Skatteutskottets betänkande
1987/88:46

om beskattning av barnpension

SkU

1987/88:46

Sammanfattning

I betänkandet avstyrker utskottet en motion angående skattebefrielse för
barnpension m.m. Motionen har väckts med anledning av regeringens
proposition 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens
efterlevandestöd m.m.

Vid betänkandet har fogats en reservation.

Motionen

1987/88:Sf39 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsam utredning och förslag
syftande till att skattemässigt jämställa barn som uppbär barnpension med
övriga barn.

Gällande ordning

Barnpension enligt lagen om allmän försäkring (AFL) kan utgå dels inom
folkpensioneringen, dels inom försäkringen för tilläggspension (ATP).

Barnpension enligt folkpensioneringen utgår till barn under 18 år och
utgör för år räknat minst 26 % av basbeloppet (6 708 kr. år 1988). Den utgår
dock alltid med sådant belopp att pensionen tillsammans med eventuell
pension från ATP uppgår till 62 % av basbeloppet (15 996 kr.) om båda
föräldrarna avlidit, till 31 % av basbeloppet (7 998 kr.) om barnet samtidigt
uppbär bidragsförskott eller bidrag enligt lagen om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn och till 41 % av basbeloppet (10 578 kr.) i övriga fall då barnet
uppbär pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan
folkpension i form av änkepension, som utgår till barnets mor eller styvmor,
om barnet och änkan stadigvarande sammanbor. Om flera barn är berättigade
till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mellan
barnen.

De krav som uppställs för rätt till barnpension enligt försäkringen för ATP
är desamma som för barnpension inom folkpensioneringen med den
skillnaden att åldersgränsen för barnet satts ett år högre. Pensionens storlek
är beroende av den avlidna förälderns pensionspoäng, vilket i sin tur grundar
sig på hans pensionsgrundande inkomst under ett visst antal år. Barnpensionens
storlek kan härigenom variera inom tämligen vida gränser.

Som framgått kan barnpensionen enligt folkpensioneringen påverkas av

1 Riksdagen 1987188. ösaml. Nr46

bl.a. huruvida bidragsförskott utgår. Enligt lagen om bidragsförskott förutsätter
bidragsförskott att ingen av barnets föräldrar eller endast en av dem
har vårdnaden om barnet eller att föräldrarna har gemensam vårdnad men
lever åtskilda och barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av dem.
Bidragsförskott utgår när en förälder, som inte varaktigt bor tillsammans
med barnet, inte betalar något underhållsbidrag eller betalar bidrag med
lägre belopp än bidragsförskottet. Genom lagstiftning 1985 kan under vissa
förutsättningar s.k. förlängt bidragsförskott utgå, dock längst t.o.m. juni
månad det år barnet fyller 20 år.

Barnpension utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Bidrag till barns underhåll
är däremot inte skattepliktigt vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i
form av bidragsförskott.

Frågornas tidigare behandling m.m.

1972 års skatteutredning prövade i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91)
Översyn av skattesystemet också frågan om beskattning av barnpension.
Utredningen framhöll i samband därmed bl.a. att samma beskattningsregler
borde gälla oavsett om samhället trädde in genom bidragsförskott eller
genom barnpension. Detta kunde åstadkommas antingen genom att bidragsförskottet
gjordes skattepliktigt eller genom att barnpensionen, eventuellt i
förening med andra pensionsförmåner som tillkommer barn, undantogs från
beskattning upp till nivån för bidragsförskottet. Med hänsyn till då förestående
utredningsarbete angående samhällets stöd till ensamstående föräldrar
lade utredningen dock inte fram något förslag i frågan.

I sitt i september 1981 avlämnade slutbetänkande (1981:61) fann pensionskommittén
sammanfattningsvis att - även om vissa skäl talade för en enhetlig
behandling i skattehänseende av barn med pension från folkpensioneringen
och barn med bidragsförskott - det inte var motiverat att genomföra någon
förändring av innebörd att barnpensionen helt eller delvis befriades från
skatteplikt. Mot tanken kunde - menade kommittén - anföras principiella
betänkligheter, och även kostnadsaspekten borde enligt kommittén beaktas i
sammanhanget. Fördelningseffekterna vid ett genomförande av ändringar
med denna innebörd skulle också bli sådana att kommittén inte ansåg sig
kunna acceptera dem, detta i all synnerhet som de problem till vilka ofta
hänvisats, nämligen beskattningen av ferieinkomster för barn som uppbär
barnpension, enligt kommitténs mening inte var så allvarliga att de skulle
kunna motivera en så vittsyftande reform som en inskränkning över hela
linjen av skattskyldigheten för barnpension.

Frågan om efterlevandepensioneringens utformning blev föremål för
ytterligare överväganden inom regeringskansliet och kom att ingå i den
senare tillkallade pensionsberedningens utredningsuppdrag (S 1984:03). I
sitt betänkande (SOU 1987:55) Efterlevandepension tog pensionsberedningen
upp den skattemässiga behandlingen av barnpensionen. Samtliga partiers
representanter i beredningen anslöt sig till de synpunkter pensionskommittén
redovisat, och beredningen föreslog därför inte någon ändring i de
gällande skattereglerna.

I proposition 1987/88:171 om reformering av efterlevandestödet, som

SkU 1987/88:46

grundar sig på pensionsberedningens betänkande, föreslås att barnpension
skall utges fram till dess barnet fyllt 18 år och även därefter om barnet
bedriver gymnasiestudier eller annan grundutbildning, dock längst t.o.m.
första halvåret det år barnet fyller 20 år. Inom folkpensioneringen föreslås
barnpension utgå med minst 25 % av basbeloppet och alltid med så stort
belopp att den tillsammans med eventuell barnpension från ATP uppgår till
40 % av basbeloppet eller, om båda föräldrarna avlidit, till 80 % av
basbeloppet. Också inom ATP föreslås ändringar. Något förslag om ändrade
skatteregler för barnpensioner läggs inte fram, utan departementschefen
förklarar sig inte ha någon erinran mot beredningens förslag om oförändrade
skatteregler.

Skatteutskottet har vid ett flertal tillfällen, och senast i betänkandet
1987/88:25 om inkomstbeskattning, avstyrkt motioner med yrkanden som
syftar till en helt eller delvis skattefri barnpension.

Utskottet

I motion 1987/88:Sf39 anför Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c)
att beskattningen av barnpension får negativa följder för de ungdomar som
feriearbetar eller på annat sätt får inkomster medan de uppbär barnpension.
De framhåller att redan den i proposition 1987/88:171 föreslagna lägsta nivån
för barnpensioner om 40 % av basbeloppet överstiger grundavdraget och att
alla övriga inkomster som barnet kan ha därför beskattas med minst 35 % vid
genomsnittlig kommunal utdebitering. Det är enligt motionärerna synnerligen
anmärkningsvärt att ett barn som förlorat en förälder skall betala minst
35 % av sin inkomst av exempelvis arbete under sommaren i skatt, medan
barn som har båda föräldrarna i livet får behålla sådana inkomster upp till
drygt 11 000 kr. Motionärerna redovisar olika tänkbara lösningar. En
lösning är att barn med barnpension erhåller ett extra avdrag på samma sätt
som folkpensionärerna. Övriga lösningar går ut på att antingen barnpension
eller ferieinkomster görs skattefria, helt eller upp till visst belopp.

Utskottet erinrar om de principiella betänkligheter som pensionskommittén
redovisade (jfr SOU 1981:61 s. 283) när det gällde att jämställa
barnpension och underhållsbidrag. Kommittén framhöll att underhållsbidrag
betalas av beskattade medel under det att barnpension grundas på
avgifter som inte har inkomstbeskattats hos den avlidne och att det därför är
rimligt att underhållsbidrag inte utgör skattepliktig inkomst medan motsatsen
gäller i fråga om barnpension.

De olika former av skattebefrielse för barnpension som motionärerna
föreslår medför inte några fördelar för barn vars inkomst består av en
barnpension på garantinivå och ger störst fördelar till de barn som har de
högsta inkomsterna. Förslagen medför också en minskning av skatteintäkterna
som måste kompenseras. Pensionsberedningen har beräknat att en helt
skattefri barnpension med nuvarande regler skulle medföra en minskning av
skatteintäkterna med 90 milj. kr. Med de förslag om en förstärkt barnpension
som lagts fram i proposition 1987/88:171 skulle beloppet bli än högre.
Också en skattebefrielse upp till visst belopp har angiven fördelningseffekt
och medför kostnader som måste kompenseras. En regel om skattefrihet för

SkU 1987/88:46

barns ferieinkomster skulle få liknande konsekvenser och skulle dessutom
vara svår att tillämpa och övervaka.

Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) gör en översyn
av inkomstskattesystemet i syfte att åstadkomma ett mera rättvist och enkelt
skattesystem. Avsikten är att utredningens arbete skall bedrivas skyndsamt
och med siktet inställt på att det nya systemet skall börja gälla från och med
1991 års taxering. Bland de särskilda frågor som utredningen behandlar finns
reglerna om avdrag för underhållsbidrag och reglerna om extra avdrag för
folkpensionärer.

Av det anförda framgår att de lösningar som motionärerna föreslagit inte
rimligen kan genomföras med nuvarande regler men att det pågår ett
utredningsarbete som kan leda till att problemet med den bristande
enhetligheten vid beskattning av barn kommer i ett nytt läge och därigenom
närmare sin lösning. Enligt utskottet bör arbetet med en reformering av
inkomstskattesystemet nu avvaktas och utskottet avstyrker därför motion
Sf39.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf39.

Stockholm den 24 maj 1988
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp)*. Stig Josefson (c). Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m). Britta Bjelle (fp). Bruno Poromaa (s)*, Karl-Anders Petersson (c),
Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Margit Gennser (m)*, Gunnar
Nilsson (s)* och Sylvia Lindgren (s)

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 4 slutar med ”motion Sf39” bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna för beskattning av barnpension leder till att barn
som förlorat en förälder eller båda föräldrarna blir hårdare beskattade än
andra barn när de feriearbetar eller på annat sätt får inkomster. Barnpensionen
motsvarar redan på garantinivån i stort grundavdraget vid beskattningen,
och alla övriga inkomster som barnet får drabbas av en beskattning efter
minst 35 %. Barn som har sina föräldrar i livet beskattas inte på detta sätt för

SkU 1987/88:46

ferieinkomster och liknande förrän inkomsterna överstiger ca 11 000 kr.

Beskattningen av barnpension leder således till att barn som förlorat en
eller båda föräldrarna beskattas hårdare för ferieinkomster och liknande än
barn som har sina föräldrar i livet. Detta är enligt utskottet oacceptabelt, och
utskottet anser att omedelbara åtgärder måste vidtas för att komma till rätta
med förhållandet. I motion Sf39 har redovisats flera olika lösningar och
utskottet anser att dessa bör utredas skyndsamt och förslag läggas fram som
syftar till att jämställa barn med barnpension och andra barn. Utskottet
tillstyrker med det anförda motion Sf39.

dels att utskottet bort hemställa:

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf39 hos regeringen
begär skyndsam utredning och förslag som syftar till att skattemässigt
jämställa barn som uppbär barnpension med övriga barn.

SkU 1987/88:46