verksamhet. Vad som nu anförts innebär att utskottet ställer sig bakom
önskemålet i motionerna 1988/89:N323 (mp) och 1988/89:N453 (mp) om
inrättande av lokala näringslivsfonder. Regeringen bör förelägga riksdagen
förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande lokala näringslivsfonder
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N323 och motion
1988/89:N453 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

1988/89 :NU22

Särskilda yttranden

1988/89 :NU22

1. Främjande av hemslöjden (mom. 7)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anför:

Enligt vår mening bör en utvärdering av nämndens för hemslöjdsfrågor
verksamhet också inrymma ett ifrågasättande av dess existens. De problem
som har föranlett utskottets behandling av denna fråga ger antydning om den
intressekonflikt som uppkommer när en statlig nämnd åläggs ett ansvar som
en folkrörelse bäst kan axla.

2. Finansieringen av hemslöjdskonsulenttjänsterna (mom. 8)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anför:

De synpunkter på finansieringsformerna som framförs i motionerna 1988/
89:N331 (c) och 1988/89:N333 (c) är enligt vår mening värda att beakta. Vi
utgår från att regeringen inför kommande anslagsframställningar prövar om
inte finansieringen av hemslöjdskonsulenttjänsterna i sin helhet bör ske över
anslaget Främjande av hemslöjden.

3. Affärsverket FFV (mom. 28)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer
(m) anför:

Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen har valt att inte lägga fram
förslag om en omvandling av affärsverket FFV till aktiebolag. Vi har tidigare
pekat på att det finns allvarliga invändningar av såväl principiell som praktisk
natur mot den nuvarande affärsverksformen. Den har inget berättigande i en
verksamhet som saknar inslag av myndighetsutövning. Dessutom innebär
den ett hinder för FFV att konkurrera på lika villkor med andra företag på
marknaden - inte minst internationellt - vilket på längre sikt kan hota FFV:s
överlevnad. De ändrade ekonomiska befogenheter för FFV som riksdagen
har fastställt anser vi otillräckliga för att FFV skall kunna arbeta på samma
villkor som sina konkurrenter. Enligt vår uppfattning bör därför affärsverket
FFV ombildas till aktiebolag.

4. Stöd till uppfinnare (mom. 35)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anför:

Vi anser att uppfinnarnas villkor bör förbättras. Detta kan ske genom
undanröjande av formella hinder som försvårar deras arbete och genom
skapande av ekonomiska villkor som underlättar deras arbete. Möjligheterna
att få direkt ekonomiskt stöd bör ökas. Detta skulle bl.a. kunna ske genom
att någon form av stipendium utgick till de enskilda uppfinnarna. Enligt vår
mening bör vid fördelningen av STU:s resurser eftersträvas en ökning av
stödet till uppfinnarna.

5. Stiftelsen Skånehantverk (moni. 54)

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anför:

Vi anser att svenskt hantverk behöver lyftas fram. Hantverksyrkena måste i
större utsträckning än för närvarande kunna framstå som alternativ vid
utbildning och yrkesval. Folkpartiet vill aktualisera hantverket genom sina
parti- och kommittémotioner om småföretag och levande hantverk. Ett
förverkligande av våra förslag där om inrättande av en hantverkskonsulenttjänst
i varje län och om förmånligare bestämmelser vad gäller lärlingsutbildning
skulle medföra ett resurstillskott även för Stiftelsen Skånehantverk.

1988/89:NU22

Innehåll

1988/89:NU22

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1988189:100 2

Motionerna 6

Utskottet 12

Industridepartementet m.m 12

Industri m.m 12

Statens industriverk 12

Främjande av hemslöjden 14

Branschfrämjande åtgärder 17

Småföretagsutveckling 17

Övriga anslag till industri m.m 22

Exportkrediter m.m 23

Statsägda företag m.m 24

Affärsverket FFV 24

Norrbottens Järnverk AB 25

Räntestöd m.m. till varvsindustrin 25

Statens skuld till SS AB Svenskt Stål AB 26

Statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg 27

AB Statens Anläggningsprovning 27

Teknisk utveckling m.m 27

Styrelsen för teknisk utveckling 27

Europeiskt rymdsamarbete m.m 29

Tele-X-projektet 31

Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet 32

Övriga anslag under teknisk utveckling m.m 33

Övriga motioner rörande medelsanvisning 36

Stiftelsen Skånehantverk 36

Norrlandsfonden 36

Lokala näringslivsfonder 37

Hemställan 37

Reservationer 44

1. Statens industriverks förvaltningskostnader (m, fp) 44

2. Statens industriverks förvaltningskostnader (mp) 45

3. Statens industriverks utredningsverksamhet (mp) 45

4. Hantverkskonsulenter (fp) 46

5. Anslag till branschfrämjande åtgärder (m, fp) 46

6. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (m, fp) 46

7. Utvecklingsfondernas målgrupp (m, c, mp) 47

8. Utvecklingsfondernas målgrupp (fp) 48

9. Centrala hantverksrådet (m, fp, c) 48

10. Nyetableringsinsatser (c) 49 1988/89:NU22

11. Småskalig teknikutveckling (c, mp) 49

12. Småföretagsutveckling (m, fp) 49

13. Småföretagsutveckling (c, vpk) 50

14. Småföretagsutveckling (mp) 51

15. Förmånlig kreditgivning till u-länder(m) 51

16. Affärsverket FFV (mp) 52

17. Norrbottens Järnverk AB (c, vpk) 52

18. Stöd till uppfinnare (c, mp) 53

19. Program för småskalig teknikutveckling (c, vpk) 53

20. Program för småskalig teknikutveckling (mp) 53

21. Styrelsen för teknisk utveckling, m.m. (mp) 54

22. Europeiskt rymdsamarbete (m, fp, c) 55

23. Europeiskt rymdsamarbete (mp) 55

24. Anslag till europeiskt rymdsamarbete (m, c) 56

25.BidragtillTele-X-projektet(m,fp,c) 56

26. Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet

27. Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet
(vpk) 57

28. Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet
(mp) 58

29. Norrlandsfonden (vpk) 59

30. Lokala näringslivsfonder (mp) 59

Särskilda yttranden 60

1. Främjande av hemslöjden (m) 60

2. Finansieringen av hemslöjdskonsulenttjänsterna (c) 60

3. Affärsverket FFV (m, fp, c) 60

4. Stöd till uppfinnare (m, fp) 60

5. Stiftelsen Skånehantverk (fp) 61