Skatteutskottets betänkande
1987/88:23

om skogsbeskattning

SkU

1987/88:23

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den allmänna
motionstiden 1988 väckta motioner rörande vissa skogsbeskattningsfrågor.

Utskottet föreslår med anledning av ett av motionsförslagen att riksdagen
gör ett tillkännagivande till regeringen angående en ändring i reglerna för
skogskonto som öppnar möjlighet för skogskontohavare att kunna flytta
skogskontomedel från en bank till en annan. I övrigt avstyrker utskottet
motionerna.

Till betänkandet har fogats tio reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1987/88:Sk302 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådan ändring av reglerna för rätt till avsättning på
skogskonto att denna rätt tillkommer även dödsbodelägare av det slag som
angetts i motionen.

1987/88:Sk322 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en permanentning av nuvarande mer förmånliga regler för
insättning på skogskonto,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förlängning av skogskontotiden från 10 år till dess att en
sänkning av marginalskatterna i enlighet med vad som anförts i motionen
genomförts fullt ut.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo301.

1987/88:Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

3. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften fr.o.m. den 1 juli 1988 skall
tas ut med 0,3 % av skogsbruksvärdet,

4. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts i syfte att
förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften,

5. att riksdagen beslutar förlänga avsättningstiden för skogskonto till
femton år,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om möjlighet för skogskontohavare att överföra skogskontomedel
till annan bank. 1

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo213.

1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr23

1987/88:Sk365 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om 75 % direktavskrivning i samband med köp av skogsfastighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ovannämnda
avskrivningsregel skall kunna tillämpas även på jordbruksdelen i kombinationsföretag.

1987/88:Sk405 av Stig Josefson (c) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

1. att riksdagen beslutar att samma regler som nu gäller för dödsbo vid
avveckling av skogskonto och investeringsreserv skall gälla när den efterlevande
maken eller makan enligt de nya arvsreglerna övertar den avlidnes
tillgångar och att de nya reglerna gäller från den 1 januari 1988.

1987/88:Sk433 av Nils G Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att under
en försökstid på tre år medge att medel insatta på skogskonton utan
skattekonsekvenser får användas för investeringar i jord- och skogsbruk och
kombinationsföretag på landsbygden.

1987/88:Sk434 av Arne Svensson och Anders Andersson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att uttag från skogskonto för visst beskattningsår får ske
under samma tidsperiod som insättning på dylikt konto, alltså fram till den
dag då den skattskyldige skall ha avlämnat sin självdeklaration för det gångna
året.

1987/88:Sk464 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att avskaffa skogsvårdsavgiften från och med den 1 juli
1988.

1987/88:Sk479 av Anders G Högmark och Bertil Danielsson (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändringar i skattelagstiftningen
i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo870.

1987/88:Sk487 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att skogsvårdsavgiften upphör fr.o.m. 1 juli 1988.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo314.

Utskottet

Skogskonto

Genom lagen (1986:492) om tillfälliga regler för insättning på skogskonto
utvidgades möjligheten att få uppskov med beskattning av intäkt av
skogsbruk vid 1987-1989 års taxeringar. Enligt dessa regler medges uppskov
med högst 90 % av köpeskillingen för sålda rotposter och med 70 % av
köpeskillingen för leveransvirke och saluvärdet av uttag för förädling i egen
rörelse. Uppskov kunde tidigare normalt medges med högst 60 % resp. 40 %.
I fall då avverkning måst tidigareläggas på grund av skogsskador gällde i
stället en högsta insättningsnivå om 80 % resp. 50 %. Beslutet om en höjning
1986 ingick som ett led i olika åtgärder för att på kort sikt bidra till en högre
och mer stabil avverkningsnivå.

SkU 1987/88:23

I motion Sk322 av Bengt Westerberg m.fl., yrkande 1, hemställs - med
hänvisning till att denna stimulans av avverkningsbenägenheten haft effekt -att riksdagen uttalar sig för permanentning av nuvarande tidsbegränsade
regler. Även i motion Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) görs ett uttalande för en
permanentning av de tillfälliga insättningsreglerna. Den sistnämnda motionen
innehåller dock inte något yrkande rörande denna fråga.

Vid riksdagsbehandlingen av de tillfälliga skogskontoreglerna konstaterade
skatteutskottet (SkU 1985/86:50) att det rådde en bred enighet om det
grundläggande syftet att stimulera de enskilda skogsägarna till ökade
avverkningar. Enligt utskottet kunde detta syfte bäst tillgodoses med
tillfälliga regler. Det var också en utgångspunkt för den tillfälliga höjningen
av procentsatserna år 1986 att dessa på lång sikt inte borde ligga kvar på den
högre nivån och att insättningsrätten fr.o.m. 1990 års taxering åter borde
begränsas.

Utskottet anser det vara tillfredsställande att den tillfälliga lagstiftningen
fått en positiv effekt. Utskottet är emellertid inte berett att frångå det tidigare
ställningstagandet att en sådan stimulanseffekt bäst uppnås med tidsbegränsade
regler. Det i motion Sk322 väckta förslaget om ett tillkännagivande till
regeringen angående en permanentning av de tillfälliga reglerna avstyrks
följaktligen.

Uppskov med beskattningen vid insättning på skogskonto kan erhållas
högst i tio år. För skogsskadekonto är uppskovstiden längre, högst 20 år. I
motion Sk322 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), yrkande 2, hemställs om en
förlängning av uppskovstiden för skogskonto från nuvarande 10 år till dess att
en sänkning av marginalskatterna genomförts i enlighet med ett i motionen
framlagt förslag. Som skäl för en förlängning anförs att gällande uppskovstid
om 10 år inte räcker till för en avveckling av skogskontot. Detta förhållande
kan enligt motionen verka hämmande på skogsavverkningarna. Även enligt
motion Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m), yrkande 5, bör uppskovstiden
förlängas. I motionen föreslås en förlängning till 15 år.

I samband med 1986 års beslut om den tillfälliga höjningen prövade
utskottet ett yrkande om förlängning i uppskovstiden. Utskottet anförde
bl.a. att en uppskovstid på 10 år i allmänhet måste anses tillräcklig samt att en
förlängning av denna löptid inte skulle ge den stimulanseffekt på avverkningarna
som var syftet med den tillfälliga höjningen av insättningsnivån. Vid en
förnyad behandling våren 1987 vidhöll utskottet denna uppfattning. Utskottet
har inte nu funnit skäl till en annan bedömning och avstyrker motion
Sk322, yrkande 2 och motion Sk342, yrkande 5.

Motion Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller även ett förslag om att
skogskontohavare bör ha möjlighet att utan skattekonsekvenser flytta sina
medel till den bank de finner förmånligast (yrkande 6). Gällande regler
innebär att medel som innestår på ett skogskonto inte kan överföras från en
bank till en annan utan att tas upp till beskattning. Som skäl för yrkandet
anförs bl. a. att det förekommer variationer i bankernas villkor för skogskontona
och vikten av att skogsägarna får bästa möjliga avkastning på sina
skogskontomedel. Utskottet har tidigare vid prövning av denna fråga
framhållit att de nuvarande reglerna utformats av hänsyn till kontrolltekniska
och andra administrativa skäl. Utskottet har emellertid inte förnekat att

SkU 1987/88:23

utformningen av skogskontolagstiftningen i vissa delar kan framstå som
onödigt detaljerad.

I samband med beredningen av detta ärende har företrädare för riksskatteverket.
Sparbanksföreningen, Bankföreningen och Sveriges Föreningsbankers
Förbund inför utskottet lämnat upplysningar rörande den praktiska
hanteringen av skogskontona.

Utskottet har efter överväganden gjort bedömningen att skogskontohavarnas
intresse av att kunna flytta över skogskontomedel väger tyngre än de
hanteringsmässiga problem som uppkommer för skattemyndigheterna och
bankerna vid en omläggning av gällande ordning. Utskottet vill därför
förorda att det öppnas en möjlighet för skogskontohavare att utan skattekonsekvenser
överföra skogskontomedel till annan bank. För att skattemyndigheternas
kontrollmöjligheter inte skall försvagas måste en sådan överföringsmöjlighet
kringgärdas med vissa villkor. Således är det nödvändigt att endast
tillåta en direkt överföring av hela kontobehållningen från en bank till en
annan. Kontomedlen skall alltså inte till någon del kunna disponeras av
kontohavaren förrän uttag från skogskontot görs i vanlig ordning. Den
överförande banken måste också tillställa den mottagande banken samtliga
uppgifter som är av betydelse för bankens uppgiftsskyldighet gentemot
skattemyndigheterna. Det kan i detta hänseende också vara lämpligt att den
mottagande banken utfärdar intyg till skattemyndigheten om att överföring
av skogskontomedel skett. Det kan även finnas skäl för att göra en
begränsning till en kontoöverföring per år och konto.

En sådan förändring som utskottet nu förordar kan erfordra vissa
ytterligare överväganden som inte kan göras inom ramen för beredningen av
detta ärende. Utskottet vill därför föreslå att frågan får beredas ytterligare av
regeringen, som därefter får återkomma till riksdagen med förslag. De nya
reglerna bör enligt utskottets mening träda i kraft med verkan fr.o.m. den 1
januari 1989. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet ovan anfört.

Insättning på skogskonto för ett visst beskattningsår får göras senast den
dag då självdeklarationen för beskattningsåret skall vara avlämnad. Ett uttag
från skogskontot hänförs däremot alltid till det beskattningsår under vilket
uttaget sker. Enligt motion Sk434 av Arne Svensson och Anders Andersson
(båda m) bör riksdagen besluta att uttag från skogskonto skall få ske under
samma tidsperiod som insättning, dvs fram till den dag då den skattskyldige
skall ha avlämnat sin självdeklaration.

Utskottet har behandlat denna fråga tidigare med anledning av en motion
av Arne Svensson och har då avstyrkt motionsförslaget. Utskottet har inte nu
funnit anledning till ett annat ställningstagande och avstyrker motion Sk434.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde
kalenderåret efter det kalenderår då ett dödsfall inträffar tillämpas bestämmelserna
om handelsbolag på dödsbo, om för dödsboet skulle ha beräknats
högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10 000 kr. eller större
skattepliktig förmögenhet än 100 000 kr. Bestämmelserna om handelsbolag
innebär att dödsboets inkomst och förmögenhet hänförs till de särskilda
delägarnas inkomst och förmögenhet med belopp som för var och en
motsvarar hans andel av dödsboets inkomst och förmögenhet. I fråga om

SkU 1987/88:23

skogskonto framgår av 1 § skogskontolagen (1954:142) att avsättningrätten
för dödsboet upphör i och med att detta skall taxeras enligt reglerna för
handelsbolag. Medel som innestår på skogskontot skall enligt 9 § samma lag
tas upp till beskattning det beskattningsår då reglerna om handelsbolag
tillämpas första gången på dödsboet.

Enligt motion Sk302 av Bertil Fiskesjö (c) har det blivit allt vanligare att
dödsdbodelägare behåller skogsfastigheter även efter den tidpunkt då
dödsbodelägarna skall beskattas enligt reglerna för handelsbolag. De regler
som gäller för beskattningen av skogsinkomster har enligt motionen en
negativ effekt när det gäller möjligheten för dödsbodelägarna att bedriva ett
effektivt skogsbruk. I motionen hemställs att riksdagen beslutar att rätten att
göra avsättningar till skogskonto skall tillkomma även enskilda dödsbodelägare.

Den i motionen väckta frågan har anknytning till frågor som aktualiserats
av utredningen om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall i betänkandet (SOU
1987:2) Dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet m.m. Kommitténs
förslag bygger på en civilrättslig reglering om avveckling av fastighetsinnehav
i dödsbo som närmar sig de skatterättsliga reglerna. Enligt vad
utskottet erfarit kan en proposition med anledning av utredningens förslag
förväntas senare. Utskottet anser att den i motionen väckta frågan inte bör
prövas isolerat från ett ställningstagande till de genom den ovan nämnda
utredningen väckta frågorna. I sammanhanget vill utskottet även erinra om
att frågan om dödsbobeskattningen aktualiserats av 1980 års företagsskattekommitté
genom de förslag som lagts fram i betänkandet (SOU 1986:44)
Staketmetod för beskattning av handelsbolag. Detta betänkande har remissbehandlats
och bereds f.n. i finansdepartementet. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion Sk302.

I motion Sk405 av Stig Josefson (c) har tagits upp en fråga som gäller vissa
konsekvenser av de fr.o.m. den 1 januari 1988 gällande nya arvsreglerna.
Enligt motionen bör samma regler som gäller för dödsbon vid avveckling av
skogskonto gälla även när den efterlevande maken eller makan enligt de nya
arvsreglerna övertar den avlidnes tillgångar.

Den frågeställning som tagits upp i motionen aktualiserades i skatteutskottet
i samband med behandlingen av de nya arvs- och gåvoskattereglerna
hösten 1987. Utskottet (SkU 1987/88:14) uppmärksammade då att de nya
reglerna automatiskt medförde vissa ändrade förhållanden. De innebär
nämligen att kvarlåtenskapen tillfaller hustrun som ensam dödsbodelägare.
Någon dödsbobeskattning av t.ex. en i kvarlåtenskapen ingående jordbruksfastighet
blir därför inte längre aktuell. Avkastningen av fastigheten kommer
i fortsättningen att beskattas hos hustrun. Fråga uppkommer då om
upplösning av de reserver som den avlidne satt av t.ex. på skogskonto.
Utskottet hänvisade i den tidigare nämnda betänkandet till att effekten av de
nya arvsreglerna på inkomstbeskattningen hade uppmärksammats inom
finansdepartementet och att överväganden pågick i frågan om följdändringar
som kunde anses erforderliga. Utskottet utgick från att regeringen snarast
skulle lägga fram förslag. Utskottet vill i avvaktan på resultatet av de

SkU 1987/88:23

pågående övervägandena inte ta något ytterligare initiativ i frågan. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk405.

I motion Sk433 av Nils G Åsling (c) hemställs att skogsägare medges att
under en försökstid på tre år använda medel på skogskonto för investeringar i
jord- och skogsbruk och kombinationsföretag på landsbygden. Utskottet
avstyrkte våren 1987 i betänkandet SkU 1986/87:29 en motion av samme
motionär i vilken yrkats att skogskonto skulle få disponeras skattefritt för
investeringar i jord- eller skogsbruk inom stödområde A eller B. Utskottet
motiverade sitt ställningstagande med bl.a. att gällande regler inte innehåller
några begränsningar rörande användning av medel som innestår på skogskonto.
Belopp som tas ut från kontot skall tas upp till beskattning, och för de
kostnader som den skattskyldige kan ha erlagt för dessa medel medges
avdrag i vanlig ordning. Att ändra reglerna så som yrkas i motionen skulle
dessutom ligga helt vid sidan av syftet med reglerna. Utskottet avstyrker
motionen.

Skogsvårdsavgiften

Skogsvårdsavgift utgår med 0,8 % av en fastighets taxerade skogsbruksvärde.
Den nuvarande avgiftsnivån fastställdes 1983.

1 motion Sk342 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs att skogsvårdsavgiften
fr.o.m. den 1 juli 1988 skall tas ut med 0,3 % av skogsbruksvärdet (yrkande 3)
och att en arbetsgrupp tillsätts i syfte att förbereda en avveckling av
skogsvårdsavgiften (yrkande 4). I motion Sk464 av Gösta Andersson och
Agne Hansson (båda c) hemställs om att skogsvårdsavgiften slopas fr.o.m.
den 1 juli 1988. Ett yrkande av samma innebörd finns även i motion Sk487 av
Karl Erik Olsson m.fl. (c).

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt likartade yrkanden. Bakgrunden
till utskottets ställningstagande har varit uppfattningen att skogsbruket
i princip bör vara självfinansierat och att skogsvårdsavgiften skall ses
som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid mening för
skogsbruket. Med tanke på de anslag som utgår för skogliga åtgärder av olika
slag har det nuvarande avgiftsuttaget framstått som väl avvägt. Utskottet har
även framhållit att avgiften, som är avdragsgill vid taxeringen, för övrigt
torde ha begränsad ekonomisk betydelse för de flesta skogsägarna. Utskottet
vidhåller sin tidigare uppfattning i denna fråga och avstyrker motionerna.

Ersättningskonto vid markinlösen

I motion Sk479 av Anders G Högmark och Bertil Danielsson (båda m) har
tagits upp en fråga om att ersättning som utgår vid inlösen av mark från
enskild markinnehavare skall vid inkomsttaxering kunna fördelas över en
längre tidsperiod.

Denna fråga har utskottet behandlat tidigare i betänkandet SkU 1984/
85:41 med anledning av en motion av samma motionärer. Utskottet avstyrkte
motionen med hänvisning till bl. a. den av företagsskattekommittén presenterade
modellen för beskattning av enskild näringsverksamhet. Denna innebär
bl.a. att i en verksamhet uppkommen vinst som företagen låter stå kvar i

SkU 1987/88:23

verksamheten endast skall beskattas med en lågprocentig, proportionell
statlig skatt. Om ett sådant system genomförs kommer frågan om särskilda
resultatreglerande åtgärder i ett annat läge än tidigare. Skattelagstiftningen
erbjuder redan nu betydande möjligheter till resultatutjämning och konsolidering.
Mot den bakgrunden och i ett läge då det åren allmän strävan att söka
förenkla taxerings- och deklarationsarbetet är utskottet inte berett att
medverka till införande av nya regler om inkomstutjämning genom fondavsättning.
Utskottet avstyrker motion Sk479.

Skogsavdrag

I motion Sk365 Nils-Olof Gustafsson (s) hemställs om en möjlighet till
75-procentig avskrivning i samband med köp av skogsfastighet (yrkande 1)
och att samma regel även skall kunna stå till buds i fråga om jordbruksdelen i
kombinationsföretag (yrkande 2).

Gällande regler innebär att fysiska personer kan under sin innehavstid
göra skogsavdrag med sammanlagt högst 50 % av skogens anskaffningsvärde.
För juridiska personer är avdragsutrymmet mindre, högst 25 %. Årliga
avdrag medges i normalfall med högst 50 % av summan av beskattningsårets
intäkter till följd av rotpostförsäljning och 30 % av intäkterna till följd av
försäljning eller uttag av skogsprodukter. Om fysisk person förvärvar skog
och förvärvet har medfört mer ändamålsenliga brukningsenheter (rationaliseringsförvärv)
höjs under viss tid avdragsnivån (men inte avdragsutrymmet
sett över hela innehavstiden). Avdrag kan vid rationaliseringsförvärv medges
med ett belopp som svarar mot summan av hela intäkten till följd av en
rotpostförsäljning och 60 % av intäkten till följd av försäljning eller uttag av
skogsprodukter. Det förhöjda avdraget medges endast vid taxering för det
beskattningsår då fastigheten har förvärvats och de därpå följande fem
beskattningsåren. Ett utnyttjande av det förhöjda avdraget under de första
åren får inte innebära att det sammanlagada avdragsbeloppet (avdragsutrymmet)
överstiger 50 % av anskaffningsvärdet för rationaliseringsförvärvet.

Frågan om en förändring i avdragsutrymmet i samband med förvärv av
skogsfastighet har prövats av skatteutskottet senast våren 1987 med anledning
av en då väckt motion (m). Yrkandet i den motionen gällde en höjning
av avdragsutrymmet vid rationaliseringsförvärv från 50 % till 75 % av
skogens anskaffningsvärde och införande av ett avdrag om 20 000 kr. vid
beräkningen av realisationsvinst vid sådana överlåtelser. Ett förslag av
samma innebörd har lagts fram av strukturutredningen för jord- och
skogsbruk i betänkandet SOU 1983:71. Enligt utskottets mening bör den i
motion Sk365 väckta frågan prövas i samband med kommande ställningstagande
i fråga om den skattemässiga behandlingen av rationaliseringsförvärv.
Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

SkU 1987/88:23

Hemställan

SkU 1987/88:23

Utskottet hemställer

1. beträffande permanentning av tidsbegränsade regler
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk322 yrkande 1,

2. beträffande uppskovstid för skogskonto

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk322 yrkande 2 och 1987/
88:Sk342 yrkande 5,

3. beträffande överföring av skogskonto till annan bank

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk342, yrkande 6, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande
ändring i nuvarande ordning,

4. beträffande uttag från skogskonto

att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk434,

5. beträffande avsättningsrätt för dödsbodelägare
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk302,

6. beträffande konsekvenser av nya arvsregler

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk405 yrkande 1,

7. beträffande användning av medel på skogskonto
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk433,

8. beträffande skogsvårdsavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk342 yrkandena 3 och 4,
1987/88:Sk464 och 1987/88:Sk487,

9. beträffande ersättningskonto vid markinlösen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk479,

10. beträffande skogsavdrag

att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk365.

Stockholm den 15 mars 1988
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande:Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s). Lars Hedfors (s). Britta Bjelle
(fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk),
Sverre Palm (s)*. Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson
(c) och Karl-Gösta Svenson (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

SkU 1987/88:23

Permanentning av tidsbegränsade regler (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Leif Olsson
(fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Vid
riksdagsbehandlingen” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha
följande lydelse:

Som framgår av motion Sk322 har en undersökning som gjorts vid Sveriges
lantbruksuniversitet visat att de tillfälligt förbättrade möjligheterna att göra
avsättningar till skogskonto i många fall haft en avgörande betydelse för
skogsägarnas avverkningsbeslut. Utskottet delar den i motionerna Sk322 och
Sk342 framförda uppfattningen att en permanentning bör ske av de
tidsbegränsade högre procentsatserna för insättning på skogskonto. Detta
förslag tillstyrks därför.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande permanentning av tidsbegränsade regler

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk322 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en permanentning
av gällande tidsbegränsade regler för insättning på skogskonto.

Uppskovstid för medel på skogskonto (mom.2)

2. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

I motion Sk342 föreslås flera åtgärder i syfte att ge stimulanser åt
skogsnäringen. En av dessa åtgärder gäller en förbättring av nuvarande
uppskovstid för medel som innestår på skogskonto från 10 till 15 år. Utskottet
tillstyrker detta förslag och hemställer att riksdagen antar den nedan intagna
av utskottet föreslagna lydelsen av 5 och 6 §§ skogskontolagen (1954:142).

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande uppskovstid för skogskonto

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk342 yrkande 5 och med
anledning av motion 1987/88:Sk322 yrkande 2 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

SkU 1987/88:23

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ skogskontolagen (1954:142) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Uppskov medges endast om de ifrågavarande medlen har betalats in till
banken senast den dag som den skattskyldige enligt 34 § taxeringslagen
(1956:623) skall avlämna allmän självdeklaration.

Har den skattskyldige yrkat uppskov
för insättning på skogskonto
med stöd av bestämmelserna i 1 §
fjärde stycket skall de medel, som
betalats in på skogsskadekontot, anses
inbetalade på skogskonto den
dag då betalningen på skogsskadekontot
gjordes. I fråga om medel på
skogsskadekonto som inte tagits ut
när yrkandet om uppskov för insättning
på skogskontot kom in till rätten,
gäller vad nu sagts dock endast
om den skattskyldige fört över medlen
på skogsskadekontot till skogskonto
hos samma bank. Överföring
som har skett senare än tio år efter
ingången av det år då medlen enligt
första stycket senast skall ha betalats
in beaktas inte.

6§

Har den skattskyldige yrkat uppskov
för insättning på skogskonto
med stöd av bestämmelserna i 1 §
fjärde stycket skall de medel, som
betalats in på skogsskadekontot, anses
inbetalade på skogskonto den
dag då betalningen på skogsskadekontot
gjordes. I fråga om medel på
skogsskadekonto som inte tagits ut
när yrkandet om uppskov för insättning
på skogskontot kom in till rätten,
gäller vad nu sagts dock endast
om den skattskyldige fört över medlen
på skogsskadekontot till skogskonto
hos samma bank. Överföring
som har skett senare än femton år
efter ingången av det år då medlen
enligt första stycket senast skall ha
betalats in beaktas inte.

Den skattskyldige får ta ut de inbetalade medlen tidigast fyra månader
efter inbetalningsdagen. Uttag får avse hela det innestående beloppet eller
del av detta, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Om särskilda
förhållanden föranleder det, får regeringen medge att innestående medel tas
ut tidigare än som nu har sagts.

Sedan tio år eller, i fråga om
skogsskadekonto, tjugo år har förflutit
från ingången av det år då
inbetalning enligt 5 § senast skall ha
gjorts, skall banken betala ut
kvarstående medel.

Sedan femton år eller, i fråga om
skogsskadekonto, tjugo år har förflutit
från ingången av det år då
inbetalning enligt 5 § senast skall ha
gjorts, skall banken betala ut
kvarstående medel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989
års taxering.

3. Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anser

SkU 1987/88:23

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Under senare år har en markant ökning skett av medel som innestår på
skogskonto. Mot den bakgrunden framstår den nuvarande uppskovstiden
om 10 år som för snävt tilltagen. En förlängning av uppskovstiden bör ske om
skogskontosystemet också i fortsättningen skall kunna ha en stabil inkomstutjämnande
effekt. Utskottet vill därför förorda en sådan förlängning. Hur
lång uppskovstiden behöver vara är enligt utskottets mening svårt att
bedöma utan hänsyn till den framtida nivån på marginalskatterna. Utskottet
anser att en bestämd uppskovstid inte bör anges förrän en skattereform i
enlighet med vad som anförts i motion 1987/88:Sk322 antagits av riksdagen. I
avvaktan härpå förordar utskottet att uppskovstiden förlängs utan angivande
av tidsgräns.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande uppskovstid för skogskonto
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk322 yrkande 2 och med
anledning av motion 1987/88:Sk342 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en förlängning av
uppskovstiden för medel som innestår på skogskonto.

Uttag från skogskonto (mom.4)

4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet har
behandlat” och slutar med ”motion Sk434” bort ha följande lydelse:

Att insättning på skogskonto får ske ända fram till den dag då självdeklaration
får avlämnas innebär att skogsägaren har möjlighet att först göra en
samlad bedömning av årets resultat. För skogsägaren kan det ofta föreligga
ett motsvarande behov av en samlad ekonomisk bedömning i fråga om
eventuella uttag från skogskontot. Det är, som motionärerna framhåller, helt
följdriktigt att uttag från skogskonto skall få göras efter beskattningsårets
utgång under samma period som insättning. Enligt utskottets mening bör
riksdagen begära att regeringen skyndsamt lägger fram ett förslag i den
riktning som anges i motion Sk434.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande uttag frän skogskonto
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk434 hos regeringen
begär skyndsamt förslag till ändring av skogskontoreglerna av innebörd
att uttag från skogskonto för visst beskattningsår får göras t.o.m.
den dag då självdeklaration senast skall avlämnas.

Avsättningsrätt för dödsbodelägare (mom.5)

5. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Den i” och
slutar med ”motion Sk302” bort ha följande lydelse:

I motionen redovisas ett av de ofta många och svåra problem som kan
uppkomma i samband med generationsväxlingar i näringsverksamhet. Det
fall motionären tar upp avser situationen när flera dödsbodelägare vill
fortsätta driften av en i dödsboet ingående skogsfastighet. Skattereglerna
som borde vara utformade så att de kan bidra till kontinuitet och en fortsatt
rationell skötsel av gården - oavsett ägandeform - utgör många gånger i
stället ett väsentligt hinder såväl i den omedelbara driften som för investeringsmöjligheterna.
Utskottet anser det vara mycket angeläget att komma till
rätta med problem av denna art genom mer generellt verkande lösningar.
Sådana åtgärder kan inte prövas inom ramen för detta ärende. Det förslag
som lagts fram i motion Sk302 bör dock tas upp till särskild prövning.
Utskottet vill därför föreslå att riksdagen begär att regeringen utreder en
förändring i enlighet med motionsförslaget och återkommer med förslag till
riksdagen i frågan.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa:

5. beträffande avsättningsrätt för dödsbodelägare

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk302 hos regeringen
begär utredning och förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

Konsekvenser av nya arvsregler (mom. 6)

6. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), KarlAnders
Petersson (c), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c) och
Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Den i
frågeställning” och slutar på s. 6 med ”motion Sk405” bort ha följande
lydelse:

Den fråga om konsekvenserna av de nya arvsreglerna som tagits upp i
motion Sk405 borde enligt utskottets mening ha varit löst redan före
ikraftträdandet av de nya reglerna. Eftersom något förslag i frågan med
anledning av det tidigare utskottsuttalandet inte lagts fram av regeringen,
anser utskottet att riksdagen nu bör begära av regeringen att den skyndsamt
lägger fram ett förslag i syfte att med verkan fr.o.m den 1 januari 1988
undanröja den skärpning av inkomstskatten och andra negativa effekter som
kan ha uppkommit i de fall som avses i motionen. Utskottet utgår från att ett
förslag skall kunna presenteras för riksdagen efter endast en mycket kort
beredningstid och att det även kommer att omfatta en eliminering av andra
eventuella negativa effekter av de nya arvsreglerna än de som berörs i
motionen.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande konsekvenser av nya arvsregler

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk405 yrkande 1 hos
regeringen begär skyndsamt förslag i enlighet med vad utskottet
anfört.

SkU 1987/88:23

Skogsvårdsavgiften (mom. 8)

7. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:
Skogsvårdsavgiften utgör för närvarande 0,8 % av skogsbruksvärdet.
Intäkterna av denna går delvis till att finansiera för skogsbruket gemensamma
angelägenheter. Merparten utgör emellertid numera en extra skatt som
går till att allmänt finansiera statens utgifter. Enligt utskottets uppfattning är
det otillfredsställande att skogsvårdsavgiften alltmer kommit att utvecklas till
en skatt och att den i sin nuvarande utformning kan medverka till en
ekonomisk omfördelning mellan olika skogsägarkategorier eller regioner.
Avgiften bör uteslutande användas för insatser som kommer hela skogsbruket
till del. Någon utdebitering därutöver bör inte förekomma.

Som yrkas i motion Sk342 bör skogsvårdsavgiften i ett första steg sänkas till
0,3 % av skogsbruksvärdet. Vidare bör en arbetsgrupp tillsättas för att
förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande skogsvårdsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk342 yrkandena 3 och 4
samt med anledning av motionerna 1987/88:Sk464 och 1987/88:Sk487

a) antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom förskrivs att 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1§

Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig
inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, som
vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, skall betala
skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för
varje beskattningsår åtta promille av
skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet

Skogsvårdsavgift

Föreslagen lydelse

skogsvårdsavgift jämkas.

hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift på grund av 1988 och tidigare års taxering. I
fråga om 1989 års taxering utgör promilletalet 5,5.

b) hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts med syfte att
förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften.

SkU 1987/88:23

Skogsvårdsavgiften (mom. 8)

SkU 1987/88:23

8. Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Reglerna för skogsavgiftens användning har successivt ändrats. Genom
1979 års skogspolitiska beslut fastslogs att avgiftsmedlen i huvudsak borde
användas antingen för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket eller
på ett sådant sätt att åtgärderna kommer skogsägarna till godo. I samband
med att avgiftsuttaget på hösten 1983 höjdes till 0,8 % frångick man denna
princip. Medlen från skogsvårdsavgiften kan numera användas för att
finansiera alla skogliga stöd, alltså även bidrag av rent regionalpolitisk
karaktär. Skogsbruket har härigenom kommit att bli den enda näringsgren
som själv får stå för det regionalpolitiska stödet till näringen. En sådan
särbehandling av skogsbruket är enligt utskottets mening inte motiverad. En
inte oväsentlig del av avgiftsuttaget torde för övrigt gå direkt till statskassan
som skatt.

När skogsvårdsavgiften utgjorde 0,09 % av ett skogsbruksvärde, som låg
betydligt lägre än vad det gör i dag, gjorde sig kraven på att avgiften skulle slå
någorlunda rättvist och tas ut efter bärkraft gällande med mindre styrka än
nu. Avgiften är i dag en pålaga av stor ekonomisk betydelse. En avgift på 0,8
% kan betyda att mellan hälften och en tredjedel av nettot av en lämplig årlig
avverkning går till att betala avgiften. Kravet på ett rättvist uttag har därför
skärpts. Som det nu är gynnas en skogsägare med ett dåligt skogsbestånd på
bekostnad av den som har en välskött fastighet och till följd därav ett högt
skogsbruksvärde.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk464 och Sk487.
Härigenom tillgodoses i princip även motion Sk342 yrkandena 3 och 4.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande skogsvårdsavgiften
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk464 och 1987/
88:Sk487 samt med anledning av motion 1987/88:Sk342 yrkandena 3
och 4 antar följande

Förslag till
Lagom upphävande av lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall
upphöra att gälla.

Ersättningskonto vid markinlösen (mom.9)

9. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Denna fråga”
och på s. 7 slutar med ”motion Sk479” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att starka skäl talar för att den
typ av ersättningar som avses i motionen vid inkomsttaxeringen skall få
fördelas över en längre tidsperiod. Förslaget om någon form av ”ersättningskonto”,
där medlen får sättas in mot avdrag och tas upp till beskattning under
en period om 5-20 år, är enligt utskottets mening välmotiverat. Utskottet
tillstyrker följaktligen motionen.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande ersättningskonto vid markinlösen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk479 hos regeringen
begär förslag om förändringar i skattelagstiftningen i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Skogsavdrag(mom.lO)

10. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Frågan om”
och slutar med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Genom motionen aktualiseras frågan om olika hinder som skattelagstiftningen
uppställer mot rationaliseringar inom bl.a. skogsbruket. Strukturutredningen
har tidigare lagt fram ett välgrundat förslag som syftar till att
stimulera fastighetsägare att själva ta initiativ till strukturförbättringar.
Enligt utskottets mening bör regeringen snarast följa upp strukturutredningen
och lägga fram konkreta förslag om förbättringar i samband med
rationaliseringsförvärv. I det sammanhanget bör den i motion Sk365
aktualiserade frågeställningen också kunna behandlas.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande skogsavdrag

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk365 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande gynnsammare
beskattningsregler vid fastighetsförvärv.

Särskilt yttrande

Skogsvårdsavgiften (mom. 8)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför:

Enligt de principer som ligger till grund för skogsvårdsavgiften skall
avgiftsmedlen användas för sådana ändamål som är till gagn för skogsbruket
som sådant eller på sådant sätt att alla skogsbrukare kan dra nytta av dem.
Avgiften betraktas som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid

SkU 1987/88:23

mening för det svenska skogsbruket. Däri bör ingå inte bara gallring,
skogsbilvägar, plantering m.m. utan också åtgärder för att minska skadorna
från försurningen. Enligt vår mening motiverar de åtgärder som för
närvarande görs för skogsbruket i och för sig ett lägre avgiftsuttag än 0,8 %.
Av statsfinansiella skäl har vi emellertid avstått från att ställa yrkande om ett
lägre avgiftsuttag. Vi förutsätter dock att regeringen uppmärksammar frågan
och - när det visar sig möjligt - lägger fram förslag om en sänkning av
avgiften.

SkU 1987/88:23

gotab Stockholm 1988 14896