Näringsutskottets betänkande

1988/89:NU21

Mineralförsörjning m.m.

1988/89

NU21

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1988/89:100 bilaga 14 (industridepartementet) punkterna
D 1-D 6, som gäller anslag till Sveriges geologiska undersökning, bergsstaten,
nämnden för statens gruvegendom och delegationen för samordning av
havsresursverksamheten, samt avsnittet Programmet för havsindustriell
kompetensutveckling,

dels förslag 1988/89:17 av riksdagens revisorer angående statliga insatser
för prospektering,

dels - helt eller delvis - elva motioner från allmänna motionstiden rörande
bl.a.:

ändring av villkoren för prospekteringsstöd,
kostnadsfri information till kommuner om markradon,
statliga insatser för gruvnäringen,
nämnden för statens gruvegendom.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till myndigheterna på
mineralområdet. En motion (vpk) om att kommunerna skall få kostnadsfri
information om markradon från Sveriges geologiska undersökning m.fl.
avstyrks. Likaså avstyrks en motion (m) rörande Sveriges deltagande i
Mittnordenprojektet; utskottet hänvisar härvid till andra finansieringsmöjligheter
än dem som föreslås av motionärerna. I båda fallen finns reservationer
(vpk, mp resp. m, fp, c). Regeringens förslag att delegationen för
samordning av havsresursverksamheten skall upphöra lämnas utan erinran. I
anslutning till en motion (mp) understryks i en reservation (fp, vpk, mp)
behovet av fortsatt samordning av havsresursverksamheten.

Frågor av övergripande slag inom gruvnäringen tas upp i en motion (vpk).
Även denna motion avstyrks av utskottet; den följs upp i en reservation

Riksdagens revisorer har lämnat förslag till riksdagen om den statliga
prospekteringen. Även i vissa motioner (s, m, fp) berörs prospekteringsverksamheten.
Enligt utskottet bör den nu arbetande mineralråvarukommittén få
i uppdrag att närmare pröva de frågor som tas upp av revisorerna och
motionärerna.

(vpk).

1 Riksdagen 1988189.17sami. Nr21

Slutligen behandlar utskottet tre motioner som berör särskilda frågor inom
prospekteringen. I en motion (vpk) begärs åtgärder för bl.a. undersökning av
industrimineral i Örebro län; en annan (s) gäller prospektering efter mineral i
södra Sverige. Båda dessa motioner avstyrks. Den första får stöd i en
reservation (vpk). Utskottet avstyrker också en motion (fp) som gäller
tjänsten som chef vid det nationella borrkärnearkivet i Malå. En reservation
(fp, c, vpk, mp) går ut på att denna tjänst med det snaraste skall placeras i
Malå.

Propositionen

I proposition 1988/89:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger
regeringen - efter föredragning av industriminister Ivar Nordberg - förslag
om anslag under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1989/90 m.m. Under här
angivna rubriker föreslås:

Dl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. (s. 45-49)
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering
m.m. förbudgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 79 149 000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning (s. 49 f.)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 35 513 000 kr.

D 3. Bergsstaten (s. 50 f.)

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 3 577 000 kr.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m.m. (s. 52 f.)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom
verksamhet som innebär åtaganden på högst 35 620 000 kr. för budgetåret
1990/91, 23 150 000 kr. för budgetåret 1991/92 och 15 000 000 kr. för
budgetåret 1992/93,

2. till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 46 492 000 kr.

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. (s. 53 f.)

att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 6 070 000 kr.

D 6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (s. 54-56)
att riksdagen

1. beslutar att delegationen för samordning av havsresursverksamheten
skall upphöra som myndighet den 1 januari 1990,

2. till Delegationen för samordning av havsresursverksamheten för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 660 000 kr.

Regeringen har vidare berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om programmet för havsindustriell kompetensutveckling
(s. 56-58).

1988/89:NU21

Riksdagens revisorers förslag
Huvudsakligt innehåll

Riksdagens revisorer har till riksdagen överlämnat ett förslag (1988/89:17)
angående statliga insatser för prospekteringen. Förslaget är baserat på en
granskning av den statliga prospektering som har genomförts under åren
1975-1987. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten (1987/
88:9) Statliga insatser för prospektering. Rapporten har remissbehandlats.

Prospektering efter mineral har till syfte att identifiera förekomster och
värdera möjligheten att exploatera dem. För den statliga prospekteringen
svarar nämnden för statens gruvegendom (NSG). Myndigheten har också
regeringens uppdrag att administrera ett finansiellt stöd, programmet för
utökad prospektering m.m., som infördes fr.o.m. år 1983.

Utfallet av den statliga prospekteringen är enligt revisorerna inte tillfredsställande.

Under den granskade perioden har staten satsat sammanlagt ca 1,3
miljarder kronor. Av dessa har ca 920 milj. kr. gått till NSG:s egen
prospektering och ca 180 milj. kr. till prospekterande företag. Därutöver har
minst 180 milj. kr. anslagits för finansiering av andra insatser för prospekteringsändamål,
nämligen baskartering och malmgeologisk forskning.

Enligt revisorernas analys har NSG:s prospektering hittills inte lett till att
någon fyndighet kommit till eller med full säkerhet kan sägas vara på väg mot
exploatering. Inte heller de privata prospekteringsorganisationerna har,
enligt revisorerna, varit särskilt framgångsrika; det särskilda stödet enligt
programmet för utökad prospektering m.m. har inte lett till mer än ett fåtal
nyetableringar.

Revisorerna framför en rad förslag med syfte att öka effektiviteten i den
statliga prospekteringen.

Som ett grundläggande förslag anges att tyngdpunkten för de samlade
statliga insatserna på mineralområdet förskjuts i riktning mot tidigare led i
prospekteringskedjan, dvs. mot baskartering, malmgeologisk forskning och
utveckling samt basprospektering.

Två av förslagen innebär att mineralråvarukommittén (I 1987:01), som
utreder marknadsförutsättningar m.m. för olika mineralråvaror, skall ges
vissa angivna tilläggsdirektiv. Ett tilläggsuppdrag skulle vara att ta fram ett
bättre underlag i fråga om dels geologiska och tekniska förutsättningar för
prospektering, dels branschförutsättningar för företag inom mineralområdet,
dels behovet av samordning av de statliga insatserna för baskartering,
forskning och utveckling samt basprospektering. Det andra tilläggsuppdraget
skulle vara att utreda om det är ändamålsenligt att det prospekteringsråd
som nu är knutet till Sveriges geologiska undersökning (SGU) flyttas över
från denna myndighet till NSG.

Återstående förslag av revisorerna omfattar dels NSG:s övergripande
planering, organisation m.m., dels baskarteringen vid SGU.

I fråga om NSG har revisorerna i första hand föreslagit att den övergripande
planeringen skall förbättras, särskilt när det gäller utvärderingar och
analyser av tidigare planperioders prospekteringsverksamhet. Ett fördjupat

1988/89:NU21

samarbete mellan NSG och SGU i syfte att få fram tillförlitliga prognoser
förordas. Enligt revisorerna bör NSG:s styrelse få en sammansättning som
bättre svarar mot NSG:s dominerande verksamhet, dvs. prospektering.
Likaså föreslås den bli förstärkt med kompetens inom områdena gruvbrytning,
anrikning och metallmarknadernas utveckling. Även en representant
från statens industriverk (SIND) anses böra ingå i styrelsen. Ett förslag gäller
statens tilldelning av medel till NSG. För närvarande får NSG medel dels
genom anslaget till nämnden, dels genom viss del av det statliga prospekteringsstödet.
Enligt revisorerna är det otillfredsställande att NSG skall
bedöma ansökningar om stöd från prospekterande företag och samtidigt
själv konkurrera om stödet. Revisorernas förslag tar därför sikte på att NSG
för sin egen prospektering skall tilldelas medel direkt genom sitt anslag och
sålunda inte genom anslaget Stöd till prospekterande företag (programmet
för utökad prospektering).

I fråga om SGU har revisorerna tagit upp frågan om baskarteringen vid
myndigheten. Revisorerna anknyter här till sitt förslag om tilläggsuppdrag
till mineralråvarukommittén i fråga om samordning mellan baskarteringen
vid SGU och övriga insatser för prospektering. Enligt revisorerna bör SGU -på grundval av kommitténs bedömningar - utreda omfattningen och
inriktningen av en förstärkt baskartering.

Förslag

Riksdagens revisorer hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna anfört angående vidareutvecklingen av de statliga
insatserna på prospekteringsområdet och organisationen för genomförandet
av det vidare arbetet.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1988/89:N206 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om undersökning av
gamla borrkärnor med ny teknik.

1988/89:N212 av Börje Nilsson (s) och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om angelägenheten av att prospektering efter mineral utvidgas över
södra Sverige.

1988/89:N217 av Roland Brännström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till
mineralråvarukommittén (I 1987:01) att närmare studera de i motionen
aktualiserade frågorna om ändrade villkor för prospekteringsstöd och ökat
samarbete i svensk malm- och mineralprospektering.

1988/89:N236 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfri
markradoninformation till kommunerna.

1988/89:NU21

1988/89:N249 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att utvecklingen av svensk
gruvnäring bör grunda sig på de riktlinjer som i motionen anförs,

2. hos regeringen begär förslag och åtgärder så att svensk gruvnäring kan
utvecklas i enlighet med vad i motionen anförs.

1988/89:N250 av Karl-Erik Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
undersökning och utvinning av industrimineral i Örebro län.

1988/89:N307 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en närmare utredning görs av de problem som redovisats i motionen
och att åtgärder vidtas för att återskapa den utlokalisering av geo-verksamhet
som riksdagen beslutat.

1988/89:N308 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts
om prospektering och kartering och en breddning av uppdragsgivning som
även omfattar Sveriges Geologiska AB (SGAB), vad avser karteringsarbeten,

2. som sin mening ger regeringen till känna att chefstjänsten för det
nationella borrkärnearkivet i Malå även skall placeras i Malå,

3. som sin mening ger regeringen till känna [vad i motionen anförs] om en
utredning angående förutsättningarna för en utveckling av verksamheten i
Malå till ett Mineralcentrum och stöd till detta centrum inom ramen för
länsanslagen.

1988/89:N324 av Inger Schörling (mp) och Lars Norberg (mp) såvitt gäller
yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om havsresursdelegationens nedläggning.

1988/89:N341 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
nämnden för statens gruvegendom,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
”Mittnordenprojektet”.

1988/89:N345 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt
överväga förslag till en kraftfull samhällsledning över gruvnäringens utveckling.

Uppgifter i anslutning till motionerna m.m.
Mineralråvarukommittén

Hosten 1987 tillkallade chefen för industridepartementet i enlighet med
regeringens beslut en kommitté med uppgift att bedöma marknadsförutsättningarna
för olika mineralråvaror (I 1987:01; ordförande: landshövding Lars

1988/89:NU21

1* Riksdagen 1988189.17sami. Nr21

Ivar Hising). Enligt direktiven (dir. 1987:33) bör kommittén också, om
utredningsarbetet visar att det kan vara lämpligt, lämna förslag till en
övergripande strategi för prospekteringsverksamheten inom landet. En
sådan strategi bör ange huvudinriktningen av prospekteringsverksamheten
samt de tidsmässiga prioriteringar som bör göras.

En närmare redogörelse för kommitténs utredningsuppdrag har lämnats i
näringsutskottets betänkande NU 1987/88:21 (s. 4).

Enligt vad som inhämtats kommer kommittén sannolikt att redovisa sitt
betänkande under hösten 1989. Bl.a. återstår ett ställningstagande av
kommittén till den del av uppdraget som rör en övergripande strategi för
prospekteringsverksamhetens inriktning.

Uppgifter om mineralbranschen

Av en promemoria om mineralbranschen som har upprättats inom SGU
framgår bl.a. följande.

Världens gruv- och mineralindustri har under 1980-talet till stor del
kännetecknats av överkapacitet med stagnerande efterfrågan på bl.a.
järnmalm och basmetallerna koppar, bly och zink.

Den internationella marknadsutvecklingen - med tidvis låga metallpriserhar
särskilt drabbat högkostnadsproducenter i industriländerna, vilka tvingats
till genomgripande strukturrationaliseringar. Emellertid har den för
närvarande starka konjunkturen i industriländerna medfört ökande efterfrågan
på bl.a. många metaller. Bättre balans har uppkommit mellan utbud och
efterfrågan och tidvis har vissa bristsituationer uppstått. År 1988 har
inneburit en betydande prisuppgång för t.ex. koppar och zink. Även
marknaden för järnmalm befinner sig i bättre balans inför 1989 års
prisförhandlingar.

EG är den avgjort viktigaste marknaden för svenska järnmalmsprodukter.
Av de totala leveranserna under år 1987 gick 54 % till EG. Sveriges främsta
konkurrenter på denna marknad är Brasilien, Canada, Australien och
Liberia, vilka alla hade större marknadsandelar än Sverige år 1987. Sveriges
andel av importen till EG har under en följd av år varit omkring 10 %. Denna
andel antas gälla även under åren 1988 och 1989. Sverige har även betydande
avnämare på mer avlägsna marknader såsom Quatar, Saudiarabien, Indonesien
och Japan.

Den svenska järnmalmsproduktionen uppgick år 1988 till 20,4 miljoner
ton färdiga produkter. Leveranserna från järnmalmsgruvorna beräknas ha
blivit ungefär 21 miljoner ton, varav 18,1 miljoner ton gick på export. Det
innebär att de sedan år 1983 pågående lagerminskningarna fortsatte under år
1988 till en historiskt sett mycket låg nivå. Lagren väntas i stort sett ligga kvar
på nuvarande nivå under år 1989. Produktionen väntas öka något, medan
leveranserna ligger kvar på 1988 års nivå. Kapacitetsutnyttjandet i produktionsanläggningarna
kommer därmed att vara fortsatt mycket högt. Den
amerikanska dollarns nedgång innebär ett försämrat resultat för svensk
järnmalmsproduktion under år 1988 trots något högre produktpriser.
Inledande kontrakt för år 1989, som slutits i december år 1988, innebär en
prishöjning. Vid nuvarande dollarkurs kommer detta att innebära en

1988/89:NU21

betydande resultatförbättring för svenska järnmalmsproducenter.

De båda järnmalmsgruvorna Dannemora och Grängesberg skall under
vissa villkor drivas vidare till dess att nedläggning sker under år 1991.
Utvecklingen för Grängesbergs Gruvor AB har hittills inte följt den
ursprungliga prognosen. Därför förs sedan hösten 1988 förhandlingar om
alternativa (tidigare) nedläggningstidpunkter.

De svenska icke-järnmalmsgruvorna har goda avsättningsförhållanden
och arbetar med ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Produktionen av
råmalm uppgick år 1988 till 17,7 miljoner ton. Under år 1989 kan
produktionen möjligen bli något lägre för enstaka metaller, då bortfallande
kapacitet inte helt kompenseras med utökad eller ny kapacitet. Gruvornas
produkter (sliger, innehållande koppar, bly, zink, guld, silver, volfram och
svavel) levereras till smältverk och kemisk industri, ofta inom samma
företagsgrupp, i främst Sverige, Norge, Finland, Belgien och Västtyskland.
Ungefär 50 % av de totala leveranserna går till utlandet.

De under år 1987 inledda förhandlingarna mellan Boliden Mineral AB och
regeringen angående villkoren för ett tjugotal gruvprojekt resulterade i mars
1988 i en principöverenskommelse angående ett femtontal av dessa projekt.
Det totala investeringsbeloppet beräknas uppgå till 1 700 milj. kr., varav 314
milj. kr. utgår i regionalpolitisk! stöd. Vid årsskiftet 1988/89 hade hälften av
projekten igångsatts.

Under år 1988 har en ny gruva i Åsen i Västerbottens län (koppar, zink)
öppnats. Vidare har förberedande arbeten genomförts dels för brytning
under jord i Enåsen i Gävleborgs län (guld), dels för återupptagande av
brytning i Kankberg i Västerbottens län (koppar, guld), i båda fallen med
produktionsstart under första halvåret 1989. Under hösten 1989 startar
brytning av den guldförande komplexmalmen i Åkerberg i Västerbottens
län.

I december 1988 beslöt Boliden Mineral att bygga ut Aitik i Norrbottens
län (koppar, guld, silver), som är företagets största gruva och ett av Europas
största dagbrott. Utbyggnaden till 14 miljoner ton malm per år beräknas vara
avslutad i början av år 1991. Under hösten 1988 har de båda gruvorna i
Saxberget i Kopparbergs län (koppar, zink) och Stekenjokk i Västerbottens
län (koppar, zink) lagts ned. Under år 1989 läggs Uddengruvan i Västerbottens
län (koppar, zink) ned, medan brytning i den intilliggande gruvan
Kedträsk i Västerbottens län (svavelrik komplexmalm) startar.

Under våren 1988 öppnades åter gruvan i Svärdsjö i Kopparbergs län (bly,
zink, silver), nu med STORA som ägare. Malmen behandlas vid Falu gruvas
anrikningsverk.

Vieille-Montagne slutför investeringar i Zinkgruvan i Örebro län (zink,
bly, silver) inför en betydande produktionsökning fr.o.m. år 1989.

Produktionen vid Viscariagruvan i Norrbottens län (koppar) är ungefär
oförändrad under åren 1988 och 1989.

Under sensommaren 1988 startade Terra Mining AB produktionen vid
den nyanlagda gruvan och anrikningsverket i Björkdal i Västerbottens län.
Det är i första hand malmens guldinnehåll som utvinns.

På grund av de fortsatt låga priserna på volframmarknaden uppvisar
Statsgruvors volframgruva i Yxjöberg i Kopparbergs län ett otillfredsställan -

1988/89:NU21

de resultat. Förhandlingar pågår om nedläggning av gruvan vid halvårsskiftet
1989.

Gruvindustrins produkter prissätts på den internationella marknaden och
noteras oftast i dollar eller pund. Den genomsnittliga prisnivån (i svensk
valuta) var högre för koppar, bly och zink, något lägre för guld och silver och
ungefär oförändrad för järnmalm under år 1988 jämfört med år 1987.

Av följande sammanställning framgår förädlingsvärde, sysselsättning och
exportandel år 1987 i mineralbranschen.

Gruvor och mineralbrott år 1987

Delbranscher	Förädlingsvärde milj. kr.	Sysselsatta	Exportandel (%)
J ärnmalmsgruvor	1 712	4 000	76
Icke järnmalmsgruvor	940	4 000	51
Andra gruvor och mineralbrott	815	3 600	46
Totalt för branschen	3 467	11 600	61

Utskottet

Inledning

Mål för mineralpolitiken fastställdes av riksdagen våren 1987 (prop. 1986/
87:74, NU 1986/87:32, rskr. 1986/87:307). Mineralpolitiken syftar till att
tillvarata utvecklingsmöjligheterna inom den svenska mineralråvaruindustrin.
Den skall därvid ta sikte på att skapa förutsättningar för en god
försörjning med mineralråvaror för den svenska industrin. Utnyttjandet av
landets mineraltillgångar måste ske på ett effektivt sätt, samtidigt som kravet
på en god miljö tillgodoses. Även de regionalpolitiska målen betraktas som
en viktig faktor i mineralpolitiken, eftersom mineralsektorn har stor
betydelse för vissa regioner, bl.a. sådana där det är svårt att finna en
alternativ sysselsättning.

Myndighetsanslag

Mineralfrågor

Regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Sveriges geologiska
undersökning (SGU) för dels geologisk kartering m.m., dels utrustning m.m.
samt till bergsstaten har inte föranlett några motioner vad gäller anslagens
storlek. Motsvarande gäller förslagen om anslag m.m. till nämnden för
statens gruvegendom (NSG) för prospektering m.m. och egendomsförvaltning
m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu nämnda delar. I det
följande behandlar utskottet två motioner med anknytning till de här berörda
myndigheternas verksamhet.

I motion 1988/89:N236 (vpk) erinras om riskerna med markradon och
betonas vikten av en översikt av markradonförhållanden inför planläggning

1988/89:NU21

och förnyelse av bebyggelse. Det är, anförs i motionen, SGU m.fl. som
kartlägger och beskriver Sveriges berggrund och jordarter, bl.a. med
avseende på strålningsegenskaper. Enligt motionärerna är det ett problem
för kommunerna att SGU tar ordentligt betalt för sina markradonkartor.
Därför föreslår de att SGU m.fl. ges skyldighet att kostnadsfritt ställa den
information som myndigheten m.fl. har och som är av vikt för bedömning av
markradonförekomsten till kommunernas förfogande.

SGU är central förvaltningsmyndighet med ansvar för frågor om bl.a.
landets geologiska beskaffenhet. En av huvuduppgifterna är att genom
geologisk kartering och dokumentation tillhandahålla beslutsunderlag för
den samhällsplanering som rör utnyttjande av landskapet, berggrund,
jordlager och grundvatten. Verksamheten är i huvudsak anslagsfinansierad.
Ett av SGU:s långsiktiga projekt är dokumentation av den naturliga
radioaktiva strålningen från berg- och jordarter. Projektet syftar till uppbyggande
av en databas med information om uran-, torium- och kaliumhalter i
markytan. Dokumentationen baseras på flygmätningar, kompletterade med
viss markmätning. Bearbetningen av mätdata utmynnar bl.a. i strålningskartor
i skala 1:50 000. För att tillgängligheten för avnämarna skall ökas pågår
en utveckling av metoderna för uttag ur bl.a. denna databas.

De grunddata som SGU har i sin databas om den naturliga radioaktiviteten
ställer myndigheten till bl.a. intresserade kommuners förfogande. För detta
tar SGU ut ett självkostnadspris om ca 800 kr. per topografiskt kartblad. Ett
kartblad täcker en yta på 25x25 km och ett sådant är ofta tillräckligt för att
ytmässigt täcka in en kommun. I flertalet fall krävs emellertid en bearbetning
av den standardinformation som kan utläsas från kartbladet. SGU kan på
uppdrag ta fram en sådan bearbetad och för den enskilda kommunen
anpassad information. För denna typ av tjänst tillämpas en av riksrevisionsverket
godkänd uppdragstaxa. SGU begärde i sin anslagsframställning extra
medel till ett belopp av 4 milj. kr. per år under en femårsperiod för att ta fram
radiometriska kartor över vissa befolkningstäta områden. Regeringen har
inte funnit det möjligt att i årets budgetproposition tillgodose denna
begäran.

Sveriges Geologiska AB (SGAB) utför på uppdrag, bl.a. från kommuner,
mätningar av den naturliga radioaktiva strålningen som underlag för
bedömning av markradonrisken. För de kundanpassade produkter som
SGAB säljer tar företaget ett marknadsmässigt pris.

Utskottet anser det vara av värde att underlag för radonriskbedömning
ingår i planeringen för bebyggelse. Samtidigt konstaterar utskottet att sådan
information som tillhandahålls genom SGU:s databas många gånger inte
utgör ett tillräckligt underlag för kommuners planering. Härför krävs en mer
tillrättalagd bearbetning av befintligt material. Detta förutsätter i sin tur mer
omfattande kontakter mellan kommunerna och berörda uppdragstagare,
t.ex. SGU eller SGAB. Utskottet finner inte skäl för att kommunerna skulle
få rätt att kräva kostnadsfria tjänster på detta område från SGU eller någon
annan. Därför avstyrker utskottet motion 1988/89:N236 (vpk).

I motion 1988/89:N341 (m) tar motionärerna upp frågan om Mittnordenprojektet.
Detta är ett samnordiskt geovetenskapligt projekt med syfte att

1988/89:NU21

åstadkomma ett modernt och allsidigt beslutsunderlag för användning inom
främst miljöområdet, naturresursområdet - exempelvis för prospektering
efter malmer och industrimineral fysisk planering, jord- och skogsbruk
samt geomedicin. Motionärerna framhåller att geovetenskaplig kunskap har
fått starkt ökad betydelse för de nu angivna områdena och ger en rad exempel
på tillämpningen av sådan kunskap. Nordiska rådet har för åren 1987-1988
beviljat vissa medel till projektet för projektledning m.m. Det egentliga
arbetet inom Mittnordenprojektet skall emellertid finansieras på nationell
basis. I motionen framhålls att den nationella andelen av finansieringen i
Finland och Norge är beslutad och att planeringen av arbetena har påbörjats.
För Sveriges del är finansieringen dock inte ordnad. De kostnader som
belöper på Sverige beräknas totalt till 62 milj. kr. utöver kostnaderna för
arbeten som SGU har genomfört eller planerar att genomföra inom ramen
för tillgängliga resurser.

Motionärerna anser att svenskt deltagande bör finansieras genom dels en
omfördelning av anslaget till NSG, dels försäljning av NSG:s kronoandelar.

Utskottet finner Mittnordenprojektet vara av stort intresse. För närvarande
saknas emellertid förutsättningar för finansiering på det sätt som
motionärerna har föreslagit. För budgetåret 1989/90 beräknas kostnaderna
för Mittnordenprojektet till 10 milj. kr. En omfördelning av anslaget till NSG
synes mindre lämplig, bl.a. med hänsyn till de frågor som den för närvarande
verksamma mineralråvarukommittén har att överväga i anslutning till
prospekteringsverksamheten. Motionärerna har vidare föreslagit en finansiering
genom försäljning av statens kronoandelar, som förvaltas av NSG.
Utskottet vill erinra om motiven för tillskapandet av systemet med kronoandelar.
Systemet, som infördes genom 1938 års gruvlag, innebär att staten har
rätt till hälften av en gruva och syftar till att tillgodose statens intresse av att
landets mineraltillgångar bearbetas. Inte heller detta förslag om bidrag till
kostnaderna för projektet synes lämpligt. Det är slutligen tvivelaktigt om en
sådan åtgärd skulle vara ändamålsenlig. För att försäljningen skall generera
medel förutsätts att det finns intresserade köpare. Kronoandelarna arrenderas
vanligen ut. Det pris som åsätts en andel kommer att avgöra om berörda
företag är intresserade av att köpa i stället för att som i dag arrendera
andelen. Enligt utskottets mening bör den svenska finansieringen av
Mittnordenprojektet ske genom att berörda regionala organ och forskningsorgan
omfördelar sina resurser för deltagande i projektet. Likaså bör
kommuner, organisationer och företag kunna bidra till finansieringen.
Utskottet avstyrker motion 1988/89:N341 (m) i nu behandlad del.

Övriga anslagsfrågor

Regeringen har i budgetpropositionen vidare föreslagit att delegationen för
samordning av havsresursverksamheten skall upphöra som myndighet. I en
motion, som behandlas i det följande, har detta förslag i viss del ifrågasatts.
Det föreslagna anslaget till delegationen har inte berörts i någon motion.
Regeringen har slutligen lämnat information om programmet för havsindustriell
kompetensutveckling. Innebörden är att det inte längre är motiverat
att programmet fortsätter. Denna del har inte föranlett några motioner.

1988/89:NU21

Utskottet har ingen invändning emot vad regeringen har anfört om programmet
för havsindustriell kompetensutveckling.

I motion 1988/89:N324 (mp) berörs regeringens förslag om nedläggning av
delegationen för samordning av havsresursverksamheten. Motionärerna
uttrycker vissa farhågor för att delegationens sammanhållande funktion
framdeles inte övertas av något annat statligt organ.

Av budgetpropositionen framgår att statskontoret på regeringens uppdrag
har utrett samordningen av havsresursverksamheten. I uppdraget ingick att
undersöka alternativ till en särskild samordningsmyndighet. Statskontoret
anför i den till regeringen redovisade rapporten (1987:18) Samordning av
havsresursverksamheten bl.a. att samordningen skulle kunna ske på annat
sätt än genom en särskild delegation. Enligt statskontoret bör varje berörd
sektorsmyndighet ha till uppgift att följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde.
Ansvaret för samordningsinsatser bör därför i första hand åvila de
berörda myndigheterna. Föredragande statsrådet anför i propositionen att
han delar statskontorets uppfattning i fråga om avveckling av delegationen.
Han betonar samtidigt att utvecklingen under de senaste åren, särskilt i fråga
om lagstiftningen, har lett till att de berörda myndigheterna successivt har
fått ett ökat ansvar för övergripande samordning. Om regeringens förslag om
nedläggning av delegationen vinner gehör hos riksdagen, ankommer det på
regeringen att bl.a. besluta om hur de resurser som frigörs skall omfördelas
inom området för havsresursutveckling. I propositionen behandlas även det
övergripande programmet, Svensk havsresursverksamhet på 90-talet. Förslag
till en reviderad version av det tidigare programmet från 1982 planeras
bli överlämnat till regeringen under år 1989. Beredningen av förslaget kan,
enligt vad som sägs i propositionen, lämpligen ske i särskilda former. Enligt
vad utskottet erfarit kan detta innebära att en särskild arbetsgrupp inrättas
inom regeringskansliet för den fortsatta beredningen.

Mot bakgrund av vad som har redovisats i propositionen och i övrigt
framkommit delar utskottet inte motionärernas farhågor. Intresset av att
frågor inom havsresursverksamheten även i framtiden blir samordnade synes
med regeringens förslag vara väl tillgodosett. Utskottet förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av det nya
programmet och de åtgärder detta föranleder. Motion 1988/89:N324 (mp) i
berörd del avstyrks sålunda.

Övergripande frågor inom gruvnäringen m.m.

I motion 1988/89:N249 (vpk) behandlas allmänna frågor som rör åtgärder för
den svenska gruvnäringen. Bristen på långsiktig planering av gruv- och
stålindustrin har, hävdar motionärerna, orsakat stora problem med råvaruförsörjningen.
Gruvindustrin i Sverige konkurrerar med utländska företag
som kan arbeta med rikare fyndigheter och gynnsammare kostnadsläge,
heter det i motionen. För att svensk gruvnäring skall överleva är det, säger
motionärerna, nödvändigt med en strategi som sätter stopp för fortsatt
gruvdöd, ökad privatisering och internationalisering. I motionen framförs en
rad punkter i en sådan strategi, som bl.a. omfattar samhällsprövning av alla
projekt, ökad prospektering under samhällets kontroll, forskning under

1988/89:NU21

demokratisk kontroll och insyn, planerad teknologiöverföring till andra
länder och ett förstatligande av Boliden AB.

Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat motioner (vpk)
med samma eller motsvarande innebörd. Senast våren 1988 avstyrkte
utskottet sådana förslag. Utskottet hänvisade bl.a. till de åtgärder som
statsmakterna har vidtagit i syfte att utveckla den svenska gruv- och
mineralindustrin. Till dessa åtgärder hör det särskilda program med anslag
för utökad prospektering m.m. som anvisades genom beslut av riksdagen år
1982 och som härefter har förlängts. Ytterligare en åtgärd är den översyn av
minerallagstiftningen som har genomförts. Utskottet hänvisade också till
mineralråvarukommittén, som då hade tillkallats. Enligt vad utskottet nu har
erfarit (se s. 6) kommer kommittén också att ta upp frågor som rör en
övergripande strategi för prospekteringsverksamhetens inriktning inom
landet.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu frångå sitt tidigare
ställningstagande. Framför allt anser utskottet att det finns skäl att avvakta
resultatet av mineralråvarukommitténs arbete. Motion 1988/89:N249 (vpk)
avstyrks således i de delar som berörts i detta sammanhang.

Prospekteringsverksamheten m.m.

Riksdagens revisorers förslag angående prospekteringsverksamheten

I det föregående (s. 3 f.) har redovisats det förslag som riksdagens revisorer
har lagt fram med anledning av sin granskning av statliga insatser för
prospekteringen. Revisorerna har föreslagit att mineralråvarukommittén
(I 1987:01) skall ges tilläggsdirektiv i vissa angivna frågor. De har också
föreslagit åtgärder av mer omedelbart slag som främst tar sikte på NSG:s
interna organisation och NSG:s samverkan med myndigheter och övriga
aktörer inom prospekteringsverksamheten. Ett grundläggande element i
revisorernas förslag är att en tyngdpunktsförskjutning skall ske i riktning mot
tidigare led i prospekteringskedjan.

Under allmänna motionstiden har ett antal motioner väckts som helt eller
delvis anknyter till revisorernas förslag. Dessa behandlas här i ett sammanhang.

I motion 1988/89:N217 (s) anförs att NSG redovisar en nedgång i
prospekteringsverksamheten. Detta gäller såväl statens som företagens
satsningar på prospektering. De insatser som staten har gjort sedan år 1983
har heller inte kunnat motverka denna negativa utveckling. Enligt motionären
är de nu nämnda förhållandena mycket oroande för gruvnäringen. I
motionen lämnas två förslag till åtgärder som skulle bidra till en effektivare
prospektering. Det ena förslaget innebär att ett system införs som garanterar
att alla gruvföretag också satsar på prospektering. Nuvarande ordning med
dels statligt stöd till prospekterande företag, dels arrendeavgifter avseende
statens andel i en gruva (den s.k. kronoandelen) borde kunna avskaffas. I
stället bör, enligt motionären, staten ålägga varje företag som bryter malm
eller mineral att betala en viss avgift till staten, baserad på värdet av det som

1988/89:NU21

företaget bryter. Företaget skulle därefter självt få nyttja beloppet under
förutsättning att prospektering sker och mot redovisning av slutfört arbete.
Om företaget avstår från prospekteringen skulle avgiftsandelen i stället
användas till utökad statlig prospektering. Det andra förslaget berör
organisationen av prospekteringen i landet. Motionären anser att denna i dag
är alltför splittrad och att ett bättre samarbete mellan dem som bedriver
prospektering måste åstadkommas för att inte viss verksamhet, bl.a. flyg- och
markmätning, skall äventyras.

I motionen anförs att båda de nu redovisade frågorna bör utredas närmare
av mineralråvarukommittén i anslutning till dess uppdrag att lämna förslag
till en övergripande strategi för prospekteringen i landet.

1 motion 1988/89:N307 (s) tar motionären upp frågor som berör lokaliseringen
av myndigheter m.m. med geologisk verksamhet. I motionen
framhålls att såväl gruvindustrin som prospekteringen till stor del är
koncentrerad till de nordligaste länen och till Bergslagen.

Under 1970-talet utlokaliserades SGU från Stockholm till Uppsala och
Luleå. Meningen var då att ungefär hälften av myndigheten skulle förläggas
till de nordligaste delarna av Sverige, vilket också skedde i ett inledande
skede. När konsultverksamheten i SGU bröts ut från myndigheten och
Sveriges Geologiska AB (SGAB) bildades, förlädes också den verksamheten
till Luleå. Samtidigt gavs försäkringar, framhålls det i motionen, att den
SGAB-verksamhet som fanns i Malå skulle bli kvar där. En mindre enhet av
SGAB förlädes till Uppsala. Dessa och vissa andra angivna förhållanden har
nu ändrats. Under senare år har det, på sätt som beskrivs i motionen, skett en
förskjutning av den geologiska verksamheten från de nordliga länen i
riktning mot främst Uppsala och Stockholm. SGAB:s verksamhet i Luleå
och Malå har nu drabbats genom en minskad kundkrets för sin geoverksamhet.
Detta har sin grund i att numera endast NSG köper tjänster från SGAB.
Härtill kommer att NSG:s anslag till statlig prospektering har minskat.
SGAB har minskat sin personal i Luleå och Malå och överväger nedläggning
av enheterna i Håksberg och Kiruna. Motionären finner att utvecklingen är
negativ för Norrland och Bergslagen och begär att åtgärder övervägs för att
återskapa den utlokalisering av geoverksamhet som riksdagen har beslutat
om.

I motion 1988/89:N345 (s) konstateras att prospekteringen i Sverige inte
har utvecklats som det förväntades i samband med införandet av den statliga
satsningen på utökad prospektering och forskning. Visserligen infriades en
del av förhoppningarna under det femårsprogram som inleddes år 1983, sägs
det i motionen. När det avlöstes av treårsprogrammet för åren 1988-1990
tycktes dock utvecklingen snabbt bytas i avveckling.

Bidragande orsaker är splittringen inom svensk gruvindustri i dag men
också bristen på ett starkt, aktivt samhällsorgan, menar motionärerna. De
åberopar härvid betänkandet (SOU 1980:72) Mineralpolitik, i vilket det
föreslogs att större delen av myndighetsuppgifterna på mineralområdet
skulle samlas till NSG. Enligt mineralpolitiska utredningen borde NSG också
byta namn till bergskollegium. Utredningens förslag i denna del kom
emellertid inte att ligga till grund för regeringens ställningstagande i
proposition 1981/82:99. Motionärerna anser att förslaget om ett bergskollegi -

1988/89:NU21

um är minst lika aktuellt i dag. Regeringen bör skyndsamt överväga hur en
samhällsledning av insatser för svensk gruvnäring bör utformas, heter det i
motionen.

I motion 1988/89:N308 (fp) uttalas att staten inte får dra ned sina
ambitioner att finna nya malmer. Västerbottens län är, framhålls det, ett
mineralrikt län, där det även i framtiden finns förutsättningar för en stabil
gruvnäring. Motionärerna för i sammanhanget fram förslag med syfte att
verksamheten i Malå i Västerbottens län skall stärkas.

Det första förslaget gäller det statliga prospekteringsbolaget i Malå.
Motionären anser att en del av baskarteringen skulle kunna utföras av SG AB
och att SGU borde lämna fler uppdrag till SGAB. Ett andra förslag gäller ett
Mineralcentrum i Malå. Motionären menar att ett sådant skulle innebära en
viktig regionalpolitisk satsning men också utgöra ett naturligt centrum för
bl.a. utveckling inom mineralprospektering. En utredning borde göras om
dels förutsättningarna för ett sådant centrum, dels i vilken utsträckning stöd
kan lämnas inom ramen för länsanslagen. Ett tredje förslag i motionen gäller
chefstjänsten för det nationella borrkärnearkivet i Malå. Denna del av
motionen behandlas senare i betänkandet.

I motion 1988/89:N341 (m) ifrågasätts den dubbla roll som NSG har genom
dels egen prospektering, dels styrningen av andras prospektering vid
fördelningen av det statliga stödet. I motionen föreslås att en översyn av
NSG:s ansvarsområde skall göras. Vidare uttalas stöd för det av riksdagens
revisorer framlagda förslaget att baskarteringen vid SGU skall förstärkas för
att snabbare tillhandahålla det nödvändiga underlaget för prospektering.
Något yrkande i denna del framförs emellertid inte i motionen.

Ytterligare ett förslag i anslutning till prospekteringsverksamheten tas upp
i motion 1988/89:N206 (m). I motionen betonas det angelägna i en förnyad
undersökning av den stora mängd befintligt prospekteringsmaterial som
finns i s.k. borrkärnor. Dessa flera tusen meter borrkärnors innehåll
undersöktes vid prospekteringstillfället med en nu föråldrad teknik. Någon
total och effektiv avkänning av borrkärnorna var inte möjlig och ansågs då
inte nödvändig, heter det i motionen. Motionären anser därför att undersökning
av gamla borrkärnor med ny och effektiv teknik bör ske, exempelvis
genom datoriserad, automatisk borrkärnescanning.

Utskottet behandlade denna fråga våren 1988 (NU 1987/88:19 s. 5) och
hänvisade då bl.a. till inrättandet av ett centralt, nationellt borrkärnearkiv i
Malå. Utskottet betonade att detta skulle möjliggöra ytterligare undersökningar
av gamla borrkärnor och noterade att SGU tillsammans med bl.a.
NSG undersökte förutsättningarna för att utnyttja modern teknik i samband
med den gallring av borrkärnor som ingår i uppbyggnaden av arkivet. När
tekniken var färdigutvecklad och bedömdes kostnadseffektiv torde det, sade
utskottet, finnas anledning att räkna med att den skulle komma att tillämpas.
Mot denna bakgrund fann inte utskottet något skäl för riksdagen att uttala sig
i saken.

Enligt vad utskottet nu erfarit har intressenterna, däribland SGU, NSG
och Boliden Mineral AB, konstaterat att det inte finns ekonomiska resurser
att genomföra gallringen med ny teknik. En anläggning för borrkärnescan -

1988/89:NU21

ning beräknas kosta 7 milj. kr. i inköp. Härtill kommer kostnaderna för
driften.

Som tidigare har nämnts kommer mineralråvarukommittén att även
överväga förslag till en övergripande strategi för prospekteringsverksamheten
i landet. En prövning av möjligheterna att effektivisera prospekteringen
får ses som ett naturligt inslag i de överväganden som utredningen har att
göra. Utskottet finner det angeläget att kommittén tar upp även de frågor
som aktualiseras i den nu behandlade motionen.

Utskottet vill med anledning av dels revisorernas förslag, dels nu berörda
motioner anföra följande. Den genomgång av den statliga prospekteringsverksamheten
som revisorerna har gjort har i många avseenden varit
värdefull. Vissa invändningar kan emellertid göras. Det finns, menar
utskottet, anledning att i större utsträckning än vad revisorerna har gjort
beakta prospekteringsverksamhetens långsiktiga karaktär. Vidare finns det
skäl att i högre grad fästa avseende vid de projekt som ligger mycket nära en
sannolik exploatering. NSG-projekten i Pathohavare i Norrbottens län
(guld- och kopparfyndigheter), i Billinge i Malmöhus län (kaolinfyndigheter)
och i Sumåssjön i Gävleborgs län (vanadinfyndigheter) har sålunda förutsättningar
att leda till exploatering. I fråga om Pahtohavare och Billinge har
under senare tid ytterligare steg tagits i denna riktning.

Likaså kan utskottet konstatera att den centrala myndigheten, NSG,
under de senaste åren har vidtagit en rad åtgärder i syfte att effektivisera
prospekteringsverksamheten. Bland dessa kan nämnas det interna rådslag,
”NSG mot år 2000”, som genomfördes under budgetåret 1987/88. Många av
de förslag som då framkom har också börjat genomföras. NSG fick våren
1988 en ny instruktion (SFS 1988:370) som bl.a. innebär att det numera
ankommer på NSG:s styrelse att fastställa nämndens organisation. NSG har,
enligt vad utskottet erfarit, den 1 januari 1989 infört en ny, projektorienterad
organisation med ökad inriktning på ekonomiskt ansvar och ansvar för
uppföljning inom berörda projekt. En utvärdering av den nya organisationen
avses ske i anslutning till det kommande budgetårsskiftet.

Utskottet finner att riksdagen inte nu bör ta ställning i sak till varje enskilt
förslag. Samma gäller de förslag och krav som har framförts i de nu
behandlade motionerna. Enligt utskottets mening bör mineralråvarukommittén
få i uppdrag att närmare pröva de frågor som tas upp i revisorernas
förslag och de motionssynpunkter som är knutna till dessa. Utskottet föreslår
att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet har
anfört.

Industrimineral

Åtgärder för undersökning och utvinning av industrimineral i Örebro län
föreslås i motion 1988/89:N250 (vpk). Motionären menar att en satsning på
att ta till vara industrimineral skulle medföra att importbehovet av sådana
mineral nära nog upphör. Nya arbetstillfällen, bl.a. i Örebro län, skulle också
kunna bli följden av en sådan åtgärd. I motionen ges exempel på orter i länet
som skulle kunna utvecklas i fråga om utvinning av industrimineral. Enligt

1988/89:NU21

motionären har aktiviteterna hos bl.a. NSG, SGU och STU inte gett något
resultat.

Utskottet har tidigare behandlat motioner av samma innebörd, senast
våren 1988 (NU 1987/88:21 s. 11). I sitt betänkande då redogjorde utskottet
för de åtgärder som staten hade vidtagit på industrimineralområdet, främst
genom programmet för utökad prospektering. Ett projekt som genomfördes
åren 1986 och 1987 och syftade bl.a. till att identifiera objekt i Örebro län
m.fl. har nu utvärderats. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen
nyligen beslutat om fördelning av medel för sjunde etappen i programmet.
Beslutet innebär främst en satsning på projekt inom befintliga malmdistrikt
och brytningsområden för industrimineral. Bl.a. har medel tilldelats Yxhult
Mineral AB för projektet Kalcit -89 (Örebro län).

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte anledning att tillstyrka
motion 1988/89:N250 (vpk).

Prospektering i södra Sverige

I motion 1988/89:N212 (s) betonas det angelägna i att prospekteringen efter
mineral utvidgas i södra Sverige. Motionärerna pekar särskilt på Skåne
såsom ett område där det sannolikt finns värdefulla fyndigheter.

Enligt vad utskottet har erfarit bedriver NSG prospektering i ett flertal
områden i Skåne. Det projekt som har kommit längst är projekteringen efter
kaolin i Billinge (Malmöhus län). Ett samarbetsavtal om utveckling av
fyndigheten har tidigare träffats mellan NSG och det finska företaget OY
Partek. Kompletterande analyser av kaolinets kvalitet i vissa avseenden
återstår. Om dessa ger önskat resultat, kommer parterna att inleda förhandlingar
om en ny fas i samarbetet.

I NSG:s övergripande arbete med att hitta nya projekt undersöks vissa s.k.
geologiska situationer för prospektering i centrala och södra Skåne. Vidare
kan nämnas att NSG sedan år 1985 bedriver prospektering efter titansandsten
i Norretorp i södra Skåne. Mineralet har ett potentiellt användningsområde
inom glasindustrin. En ekonomisk utvärdering av denna prospektering
pågår. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen
men finner inte något skäl att uttala sig för ytterligare prospekteringsinsatser
i södra Sverige. Det bör dock ligga inom mineralråvarukommitténs uppdrag
att ta upp frågor även av nu berört slag. Utskottet utgår således från att
kommittén beaktar de i motion 1988/89:N212 (s) framförda synpunkterna.

Chefstjänsten vid borrkärnearkivet

I motion 1988/89:N308 (fp) begärs att tjänsten som chef vid det nationella
borrkärnearkiv som har inrättats i Malå skall vara placerad i Malå och inte,
som nu är fallet, i Uppsala.

Detta ämne har vid två tillfällen under hösten 1988 tagits upp i riksdagen
(frågorna 1988/89:109 och 126 samt interpellation 1988/89:72). Industriministern
har därvid redogjort för förhållandena och anfört att det i ett första
skede i uppbyggnaden av det centrala borrkärnearkivet ingår att bl.a. gallra i
befintliga arkiv som är belägna i orter i Syd- och Mellansverige. Han har
vidare uttalat som sin avsikt att i regleringsbrev eller annat beslut klargöra att

1988/89:NU21

tjänsten vid det centrala arkivet efter detta första skede av uppbyggnaden
skall placeras i Malå. Enligt vad industriministern erfarit hade detta beaktats
av SGU vid rekryteringen av en ansvarig geolog.

Av industriministerns svar i riksdagen har framgått att den ifrågavarande
tjänsten senare kommer att placeras i Malå. Utskottet anser därför att
motion 1988/89:N308 (fp) i den nu berörda delen inte ger anledning till någon
ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Sveriges geologiska undersökning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkterna
D 1 och D 2 för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar

a) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m.
ett reservationsanslag av 79 149 000 kr.,

b) till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett reservationsanslag
av 35 513 000 kr.,

2. beträffande bergsstaten

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
D 3 till Bergsstaten för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 3 577 000 kr.,

3. beträffande medel för prospektering m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
D 4 momenten 1 och 2

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens
gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst
35 620 000 kr. för budgetåret 1990/91, 23 150 000 kr. för budgetåret
1991/92 och 15 000 000 kr. för budgetåret 1992/93,

b) till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
46 492 000 kr.,

4. beträffande förvaltning av statens gruvegendom

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt
D 5 till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret
1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
6 070 000 kr.,

5. beträffande kostnadsfri information till kommuner om markradon att

riksdagen avslår motion 1988/89:N236,

6. beträffande Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet
att riksdagen avslår motion 1988/89:N341 yrkande 2,

7. beträffande programmet för havsindustriell kompetensutveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1988/89:NU21

8. beträffande havsresursverksamhet
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt D 6
moment 1 och med avslag på motion 1988/89:N324 yrkande 5 beslutar
att delegationen för samordning av havsresursverksamheten skall
upphöra som myndighet vid utgången av år 1989,

b) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt D 6
moment 2 för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln till Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten anvisar ett reservationsanslag
av 1 660 000 kr.,

9. beträffande riktlinjer och åtgärder för utveckling av gruvnäringen
att riksdagen avslår motion 1988/89:N249 yrkandena 1 och 2,

10. beträffande prospekteringsverksamheten m.m.

att riksdagen med anledning av förslag 1988/89:17, motionerna
1988/89:N206,1988/89:N217 och 1988/89:N307, motion 1988/89:N308
yrkandena 1 och 3, motion 1988/89:N341 yrkande 1 och motion
1988/89:N345 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. beträffande industrimineral

att riksdagen avslår motion 1988/89:N250,

12. beträffande prospektering i södra Sverige
att riksdagen avslår motion 1988/89:N212,

13. beträffande placeringen av tjänsten som chef vid det nationella
borrkärnearkivet

att riksdagen avslår motion 1988/89:N308 yrkande 2.

Stockholm den 21 mars 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp) (mom. 1-9, 11-13),
Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola
Eriksson (c), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand
(s) (mom. 10), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul
Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s),
Karin Falkmer (m), Sven-Åke Nygårds (s) (mom. 1-9,11-13), Kjell Ericsson
(c) och Lars De Geer (fp) (mom. 10).

1988/89:NU21

Reservationer

1988/89:NU21

1. Kostnadsfri information till kommuner om markradon
(mom. 5)

Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion 1988/89:N236 (vpk)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det angeläget att underlag som visar strålningsrisker från
berggrund ingår i kommunernas planläggning och förnyelse av bebyggelse.
Information av betydelse för människors hälsa och säkerhet bör göras särskilt
tillgänglig. Det är av stor vikt att kommunerna inte hämmas av höga
kostnader för att skaffa ett sådant planeringsunderlag. SGU och andra som
är verksamma på detta område bör därför vara skyldiga att kostnadsfritt
tillhandahålla kommunerna befintlig information. Motion 1988/89:N236
(vpk) tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kostnadsfri information till kommuner om markradon att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:N236 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet (mom. 6)

Hadar Cars (fp) Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:
Mittnordenprojektet syftar bl.a. till att åstadkomma ett modernt geovetenskapligt
basmaterial med ett mycket brett användningsområde. Projektet
avser att genom geologisk baskartering ta fram kunskaper om naturresurser
som malm och industrimineral inom området och härigenom skapa nödvändigt
underlag för prospekteringsbeslut. Basmaterialet kan vidare användas
inom t.ex. geomedicin och miljövård. Synnerligen värdefull kunskap, bl.a.
om storleken av industriella föroreningar, kan väntas komma ut av projektet.
På grund av det förväntade geovetenskapliga värdet och den betydelse för de
berörda länens utvecklingsmöjligheter som Mittnordenprojektet tillmäts är
det av största vikt att projektet genomförs. Ett genomförande skulle också
ses som ett betydelsefullt utslag av ett fungerande nordiskt samarbete. Ett
svenskt deltagande i projektet är en förutsättning för att det skall kunna
genomföras. Utskottet finner mot den här angivna bakgrunden att Sverige
bör delta i Mittnordenprojektet och svara för sin andel av den beräknade
kostnaden. Finansieringen bör ske på det sätt som anvisas i motionen.
Utskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89:N341 (m) i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N341 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Havsresursverksamhet (mom. 8)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk) och Lars
Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Fortsatta insatser på havsresursområdet är angelägna, detta trots de nya
miljöhot mot haven som finns och som under de senaste åren har blivit
alltmer uppenbara. Det är snarast så, att en ökad kännedom om de resurser
som kan utvinnas ur haven får behovet av miljövårdande insatser att framstå
än tydligare. För att inte arbetet skall förlora i slagkraft bör samordningsansvaret
läggas på en myndighet. Utskottet instämmer därför i vad som i motion
1988/89:N324 (mp) sägs om behovet av ett sammanhållande organ för statens
fortsatta arbete inom havsresursverksamheten.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande havsresursverksamhet
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet).

4. Riktlinjer och åtgärder för utveckling av gruvnäringen
(mom. 9)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”detta sammanhang” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om bristerna i den långsiktiga planeringen
av gruv- och stålindustrin i Sverige som framförs i motionen. De negativa
följderna av dessa brister griper in i alla led alltifrån prospekteringsverksamheten
till brytning och förädling. Ökade resurser till bl.a. prospektering har
inte gett tillräckliga effekter. Inte heller har de översyner av olika delområden
som skett medverkat till en vändning av den negativa utvecklingen. Vad
som saknas är en helhetssyn på hela gruvnäringen. De förslag som framförs i
motionen representerar ett sådant samlat grepp. Förslagen går bl.a. ut på en
ökad prospektering under samhällets kontroll och en samhällsprövning av
alla projekt. Inga nedläggningar av gruvor bör ske innan en samhällsekonomisk
bedömning har gjorts. Vidare bör Boliden AB förstatligas och ett
statligt handels- och bytesbolag för gruv- och stålindustrin skapas. Regeringen
bör enligt utskottets mening lägga fram ett samlat förslag, baserat på de
riktlinjer som framförs i motion 1988/89:N249 (vpk).

1988/89:NU21

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande riktlinjer och åtgärder för utveckling av gruvnäringen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N249 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Industrimineral (mom. 11)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1988/89:N250 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Förbrukningen av industrimineral ökar alltmer. I Örebro län finns ett
flertal områden som skulle kunna utvecklas, om utvinning av industrimineral
kom i gång. En sådan satsning skulle skapa nya arbetstillfällen i länet, som
har drabbats hårt av företagsnedläggningar. Det skulle också möjliggöra att
Sveriges import av industrimineral kunde kraftigt minska. Regeringen bör
därför med det snaraste dra försorg om sådana åtgärder som föreslås i motion
1988/89:N250 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande industrimineral
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N250 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Placeringen av tjänsten som chef vid det nationella
borrkärnearkivet(mom. 13)

Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander
(vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Av
industriministerns” och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att den oro beträffande chefstjänstens placering som
uttrycks i motionen är befogad. Det finns risk för att uppbyggnaden av det
centrala borrkärnearkivet i Malå hämmas genom att den ansvarige tjänstemannen
inte är på plats redan under det första skedet av denna uppbyggnad.
Projektet kommer att gå miste om kompetens och tappa fart. En omprövning
av beslutet om tjänstens placering under detta tidiga skede bör snarast ske.
Motion 1988/89:N308 (fp) tillstyrks sålunda i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande placeringen av tjänsten som chef vid det nationella
borrkärnearkivet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N308 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU21

Innehåll

1988/89:NU21

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Riksdagens revisorers förslag 3

Huvudsakigt innehåll 3

Förslag 4

Motionerna 4

Uppgifter i anslutning till motionerna m.m 5

Mineralråvarukommittén 5

Uppgifter om mineralbranschen 6

Utskottet 8

Inledning 8

Myndighetsanslag 8

Mineralfrågor 8

Övriga anslagsfrågor 10

Övergripande frågor inom gruvnäringen m.m 11

Prospekteringsverksamhetenm.m 12

Riksdagens revisorers förslag angående prospekteringsverksam heten

Industrimineral 15

Prospektering i södra Sverige 16

Chefstjänsten vid borrkärnearkivet 16

Hemställan 17

Reservationer 19

1. Kostnadsfri information till kommuner om markradon (vpk, mp) .. 19

2. Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet (m, fp, c) 19

3. Havsresursverksamhet (fp, vpk, mp) 20

4. Riktlinjer och åtgärder för utveckling av gruvnäringen (vpk) 20

5. Industrimineral (vpk) 21

6. Placeringen av tjänsten som chef vid det nationella borrkärnearkivet
(fp, c, vpk, mp) 21