Skatteutskottets betänkande

om företagsbeskattning

SkU

1987/88:30

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner som gäller eller har
anknytning till företagsskattefrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Beträffande flertalet motioner hänvisar utskottet härvid till det arbete som
för närvarande pågår i olika utredningar, främst inom den utredning om en
reformerad företagsbeskattning som tillsattes år 1985 och 1980 års företagsskattekommitté.

Vid betänkandet har fogats 39 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Motionerna

1987/88:Sk301 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att egenföretagares pensionsförsäkringspremie skall
vara avdragbar som kostnad i rörelsen från 1989 års taxering.

1987/88:Sk306 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär översyn och förslag i syfte att i högre grad
anpassa rennäringens beskattning till renskötselns speciella förhållanden.

1987/88:Sk313 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för
öppna koncernbidrag bör justeras så att de också kommer att omfatta sådana
bidrag mellan två ekonomiska föreningar.

1987/88:Sk315 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
införa skärpta regler för att begränsa möjligheten att i bokföringen dra av
butikernas svinn samtidigt som åtgärder för att förhindra snatterier ges ökad
avdragsrätt.

1987/88:Sk321 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att aktiebolag skall få avsluta alla sina
inkomstslag per bokslutsdagen.

1987/88:Sk323 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de mindre och medelstora företagens betydelse för den ekonomiska
utvecklingen i Sverige,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om 30 %

1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. NrM)

reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för successiva överlåtelser
vid gåvobeskattning,

4. att riksdagen beslutar att skattereglerna för egendomslivränta återställs
till vad som gällde före 1984,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avdrag
för pensionsförsäkring för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i
motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler så att
underskott i näringsverksamhet kan kvittas mot överskott i motsvarande
förvärvskälla i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att begränsningsregeln om en minsta årsarbetstid
på 400 timmar för medhjälpande make avskaffas för fåmansföretag,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler vad avser
lön till egna barn under 16 år enligt vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
särreglerna för fåmansföretag vad avser enkelbeskattade skattesubjekt,

11. att riksdagen beslutar att s.k. allmänt skadestånd enligt arbetsrättslig
lagstiftning skall vara avdragsgillt vid inkomsttaxeringen,

13. att riksdagen beslutar att debitering av prelimär B-skatt skall ske med
100 % av den slutliga skatten året före inkomståret.

1987/88:Sk327 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
stimulera till ökade investeringar i Jämtlands län.

1987/88:Sk332 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till företagsskatteutredningen,
innebärande gynnsammare regler för småföretagen i enlighet med vad
som framförts i motionen.

1987/88:Sk333 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning beträffande skattereduktion för byggnader med bevarandevärde.

1987/88:Sk338 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteplanering
genom anlitande av kommanditbolag.

1987/88:Sk340 av Ingvar Björk (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskrivningsreglerna för personbilar i företag ändras så att ett
tak sätts för den del av anskaffningsvärdet som skall vara avskrivningsbart,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att taket för den del av anskaffningsvärdet för personbilar som
skall vara avskrivningsbart indexuppräknas varje år.

1987/88:Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar ändra skattelagstiftningen så att gåva av hel
förvärvskälla med mellanrevers möjliggörs.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo213.

SkU 1987/88:30

2

1987/88:Sk344 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändrade avskrivningsregler i enlighet med de
riktlinjer som angivits i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi203.

1987/88:Sk345 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av resultatutjämningsfonder,

2. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om allmän investeringsfond
(1979:609) i enlighet med vad som förordats i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi708.

1987/88:Sk348 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om införande av ett egenföretagarekonto i enlighet
med vad som angivits i motionen.

1987/88:Sk349 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att nettointäkten av
jordbruksfastighet och rörelse uppdelas i A- och B-inkomst från taxeringsåret
1989.

1987/88:Sk350 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ny lagstiftning beträffande representationsgåvor i enlighet
med vad i motionen anförts.

1987/88:Sk352 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
att riksdagen i lagen om allmän investeringsreserv (1979:610) gör den
ändringen att 3 § "eller, om avsättningen görs av handelsbolag senast den 31
mars" tas bort ur lagen.

1987/88:Sk353 av Erik Hovhammar m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som i motionen anförts
angående ett avskaffande av förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i
familjeföretag.

1987/88:Sk354 av Marianne Karlsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utredning av frågan om möjligheterna att medge
avdragsrätt för premier till s.k. kompanjonförsäkringar.

1987/88:Sk355 av Göte Jonsson och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär sådana förslag att allmän investeringsfond
och investeringsreserv får användas för anskaffning av begagnade maskiner
och inventarier.

1987/88:Sk357 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avsevärt lägre arvs- och
gåvoskattesatser i samband med generationsskiften i familjeföretag,

2. att riksdagen beslutar att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra
ett generationsskifte i familjeföretag skall befrias från förmögenhetsskatt.

1987/88:Sk358 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

SkU 1987/88:30

3

skattereglerna för ekonomiska föreningar med anledning av de nya former av
kooperativa föreningar som växer fram.

1987/88:Sk366 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för skattereform inför 90-talet.

(Yrkandet behandlas i detta betänkande endast i vad det avser beskattning
av arbetande kapital i företag.)

1987/88:Sk367 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en
reformerad företagsbeskattning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N240.

1987/88:Sk368 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar återinföra arbetsgivares avdragsrätt för allmänna skadestånd inom
arbetsrätten.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A727.

1987/88:Sk371 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att företagsbeskattningskommittén ges i tilläggsdirektiv att utreda hur
kapitalplaceringar i nystartade företag skattemässigt kan gynnas.

1987/88:Sk372 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att hyresersättningfrån
fåmansföretag till s.k. närstående behandlas på samma sätt som om
ersättningen utgått till annan,

2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att den
tidsgräns om 400 timmar som uppställts för att medhjälpande make själv skall
beskattas för lön eller motsvarande inkomst slopas,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att åldersgränsen
för att rörelseidkares, jordbrukares och företagsledares barn själv skall
beskattas för inkomst från företaget eller verksamheten sänks från 16 till 15
år,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att förmånsreglerna
för äldre bilar tillämpas enhetligt oavsett förmånstagare.

1987/88:Sk373 av Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av åldersgränsen
för rätt till avdrag för lön, som utbetalas till barn som arbetar i föräldraägt
företag, från 16 till 15 år.

1987/88:Sk375 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om skattefri avsättning för underhåll av hyresfastigheter
fr.o.m. 1989 års taxering i enlighet med de riktlinjer som angivits i
motionen.

1987/88:Sk384 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt
för privata sjukförsäkringar.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So442.

1987/88:Sk385 av Björn Körlof och Margareta Gard (m) vari yrkas att

SkU 1987/88:30

4

riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt vid beskattning för
styrkta lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Bo411.

1987/88:Sk387 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar återinföra arbetsgivares avdragsrätt för allmänna skadestånd inom
arbetsrätten.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A730.

1987/88:Sk389 av Göte Jonsson och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär sådana förslag att allmän investeringsfond
och investeringsreserv får användas för anskaffning av begagnade maskiner
och inventarier.

1987/88:Sk393 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att förslag snarast framläggs om rätt för egenföretagaren att
göra avdrag för pensionsförsäkringspremier i förvärvskällan.

1987/88:Sk397 av Leif Olsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att riksskatteverket får i uppdrag att vid tillämpningen av reglerna för
värdering av kundfordringar tillåta att avskrivning må medges för kundförluster
som konstaterats efter bokslutsdag men under bokslutsarbetets gång.

1987/88:Sk399 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om återinförande av arbetsgivares avdragsrätt för
allmänna skadestånd inom arbetsrätten.

1987/88:Sk408 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt
för bokinköp till arbetsplatsbibliotek.

1987/88:Sk409 av Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen vidtar sådana ändringar i lagen om allmän
investeringsreserv att den kan användas för köp av begagnade inventarier.

1987/88:Sk410 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av enskilt stöd
till kulturlivet.

1987/88:Sk413 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av avdragsmöjligheterna för yrkesfiskare, där
det bör övervägas hur de nu gällande skatteavdragen också skall kunna
tillämpas av yrkesfiskarna.

1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga-yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att
arbetsrättsligt skadestånd betraktas som avdragsgill kostnad i rörelsen,

2. att riksdagen beslutar sänka åldersgränsen för barns sambeskattning
med föräldrar från 16 till 15 år enligt vad som redovisats i motionen,

3. att riksdagen beslutar avskaffa 400-timmarsregeln för medhjälpande
make/maka,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopad förmögenhetsskatt
på arbetande kapital enligt vad som anförts i motionen,

SkU 1987/88:30

5

1987/88:Sk416 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att samebyar från 1989 års taxering medges
möjlighet till skattefria reserveringar i enlighet med de bestämmelser som
gäller för ekonomiska föreningar, samt att s.k. återbäring till byns medlemmar
blir avdragsgill i förvärvskällans rörelse.

1987/88:Sk419 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för
beskattning av jordbruksfastigheters bostadsförmån i enlighet med vad i
motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder på beskattningsområdet
med syfte att minska missgynnandet av landsbygdsboende och i
stället stimulerar detsamma.

1987/88:Sk420 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om
införande av en kompletteringsregel till reglerna om avsättning till resultatutjämningsfond
i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Sk423 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att jämställa ekonomiska föreningar med aktiebolag vad gäller
möjligheter till överföring av fonder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvidgning av rätten att göra avdrag för avsättning till återanskaffningsfonder.

1987/88:Sk427 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsskatteutredningen.

1987/88:Sk428 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begären sådan ändring i förordningen (1975:127) att utbildning, bedriven vid
högskolor, universitet och gymnasier skall vara avdragsgill kostnad.

1987/88:Sk430 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det nödvändiga i att det
sker en ändring i skattelagstiftningen i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1987/88:Sk442 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att trädgårdskonto bör
införas.

1987/88:Sk447 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
beskattningsreglerna vad gäller lantbrukets bostadsförmåner.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo260.

1987/88:Sk449 av Lennart Brunander och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar om införande av ett skörderegleringskonto.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo261.

1987/88:Sk450 av Göte Jonsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

SkU 1987/88:30

6

anförts om nyföretagarkonton, problem vid generationsväxlingar och behovet
av ändrade skatteregler vid successiv gåva,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om slopande av
skatten på det i företagen arbetande kapitalet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten
av att nya regler beträffande fåmansföretagen snarast kommer till stånd i
enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Sk451 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen
som ett instrument för regional utveckling.

1987/88:Sk454 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring i beskattningen av viss förmånsbil i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk457 av Kjell Johansson och Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att göra föreslagna tillägg i anvisningarna till 29 § p 9
kommunalskattelagen (1928:370).

Avdrag medges för premie för sådan pensionsförsäkring som avses i 31 § p 1.
2 st. anv. samt gruppsjukförsäkring som avses i 32 § tredje mom 3 st. även om
försäkringen tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss
rörelse.

1987/88:Sk459 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om större avsättningsmöjligheter för tjänsteföretag
än nuvarande 20 % av löneutbetalningarna.

1987/88:Sk463 av Gudrun Norberg och Leif Olsson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att medge direktavskrivning vid inköp av reservelverk inom jordbruket.

1987/88:Sk465 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om lämplig form av skattereduktion
för belopp som företag avsätter till startkapital för stiftelsen Hem för gamla.

1987/88:Sk469 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om sänkning av åldersgränsen från 16 till 15 år för
rätt till avdrag för lön som utbetalas till barn som arbetar i föräldraägt
företag.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reformerad bolagsskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
förmögenhetsbeskattning av arbetande kapital i mindre och medelstora
företag enligt vad som anförts i motionen,

1987/88:Sk471 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av
kommunalskattelagen.

1987/88:Sk475 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att beskattning -

SkU 1987/88:30

7

en av arbetande kapital i mindre och medelstora företag slopas så länge
kapitalet är bundet i företaget,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att generationsskiften
underlättas genom ytterligare sänkning av arvs- och gåvobeskattningen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att tidigare
gällande regler för beskattning av s.k. egendomsiivräntor återinförs,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att begränsningsregeln
om viss minsta arbetsinsats för medhjälpande make i småföretag eller
jordbruk bör slopas.

1987/88:Sk482 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagsbeskattning
och ny företagande.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N331.

1987/88:Sk485 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna
i syfte att lindra deras negativa effekter i enlighet med vad som
anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffande av den
allmänna löneavgiften som erläggs av arbetsgivarna i enlighet med vad som
anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i små och medelstora
företag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk491 av Wiggo Komstedt och Per Arne Agiert (m,fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att kommunalskattelagens 20 § ändras så att parkeringsavgifter,
som hyrbilsföretagen inte lyckas driva in, får bokföras som kostnad i
rörelsen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T440.

1987/88:Sk576 av Stig Josefson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tullskydd för trädgårdsnäringens produkter.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resultatutjämning i trädgårdsnäringen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo289.

1987/88:Sk716 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
anta följande förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272):
Härigenom föreskrivs att orden "120 procent" i 13 § första stycket
uppbördslagen (1953:272) skall utgå.Denna lag träder i kraft två veckor efter
den dag då den enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt
för uppbördsåret 1988/89.

1987/88:Sk727 av Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring av den preliminära beräkningen av
B-skattegrundande inkomst i enlighet med vad som i motionen anförts.

SkU 1987/88:30

8

Utskottet

SkU 1987/88:30

Inledning

Det pågår för närvarande ett omfattande utredningsarbete på beskattningsområdet.
När det gäller utredningar med speciell inriktning på företagens
beskattning har den i december 1985 tillkallade utredningen om reformerad
företagsbeskattning (URF) i uppdrag att pröva flera frågor av grundläggande
natur. De viktigaste uppgifterna för URF består i att åstadkomma en mer
likformig beskattning av arbete och kapital, att analysera underlagen för
vinstbeskattning och uttaget av arbetsgivaravgifter och att pröva frågan om
ett bredare skatteunderlag och sänkta skattesatser. Ett omfattande utredningsuppdrag
har också 1980 års företagsskattekommitté (FSK). Den
sistnämnda kommittén har lagt fram olika delbetänkanden, bl.a. med förslag
till en s.k. staketmetod för beskattning av dels enskild näringsverksamhet
(SOU 1984:70). dels handelsbolag (SOU 1986:44). Båda dessa förslag bereds
för närvarande inom regeringskanliet.

De motioner som utskottet behandlar i detta betänkande gäller eller har
anknytning till frågor på företagsskatteområdet. Flertalet av de i motionerna
framlagda förslagen har tidigare prövats av utskottet i olika sammanhang. I
betänkandet SkU 1986/87:27 om vissa företagsbeskattningsfrågor m.m. finns
en sammanställning med hänvisningar till tidigare betänkanden. Den som vill
få en utförligare redovisning av gällande ordning och tidigare behandling i
riksdagen än som framgår i det följande kan söka vidare i det nämnda
betänkandet eller i annat betänkande av skatteutskottet som anges i det
följande.

Arbetande kapital i företag

1 flera motioner-Sk353 av Erik
(delvis) av Olof Johansson m.fl. (c). Sk414 yrkande 4 av Kjell Johansson
m.fl. (fp), Sk450 yrkande 2 av Göte Jonsson (m), Sk470 yrkande 10 av Carl
Bildt m.fl. (m), Sk475 yrkande 1 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson
(båda m) samt Sk485 yrkande 12 av Alf Svensson (c) - föreslås slopande av
förmögenhetsskatt på arbetande kapital i företag.

Yrkande om lägre arvs- och gåvoskatt i samband med generationsskiften i
familjeföretag har väckts i motion Sk357 yrkande 1 av Sten Svensson m.fl.
(m.fp.c) och i motion Sk475 yrkande 2 av Gullan Lindblad och Göthe
Knutson (båda m). Sten Svensson (m) har i sin nyss nämnda motion Sk357
yrkande 2 även föreslagit att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra
generationsskifte i familjeföretag skall befrias från förmögenhetsskatt.
Enligt motion Sk485 yrkande 10 av Alf Svensson (c) bör riksdagen begära att
regeringen gör en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte bl.a. att
lindra vissa effekter i samband med generationsväxlingar i företag.

Den nuvarande regeln om reduktion till 30 % för företagsförmögenhet
skall enligt motion Sk.323 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) göras tillämplig
även för successiva överlåtelser vid gåvobeskattning. Ett liknande yrkande
har väckts också i motion Sk450 yrkande 1 (delvis) av Göte Jonsson (m).

Motionsyrkanden av samma innebörd som de nu nämnda har utskottet
prövat vid upprepade tillfällen och senast i samband med behandlingen av
vissa förslag i kompletteringspropositionen (prop. 1986/87:150) i slutet av
förra riksmötet (SkU 1986/87:50). Utskottet avstyrkte motsvarande motionsyrkanden
med hänvisning till att frågorna är av den arten att de bör prövas
först i samband med ställningstagandena till kommande förslag på bl.a.
företagsskatteområdet. Som utskottet redovisat i det nyligen framlagda
betänkandet SkU 1987/88:25 om inkomstbeskattning, pågår för närvarande
inom finansdepartementet även ett arbete med att se över förmögenhetsskatten
med avseende på bl.a. eventuell särbeskattning, skattens bas, nivån på
skatteuttaget, värderingsreglerna och behovet av särskilda lättnadsregler.
Detta arbete bedrivs parallellt med arbetet i kommittén (Fi 1987:07) med
uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet (RINK). Vid
översynen av förmögenhetsbeskattningen bör vara av intresse även sådana
frågor om beskattning av arbetande kapital som tagits upp i motionerna.

Vissa frågor rörande reglerna om värdet på företagsförmögenhet i
samband med arv eller gåva har även berörts i arvs- och gåvoskattekommitténs
slutbetänkande (SOU 1987:62) som för närvarande bereds i regeringskansliet.
I det nämnda kommittébetänkandet tas upp bl.a. frågan om gåva
av hel förvärvskälla med mellanrevers, något som aktualiserats i motion
Sk342 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. Även denna fråga kommer alltså att bli
belyst i det pågående arbetet.

Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande i betänkandet
SkU 1986/87:50 och till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk323 yrkande 3, 342 yrkande 1, Sk353, Sk357, Sk366 yrkande 1 (delvis),
Sk414 yrkande 4, Sk450 yrkande 1 (delvis) och yrkande 2, Sk470 yrkande 10,
Sk475 och Sk485 yrkande 12.

Egendomsli vränta

Före den 1 juli 1984 kunde den som sålde egendom mot vederlag i livränta
beskattas i takt med att livräntan inflöt. Köparen erhöll då avdrag med
utgivna belopp. Numera skall livräntan tas upp som vanlig köpeskilling till ett
kapitaliserat värde. Någon avdragsrätt för köparen föreligger inte.

I två motioner, Sk323 yrkande 4 av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk475 yrkande
3 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m), yrkas att skattereglerna
för egendomslivränta skall återställas till vad som gällde före 1984.

De skäl som tidigare allmänt åberopades för att en överlåtelse mot
vederlag i egendomslivränta i beskattningshänseende borde behandlas
annorlunda än en försäljning var att livräntan hade en funktion som
pensioneringsform för överlåtaren och som ett medel att underlätta finansieringen
av ett företagsförvärv. Skälet till att systemet med egendomslivränta
slopades var att det framstod som inkonsekvent att behålla en form för
pensionering vid överlåtelser mot livränta som inte omfattades av de
begränsningar som i övrigt gäller i fråga om avdrag för pensioneringskostnader.
Utskottet anser nu i likhet med vad utskottet uttalat i samband med
tidigare behandling att detta skäl mot att behandla egendomslivräntor
annorlunda i beskattningshänseende än en vanlig köpeskilling alltjämt är

SkU 1987/88:30

10

vägande. Den som säljer en jordbruksfastighet eller en rörelse torde ha goda
möjligheter att sörja för sitt pensionsskydd utan ett system med egendomslivräntor.
Motionerna Sk323 yrkande 4 och Sk475 yrkande 3 avstyrks följaktligen.

Allmän investeringsfond och investeringsreserv

Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse har aktiebolag och
ekonomisk förening m. fl. rätt att göra avdrag för belopp som i räkenskaperna
har avsatts till allmän investeringsfond. Enskilda rörelseidkare och jordbrukare
har en motsvarande rätt till avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv.
Investeringsfonden och investeringsreserven får tas i anspråk för
vissa särskilt angivna ändamål avseende företrädesvis utgifter för investeringar
i byggnader, markanläggningar och inventarier, dock inte begagnade
inventarier.

Utskottet behandlade så sent som hösten 1987 i betänkandet SkU
1987/88:27 vissa motionsvägen väckta förslag om ändringar i olika hänseenden
i bestämmelserna om allmän investeringsfond och allmän investeringsreserv.
Med anledning av de förslag till förändringar som då hade väckts
uttalade utskottet att gällande bestämmelser, som de praktiskt tillämpas,
kunde te sig svårbegripliga för de skattskyldiga. Enligt utskottet kunde det
dock förutsättas att man i det pågående utredningsarbetet inom skatteområdet
skulle gå in också på de i motionerna aktualiserade frågorna. Utskottet
ansåg sig mot denna bakgrund inte kunna biträda de då aktuella motionsyrkandena.

En av de frågor som behandlades i höstas gällde en förändring i reglerna
som öppnar möjlighet för att ta allmän investeringsfond och investeringsreserv
i anspråk för inköp även av begagnade maskiner och inventarier. Denna
fråga har nu på nytt aktualiserats i motionerna Sk355 och Sk389 av Göte
Jonsson och Stig Bertilsson (båda m) samt i motion Sk409 av Sven Eric
Lorentzon och Jens Eriksson (båda m).

Utskottet får med hänvisning till det ovan redovisade ställningstagandet på
nytt avstyrka dessa motionsförslag.

Endast företag som bedriver industriell tillverkning kan få ta investeringsfond
i anspråk för kostnader som avser bl. a. tekniskt och naturvetenskapligt
forskningsarbete. Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (båda
c) föreslår i motion Sk345 yrkande 2 en ändring i lagen om allmän
investeringsfond så att även tjänsteproducerande företag skall ha rätt att ta i
anspråk investeringsfondmedel för kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forskningsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos
företaget.

Utskottet anser också beträffande denna fråga att resultatet av det
pågående utredningsarbetet bör avvaktas. Detsamma gäller yrkandet i
motion Sk430 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) om
generösare regler för icke börsnoterade företags avsättning till och ianpråktagande
av investeringsfonder. Utskottet avstyrker alltså även förslagen i
motionerna Sk345 yrkande 2 och Sk430.

En förutsättning för att en enskild näringsidkare skall få avdrag för

SkU 1987/88:30

11

avsättning till investeringsreserv är att inbetalning görs på särskilt bankkonto
senast den dag då allmän självdeklaration skall lämnas för det beskattningsår
som avsättningen avser. För handelsbolag gäller den 31 mars taxeringsåret
som sista inbetalningstidpunkt. Utskottet har tidigare prövat frågan om ett
slopande av tidsgränsen den 31 mars för handelsbolag. I betänkandet SkU
1987/88:27 motiverade utskottet sitt ställningstagande med bl.a. att ett
borttagande av en sista inbetalningstidpunkt för handelsbolag kan medföra
kontrollproblem, eftersom delägarna kan ha att avlämna självdeklaration vid
olika tidpunkter. Då det kunde förutsättas att denna fråga skulle komma att
tas upp i det pågående utredningsarbetet borde enligt utskottets mening det
då förevarande motionsyrkandet inte föranleda någon särskild åtgärd.

I motion Sk352 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c)
har frågan om slopande av den sista inbetalningstidpunkten för handelsbolag
åter aktualiserats. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till det
tidigare ställningstagandet.

Resultatutjämning m.m.

Fr.o.m. 1981 års taxering har öppnats en möjlighet för de löneintensiva
företagen till resultatutjämning och konsolidering genom särskild fondavsättning.
Penning- och försäkringsrörelse är undantagen härifrån. Avsättningen
kan beräknas dels på grundval av lönekostnaderna under beskattningsåret
(lönebaserad resultatutjämningsfond), dels på den vid taxering till
statlig inkomstskatt beräknade inkomsten i förvärvskällan efter korrigering
för olika avsättningar (inkomstbaserad resultatutjämningsfond). Den lönebaserade
avsättningen får uppgå till högst 20 % av lönekostnaden och den
inkomstbaserade till högst 15 % av inkomsten. Avdragsrätten är inte
beroende av att medel sätts in på bank. Det belopp som avsatts skall återföras
till beskattning påföljande år.

I flera motioner hemställs om ändringar i bestämmelserna för avsättning
till resultatutjämningsfond. Bättre villkor för tjänsteföretagens möjlighet till
avsättningar efterlyses i motion Sk345 yrkande 1 av Anna Wohlin-Andersson
och Marianne Andersson (båda c). Införande av en kompletteringsregel till
reglerna om avsättning till resultatutjämningsfond föreslås i motion Sk420 av
Rolf Kenneryd (c). En sådan regel skulle enligt motionen innebära i
huvudsak att avsättningen alltid skall få uppgå till det högsta belopp som
avsatts enligt huvudregeln under de senaste fem åren. Förbättrade villkor för
konsolidering av tjänsteföretag genom höjning av nuvarande högsta avsättningsnivå
förordas i två motioner, Sk427 av Kerstin Keen (fp) och Sk459 av
Knut Wachtmeister (m). Trädgårdsföretagens möjlighet till avsättning till
resultatutjämningsfond tas upp i motion Sk576 yrkande 2 av Stig Josefson
och Ingbritt Irhammar (båda c). Enligt motionen bör högsta möjliga
avsättningsnivå höjas från nuvarande 20 % till 50 % av lönesumman.

Andra frågor rörande företagens resultatutjämningsmöjligheter har tagits
upp i ytterligare ett antal motioner. Införande av egenföretagarkonto
föreslås i motion Sk348 av Karl-Gösta Svenson (m). Samme motionär
föreslår i motion Sk375 ett underhållskonto för hyresfastighet. Ingvar
Eriksson och Bertil Danielsson (båda m) yrkar i motion Sk442 införande av

SkU 1987/88:30

12

ett trädgårdskonto. Lennart Brunander och Kerstin Göthberg (båda c)
föreslår i motion Sk449 införande av ett särskilt skörderegleringskonto. I
motion Sk450 av Göte Jonsson (m) föreslås - såvitt nu är i fråga (yrkande 1
delvis) - utredning om inrättande av nyföretagarkonton. Någon form av
personliga investeringskonton bör införas enligt motion Sk482 (delvis) av
Per-Ola Eriksson m.fl. (c).

Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat olika förslag rörande
ändringar i befintliga regler om resultatutjämning och införande av nya
möjligheter till resultatutjämning. Med hänvisning till det pågående arbetet
på företagbeskattningens område avstyrkte utskottet senast förra våren
(SkU 1986/87:27) yrkanden gällande nyetableringskonto, personligt investeringskonto
och trädgårdskonto. Särskilda reserveringsmöjligheter för jordbrukare
har prövats bl.a. i betänkandet SkU 1985/86:28. Beträffande
underhållskonto för hyresfastighet har utskottet tidigare vid prövning av
denna fråga erinrat om att större kostnader för underhåll efter den
skattskyldiges fria val kan fördelas på tre år och avstyrkt de då aktuella
motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till de allmänna strävandena att
söka förenkla taxerings- och deklarationsarbetet. Utskottet har också
framhållit att de pågående övervägandena rörande en reformerad företagsbeskattning
och därmed sammanhängande resultatutjämningsfrågor även
omfattar beskattningen av hyresfastigheter. I sammanhanget vill utskottet
nämna att bostadsutskottet nyligen i betänkandet BoU 1987/88:10 avstyrkt
ett yrkande, Bo211 yrkande 13 av Carl Bildt m.fl. (m). enligt vilket
nuvarande ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare
att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder. Utskottet hänvisar
med anledning av nu föreliggande motioner ånyo till det pågående
utredningsarbetet och avstyrker de nu nämnda motionsyrkandena.

Försäkringar, m.m.

Nuvarande regler i fråga om egenföretagares pensionsförsäkringar innebär
att en egenföretagare får göra avdrag för premierna i form av allmänt avdrag.
Härigenom kommer även den del av egenföretagarens inkomst som används
för att betala premier för dennes pensionering att utgöra underlag för
egenavgifter. Bedrivs verksamheten däremot genom aktiebolag utgör bolagets
kostnader för pensionering av en anställd inte underlag för arbetsgivaravgifter,
och detta gäller även i det fall att den anställde är huvudaktieägare i
företaget.

I motionerna Sk3()l av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m.fl.
(m), Sk323 yrkande 6 av Carl Bildt m.fl. (m). Sk393 av Stig Josefson m.fl. (c)
och Sk457 av Kjell Johansson och Christer Eirefelt (båda fp) hemställs om
ändring i gällande lagstiftning så att egenföretagares pensionförsäkringsavgift
skall kunna dras av direkt i förvärvskällan. Enligt den sistnämnda
motionen föreslås en sådan avdragsrätt även få omfatta företagarnas egna
s.k. AGS-försäkringar.

Utskottet har vid tidigare prövning av motsvarande yrkanden framhållit
att den nuvarande ordningen, som innebär att premierna för egenföretagarnas
pensionering ingår i underlaget för beräkning av egenavgifter, är

SkU 1987/88:30

13

otillfredsställande från likformighets- och rättvisesynpunkt och att en
ändring av bestämmelserna är önskvärd. Frågan har uppmärksammats i
FSK:s betänkande (SOU 1984:70) Staketmetoden. En staketmodell vid
beskattningen skulle kunna lösa den i motionerna aktualiserade frågan om
egenföretagares avdrag för pensionsförsäkringspremier. Som utskottet framhållit
i samband med tidigare behandling har emellertid framkommit vid
remissbehandlingen av det nämnda betänkandet att den föreslagna lösningen
inte är invändningsfri. Den kan också medföra komplikationer i andra
sammanhang, bl.a. vad gäller socialförsäkringsområdet. Utskottet förutsätter
att regeringen uppmärksammar problemet och i lämpligt sammanhang
lägger fram förslag som undanröjer olikformigheten i de nuvarande bestämmelserna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk301, Sk323 yrkande 6, Sk393 och Sk457.

I motion Sk354 av Marianne Karlsson m.fl. (c, m, fp) har begärts en
utredning om avdrag för premier till s.k. kompanjonsföräkringar.

Utskottet har behandlat denna fråga vid tidigare tillfällen och har då
avstyrkt motionsförslaget med anledning av att frågan behandlas inom FSK.
Utskottet har inte nu funnit skäl till annat ställningstagande och avstyrker
följaktligen motion Sk354.

Enligt motion Sk384 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) bör privata patientförsäkringar
vara avdragsgilla omkostnader i rörelse.

Utskottet behandlade denna fråga hösten 1987 i betänkandet SkU
1987/88:8. Utskottet framhöll då att rätten till avdrag för kostnader för annan
sjukvård än den som tillhandahålls av det allmänna inom ramen för den
allmänna försäkringen eller genom företagshälsovården inte är självklar.
Avdragsrätten medför att underlaget för beskattningen minskar och att
sjukvårdskostnaderna övervältras på andra. Med hänsyn härtill ansåg
utskottet att arbetsgivaren inte borde få avdrag för kostnaderna att bereda
den anställde privat sjukvård och - i konsekvens därmed - inte heller avdrag
för privata sjukförsäkringar. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker motion Sk384.

En fråga angående ändring i kommunalskattelagens bestämmelser om
avdragsrätten för kollektiva pensionsförsäkringar har tagits upp i motion
Sk471 av Stig Gustafsson m.fl. (s). Försäkringsrättskommittén har i betänkandet
SOU 1986:56 lagt fram förslag om en rättslig reglering av kollektivavtalsgrundad
försäkring. Det framgår av årets budgetproposition (prop.
1987/88:100, bil. 4) att kommitténs förslag har remissbehandlats och att det
för närvarande övervägs i regeringskansliet. Utskottet förutsätter att den i
motionen väckta frågan kan komma att aktualiseras i samband med det
pågående beredningsarbetet. Utskottet anser det inte vara påkallat med
någon åtgärd från riksdagens sida. Motion Sk471 avstyrks följaktligen.

I detta sammanhang vill utskottet ta upp två yrkanden som har anknytning
till reglerna för beräkning av egenavgifter och pensionsgrundande inkomst. I
motion Sk349 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (båda m) förordas att intäkterna i förvärvskällorna jordbruksfastighet
och rörelse skall delas upp i A- och B-inkomster. Endast A-inkomsten
skall enligt motionen ligga till grund för beräkning av egenavgift och vara
pensionsgrundande. Enligt motion Sk323 yrkande 7 av Carl Bildt m.fl (m)

SkU 1987/88:30

14

bör underskott i förvärvskälla av karaktären ”näringsverksamhet” få dras av
mot inkomst från andra förvärvskällor. Vidare skall enligt motionen
underskott i inkomstslagen jordbruk och rörelse få kvittas mot överskott i
annan förvärvskälla inom dessa inkomstslag vid beräkning av egenavgifter. I
sistnämnda hänseende föreligger även ett yrkande till behandling i socialförsäkringsutskottet.

Motsvarande yrkanden behandlades hösten 1987 i samband med behandlingen
av proposition 1986/87:140 om egenavgifter och pensionsgrundande
inkomst för jordbrukare. Yrkandena avstyrktes av socialförsäkringsutskottet
(SfU 1987/88:1). Skatteutskottet har inte funnit anledning till ett annat
ställningstagande. Frågorna har för övrigt ett samband med frågor som URF
behandlar. Utskottet avstyrker motionerna.

Vissa frågor rörande beskattningen av fåmansföretag

Fr.o.m. 1977 års taxering gäller särskilda bestämmelser för beskattning av
fåmansföretag och företagsledare och delägare i sådana företag. Bestämmelserna
har betydelse även för närstående personer till företagsledare och
delägare i fåmansföretag. Dessa bestämmelser syftar till att förhindra att
personkretsen kring ett fåmansföretag uppnår skattefördelar som inte är
motiverade av den bedrivna verksamheten. De särskilda bestämmelserna
rörande fåmansföretagen är för närvarande föremål för utredning inom 1980
års företagsskattekommitté.

En av de särskilda bestämmelserna för fåmansföretagen innebär att den av
makarna som haft den ledande ställningen i företaget beskattas för hela
inkomsten om förhållandena inte är sådana att båda makarna skall anses som
företagsledare. Medhjälpande make får deklarera och beskattas för sin del av
inkomsten om han eller hon utfört arbete i förvärvskällan minst 400 timmar
under beskattningsåret. För medhjälpande make får tas upp högst så stort
belopp som svarar mot värdet av arbetsinsatsen. Motsvarande regler gäller
för inkomstfördelningen i en rörelse eller ett jordbruk som drivs utan
förmedling av juridisk person.

Ett avskaffande av 400-timmarsregeln för medhjälpande make yrkas i
motionerna Sk323 yrkande 8 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk372 yrkande 2 av Erik
Holmkvist (m), Sk414 yrkande 3 av Kjell Johansson m.fl. (fp) samt Sk475
yrkande 4 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m).

Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om det pågående utredningsarbetet
avstyrker utskottet de i motionerna väckta yrkandena.

En annan begränsande regel gäller lön till barn. Som avdragsgill kostnad
räknas inte värdet av arbete som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet
utförs av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år. Barnets ålder bedöms
efter förhållandet den 1 november året före taxeringsåret.

I motionerna Sk323 yrkande 9 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk372 yrkande 3 av
Erik Holmkvist (m), Sk373 av Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson
(båda c), Sk414 yrkande 2 av Kjell Johansson m.fl. (fp) samt Sk469 av
Marianne Andersson m.fl. (c) hemställs om en sänkning av åldersgränsen för
avdragsrätt för lön till barn från 16 till 15 år. Enligt den förstnämnda
motionen skall sammanläggning dock ske endast i de fall lönen ligger

SkU 1987/88:30

15

uppenbart över marknadsmässig lön.

Utskottet avstyrker även dessa yrkanden med hänvisning till vad utskottet
ovan anfört angående det pågående utredningsarbetet.

I några motioner har tagits upp ytterligare frågor rörande de särskilda
bestämmelserna för fåmansföretagen. I motion Sk323 yrkande 10 av Carl
Bildt m. fl. (m) yrkas om ett avskaffande av särreglerna för fåmansföretag vad
gäller enkelbeskattade skattesubjekt. I motion Sk372 yrkande 1 av Erik
Holmkvist (m) kritiseras de särbestämmelser som gäller i fråga om hyresersättningar
från fåmansföretag till företagsledaren eller honom närstående.
Motionären föreslår i samma motion, yrkande 4, att förmånsreglerna för
äldre bilar skall tillämpas enhetligt oavsett vem som är förmånstagare.
Bilförmånsreglerna har tagits upp även i motion Sk454 av Knut Wachtmeister.
Enligt motionen bör olikheterna i beskattningen av företagsledare i
fåmansföretag och anställd vad gäller förmånsvärde för dyrare bil upphävas.
Slutligen hemställs i motion Sk450 yrkande 3 om ett tillkännagivande till
regeringen att nya regler för fåmansföretagen snarast kommer till stånd.

Av skäl som anförts ovan avstyrker utskottet också dessa motioner.
Utskottet vill emellertid erinra om ett uttalande som utskottet gjorde i
betänkandet SkU 1986/87:9 angående en uppföljning av det nya system för
beskattning av bilförmån som beslutades i slutet av år 1986. I en sådan
uppföljning kan även frågor om bilförmån i fåmansföretag uppmärksammas.

Beskattning av rennäringen

Frågor som gäller beskattningen av rennäringen tas upp i två motioner.
Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) yrkar i motion Sk306 om en
översyn och förslag i syfte att i högre grad anpassa rennäringens beskattning
till renskötselns speciella förhållanden. I motion Sk416 av Karl-Gösta
Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) föreslås att samebyar fr.o.m. 1989 års
taxering skall ges möjlighet till skattefria reserveringar i enlighet med de
bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar. Vidare hemställs att
riksdagen beslutar om en ordning som innebär att s.k. återbäring till byns
medlemmar blir avdragsgill i förvärvskällan rörelse.

Riksdagen behandlade hösten 1986 vissa skattefrågor rörande rennäringen
i samband med Tjernobylpropositionen (prop. 1986/87:18) och avslog då
motioner som gällde införande av någon form av särskilt konto (s.k.
renkonto) som skulle ge möjlighet till generell skatteutjämning för renskötselföretag.
I skälen för beslutet hänvisades till att redan gällande bestämmelser
om lagervärdering, resultatutjämningsfond, investeringsreserv och ackumulerad
inkomst gav renägarna möjlighet att utjämna varierande resultat i
renskötseln. Vidare framhölls att frågan om ett renkonto gällde införande av
en ny beskattningsprincip för renskötselföretag och alltså utgjorde en
skattepolitisk fråga, som borde diskuteras i ett vidare perspektiv och i ett
större sammanhang. Med anledning av riksdagsbeslutet har genom riksskatteverkets
försorg renskötselföretagen fått särskild information om möjligheterna
till resultatutjämning.

Under den allmänna motionstiden 1987 väcktes ånyo motioner om

SkU 1987/88:30

16

beskattningen av renskötseln. Också i dessa motioner väcktes förslag om
införande av ett renkonto. Motionerna behandlades under våren 1987 (SkU
1986/87:27). Riksdagen intog därvid samma ståndpunkt som året före.

I de två motioner som nu är föremål för behandling har frågan om
beskattningen av rennäringen tagits upp och även andra frågor än sådana
som har att göra med renskötselföretagens möjligheter till skattemässig
resultatutjämning. Mot bakgrund av det omfattande utredningsarbete som
för närvarande pågår och som gäller grunderna för en framtida beskattning
av näringsverksamhet i olika former anser utskottet att det inte bör övervägas
särregler för en viss grupp av näringsidkare innan grunderna för hela
företagsbeskattningen lagts fast. Enligt vad utskottet erfarit har representanter
för samernas riksorganisation till finansdepartementet fört fram förslag
till förändringar i beskattningen av renskötseln. Skattefrågorna inom rennäringen
är alltså redan uppmärksammade i finansdepartementet. Utskottet
anser det inte vara motiverat för riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i
frågan och avstyrker följaktligen motionerna.

Y rkesfiskares skatteavdrag

I motion Sk413 av Erling Bager m.fl. (fp) hemställs om en översyn av
avdragsmöjligheterna för yrkesfiskare. Motionärerna hänvisar till att yrkesfiskare
enligt norsk skattelagstiftning har rätt till vissa avdrag för kostutgifter
som kan beräknas på grundval av faktiska kostnader eller enligt schablon.

Det finns bestämmelser i kommunalskattelagen som ger yrkesfiskare rätt
till avdrag för ökade levnadskostnader vid fiske utanför hemorten. I
avdragsbeloppet får ingå endast merkostnader för mat och diverse småutgifter.
Riksskatteverket har i föreskrifter (RSFS 1987:16) för kalenderåret
1987, som tillämpas vid 1988 års taxering, fastställt ett belopp om 60 kr. vid
havsfiske och 30 kr. vid annat yrkesfiske (hemmafiske) såsom högsta
normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Avdraget beräknas utifrån
150 fiskedagar per år. Högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett helt
år räknat uppgår därmed till 9 000 kr. vid havsfiske och 4 500 kr. vid
hemmafiske. Högre avdrag kan utgå om ett större antal fiskedagar kan
styrkas genom löpande förda anteckningar eller på annat sätt.

Enligt utskottet har motionärerna inte redovisat något förhållande som
kan medföra att de avdragsmöjligheter för ökade levnadskostnader som
redan finns för yrkesfiskare skulle kunna anses otillräckliga. Utskottet vill
erinra om att det även finns annan särreglering som tar sikte på yrkesfisket.
Utskottet syftar här på de regler som innebär bl.a. att yrkesfiskare får
utnyttja systemet med allmän investeringsreserv i inkomstutjämnande syfte.
Behovet av ytterligare särskilda avdragsregler m.m. bör inte bedömas utan
hänsyn till kommande ställningstaganden angående ett reformerat skattesystem.
Motion Sk413 avstyrks.

Reservelverk i jordbruket

Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag

SkU 1987/88:30

17

2 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr30

enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdeavskrivning.
Om livslängden hos inventarierna kan beräknas uppgå till högst
tre år (s.k. korttidsinventarier) får hela anskaffningskostnaden dras av på en
gång.

I motion Sk463 av Gudrun Norberg och Leif Olsson (båda fp) yrkas om ett
tillkännagivande till regeringen av innebörd att det skall finnas möjlighet till
direkt avskrivning av hela anskaffningskostnaden vid inköp av reservelverk i
jordbruket.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkandet SkU
1986/87:29, behandlat motsvarande motionsyrkanden. Utskottet har anfört
att ett reservelverk regelmässigt torde vara av den beskaffenheten att det kan
skrivas av enligt de för maskiner och inventarier gällande bestämmelserna.
Detta innebär i princip att 51 % av anskaffningsvärdet kan skrivas av redan
under de två första åren och att elverket kan vara helt avskrivet redan på fem
år. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga att en sådan avskrivningstakt
torde vara helt tillräcklig för att kompensera värdeminskningen
och avstyrker därför motionen.

Arbetsrättsligt skadestånd

Enligt 20 § första stycket kommunalskattelagen skall vid beräkning av
inkomsten av särskild förvärvskälla från bruttointäkterna i förvärvskällan
avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande
och bibehållande. Denna huvudregel kompletteras i andra stycket av
samma lagrum och i anvisningarna med bestämmelser om vilka kostnader
sorn inte är avdragsgilla vid taxeringen. Till sådana kostnader räknas -förutom den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter -bl.a. avgifter enligt lagen om felparkeringsavgift och avgifter enligt lagen om
överlastavgift. Till sådana inte avdragsgilla kostnader hör numera - efter
lagstiftning år 1984 - även allmänna skadestånd för åsidosättande av
arbetsrättsliga regler.

I några motioner yrkas om ett återinförande av avdragsrätten för
arbetsrättsligt skadestånd. Dessa motioner är Sk323 yrkande 11 av Carl Bildt
m.fl. (m), Sk368 och Sk387 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c), Sk399 av Stig
Josefson m.fl. (c) och Sk414 yrkande 1 av Kjell Johansson m.fl. (fp).

I samband med att avdragsrätten för arbetsrättsligt skadestånd slopades
framhöll skatteutskottet bl.a. att skadeståndets preventiva funktion enligt
utskottets uppfattning jämställer detta med böter och vitén och att det för
övrigt kan sägas vara av samma slag som flera av de avgifter vilka enligt 20 §
kommunalskattelagen utgör inte avdragsgill kostnad i förvärvskällan. Med
hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat avstyrker utskottet de nu aktuella
motionsyrkandena.

Representationsgåvor

Enligt gällande regler (punkten 1 andra stycket av anvisningarna till 20 §
kommunalskattelagen) är utgifter för representation och liknande ändamål
att hänföra till omkostnader i förvärvskällan, endast om de har omedelbart

SkU 1987/88:30

18

samband med verksamheten, t.ex. då det är fråga uteslutande om att inleda
eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser
jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten,
stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att
hänföra till personalvård. Avdrag medges endast för de kostnader som kan
anses vara skäliga i det enskilda fallet.

Riksskatteverket har utfärdat anvisningar rörande representationsgåvor.
Anvisningarna för 1988 års taxering finns i RSV Dt 1987:29. Enligt
anvisningarna bör avdrag för representationsgåva till affärsförbindelser vid
helger eller personliga högtidsdagar inte medges. Detsamma gäller för
kostnad avseenden kransar eller blommor i samband med dödsfall. Sådana
representationsgåvor får enligt anvisningarna som regel anses ha ett alltför
stort inslag av personlig generositet för att avdrag utan vidare skall kunna
medges.

Enligt motion Sk350 av Kjell Johansson (fp) framstår den i riksskatteverkets
anvisningar rekommenderade begränsningen som omotiverad. Motionären
förordar en omprövning av bestämmelserna om avdrag för representationsgåvor.
Ändringarna bör enligt motionen inriktas på att tillskapa
avdragsrätt för sådana gåvor vid helger, personliga högtidsdagar och dödsfall
som av sedvana lämnas som ett led i normala affärsförhållanden.

De bestämmelser som reglerar avdragsrätten för representationsgåvor har
som syfte att åstadkomma en rimlig avvägning mellan vad som kan
accepteras som omkostnadsavdrag i förvärvskällan och vad som skall anses
som levnadskostnader som inte bör medföra avdragsrätt. Detta syfte ligger
också bakom de anvisningar som riksskatteverket utfärdat i ämnet. Det är
enligt utskottets mening inte på grund av vad som anförts i motionen
motiverat för riksdagen att hos regeringen begära ett förslag till ny
lagstiftning. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk350.

Avdragsrätt för stöd till kulturlivet

Svensk skattelagstiftning saknar bestämmelser om avdrag för bidrag till
ideella organisationer. Utskottet har vid upprepade tillfällen prövat yrkanden
om att införa en sådan avdragsrätt. Frågan har nu på nytt aktualiserats
genom motion Sk410 av Sten Svensson (m).

Vid tidigare behandling har utskottet pekat på bl.a. de gränsdragningsproblem
en sådan avdragsrätt skulle medföra och på att de ideella organisationerna
redan åtnjuter stöd genom direkta bidrag och skattelättnader.
Utskottet har också erinrat om att kostnader för sponsorverksamhet med
hänsyn till det reklamvärde och goodwillvärde sådan verksamhet kan ha för
ett företag inte sällan borde kunna hänföras till avdragsgilla driftkostnader
vid taxeringen. Utskottet har inte funnit skäl att vidta någon åtgärd med
anledning av motionen. Motion Sk410 avstyrks därför.

Lantmäterikostnader

En fråga om omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader i samband med
strukturrationalisering har tagits upp i motion Sk385 av Björn Körlof och

SkU 1987/88:30

19

Margareta Gard (båda m). I motionen hemställs att riksdagen skall hos
regeringen begära förslag om införande av en sådan avdragsrätt.

Denna fråga har aktualiserats också genom strukturutredningens betänkande
(SOU 1983:71).

Utskottet har tidigare prövat ett liknande yrkande i betänkandet SkU
1985/86:7. Utskottet ansåg sig inte kunna medverka till att lantmäterikostnader
i normalfallet blir omedelbart avdragsgilla i förvärvskällan. Utskottet
erinrade samtidigt om att vid rationaliseringsförvärv i underlaget för
skogsavdrag skall inräknas mäklararvoden, värderingskostnader, lagfart och
fastighetsbildningskostnader som uppkommer med anledning av förvärvet
och som belöper på skog och skogsmark. Detta innebär, anförde utskottet,
att avdrag för lantmäterikostnader i sådana fall kan medges med 50 % av den
totala kostnaden för lantmäteriförrättningen. Utskottet vill hänvisa till det
tidigare uttalandet och avstyrker motion Sk385.

Kulturbyggnader

I motion Sk333 återkommer Göte Jonsson (m) till en av utskottet i
betänkandet SkU 1987/88:31 behandlad fråga om utredning av frågan om en
skattereduktion för byggnader med bevarandevärde.

Utskottet uttalade i det nyss nämnda betänkandet att i de fall då
möjligheterna att utnyttja en fastighet på lämpligt sätt av olika skäl är
begränsade, t.ex. enligt lagen om fornminnen, är detta något som givetvis
bör kunna beaktas vid fastighetstaxeringen. Såvitt gäller värderingen av en
sådan fastighet som avses i motionen ingår detta alltså som ett naturligt led i
förberedelserna inför de kommande fastighetstaxeringarna, och något
särskilt uttalande från riksdagens sida i denna fråga torde inte erfordras. När
det gäller vård och underhåll av kulturbyggnader erinrade utskottet i det nyss
nämnda betänkandet om att kostnader härför i princip är avdragsgilla enligt
vanliga regler. Utskottet står kvar vid sin tidigare redovisade uppfattning att
särskilda lättnader härutöver för sådana ändamål som det här är fråga om i
hög grad skulle strida mot gällande principer vid beskattningen. Utskottet
avstyrker motionen.

Bidrag till utbildning

Kerstin Keen (fp) återkommer i motion Sk428 till en tidigare av utskottet i
betänkandet SkU 1986/87:27 behandlad fråga om att företag skall få avdrag
för bidrag till utbildning vid högskolor, universitet och gymnasier. Utskottet
avstyrkte motionen.

Utskottet har inte nu funnit anledning till ett annat ställningstagande i
denna fråga och avstyrker följaktligen motion Sk428.

Vissa ytterligare avdragsfrågor, m.m.

I några motioner har tagits upp ytterligare frågor om en förändring i
skattereglerna i olika hänseenden.

Enligt motion Sk315 av Marianne Karlsson (c) bör avdragsrätten för svinn
begränsas och en avdragsrätt för kostnader för kampanjer mot snatteri

SkU 1987/88:30

20

införas. I motion Sk408 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) bör riksdagen uttala
sig beträffande avdragsrätten för bokinköp till arbetsplatsbibliotek. Beträffande
bilkostnader i företag har Ingvar Björk (s) i motion Sk340 tagit upp en
fråga om ändring av avskrivningsreglerna för bilar så att ett tak sätts för den
del av anskaffningsvärdet som skall vara avskrivningsbart. Enligt motionen
bör ett sådant tak för anskaffningsvärdet indexuppräknas varje år. Företag
som avsätter medel till stiftelser som erbjuder bostäder åt gamla bör enligt
motion Sk465 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (båda fp) få skattelättnader
härför. En fråga om att ändra i kommunalskattelagen så att avdrag
medges för parkeringsavgifter, som hyrbilsföretag erlagt med ej lyckats driva
in hos hyresmannen, tas upp i motion Sk491 av Wiggo Komstedt (m) och Per
Arne Aglert (fp).

Utskottet vill först nämna att det utredningsarbete som nu pågår i syfte att
åstadkomma en reformerad företagsbeskattning kan medföra att många
frågor om hur skattesystemets alla olika detaljer skall vara utformade kan
komma i ett annat läge än tidigare. En mer ingående prövning av sådana
olika delfrågor som tagits upp i motionerna ter sig mindre meningsfull innan
det är möjligt att skönja huvuddragen i en kommande skattereform.

Beträffande den fråga om en avdragsrätt för kampanjer mot snatteri som
tagits upp i motion Sk315 vill utskottet ifrågasätta om en sådan åtgärd skulle
kunna utgöra ett verkningsfullt instrument. Problemet med butiksstölder
uppmärksammas på olika sätt i det brottsförebyggande arbetet. Det framgår
av årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 4) att exempel på och
modeller för aktioner mot bl.a. butiksstölder nyligen lämnats i en rapport
från rikspolisstyrelsen. Utskottet är inte med anledning av vad som anförts i
motionen berett att tillmötesgå de krav om förändringar i skattesystemet som
motionären framfört. Utskottet avstyrker motion Sk315.

Beträffande motion Sk408 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) har utskottet
inte erfarit att det i praktiken skall behöva uppkomma några större problem
när det gäller skattemässigt avdrag för bokinköp till bibliotek som står till
arbetsplatsens förfogande. Bidrag eller gåvor till personalsammanslutningar
är normalt avdragsgilla som personalkostnader, något som även bör kunna
gälla i de fall bokinköp avser bibliotek som hela personalen har tillgång till.
Givetvis måste dock från fall till fall bedömas om en utgift skall accepteras
som en avdragsgill personalkostnad eller inte. I den mån gällande ordning
innehåller oklarheter kan dessa inte undanröjas endast genom ett uttalande i
frågan från riksdagens sida. En förändring i lagform måste ske i så fall.
Utskottet har inte nu kunnat finna ett klart behov av en sådan lagändring och
avstyrker motion Sk408.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad utskottet uttalade inledningsvis
i detta avsnitt även motionerna Sk465 och Sk491.

Aktiebolags räkenskapsår

Ett aktiebolag kan - bortsett från dispensfall - avsluta sitt räkenskapsår
endast per den 30 april, den 30 juni, den 31 augusti eller den 31 december.

Om ett aktiebolag gör sitt bokslut per den 30 april 1988 skall taxering med
anledning av detta bokslut ske år 1989. Skulle bolaget sälja en fastighet under

SkU 1987/88:30

21

tiden maj-december 1988 skall en eventuellt uppkommande reavinst enligt
nu gällande bestämmelser också tas upp till beskattning vid 1989 års taxering.
Däremot är kostnader som uppkommer i rörelsen efter utgången av samma
tid i princip inte avdragsgilla mot reavinsten, eftersom de skall tas med i
bokslutet per den 30 april 1989, för vilket taxering sker först 1990.

I motion Sk321 av Ylva Annerstedt (fp) hemställs att riksdagen uttalar sig
för en ändring av de nyss nämnda bestämmelserna. Ändringen skall enligt
motionen innebära att aktiebolag skall få avsluta alla sina inkomstslag per
bokslutsdagen.

Utskottet har prövat denna fråga tidigare med anledning av en motion av
samma motionär. Utskottet (SkU 1986/87:27) konstaterade att den nu
gällande ordningen kan medföra problem av administrativ och annan art.
Enligt vad utskottet då erfarit hade detta problem aktualiserats i skrivelser
till finansdepartementet. Eftersom frågan redan var föremål för överväganden
ansåg utskottet att det inte var påkallat med en åtgärd från riksdagens
sida.

Vid den förra behandlingen gav utskottet uttryck för en viss förståelse för
de i motionen framförda synpunkterna. Som utskottet tidigare nämnt har
emellertid frågan redan tidigare aktualiserats i finansdepartementet. Problemet
har även beröring med frågor som behandlas inom utredningen för en
reformerad företagsbeskattning och de nyss nämnda skrivelserna har enligt
vad utskottet erfarit överlämnats till utredningen. Utskottet vidhåller sitt
tidigare ställningstagande och avstyrker motion Sk321.

När ett räkenskapår gått ut skall enligt gällande bestämmelser i bokföringslagen
(1976:125) ett årsbokslut färdigställas så snart det kan ske och
senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. I motion Sk397 av Leif
Olsson (fp) framhålls att det i vissa fall kan inträffa omständigheter strax efter
räkenskapårets utgång men under bokslutsarbetets gång som innebär att en
fordran måste betraktas som en befarad eller konstaterad förlust, t.ex.
genom konkurs. Enligt motionären bör skattereglerna garantera avdragsrätt
för kundförluster som blivit kända under bokslutsarbetets gång.

Det framgår av punkten 1 första stycket av anvisningarna till 41 §
kommunalskattelagen att värdet av bl.a. fordrings- och skuldposter skall
bestämmas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. En
prövning av ett eventuellt nedskrivningsbehov måste alltså göras i samband
med varje års bokslut. Det är inte bara vid beskattningsårets utgång
konstaterade förluster som kan grunda en avdragsrätt. Om det på goda
grunder kan antas att en fordran är helt eller delvis osäker kan detta
förhållande beaktas vid taxeringen. I många fall torde också tecken på att en
fordran inte kan betraktas som säker uppträda en tid innan, t.ex. en konkurs,
och detta förhållande får då läggas till grund för taxeringen. I de flesta fall
torde det inte behöva uppkomma några större problem. En ändring av den
innebörd som föreslås i motionen skulle kunna föranleda behov av en
omprövning också beträffande värderingen av andra tillgångar. Utskottet
anser det inte med anledning av vad som anförts i motionen vara befogat att
överväga någon ändring i regelsystemet. Motion Sk397 avstyrks följaktligen.

SkU 1987/88:30

22

Beskattning av bostäder i jordbruket

SkU 1987/88:30

I två motioner har tagits upp frågor rörande värdering av förmån av bostad
inom jordbruket. Enligt motion Sk419 yrkande 1 av Rolf Kenneryd och Ivar
Franzén (båda c) bör den som varaktigt bebor sin jordbruksfastighet få ett
”extra avdrag” på värdet av bostadsförmånen. I motion Sk447 av Bengt
Silfverstrand m.fl. (s) förordas en översyn av beskattningsreglerna för
lantbrukets bostadsförmåner.

Bostadskommittén har i sitt betänkande (SOU 1986:6) tagit upp vissa
frågor rörande beskattningen av jordbrukets bostäder. Utskottet anser att
den fortsatta beredningen av hithörande frågor bör avvaktas innan riksdagen
tar ställning till olika förändringar eller bedömer ett eventuellt ytterligare
utredningsbehov. Utskottet avstyrker motionerna Sk419 yrkande 1 och
motion Sk447.

Uttaget av B-skatt

Enligt huvudregeln i 13 § uppbördslagen skall preliminär B-skatt i princip
utgå med ett belopp motsvarande 120 % av den slutliga skatt som påförts den
skattskyldige året före inkomståret. I tre motioner - Sk323 yrkande 13 av
Carl Bildt m.fl. (m), Sk716 av Anders Andersson (m) och Sk727 av
Karl-Anders Petersson (c) - yrkas om ändrade regler i fråga om storleken på
uttaget av preliminär B-skatt. Enligt motionerna skall den preliminära
B-skatten i stället motsvara den slutliga skatten året före inkomståret.

Den nuvarande nivån på B-skatteuttaget bestämdes genom lagstiftning
hösten 1982. B-skatteuttaget höjdes då från 100 % till 120 % av den slutliga
skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret. Som skäl för
höjningen anfördes (SkU 1982/83:11) att det under en lång följd av år visat sig
att B-skatteinbetalningarna under uppbördsåret varit otillräckliga och att
reglerna inte tillgodosåg syftet att i möjligaste mån få en överensstämmelse
med den slutliga skatten. Detta hade enligt utskottet sin förklaring i främst
att den slutliga skatt som skall ligga till grund för debiteringen av B-skatten
avser inkomster som ligger två år tillbaka i tiden.

Utskottet behandlade senast i betänkandet SkU 1986/87:28 yrkanden om
ändringar i gällande bestämmelser. Utskottet hänvisade till att frågan var
under utredning i riksskatteverket. Verket har nyligen avslutat sin utredning
och har i en skrivelse till regeringen lagt fram ett förslag till vissa ändringar.
Enligt detta förslag skall B-skatteuttaget för fysiska personer och dödsbon
motsvara 110 % av den slutliga skatten året före inkomståret eller - om detta
belopp är högre - den senast fastställda B-skatten året före inkomståret. I
fråga om juridiska personer utom dödsbon skall enligt riksskatteverkets
förslag den nuvarande 120-procentsnivån behållas utom i sådana fall då den
senast fastställda B-skatten före inkomståret är högre och därför skall utgöra
beräkningsgrund.

Enligt vad utskottet erfarit förbereds inom regeringskansliet för närvarande
en remissbehandling av det nämnda förslaget tillsammans med vissa
ytterligare förslag rörande skatteuppbörden som riksskatteverket lämnat.
Utskottet anser det inte vara lämpligt att ta ställning i frågan innan
remissinstanserna lämnat sina synpunkter och den pågående beredningen

inom regeringskansliet är slutförd. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna
Sk323 yrkande 13, Sk716 och Sk727.

Vissa regionala frågor

I några motioner har väckts olika förslag att skattevägen åstadkomma
stimulanser till vissa regioner. Enligt motion Sk327 av Ingrid Hemmingsson(m)
bör riksdagen besluta ett tillkännagivande till regeringen angående
vissa åtgärder för att stimulera till ökade investeringar i Jämtlands län. Rolf
Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) föreslår i motion Sk419 yrkande 2
åtgärder i syfte att stimulera landsbygdsboende. I motion Sk451 av Olof
Johansson m.fl. (c) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att det
skall beaktas i det pågående utredningsarbetet hur skatteinstrumentet kan
utnyttjas som medel för att uppnå en bättre regional balans. Karl-Gösta
Svenson m.fl. (m, c) förordar i motion Sk344 införande av ett direktavdrag
för nyinvesteringskostnader i sydöstra Sverige.

Skatteutskottet har uppfattningen att regionala skattelättnader från rent
tekniska utgångspunkter bör komma i fråga endast i rena undantagsfall. Vid
tidigare prövning av liknande yrkanden har utskottet också så gott som
undantagslöst avvisat tanken på en regional differentiering av skatterna.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionerna. I sammanhanget
vill utskottet emellertid nämna att förutsättningarna för att i ett
framtida skattesystem kunna ta hänsyn till olika regionala aspekter är
avhängigt kommande ställningstagande med anledning av det pågående
utredningsarbetet på företagsskatteområdet. (Jfr även direktiven, Dir.
1987:48, till den nyligen tillsatta regionalpolitiska kommittén.)

Företagsbeskattningens framtida inriktning, m.m.

I några motioner har framställts yrkanden som gäller den mera allmänna
inriktningen i det pågående reformarbetet på företagsbeskattningens område.
Flera av yrkandena gäller en ökad uppmärksamhet i fråga om de mindre
företagens skatteförhållanden.

Betydelsen för svenskt näringsliv av de mindre och medelstora företagens
verksamhet bör betonas enligt motion Sk323 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl.
(m). Enligt motionen måste dessa företags och de enskilda företagarnas
villkor förbättras. I en annan partimotion från moderata samlingspartiet,
Sk470 yrkande 6, förordas en reformering av företagsbeskattningen som
innefattar flera olika åtgärder i syfte att uppnå en mer ändamålsenlig och
investeringsbefrämjande beskattning. I motionen nämns en rad olika
åtgärder, bl.a. sänkt bolagsskatt genom en breddning av skattebasen,
slopande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar, slopande av vinstdelningsskatten
och införande av nya regler om förlustutjämning.

Olika frågor som gäller de mindre företagen tas upp i motion Sk332 av
Birgitta Hambraeus och Karl Boo (båda c). Bl.a. förordas ändringar i
skattesatserna för att gynna småföretagen. Motionärerna framför också
tanken att åstadkomma en skattelindring för hemslöjden genom att åtminstone
ett belopp upp till ett basbelopp undantas från skatt och sociala
avgifter.

SkU 1987/88:30

24

Motionärerna efterlyser tilläggsdirektiv till företagsskattekommittén angående
gynnsammare regler för småföretagen.

I motion Sk367 hävdar Olof Johansson m.fl. (c) att det råder skilda
förutsättningar mellan de mindre företagen och de större företagen samt
mellan olika branscher när det gäller skattebelastning och bokslutsdispositioner
m.m. Enligt motionen måste företagsbeskattningen ändras till de mindre
företagens fördel.

Enligt motion Sk371 av Stig Bertilsson (m) är skatteförhållandena mycket
besvärliga för nystartade företag som vill attrahera riskvilligt kapital.
Motionären tar upp frågan om tilläggsdirektiv till företagsskattekommittén
med uppdrag att utreda hur kapitalplaceringar kan gynnas skattemässigt.

Per-Ola Eriksson m.fl.(m) förordar i motion Sk482 (delvis) förändringar
av företagsbeskattningen till de mindre företagens fördel.

Utskottet har tidigare redovisat en del av det omfattande arbete som för
närvarande pågår när det gäller företagsbeskattningens framtida utformning.
Flera av de frågeställningar som tagits upp i motionerna kommer att få en
belysning i det pågående utredningsarbetet. Beträffande den fråga om
skattelindring för hemslöjden som tagits upp i en av motionerna vill utskottet
nämna att liknande förslag nyligen avstyrkts av utskottet i betänkandet SkU
1987/88:25 om inkomstbeskattning. Utskottet avstyrker bifall till motionerna
Sk323 yrkande 1, Sk332, Sk367, Sk371, Sk470 yrkande 6 och Sk482 såvitt nu
är i fråga.

I motion Sk485 yrkande 11 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen skall hos
regeringen begära ett förslag av innebörd att den almänna löneavgiften
slopas fr.o.m. den 1 juli 1988. Detta yrkande har samband med förslag i
samma motion rörande utredning om en omläggning av beskattningen från
produktionsfaktorn arbete till beskattning av råvaror, energi, maskiner och
kapital. Sistnämnda förslag har utskottet behandlat och avstyrkt i det nyss
nämnda betänkandet SkU 1987/88:25. Av motiveringen till yrkande 11
framgår att ett slopande av löneavgiften skall ses som en förberedelse inför en
sådan omläggning av skattesystemet som förordas i motionen. Utskottet
avstyrker även det nu aktuella yrkande 11 i motion Sk485.

I detta sammanhang vill utskottet även ta upp de olika frågor om
beskattningsreglerna för ekonomiska föreningar som aktualiserats i tre
motioner. Roland Sundgren m.fl. (s) har i motion Sk313 föreslagit ett
tillkännagivande till regeringen angående en justering av reglerna för öppna
koncernbidrag så att de kan omfatta sådana bidrag mellan två ekonomiska
föreningar. Enligt motion Sk423 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) bör ett
jämställande ske av ekonomiska föreningar och aktiebolag vad gäller
möjligheten till överföring av fonder (yrkande 1) samt rätten för ekonomiska
föreningar att göra avsättning till återanskaffningsfonder utvidgas (yrkande
2). I ytterligare en motion, Sk358 av Roland Sundgren m.fl. (s), föreslås en
översyn av skattereglerna för ekonomiska föreningar med anledning av de
nya former av kooperativa föreningar som växer fram.

Den i motion Sk358 väckta frågan har fått aktualitet med anledning av
förslag som lagts fram av folkrörelseutredningen i tre betänkanden (SOU
1987:33-35). Enligt nyligen utfärdade utredningsdirektiv angående en
översyn av beskattningsreglerna för stiftelser och idella föreningar (dir.

SkU 1987/88:30

25

1988:6) kommer dessa frågor att bli föremål för ytterligare prövning. Dessa
frågor har också ett samband med kommande ställningstaganden i fråga om
ett nytt skattesystem. I sistnämnda sammanhang bör också de övriga frågor
om ekonomiska föreningar som väckts i motionerna kunna prövas. Utskottet
anser det inte vara nödvändigt att riksdagen beslutar om tillkännagivanden
till regeringen i dessa frågor och avstyrker därför motionerna.

I ytterligare en motion, Sk338 av Göran Magnusson (s), hemställs om en
översyn i syfte att förhindra skatteplanering genom anlitande av kommanditbolag.
Utskottet ser allvarligt på rapporterna om förekomsten av sådan
skatteplanering och utgår ifrån att regeringen fortlöpande bevakar olika
former av skatteplanering och lägger fram förslag till riksdagen i de fall
åtgärder är erforderliga. Vid utskottets utfrågning den 5 april i år framkom
också att finansdepartementet redan arbetar med dessa frågor. Utskottet
finner därför inte anledning att göra ett tillkännagivande till regeringen i
frågan. Motionen avstyrks.

Tullskyddet för trädgårdsprodukter

I motion Sk576 yrkande 1 av Stig Josefson och Ingbritt Irhammar (båda c)
hemställs att riksdagen skall uppdra åt regeringen att detaljerat följa
utvecklingen av importen av trädgårdsprodukter samt att inom ramen för
den inledda nya GATT-rundan utnyttja de tillfällen som kan erbjudas till att
höja tullarna på trädgårdsområdet i avsikt att skapa en rimligare konkurrenssituation
för näringen.

Ett liknande yrkande har behandlats av utskottet så sent som i början av
detta riksmöte (SkU 1987/88:1). Utskottet betonade då liksom tidigare
vikten av att den svenska trädgårdsnäringen ges det stöd som behövs för att
vidmakthålla och om möjligt stärka dess internationella konkurrenskraft.
Samtidigt erinrade utskottet om att utskottet förespråkat försiktighet med
ensidiga svenska tullhöjningar, eftersom sådana åtgärder skulle riskera att
motverka andra strävanden från svensk sida att avveckla de internationella
handelshindren. Utskottet framhöll även att regeringens åtgärder på detta
område ligger i linje med ett sådant betraktelsesätt. Utskottet förutsätter nu
liksom tidigare att regeringen och berörda myndigheter även i fortsättningen
uppmärksamt följer utvecklingen på området och vid behov vidtar åtgärder
för att stärka den svenska trädgårdsnäringen. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetande kapital i företag
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 3, 1987/
88:Sk342 yrkande 1, 1987/88:Sk353, 1987/88:Sk357, 1987/88:Sk366
yrkande Iså vitt nu är i fråga, 1987/88:Sk414 yrkande 4,1987/88:Sk450
yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2,1987/88:Sk470 yrkande 10,
1987/88:Sk475 yrkandena 1 och 2 samt 1987/88:Sk485 yrkandena 10
och 12,

SkU 1987/88:30

26

2. beträffande egendomslivränta

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 4 och 1987/
88:Sk475 yrkande 3,

3. beträffande ianspråktagande av investeringsfond och investerings
reserv för inköp av begagnade inventarier

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk355, 1987/88:Sk389 och
1987/88:Sk409,

4. beträffande tjänsteproducerande företags ianspråktagande av
investeringsfon d

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk345 yrkande 2,

5. beträffande vissa särregler för icke börsnoterade företag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk430,

6. beträffande tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk352,

7. beträffande resultatutjämningsfond i tjänsteföretag

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk345 yrkande 1, 1987/
88:Sk427 och 1987/88: Sk459,

8. beträffande en kompletteringsregel i fråga om resultatutjämningsfond att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sk420,

9. beträffande resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk576 yrkande 2,

10. beträffande egenföretagarkonto och nyföretagarkonto

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk348 och 1987/88:Sk450
yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

11. beträffande personliga investeringskonton

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk482 såvitt nu är i fråga,

12. beträffande underhållskonto för hyresfastighet
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk375,

13. beträffande trädgårds konto

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk442,

14.beträffande skörderegleringskonto
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk449,

15. beträffande egenföretagares pensionsförsäkringspremier

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk301,1987/88:Sk323 yrkande
6, 1987/88:Sk393 och 1987/88:Sk457,

16. beträffande kompanjonsförsäkringar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk354,

17. beträffande privata patientförsäkringar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk384,

18. beträffande vissa kollektiva försäkringar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk471,

19. beträffande uppdelning i A- och B-inkomst
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk349,

20. beträffande kvittning av underskott i näringsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk323 yrkande 7,

21. beträffande medhjälpande make

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 8, 1987/

SkU 1987/88:30

27

88:Sk372 yrkande 2, 1987/88:Sk414 yrkande 3 och 1987/88:Sk475
yrkande 4,

22. beträffande lön till barn

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 9, 1987/
88:Sk372 yrkande 3, 1987/88:Sk373, 1987/88:Sk414 yrkande 2 och
1987/88:Sk469,

23. beträffande hyresersättning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk372 yrkande 1,

24. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk372 yrkande 4 och 1987/
88:Sk454,

25. beträffande särreglerna för fåmansföretag i fråga om enkelbeskattade
skattesubjekt, m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk323 yrkande 10 och Sk450
yrkande 3,

26. beträffande beskattning av rennäringen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk306 och 1987/88:Sk416,

27. beträffande yrkesfiskares skatteavdrag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk413,

28. beträffande reservelverk i jordbruket
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk463,

29. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 11, 1987/
88:Sk368, 1987/88:Sk387, 1987/88:Sk399 och 1987/88:Sk414 yrkande
1,

30. beträffande representationsgåvor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk350,

31. beträffande bidrag till kulturlivet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk410,

32. beträffande lantmäterikostnader

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk385,

33. beträffande kulturbyggnader

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk333,

34. beträffande bidrag till utbildning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk428,

35. beträffande kampanjer mot snatteri, m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk315,

36. beträffande arbetsplatsbibliotek

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk408,

37. beträffande bilkostnader i företag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk340,

38. beträffande stiftelser för hem åt gamla
att riksdagen avslår 1987/88:Sk465,

39. beträffande parkeringsavgifter

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk491,

40. beträffande aktiebolags räkenskapsår, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk321 och 1987/88:Sk397,

SkU 1987/88:30

28

41. beträffande bostäder i jordbruket

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk419 yrkande 1 och 1987/
88:Sk447,

42. beträffande uttaget av B-skatt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 13, 1987/
88:Sk716 och 1987/88:Sk727,

43. beträffande vissa regionala frågor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk327, 1987/88:Sk344,1987/
88:Sk419 yrkande 2 och 1987/88:Sk451,

44. beträffande företagsbeskattningens framtida inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 1, 1987/
88:Sk332, 1987/88:Sk367, 1987/88:Sk371, 1987/88:Sk470 yrkande 6,
1987/88:Sk482 såvitt nu är i fråga och 1987/88:Sk485 yrkande 11,

45. beträffande ekonomiska föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk313, 1987/88:Sk358 och
1987/88:Sk423,

46. beträffande förlustbolag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk338,

47. beträffande tullskyddet för trädgårdsprodukter
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk576 yrkande 1.

Stockholm den 12 april 1988
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson
(fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s). Lars Hedfors
(s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c),
Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Karl-Gösta
Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).

Reservationer

1. Arbetande kapital i företag (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Motionsyrkanden
av” och slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Till följd av kombinationen hög förmögenhetsskatt, hög marginalskatt och
arbetsgivaravgifter tvingas ofta den som driver mindre företag att ta ut

SkU 1987/88:30

29

betydande belopp ur rörelsen för att kunna betala sin förmögenhetsskatt.
Reglerna om arvs- och gåvoskatt innebär också att generationsskiften
försvåras på ett olyckligt sätt.

Företagsskattekommittén har i sitt betänkande Ds B 1981:13 undersökt
olika beskattningsmodeller i syfte att bryta kapitalbeskattningens negativa
effekter på näringslivet och har kommit fram till att den bästa lösningen är att
i princip helt undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag från
förmögenhetsbeskattning. En nödvändig förutsättning för att lönsamheten i
mindre företag skall kunna bevaras och för att företagen skall kunna göra sig
gällande i en alltmer hårdnande konkurrens, internationellt och inom landet,
är att de har tillgång till riskvilligt kapital, och detta tillgodoser man bäst
genom åtgärder i denna riktning. Kapitalskatterna utgör en allvarlig
belastning för företagen. Ett borttagande av förmögenhetsskatten på arbetande
kapital framstår som mer angeläget än någonsin. Det skattebortfall en
sådan åtgärd kan förväntas medföra torde vara försumbart. Utskottet
tillstyrker med hänvisning till det anförda att förmögenhetsskatten på
arbetande kapital i mindre och medelstora företag slopas.

De särskilda regler som gäller för värderingen av förmögenhet i företag
tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen och vid arvsbeskattningen och
även vid gåvobeskattningen om gåvan avser hela företaget. Att reglerna inte
gäller vid successiva överlåtelser genom gåva hindrar i många fall att ett
generationsskifte i företaget kan genomföras på lämpligt sätt. Utskottet
finner att de krav härom som framförts i två motioner är välmotiverade.
Detta gäller även förslaget i en av motionerna att ändra i gällande regler så att
gåva av hel förvärvskälla med mellanrevers blir möjlig.

Beslutet för några år sedan att förmögenhetsskatt skall utgå på kapitalförsäkringar
har uppställt ytterligare svåra hinder att överföra familjeföretag
från en generation till en annan. Detta beslut innebär bl.a. att skattebördan
ökar ytterligare för de familjeföretagare som inför ett generationsskifte
planerat finansieringen av den betungande arvs- eller gåvobeskattning som i
allmänhet drabbar det arbetande kapitalet i denna situation.

I de flesta av motionerna har hemställts att riksdagen skall hos regeringen
begära förslag i enlighet med motionsyrkandena. I ett par av motionerna har
hemställts att riksdagen redan nu skall fatta beslut med anledning av
yrkandet. Utskottet anser att riksdagen i ett sammanhang bör ta slutlig
ställning till detaljutformningen av erforderliga lagändringar. Utskottet
förordar därför att riksdagen begär av regeringen att den snarast möjligt och i
ett sammanhang lägger fram förslag i nu berörda frågor.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande arbetande kapital i företag
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 3,
1987/88:Sk342 yrkande 1, 1987/88:Sk353, 1987/88:Sk357, 1987/
88:Sk366 yrkande 1 så vitt nu är i fråga, 1987/88:Sk414 yrkande 4,
1987/88:Sk450 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2, 1987/
88:Sk470 yrkande 10, 1987/88:Sk475 yrkandena 1 och 2 samt 1987/
88:Sk485 yrkandena 10 och 12 hos regeringen begär förslag till
ändringar i skattelagstiftningen i enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:30

30

2.Egendomslivränta (mom. 2)

SkU 1987/88:30

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”De skäl” och
på s. 11 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

När ett enigt skatteutskott våren 1981 med anledning av en motion med
begäran om lagstiftning i syfte att förhindra icke avsedda skattelättnader i
samband med överlåtelser mot vederlag i livränta tillstyrkte en utredning i
ämnet, skedde det med ett uttryckligt förbehåll. Syftet borde - framhöll
utskottet - uteslutande vara att söka komma till rätta med missbruksfallen,
inte att hindra eller försvåra överlåtelseformer som var avsedda att underlätta
generationsväxlingar eller att bereda en tidigare innehavare av ett företag
en rättmätig pension.

Det förslag till lagändring som våren 1984 lades på riksdagens bord och
antogs av en majoritet bestående av s och vpk var så utformat att det i
praktiken innebar att egendomslivräntor som finansieringsform i samband
med företagsöverlåtelser kom att helt upphöra. Det huvudsakliga motivet för
regeringsförslaget var att det från principiella utgångspunkter var motiverat
att livräntor får samma skattemässiga behandling som andra slag av vederlag
vid egendomsöverlåtelser. Någon hänsyn till att näringslivets representanter
vid remissbehandlingen av den departementspromemoria som propositionen
byggde på så gott som samfällt uppgivit att egendomslivräntorna haft och
hade betydelse som pensioneringsform för den som sålde och som finansieringskälla
för den som förvärvade ett företag togs över huvud taget inte.

Förslaget i propositionen framstod som märkligt även mot den bakgrunden
att finansministern i propositionen anförde att det huvudsakliga
missbruket av livränta som överlåtelsevederlag var det som förekom i
samband med utflyttning från Sverige. En naturlig lösning för att stävja ett
sådant missbruk hade såvitt utskottet kan bedöma varit att tillgripa särskilda i
stället för generella regler.

I samband med generationsskiften uppstår i dag allvarliga finansieringsproblem,
inte minst till följd av de mycket kraftiga höjningar av kapitalskatterna
som skedde i början av 1980-talet.

Mot den bakgrunden och med hänsyn till vad utskottet i övrigt anfört anser
utskottet att man bör återinföra de regler i fråga om egendomslivräntors
skattemässiga behandling som gällde före den 1 juli 1984. Som utskottet
tidigare nämnt bör det avsteg från denna huvudregel som kan vara motiverat
för att stävja ett befarat missbruk utformas som en undantagsregel.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande egendomslivränta
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Sk323 yrkande 4 och
1987/88:Sk475 yrkande 3 hos riksdagen begär förslag om återinförande
av avdragsrätt för egendomslivräntor i enlighet med vad som
anförts i motionerna.

31

3. Ianspråktagande av investeringsfond och investeringsreserv
för inköp av begagnade inventarier (mom. 3)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
får” och slutar med ”dessa motionsförslag” bort ha följande lydelse:

Som skäl för sina förslag anför motionärerna bl.a. att gällande begränsning
i fråga om begagnade maskiner och inventarier kan drabba främst mindre
företag, eftersom kostnaderna för köp av ny materiel ofta avsevärt överstiger
kostnaderna vid köp av motsvarande materiel i begagnat skick. Det påpekas
även att de nuvarande reglerna kan styra en rörelseidkare att göra ett val som
ur företagsekonomisk synpunkt är ofördelaktigt. Utskottet delar motionärernas
uppfattning och anser att en sådan förändring som motionärerna
föreslår bör genomföras. Utskottet förordar med tillstyrkande av motionerna
att riksdagen hos regeringen begär förslag om här avsedda ändringar i
fråga om allmän investeringsfond och investeringsreserv.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande ianspråktagande av investeringsfond och investeringsreserv
för inköp av begagnade inventarier

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk355,1987/88:Sk389
och 1987/88:Sk409 hos regeringen begär förslag till ändringar i
lagstiftningen i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Tjänsteproducerande företags ianspråktagande av
investeringsfond, m.m. (mom. 4och 5)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”och Sk430” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i förslaget i motion Sk345 yrkande 2 att även
tjänsteproducerande företag bör ha möjlighet att ta i anspråk investeringsfondmedel
för täckande av kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare
hos företaget. Enligt utskottet bör det uppdras åt regeringen att lägga
fram förslag härom innan riksdagen fattar beslut om erforderliga lagändringar.
Utskottet förutsätter att beredningen av förslagen kan göras skyndsamt.

Även det i motion Sk430 väckta förslaget om en ändring i bestämmelserna
om investeringsfond och investeringsreserv så att dessa blir gynnsammare för
mindre företag i enlighet med vad som anförts i motionen bör enligt
utskottets mening genomföras. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottet under mom. 4 och 5 bort hemställa:

4. beträffande tjänsteproducerande företags ianspråkstagande av
in vesteringsfond

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk345 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag till lagändring i enlighet med motionen,

SkU 1987/88:30

32

5. beträffande vissa särregler för icke börsnoterade företag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk430 som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om vissa särregler för
icke börsnoterade företag.

5. Tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv (mom. 6)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”En
förutsättning” och på s. 12 slutar med ”tidigare ställningstagandet” bort ha
följande lydelse:

I motion Sk352 har frågan om slopande av den sista inbetalningstidpunkten
för handelsbolag aktualiserats. Med hänsyn till den arbetsbelastning
revisorer och bokföringsbyråer har under deklarationsperioder beviljas
många skattskyldiga anstånd med avlämnande av deklaration. Tidpunkten
för inbetalning till allmän investeringsreserv förskjuts då i motsvarande mån,
dock inte när det gäller handelsbolag. Motivet för denna särbehandling av
handelsbolag, som alltid måste göra inbetalningen senast den 31 mars
taxeringsåret, angavs i proposition 1978/79:210 vara att en senare inbetalning
för handelsbolagens del skulle kräva särskilda dispensregler. Detta skulle
göra systemet alltför komplicerat.

Utskottet finner denna motivering föga bärande. I praktiken torde
delägarna i handelsbolaget och dess revisor göra bokslut och deklaration för
alla delägarna samtidigt, och någon komplikation behöver då inte uppstå.
Enligt utskottets mening bör man kunna jämställa delägarna i ett handelseller
kommanditbolag med delägarna i ett fåmansföretag som drivs som
enskild firma. De sistnämnda behöver inte göra inbetalningen till banken
förrän de lämnar sin deklaration. Samma regler bör rimligen gälla också i
fråga om handels- och kommanditbolag. Det bör åligga regeringen att föreslå
erforderliga författningsändringar.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk352 hos regeringen
begär förslag till ändrad lagstiftning i enlighet med vad utskottet
anfört.

6. Resultatutjämningsfond i tjänsteföretag (mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders
Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om resultatutjämningsfond i tjänsteföretag bort
anföra följande:

Tjänsteföretagens förutsättningar när det gäller tillgängliga instrument för
att uppnå en nödvändig konsolidering tas upp i motionerna Sk345 yrkande 1,
Sk427 och Sk459.

SkU 1987/88:30

33

3 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr30

I motion Sk345 yrkande 1 betonas mot bakgrund av pågående utredningsarbete
vikten av att tjänsteföretagens möjligheter till en stabil utveckling inte
försvåras genom ett slopande av resultatutjämningsfonden. Motionärerna
hemställer att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen av
den nämnda innebörden.

Enligt motion Sk427 bör riksdagen besluta om ett tillkännagivande till
regeringen om att fråga om avsättningsmöjligheter utöver nuvarande 20 %
av löneutbetalningarna bör tas upp till behandling i det pågående utredningsarbetet
på företagsskatteområdet. I motion Sk459 föreslås att riksdagen ger
regeringen i uppdrag att lägga fram ett förslag om större avsättningsmöjligheter
än vad nuvarande nivå medger.

Utskottet vill betona angelägenheten av att tjänsteföretagens förutsättningar
att uppnå en önskvärd konsolidering blir föremål för ett särskilt
studium i det pågående utredningsarbetet. Behovet av en ordning med
resultatutjämningsfond kvarstår givetvis även i framtiden, om inte ett mera
överlägset system för förbättrade konsolideringsmöjligheter kan åstadkommas.
Redan nu bör emellertid vissa förbättringar kunna uppnås genom en
uppjustering av nuvarande högsta avsättningsnivå på sätt föreslagits i två av
motionerna. Det får ankomma på regeringen att snarast lägga fram ett
förslag till riksdagen om en sådan justering. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande resultatutjämningsfond i tjänsteföretag
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk345 yrkande 1,
1987/88:Sk427 och 1987/88:Sk459 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om resultatutjämningsfond i tjänsteföretag.

7. En kompletteringsregel i fråga om resultatutjämningsfond
(mom. 8)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet beträffande en kompletteringsregel i fråga om resultatutjämningsfond
bort anföra följande:

I motion Sk420 framhålls att möjligheterna till avsättning till resultatutjämningsfond
är ofullständiga när det gäller en- och fåmansföretag med
arbete som helt dominerande intäkt, t.ex. hantverkare av olika slag,
konsulenter, m.fl. Enligt motionen består denna ofullständighet i att en
avsättning som görs ett år måste upplösas redan nästa år, då en ny avsättning
får beräknas utifrån inkomsterna detta år. Motionären föreslår införande av
en kompletteringsregel av innebörd att avsättningen alltid skall få uppgå till
det största belopp som avsatts enligt huvudregeln under de senaste fem åren.
Utskottet ansluter sig till förslaget. Enligt utskottets mening bör det
ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag till en sådan ändring i
nuvarande regler. Utskottet utgår ifrån att detta kan ske så snart som
möjligt.

SkU 1987/88:30

34

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande en kompletteringsregel ifråga om resultatutjämningsfond att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk420 hos regeringen
begär förslag till lagändring i enlighet med vad utskottet anfört.

8. Resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag(mom. 9)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag bort
anföra följande:

I motion Sk576 yrkande 2 har tagits upp frågan om särskilda bestämmelser
som tar hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom trädgårdsnäringen.
Enligt motionen uppkommer inom denna näring stora variationer när det
gäller arbetskostnader i verksamheten. Om trädgårdsföretagen kunde i ökad
utsträckning använda resultatutjämningsfond skulle enligt motionen uppnås
en större stabilitet i verksamheten, och detta skulle även räcka till större
trygghet för de anställda. Utskottet anser att trädgårdsföretagens möjlighet
att göra avsättning till resultatutjämningsfond måste förbättras avsevärt.
Som anförs i motionen bör trädgårdsföretagens möjlighet till avsättning ökas
från 20 % till 50 % av lönesumman. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk576 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
förbättrade möjligheter i fråga om avsättning till resultatutjämningsfond
i trädgårdsföretag.

9. Egenföretagarkonto och nyföretagarkonto (mom. 10), m. m.

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om egenföretagarkonto och nyföretagarkonto bort
anföra följande:

1 motion Sk450 hemställs att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande
till regeringen angående utredning av frågor rörande de svårigheter som
uppkommer i samband med finansiering av nystartad verksamhet. Motionären
anser att det bör övervägas att inrätta särskilda nyföretagarkonton som
möjliggör ett skattefritt sparande. Med hänvisning till förhållandena i vissa
särskilda branscher föreslås i motion Sk348 inrättande av ett egenföretagarkonto,
som öppnar möjlighet att genom insättning av medel på ett bankkonto
uppskjuta beskattningen under en tioårsperiod.

När det gäller nyetableringskonto har utskottet redan 1981 beslutat att
föreslå riksdagen att överlämna en tidigare väckt motion till FSK. Något
förslag om ett sådant konto har ännu inte lagts fram. Utskottet anser att så
bör ske och tillstyrker motion Sk450 såvitt nu är i fråga. Utskottet tillstyrker
även förslaget i motion Sk348 om inrättande av ett s.k. egenföretagarkonto. I
samband med att regeringen tar upp denna fråga är det enligt utskottet
lämpligt att även den i motion Sk348 väckta frågan tas upp till prövning.

SkU 1987/88:30

35

Utskottet anser att motion Sk482 om personliga investeringskonton delvis
bör kunna anses tillgodosedd genom vad utskottet föreslagit

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande egenföretagarkonto och nyföretagarkonto

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk348 och 1987/
88:Sk450 yrkande 1 såvitt nu är i fråga begär förslag till lagstiftning i
enlighet med vad utskottet anfört.

10. Personliga investeringskonton (mom. 11), m. m.

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om personliga investeringskonton bort anföra
följande:

I motion Sk482 såvitt nu är i fråga har tagits upp en fråga om införande av
ett s.k. personligt investeringskonto till vilket medel skall kunna avsättas
med rätt till avdrag vid taxeringen och vilka skall kunna tas i anspråk i
samband med investeringar i företag, bostad eller studier. Ett sådant system
skulle förutom de fördelar det erbjuder kontoinnehavaren även få betydelse
som sparstimulerande åtgärd. Ett konto av detta slag täcker även in delar av
vad som föreslås i motionerna Sk348 och Sk450 yrkande 1 (delvis). Utskottet
tillstyrker förslaget i motion Sk482 om ett tillkännagivande till regeringen
angående vad som i motionen anförts om personliga investeringskonton.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa:

11. beträffande personliga investeringskonton

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk482 såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
införande av personliga investeringskonton.

11. Underhållskonto för hyresfastighet (mom. 12)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om underhållskonto för hyresfastighet bort anföra
följande:

En fastighetsägare har ansvar för att en fastighet underhålls på ett
godtagbart sätt. Enligt motion Sk375 är det mot denna bakgrund naturligt att
fastighetsägaren har möjlighet att avsätta en del av överskottet för det
framtida underhållet. Avsatta medel bör enligt motionen kunna insättas på
ett bankkonto med avdragsrätt vid taxeringen. Uppskovstiden bör vara
femton år. Utskottet biträder motionsförslaget. Ett sådant system skulle
även kunna bidra till mindre byråkrati och krångel, eftersom behovet av de
nuvarande ROT-finansieringsreglerna skulle komma i ett annat läge. Detta
har redovisats i en motion från moderaterna som riksdagen behandlar i ett
annat sammanhang (BoU 1987/88:10).

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa:

12. beträffande underhållskonto för hyresfastighet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk375 hos regeringen
begär förslag om införande av ett underhållskonto för hyresfastighet.

SkU 1987/88:30

36

12. Trädgårdskonto (mom. 13)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om trädgårdskonto bort anföra följande:

I motion Sk442 redovisas de allvarliga påfrestningar som kan drabba
enskilda på grund av variationer i väder, köldskador, olika växtsjukdomar
och angrepp av skadedjur. Utskottet anser att det konkreta förslag som läggs
fram i motionen - införande av ett trädgårdskonto efter mönster av
skogskontoreglerna - är välmotiverat och bör genomföras. Utskottet tillstyrker
motionen.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande trädgårdskonto

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk442 som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av
trädgårdskonto.

13. Skörderegleringskonto (mom. 14)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om skörderegleringskonto borde anfört följande:

I motion Sk449 föreslås att ett särskilt skörderegleringskonto skall införas
och utformas efter mönster av de nuvarande skogskontoreglerna. Utskottet
biträder förslaget. Det bör få ankomma på regeringen att lägga fram förslag
till en särskild lag härom.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande skörderegleringskonto

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk449 hos regeringen
begär förslag om införande av ett skörderegleringskonto.

14. Egenföretagares pensionsförsäkringspremier (morn. 15)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet har
vid tidigare” och på s. 14 slutar med ”och Sk457” bort ha följande lydelse:
Frågan om den skattemässiga behandlingen av egenföretagares pensionsförsäkringspremier
har under en lång följd av år prövats av skatteutskottet.
Utskottet har därvid vid upprepade tillfällen konstaterat att den nu gällande
ordningen, som innebär att premier för egenföretagares pensionering ingår i
underlaget för beräkning av egenavgifter, är otillfredsställande och att en
ändring av bestämmelserna därför är önskvärd.

Utskottet finner det utomordentligt anmärkningsvärt att regeringen trots
upprepade krav från riksdagens sida inte ansett sig böra lägga förslag till
riksdagen i denna från rättvise- och likformighetssynpunkt så angelägna

SkU 1987/88:30

37

fråga. Utskottet tillstyrker motionerna. Förslag till erforderlig författningsändring
bör föreläggas riksdagen i år.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa:

15. beträffande egenföretagares pensionsförsäkringspremier

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk301, 1987/88:Sk323
yrkande 6, 1987/88:Sk393 och 1987/88:Sk457 hos regeringen begär
förslag om rätt till avdrag för egenföretagares pensionsförsäkringspremier.

15. Kompanjonsförsäkringar (mom. 16)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet har
behandlat” och slutar med "motion Sk354” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att i motionen anförts vägande skäl för att begära
utredning av frågan om införande av avdragsrätt för s.k. kompanjonsförsäkringar.
Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa:

16. beträffande kompanjonsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk354 hos regeringen
begär utredning om rätt till avdrag för premier för kompanjonsförsäkringar.

16. Privata patientförsäkringar (mom. 17)

Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet
behandlade" och slutar med "motion Sk384” bort ha följande lydelse:
Kostnader för privata patientförsäkringar utgör principiellt en för arbetsgivaren
avdragsgill personalkostnad enligt 29 § 1 mom. kommunalskattelagen.
Ofta avser vården nyckelpersoner i företag, som har intresse av att dessa
personer vid sjukdomsfall snabbt kan återställas och återgå till arbetet med
full arbetsförmåga.

I samband med att avdragsrätten för privata patientförsäkringar slopades
hävdade finansministern att en bibehållen avdragsrätt leder till att den
offentliga vårdens resurser urholkas och bidrar till ojämnheter i fördelningen
av det totala utbudet av sjukvård. Utskottet kan inte dela en sådan
uppfattning. De företag som åtar sig att betala kostnaden för privat sjukvård
av de anställda gör detta utöver erläggandet av socialavgifter för offentlig
sjukvård. Genom att en privat vårdinrättning anlitas minskas belastningen på
de offentliga sjukhusen och vårdköerna kortas. Inga ytterligare offentliga
vårdresurser tas i anspråk. Dessutom sparar samhället pengar på minskade
sjukförsäkringsutbetalningar då vårdköerna kan kortas. Mot bakgrund av
det anförda tillstyrker utskottet vad som anförts i motion Sk384 om
avdragsrätten för privata patientförsäkringar.

SkU 1987/88:30

38

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande privata patientförsäkringar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk384 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om att återinföra avdragsrätten
för privata patientförsäkringar.

17. Privata patientförsäkringar (mom. 17)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”motion Sk384” bort ha följande lydelse:
Kostnader för privata patientförsäkringar utgör principiellt en för arbetsgivaren
avdragsgill personalkostnad enligt 29 § 1 mom. kommunalskattelagen.
Ofta avser vården nyckelpersoner i företag, som har intresse av att dessa
personer vid sjukdomsfall snabbt kan återställas och återgå till arbetet med
full arbetsförmåga.

I samband med att avdragsrätten för privata patientförsäkringar slopades
hävdade finansministern att en bibehållen avdragsrätt leder till att den
offentliga vårdens resurser urholkas och bidrar till ojämnheter i fördelningen
av det totala utbudet av sjukvård. Utskottet kan inte dela en sådan
uppfattning. De företag som åtar sig att betala kostnaden för privat sjukvård
av de anställda gör detta utöver erläggandet av socialavgifter för offentlig
sjukvård. Genom att en privat vårdinrättning anlitas minskas belastningen på
de offentliga sjukhusen och vårdköerna kortas. Inga ytterligare offentliga
vårdresurser tas i anspråk. Dessutom sparar samhället pengar på minskade
sjukförsäkringsutbetalningar då vårdköerna kan kortas. Mot bakgrund av
det anförda ansluter utskottet sig till vad som anförts i motionen angående
avdragsrätt för privata sjukförsäkringar, dock att avdragsrätt endast skall
tillåtas under förutsättning att alla anställda erbjuds samma förmån.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande privata patientförsäkringar
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk384 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att återinföra rätten
för privata patientförsäkringar.

18. Uppdelning i A- och B-inkomst och kvittning av underskott
i näringsverksamhet (mom. 19 och 20)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Motsvarande
yrkanden” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:
Hösten 1987 beslutade riksdagen att intäkter på högst 15 000 kr. som är
hänförliga till egenverksamhet i förvärvskällan jordbruksfastighet inte skall
belastas med egenavgifter och ej heller vara pensionsgrundande. I motion
Sk349 påtalas de stora tröskeleffekter som uppkommit till följd av det
nämnda riksdagsbeslutet. När intäkterna av egenverksamheten överstiger
15 000 kr. kommer egenavgift att påföras hela inkomsten. Detta innebär i sin

SkU 1987/88:30

39

tur att inkomster med karaktär av såväl A- som B-inkomster avgiftsbeläggs. I
förvärvskällan rörelse finns ingen möjlighet till reducering av avgiftsunderlaget.
Hela rörelseintäkten skall alltså i detta fall ligga till grund för beräkning
av egenavgift och pensionsgrundande inkomst.

Som framhålls i motionen är det högst otillfredsställande att t.ex. en
hyresintäkt behandlas olika i avgiftshänseende beroende på vilken förvärvskälla
den skall redovisas i. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning
att denna olikformighet bör undanröjas. Detta bör åstadkommas genom att
intäkterna i förvärvskällorna rörelse och jordbruksfastighet uppdelas i Aoch
B-inkomster. Endast A-inkomsten skall ligga till grund för beräkning av
egenavgift och vara pensionsgrundande. Utskottet tillstyrker följaktligen
motion Sk349.

I motion Sk323 yrkande 7 har tagits upp det sedan 1982 vid beräkning av
egenavgifter gällande förbudet att kvitta underskott i rörelse eller jordbruk
mot överskott i annan rörelse eller annat jordbruk. Detta kvittningsförbud
har inte betydelse endast i fråga om socialförsäkringsavgifterna utan kan
också leda till ökade inkomstskatter. Enligt ett förslag i motionen bör
bestämmelserna ändras så att underskott i förvärvskälla av karaktären
”näringsverksamhet” får dras av mot inkomst från andra förvärvskällor.
Utskottet ansluter sig till motionens yrkande om att riksdagen skall begära
ett förslag hos regeringen om ändrade regler av den nu nämnda innebörden.

Utskottet utgår ifrån att regeringens förslag i de nu berörda hänseendena
skall kunna föreligga inom kort.

dels att utskottet under mom. 19 och 20 bort hemställa:

19. beträffande uppdelning i A- och B-inkomst

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk349 hos regeringen
begär om förslag om uppdelning i A- och B-inkomst i enlighet med vad
som anförts i motionen,

20. beträffande kvittning av underskott i näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk323 yrkande 7 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler om kvittning av underskott
i näringsverksamhet.

19. Medhjälpande make (mom. 21)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Med
hänvisning” och slutar med ”väckta yrkandena” bort ha följande lydelse:

För det fall att en make är medhjälpare i den andre makens verksamhet har
man infört vissa särbestämmelser som innebär en faktisk sambeskattning.
För att medhjälparen själv skall beskattas för inkomst av den egna
arbetsinsatsen krävs nämligen att han/hon arbetat minst 400 timmar under
beskattningsåret. Detta motsvarar ca 25 % av full tjänstetid eller en icke
ovanlig deltidstjänstgöring för löntagare. Reglerna har inte bara skatteeffekter.
De påverkar också den framtida pensionen.

Utskottet anser att bestämmelserna om faktisk sambeskattning i med -

SkU 1987/88:30

40

hjälpsfallen är oacceptabla från rättvise- och jämställdhetssynpunkt och
tillstyrker därför motionsförslagen. Förslag i ämnet bör föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande medhjälpande make

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 8,
1987/88:Sk372 yrkande 2,1987/88:Sk414 yrkande 3 och 1987/88:Sk475
yrkande 4 hos regeringen begär förslag om avskaffande av den s.k.
400-timmarsregeln i fåmansföretag.

20. Lön till barn (mom. 22)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”pågående utredningsarbetet” bort ha följande
lydelse:

För att avdrag skall beviljas för värdet av arbete som ett barn utför i ett
föräldraägt företag krävs att barnet har fyllt 16 år. Ersättningen läggs annars
till någon av föräldrarnas inkomst och blir där marginalbeskattad. Utskottet
tillstyrker motionsförslagen om att sänka åldersgränsen till 15 år.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa:

22. beträffande lön till barn

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 9,
1987/88:Sk372 yrkande 3, 1987/88:Sk373, 1987/88:Sk414 yrkande 2
och 1987/88:Sk469 hos regeringen begär förslag om sänkning från 16
till 15 år av den åldersgräns som för närvarande gäller för rätt till
avdrag för lön till barn som arbetar i föräldraägt företag.

21. Hyresersättning (mom. 23)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om hyresersättning bort anföra följande:

De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretagare har sedan länge
väckt berättigad kritik för att de är alltför krångliga och leder till avsevärt
merarbete för såväl de skattskyldiga som de tillämpande myndigheterna.
Reglerna medför också orättvisor, eftersom fåmansföretagaren och närstående
personer i många situationer beskattas väsentligt hårdare än vad som
gäller för andra skattskyldiga. Ett exempel av flera på fall då fåmansföretagare
och/eller honom närstående diskrimineras i förhållande till andra är det
som nämns i motion Sk372 yrkande 1. Utskottet anser i likhet med
motionären att samma regler bör gälla i fråga om hyresersättning till
närstående som i fråga om ersättning för hyra av villa eller fritidshus.

SkU 1987/88:30

41

4 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 30

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa:

23. beträffande hyresersättning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk372 yrkande 1 hos
regeringen begär förslag till lagändring i enlighet med vad som anförts
i motionen.

22. Värdering av bilförmån (mom. 24)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om värdering av bilförmån bort anföra följande:
Beträffande bilförmån till företagsledare eller närstående gäller för
närvarande särregler som enligt motionerna Sk372 yrkande 2 och Sk454
innebär en diskriminering gentemot övriga anställda i ett fåmansföretag.
Företagsledaren själv kan i vissa fall beskattas avsevärt hårdare än en anställd
i samma företag. Enligt utskottets mening är detta förhållande inte tillfredsställande.
Utskottet ansluter sig till yrkandena i motionerna om att det bör
ske en ändring i skattereglerna. Motionerna tillstyrks.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa:

24. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk372 yrkande 4 och
1987/88: Sk454 hos regeringen begär förslag till ändring i bestämmelserna
om värdering av bilförmån i enlighet med vad utskottet anfört.

23. Särreglerna för fåmansföretag i fråga om enkelbeskattade
skattesubjekt, m.m. (mom. 25)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om enkelbeskattade skattesubjekt m.m. bort anföra
följande:

De särregler som gäller för fåmansföretagen är av tre olika slag. Utskottet
har nyss prövat flera yrkanden som gällt de materiella reglerna, t.ex.
400-timmarsreglen för medhjälpande make och lön till barn. Härutöver finns
en rad formella regler som innebär en mycket långtgående informationsskyldighet.
En berörd företagare måste också rätta sig efter olika anvisningar
som utfärdats av riksskatteverket.

Den personkrets kring ett fåmansföretag som berörs av särreglerna är
mycket omfattande. Reglerna förutsätter att företagsledaren har överblick
över samtliga transaktioner som görs av personer i denna närståendekrets.
Det betonas både i motion Sk323 och i motion Sk450 att särreglerna är sämst
anpassade till fåmansföretag som drivs av enkelbeskattade subjekt som
handelsbolag. Utskottet instämmer i detta och att reglerna redan nu bör
ändras så att de inte gäller för sådana rättssubjekt. I enlighet med vad som
yrkas i motion Sk323 yrkande 10 bör riksdagen hos regeringen begära ett
sådant förslag. Beträffande övriga särregler anser utskottet att riksdagen bör
besluta om ett tillkännagivande av den innebörd som avses i motion Sk450
yrkande 3.

SkU 1987/88:30

42

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa:

25. beträffande särreglerna för fåmansföretag i fråga om enkelbeskattade
skattesubjekt, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk323 yrkande 10 hos
regeringen begär förslag till ändrade regler i enlighet med vad
utskottet anfört samt att riksdagen med bifall till motion 1987/
88:Sk450 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om särregler för fåmansföretag.

24. Beskattning av rennäringen (mom. 26)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”1 de” och
slutar med ”följaktligen motionerna” bort ha följande lydelse:

Frågan om införande av någon form av resultatutjämningsmöjlighet i
renskötseln (s.k. renkonto) efter mönster av gällande ordning med skogskonton
har tidigare aktualiserats i riksdagen men tyvärr ej fått gehör hos
riksdagsmajoriteten. Utskottet anser att en sådan resultatutjämningsmöjlighet
bör införas så snart som möjligt. Det bör ankomma på regeringen att
lägga fram ett förslag till riksdagen som ger möjlighet till inkomstutjämning i
denna form inom rennäringen. I motionerna Sk306 och Sk416 aktualiseras
även frågan om mera övergripande förändringar som bättre än för närvarande
är anpassade till rennäringens speciella förutsättningar. Utskottet anser
att frågan om vilka förändringar som kan vara lämpligast måste utredas
närmare. Det är viktigt att det sker en ordentlig genomgång av de önskemål
som kommit fram från samernas sida och att de speciella villkor som gäller i
fråga om rennäringen beaktas. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa:

26. beträffande beskattning av rennäringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk306 och
1987/88:Sk416 hos regeringen begär utredning om beskattning av
rennäringen i enlighet med vad utskottet anfört.

25. Yrkesfiskares skatteavdrag (mom. 27)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Enligt
utskottet” och slutar med ”Sk413 avstyrks” bort ha följande lydelse:

De särskilda avdrags- och resultatutjämningsregler som redan finns för
yrkesfisket innebär att det redan i dag tas hänsyn till de speciella förutsättningar
som gäller för de svenska yrkesfiskarna. Utskottet anser emellertid att
det kan finnas skäl för att se över dessa regler och överväga om det finns ett
behov av att göra förändringar. Det bör ankomma på regeringen att vidta
nödvändiga åtgärder för att en sådan översyn kommer till stånd.

SkU 1987/88:30

43

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa:

27. beträffande yrkesfiskares skatteavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk413 hos regeringen
begär utredning om yrkesfiskares skatteavdrag i enlighet med vad
utskottet anfört.

26. Reservelverk i jordbruket (mom. 28)

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för de i motionen framförda synpunkterna.
Genom att medge direktavskrivning stimulerar man intresset för installation
av reservelverk, och detta i sin tur medför ökad beredskap mot de
strömavbrott som under senare tid inneburit stora bekymmer för jordbruket.
Ett ökat intresse för reservelverk bör också ge utslag i form av ökad
industrisysselsättning. Vidare undanröjer en direktavskrivning den tveksamhet
som i vissa fall kan råda beträffande frågan om ett reservelverk i
avskrivningshänseende är att hänföra till byggnad eller inventarium. Utskottet
tillstyrker således att reservelverk i avskrivningshänseende hänförs till
korttidsinventarium.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa:

28. beträffande reservelverk i jordbruket

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk463 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om att reservelverk i
avskrivningshänseende skall hänföras till korttidsinventarium.

27. Arbetsrättsligt skadestånd (mom. 29)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Från borgerligt håll har under senare tid vid upprepade tillfällen framhållits
att regeringsrätten i dom meddelad i februari 1980 med en mycket
betydande majoritet (20 röster mot 4) beslutat att arbetsrättsligt skadestånd
skall anses utgöra driftkostnad i arbetsgivarens rörelse. Härigenom har alltså
fastslagits att utgivandet av skadeståndet haft direkt samband med rörelseintäkternas
förvärvande och bibehållande. Det är mot den bakgrunden mycket
anmärkningsvärt att regeringen med vpk:s hjälp genomdrivit en lagändring
som innebär ett klart avsteg från grundläggande principer i svensk beskattningsrätt.
Förbudet mot avdrag för arbetsrättsligt skadestånd är enligt
utskottets mening märkligt även i andra hänseenden. Arbetsrättsliga regler
återfinns i dag i en mängd olika lagar, däribland MBL och semesterlagen.
Bestämmelserna är i stor utsträckning både svåröverskådliga och svårtolka -

SkU 1987/88:30

44

de, och det kan knappast sägas ligga något onormalt eller orimligt i att en
arbetsgivare någon gång omedvetet bryter mot lagar eller kollektivavtal.

Utskottet anser således i likhet med motionärerna att allmänt skadestånd
för åsidosättande av arbetsrättsliga regler bör utgöra avdragsgill omkostnad i
en arbetsgivares rörelse och detta så mycket mer som det vid bedömningen av
ett sådant skadestånds storlek finns möjlighet för domstolen att väga in också
skattemässiga konsekvenser.

Skatteutskottet vill avslutningsvis erinra om att en huvudprincip vid
beskattningen är att belopp som är skattepliktigt för mottagaren också skall
vara avdragsgillt för utgivaren av beloppet. Genom avdragsförbudet har man
brutit denna kongruens i systemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att rätten till avdrag för arbetsrättsligt
skadestånd återinförs. Förslag bör snarast föreläggas riksdagen, vilket bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa:

29. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk323 yrkande
11, 1987/88:Sk368, 1987/88:Sk387, 1987/88:Sk399 och 1987/88:Sk414
yrkande 1 hos regeringen begär förslag om återinförande av rätten till
avdrag vid beskattningen för arbetsrättsligt skadestånd.

28. Representationsgåvor (mom. 30)

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”De
bestämmelser” och slutar med ”motion Sk350” bort ha följande lydelse:
Att gåvor som ett företag lämnar vid helger, personliga högtidsdagar och
dödsfall är undantagna från avdragsrätt är enligt utskottets mening egentligen
inte förenligt med den grundläggande principen att omkostnader i
förvärvskällan som har omedelbart samband med verksamheten bör grunda
en avdragsrätt. Som framhålls i motionen är det ju mot bakgrund av
affärsmässiga relationer som sådana gåvor lämnas. Utskottet anser i likhet
med vad som anförs i motionen att avdragsrätten för representationsgåvor
bör omprövas och preciseras. Dessa preciseringar bör inriktas på att avdrag
medges för sådana gåvor vid helger, personliga högtidsdagar och dödsfall
som av sedvana lämnas som ett led i normala affärsförbindelser. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk350.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa:

30. beträffande representationsgåvor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk350 hos regeringen
begär förslag om rätt till avdrag för sådana gåvor som avses i
motionen.

SkU 1987/88:30

45

29. Lantmäterikostnader (mom. 32)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders
Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet har
tidigare” och slutar med ”motion Sk385” bort ha följande lydelse:
Motionärerna i motion Sk385 redovisar att snabbt stigande lantmäterikostnader
är en omständighet som oftast åberopas som hinder för att kunna köpa,
byta och sammanlägga mark till rationella enheter. Även om kostnaderna
slås ut på många markägare, blir situationen enligt motionen ändå sådan att
många markägare inte vill medverka till en i övrigt önskvärd strukturrationalisering.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en avdragsrätt
vid beskattning för styrkta lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering
bör införas. Med tillstyrkande av motion Sk385 förordar därför
utskottet att riksdagen hos regeringen begär förslag härom.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa:

32. beträffande lantmäterikostnader
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk385 hos regeringen
begär förslag om rätt till avdrag för lantmäterikostnader i samband
med strukturrationalisering.

30. Bidrag till utbildning (mom. 34)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet har
inte” och slutar med ”motion Sk428" bort ha följande lydelse:

Svenska högskolor kan enligt gällande ordning erhålla bidrag från
näringslivet som därigenom kan stödja svensk forskning. Bidrag även till
utbildningsändamål kan dock inte lämnas med avdragsrätt. Utskottet anser
att detta är en brist och instämmer i motionärens förslag att även bidrag till
utbildning vid högskolor, universitet och gymnasier skall få utgöra avdragsgill
kostnad. Motion Sk428 tillstyrks därför.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa:

34. beträffande bidrag till utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk428 hos regeringen
begär att åtgärder vidtas så att bidrag till utbildning vid högskolor,
universitet och gymnasier skall utgöra avdragsgilla kostnader.

31. Parkeringsavgifter (mom. 39)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”Sk491" bort ha följande lydelse i fråga om
parkeringsavgifter:

Som redovisas av motionärerna till motion Sk491 kan hyrbilsföretag
drabbas av att få slutligt betala felparkeringsavgifter som egentligen bort
erläggas av hyresmannen. Det är enligt utskottets mening inte tillfredsstäl -

SkU 1987/88:30

46

lande att sådana kostnader i rörelsen inte skall vara avdragsgilla. Det bör få
ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag till lagändring som på
lämpligt sätt kan undanta sådana utlägg för felparkeringsavgifter från det nu
gällande avdragsförbudet i 20 § kommunalskattelagen.

dels att utskottet under mom. 39 bort hemställa:

39. beträffande parkeringsavgifter

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk491 hos regeringen
begär förslag om rätt till avdrag för felparkeringsavgifter i enlighet
med vad utskottet anfört.

32. Aktiebolags räkenskapsår, m.m. (morn. 40)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionären i motion Sk321 att det är
nödvändigt med en lagändring som innebär att olika inkomstslag i ett och
samma företag skall kunna tas upp inom ramen för samma taxering.
Utskottet tillstyrker motionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen
i frågan. Vad gäller motion Sk397 instämmer utskottet i motionens syfte att
tillåta nedskrivning för kundförluster som konstaterats efter bokslutsdag
men under bokslutsarbetets gång. Enligt motionen bör regeringen ge
riksskatteverket i uppdrag att vid tillämpningen av reglerna tillåta sådan
avskrivning. Utskottet anser att en sådan förändring som nu är i fråga bör
genomföras lagstiftningsvägen. Regeringen bör därför lägga fram ett förslag
till riksdagen i frågan.

dels att utskottet under mom. 40 bort hemställa:

40. beträffande aktiebolags räkenskapsår, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk321 och 1987/
88:Sk397 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
rörande avlutande av inkomstslag i aktiebolag och nedskrivning av
kundförluster i vissa fall.

33. Uttaget av B-skatt (mom. 42)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders
Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Enligt vad”
och på s. 24 slutar med ”och Sk727” bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna som B-skatteuttaget har bidrar till att försämra
likviditeten för främst små och medelstora företag särskilt under tider med
sänkt inflationstakt. Enligt utskottets mening bör riksdagen nu besluta om en
återgång till de före 1982 gällande reglerna i uppbördslagen att gälla fr. o. m.
1989. Reglerna bör alltså innebära att B-skatt skall uttas med ett belopp som
svarar mot den slutliga skatten året före inkomståret. Utskottet tillstyrker
därför motionerna Sk323 yrkande 10, Sk716 och Sk727.

SkU 1987/88:30

47

dels att utskottet under mom. 42 bort hemställa:

42. beträffande uttaget av B-skatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 13,
1987/88:Sk716 och 1987/88:Sk727 hos regeringen begär förslag om
uttaget av B-skatt i enlighet med vad utskottet anfört.

34. Vissa regionala frågor (mom. 43)

Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet beträffande nyinvesteringskostnader i sydöstra Sverige i
avsnittet om vissa regionala frågor bort anföra följande:

Stimulans av näringsverksamhet genom att medge direkt avskrivning av
kostnader i samband med nyinvesteringar i regioner med behov av särskilt
stöd anser utskottet vara en acceptabel form av regional skattedifferentiering
i speciella fall. Sådana åtgärder bör - vid sidan av de rent regionalpolitiska
effekterna - även på sikt kunna få betydelse ur statsfinansiell synpunkt.
Genom att på sätt som föreslås i motion Sk344 stimulera vinstgivande företag
till nyinvesteringar skapas goda förutsättningar för en snabb ökning av den
ekonomiska tillväxten, något som även i ett längre perspektiv gynnar hela
landet. Utskottet anser att en möjlighet till direktavskrivningar för nyinvesteringar
i sydöstra Sverige bör införas. Detta kan samtidigt ses som en
försöksverksamhet. Om effekterna blir gynnsamma, vilket kan förväntas, är
det inget som hindrar att en liknande lösning används för stimulanser i andra
regioner, t.ex. i Jämtlands län, som föreslagits i en annan motion. Med det
anförda tillstyrker utskottet motion Sk344.

dels att utskottet under mom. 43 bort hemställa:

43. beträffande vissa regionala frågor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk344 hos regeringen
begär förslag om rätt till avdrag för nyinvesteringskostnader i sydöstra
Sverige samt att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk327, 1987/
88:Sk419 yrkande 2 och 1987/88:Sk451.

35. Vissa regionala frågor (mom. 43)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Skatteutskottet
har” och slutar med ”regionalpolitiska kommittén)” bort ha följande

lydelse:

Det har i den allmänna politiska debatten framförts olika förslag till
förändringar av beskattningen för att stimulera en inflyttning till inlandskommunerna.
Vid sidan av förstärkta bidrag till den kommunala skatteutjämningen
och ökat kommunalt grundavdrag har även förslag om minskad statlig
beskattning grundade på regionalpolitiska skäl framförts. Enligt utskottets
uppfattning är det nödvändigt att i det pågående utredningsarbetet beakta i
vilka former skatteinstrumentet kan utnyttjas som ett medel för att nå en
bättre regional balans. Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sk451
om ett tillkännagivande till regeringen av den nämnda innebörden. Utskottet

SkU 1987/88:30

48

ställer sig även bakom förslaget i motion Sk419 att riksdagen hos regeringen
skall begära förslag till åtgärder på beskattningsområdet med syfte att minska
missgynnandet av landsbygdsboende och i stället stimulera detsamma.
Utskottet avstyrker motionerna Sk327 och Sk344.

dels att utskottet under mom. 43 bort hemställa:

43. beträffande vissa regionala frågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk419 yrkande 2 och
1987/88:Sk451 samt med avslag på motionerna 1987/88:Sk327 och
1987/88 :Sk344 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

36. Företagsbeskattningens framtida inriktning (mom. 44)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet har
” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Av de stora svenska företagen är många vitala, dynamiska och viktiga
inom sina respektive områden, och de är därför betydelsefulla för dagens
svenska välfärd. Morgondagens välfärd och möjligheterna att på allvar föra
Sverige ut ur den ekonomiska krisen beror emellertid av de nya idéer som
prövas och utvecklas i dag. I morgondagens samhälle kommer att krävas mer
decentralisering, dynamik och variationsrikedom. Det är inte endast de stora
företagen utan även de små företagen som nu skal! bryta väg mot en ny tid.
De mindre och medelstora företagen måste få en renässans. Det är mot
denna bakgrund enligt utskottets mening angeläget att de mindre och
medelstora företagen och den enskilde företagarens villkor förbättras.
Utskottet tillstyrker yrkande 1 i motion Sk323 att riksdagen skall besluta ett
tillkännagivande till regeringen i denna fråga.

Utskottet ansluter sig även till de i motion Sk470 yrkande 6 framlagda
förslagen rörande åtgärder för att uppnå en mer ändamålsenlig och
investeringsbefrämjande beskattning. Bland förslagna åtgärder framstår
förslaget om en kraftig sänkning av bolagsskatten som en av de mest
angelägna åtgärderna. Vidare bör, som framhålls i motionen, dubbelbeskattningen
av aktieutdelningar slopas så att riskkapitalförsörjningen underlättas.
Ytterligare åtgärder som nämns i motionen är bl.a. att slopa vinstdelningsskatten
inom löntagarfondssystemet och att införa regler om förlustutjämning
inom det s.k. ”carryback”-systemet. Utskottet biträder yrkandet i
motionen att riksdagen skall begära förslag av regeringen i enlighet med vad
som anförts i motionen. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk323
yrkande 1 och Sk470 yrkande 6. Motionerna Sk332, Sk367, Sk371 och Sk482
såvitt nu är i fråga är enligt utskottets mening i väsentliga delar tillgodosedda
genom vad utskottet ovan förordat.

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa:

44. beträffande företagsbeskattningens framtida inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 1 och
1987/88:Sk470 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1987/
88:Sk332, 1987/88:Sk367, 1987/88:Sk371,1987/88:Sk482 såvitt nu är i

SkU 1987/88:30

49

fråga och motion 1987/88:Sk485 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om de mindre och medelstora
företagens betydelse samt hos regeringen begär förslag till ändringar
i lagstiftningen i enlighet med vad utskottet anfört.

37. Företagsbeskattningens framtida inriktning (mom. 44)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

De problem som dagens skattesystem tillskapar för de mindre företagen
har tagits upp i flera motioner. Enligt motion Sk367 leder dagens skattesystem
till stora skillnader i skattebelastning mellan företag i olika branscher och
även mellan företag med olika lönsamhetsnivåer, skilda ägarkategorier och
varierande skuldsättning. Dessa förhållanden är enligt motionen ofta till
nackdel för småföretagare. De mindre företagen beskattas också generellt
hårdare än de större. De har, framhålls det i motion Sk367, inte lika stora
möjligheter till överföringar mellan olika bolag och till omfattande bokslutsdispositioner.
Därför måste, betonar motionärerna, företagsbeskattningen
ändras till de mindre företagens fördel. Utskottet instämmer i motionsförslaget
att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen om att
sådana förändringar som avses i motionen kommer till stånd och tillstyrker
motion Sk367. Uttalande av riksdagen i samma riktning som den nyss
nämnda yrkas även i motionerna Sk332 och Sk482 såvitt nu är i fråga.
Utskottet ansluter sig även till vad som anförs i dessa motioner, dock att
utskottet anser att frågan om vilka åtgärder regeringen skall vidta inte bör
begränsas till tilläggsdirektiv till FSK som yrkas i Sk332.

Förslagen i motionerna Sk323 yrkande 1, Sk371 och Sk 470 yrkande 6 får
enligt utskottets mening i väsentliga delar anses tillgodosedda genom att
riksdagen beslutar ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet ovan
förordat.

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa:

44. beträffande företagsbeskattningens framtida inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk367 och 1987/
88:Sk482 såvitt nu är i fråga och med anledning av motion 1987/
88:Sk332 samt med avslag på motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 1,
1987/88:Sk371, 1987/88:Sk470 yrkande 6 och motion 1987/88:Sk485
yrkande 11 som sin mening ger regering till känna vad utskottet
anfört.

38. Tullskyddet för trädgårdsprodukter (mom. 47)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Ett liknande”
och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den svenska handelspolitiken i princip
inriktas på att slå vakt om frihandeln och att så långt det är möjligt undanröja

SkU 1987/88:30

50

de hinder sorn nu finns mot en fri handel mellan olika länder. Ett undantag
utgör jordbruket, där bl.a. försörjningsmässiga skäl gjort det nödvändigt
med ett visst gränsskydd. Även för trädgårdsprodukter framstår det i dagens
läge som orealistiskt att inte använda sig av tullar för att undvika en ohållbar
konkurrenssituation för inhemsk odling. Svensk trädgårdsnäring är i dag
utsatt för ett mycket starkt importtryck, ofta genom ren dumpning. Eftersom
alla våra grannländer har ett starkare tullskydd än vad vi har i Sverige finns
inga större möjligheter att exportera tillfälliga överskott eller att möta de till
Sverige exporterande länderna på deras hemmamarknad.

Mot den ovan angivna bakgrunden vill utskottet betona vikten av att
regeringen utan dröjsmål försöker att i förhandlingar med EG åstadkomma
sänkningar av EG-tullarna på frukt- och grönsaker och övriga trädgårdsprodukter.
Om framgång inte snarast nås i dessa förhandlingar kan en
anpassning av de svenska tullarna bli ofrånkomlig på de i motionen angivna
produkterna.

Vad nu anförts bör enligt utskottet ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 47 bort hemställa:

47. beträffande tullskyddet för trädgårdsprodukter
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk576 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående den
allmänna inriktningen av tullskyddet för trädgårdsprodukter.

39. Tullskyddet för trädgårdsprodukter (mom. 47)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Ett liknande”
och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Den svenska trädgårdsnäringen har en stor regionalpolitisk betydelse.
Konsumenternas krav på livsmedel av hög kvalitet och kontroll över
användningen av bekämpningsmedel m.m. gynnas av en större andel
inhemsk produktion. Sverige har emellertid ett svagt gränsskydd för bl.a.
dessa produkter och är utsatt för ett starkt importtryck, ofta genom ren
dumpning. För att förbättra konkurrensförhållandena gentemot lågprisimporten
behövs det ett förstärkt tullskydd. Utskottet ställer sig bakom
förslaget i motion Sk576 yrkande 1 att regeringen får i uppdrag att detaljerat
följa utvecklingen av importen av trädgårdsprodukter. Inom ramen för den
nya G ATT-rundan bör vidare, som föreslås i motionen, regeringen utnyttja
de tillfällen som kan erbjudas till att höja tullarna på trädgårdsområdet i
avsikt att skapa en rimligare konkurrenssituation för näringen. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk576 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 47 bort hemställa:

47. beträffande tullskyddet för trädgårdsprodukter
att riksdagen med bifall till motion Sk576 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den allmänna
inriktningen av tullskyddet för trädgårdsprodukter.

SkU 1987/88:30

51

Särskilda yttranden

SkU 1987/88:30

1 .Företagsbeskattningens framtida inriktning (mom. 44)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

Förslagen i de motioner från borgerligt håll som gäller frågor om hur
företagsbeskattningen skall reformeras för att vi skall få gynnsammare
villkor för näringsverksamhet som bedrivs i olika former är i många viktiga
hänseenden likartade eller har ett grundläggande gemensamt syfte. När det
gäller de motioner som i detta betänkande sammanförts under rubriken
företagsbeskattningens framtida inriktning finns det i alla dessa önskemål
bl.a. om en ökad uppmärksamhet åt de särskilda problem som nuvarande
skattesystem skapar för de mindre företagen. Vi moderater i utskottet har
yrkat bifall till de förslag som lagts fram i den moderata samlingpartiets
partimotioner. Dessa motioner innebär att riksdagen redan nu skall begära
att regeringen arbetar fram olika förslag med viss inriktning. Vi vill
emellertid nämna att detta inte innebär ett avståndstagande till andra förslag
som behandlas under samma moment. Det finns tvärtom en rad framträdande
punkter där vi kan instämma.

2. Företagsbeskattningens framtida inriktning m.m.

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför

Folkpartiet har i en motion (1987/88:N304) som bereds i näringsutskottet
tagit upp frågor rörande företagsbeskattningens näringpolitiska effekter. I
motionen betonas att beskattningen är den kanske viktigaste av de förutsättningar
för näringslivets verksamhet som kan påverkas genom nationella
beslut. De negativa effekterna för företagandet av nuvarande skattesystem
har belysts i motionen. En djupgående reformering av företagsbeskattningen
måste komma till stånd. En grundläggande del av en sådan reform är bl.a. en
kraftig sänkning av den nuvarande nominella skattesatsen för rörelseinkomster
från nuvarande nivå samtidigt som möjligheterna till resultatreglering i
form av lagernedskrivningar, avsättning till resultatutjämningsfond och
avsättning till investeringsfond och investeringsreserv avskaffas. Dessa
regler medverkar bl.a. till en ekonomiskt ofördelaktig inlåsning av kapital i
vinstgivande företag. En annan viktig åtgärd är att slopa dubbelbeskattningen
av aktiebolagens inkomster. Vi kan i väsentliga hänseenden dela
synpunkter som lagts fram i motionerna angående den framtida inriktningen
av företagsbeskattningen. När det gäller de förslag om investeringsfonder
och resultatutjämning m.m. som utskottet behandlat under momenten 3-5
och 7-9 har vi, även om vi mot ovan angiven bakgrund inte biträtt de väckta
motionerna, en stor förståelse för motionärernas syfte. De problem som är
bakgrunden till att motionerna väckts skulle inte uppkomma i ett reformerat
skattesystem i enlighet med folkpartiet utvecklat i den ovan nämnda motion
N304.

52

Innehållsförteckning SkU 1987/88:30

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 9

Inledning 9

Arbetande kapital i företag 9

Egendomslivränta 10

Allmän investeringsfond och investeringsreserv 11

Resultatutjämning m.m 12

Försäkringar, m.m 13

Vissa frågor rörande beskattningen av fåmansföretag 15

Beskattning av rennäringen 16

Y rkesfiskares skatteavdrag 17

Reservelverk i jordbruket 17

Arbetsrättsligt skadestånd 18

Representationsgåvor 18

Avdragsrätt för stöd till kulturlivet 19

Lantmäterikostnader 19

Kulturbyggnader 20

Bidrag till utbildning 20

Vissa ytterligare avdragsfrågor, m.m 20

Aktiebolags räkenskapsår 21

Beskattning av bostäder i jordbruket 23

Uttaget av B-skatt 23

Vissa regionala frågor 24

Företagsbeskattningens framtida inriktning, m.m 24

Tullskyddet för trädgårdsprodukter 26

Hemställan 26

Reservationer 29

Särskilda yttranden 52

53