Näringsutskottets betänkande
1988/89 :NU16
Affärstider
1988/89
NU16
Ärendet
I detta betänkande behandlas två motioner rörande en nyligen tillsatt
utredning om effekterna av fria affärstider.
Sammanfattning
Effekterna av fria affärstider i detaljhandeln kartläggs och analyseras för
närvarande av en särskild utredare. Enligt en motion bör riksdagen uttala sig
för fortsatt tillämpning av fria affärstider och anmoda regeringen att lägga
ned utredningen. Enligt en annan bör utredningen få i uppdrag att bereda
frågan om förbud mot öppethållande av varuhus på vissa helgdagar.
Utskottet avstyrker motionerna. Dessa får stöd i reservationer (m, fp, c resp.
vpk, mp).
Motionerna
Yrkanden
De motioner som behandlas här är följande:
1988/89:N228 av Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
tilläggsdirektiv till affärstidsutredningen.
1988/89:N316 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fria
affärstider,
3. begär att regeringen lägger ner utredningen om affärstiderna.
Motivering
Öppethållandet inom detaljhandeln, framför allt i perifert belägna varuhus,
ökar i allt snabbare takt, hävdas det i motion 1988/89:N228 (s). Vissa varuhus
kan t.o.m. komma att ha öppet första maj. Den snabba prisökningen inom
handeln beror enligt motionären på att man måste kompensera sig för de
kostnader som helgöppethållandet för med sig. Att lösa affärstidsproblemet i
1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 16
dess helhet kommer att ta lång tid. En temporär åtgärd som de i motionen
begärda tilläggsdirektiven skulle ta sikte på vore att varuhus förbjuds att
hålla öppet under vissa dagar, t.ex. juldagen, nyårsdagen, långfredagen,
påskdagen, första maj och pingstdagen.
Det är av stor vikt att fria affärstider får råda, sägs det i motion
1988/89:N316 (fp). Konsumenterna har tydligt visat att de vill handla under
kvällar och söndagar. Kvälls- och helgöppna butiker och varuhus gör det
möjligt för en familj att handla tillsammans i lugn och ro. Affärstiderna är,
menar motionärerna, en fråga som handeln och konsumenterna själva bör
kunna göra upp om. Politikerna bör inte lägga sig i den mer än nödvändigt.
Bakgrund
Affärstiderna i detaljhandeln var reglerade under åren 1910-1971. Senast
gällde 1967 års affärstidslag, vars giltighet var begränsad till fem år.
Huvudregeln medgav öppethållande mellan kl. 8.00 och kl. 20.00 på
vardagar. Övriga tider var det förbjudet att hålla öppet för så vitt inte dispens
hade lämnats. Vissa typer av försäljningsställen, t.ex. apotek och salutorg,
var undantagna från lagens tillämpning, liksom också vissa varuslag, såsom
tryckta skrifter, drivmedel för motorfordon och varor ingående i ett särskilt
fastställt kiosksortiment.
Regeringen meddelade hösten 1971 att den inte avsåg att föreslå att
affärstidslagens giltighetstid skulle förlängas. Motioner om en sådan förlängning
avslogs av riksdagen. Under de tre första åren därefter hade en
affärstidsnämnd i uppdrag att följa affärstidernas utveckling. Frågan om
affärstider utreddes sedan av affärstidskommittén. Vid remissbehandlingen
av dess betänkande (SOU 1977:72), i vilket fyra olika uppfattningar kom till
uttryck, anslöt sig merparten av remissinstanserna till uppfattningen att
affärstiderna borde förbli fria. Regeringar med olika partisammansättning
har därefter intagit denna ståndpunkt. Våren 1979 upptogs bibehållande av
fria affärstider bland åtgärder mot krångel och onödig byråkrati vilka
regeringen presenterade för riksdagen. Hösten samma år togs saken upp i
regeringsförklaringen. År 1984 lade regeringen vissa skrivelser i affärstidsfrågan
till handlingarna och tillkännagav därvid som sin uppfattning att fria
affärstider skulle bibehållas.
Riksdagen har prövat affärstidsfrågan även vid andra tillfällen än de redan
antydda. Senast skedde detta våren 1987. Riksdagen avslog då yrkanden i två
motioner (fp) om ett uttalande till regeringen att fria affärstider borde
bibehållas. Regeringen hade aviserat om översyn av frågan om affärstidsreglering,
och näringsutskottet (NU 1987/88:25 s. 32) uttalade att tiden kunde
vara mogen för en sådan översyn. Innan resultatet av denna förelåg borde
riksdagen inte ta ställning. I en reservation (m, fp, c) påyrkades det uttalande
som motionärerna hade begärt.
Handelsanställdas förbund har i skilda sammanhang framfört att affärstiderna
åter borde regleras.
1988/89:NU16
2
Pågående utredning
1988/89:NU16
På grundval av ett regeringsbeslut i november 1988 har chefen för civildepartementet
tillkallat en särskild utredare (direktör Åke Hallman) med uppgift
att kartlägga och analysera effekterna av fria affärstider i detaljhandeln.
Utredaren skall också ta reda på olika intressenters inställning till affärstiderna.
I utredningsdirektiven (dir. 1988:61) nämns ett antal undersökningar
under senare år - av Handelns utredningsinstitut, livsmedelsutredningen
(SOU 1987:44), statistiska centralbyrån på uppdrag av Handelsanställdas
förbund, statens pris- och konkurrensverk och konsumentverket - vilka
belyser öppethållandet i dagligvaruhandeln.
Utredaren skall, heter det, särskilt kartlägga och analysera:
- omfattningen och utvecklingen av affärernas öppethållande,
- utvecklingen av anställningsformer (hel- resp. deltid) samt arbetskraftssituationen
inom detaljhandeln,
- eventuella samband mellan ökat öppethållande och kostnads- och
prisutvecklingen inom detaljhandeln,
- konsumenternas, de anställdas och detaljhandelsföretagens beroende av
och inställning till affärstiderna.
Utredningsuppdraget bör enligt direktiven redovisas före den 1 maj 1990.
Utskottet
Affärstiderna i detaljhandeln blev efter många års reglering fria år 1972.
Sedermera har dels regeringar med olika partisammansättning, dels riksdagen
vid skilda tillfällen tagit ställning för bibehållande av fria affärstider. Det
finns emellertid också en opinion, företrädd bl.a. av Handelsanställdas
förbund, som kräver återgång till ett system med affärstidsreglering.
Enligt regeringsbeslut nyligen har, såsom redovisats i det föregående, en
särskild utredare fått i uppdrag att kartlägga och analysera effekterna av fria
affärstider i detaljhandeln och att ta reda på olika intressenters inställning.
Av direktiven för utredningen kan utläsas att det inte är avsett att denna skall
utmynna i något förslag.
Från skilda utgångspunkter har affärstidsfrågan tagits upp i två motioner.
Den ena syftar till bl.a. ett uttalande av riksdagen att fria affärstider bör
bibehållas, den andra till en viss inskränkning av öppethållandet.
Det nämnda förslaget om ett uttalande finns i motion 1988/89:N316 (fp),
som berör en rad frågor rörande detaljhandeln. Öppethållandets omfattning
bör, menar motionärerna, avgöras av marknadsförhållandena, inte genom
politiska beslut.
Utskottet konstaterar att det inte föreligger något ställningstagande av
regeringen till förmån för en förnyad affärstidsreglering och att utredningen
om affärstiderna inte har fått i uppdrag att föreslå eller ens att skissera en
sådan. Något särskilt uttalande av riksdagen om att den nuvarande ordningen
bör fortsätta att gälla finner utskottet inte skäl för. Motion 1988/89:N316
(fp) avstyrks alltså i angiven del.
I samma motion föreslås att riksdagen skall begära att regeringen lägger
ned utredningen om affärstiderna.
Av vad som nyss har sagts om utredningens direktiv framgår, menar
utskottet, att det även utifrån motionärernas principiella uppfattning i
affärstidsfrågan saknas anledning för en sådan åtgärd. Utredarens uppgift är
att åstadkomma en kartläggning och analys av de förhållanden som råder.
Resultaten därav bör inte minst kunna bli av värde för detaljhandelsföretagens
egna överväganden. Utskottet står fast vid sin förra året uttryckta
positiva inställning till en sådan översyn som nu har kommit till stånd. Även
det andra här aktuella yrkandet i motion 1988/89:N316 (fp) avstyrks
följaktligen.
Slopandet av affärstidslagen har lett till ett alltför omfattande öppethållande,
hävdas det i motion 1988/89:N228 (s). Särskilt ställer sig motionären
kritisk till att perifert belägna varuhus hålls öppna på stora helgdagar och att
man i vissa fall planerar att utnyttja även första maj för försäljning där. I
avvaktan på att den pågående utredningens resultat kan läggas till grund för
beslut borde, menar motionären, öppethållande i varuhusen på de nämnda
helgdagarna förbjudas genom en temporär lag. Det skulle anförtros åt
utredningen att utforma förslag till en sådan lag.
Utredningen är, som tidigare har konstaterats, inriktad på en kartläggning
och analys av de fria affärstidernas effekter. Oavsett principiell grundsyn i
affärstidsregleringsfrågan måste man enligt utskottets mening komma till
slutsatsen att uppslag till lagstiftningsåtgärder på området inte bör övervägas
förrän utredningens resultat föreligger. Detta gäller, anser utskottet, även en
sådan mera begränsad reglering som förespråkas i motion 1988/89 :N228 (s).
Utskottet avstyrker sålunda denna motion.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uttalande om fria affärstider
att riksdagen avslår motion 1988/89:N316 yrkande 2,
2. beträffande nedläggning av utredningen om affärstiderna
att riksdagen avslår motion 1988/89:N316 yrkande 3,
3. beträffande förbud mot öppethållande av varuhus på vissa
helgdagar
att riksdagen avslår motion 1988/89:N228.
Stockholm den 16 mars 1989
På näringsutskottets vägnar
Hadar Cars
Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke
Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson
(s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp),
Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Karin Falkmer
(m), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c) och Barbro Andersson (s).
1988/89:NU16
4
Reservationer
1988/89:NU16
1. Uttalande om fria affärstider (mom. 1)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall
(m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 sorn börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:
Systemet med fria affärstider är principiellt välmotiverat och har klart
positiva effekter för konsumenterna. Regeringens åtgärd att sätta i gång en
ny affärstidsutredning är ett illavarslande tecken på en kvardröjande
regleringsiver. Riksdagen bör förebygga ett obefogat ingrepp i marknadsekonomin
genom att, såsom förordas i motion 1988/89:N316 (fp), till
regeringen rikta ett uttalande att fria affärstider skall bibehållas.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande uttalande om fria affärstider
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N316 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Nedläggning av utredningen om affärstiderna (mom. 2)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall
(m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Av vad” och
slutar på s. 4 med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i detta krav. Av direktiven för utredningen framgår,
såsom har redovisats i det föregående, att såväl flera statliga myndigheter
som Handelns utredningsinstitut - branschens eget organ - har belyst
effekterna av de fria affärstiderna i detaljhandeln. Utredningen framstår mot
denna bakgrund främst som en förberedelse för eventuella senare ingrepp i
detaljhandelns frihet att själv - i samförstånd med konsumenterna -bestämma sina öppethållningstider. Det nu aktuella yrkandet i motion
1988/89:N316 (fp) tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande nedläggning av utredningen om affärstiderna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N316 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Förbud mot öppethållande av varuhus på vissa helgdagar
(mom. 3)
Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utredningen
är” och slutar med ”denna motion” bort ha följande lydelse:
Att de största helgdagarna tas i anspråk för köpenskap i stor skala är en
konsekvens av systemet med fria affärstider som även många av dess
anhängare torde reagera mot. I avvaktan på att den pågående utredningens 5
resultat kan läggas till grund för en prövning av frågan om affärstidsreglering
i hela dess vidd bör, som föreslås i motion 1988/89:N228 (s), temporärt
införas lagbestämmelser som förbjuder att varuhus hålls öppna på de stora
helgdagarna. Det kan lämpligen anförtros åt utredningen, som bör ha vunnit
förtrogenhet med de gränsdragningsproblem som kan uppkomma, att
utarbeta förslag till en sådan lagstiftning.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande förbud mot öppethållande av varuhus på vissa
helgdagar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N228 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Förbud mot öppethållande av varuhus på vissa helgdagar
(mom. 3)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall
(m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anför:
Vi har ställt oss bakom utskottets uttalande att lagstiftningsåtgärder på
affärstidsområdet, även om de innebär endast en mera begränsad reglering,
inte bör övervägas förrän den pågående affärstidsutredningens resultat
föreligger. Av vårt ställningstagande i det föregående följer att vi inte heller
då är beredda att stödja något förslag som innebär en avvikelse från systemet
med fria affärstider.
1988/89:NU16
6