Skatteutskottets betänkande
1987/88:24

om arvs- och gåvobeskattningen

SkU

1987/88:24

Sammanfattning

I betänkandet avstyrker utskottet ett antal motioner som angår arvs- och
gåvobeskattningen och som väckts under den allmänna motionstiden. I
motionerna framställs yrkanden beträffande skatteskalorna, grundavdragen
vid arvsbeskattningen och de gåvoskattefria beloppen.

Till betänkandet har fogats fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1987/88:Sk311 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 5 000 kr./år bör
få ges skattefritt till barn och barnbarn.

1987/88:Sk351 av Lars Sundin och Börje Stensson (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar höja det gåvoskattefria beloppet till 10 000 kr.

1987/88:Sk405 av Stig Josefson (c) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

2. att riksdagen beslutar fastställa grundavdraget i gåvoskatteskalan till
5 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att grundavdraget för efterlevande make eller
sambo vid arvsbeskattningen skall fastställas till 12 basbelopp.

1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -7. att riksdagen beslutar höja det skattefria gåvobeloppet till 10 000 kr.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -12. att riksdagen beslutar om skatteskalor och grundavdrag vid arvs- och
gåvobeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1989 enligt vad som anges i
motionen.

Gällande ordning m.m.

Arvsskatten är progressiv och tas ut enligt skalor som är olika för var och en
av tre grupper av mottagare. För make, sambo, barn, barns avkomling och
barns make eller sambo gäller en skala som börjar med 10 % och stiger till
60 % i skiktet över 8 milj. kr. (klass I). För övriga skattskyldiga, med
undantag av allmännyttiga institutioner och liknande, gäller en skala som
börjar med 15 % och stiger till 65 % i skiktet över 2 milj. kr. (klass II).

1 Riksdagen 1987188. 6sami. Nr 24

Allmännyttiga institutioner och liknande betalar skatt efter en skala som
börjar med 10 % och stiger till 30 % i skiktet över 60 000 kr. (klass III).

Vid beskattningen medges ett skattefritt grundavdrag. För make eller
sambo är avdraget 200 000 kr. och för övriga i klass I 50 000 kr. För
skattskyldiga i klass II och lil är grundavdraget 15 000 kr.

Fr.o.m. den 1 januari 1987 sänktes skattesatserna i de översta skikten i
skalorna. Grundavdragen höjdes och värderingsreglerna ändrades. Börsnoterade
aktier tas efter den 1 januari 1987 upp till 75 % och s.k. marknadsaktier
till 30 % av det noterade värdet (jfr prop. 1986/87:54, SkU 12, rskr. 72,
SFS 1986:1198). Utskottet anförde bl.a.

Den nuvarande höga nivån för arvsskatten har, som anförs i propositionen,
medfört svårbemästrade problem av olika slag och har i vissa fall medfört
resultat som inte är rimliga. De många omständigheter som departementschefen
och flertalet motionärer åberopar till stöd för en sänkning av
skatteuttaget måste emellertid vägas mot de fördelningspolitiska skäl som
ligger till grund för arvsbeskattningen. Också de statsfinansiella effekterna
bör beaktas. I sammanhanget vill utskottet också framhålla att skatteskalorna
inte kan ses isolerade för sig utan måste bedömas med hänsyn till de skilda
värderingsregler som tillämpas för tillgångar av olika slag. De ändringar i
sistnämnda hänseende som utskottet nyss tagit ställning till innebär betydande
förbättringar i underlaget för beskattningen. Sett mot denna bakgrund
finner utskottet att de i propositionen föreslagna lättnaderna i skatteuttaget i
form av väsentliga höjningar av grundavdragen och sänkningar av skattesatserna
innebär en skälig avvägning.

Den 1 januari 1988 har nya regler på familje- och arvsrättens område trätt i
kraft (prop. 1986/87:1, LU 18, ikraftträdande prop. 1986/87:86, LU 26).
Dessa innebär bl.a. att efterlevande make har fått arvsrätt även i fall med
gemensamma barn. De gemensamma barnen får ut sitt arv först efter båda
föräldrarnas död. I en senare proposition om ändringar i arvs- och
gåvoskattelagstiftningen föreslogs, med utgångspunkt i ett förslag som
familjelagsakkunniga avlämnat redan år 1981, en höjning anpassningsvis av
grundavdraget för efterlevande make till 200 000 kr. (prop. 1987/88:61,
SkU 14). I propositionen, som bifölls av riksdagen, anförde finansministern
bl.a.

Genom sitt förslag år 1981 om ett grundavdrag på 200 000 kr. kan de
sakkunniga sägas ha räknat med en fördubbling av motsvarande bobehållningsbelopp.
Kvarlåtenskapernas genomsnittliga värden har givetvis ökat
sedan betänkandet lämnades. I brist på undersökningar är det svårt att
precisera hur stor den ökningen har varit. Det är dock sannolikt att man -med de utgångspunkter familjelagssakkunniga på sin tid hade för sitt förslag
- i dag skulle hamna på högre grundavdrag än 200 000 kr.

Innan man slutligt tar ställning till avdragets storlek finns det dock som jag
nyss antytt anledning att också väga in några ytterligare faktorer. Det är
visserligen riktigt, som de sakkunniga framhåller, att arvsrätten för efterlevande
make innebär att ett nytt arvfall skjuts in mellan föräldrar och barn.
Med oförändrade arvsskatteregler skulle det kunna sägas leda till en dubbel
beskattning av kvarlåtenskapen jämfört med dagens regler. I det sammanhanget
finns det dock skäl att påminna om att motsvarande effekter i inte så
ringa utsträckning uppkommer redan nu på grund av testamenten. En kraftig
höjning av grundavdraget för efterlevande make kan i det perspektivet anses

SkU 1987/88:24

2

medföra opåkallade lättnader i beskattningen. Som de sakkunniga själva
varit inne på undviks dessutom den dubbla beskattningen i många fall genom
de särskilda reglerna i 56 § AGL om eftergift av skatt i de fall en arvinge
avlider kort tid efter förvärvet.

En annan omständighet som bör tillmätas betydelse vid den slutliga
bedömningen av grundavdragets storlek är riskerna för skatteundandragande.
I det följande avsnittet kommer jag in på frågan hur de nya bodeiningsreglerna
skall beaktas i arvsskattelagstiftningen. Allmänt sett råder det enligt
min uppfattning ingen tvekan om att den nya ordningen kommer att ge ett
större utrymme för dispositioner som minskar skatteuttaget. Riskerna för en
sådan utveckling måste bedömas öka om grundavdraget bestäms till ett
mycket stort belopp.

Vid en samlad bedömning har jag stannat för att grundavdraget för
efterlevande make bör bestämmas till 200 000 kr.

Gåvoskatten kompletterar arvsbeskattningen och utgår efter samma skalor
som arvsskatten. Grundavdrag medges emellertid inte. I stället är gåvor
skattefria upp till vissa belopp. Gåva av lösöre för personligt bruk är skattefri
om värdet av det mottagna inte överstiger 10 000 kr. per kalenderår.
Överskrids denna gräns är gåvan skattepliktig i dess helhet. Andra gåvor är
skattefria i den mån värdet av vad som mottagits av samme givare under ett
kalenderår inte överstiger 2 000 kr.

Arvs- och gåvoskattekommittén har haft i uppdrag att utreda frågan om en
höjning av de gåvoskattefria beloppen och har i sitt slutbetänkande Ny arvsoch
gåvoskattelag (SOU 1987:62) föreslagit att det skattefria beloppet vid
gåva av lösöre för privat bruk höjs till 15 000 kr. och att det skattefria
beloppet för annan gåva höjs till 5 000 kr. fr.o.m. den 1 januari 1989.
Förslaget remissbehandlas för närvarande.

Utskottet

I motion Sk470 yrkar Carl Bildt m.fl. (m) bl.a. en allmän sänkning av arvsoch
gåvoskattesatserna och en höjning av grundavdragen, för make eller
sambo till 12 basbelopp, för barn och andra mottagare i klass I till 5 basbelopp
och för övriga till 2 basbelopp fr.o.m. den 1 januari 1989. Motionären anser
att beskattningen av arv och gåvor är alltför hög i Sverige, att den ger
inlåsningseffekter och att den försvårar generationsväxlingar i familjeföretag.
I motion Sk405 yrkar Stig Josefson (c) att grundavdraget för make eller
sambo bestäms till 12 basbelopp. Motionären anser att familjelagsakkunnigas
förslag bort räknas upp med penningsvärdeförsämringen och framhåller
att avsikten varit att den nya arvsrätten skulle åtföljas av en höjning av
grundavdraget till sådan nivå att arvsskatt normalt inte utgår.

Utskottet har så sent som hösten 1986 medverkat till en allmän justering av
skatteskalorna och grundavdragen och ser inte någon anledning att nu
tillstyrka ytterligare genomgripande ändringar. Utskottet vill dessutom
erinra om att företagsskattekommittén (FSK) har i uppdrag att se över
reglerna om arvs- och gåvobeskattningen av företagsförmögenhet. Frågor
med anknytning härtill bör anstå till dess kommittén avslutat sitt arbete.
Utskottet avstyrker motion Sk470 i denna del.

När utskottet så sent som hösten 1987 behandlade frågan om en höjning av

SkU 1987/88:24

3

grundavdraget för make bedömdes den föreslagna höjningen till 200 000 kr.
utgöra en rimlig anpassning till de nya reglerna. Utskottet godtog då de
invändningar mot en uppräkning av familjelagsakkunnigas förslag som
finansministern redovisade i propositionen. Utskottet vidhåller sin bedömning
och avstyrker motionerna Sk405 och Sk470 i denna del.

I motionerna Sk311 av Marianne Karlsson (c) och Sk405 av Stig Josefson (c)
yrkar motionärerna en höjning av det gåvoskattefriabeloppet från 2 000 kr.
till 5 000 kr. och i motionerna Sk351 av Lars Sundin och Börje Stensson (fp)
och Sk414 av Kjell Johansson (fp) yrkas att beloppet bestäms till 10 000 kr.
Motionärerna hänvisar till att beloppet varit oförändrat under lång tid. Carl
Bildt m.fl. (m) yrkar i motion Sk470 att det gåvoskattefria beloppet för såväl
lösöre för privat bruk som annan gåva höjs till ett halvt basbelopp.

Utskottet anser att frågan om de gåvoskattefria beloppen bör bedömas i
samband med ett slutligt ställningstagande till arvs- och gåvoskattekommitténs
förslag, som utskottet redogjort för i inledningen till detta betänkande.
Utskottet avstyrker motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskalorna och grundavdragen med undantag av
makes grundavdrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk470 yrkande 12 i denna del,

2. beträffande makes grundavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk405 yrkande 3 och
1987/88:Sk470 yrkande 12 i denna del,

3. beträffande de gåvoskattefria beloppen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk311 yrkande 1,
1987/88:Sk351, 1987/88:Sk405 yrkande 2, 1987/88:Sk414 yrkande 7
och 1987/88:Sk470 yrkande 12 i denna del.

Stockholm den 1 mars 1988
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson
(fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s), Lars
Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson* (m),
Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk),
Sverre Palm* (s), Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren* (s).

SkU 1987/88:24

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

SkU 1987/88:24

1. Skatteskalorna och grundavdragen med undantag av makes
grundavdrag (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och
Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i denna del.” bort ha följande lydelse:

Den internationellt sett höga svenska arvs- och gåvoskatten är orimlig och
skapar många problem, bl.a. i samband med generationsskiften i jordbruk
och rörelser. Arvsskatten bör enligt utskottets mening på sikt anpassas till
den nivå som gäller i de övriga nordiska länderna. De skatteskalor och de
värdesäkrade grundavdrag som föreslagits i motion Sk470 syftar till en sådan
anpassning. Utskottet tillstyrker motionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande skatteskalorna och grundavdragen med undantag av
makes grundavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 12 i denna
del antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs

dels att i 28 § andra stycket orden ”50 000 kronor” skall bytas ut mot orden
”fern basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring” och orden
”15 000 kronor” skall bytas ut mot orden ”två basbelopp”
dels att 28 § sista stycket skall ha följande lydelse:

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Klass I

Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr.

-	100 000	5 % inom skiktet;
100 000 -	200 000	5 000 + 10 % inom skiktet;
200 000-	300 000	15 000 + 20 % inom skiktet;
300 000-	500 000	35 000 + 30 % inom skiktet;
500 000-	1 000 000	95 000 + 40 % inom skiktet;
1 000 000-	10 000 000	295 000 + 50 % inom skiktet;
10 000 000 -		4 795 000 + 60 % inom skiktet;
		Klass II
Skattepliktig lott, kr.	Arvsskatt, kr.
_	25 000	10 % inom skiktet;
25 000 -	50 000	2 500 + 20 % inom skiktet;
50 000-	100 000	7 500 + 30 % inom skiktet;
100 000-	200 000	22 500 + 40 % inom skiktet;
200 000 -	1 000 000	62 500 + 50 % inom skiktet;
1 000 000 -	2 000 000	462 500 + 55 % inom skiktet;
2 000 000 -		1 012 500 + 65 % inom skiktet;

5

Klass III

SkU 1987/88:24

Skattepliktig lott, kr.

Arvsskatt, kr.

30 000

30 000 - 60 000

60 000-

10 % inom skiktet;
3 000 + 20 % inom skiktet;
9 000 + 30 % inom skiktet;

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas om skattskyldighet
inträder efter utgången av år 1988.

2. Makes grundavdrag (mom. 2)

Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”När utskottet”
och på s. 4 slutar med ”i denna del.” bort ha följande lydelse:

De ändrade arvsregler som gäller sedan den 1 januari 1988 innebär en
förstärkning av den efterlevande makens ställning. För att de ändrade
reglerna skall få eftersträvad effekt bör enligt utskottets mening den extra
beskattning som på sikt blir följden av att den efterlevande maken satts in
som arvtagare mellan den avlidne och hans bröstarvingar undanröjas genom
att makes grundavdrag höjs till en sådan nivå att arvsskatt normalt inte utgår.
Vidare bör grundavdraget enligt utskottets mening värdesäkras genom
anknytning till basbeloppet. Familjelagssakkunnigas år 1981 framlagda
förslag om ett grundavdrag om 200 000 kr. motsvarar i dag ett avdrag om
drygt 12 basbelopp. I motionerna Sk470 och Sk405 föreslås att makes
grundavdrag bestäms till 12 basbelopp. Utskottet tillstyrker motionerna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande makes grundavdrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 12 i
denna del och 1987/88:Sk405 yrkande 3 antar följande

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att i 28 § andra stycket orden ”200 000 kronor” skall
bytas ut mot orden ”tolv basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas om
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1988.

3. De gåvoskattefria beloppen (mom. 3)

Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse:

Det gåvoskattefria beloppet om 2 000 kr. har inte ändrats sedan 1958.
Utskottet anser att beloppet bör höjas till 5 000 kr. i enlighet med arvs- och
gåvoskattekommitténs förslag och tillstyrker därför motion Sk405 yrkande 2.
Härigenom tillgodoses även motion Sk311 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande de gåvoskattefria beloppen
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Sk351, 1987/
88:Sk414 yrkande 7 och 1987/88:Sk470 yrkande 12 i denna del, med
anledning av motion 1987/88:Sk311 yrkande 1 och med bifall till
motion 1987/88:Sk405 yrkande 2 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att i 39 § första stycket vid d) orden ”2 000 kronor”
skall bytas ut mot orden ”5 000 kronor”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas om
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1988.

4. De gåvoskattefria beloppen (mom. 3)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse:
Det gåvoskattefria beloppet om 2 000 kr. har varit oförändrat sedan 1958.
Utskottet anser att beloppet bör höjas till 10 000 kr. och tillstyrker därför
motion Sk351 och Sk414 yrkande 7.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande de gåvoskattefria beloppen
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sk470 yrkande 12 i denna
del, med anledning av motionerna 1987/88:Sk311 yrkande 1 och
1987/88:Sk405 yrkande 2 och med bifall till motionerna 1987/88:Sk351
och 1987/88:Sk414 yrkande 7 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att i 39 § första stycket vid d) orden ”2 000 kronor”
skall bytas ut mot orden ”10 000 kronor”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas om
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1988.

SkU 1987/88:24

7

5. De gåvoskattefria beloppen (mom. 3)

Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och
Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse:
De gåvoskattefria beloppen har varit oförändrade en längre tid och bör nu
höjas och värdesäkras genom anknytning till basbeloppet. I motion Sk470
föreslås att såväl det skattefria beloppet vid gåva av lösöre för privat bruk
som det skattefria beloppet vid annan gåva höjs till ett halvt basbelopp.
Utskottet tillstyrker motionen i denna del.

dels att utskottets under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande de gåvoskattefria beloppen
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk311 yrkande 1,
1987/88:Sk405 yrkande 2,1987/88:Sk351 och I987/88:Sk414 yrkande 7
och med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 12 i denna del antar
följande

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att i 39 § första stycket orden ”10 000 kronor” och
orden ”2 000 kronor” skall bytas ut mot ”ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas om
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1988.

Särskilt yttrande

Skatteskalorna och grundavdragen (mom. 1 och 2)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) anför:

Vi har i motion 1987/88:Sk432 om skattepolitikens inriktning och inkomstskatten
år 1989 översiktligt redovisat vissa allmänna synpunkter på inriktningen
av en bredare skattereform som omfattar också kapitalbeskattningen
och har därvid som en riktlinje angivit bl.a. att arvsskatteskalan skall sänkas
så att den högsta skattesatsen blir 50 %, att arvsskatteskalan skall inflationsskyddas
och att grundavdragen skall höjas. Vi återkommer till denna fråga
när motionen behandlas.

SkU 1987/88:24

gotab Stockholm 1988 14814