Skatteutskottets betänkande
om ideella föreningar
SkU
1987/88:27
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den allmänna
motionstiden 1988 väckta motioner om bl.a. de idella organisationernas
skatteförhållanden och skattelättnader i vissa hänseenden för idrottsutövare.
Utskottet avstyrker motionerna, men utgår ifrån att flera av de väckta
frågorna kan tas upp i det utredningsarbete rörande skattefrågorna för de
ideella organisationerna som regeringen nyligen har fattat beslut om.
Till betänkandet har fogats sex reservationer.
Motionerna
1987/88:Sk316 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om nya skatteregler för allmännyttiga stiftelser i enlighet med
vad som ovan anförts.
1987/88:Sk331 av Helge Hagberg och Lars Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beskattningen av stiftelser och fonder.
1987/88:Sk341 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till skattefria idrottsfondskonton i enlighet med motionens
förslag.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr404.
1987/88:Sk400 av Stig Josefson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
egendom tillhörande en till svenska kyrkan tillhörande lokalkyrka, domkyrka
e.d. skall liksom kyrkokommun befrias från skyldighet att erlägga
inkomstskatt.
1987/88:Sk411 av Sten Svensson (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar ändra berörda lagrum så att orden ”15 000 kr.”
byts ut mot ”150 procent av det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret”,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillämpningen av skatteregler för ideella föreningar och samfund.
1987/88:Sk431 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag innebärande att ideella föreningar får utökad
1 Riksdagen 1987188. 6 sami Nr27
skattefrihet och slipper deklarationsskyldighet vid inkomster understigande
1,5 basbelopp.
1987/88:Sk436 av Rune Ångström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om gynnsammare skatteregler för idrottsmän
med temporärt höga inkomster så att dessa kan fördelas under en längre
uttagsperiod.
1987/88:Sk446 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
reformering av skattereglerna för stiftelser.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:L214.
1987/88:Sk460 av Elver Jonsson och Olle Grahn (fp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt ser över tillämpningen av
regelsystemet för beskattningen av de ideella organisationerna,
2. att riksdagen beslutar höja det skattefria grundavdraget för ideella
organisationer till ett och ett halvt basbelopp.
1987/88:Sk478 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring av
grundavdraget vid inkomstbeskattningen för ideella organisationer enligt
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att
slopa reklamskatten för ideella ungdomsföreningar.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So278.
1987/88:Sk534 av Sigge Godin och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att utredningen om skatteförhållanden i
ideella föreningar och stiftelser får i uppdrag att utreda frågan om att i
skattehänseende jämställa ideella ekonomiska föreningar och stiftelser som
bedriver likartad verksamhet.
1987/88:Sk553 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring av
grundavdraget vid inkomstbeskattningen för ideella organisationer enligt
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om slopande av reklamskatten
i vissa fall enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar höja schablonavdraget för idrottsutövare till
maximalt 5 000 kr. från och med inkomsttaxeringen år 1989,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inkomstutjämningsmöjligheter
för elitidrottare i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr417.
Utskottet
Ideella föreningar är i stor utsträckning befriade från inkomstskatt. Om vissa
grundläggande krav är uppfyllda anses de ha allmännyttig karaktär och
beskattas då endast för inkomst av fastighet och inkomst av rörelse. Också
sådana inkomster går fria från skatt som huvudsakligen har en naturlig
SkU 1987/88:27
2
anknytning till föreningens ideella verksamhet eller utgör en traditionell
finansieringskälla för ideellt arbete. Inkomster av kommersiellt bedriven
verksamhet skall däremot i princip beskattas i vanlig ordning. En allmännyttig
ideell förening är emellertid - i motsats till andra juridiska personer -berättigad till ett grundavdrag på 15 000 kr. Grundavdraget höjdes till detta
belopp från 2 000 kr. hösten 1984 med verkan fr.o.m. 1984 års taxering.
Genom ett riksdagsbeslut hösten 1986 är de ideella föreningarna fr.o.m. den
1 juli 1987 befriade från mervärdeskatt i samma utsträckning som de är
frikallade från inkomstskatt.
Stiftelser som fullföljer vissa kvalificerat allmännyttiga ändamål är också
befriade från beskattning för all annan inkomst än inkomst av fastighet och
inkomst av rörelse. Vissa stiftelser med speciell karaktär är befriade också
från beskattning av inkomst av rörelse. Stiftelserna omfattas inte av den
lagändring beträffande mervärdeskatt som genomfördes år 1986.
Den kommunala inkomstbeskattningen av juridiska personer har upphört
fr.o.m. 1986 års taxering. I stället har den statliga inkomstskatten höjts, och
den uppgår för stiftelser och ideella föreningar till 40 % av den beskattningsbara
inkomsten. För familjestiftelser gäller särskilda regler.
De allmännyttiga föreningarna och stiftelserna är befriade från förmögenhetsskatt.
För förmögenhet som är nedlagd i rörelse föreligger dock
skatteplikt om organisationen är skattskyldig för inkomst av rörelsen. På
sådan förmögenhet utgår skatt med 0,15 % av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger 25 000 kr.
En översyn av beskattningsreglerna för de ideella organisationerna har
planerats sedan länge. Avsikten har varit att samtliga frågor som rör de
ideella organisationerna skall tas upp till en gemensam bedömning.
Det har förutsatts att detta arbete till väsentlig del kan komma att omfatta
de i viss mån föråldrade beskattningsreglerna för stiftelser av olika slag och
frågan om begränsningar av möjligheterna att utnyttja stiftelseformen som
ett medel för maktkoncentration och andra syften vid sidan av ett allmännyttigt
ändamål. En utgångspunkt har därför varit att det pågående lagstiftningsarbetet
rörande de grundläggande frågorna rörande stiftelsernas ställning i
civilrättsligt hänseende först borde klarläggas.
Vid behandlingen våren 1987 av de ideella organisationernas skatteförhållanden
uttalade utskottet (SkU 1986/87:39) att det var angeläget att
skattefrågorna för föreningar och stiftelser utan ytterligare dröjsmål skulle
tas upp till en gemensam bedömning. Utskottet utgick från att regeringen
skulle komma att ta upp denna fråga i samband med pågående överväganden
rörande en allmän skattereform.
En departementspromemoria (Ds Ju 1987:14) med förslag till lag om
stiftelser presenterades under hösten 1987. Promemorian remissbehandlas
för närvarande. Enligt vad utskottet erfarit är vidare arbetet med direktiv till
en utredning om en översyn av beskattningsreglerna för ideella organisationer
nu inne i ett slutskede. En utredning rörande skattefrågorna kan därför
förväntas kunna påbörja sitt arbete inom kort.
Utskottet har tidigare vid återkommande tillfällen behandlat motioner om
skattefrågor för de ideella organisationerna. Flertalet av de frågor som tagits
SkU 1987/88:27
3
1 * Riksdagen 1987188. 6sami. Nr27
upp i de nu aktuella motionerna behandlades senast våren 1987 i det ovan
nämnda betänkandet. Till stor del gäller motionerna sådana frågeställningar
som får förutsättas bli belysta i det kommande utredningsarbetet.
Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet det inte motiverat att ta
något initiativ med anledning av de frågor rörande beskattning av stiftelser
som har tagits upp i motionerna Sk331 av Helge Hagberg och Lars Svensson
(båda s) och Sk446 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s). Utskottet avstyrker
följaktligen dessa motionsyrkanden.
En fråga rörande allmännyttiga stiftelser har även väckts i motion Sk316 av
Hans Dau (m). Motionären har föreslagit en ändring av gällande regler så att
insatser på kulturområdet i skattehänseende jämställs med insatser för
forskning och utbildning. Enligt utskottets mening gäller motionen en sådan
grundläggande frågeställning som inte bör tas upp vid sidan av det
kommande utredningsarbetet. Utskottet avstyrker därför motionen.
Detsamma gäller de problem rörande bl.a. gränsdragningen mellan
skattepliktiga och skattefria inkomster av rörelse som tas upp i motion Sk460
av Elver Jonsson och Olle Grahn (båda fp). Utskottet avstyrker alltså även
yrkande 1 i den motionen.
I motion Sk534 av Sigge Godin och Margareta Andrén (båda fp) hemställs
om utredning om att i skattehänseende jämställa ideella och ekonomiska
föreningar och stiftelser som bedriver likartad veksamhet. Motionärerna
hänvisar till om förslag som lagts fram i ett betänkande av folkrörelseutredningen
(SOU 1987:33) som för närvarande bereds i regeringskansliet. De
återkommer i motionen även till en av utskottet tidigare behandlad fråga om
att även vissa stiftelser i likhet med ideella föreningar skall omfattas av
reglerna om befrielse från skyldighet att erlägga mervärdeskatt. Utskottet
förutsätter att också dessa frågor kommer att behandlas i det kommande
utredningsarbetet och avstyrker motion Sk534.
Förslaget i motion Sk411, yrkande 2, av Sten Svensson (m) angående en
översyn av reglerna med inriktning på att ideellt arbete ej beskattas har
utskottet tidigare avstyrkt med hänvisning till att detta gällde en så
grundläggande fråga att ett ställningstagande av riksdagen borde anstå i
avvaktan på den planerade översynen. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och avstyrker motion Sk411 yrkande 2.
Beträffande de krav på en höjning av grundavdraget för allmännyttiga ideella
föreningar som framförs i motionerna Sk411, yrkande 1, av Sten Svensson
(m), Sk431 av Stig Josefson m.fl. (c), Sk460, yrkande 2, av Elver Jonsson och
Olle Grahn (båda fp), Sk478, yrkande 1, av Ingrid Sundberg m.fl. (m) samt
Sk553, yrkande 1, av Bo Lundgren m.fl. (m) vill utskottet hänvisa till att
utskottet tidigare avstyrkt motsvarande förslag i avvaktan på en utvärdering
av gällande regler. Utskottet har inte funnit anledning att ändra denna
bedömning och avstyrker därför dessa motioner.
I tre motioner - Sk341 av Alf Svensson (c), Sk436 av Rune Ångström m.fl.
(fp) och Sk553, yrkande 4, av Bo Lundgren m.fl. - (m) hemställs om
förbättrade möjligheter till inkomstutjämning för idrottsutövare med höga
SkU 1987/88:27
4
inkomster. Utskottet har vid tidigare prövning av denna fråga erinrat om att
gällande regler erbjuder möjligheter till inkomstutjämning genom pensionsförsäkring
eller genom förskjutning av beskattningen till senare år, exempelvis
genom avtal om en årlig fördelning av de ersättningar som utgår.
Utskottet, som i andra sammanhang ställt sig avvisande till olika krav om
ökade möjligheter till en mer allmän resultatutjämning, har inte funnit att
några bärande skäl kunnat anföras för en särbehandling av idrottsstjärnor.
Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga och avstyrker motionsyrkandena.
Enligt riksskatteverkets (RSV) anvisningar om beskattning av ersättningar
m.m. i samband med idrottslig verksamhet (RSV Dt 1986:25) är idrottsmännen
i regel berättigade till ett särskilt schablonavdrag från sina bruttoinkomster
av den idrottsliga verksamheten med högst 3 000 kr.
I motion Sk553, yrkande 3, av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas om en höjning av
schablonavdraget till högst 5 000 kr. fr.o.m. 1989 års taxering.
Utskottet har förståelse för syftet att förenkla för idrottsmännen och för
föreningarna och har inte nu. liksom heller inte tidigare, något att erinra mot
att RSV räknar upp schablonavdraget i sina anvisningar, om erfarenheterna
skulle utvisa att de nuvarande beloppsgränserna i allmänhet är otillräckliga.
Utskottet utgår ifrån att RSV fortlöpande prövar denna fråga och anser att
någon åtgärd från riksdagens sida inte kan anses påkallad. Utskottet
avstyrker motion Sk553 yrkande 3.
I motion Sk478, yrkande 2, av Ingrid Sundberg m.fl. (m) hemställs att
möjligheten att slopa reklamskatten för ideella ungdomsföreningar utreds.
Utredning om slopande av reklamskatten i vissa fall tas upp även i motion
Sk553, yrkande 2, av Bo Lundgren m.fl. (m).
Som utskottet nämnde vid behandlingen förra året av ett liknande yrkande
har RSV tidigare lämnat en framställning till finansdepartementet angående
vissa lättnader i reklamskatten. Framställningen har därefter överlämnats till
utredningen (Fi 1986:01) med uppdrag att göra en översyn av reklamskattelagen.
Enligt vad utskottet erfarit har utredningen behandlat denna fråga.
Utredningen kan förväntas justera sitt betänkande inom kort. Ett ställningstagande
för ett eventuellt ytterligare utredningsbehov bör enligt utskottets
mening få anstå till dess den nämnda utredningen presenterat sina förslag.
Utskottet avstyrker motionerna.
I motion Sk400 av Stig Josefson (c) föreslås att egendom tillhörande svenska
kyrkan genom lokalkyrka, domkyrka e.d. skall liksom kyrkokommun befrias
från skyldighet att erlägga inkomstskatt.
Motionsförslaget anknyter till vissa förslag om en utökad skattebefrielse
för kyrkliga rättssubjekt som framfördes av kammarkollegiet vid remissbehandlingen
av betänkandet (Ds Fi 1984:9) Slopad kommunal taxering av
juridiska personer. Frågan har senare behandlats i proposition 1984/85:70
om slopad kommunal taxering av juridiska personer. Kammarkollegiets
önskemål föranledde inte någon åtgärd. I propositionen hänvisades till att
den i propositionen föreslagna reformen skulle ses som en teknisk omläggning
av innebörd att den dittillsvarande kommunala beskattningen av vissa
SkU 1987/88:27
5
inkomster ersattes av statlig beskattning. Det förslag som då genomfördes
innebär i korthet att staten och kommunerna - och hit räknas bl.a. svenska
kyrkans församlingar - inte erlägger vare sig statlig eller kommunal
inkomstskatt. Inom svenska kyrkan finns dock ett flertal rättssubjekt som har
sådan karaktär att de trots allt betalar statlig inkomstskatt, som då utgår med
40 % av inkomsten. Hit hör - förutom lokalkyrkor m.m. - också ett stort
antal donationer som lämnats på sådana villkor att de betraktas som mer eller
mindre självständiga juridiska personer, dvs. som stiftelser.
Av vad utskottet nyss anfört framgår att beskattningen av stiftelser nu
kommer under en genomgripande översyn. Utskottet utgår från att sådana
frågor som tagits upp i motionen kommer att beaktas i detta sammanhang.
Problemen har enligt utskottets uppfattning sådan karaktär att ett ställningstagande
från riksdagens sida bör anstå i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skattereglerna för vissa stiftelser m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88Sk316, 1987/88:Sk331 och
1987/88:Sk446,
2. beträffande tillämpningen av skattereglerna för ideella föreningar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk460 yrkande 1,
3. beträffande lika skatteregler för ideella föreningar, ekonomiska
föreningar och stiftelser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk534,
4. beträffande inkomst av ideellt arbete
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk411 yrkande 2,
5. beträffande grundavdraget för ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk411 yrkande 1, 1987/
88:Sk431, 1987/88:Sk460 yrkande 2, 1987/88:Sk478 yrkande 1 och
1987/88:Sk553 yrkande 1,
6. beträffande inkomstutjämning för vissa idrottsmän
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk341, 1987/88:Sk436 och
1987/88:Sk553 yrkande 4,
7. beträffande schablonavdraget för idrottsutövare
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk553 yrkande 3,
8. beträffande utredning om reklamskatt
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk478 yrkande 2 och 1987/
88:Sk553 yrkande 2,
9. beträffande beskattning av kyrklig egendom
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk400.
Stockholm den 15 mars 1988
På skatteutskottets vägnar
SkU 1987/88:27
Jan Bergqvist
6
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors
(s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c),
Tommy Franzén (vpk), Kjell Nordström (s), Gunnar Nilsson (s). Leif Olsson
(fp) och Karl-Gösta Svenson (m).
Reservationer
1. Tillämpningen av skattereglerna för ideella föreningar m.m.
(mom. 2 och 3)
Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Detsamma
gäller” och slutar med ”motion Sk534” bort ha följande lydelse:
I motion Sk460 av Elver Jonsson och Olle Grahn (båda fp) har tagits upp
de ofta besvärliga problem som uppstår i föreningslivet bl.a. i fråga om var
gränsen skall dras mellan skattefria och skattepliktiga inkomster av rörelse.
Denna fråga måste i och för sig behandlas inom ramen för en sådan översyn
av beskattningsreglerna för de ideella organisationerna som nu skall påbörjas
inom kort. Denna översyn torde emellertid inte komma att avsätta några
konkreta förslag inom den allra närmaste framtiden. Det är därför enligt
utskottets mening välmotiverat att ta upp den i motionen aktualiserade
frågan om gränsdragningsproblemen i den praktiska tillämpningen av
gällande regler till en särskild granskning. En sådan särskild granskning bör
enligt utskottet ske skyndsamt. Regeringen bör därefter lämna riksdagen en
särskild redovisning av resultatet av utredningen och i samband därmed lägga
fram förslag till förbättringar i regelsystemet.
I en sådan särskild granskning är det enligt utskottets mening lämpligt att
även behandla den fråga om stiftelsers skyldighet att erlägga mervärdeskatt
som tas upp i motion Sk534 av Sigge Godin och Margareta Andrén (båda fp).
Som framhålls i den sistnämnda motionen utgör mervärdeskatten ofta en stor
och betungande del av stiftelsernas kostnader och det finns därför skäl att ta
upp denna fråga särskilt som tidigare har skett i fråga om de ideella
föreningarna. Ett skyndsamt förslag från regeringens sida är alltså nödvändigt.
Det är också angeläget att den i samma motion behandlade frågan om
att i skattehänseende jämställa ideella och ekonomiska föreningar och
stiftelser som bedriver likartad verksamhet ges en framskjuten plats i det
kommande utredningsarbetet om de ideella organisationernas skatteförhållanden.
dels att utskottet under mom. 2 och 3 bort hemställa:
2. beträffande tillämpningen av skattereglerna för ideella föreningar
att riksdagen bifaller motion 1987/88:Sk460 yrkande 1,
3. beträffande lika skatteregler för ideella föreningar, ekonomiska
föreningar och stiftelser
att riksdagen bifaller motion 1987/88:Sk534.
SkU 1987/88:27
7
2. Grundavdraget för ideella föreningar (mom. 5)
SkU 1987/88:27
Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle
(fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Beträffande
de” och slutar med ”dessa motioner” bort ha följande lydelse:
I motionerna Sk411, yrkande 1, av Sten Svensson (m), Sk431 av Stig
Josefson m.fl. (c), Sk460, yrkande 2, av Elver Jonsson och Olle Grahn (båda
fp), Sk478, yrkande 1, av Ingrid Sundberg m.fl. (m) samt Sk553, yrkande 1,
av Bo Lundgren m.fl. (m) har hemställts om en höjning av grundavdraget för
de ideella föreningarna. Höjningen av grundavdraget till 15 000 kr. hösten
1984 syftade till att undanröja problemen för föreningar med smärre
skattepliktiga inkomster. Enligt utskottets mening visar erfarenheterna
emellertid att tillämpningssvårigheter kommer att kvarstå för många föreningar
som grundar sin verksamhet på frivilliga insatser. För att undvika en
olämplig beskattning bör avdraget - i avvaktan på resultatet av det
utredningsarbete som nu skall påbörjas - höjas till 1,5 basbelopp. Utskottet
tillstyrker alltså motionsyrkandena om en sådan höjning.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa:
5. beträffande grundavdraget för ideella föreningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk411 yrkande 1,
1987/88:Sk431, 1987/88:Sk460 yrkande 2, 1987/88:Sk478 yrkande 1
och 1987/88:Sk553 yrkande 1 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
88
Ideell förening, som avses i 7 § 5 Ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från mom. första stycket, äger att från
den taxerade inkomsten åtnjuta stat- den taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 15 000 kronor. ligt grundavdrag med 150 procent av
det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts
för året närmast före taxeringsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988. De nya bestämmelserna tillämpas
första gången i fråga om 1989 års taxering.
8
3. Inkomstutjämning för vissa idrottsmän (mom. 6) SkU 1987/88:27
Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle
(fp), Karl-Anders Petersson (c). Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Vissa idrottsutövare kan under några få verksamma år erhålla extremt
höga inkomster. Dessa inkomster drabbas, om inga särskilda dispositioner
vidtas, mycket påtagligt av marginalskatteeffekter. De regler om inkomstutjämning
genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som för
närvarande finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att
idrottsutövare av ekonomiska skäl tvingas att bosätta sig i något annat land.
Detta allvarliga problem skulle till väsentlig del kunna lösas med en
möjlighet att fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t.ex. genom ett
samlingskonto som kunde disponeras och beskattas på ungefär samma sätt
som de s.k. skogskontona eller genom att ett försäkringssystem införs som
kan tillgodose det aktuella behovet av resultatutjämning. Enligt utskottets
mening bör regeringen skyndsamt behandla frågan och lägga fram ett förslag
som löser de i motionerna påtalade problemen.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:
6. beträffande inkomstutjämning för vissa idrottsmän
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk341, 1987/88:Sk436
och 1987/88 :Sk553 yrkande 4 hos regeringen begär utredning och
förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
4. Schablonavdraget för idrottsutövare (mom. 7)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”Sk533 yrkande 3” bort ha följande lydelse:
De ersättningar som idrottsutövare, domare, tränare och ledare erhåller
för sina insatser är i regel sidoinkomster som träffas av höga marginalskatter.
Det är viktigt att man vid beskattningen beaktar de särskilda omkostnader
som uppkommer i denna verksamhet. Det schablonavdrag på högst 3 000 kr.
som för närvarande medges för idrottsredskap, annan utrustning, resor
utanför hemorten och ökade levnadskostnader m.m. har tillkommit bl.a.
mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att specificera alla sådana
utgifter och för att underlätta bedömningen av skattefrågorna. Utskottet
instämmer i motionärernas uppfattning att den nuvarande beloppsgränsen är
för låg och finner att en uppräkning till 5 000 kr. tills vidare kan anses utgöra
en skälig avvägning. En ändring i denna riktning bör enligt utskottets mening
genomföras snarast möjligt genom en ändring av riksskatteverkets anvisningar
eller genom uttryckliga regler i skattelagstiftningen. Regeringen bör
skyndsamt ta upp denna fråga med riksskatteverket. Med det anförda får
motionen i denna del anses tillgodosedd.
9
dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:
7. beträffande schablonavdraget för idrottsutövare
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk553 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en
höjning av schablonavdraget för idrottsmän.
5. Utredning om reklamskatt (mom. 8)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Sorn utskottet”
och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan skyldigheten att erlägga reklamskatt många
gånger anses utgöra en helt onödig belastning i de ideella föreningarnas
verksamhet. Utskottet anser att reklamskatten bör kunna slopas i de fall den
inte snedvrider konkurrensen med kommersiella media. Regeringen bör
utreda denna fråga och återkomma med förslag med den inriktning som avses
i motionerna.
dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:
8. beträffande utredning om reklamskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk478 yrkande 2 och
1987/88:Sk553 yrkande 2 begär att regeringen låter utreda och till
riksdagen återkomma med förslag om slopande av reklamskatten i
vissa fall i enlighet med vad utskottet anfört.
6. Beskattning av kyrklig egendom (mom. 9)
Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle
(fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Av vad” och
slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen att den skillnad i
beskattningen som uppstått genom att kyrkliga kommuner åtnjuter skattefrihet
medan bl.a. församlingskyrkor alltjämt skall betala inkomstskatt framstår
som omotiverad och ologisk. Enligt utskottets mening bör de nuvarande
reglerna ändras genom en utvidgning av skattefriheten för sådana kyrkliga
rättssubjekt som avses i motionen. Frågan är enligt utskottets mening redan
tillräckligt utredd genom vad som förekommit tidigare i samband med
slopandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer. Riksdagen
bör dock uppdra åt regeringen att göra erforderliga lagtekniska
överväganden och skyndsamt återkomma med förslag med den inriktning
som anges i motionen.
dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:
9. beträffande beskattning av kyrklig egendom
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk400 hos regeringen
begär förslag rörande beskattningen av vissa kyrkliga rättssubjekt i
enlighet med vad utskottet anfört.
SkU 1987/88:27
10