Skatteutskottets betänkande
1987/88:9

om jämkningar i skyldigheten att lämna
kontrolluppgift på räntor, m.m. (prop. 1987/88:44)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett regeringsförslag om bl.a. vissa ytterligare
jämkningar i den skyldighet för banker m.fl. att lämna kontrolluppgifter om
räntor som riksdagen tidigare fattat beslut om.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtidigt två i ärendet
väckta motioner.

Till betänkandet har fogats tre reservationer, en av (fp) och två av (m).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:44 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1956:623) om ändring i taxeringslagen,

2. lag om ändring i lagen (1928:370) om ändring i kommunalskattelagen.

I propositionen föreslås dels vissa lättnader i fråga om skyldigheten för
banker och andra kreditinstitut att lämna kontrolluppgifter om räntor, dels
skattefrihet för vissa räntor.

Enligt förslaget införs fr. o. m. taxeringsåret 1989 en generell beloppsgräns
för kreditinstitutens uppgiftsskyldighet. Kontrolluppgift skall inte
lämnas om den sammanlagda räntan till en person från olika konton i
kreditinstitutet understiger 100 kr. Samtidigt föreslås att sådan ränta normalt
blir skattefri. Undantag gäller för det fall att borgenären har sådana
småräntor i flera kreditinstitut och dessa sammanlagt uppgår till 500 kr.
eller mer. I sådant fall gäller således inte skattefriheten.

I propositionen föreslås också att det skall bli möjligt att redovisa konton
som innehas av mer än fem personer på ett enklare sätt i kontrolluppgifterna.
Vidare föreslås att bl. a. skogskonton undantas från kontrolluppgiftsskyldigheten.
Dessutom föreslås att endast riksgäldskontoret skall bli uppgiftsskyldigt
i fråga om sparobligationer. Slutligen föreslås att den möjlighet
att medge undantag från uppgiftsskyldigheten som riksskatteverket
haft i fråga om 1987 års taxering förlängs till att avse även 1988 års
taxering.

Av skäl som redovisas nedan (s. 8) behandlar utskottet i detta betänkande
endast det i propositionen under hemställan punkt 1 upptagna lagförslaget.
Detta lagförslag har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 9

Förslag till

SkU 1987/88:9

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)1

dels att 37 § 8 mom. skall ha följande lydelse,

dels att punkt 4 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1985:406) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse

8 morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall
varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag,
den som yrkesmässigt bedrivit
inlåning eller på annat
sätt yrkesmässigt ombesörjt
att pengar blivit räntebärande,

den som gett ut skuldförbindelse
för den allmänna
marknaden och
förening som från medlemmar
mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse

Den som gottskrivits ränta
eller till vilken ränta utbetalats
(borgenär).

Undantag:

Bank, hypoteksinstitut,
försäkringsanstalt och aktiebolag
samt förening och stiftelse
som tilldelats organisationsnummer.

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgiftsskyldige
sammanlagt gottskrivit
eller utbetalat till borgenären
samt dennes sammanlagda
fordran på den
uppgiftsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga om
värdepapperscentralen inte
avser bolagets verksamhet
beträffande skuldförbindelser
för den allmänna marknaden
och som i fråga om övriga
uppgiftsskyldiga inte hänför
sig till sådan verksamhet
som avses under rubriken
Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte utgör
skattepliktig inkomst enligt
3 § lagen (1978: 423) om skattelättnader
för vissa sparformer
eller lagen (1983:891)
om skattelättnader för allemanssparande.

c) Ränta och fordran på
konto, för vilket inte finns
person- eller organisationsnummer
och som öppnats
före den 1 januari 1985, om
räntan för kontohavaren
uppgår till mindre än 100 kronor.
Innehas ett konto av
mer än en person, skall upp -

' Lagen omtryckt 1971:399
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.
2 Senaste lydelse 1985: 1029.

SkU 1987/88:9

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

gift lämnas för samtliga kontohavare,
om räntan för någon
av dem uppgår till minst
100 kronor.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller
organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För
dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer
anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär,
skall såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller, om borgenären är en
juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får
förfoga över ränta eller fordran.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas
lika melian innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige
inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det
sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 moni. första och
andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta
moment.

Föreslagen lydelse

8 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall
vatje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag,
den som yrkesmässigt bedrivit
inlåning eller på annat
sätt yrkesmässigt ombesörjt
att pengar blivit räntebärande,

den som gett ut skuldförbindelse
för den allmänna
marknaden och
förening som från medlemmar
mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse

Den som gottskrivits ränta
eller till vilken ränta utbetalats
(borgenär). Utbetalning
av ränta på statens sparobligationer
skall anses ha skett
av riksgäldskontoret.

Undantag:

Bank, hypoteksinstitut,
försäkringsanstalt och aktiebolag
samt förening och stiftelse
som tilldelats organisationsnummer.

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgiftsskyldige
sammanlagt gottskrivit
eller utbetalat till borgenären
samt dennes sammanlagda
fordran på den
uppgiftsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

b) Ränta som inte utgör
skattepliktig inkomst enligt

SkU 1987/88:9

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3 § lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer
eller lagen (1983:891)
om skattelättnader för allemanssparande.

d) Om borgenärens sammanlagda
ränta på ett eller
flera konton uppgår till
mindre än 100 kronor, skall
uppgift inte lämnas om dennes
ränta och fordran på
kontona. Ränta som enligt
andra bestämmelser i detta
stycke är undantagen från
uppgiftsskyldighet skall inte
medräknas.

e) Ränta och fordran på
särskilt konto i bank enligt
skogskontolagen (1954:142),
lagen (1979:611) om upphovsmannakonto
eller lagen
(1982:2) om uppflnnarkonto.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller
organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. Innehas
ett konto av fler än fem personer får, i stället för uppgifter rörande
samtliga innehavare, uppgifter lämnas om en person som förfogar över
kontot samt i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen
som används för kontot. För dödsbo får i stället för organisationsnummer
den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer
inte anges för en borgenär, skall såvitt möjligt dennes födelsetid
redovisas eller, om borgenären är en juridisk person, namn och postadress
samt personnummer för den som får förfoga över ränta eller fordran.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas
lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.
I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas
enligt bestämmelserna i andra stycket skall dock den totala räntan och
fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige
inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det
sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och
andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta
moment. Redovisning av konto som avses i andra stycket andra meningen
skall dock lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

Nuvarande lydelse

4.3 I fråga om 1987 års taxering
får riksskatteverket när synnerliga
skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig
medge undantag från
37 § 8 mom. andra och tredje
styckena. Riksskatteverkets beslut
får inte överklagas.

Föreslagen lydelse

4. I fråga om 1987 och 1988 års
taxering får riksskatteverket när
synnerliga skäl föreligger på ansökan
av uppgiftsskyldig medge undantag
från 37 § 8 mom. andra och
tredje styckena. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering. Den nya lydelsen av bestämmelserna i 37 § 8
morn. första stycket d) tillämpas dock första gången vid 1989 års taxering.

Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om svenska statens
sparobligationer från SPAR 72.

SkU 1987/88:9

3 Till 1985: 1029.

Motionerna

SkU 1987/88:9

1987/88:Sk4 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det skall vara möjligt för konto eller
värdepappersdepå, som innehas av fler än två personer, att lämna uppgift om
total ränta eller fordran på kontot resp. depån, om den beteckning på
innehavarkretsen som används och om en av de personer som förfogar över
kontot,

2. att riksdagen beslutar att skyldigheten att sammanlägga uppgifter om
ränta från befintliga konton utan personnummer med uppgifter om ränta
från konton med personnummer undanröjs.

1987/88:Sk5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med
ändring av regeringens förslag beslutar ge taxeringslagens 37 § 8 mom d),
första meningen, följande lydelse: ”Om borgenärens sammanlagda ränta på
ett eller flera konton uppgår till mindre än 500 kronor, skall uppgift inte
lämnas om dennes ränta och fordran på kontona.”

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslöt våren 1985 om ett förenklat deklarationsförfarande fr.o.m.
1987 års taxering. Det förenklade förfarandet bygger på att de skattskyldiga
skall behöva redovisa endast sådana uppgifter som skattemyndigheterna inte
redan har kännedom om. I fråga om uppgifter som framgår av kontrolluppgifter
från tredje man eller som på annat sätt finns tillgängliga i skattemyndigheternas
register behöver de skattskyldiga bara bekräfta uppgifternas
riktighet.

I samband med beslutet om ett förenklat deklarationsförfarande infördes
för kreditinstitut och andra som yrkesmässigt ombesörjer att pengar blir
räntebärande en skyldighet att lämna kontrolluppgift på ränta som i den
penningförvaltande verksamheten gottskrivs eller utbetalas till borgenär.
Uppgiftsskyldigheten gäller också Värdepapperscentralen och förening som
mottagit pengar för förräntning. Kontrolluppgiften skall - förutom räntan -ange borgenärens fordran på den uppgiftsskyldige vid årets slut.

Det har förutsetts att det i reformens inledande skede kan uppkomma
problem för skattemyndigheterna och för uppgiftslämnarna. Med hänsyn
härtill innebar de nya reglerna att det under ett par provår skulle gälla vissa
beloppsgränser för uppgiftsskyldigheten.

Vid 1987 års taxering behövde uppgift lämnas endast för ränta om minst
500 kr. Vidare behövde ingen uppgift lämnas om konto utan uppgift om
person - eller organisationsnummer under förutsättning att kontot öppnats
före den 1 januari 1985 och räntan på kontot inte uppgick till 1 000 kr. Dessa
regler tillämpas även vid 1988 års taxering. Avsikten var att i ett andra steg,
fr.o.m. 1989 års taxering, skulle 500 kronors-gränsen tas bort och undantaget
för ej personnummersatta konton begränsas till att gälla konton med ränta
som inte uppgår till 100 kr.

I december 1985 beslutade riksdagen om vissa ändringar i det först fattade
beslutet (prop. 1985/86:58, SkU14, rskr. 79). Beloppsgränsen om 500 kr. vid
1987 och 1988 års taxeringar begränsades till att gälla uteslutande i fråga om
räntor på medel som innestår på konton, medan räntor på värdepapper o.d.
skulle anges oavsett belopp. Syftet härmed var att underlätta uppgiftslämnarnas
arbete. En samordning mellan räntor på konton och räntor som
utbetalades eller gottskrevs på annan grund visade sig vara svår att
genomföra utan ganska omfattande ändringar i ADB-systemen hos vissa
kreditinstitut.

Förutom den nämnda förändringen infördes samtidigt en bestämmelse i
taxeringslagen enligt vilken riksskatteverket gavs möjlighet att i viss omfattning
medge dispens från uppgiftsskyldighet vid 1987 års taxering.

I den nu förevarande propositionen föreslås vissa ytterligare jämkningar i
uppgiftsskyldigheten. I framställningar till finansdepartementet har bl.a.
bankerna redovisat vissa problem med uppgiftslämnandet och hemställt att
den lagfästa kontrolluppgiftsskyldigheten ändras i några avseenden. Enligt
propositionen kan ytterligare justeringar behöva göras senare när en
fullständig utvärdering av uppgiftslämnandet vid 1987 års taxering har
kunnat genomföras.

Beloppsgräns m.m.

Den generella beloppsgränsen om 500 kr. för uppgiftsskyldigheten upphör
att gälla fr.o.m. 1989 års taxering. I propositionen konstateras att en
uppgiftsskyldighet utan beloppsgräns skulle innebära en betydande merbelastning
på kreditinstituten. Enligt propositionen bör en generell beloppsgräns
gälla även fr.o.m. taxeringsåret 1989. Uppgår den sammanlagda räntan
för en kund hos ett kreditinstitut inte till 100 kr. skall enligt förslaget
kontrolluppgift inte lämnas av institutet. I detta belopp skall inte medräknas
ränta som enligt andra bestämmelser är undantagen från kontrolluppgiftsplikt.
Beloppsgränsen skall vidare gälla endast för räntor på medel som
innestår på konton, medan räntor på värdepapper o.d. skall anges oavsett
belopp.

För att småbelopp skall undantas från deklarationshanteringen föreslås i
propositionen att ränta som inte omfattas av uppgiftsskyldigheten görs
skattefri. I syfte att förhindra missbruk föreslås skattefriheten få gälla endast
under förutsättning att sådana småräntor från olika kreditinstitut sammanlagt
för borgenären inte uppgår till 500 kr. Uppgår räntan till 500 kr. eller
mer skall således enligt förslaget den skattskyldige redovisa hela beloppet i
självdeklarationen.

I Kjell Johanssons m.fl. (fp) motion Sk5 förordas en högre generell
beloppsgräns för kontrolluppgiftsskyldigheten. Motionärerna anser att kontrolluppgift
avseende ränta och fordran inte skall behöva lämnas om
borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre
än 500 kr. En sådan högre beloppsgräns skall enligt motionärerna inte
betyda att räntorna blir skattefria. Motionen innehåller ett förslag till ändrad
lydelse av 37 § 8 mom. första stycket d) taxeringslagen (TL).

Det framgår av propositionen att en beloppsgräns om 100 kr. skulle

SkU 1987/88:9

innebära en avsevärd lättnad i uppgiftsskyldigheten, eftersom det totala
antalet kunder med ränta under 100 kr. är mycket stort. En beloppsgräns om
100 kr. är också vad bankerna föreslagit.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning att medge en högre
beloppsgräns än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet ansluter sig
således till detta förslag.

Med hänvisning till de skäl som anförts i propositionen rörande skattefrihet
för de belopp som inte skall omfattas av uppgiftsskyldigheten ansluter sig
utskottet till propositionen även i denna del. Detta förutsätter en ändring i 19
§ kommunalskattelagen (KL) i enlighet med vad som föreslagits i propositionen.
Samma paragraf berörs - förutom av den nu förevarande propositionen
- av ytterligare två propositioner som utskottet bereder för närvarande. Det
gäller proposition 1987/88:42 om följdändringar till ny tullagstiftning m.m.
och proposition 1987/88:61 om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen
med anledning av äktenskapsbalken, m.m. De olika ändringsförslagen
rörande 19 § KL bör enligt utskottets mening behandlas i ett sammanhang.
Utskottet återkommer därför i ett senare ärende till det i propositionen
framlagda förslaget till ändring i 19 § KL.

Utskottets ställningstaganden innebär att motion Sk5 av Kjell Johansson
m.fl. (fp) avstyrks.

Gemensamma konton

För att underlätta uppgiftslämnandet och möjliggöra en mjukare övergång
till det nya systemet infördes för taxeringsåret 1987 en möjlighet att lämna
begränsade uppgifter om bl.a. gemensamma konton. Riksskatteverket har i
enlighet härmed medgivit undantag från skyldigheten att fördela innestående
medel mellan samtliga innehavare av gemensamma konton. Dispensbeslutet
innebär att ränta och fordran inte behöver fördelas mellan kontohavama.
Uppgifterna har i stället kunnat redovisas på en kontrolluppgift för den som
registrerats som huvudman för kontot.

Bankerna har hos finansdepartementet hemställt om en lagändring av
innebörd att fördelning av ränta och fordran skall behöva ske bara om
kontohavarna är två till antalet. I övriga fall skall uppgift lämnas bara
angående den som förvaltar kontot. Som stöd för detta har åberopats att det i
praktiken är omöjligt att skaffa fram underlag för att fullständigt rapportera
uppgifter på sätt lagen kräver. Antalet kontohavare kan enligt bankerna i
vissa fall uppgå till flera hundra personer. Fullständiga register över sådana
kontohavare kan inte upprättas. I dessa fall spelar det enligt bankerna ingen
roll hur lång anpassningstid bankerna får.

Enligt propositionen kan skattelagstiftningen inte ställa krav på uppgiftsskyldighet
för bankerna som utifrån allmänna utgångspunkter ter sig
orimliga eller alltför långtående. TL uppställer emellertid enligt propositionen
inte längre gående krav än de som banklagstiftningen drar upp i fråga om
kontohavare. Det gäller dock enligt propositionen att finna en lösning på de
praktiska problemen så att den registrering som skett i bankväsendet av
sammanslutningar i sällskaps- och kamratföreningars namn kan hanteras på
ett för alla parter smidigt och effektivt sätt.

SkU 1987/88:9

Det bör enligt propositionen också i fortsättningen vara möjligt för t.ex. en
skolklass att spara pengar i bank utan att skattelagstiftningen skapar extra
besvär och svårigheter som hindrar detta. För att underlätta hanteringen av
dessa konton kan det enligt propositionen vara lämpligt att bankerna ges
möjlighet att lämna uppgift om gemensamt konto utan att ange samtliga
innehavares namn och utan att fördela ränta och fordran. Den totala räntan
eller fordran på ett sådant konto bör i förekommande fall kunna redovisas
tillsammans med den beteckning på innehavarkretsen som används för
kontot. En sådan redovisning bör enligt förslaget också innehålla uppgift på
en person som disponerar kontot samt dennes adress och personnummer.
Vad nu sagts föreslås dock inte gälla i fråga om alla gemensamma konton.
Den grupp som innehar ett sådant konto bör enligt propositionen i vart fall
bestå av fler än fem personer.

I motion Sk4, yrkande 1, av Knut Wachtmeister m.fl. (m) hemställs att
riksdagen i stället skall besluta om en lagändring av innebörd att den
förenklade redovisningen av gemensamma konton skall kunna användas för
konton som innehas av fler än två personer. Enligt motionärerna bör i
motsats till vad som anförs i propositionen motsvarande regler gälla även
beträffande aktieinnehav i värdepappersdepå hos bankerna.

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att det inte kan
anses motiverat att föreskriva undantag från uppgiftsskyldigheten för sådana
gemensamma konton som innehas av endast en liten krets av personer. Det
är enligt utskottets mening lämpligt att sätta gränsen vid fem personer.

Den genom motion Sk4, yrkande 1, väckta frågan rörande uppgiftsskyldigheten
för aktieinnehav i värdepappersdepå har övervägts i arbetet med den
förevarande propositionen.

I propositionen framhålls att andra intressen än de skatterättsliga föranlett
viss lagstiftning på detta område. Det som tillkommit i samband med den
förenklade deklarationen är att aktieinnehavet per årsskifte skall rapporteras.
Uppgifterna skall dock inte läggas till grund för taxeringen utan skall
tjäna endast som kontrollunderlag. Utskottet ansluter sig till bedömningen i
propositionen att det inte framförts några övertygande skäl för att TL bör
ändras på denna punkt.

Mot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker utskottet förslaget i
propositionen i denna del och avstyrker motion Sk4, yrkande 1.

Konton utan personnummer

Med hänsyn till svårigheterna för bankerna att sammanföra uppgifter om
ränta från konton som saknar personnummer med ränta från konton med
personnummer har övergångsvis gällt vissa lättnader för konton med ränta
under 1 000 kr. Vid 1989 års taxering begränsas undantaget för ej personnummersatta
konton till att gälla konton med mindre ränta än 100 kr.

Bankerna har i framställningar till finansdepartementet hemställt om
lagändring av innebörd att skyldigheten att sammanlägga uppgifter undanröjs
i de fall personnummer saknas på ett eller flera konton i bankens
redovisningssystem.

Bankernas yrkande medför enligt propositionen i praktiken att det inte

SkU 1987/88:9

ställs några krav på sammanföring av uppgifter, något sorn öppnar en
möjlighet att lämna kontrolluppgift för varje konto. En sådan ordning är inte
acceptabel enligt propositionen. Det framhålls i propositionen tvärtom vara
av stor vikt att bankerna i största möjliga utsträckning försöker komplettera
konton med personnummer när sådant saknas.

I propositionen framhålls vidare att det redan vid lagstiftningens tillkomst
förutsågs att särskilda problem skulle uppkomma i fråga om ej personnummersatta
konton. Genom den nuvarande lagstiftningen - som varit i kraft i
över två år - har kreditinstituten fått viss tid för komplettering. Särskilda
lättnader har övergångsvis gjorts för konton med ränta under 1 000 kr. Även
om proceduren med person- eller organisationsnummer är tidskrävande och
omständlig är enligt propositionen svårigheterna inte av sådan karaktär att
en lagändring bör genomföras.

Frågan om de inte personnummersatta kontona tas upp i Knut Wachtmeisters
m.fl. (m) motion Sk4, yrkande 2. Enligt motionen har bankerna redan
utfört ett omfattande kompletteringsarbete för att uppfylla de nu gällande
kraven. Det arbete som återstår skulle enligt motionen komma att kräva
avsevärda resurser samtidigt som effekten blir begränsad. Motionärerna
hemställer att riksdagen beslutar om en lagändring av innebörd att skyldigheten
att sammanlägga uppgifter om ränta från befintliga konton utan
personnummer med uppgifter om ränta från konton med personnummer
undanröjs.

Utskottet har beträffande denna fråga inte med anledning av vad som
anförts i motionen funnit skäl att göra en annan bedömning än den som gjorts
i propositionen. Utskottet är således inte berett att ta ett initiativ till en
ändring av TL i syfte att föreskriva lättnader i uppgiftsskyldigheten efter 1988
års taxering. Motion Sk4 avstyrks alltså även i vad avser yrkande 2.

Övriga förslag i propositionen

Propositionen innehåller även förslag om att nuvarande skyldighet för bl.a.
bankerna att lämna kontrolluppgift på inlösta sparobligationer skall upphävas.
Vidare föreslås skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto
och uppfinnarkonto bli undantagna från kontrolluppgiftsskyldighet enligt
TL. Slutligen föreslås att RSV:s rätt att medge dispens förlängs till att avse
även 1988 års taxering. Denna dispensmöjlighet skall kunna användas bl.a. i
fråga om uppgiftsskyldigheten för gemensamma konton vid 1988 års
taxering.

Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran med anledning av
förslagen. Utskottet tillstyrker dessa.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beloppsgräns m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1987/88:44 i denna del och avslår
motion 1987/88:Sk5,

2. beträffande gemensamma konton m. m.

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1987/88:Sk4, yrkande 1,

SkU 1987/88:9

3. beträffande konton utan personnummer

att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk4, yrkande 2,

4. beträffande övriga förslag i proposition 1987/88:44
att riksdagen i övrigt bifaller propositionen,

5. beträffande lagändringar

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

Stockholm den 26 november 1987
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson
(fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s)*, Lars
Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s)*, Karl-Anders Petersson
(c), Sverre Palm (s), Margit Gennser (m)*, Arne Kjörnsberg (s), Ewy Möller
(m)* och Eva Zetterberg (vpk)*.

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Beloppsgränsm.m. (mom. loch mom. 5 i motsvarande del)
Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Det framgår”
och på s. 8 slutar med ”avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det förslag om en högre generell och permanent beloppsgräns som lagts
fram i Kjell Johanssons m.fl. (fp) motion Sk5 har tidigare framförts i en
motion (fp) i samband med det beslut om förenklad självdeklaration som
antogs av riksdagen våren 1985 (SkU 1984/85:60). Behovet av en generell
beloppsgräns också fr.o.m. 1989 års taxering har nu bekräftats genom de
problem som bankerna har redovisat. För att undvika att det uppkommer
ytterligare problem anser utskottet att den generella beloppsgränsen redan i
detta sammanhang bör sättas högre än vad som föreslagits i propositionen.
Det är enligt utskottets mening lämpligt att beloppsgränsen bestäms till 500
kr. Utskottet tillstyrker således motion Sk5. En högre beloppsgräns skall
enligt motionen inte betyda att räntorna blir skattefria. Utskottet instämmer
i detta. Skattefrihet bör därför inte medges utöver vad som föreslagits i
propositionen. Med hänsyn till att 19 § kommunalskattelagen för närvarande
berörs i flera propositioner som utskottet handlägger, återkommer utskottet
i ett senare ärende till denna lagändring.

SkU 1987/88:9

dels att moment 1 och moment 5 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

1. beträffande beloppsgräns m.m.,

att riksdagen med bifall till motion Sk5 och med anledning av
proposition 1987/88:44 i denna del beslutar att som generell beloppsgräns
för uppgiftsskyldigheten skall gälla 500 kr.,

5. beträffande lagändringar såvitt avser 37 § 8 morn. första stycket d)
taxeringslagen (1956:623)

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i 37 § 8 mom. första
stycket d) taxeringslagen (1956:623), dock att den i bestämmelsen
angivna beloppsgränsen 100 kr. i stället anges till 500 kr.

2. Gemensamma konton (mom. 2 och mom. 5 i motsvarande
del)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Ewy Möller (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning måste riksdagen ta hänsyn till de svårigheter
som uppkommit för bankerna i fråga om uppgiftsskyldigheten rörande
konton som innehas av flera personer. Det är inte rimligt att lagstiftningen
uppställer krav som det i praktiken kan bli omöjligt att leva upp till. Vidare
bör motsvarande regler även få gälla i fråga om aktieinnehav i värdepappersdepåer
hos bankerna. Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller
förslaget i motion Sk4, yrkande 1. Detta ställningstagande innebär att
propositionen avstyrks i motsvarande del.

dels att moment 2 och moment 5 i motsvarande delar i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

2. beträffande gemensamma konton m.m.

att riksdagen bifaller motion 1987/88:Sk4, yrkande 1, och avslår
propositionen i denna del,

5. beträffande lagändringar i vad avser gemensamma konton och
aktieinnehav i värdepappersdepå

att riksdagen till följd av vad som anförts och hemställts ovan

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i 37 § 8
mom. andra stycket taxeringslagen (1956:623), dock att ordet ”fern” i andra
meningen ersätts med ordet ”två”,

dels beslutar att 37 § 1 mom. 4 a taxeringslagen under rubriken ”Vern
uppgiften skall avse” med tillämpning första gången vid 1988 års taxering
skall tillföras ett nytt stycke med följande lydelse:

Undantag:

Innehas aktie i värdepappersdepå av fler än två personer skall bestämmelsen
i 8 mom. andra stycket andra meningen äga motsvarande tillämpning.

SkU 1987/88:9

3. Konton utan personnummer (mom. 3 och mom. 5 i
motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Ewy Möller (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Kravet i gällande lagstiftning på sammanförande av uppgifter rörande
konton utan personnummer med konton som kan identifieras med personnummer
kan inte tillgodoses utan avsevärt arbete av de uppgiftsskyldiga.
Detta arbete kan inte förväntas få mer än en begränsad effekt från
beskattningssynpunkt. En lättnad i uppgiftslämnandet i detta hänseende är
enligt utskottets mening högst motiverad. Utskottet tillstyrker därför
yrkande 2 i motion Sk4. Genom den ändring av 37 § 8 mom. första stycket c)
kommunalskattelagen som utskottet lägger fram kommer samtliga befintliga
konton utan person- eller organisationsnummer att falla utanför uppgiftsskyldigheten.

dels att moment 3 och moment 5 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

3. beträffande konton utan personnummer
att riksdagen bifaller motion 1987/88:Sk4, yrkande 2,

5. beträffande lagändringar såvitt avser konton utan personnummer
att riksdagen till följd av vad som anförts och hemställts ovan antar
följande som utskottets förslag betecknade lydelse av 37 § 8 mom.
första stycket c) kommunalskattelagen:

Nuvarande lydelse

c) Ränta och fordran på konto,
för vilket inte finns person- eller
organisationsnummer och som
öppnats före den 1 januari 1985, om
räntan för kontohavaren uppgår till
mindre än 100 kronor. Innehas ett
konto av mer än en person, skall
uppgift lämnas för samtliga kontohavare,
om räntan för någon av dem
uppgår till minst 100 kronor.

Utskottets förslag

c) Ränta och fordran på konto för
vilket inte finns person- eller organisationsnummer.

SkU 1987/88:9

■