Skatteutskottets betänkande

1987/88:29

om vissa indirekta skatter

SkU
1987/88:29

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal under den allmänna motionstiden väckta
motioner om bl. a. mervärdeskatt, särskild varuskatt, bilaccis, dryckesskatt,
reseskatt och stämpelskatt.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Gemensamma reservationer av
m, fp och c har avgivits beträffande mervärdeskatten vid offentlig egenregiverksamhet
och entreprenader och i fråga om dryckesskatten på smaksatt
mjölk och mjölkbaserade drycker. Dessutom har reservationer avgivits
av m beträffande mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål samt i
fråga om bilaccisen för taxibilar, tävlingsfordon och samlarfordon; av fp
beträffande mervärdeskatt vid införsel av kulturföremål avsedda för utställning
och särskild varuskatt på choklad och kosmetika m.m.; av c
angående mervärdeskatt på fiskyngel och av m och c gemensamt beträffande
reseskatten för resor till Röros i Norge. Vidare har vpk reserverat sig till
förmån för ett yrkande om en höjning av stämpelskatten för förvärv av fast
egendom av juridiska personer. Slutligen har ett särskilt yttrande avgetts av
m, fp och c angående mervärdeskatt på datatjänster.

Motionerna

1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om punktskatter,

1987/88:Sk445 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
mervärdeskatt att offentligt ägda företag inte särbehandlas så att den fria
konkurrensen sätts ur spel,

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N304.

1987/88:Sk474 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

7. att riksdagen beslutar om en höjning av stämpelskatten för lagfart på
fastigheter för juridiska personer till 10 %,

1987/88:Sk503 av Sture Ericson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen gör ett principuttalande till förmån för en skattepolitisk styrning

1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 29

av personbilsmarknaden i syfte att främja försäljningen av personbilar med
nya, bränslesnåla och miljövänliga motorer.

1987/88:Sk504 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
om avskaffande av reseskatten mellan Sverige och Röros.

1987/88:Sk505 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatteregler
vid entreprenader.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi501.

1987/88:Sk510 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om undantagande från mervärdeskatt
vid införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen om utförsel
av kulturföremål.

1987/88:Sk511 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra
beräkningsgrunden för accisen från fordonsvikt till motoreffekt.

1987/88:Sk513 av Lennart Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatt
vid kommunalt anläggningsarbete i egen regi.

1987/88:Sk516 av Ingvar Björk (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en avgift läggs på alla metalliclackerade fordon som säljs i
Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en avgift på metalliclackerade bilar skulle bidra till att
förbättra miljön omkring lackeringsverkstäderna i Sverige.

1987/88:Sk519 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelser skall införas om
undantag från mervärdeskatt för konst som visas vid en tidsbegränsad
utställning i Sverige.

1987/88:Sk521 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna det orimliga i att belasta
fiskyngel för utplåntering med mervärdeskatt och att befrielse från sådan
skatt generellt införs.

1987/88:Sk524 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
den nuvarande accisrabatten för taxibilar bör kvarstå ytterligare ett år.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo751.

1987/88:Sk540 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att tidning som av presstödsnämnden förklarats
vara publikation av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådan
enligt lagen om mervärdeskatt.

SkU 1987/88:29

1987/88:Sk541 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om ändring av reglerna för mervärdeskatt för offentlig

myndighet så att den fria konkurrensen mellan privat och offentlig verksamhet
inte hindras.

1987/88:Sk542 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i moitonen anförts om önskvärd
konkurrensneutralitet mellan alla dataföretag.

1987/88:Sk543 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att motionen för beaktande överlämnas till kommittén med uppdrag
att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning.

1987/88:Sk544 av Helge Hagberg och Lars Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skattskyldighet till mervärdeskatt för gymnasieskolor med bl. a. byggnadsverksamhet.

1987/88:Sk545 av Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen snarast framlägger förslag om att reseskatten höjs till 500 kr.

1987/88 :Sk546 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
reglerna om mervärdeskatt vid försäljning av fritidsbåtar skall återgå till
dem som gällde före den 1 juli 1982.

1987/88:Sk548 av Ivar Virgin och Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring
av mervärdeskattereglerna vid viss tjänsteexport.

1987/88:Sk556 av Jan Sandberg (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande dubbel accisbeskattning för ombyggda fordon,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om accisbefrielse för tävlingsfordon,

4. att riksdagen beslutar att införa ett schablonbelopp på 1 500 kr. för
import av samlarfordon enligt norsk modell.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T431.

1987/88: Sk559 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om avveckling av mervärdeskatten för böcker.

1987/88:Sk56f av Ivar Virgin och Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring
av mervärdeskattereglerna vid viss tjänsteexport.

1987/88:Sk566 av Lars Leijonborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna om
mervärdeskatt för offentlig och privat serviceverksamhet.

1987/88:Sk567 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om differentierad charterskatt.

1987/88:Sk803 av Lennart Brunander och Kersti Johansson (c) vari yrkas att
riksdagen genom tillägg till 5 § i lagen om tillverkning av drycker m.m. (SFS

SkU 1987/88:29

1* Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 29

1977:292) undantar smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker från läskedrycksbeskattning
liksom för närvarande sker för choklad, kaffe och te.

Gällande ordning m. m.

Mervärdeskatt

Mervärdeskatten är en allmän konsumtionsskatt som infördes den 1 januari
1969 genom lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML). Mervärdeskatten
skall betalas vid all yrkesmässig omsättning av skattepliktiga varor och
tjänster inom landet. Företagen betalar och redovisar skatten till staten i
mervärdeskattedeklarationer. Länsskattemyndigheterna är beskattningsmyndigheter
för omsättning inom landet och vid export. Tullverket är
beskattningsmyndighet vid import.

Den som inom landet eller genom export yrkesmässigt omsätter skattepliktiga
eller s. k. kvalificerat undantagna varor och tjänster är skattskyldig.
Mervärdeskatten tas ut i varje led i tillverknings- och distributionskedjan.

Skatteplikten för varor är i det närmaste generell. Endast varor som
särskilt anges i ML är undantagna från skatteplikt. Likaså är arbeten på
byggnader generellt skattepliktiga. Andra tjänster däremot är skattepliktiga
endast om de har räknats upp i ML. Ett stort antal tjänster omfattas av
skatteplikten, men tjänster av personlig natur har genomgående lämnats
utanför beskattningsområdet.

Skattesatsen är fr. o. m. den 1 januari 1983 19 %. Detta motsvarar ett
pålägg med 23,46 %. I vissa fall utgår reducerad skatt. Statens inkomster av
mervärdeskatt har för budgetåret 1988/89 beräknats till drygt 80 miljarder
kronor.

I den offentliga verksamheten finns ofta en valmöjlighet mellan att bedriva
en viss verksamhet i egen regi eller att anlita enskilda leverantörer eller
uppdragstagare. Under förutsättning att upphandlingen avser skattepliktiga
varor eller tjänster skall en anlitad näringsidkare redovisa utgående skatt
som beräknas på vederlaget. Följaktligen uppkommer ofta en skillnad i
faktisk skattebelastning om staten eller en kommun väljer att tillgodose ett
visst behov genom utförande i egen regi eller genom att anlita skattskyldiga
näringsidkare. Det mervärde som skapas i den offentliga egenregiverksamheten
tas inte upp till beskattning.

Mervärdeskatteutredningen har i ett slutbetänkande (SOU 1987:45)
Översyn av mervärdeskatten Del XI behandlat bl. a. mervärdeskatten och
den offentliga sektorn. Utredningen föreslår att man inom vissa delar av
den kommunala byggnads- och anläggningssektorn skall kunna medge kommuner
rätt att räkna i egen regi bedriven byggnads- och anläggningsverksamhet
som yrkesmässig.

I samband med en utvidgning av mervärdeskatten till att omfatta vissa
datatjänster (prop. 1985/86:47, SkU 17) redovisades i propositionen att vissa
databolag, som tillhandahöll datatjänster åt sina ägare, redan tidigare undantagits
från beskattning genom särskilda regeringsbeslut i enskilda fall.

SkU 1987/88:29

Sådana medgivanden hade lämnats till bl. a. SPADAB, Kommundata AB,
Lantbruksdata AB och Norrdata AB. Dessa gamla medgivanden skulle
enligt föredragande statsrådet fortsätta att gälla.

Hösten 1986 genomfördes de ändringarna i ML att varor och tjänster i
kommunal och landstingskommunal omsorgsverksamhet och i andra gymnasieskolor
än sådana som bedriver jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring
undantogs från skattskyldighet till mervärdeskatt (prop. 1986/87:44,
SkU 8). I ett senare betänkande, som godkändes av riksdagen, avstyrkte
skatteutskottet en motion vari yrkades att gymnasieskolor med byggnadsverksamhet
även i fortsättningen skulle vara skattskyldiga till mervärdeskatt
(SkU 1986/87:34).

Mervärdeskatt tas inte ut vid export. Detta gäller även export av tjänst. I
första hand anses en tjänst som exporttjänst när den tillhandahålls utomlands.
Den som tillhandahåller en tjänst utomlands skall kunna visa att så är
fallet.

Som export räknas även omsättning av tjänster inom landet i vissa fall.
För vissa tjänster finns krav på att det skall vara fråga om en utländsk
uppdragsgivare. För merparten av tjänsterna gäller att exportreglerna blir
tillämpliga endast när tjänsten avser en verksamhet som uppdragsgivaren
driver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den hade
utövats här i landet.

Enligt 8 § 5) ML är allmänna nyhetstidningar undantagna från skatteplikt.
Enligt anvisningarna till lagrummet gäller undantaget sådan publikation av
dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje
vecka. För att dagspresskaraktär skall anses föreligga krävs enligt praxis att
den allmänna nyhetsrapporteringen har en inte alltför obetydlig omfattning
i förhållande till övrigt innehåll.

Det statliga stödet till dagspressen i form av olika bidrag regleras i
förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar. Som dagstidning
anses enligt förordningen en allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär
som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka,
har ett innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och i huvudsak
distribueras inom landet. Presstödsnämnden beslutar om stöd enligt förordningen.
I ärenden om olika bidrag får presstödsnämndens beslut inte
överklagas.

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner som gått ut på att
skattemyndigheterna skall åläggas följa presstödsnämndens bedömning i
fråga om tidningar som av nämnden betraktats som publikationer av dagspresskaraktär
(SkU 1985/86:34, SkU 1986/87:34).

I fråga om böcker har utskottet — och dess föregångare bevillningsutskottet
— tidigare avstyrkt motionsyrkanden om skattebefrielse med hänvisning till
mervärdeskattens generella karaktär (BeU 1969:25, SkU 1972:18, SkU
1973:62).

Mervärdeskatt skall erläggas inte bara vid skattepliktig omsättning inom
landet utan också vid import av skattepliktiga varor. Detta gäller oavsett
ändamålet med importen och oberoende av vilken transaktion som är
grunden för importen. Skattskyldighet föreligger således oberoende av om

SkU 1987/88:29

varan har köpts i utlandet eller förts in av annan anledning, exempelvis som SkU 1987/88:29
gåva eller lån.

I vissa fall gäller dock undantag från skattskyldigheten vid import, t. ex.
då en vara förs in tillfälligt och innehas med temporär tullfrihet, exempelvis
varuprov, varor för utställning etc. I vissa fall fordras det dock deposition
eller säkerhet.

Fr. o. m. den 1 juli 1979 får den som yrkesmässigt omsätter skattepliktiga
varor och som förvärvar vara från någon som inte är skattskyldig tillgodoföra
sig avdrag för ingående mervärdeskatt med belopp som skulle ha
utgjort mervärdeskatt om säljaren hade varit skattskyldig, s. k. fiktiv mervärdeskatt
(prop. 1978/79:141, SkU 52).

Mot bakgrund av ett omfattande missbruk av reglerna, som bl. a. tog sig
uttryck i fingerade exportaffärer för att få tillbaka den fiktiva mervärdeskatten,
skedde sedermera en uppstramning av bestämmelserna (prop.

1981/82:214, SkU 71). Bl.a. föreskrevs, med verkan fr. o. m. den 1 juli
1982, en skyldighet för den skattskyldige att vid en försäljning på export av
vissa varor, däribland fartyg, återföra ett åtnjutet avdrag för ingående
mervärdeskatt. Det gäller dock bara om den skattskyldige inte visar att
varan innehafts endast av skattskyldiga. Mervärdeskatten skall återföras i
deklarationen för den redovisningsperiod under vilken varan exporterats.

Avsikten med denna regel är att återföring av avdragen skall ske i de fall
då någon skattskyldig i kedjan av köpare och säljare har tillgodogjort sig
avdrag för fiktiv skatt. Enligt RSV Im 1984:2 har exportören fullgjort sin
bevisskyldighet om vederbörande kan visa att något avdrag för fiktiv skatt
inte har gjorts av denne eller någon annan tidgare skattskyldig. Kontrollen
bör enligt RSV sträcka sig bakåt i tiden till den tidpunkt då rätten till avdrag
för fiktiv skatt infördes, d. v. s. till den 1 juli 1979.

Särskild varuskatt

Särskild varuskatt utgår på vissa varor enligt lagen (1941:251) om särskild
varuskatt. Skatten är 50 % av priset vid försäljning till detaljhandeln på
kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, hårvatten etc. På
choklad- och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kg. Statens inkomster av
skatten är för budgetåret 1988/89 beräknade till drygt 1 miljard kronor.

Bilaccis

S.k. bilaccis utgår enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
för personbilar och mindre lastbilar och bussar med 6:40 kr. per kg
tjänstevikt. För personbilar av 1987 års modell utgår dock skatten med 7:40
per kg tjänstevikt och för en personbil av 1988 års modell med 8:40 per kg
tjänstevikt. För varje fullt femtiotal kg tjänstevikt över 1 600 kilogram utgår
ytterligare skatt med 800 kr. För personbilar av 1987 eller 1988 års modell
som uppfyller vissa avgasreningskrav utgår reducerad skatt.

För motorcyklar utgår skatten med 1 340 kr. om tjänstevikten inte överstiger
75 kg, med 1 760 kr. om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160

kg, med 2 700 kr. om tänstevikten är ännu högre men inte överstiger 210 kg
och i annat fall med 4 480 kr.

Skatten skall erläggas av den som yrkesmässigt tillverkar sådana fordon
inom landet och av den som importerar fordon för försäljning till återförsäljare.
Skattskyldigheten inträder när fordonet levereras till köpare eller
tas ut från rörelsen utan samband med försäljning. Ett fordon anses som
uttaget den dag fordonet införs i bilregistret eller, om fordonet samtidigt
avställs, då avställningen upphör.

Vidare skall skatt betalas av den som importerar fordon för annat ändamål
än försäljning till återförsäljare. Slutligen skall skatt också erläggas när
ett fordon efter ombyggnad eller ej yrkesmässig tillverkning registreras som
skattepliktigt fordon. Skattskyldig är då fordonets ägare.

Ett fordon, som är eller har varit registrerat som fordon av angivet slag är
- utom i ett specialfall som saknar intresse i detta sammanhang - skattepliktigt
endast om registreringen har skett i förening med avställning.

Vissa fordon får användas här i landet utan att vara registrerade. Bl.a. är
det enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) tillåtet att använda ett oregistrerat
fordon inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat
tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område.

Statens inkomster av bilaccisen är för budgetåret 1987/88 beräknade till
2 351 milj. kr.

Smaksatt mjölk

För läskedrycker utgår skatt enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt med
40 öre per liter för kolsyrad läskedryck och med 20 öre per liter för annan
läskedryck. När det gäller vilka drycker som i detta sammanhang skall
betraktas som läskedrycker har hänvisats till vissa tulltaxenummer. Att
choklad, kaffe eller te inte skall anses som läskedryck har uttryckligen
angetts.

Kammarrätten har i ett mål (dom 1983-05-09 i mål nr 9956-1982) prövat
om en dryck var att anse som läskedryck och därmed skattepliktig. Drycken
bestod av en blandning av juicer och mjölkråvara. Trots att ingen av de i
drycken ingående beståndsdelarna var för sig var skattepliktig ansågs den
efter blandning uppkomna drycken hänförlig till det skattepliktiga dryckessortimentet.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motioner om att avskaffa dryckesskatten
på smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter (SkU 1983/84:22,
1985/86:45, 1986/87:41).

Reseskatt

Skatt på charterresor med flyg till utlandet utgår enligt lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor för passagerare som fyllt 12 år. Skatten gäller även för
s. k. IT-resor med reguljärt flyg. Skatten, som senast höjdes den 1 juni 1986,
uppgår för närvarande till 300 kr. per passagerare. Statens inkomster av
skatten har för budgetåret 1988/89 beräknats till 381 milj. kr.

SkU 1987/88:29

1** Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 29

Stämpelskatt

SkU 1987/88:29

Stämpelskatt utgår enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp samt
vid beviljande av inteckningar. Vid förvärv av fast egendom är skattesatsen
1,5 % av egendomens värde, dvs. det högsta av köpeskillingen eller taxeringsvärdet
året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. För
juridiska personer utgår dubbel skatt.

Utredningar

Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05), som haft i uppdrag att verkställa
en teknisk översyn av mervärdeskatten lämnade i höstas sitt slutbetänkande
(SOU 1987:45) Översyn av mervärdeskatten Del XI Mervärdeskatten och
den offentliga sektorn, skattskyldighet för film- och videoproduktion m. m.
Mervärdeskatteutredningens uppdrag är därmed slutfört.

Under sommaren 1987 tillsatte regeringen kommittén (Fi 1987:06) med
uppdrag att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning
(KIS). Kommittén (dir. 1987:30) skall först och främst göra en förutsättningslös
översyn av mervärdeskattens omfattning och — med huvudinriktiningen
att göra mervärdeskatten så långt som möjligt generellt tillämpbar
och konkurrensneutral i fråga om varor och tjänster — undersöka
positiva och negativa verkningar av en generell varu- och tjänstebeskattning
och lämna förslag till hur en mervärdeskatt med breddad bas tekniskt bör
utformas. Vidare skall kommittén bedöma möjligheterna till och effekterna
av slopade reduceringsregler. Översynen skall också omfatta en genomgång
och en bedömning av behoven, lämpligheten och de konstitutionella förutsättningarna
för de bemyndiganden som nu finns i ML. När det gäller övriga
indirekta skatter skall kommittén undersöka möjligheterna att avskaffa de
skatter som är svårtillämpbara och som har liten statsfinansiell betydelse.
Därtill kommer ytterligare några uppgifter, bl. a. rörande försäljningsskatten
på motorfordon och vägtrafikskatten, beskattningen av varaktiga kapitalvaror
och en ändrad ordning för ändring av skattesatserna.

Utredningen skall bedriva arbetet skyndsamt och med inriktning att
redovisa det i huvudsak senast vid utgången av år 1988.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner om mervärdeskatten
och några punktskatter som väckts under den allmänna motionstiden.
Motioner som avser skatter på alkoholvaror och tobaksvaror har
utskottet redan behandlat i betänkandet SkU 1987/88:22. Motioner som
avser energiskatter avser utskottet att ta upp senare.

Mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenader

I motion Sk505 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs — med hänvisning
till motion Fi501 - en sådan utformning av mervärdeskattereglerna att de
inte påverkar valet mellan egenregi och entreprenad. Även Anders Andersson
(m) efterlyser i motion Sk541 förslag med denna inriktning. I
motion Sk513 av Lennart Nilsson m. fl. (s) begärs ett uttalande om att
mervärdeskatten på byggnadsvaror som används i kommunalt egenregiarbete
och som används vid arbete på entreprenad bör vara lika. Lars
Leijonborg (fp) yrkar i motion Sk566 på ett tillkännagivande om mera
konkurrensneutrala mervärdeskatteregler för offentlig och privat serviceverksamhet.

Utskottet har tidigare uppmärksammat att mervärdeskattereglerna kan
utgöra en konkurrenssnedvridande faktor inom vissa kommunala verksamheter
i valet mellan arbete i egen regi och upphandling. Samma slag av
arbete beskattas olika beroende på i vems regi det utförs. Om en kommun
utför arbetet åt sig själv beskattas det inte, men om arbetet utförs av en
entreprenör åt en kommun utgår skatt. Vidare är de s. k. reduceringsreglerna
av betydelse, särskilt inom byggnads- och anläggningsområdet.
Mervärdeskatteutredningen har i sitt slutbetänkande SOU 1987:45 Mervärdeskatten
och den offentliga sektorn etc. konstaterat att framför allt den
s. k. 20-procentsregeln, som i princip gäller för den kommunala anläggningsverksamheten,
ofta ger en högre skattebelastning på egenregiverksamhet
än på upphandling. Om däremot en upphandling medför att en anlitad
skattskyldigs fakturerade utgående skatt överstiger den ingående, vilket
ofta kan vara fallet om materialinsatsen är låg, kan ett utförande i egen regi
visa sig skattemässigt fördelaktig i jämförelse med en upphandling.

Mervärdeskatteutredningen har, för att tillgodose kravet på bättre neutralitet,
föreslagit att man inom vissa delar av den kommunala byggnadsoch
anläggningssektorn skall kunna medge kommuner rätt att räkna byggnads-
och anläggningsverksamhet som bedrivs i egen regi som yrkesmässig.
Härefter har KIS, vars utredningsarbete enligt direktiven skall bedrivas med
huvudinriktningen att så långt som möjligt göra mervärdeskatten generellt
tillämpbar och konkurrensneutral i fråga om varor och tjänster, fått i uppdrag
att bl. a. bedöma möjligheterna att slopa reduceringsreglerna. Resultatet
av detta arbete bör enligt utskottet avvaktas innan ställning tas till vilka
åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma en bättre neutralitet inom

SkU 1987/88:29

mervärdeskattesystemet. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu
behandlade motioner.

Mervärdeskatt på datatjänster

I motion Sk445 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs - med hänvisning
till motion N304 — begärs förslag till ändring av mervärdeskattereglerna så
att offentligt ägda företag som t. ex Kommundata inte särbehandlas vid köp
av datatjänster. Även Knut Wachtmeister (m) kräver i motion Sk542 bättre
konkurrensneutralitet mellan alla dataföretag.

Utskottet vill erinra om att vissa små juridiska personer, t. ex. små
kommuner och små sparbanker, som gått samman om en gemensam organisation
för datatjänster, sedan länge genom särskilda medgivanden från
regeringen åtnjutit skattefrihet för datatjänster. Medgivandena bygger på
tanken att dessa små kommuner etc. inte skall hamna i ett sämre läge än de
stora som själva kan utföra datatjänsterna i egen regi. Dessa medgivanden
stod kvar även sedan mervärdeskatten på dataområdet utvidgats våren 1986
(prop. 1985/86:47, SkU 17). Det framhölls dock i propositionen att undantagen
på sikt borde försvinna, eftersom regeringens konstitutionella befogenheter
var tveksamma.

1 KIS uppdrag ingår även att se över dessa konstitutionella frågor. I
direktiven sägs bl. a. att, med en vidgad bas för mervärdeskatten och med
en eventuellt ny teknik för att ange det skattepliktiga tjänsteområdet, förutsättningarna
bör förbättras för att slopa de särregler som införts med stöd av
bemyndiganden i mervärdeskattelagen. Kommittén bör annars pröva om
särreglerna direkt kan inarbetas i lagstiftningen.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet att ett ställningstagande till
de frågor som väckts av motionärerna bör anstå till dess att resultatet av
utredningens arbete föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna
Sk445 och Sk452.

Mervärdeskatt vid gymnasieskolor med byggnadsverksamhet

Helge Hagberg och Lars Svensson (s) tar i motion Sk544 upp det förhållandet
att gymnasieskolor med byggnadsverksamhet numera står utanför
mervärdeskattesystemet. Motionärerna kritiserar de nuvarande bestämmelserna
som enligt deras mening missgynnar dessa skolor i förhållande till
andra byggföretag på marknaden genom att mervärdeskatten belastar produktionskostnaden
för dessa skolors verksamhet. De begär därför att dessa
skolor skall kunna göras skattskyldiga till mervärdeskatt.

Utskottet vill erinra om att de nuvarande reglerna tillkom genom ett
riksdagsbeslut 1986 som gick ut på att varor och tjänster i andra gymnasieskolor
än sådana som bedriver jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring
skulle undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt (prop. 1986/87:44,
SkU 8). Lagändringen, som trädde i kraft den 1 juli 1987, ansågs medföra
praktiska och administrativa fördelar. Enligt vad utskottet erfarit kommer
frågan om skattskyldighet för gymnasieskolor och liknande att tas upp av
KIS i samband med arbetet att göra mervärdeskatten generellt tillämpbar

SkU 1987/88:29

och konkurrensneutral. Resultatet av kommitténs arbete bör därför av- SkU 1987/88:29
vaktas innnan ställning tas till frågan om sådana ändringar i de nuvarande
reglerna som motionärerna begär. Utskottet avstyrker följaktligen motion
Sk544.

Mervärdeskatt för hantverksföretag

I motion Sk543 begär Mona Saint Cyr (m) sänkt mervärdeskatt för hantverksföretag.
Motionären anser att man härigenom skulle skapa bättre
förutsättningar för sådana enligt hennes mening angelägna näringar att
överleva.

Utskottet kan för sin del inte biträda motionärens förslag, som enligt
utskottets mening skulle komplicera reglerna, skapa kontrollsvårigheter och
strida mot arbetet på att göra mervärdeskatten generellt tillämpbar. Utskottet
vill vidare erinra om att det åligger KIS att överväga att slopa de
nuvarande reduceringsreglerna. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion
Sk543.

Mervärdeskatt på båtreparationer

I motionerna Sk548 och Sk561 av Ivar Virgin och Jens Eriksson (m) yrkas
att reparation av utländska småbåtar befrias från mervärdeskatt. De åsyftar
framför allt varvsarbeten som utförs vid småbåtsvarv åt norska båtägare och
som enligt motionärerna missgynnas av de nuvarande reglerna därigenom
att varvstjänsterna kan beläggas med både svensk och norsk mervärdeskatt.

Som framgår av den inledande redogörelsen måste vissa villkor vara
uppfyllda för att en tjänst som tillhandahålls här i landet åt en utländsk
uppdragsgivare skall räknas som exporttjänst och således vara fri från mervärdeskatt.
För merparten av tjänsterna gäller att exportreglerna blir tilllämpliga
endast när tjänsten avser en verksamhet som uppdragsgivaren
driver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den hade
utövats här i landet. Utskottet vill inte bestrida att de svenska reglerna om
när tjänsteexport skall anses föreligga i sådana fall som motionärerna nämner
kan ge upphov till dubbelbeskattning i den meningen att den vara som
tjänsten utförts på blir beskattad även i det land till vilken den senare förs.

Ensidiga svenska åtgärder är dock enligt utskottets uppfattning inte någon
bra metod för att komma till rätta med dessa ofullkomligheter i lagstiftningen.
En lösning på problemen bör i första hand åstadkommas genom en
överenskommelse på det nordiska planet. Enligt vad utskottet erfarit har
saken uppmärksammats inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att
regeringen tar erforderliga initiativ.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk548 och Sk561.

Mervärdeskatt på begagnade båtar

I motion Sk546 av Jan Sandberg (m) yrkas en återgång till tidigare regler vid
export av fritidsbåtar, dvs. ett slopande av regeln att avdragen fiktiv mervär -

deskatt skall återföras. Enligt motionären har denna regel medfört negativa
effekter på den svenska ekonomin och för båtbranschen.

Som framgår av den tidigare redogörelsen är den ifrågavarande bestämmelsen
till för att hindra ett missbruk av reglerna om fiktiv mervärdeskatt
genom att avdrag yrkas i samband med en fingerad exporttransaktion. Vid
en återgång till tidigare regler enligt motionärens yrkande riskerar man
enligt utskottets mening att dessa problem återkommer. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motion Sk546.

Mervärdeskatt på kulturföremål

I motion Sk510 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) begärs förslag
om befrielse från mervärdeskatt vid införsel av sådana kulturföremål som
omfattas av lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål.
Härigenom skulle man enligt motionären underlätta återförandet
till Sverige av värdefulla möbler, tavlor etc.

Att införa nya undantag från mervärdeskatten på det sätt motionären
förespråkar skulle enligt utskottet komma i konflikt med det pågående
utredningsarbetet inom KIS som går ut på att bredda basen för mervärdeskatten
och göra den generellt tillämpbar. Med hänsyn härtill och de uppenbara
kontrollsvårigheter ett sådant undantag skulle föra med sig ställer sig
utskottet avvisande till förslaget och avstyrker motion Sk510.

I motion Sk519 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) föreslås undantag från
mervärdeskatt för konst som visas på utställningar under begränsad tid i
Sverige. Motionärerna anser att myndigheternas anvisningar på detta område
brister i klarhet.

Konst och andra kulturföremål som införs till Sverige för att under en
begränsad tid visas på utställningar bör enligt utskottets mening givetvis inte
beläggas med mervärdeskatt. Enligt reglerna om temporär tullfrihet medges
också regelmässigt befrielse från mervärdeskatt för varor som skall användas
vid utställning. En redogörelse över dessa bestämmelser har lämnats
i inledningen till detta betänkande. Den som avser att föra in tavlor eller
andra varor i landet för att ställa ut dem och som behöver information om
införselbestämmelserna kan vända sig till tullmyndigheterna som lämnar
alla nödvändiga upplysningar. Enligt utskottets uppfattning har motionärerna
inte visat på några omständigheter som ger anledning att överväga ett
införande av ett permanent undantag i mervärdeskattelagen för de konstföremål
det här är fråga om.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk519.

Mervärdeskatt på vissa publikationer

I motion Sk540 återkommer Alf Svensson (c) med en begäran om ett
riksdagsuttalande att tidningar som av presstödsnämnden bedömts vara
publikationer av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådana enligt
mervärdeskattelagen. Motionären pekar på flera publikationer, som av
regeringsrätten bedömts sakna dagspresskaraktär i skattehänseende, trots

SkU 1987/88:29

att produktionsbidrag utgår för dem. Vidare föreligger enligt motionären
skiljaktigheter i rättstillämpningen mellan olika länsstyrelser.

Som framgår av den inledande redogörelsen har utskottet tidigare betonat
att skattemyndigheterna och presstödsnämnden bör vara obundna av
varandras beslut rörande tillämpningen av den författningsenliga definitionen
av en dagstidning men också erinrat om lämpligheten av ett samråd
mellan myndigheterna i dessa frågor. Liksom tidigare avvisar utskottet
tanken att frånta beskattningsmyndigheten befogenheten att göra en självständig
bedömning i skattefrågan.

Med hänvisning till det anförda avtyrker utskottet motion Sk540.

Mervärdeskatt på böcker

I motion Sk559 av Alf Svensson (c) begärs av kulturpolitiska skäl att
mervärdeskatten slopas på böcker.

Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare har ställt sig avvisande till att
ta bort mervärdeskatten på böcker med hänsyn till mervärdeskattens generella
karaktär. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion
Sk559.

Mervärdeskatt på fiskyngel

I motion Sk521 begär Karl-Anders Petersson och Bertil Jonasson (c) befrielse
från mervärdeskatt på fiskyngel för utplantering. Enligt motionärerna
skulle en sådan åtgärd ha stor betydelse såväl för yrkes- och sportfisket
som för konsumenterna. De framhåller att endast enskilda fiskerättsägare
med egna fiskevatten har möjlighet att lyfta av mervärdeskatten på inköpta
fiskyngel och att de statliga medel som anslås för detta ändamål till följd av
mervärdeskatten reduceras med nästan en fjärdedel.

Som utskottet tidigare anfört bör beskattningsområdet för mervärdeskatten
i princip vara generellt. Enligt utskottet saknas motiv att frångå denna
princip i fråga om fiskyngel. Utskottet avstyrker därför motion Sk521.

Särskild varuskatt på choklad och kosmetika

I motion Sk414 (yrkande 6) av Kjell Johansson m. fl. (fp) begärs att punktskatten
på choklad och kosmetika skall slopas och att dessa varor i stället
skall beskattas med samma mervärdeskattesats som utgår för andra varor.
Vidare motsätter sig motionärerna slopad eller lägre skattesats på livsmedel
och begär ett uttalande härom av riksdagen. Som motiv anför de att de av
principiella skäl är emot konsumtionsstyrande skatter.

Utskottet vill erinra om att KIS har i uppdrag att överväga i vad mån skäl
alltjämt föreligger för en särskild beskattning utanför mervärdeskatten och
att undersöka möjligheterna till att avskaffa de skatter som är svårtillämpbara
och som har liten statsfinansiell betydelse. Resultatet av detta utredningsarbete
bör enligt utskottets mening avvaktas innan ställning tas till
frågan att avveckla de punktskatter motionären åsyftar. Vidare vill utskottet

SkU 1987/88:29

framhålla att tanken på en differentierad mervärdeskatt återkommit i åtskil- SkU 1987/88:29
liga motioner under senare år men alltid avvisats av utskottet. Något uttalande
i frågan i enlighet med motionärernas begäran finner utskottet inte
meningsfullt.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk414 i denna del.

Bilaccis m.m.

I motion Sk511 av Hans Rosengren (s) begärs ett tillkännagivande som går
ut på att bilaccisen i fortsättningen bör beräknas med utgångspunkt i motoreffekten
i stället för fordonsvikten. Härigenom skulle man enligt motionären
stimulera medborgarna att vid köp av bil prioritera energisnålhet
och därmed miljövänlighet.

I direktiven till KIS anges att kommittén skall överväga att beräkna
försäljningsskatten på motorfordon efter annan grund än fordonens tjänstevikt.
Den fråga som tagits upp i motionen är således föremål för utredning,
och ett ställningstagande bör därför enligt utskottet anstå till dess resultatet
av övervägandena föreligger. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

I motion Sk524 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkas - med hänvisning till motion
Jo751 — att den nuvarande accisrabatten för avgasrenade fordon får kvarstå
ytterligare ett år för taxibilar. Eftersom taxibilarna svarar för en stor del av
persontransporterna skulle man enligt motionärerna uppnå betydande miljöeffekter
av positivt slag med en sådan åtgärd.

Som framgår av inledningen till detta betänkande utgår för närvarande
nedsatt bilaccis för sådana personbilar av 1987 och 1988 års modeller som
uppfyller de avgasreningskrav som blir obligatoriska för personbilar av 1989
eller senare års modell. Syftet med nedsättningen är att under en övergångstid
stimulera introduktionen av bilmodeller som är försedda med avgasrening
redan innan denna utrustning blivit obligatorisk. När de nya skärpta
avgaskraven har börjat tillämpas obligatoriskt och då avgasrenande utrustning
skall finnas på alla nya bilar finns det enligt utskottets mening ingen
anledning att sänka skatten för bilar som är försedda med denna utrustning.

Redan det anförda kan anses som tillräckliga skäl att icke bifalla motionsyrkandet.
Härtill kommer att utskottet ställer sig helt avvisande till
tanken att ta ut olika skatt för taxibilar och andra bilar, en ordning som
enligt utskottet skulle skapa administrativa problem och kontrollsvårigheter
av olika slag.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk524 i denna del.

I motion Sk556 av Jan Sandberg (m) yrkas — med hänvisning till motion
T431 - att bilaccisen slopas på fordon som byggts av delar från redan
beskattade fordon (yrkande 1). Den nuvarande ordningen innebär enligt
motionären att dubbel accis betalas för dessa fordon.

Utskottet har tidigare framhållit svårigheterna med att författningsreglera
en nedsättning och schablonisering av bilaccisen för fordon som består av
delar av äldre fordon. Skattskyldigheten för motorfordon som tillverkas
inom landet av icke yrkesmässiga tillverkare inträder när fordonet förs in i

bilregistret. Att införa särskilda undantagsbestämmelser för accisen för de SkU 1987/88:29
fall att det nytillverkade fordonet byggts av delar av äldre, beskattade
fordon skulle enligt utskottets mening leda till praktiska problem av olika
slag. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk556 i denna del.

I yrkande 2 i motionen yrkar Jan Sandberg (m) att accisen för tävlingsfordon
slopas. Eftersom tävlingsfordon inte används i trafiken bör enligt
motionären ingen skatt betalas för dem.

Av den inledande redogörelsen framgår att vissa fordon får användas här
i landet utan att vara registrerade. Bl.a. är det tillåtet att använda ett
oregistrerat fordon inom inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat
område. För självbyggda tävlingsfordon som uteslutande används på
detta sätt behöver heller ingen bilaccis erläggas. Att generellt befria tävlingsfordon
från bilaccis bör enligt utskottets mening inte komma i fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk556 även i denna del.

Slutligen begär Jan Sandberg (m) i motion Sk556 (yrkande 4) — efter norsk
förebild — att en schablonaccis införs på 1 500 kr. för import av samlarfordon
som behålls i minst ett år.

Utskottet har tidigare framhållit att man vid en jämförelse mellan de
norska och svenska bestämmelserna bör beakta att den norska accisen för
personbilar och motorcyklar är avsevärt högre än den svenska. Mot den
bakgrunden framstår det som mindre angeläget att i Sverige sänka accisen
för de speciella fordon som motionären syftar på. Vidare anser utskottet,
med hänsyn till de överväganden om bilaccisen som förestår inom KIS, att
man bör avvakta med ett ställningstagande till frågan om veteranbilars
beskattning till dess resultatet av KIS arbete föreligger. Utskottet avstyrker
därför motion Sk556 även i denna del.

I motion Sk503 av Sture Ericson och Nils T Svensson (s) begärs ett principuttalande
av riksdagen om att främja försäljningen av nya, bränslesnåla och
miljövänliga personbilar genom att i stället för fordonets vikt ta dess bränsleförbrukning
till utgångspunkt för fordonsskatten. Vidare bör enligt motionärerna
avgiften för den obligatoriska bilförsäkringen tas ut via skatten
på bilbränslet.

KIS uppdrag omfattar att se över den av vägtrafikskatteutredningen
tidigare prövade frågan om att ersätta fordonsskatten på vissa lättare fordon
med en höjd bensinskatt. I avvaktan på resultatet av denna översyn bör
enligt utskottets mening ett ställningstagande till de frågor som tagits upp i
motionen anstå. Utskottet avstyrker därför motion Sk503.

I motion Sk516 begär Ingvar Björk (s) att en extra avgift påläggs metalliclackerade
bilar. Avgiften bör enligt motionären användas till miljöförbättrande
åtgärder omkring lackeringsverkstäderna.

Motionären har inte närmare angivit hur han tänker sig utformningen av
den föreslagna avgiften, som enligt utskottet närmast torde ha karaktären
av en skatt. Av praktiska skäl och av kontrollskäl är det enligt utskottets
mening mindre lämpligt att differentiera fordonsskatten eller bilaccisen
efter bilens lackering. Utskottet vill dessutom erinra om att utskottet återkommande
tagit avstånd från tanken att införa nya specialdestinerade skat -

ter eller delvis specialdestinera redan utgående skatter. Med det anförda SkU 1987/88:29
avstyrker utskottet motion Sk516.

Dryckesskatt

Lennart Brunander och Kersti Johansson (c) återkommer i motion Sk803
med ett yrkande om undantag från läskedrycksbeskattningen för smaksatt
mjölk och mjölkbaserade drycker. Enligt motionärernas uppfattning utgör
dessa varor ett värdefullt inslag i kosthållet som inte bör beskattas.

Utskottet har tidigare funnit att den av motionärerna begärda ändringen
av principerna för dryckesbeskattningen inte är motiverad utan bara ägnad
att skapa nya gränsdragningsproblem. Som utskottet tidigare framhållit
skulle det också vara förenat med praktiska problem att gå ifrån tulltaxan
vid specificeringen av skattepliktiga drycker. Utskottet vidhåller sin uppfattning
och vill samtidigt erinra om sitt tidigare uttalande att man från
regeringens sida fortlöpande bör pröva om de nuvarande reglerna på ett
olämpligt sätt inverkar på konkurrensen mellan olika produkter på marknaden
och lägga fram de förslag till ändringar som kan vara påkallade.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk803.

Reseskatt

I motion Sk545 av Bertil Jonasson (c) begärs av bytesbalansskäl en höjning
av reseskatten till 500 kr. per passagerare före semesterperioden. Lennart
Nilsson och Nils T Svensson (s) begär i motion Sk567 att reseskatten skall
differentieras och utgå med lägre belopp för kortare rutter för att stimulera
ett ökat rekreationsresande mellan de nordiska länderna. I motion Sk504 av
Ingrid Hemmingsson (m) yrkas avskaffande av reseskatten för resor mellan
svenska flygplatser och Röros dit man fraktar personer som avser att turista
i Jämtlands län.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att reseskatten är uppbyggd i nära
anknytning till reglerna i den danska resebeskattningen. Även Norge har
liknande lagstiftning om reseskatt. Värdet av likformiga bestämmelser på
lufttrafikens område i de nordiska länderna har betonats i förarbetena till
lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. Enligt vad utskottet uttalade när
skatten infördes bör, för att såvitt möjligt få till stånd en nordisk samordning
av dessa beskattningsfrågor, eventuella ändringar ske i samråd med grannländerna
och helst också ske samtidigt.

Det anförda talar enligt utskottets mening för att man från svensk sida
inte ensidigt beslutar om sådana ändringar av reseskatten som föreslås i
motionerna. Vidare vill utskottet framhålla att reseskatten höjdes så sent
som den 1 juni 1986 med 100 kr. per passagerare. Av praktiska och administrativa
skäl bör vidare enligt utskottets uppfattning skatten utgå med ett
enhetligt belopp per passagerare och resa. Differentierad skatt och undantag
för vissa resrutter bör enligt utskottet inte införas.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk545,

Sk567 och Sk504.

Stämpelskatt

SkU 1987/88:29

I motion Sk474 (yrkande 7) av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs en höjning
av stämpelskatten för förvärv av fast egendom av juridiska personer från 3
till 10 %. Härigenom skulle man enligt motionärerna motverka osund fastighetsspekulation.

Utskottet anser inte att det av de skäl som angetts i motionen för närvarande
är motiverat att höja stämpelskatten för förvärv av fast egendom av
juridiska personer. Utskottet vill erinra om att stämpelskatten redan i dag är
dubbelt så hög för juridiska personer som för andra. Att som motionärerna
nu föreslår mer än tredubbla de juridiska personernas stämpelskatt skulle
enligt utskottets mening kunna inverka negativt på många i och för sig
sunda och önskvärda förvärv av fast egendom. Utskottet avstyrker därför
motion Sk474 i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenader

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk505, 1987/88:Sk513,

1987/88:Sk541 och Skl987/88:Sk566,

2. beträffande mervärdeskatt på datatjänster

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk445 yrkande 1 och motion
1987/88:Sk542,

3. beträffande mervärdeskatt vid gymnasieskolor med byggnadsverksamhet att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sk544,

4. beträffande mervärdeskatt för hantverksföretag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk543,

5. beträffande mervärdeskatt på båtreparationer

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk548 och 1987/88:Sk561,

6. beträffande mervärdeskatt på begagnade båtar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk546,

7. beträffande mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk510,

8. beträffande mervärdeskatt vid införsel av kulturföremål avsedda
för utställning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk519,

9. beträffande mervärdeskatt på vissa publikationer
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk540,

10. beträffande mervärdeskatt på böcker
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk559,

11. beträffande mervärdeskatt på fiskyngel
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk521,

12. beträffande särskild varuskatt på choklad och kosmetika m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk414 yrkande 6, 17

13. beträffande en omläggning av beräkningsgrunden för bilaccisen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk511,

14. beträffande en reducering av bilaccisen för vissa taxibilar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk524,

15. beträffande bilaccisen för bilar som tillverkats av delar av andra
bilar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk556 yrkande 1,

16. beträffande bilaccisen för tävlingsfordon

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk556 yrkande 2,

17. beträffande bilaccisen vid import av samlarfordon
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk556 yrkande 4,

18. beträffande skattestimulanser för energisnåla och miljövänliga
personbilar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk503,

19. beträffande metalliclackerade bilar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk516,

20. beträffande dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade
drycker

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk803,

21. beträffande en höjning av reseskatten
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk545,

22. beträffande en differentiering av reses katten
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk567,

23. beträffande ett slopande av reseskatten för resor till Röros
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk504,

24. beträffande en höjning av stämpelskatten för förvärv av fast
egendom av juridiska personer

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 7.

Stockholm den 12 april 1988
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s). Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson
(fp). Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s)*, Lars Hedfors (s). Britta Bjelle
(fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk),
Kjell Nordström (s). Margit Gennser (m)*. Gunnar Nilsson (s), Karl-Gösta
Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1987/88:29

Reservationer

1. Mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenader (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
har” och slutar på s. 10 med ”behandlade motioner” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen betonat angelägenheten av
att konkurrensneutralitet skapas inom mervärdeskattesystemet. Utskottet
finner det därför anmärkningsvärt att regeringen ännu inte lagt fram något
förslag som neutraliserar den olikhet i beskattningen som uppkommer dels
genom genom den offentliga sektorns skattefrihet för verksamhet i egen
regi, dels reduceringsreglerna för entreprenörerna. Enligt utskottets mening
bör reglerna för mervärdeskatten vara så utformade att de inte påverkar
valet mellan egen regi och entreprenad.

Med hänsyn till att saken numera varit föremål för utredning — utskottet
syftar på mervärdeskatteutredningens slutbetänkande SOU 1987:45 — bör
det vara möjligt för regeringen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram
förslag för riksdagen med angiven inriktning. Utskottet anser att riksdagen
bör uttala att regeringen bör göra detta. Med det anförda tillstyrker utskottet
motionerna Sk505 och Sk541. Motionerna Sk513 och Sk566 avstyrks
i den mån de ej kan anses tillgodosedda.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenad

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk505 och
1987/88:Sk541 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk513 och
1987/88: Sk566 hos regeringen begär förslag om en förändrad lagstiftning
med den inriktning utskottet angivit,

2. Mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål
(mom. 7)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Att införa”
och slutar med ”motion Sk510” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att det av kulturpolitiska skäl är
motiverat att undanta sådana konstföremål som motionären åsyftar från
mervärdeskatt vid införsel. Undantaget bör således omfatta sådana föremål
som omfattas av lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre
kulturföremål. Som motionären framhåller kan man därigenom uppnå ett
återflöde till landet av värdefulla svenska kulturföremål.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen bör begära att

SkU 1987/88:29

regeringen lägger fram förslag med den inriktning utskottet angett. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk510.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7.beträffande mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk510 hos regeringen
begär förslag med den inriktning utskottet angett,

3. Mervärdeskatt vid införsel av kulturföremål avsedda för
utställning (mom. 8)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Konst och”
och slutar med ”motion Sk519” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det finns grundad anledning
anta att arbetet med konstutställningar i flera fall försvårats av den
osäkerhet som råder när det gäller mervärdeskatt vid införsel av utlånad
konst avsedd för utställning. Som motionärerna framhåller är det av kulturpolitiska
skäl önskvärt att tull- och skattemyndigheterna underlättar för
utställarna att låna in konst från utlandet. Utskottet delar också motionärernas
uppfattning att de berörda myndigheterna bör genom klarare anvisningar
markera att mervärdeskatt inte behöver erläggas för sådan konst som
under en tidsbegränsad utställning skall visas i Sverige. Detta bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk519.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande mervärdeskatt vid införsel av kulturföremål avsedda
för utställning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk519 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Mervärdeskatt på fiskyngel (mom. 11)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”motion Sk521” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller måste enligt nuvarande regler mervärdeskatt
erläggas för inköpta fiskyngel. Emellertid har endast enskilda fiskerättsägare
med egna fiskevatten en möjlighet att lyfta av mervärdeskatten.
Statliga medel avsedda för utplantering av fiskyngel reduceras alltså nästan
med en fjärdedel.

Effekterna blir ännu mer stötande när det gäller ålägganden som utdömts
i vattenmål och som går ut på att utsättning skall ske för visst belopp,
särskilt i de fall utslaget tillkommit före mervärdeskattens tillkomst. Genom
mervärdeskatten blir dessa utsättningar reducerade med en fjärdedel mot
vad domstolen avsett.

På grund av det anförda delar utskottet motionärernas uppfattning att

SkU 1987/88:29

fiskyngel för utplantering bör befrias från mervärdeskatt. Detta bör enligt
utskottets mening ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen
motion Sk521.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande mervärdeskatt på fiskyngel

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk521 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Särskild varuskatt på choklad och kosmetika m.m.
(mom. 12)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 14 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Vissa punktskatter har enligt utskottets mening den olägenheten att de
inverkar styrande på konsumtionsvalet och snedvrider konkurrensen utan
att det från allmän synpunkt framstår som motiverat att genom beskattningen
dämpa konsumtionen av varorna i fråga. Dit hör den särskilda
varuskatten på choklad och kosmetika. Utskottet anser liksom motionärerna
att dessa varor endast bör beskattas med mervärdeskatt och med samma
skattesats som gäller för andra varor. Utskottet biträder således motionärernas
förslag att riksdagen gör ett tillkännagivande härom samt att mervärdeskatten
bör vara konkurrensneutral och att olika skattesatser bör undvikas.
Riksdagen bör också uttala att mervärdeskatten på mat inte böre slopas
eller sättas lägre än för andra varor.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk414 i denna del.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande särskild varuskatt på choklad och kosmetika m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk414 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. En reducering av bilaccisen för vissa taxibilar (mom. 14)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut av år 1985 att differentiera bilaccisen och införa en
lägre accis för avgasrenade fordon av 1987 och 1988 års modell har enligt
utskottet, som delar den bedömning som kommer till uttryck i moderata
samlingspartiets partimotion Jo751, verksamt bidragit till att motverka luftföroreningarna
från bilarna. För att erhålla ytterligare utsläppsminskningar
bör, som motionärerna föreslagit, den nuvarande accisrabatten kvarstå ytterligare
ett år för taxibilar, som svarar för en stor del av persontransporterna.
Riksdagen bör enligt utskottets mening begära att regeringen
lägger fram förslag härom utan dröjsmål. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Sk524 i denna del.

SkU 1987/88:29

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande en reducering av bilaccisen för vissa taxibilar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk524 hos regeringen
begär förslag med den inriktning utskottet angett,

7. Bilaccisen för tävlingsfordon (mom. 16)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Av den” och
slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt gällande regler utgår bilaccis även på tävlingsfordon som tillverkas
här i landet av yrkesmässiga tillverkare eller som importeras. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att en möjlighet bör finnas att sådana
tävlingsfordon som uteslutande används inom inhägnat tävlingsområde eller
annat dylikt inhägnat område eller som används på de allmänna vägarna
endast i tävlingssammanhang befrias från skatt. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motion
Sk556 i denna del.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande bilaccisen för tävlingsfordon

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk556 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Bilaccisen vid import av samlarfordon (mom. 17)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Vid import av äldre, utländska bilmodeller av teknikhistoriskt värde
utgår accis enligt allmänna regler. Denna accis är ofta hög, eftersom dessa
fordonstyper för det mesta är relativt tunga. Samtidigt torde det vara så att
dessa fordon brukas i endast obetydlig omfattning i trafiken. Våra nordiska
grannländer har tagit hänsyn till dessa förhållanden och infört olika slag av
skattelättnader vid import av äldre fordon. Även Sverige bör införa en
sådan ordning och sänka accisen vid sådan import. Det belopp som föreslås
i motion Sk556 — 1 500 kr. per bil — framstår enligt utskottets mening som
rimligt.

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med det sagda. På
samma sätt som gäller i fråga om flyttgods bör fordonet inte få avyttras inom
ett år utan att full accis erläggs. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker
motion Sk556 i denna del.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande bilaccisen vid import av samlarfordon

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk556 yrkande 4 antar
följande

SkU 1987/88:29

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse
8 §

3 360 kronor.

Vid införsel av skattepliktig bil av
årsmodell 1950 eller äldre utgår skatt
med 1 500 kronor oavsett bilens vikt.

Om skatt enligt tredje stycket betalats
för bil och fordonet överläts
tidigare än ett år efter det att det angavs
till förtullning skall den som var
skattskyldig vid införseln betala tillkommande
skatt uppgående till skillnaden
mellan den skatt som skulle
ha utgått enligt första eller andra
stycket och den skatt som har betalats.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988.

9. Dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade
drycker (mom. 20)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion Sk803” bort ha följande lydelse:

Av förarbetena till dryckesskattelagen framgår att juicer lämnats utanför
beskattningen av det skälet att de med hänsyn till näringsvärde, vitamininnehåll
etc. får anses utgöra ett värdefullt innehåll i kosthållet (Ds Fi 1975:2).
Vanlig mjölk är av naturliga skäl inte heller föremål för dryckesbeskattning,
och detta gäller även om den smaksatts med choklad, kaffe eller te. Det
förefaller då inte rimligt att mjölk med t. ex. frukttillsats skall belastas med
skatt. Några tekniska svårigheter att i lagtexten infoga ett undantag för de
berörda dryckerna torde inte föreligga. Riksdagen bör därför enligt utskottets
mening begära förslag till ändrad lagstiftning med den inriktning
som här angetts.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk803.

Nuvarande lydelse
Skatten utgår —

SkU 1987/88:29

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande dryckesskatten pä smaksatt mjölk och mjölkbaserade
drycker

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk803 hos regeringen
begär förslag till ändrad lagstiftning med den inriktning utskottet
angett,

10. Ett slopande av reseskatten för resor till Röros
(mom. 23)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c), Margit
Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottets yttrande i fråga om ett slopande av reseskatten för resor
till Röros bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om reseskattens turistpolitiska syfte. I
propositionen om skattens införande (prop. 1977/78:98) utalade föredragande
statsrådet att den indirekta beskattning som låg i priset på semestervistelser
i Sverige var avsevärt högre än i de flesta andra länder och att en
skatt på turistresor till utlandet därför kunde ses som ett sätt att något
minska den konkurrensnackdel som den inhemska turistnäringen har i fråga
om svenskars val av semesterort.

Som framgår av motionen används flygplatsen i Röros i stor omfattning
av svenska turister som avser att tillbringa sin semester i Jämtlands län, där
turismen är en basnäring. Att ta ut skatt för resor till Röros torde sålunda i
stor utsträckning strida mot lagstiftarens intentioner och lägga en olycklig
och onödig hämsko på turismen i bl. a. västra Härjedalen. Med hänsyn till
den korta flygsträckan torde många människor uppleva reseskatten på 300
kr. per person som en alltför kraftig fördyring av en semester i Härjedalsfjällen
i form av en charterresa via Röros. En avveckling av skatten för resor
till Röros bör enligt utskottets uppfattning ha en positiv inverkan på turismen
i denna region. Utskottet tillstyrker därför motion Sk504 och föreslår
att riksdagen beslutar slopa skatten för resor till Röros.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande ett slopande av reseskatten för resor till Röros
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk504 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor

Härigenom föreskrivs att i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor skall
införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

1 a §

Skatt utgår inte för flygning med destinationsort till flygplatsen vid Röros
i Norge.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988.

SkU 1987/88:29

11. En höjning av stämpelskatten för förvärv av fast
egendom av juridiska personer (mom. 24)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vpk-motionärernas uppfattning att en osund fastighetsspekulation,
som driver upp priserna och därigenom också taxeringsvärdena
och i sista hand hyrorna, florerar i de stora tätorterna, framför allt med
avseende på flerfamiljshus som juridiska personer köper och säljer. Utskottet
ansluter sig också till motionärernas mening att en höjning av stämpelskatten
för juridiska personer bör vara ägnad att motverka denna företeelse.
Med hänsyn till att stämpelskatten för juridiska personer är avdragsgill
får en höjning till 10% anses utgöra en rimlig avvägning, och utskottet
föreslår att riksdagen beslutar om en sådan höjning. Utskottet tillstyrker
följaktligen motionen.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande en höjning av stämpelskatten för förvärv av fast
egendom av juridiska personer

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 7 antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Stämpelskatten är

Förvärvas egendomen av en juridisk
person är dock skatten trettio
kronor för varje fullt tusental kronor
av egendomens värde utom då
förvärvaren

1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt
om egendomen hade erhållits
som gåva,

2) är en bostadsrättsförening eller
av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnden
erkänd som ett allmännyttigt
bostadsföretag enligt de
bestämmelser om lån av statsmedel
till främjande av bostadsbyggandet
som gäller vid tiden för förvärvet,

Föreslagen lydelse
egendomens värde.

Förvärvas egendomen av en juridisk
person är dock skatten etthundra
kronor för varje fullt tusental kronor
av egendomens värde utom då
förvärvaren

1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt
om egendomen hade erhållits
som gåva,

SkU 1987/88:29

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:29

3) är en kreditinrättning som enligt
lag, reglemente eller bolagsordning
är skyldig att åter avyttra egendomen,

4) är dödsbo.

Skatten är dock i fall som avses i
första och andra styckena alltid lägst
femtio kronor.

3) är en kreditinrättning som enligt
lag, reglemente eller bolagsordning
är skyldig att åter avyttra egendomen,

4) är dödsbo.

Skatten är dock i fall som avses i
första stycket alltid lägst femtio kronor
och i fall som avses i andra
stycket alltid lägst etthundra kronor.

Särskilt yttrande

Mervärdeskatt på datatjänster (mom. 2)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c). Britta
Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta
Svenson (m) anför:

Från den 1 juli 1986 ändrades mervärdeskattereglerna bl. a. på det sättet
att det skattepliktiga tjänsteområdet utvidgades. Syftet var att eliminera
kumulativa skatteeffekter och göra beskattningen mera konkurrensneutral.
Utvidgningen omfattade sådana tjänster som i huvudsak köps av andra
mervärdeskatteskyldiga, t. ex. projektering, ritning, konstruktion, produktutveckling
m.m., samt också systemering, programmering eller annan tjänst
som avser automatisk databehandling.

Automatisk databehandling i mer begränsad bemärkelse hade redan
tidigare varit skattepliktig. Sedan början av 1970-talet hade emellertid i
några fall sådana datatjänster som särskilda databolag tillhandahåller ägarna
undantagits från skatteplikt genom särskilda regeringsbeslut. Så hade
skett i fråga om bl. a. Kommundata AB, men då endast i fråga om tjänster
som tillhandahålls kommuner och landstingskommuner. Bakgrunden till
undantagen var att mervärdebeskattningen annars skulle utgöra en belastning
för kommunerna när de velat gå samman för att gemensamt effektivisera
sin dataverksamhet. En eventuell mervärdebeskattning skulle ju inte
vara avlyftbar för kommunerna. Motsvarande faktum har föranlett bl. a.
undantag från skatteplikt för datatjänster som tillhandahållits t. ex. länsförsäkringsbolag
från ett gemensamt bildat dataserviceföretag.

Vid utvidgningen av det skattepliktiga området fick dessa undantag bestå
och också utvidgas till att omfatta de nya typerna av skattebelagda datatjänster.
En sådan utvidgning motiverades av svårigheterna att skilja mellan
skattepliktiga och skattefria tillhandahållanden. Det har dock framhållits
(prop. 1985/86:47 s. 21) att undantagen i vart fall i nuvarande form på sikt
bör försvinna, eftersom regeringens konstitutionella befogenheter på området
är tveksamma. Den nyss tillsatta utredningen om indirekta skatter har
fått i uppdrag att se över dessa konstitutionella frågor.

I likhet med motionärerna finner vi att den nuvarande ordningen från
konkurrenssynpunkt inte är tillfredsställande och att man bör sträva efter