Skatteutskottets betänkande

1987/88:22

om skatten på alkoholdrycker (prop. 1987/88:91)

SkU

1987/88:22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om en höjning av
skatten på spritdrycker och starköl och om skattelättnader för alkoholsvagt
lättvin och lättvin. Vidare behandlas ett antal motioner i dessa och andra
frågor rörande alkoholpolitiken och motionsyrkanden om en höjning av
tobaksskatten.

Utskottet avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer och särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:91 att
riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).

I propositionen föreslås att skatten på spritdrycker och starköl höjs den 6
april 1988 och att skatten på lättöl samtidigt slopas.

För att av alkoholpolitiska skäl underlätta introduktionen av alkoholsvaga
lättviner föreslås vidare att skatten på lättviner med en alkoholstyrka om
högst 7 volymprocent sänks till samma nivå som för starkölet.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987188. 6 sami Nr 22

1

I Förslag till

SkU 1987/88:22

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 10 och II §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §2

Skatten på spritdrycker och vin Skatten på spritdrycker och vin

utgår med en grundavgift och en utgår med en grundavgift och en

procentavgift. procentavgift, om annat inte sägs i

femte stycket.

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1. spritdrycker 1 krona 10 öre för 1. spritdrycker 1 krona 17 öre för

varje hel volymprocent alkohol, vaije hel volymprocent alkohol,

2. starkvin 17 kronor 50 öre, 2. stark vin 17 kronor 50 öre,

3. lättvin 7 kronor. 3. lättvin med en alkoholhalt

över 7 volymprocent 1 kronor,

4. annat lättvin 9 kronor 50 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 60 procent och för vin 39 procent
av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tilllämpar
vid försäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt
enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

För lättvin med en alkoholhalt av
högst 7 volymprocent utgår dock
ingen procentavgift.

11 §3

Skatten på malt- och läskedrycker utgår per liter med

40 öre för lagrat lättöl,

2 kronor 20 öre för öl, 2 kronor 20 öre för öl,

7 kronor 85 öre för starköl, 9 kronor 50 öre för starköl,

40 öre för kolsyrad läskedryck, 40 öre för kolsyrad läskedryck,

20 öre för annan läskedryck. 20 öre för annan läskedryck.

Denna lag träder i kraft den 6 april 1988.

1 Lagen omtryckt 1984:158.

2 Senaste lydelse 1986:1381.

’ Senaste lydelse 1986:1381.

2

2 Förslag till
Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)

Härigenom föreskrivs att 22 kap. tulltaxelagen (1987:1068)' skall ha
följande lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika
Nuvarande lydelse

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som
anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår,

om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 180:-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent
56:-

annat 28:-

Starköl 11:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger
enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).

Föreslagen lydelse

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som
anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår,

om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 190:-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent
56:-

ej musserande, med en alkoholhalt överstigande 7 men inte

15 volymprocent 28:-

ej musserande, med en alkoholhalt om högst 7 volymprocent
13:-

Starköl 13:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger
enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).

Denna lag träder i kraft den 6 april 1988.

SkU 1987/88:22

1 Lagen omtryckt 1987:1186.

1* Riksdagen 1987188. 6sami. Nr 22

3

Motioner väckta med anledning av propositionen

1987/88:Sk31 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inte bifalla regeringens förslag avseende
höjning av skatten på alkoholdrycker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en utredning om sambandet höga priser på den statligt
saluförda alkoholen och den totala alkoholkonsumtionen.

1987/88:Sk32 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad beskattning av
lättviner i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar införa en ny skatteklass för öl med en alkoholstyrka
på upp till 3,6 viktprocent med en skattesats på 5 kronor och 85 öre per
liter,

3. att riksdagen - såvida en ny skatteklass för öl ej införs - beslutar att
skatten för starköl skall vara 8,70 kr. per liter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande en översyn av beskattningen av lättöl och läskedrycker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande restaurangernas inköpspriser på alkoholdrycker.

1987/88:Sk33 av Börje Stensson m.fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen beslutar
avskaffa skatten på läskedrycker och att skattebortfallet kompenseras inom
alkoholskattesystemet.

1987/88:Sk34 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen avslår
förslaget i proposition 1987/88:91 i den del som avser alkoholsvaga lättviner.

1987/88:Sk35 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:91,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om nytt förslag om differentierad
skatt på starköl i enlighet med Svenska bryggarföreningens förslag,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om nytt förslag om alkoholbeskattning
i förhållande till alkoholstyrka.

1987/88:Sk36 av Barbro Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa
skatten på både läsk och lättöl.

1987/88:Sk37 av Margareta Palmqvist (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja vinskatten med samma procentenhet som
övriga alkoholdrycker,

2. att riksdagen beslutar att öl med max 3,8 volymprocent alkohol skall
beskattas med 7,85 kr. per liter.

1987/88:Sk38 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag om skatt på öl beslutar
att denna skatt skall relateras till dryckens alkoholstyrka så som redovisas i
motionen,

2. att skatten på de nya lättvinerna sätts i relation till alkoholstyrkan i
vinet.

SkU 1987/88:22

4

1987/88:Sk39 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 10 § andra stycket punkt 2 i förslaget till lag om
ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha följande lydelse:

2. starkvin 19 kronor 60 öre,

2. att riksdagen beslutar att 10 § andra stycket punkt 3 i förslaget till lag om
ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha följande lydelse:

3. lättvin 7 kronor 80 öre,

3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till skattesänkning på
lättviner med en alkoholstyrka om högst 7 volymprocent som sin mening ger
regeringen till känna vad sorni motionen anförts om de s.k. lätt-lättvinerna.

1987/88:Sk40 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära nytt förslag till alkoholbeskattning
där skatt i större utsträckning utgår enligt dryckens alkoholstyrka,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en särskild skattesats för
alkoholsvaga lättviner,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget att slopa skatten på lättöl.

1987/88:Sk41 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om en alkoholpolitisk kampanj,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utvärdering av vilka
konsumtionsmönster som utvecklas till följd av det alkoholsvaga lättvinets
introduktion på den svenska marknaden.

1987/88:Sk42 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att under en försöksperiod på tre år införa en särskild skatteklass för
alkoholsvagt vin.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988

1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
10. att riksdagen beslutar höja skatten på alkohol med i genomsnitt 10 % i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk425 av Knut Billing och Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ändra lagen om handel med rusdrycker så att de fasta teatrarna
kan ges tillstånd att servera öl och vin under paus i pågående föreställning.

1987/88:Sk474 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
19. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på tobaksvaror fr.o.m. 1
juli 1988 i enlighet med motionen.

1987/88:Sk485 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av skatten på
spritdrycker, vin, starköl och öl samt tobak från den 1 juli 1988 med 7,5 %
samt därefter successivt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk549 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ett välplanerat treårigt vetenskapligt
försök med inköpsbegränsning av alkohol genomförs,

SkU 1987/88:22

5

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av den tull- och
skattefria försäljningen av alkohol i turisttrafiken,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya principer för
skattehöjningar på alkohol.

1987/88:Sk575 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till en skattehöjning på tobak som motsvarar en
höjning av priset med 5 %.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So503.

1987/88:Sk801 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
all statlig representation skall vara spritfri.

1987/88:Sk802 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om nya metoder för beskattning av vin, varvid
alkoholinnehållet avgör hur hög skatt som skall tas ut.

1987/88:Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den tidigare utlovade propositionen i anledning av alkoholhandelsutredningens
betänkande snarast bör avlämnas till riksdagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om handel
med drycker så att endast alkoholpolitiska hänsyn får ligga till grund för
beslut om serveringstillstånd.

1987/88:Sk805 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en
avgift på 10 % på alkohol och tobak samt att denna avgift öronmärks för
sjukvårdens räkning.

1987/88:Sk806 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att beslut i ärenden rörande
serveringstillstånd icke skall ske enbart vid misstanke om skattebrott eller
brister i bokföringen utan först sedan dom har fallit.

1987/88:Sk807 av Bo Södersten (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta Systembolaget
att införa självbetjäning i vissa av systemets butiker.

1987/88:Sk808 av Bo Södersten (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta Vin- och
Spritcentralen eller Systembolaget att på prov genomföra vinauktioner i vårt
land.

1987/88:Sk809 av Margareta Andrén och Olle Grahn (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att villkoren för försäljning av teknisk sprit
och alkoholhaltiga preparat skärps.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So213.

1987/88:Sk810 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den allmänna inriktningen av alkoholpolitiken samt regeringens
övergripande ansvar i detta sammanhang,

SkU 1987/88:22

6

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande utnyttjandet av skatteinstrumentet i alkoholpolitiken.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So220.

1987/88:Sk811 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om tillstånd att servera öl och vin i
samband med föreställning i teaterlokal, konsertlokal e. d., eventuellt som en
försöksverksamhet under några år och under de i motionen angivna
förutsättningarna.

1987/88:Sk812 av Sten Andersson i Malmö m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar anpassa minimiåldern för inköp på Systembolaget till myndighetsåldern.

1987/88:Sk813 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av lagen om dryckesskatt så att
läskedrycker och lättöl undantas från beskattning.

1987/88:Sk814 av Hans Pettersson i Helsingborg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om införande i lagen om rusdrycksskatt
av en ny skatteklass mellan nuvarande klass II och klass III.

1987/88:Sk815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om restriktioner och förebyggande åtgärder,

2. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att överväga åtgärder
som är ägnade att stävja de problem som är förknippade med snabbvinsatserna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vad som i
motionen anförts om regelbundna höjningar av alkoholpriset,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av alkoholskatten
i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning efter
alkoholstyrka i enlighet med vad som sägs i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So237

1987/88:Sk816 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om sammanslagning av
Systembolaget och AB Vin- och Spritcentralen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om reformer av
dryckesbeskattningen för att motverka hamstringstendenser vid prisjusteringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiativ från regeringens sida till internationella överenskommelser
för begränsning av den skattefria försäljningen av alkohol.

1987/88:Sk817 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den fara för en seriös alkoholpolitik och fara för ytterligare
alkoholskador som taxfree-försäljning för närvarande utgör,

SkU 1987/88:22

7

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör slopa taxfree-försäljningen med EG-området
senast 1992,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör ta initiativ till att slopa taxfree-försäljningen inom
EFTA-området,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör ta initiativ till att taxfree-försäljningen mellan EGresp.
EFTA-området slopas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige senast 1992 inleder bilaterala överläggningar med
länder utanför EFTA- och EG-områdena med sikte på att ömsesidigt avtala
bort taxfree-försäljningen mellan Sverige och resp. land.

1987/88:Sk818 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Systembolaget
skall ta emot tomburkar.

1987/88:Sk819 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Olle Grahn (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett 3-årigt försök med inköpsbegränsning av alkohol.

1987/88:Sk820 av Per Arne Aglert (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av
dryckesskatten, upplysning om alkoholens skadeverkningar, inköpsregistrering
och inköpsbegränsningar av alkoholdrycker.

1987/88:Sk821 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att infriandet av WHO-målet skall ske genom åtgärder som både
sänker totalkonsumtionen och stimulerar till konsumtion av svaga drycker,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om
dryckesskatt så att läskedrycker och lättöl undantas från beskattning,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av lagen om
dryckesskatt med en ny skatteklass mellan nuvarande öl klass II och klass
III,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny lag om dryckesskatt
med alkoholhalten i dryckerna som avgörande för skatteuttaget,

5. att riksdagen hos regeringen begär ändring av lagen om handel med
drycker i syfte att möjliggöra servering av alkoholhaltiga drycker i teater- och
konserthusfoajéer.

1987/88:Sk822 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
åldersgränsen för inköp av alkoholvaror sänks från nuvarande 20 till 18 år.

1987/88:Sk823 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
handel med drycker att tillstånd kommer att krävas för import, tillverkning
och överlåtelse av aktivt kol,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kampanj mot hembränning.

SkU 1987/88:22

8

1987/88: Sk824 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentariskt sammansatt
alkoholkommission och en vetenskaplig expertgrupp tillsätts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att ett treårigt vetenskapligt försök
med inköpsbegränsning av alkohol kommer till stånd samt att försöket leds
och utvärderas av ovanstående alkoholkommission och expertgrupp,

3. att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga resurser ställs till
alkoholkommissionens och expertgruppens förfogande.

1987/88:Sk825 av Karin Israelsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder mot alkoholservering.

1987/88:Sk826 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
handlingsplan för att minska den totala alkoholkonsumtionen och därmed
alkoholskadorna.

1987/88:Sk827 av Barbro Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
omfördelning av skatterna på alkoholfria resp. alkoholhaltiga drycker.

1987/88:Sk828 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) var i
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny lag om dryckesskatt
med alkoholhalten i dryckerna såsom avgörande för skatteunderlaget.

1987/88:Sk829 av Anita Bråkenhielm (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
förbättrad kundservice från Systembolagets sida.

1987/88: Sk830 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändringar i lagen (1977:293) om handel med drycker i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk831 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning och
beskattning av snabbvinsatser.

1987/88:Sk832 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en höjning av åldersgränsen för utskänkning och
servering av alkohol.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ju620.

1987/88:Sk833 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen beslutar införa
en ny skatteklass för öl, benämnd mellanöl med högst 3,6 % alkohol och att
samma bestämmelser för försäljning och utskänkning av detta öl skall gälla
som för starköl.

1987/88:Sk834 av Olle Grahn och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om begränsning av rätten att saluföra snabbvinsatser.

SkU 1987/88:22

9

1987/88:Sk835 av Hans Lindblad och Marianne Karlsson (fp, c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att snabbvinssatser överförs till Systembolaget
och beskattas i enlighet med de regler som gäller för övriga viner.

1987/88:Sk836 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskerna för ökad
ölkonsumtion, särskilt bland ungdom.

1987/88:Sk837 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
nå målet att minska alkoholkonsumtionen med 25 %.

1987/88:Sk838 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna för
staten att hindra representation med vin och sprit hos bidragsmottagare som
betalas med bidrag från staten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i
motionen anförts beträffande åtgärder för att komma till rätta med alkoholproblemen
i vårt samhälle.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So279.

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i dryckesbeskattningen i
avsikt att anpassa beskattningen av spritdrycker till prisutvecklingen och att
möjliggöra en introduktion av alkoholsvaga lättviner. Eftersom lättölet fått
en minskad försäljning föreslås också att skatten på denna dryck avskaffas.

I anslutning till propositionen behandlar utskottet ett antal motioner på
alkoholområdet. Flertalet av dessa motioner härrör från den allmänna
motionstiden och rör sådana övergripande eller mer detaljbetonade frågor
som utskottet nyligen behandlade i höstas i sitt av riksdagen godkända
betänkande SkU 1987/88:5.

Utskottet tar först upp de aktuella justeringarna av beskattningen och
återkommer sedan till de övriga frågor som behandlas i motionerna.

Aktuella ändringar av dryckesskatten

I propositionen konstateras att försäljningen av spritdrycker och vin har
minskat under 1987. Försäljningen av öl och starköl har fortsatt att öka,
medan lättölet har minskat.

För att anpassa priset på spritdrycker till den allmänna prisutvecklingen
föreslås i propositionen att grundavgiften höjs från 1,10 till 1,17 kr. per
volymprocent alkohol och liter. Med hänsyn till andra prisförändringar som
Vin- och Spritcentralen genomför samtidigt innebär detta att priset på de
vanligast spritdryckerna stiger med närmare 5 %, dvs. för en helbutelj Renat
brännvin från 135 till 141 kr. Priset på denna dryck har för närvarande
kommit att släpa efter konsumentprisindex med ca 3 % jämfört med maj
1977, och från den senaste skattehöjningen den 1 januari 1987 har den
allmänna prisnivån stigit med 5 %.

SkU 1987/88:22

10

Med hänsyn till att vin mer än väl följt prisutvecklingen för andra varor
föreslår regeringen inte någon skattehöjning för denna dryck.

Även för starköl har prisnivån stigit mer än konsumentprisindex. Konsumtionen
av denna dryck har dock ökat kraftigt. Med tanke också på att denna
dryck har en särskild attraktion för ungdomar föreslås i propositionen att
skatten höjs med 1,65 kr. per liter, vilket ger en prishöjning på ca 10 %.
Samtidigt anför departementschefen att han inte är beredd att tillmötesgå
vissa önskemål som framförts av bryggeriindustrin bl.a. om en sänkt skatt för
ett svagare starköl.

När det gäller lättöl föreslås att skatten avskaffas med hänsyn till
önskemålet att bryta tendensen till minskad försäljning av denna dryck.

För att skapa förutsättningar för en introduktion av svaga lättviner med en
alkoholstyrka på högst 7 volymprocent föreslås att skatten på ett sådant vin
sänks till samma nivå som för starkölet. Enligt propositionen är framställningskostnaderna
för ett sådant vin förhållandevis höga. Med den föreslagna
ändringen av beskattningen beräknas försäljningspriset inte bli högre än för
de billigaste vinerna som för närvarande finns på Systembolaget.

I motion Sk31 yrkar Sten Andersson (m) avslag på de i propositionen
föreslagna skattehöjningarna. Motionären framhåller att högre alkoholpriser
leder till ökad hemtillverkning, något som påverkar totalkonsumtionen i
motsatt riktning än den avsedda, och begär att riksdagen som sin mening ger
regeringen denna uppfattning till känna. Även i motion Sk35 av Gullan
Lindblad m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen. Motionen synes dock gälla
endast frågan om starkölet. Utskottet återkommer strax till denna fråga och
behandlar motion Sk35 endast i det sammanhanget.

I de övriga motioner som har väckts i ärendet godtas den i propositionen
föreslagna skattehöjningen på spritdrycker. I två av motionerna - Sk37 av
Margareta Palmqvist (s) och Sk39 av Kjell Johansson m.fl. (fp) - yrkas att
också skatten på vin skärps så att priset därmed ökar med ca 5 %. Allmänna
skattehöjningar på 5-10 % för alkoholdryckerna yrkas i konsumtionsdämpande
syfte i de under den allmänna motionstiden väckta motionerna Sk414
av Kjell Johansson m.fl. (fp), Sk485 av Alf Svensson (c), Sk815 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) och Sk805 av Marianne Karlsson (c). Yrkandet i den
sistnämnda motionen avser en särskild avgift som skall specialdestineras till
sjukvården.

Att bekämpa den allt för höga konsumtionen av alkohol kräver långsiktiga
insatser på ett brett plan med en mångfald av insatser på olika områden, och
arbetet härmed har fortlöpande bedrivits inom ramen för 1977 års alkoholpolitiska
beslut. Utvecklingen sedan 1977 innebär att totalkonsumtfonen har
gått ned väsentligt, framför allt i fråga om de alkoholstarkare dryckerna.
Under år 1987 har även vinkonsumtionen minskat. Härtill kommer att
socialstyrelsen på uppdrag av regeringen för närvarande söker ta fram en
plan för hur arbetet på ett mer systematiskt sätt kan bedrivas för att
WHO-målet om en kraftigt minskad alkoholkonsumtion skall kunna
uppnås.

Enligt utskottets mening är det inte befogat att nu frångå de grundläggande
principerna i 1977 års alkoholpolitiska beslut. Dessa principer innebär att
alkoholpriserna skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och

SkU 1987/88:22

11

1** Riksdagen 1987188. 6sami. Nr22

att prisändringarna av flera skäl bör göras relativt ofta.

För att priset på spritdrycker skall följa den allmänna prisutvecklingen bör
skatten på dessa drycker höjas på sätt som föreslagits i propositionen.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker avslagsyrkandet
i motion Sk31 i denna del. Utskottet avstyrker också de nyss angivna
motionskraven på mer långtgående skattehöjningar för sprit.

Med hänsyn till de nyss återgivna uppgifterna om prisutvecklingen och om
konsumtionsutvecklingen för vin instämmer utskottet också i departementschefens
bedömning att det nu saknas skäl för en höjning av skatten på dessa
drycker. Utskottet avstyrker således motionerna även i denna del.

Frågan om nya skatteklasser för starköl har aktualiserats bl.a. av Svenska
bryggarföreningen i en skrivelse till regeringen och tas upp i flera motioner.
Departementschefen har i denna fråga anfört att nya skatteklasser för ett
starkare och ett svagare starköl än det nuvarande, som har en alkoholhalt av
högst 4,5 viktprocent alkohol, medför risker för en totalt sett ökad
alkoholkonsumtion. I propositionen framhålls också att den nuvarande
utvecklingen för starkölsförsäljningen är oroväckande, eftersom ölet har en
stark attraktionskraft hos ungdomar. Departementschefen är därför inte
beredd att tillmötesgå de krav som har framförts av bryggeriindustrin.

De aktuella kraven motiveras med önskemålet att främja en övergång till
alkoholsvagare drycker. Flera öltyper kan givetvis också medföra en viss
övergång från svagare till starkare maltdrycker och att man - som anförs i
propositionen - ökar konsumtionen. Vid bedömningen av denna fråga bör
man enligt utskottets mening beakta att även försäljningen av klass Il-ölet
ökat kraftigt under senare år och att denna dryck svarar för en inte obetydlig
del av den totala alkoholkonsumtionen.

Risken att ett nytt alkoholsvagare starköl kan medföra en ökad konsumtion
framhålls också i motion Sk836 av Göran Magnusson m.fl. (s). Utskottet
instämmer i dessa farhågor. Eftersom syftet med motionen får anses
tillgodosett med vad utskottet anfört avstyrker utskottet det i motionen
framställda yrkandet om ett särskilt tillkännagivande från riksdagens sida i
denna fråga. Av det anförda framgår också att utskottet inte är berett att nu
tillstyrka kraven på särskilda skatteklasser för starkare och svagare starköl
och att utskottet således avstyrker motionerna Sk35 av Gullan Lindblad m.fl.
(m), Sk32 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), Sk37 av Margareta Palmqvist (s),
Sk38 av Lennart Brunander (c), Sk814 av Hans Pettersson i Helsingborg
m.fl. (s), Sk821 av Ingrid Sundberg (m) och Sk833 av Birger Hagård (m) i
dessa delar.

Om en ny skatteklass för ett svagare starköl ej införs yrkas i motion Sk32 i
andra hand att skatten på starköl bestäms till 8,70 kr. per liter i stället för de
9,50 kr. som föreslagits i propositionen. I motion Sk31 yrkas avslag på
propositionen även i fråga om höjningen av skatten på starköl.

Med hänvisning till den oroande utvecklingen av starkölskonsumtionen
tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker de nu angivna motionerna i
denna del. Därmed torde de krav på höjningar av alkoholskatter e.d. som
framställs i motionerna Sk414, Sk485, Sk815 och Sk805 väsentligen vara
tillgodosedda i vad avser skatten på starköl. I den mån så inte är fallet

SkU 1987/88:22

12

avstyrker utskottet motionerna i denna del.

Skatten på öl klass II bör enligt utskottets uppfattning tills vidare stå kvar
på sin nuvarande nivå. Utskottet avstyrker således motionerna i den mån de
berör denna dryck.

I motion Sk40 yrkar Stig Josefson m.fl. (c) avslag på förslaget att slopa
skatten på lättöl.

Utskottet instämmer i departementschefens bedömning att tendenserna
till minskad försäljning av lättöl - som torde motsvaras av en ökad försäljning
av i första hand andra maltdrycker - bör motverkas. Utskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionen i denna del.

Yrkandena i motionerna Sk813 av Olle Grahn m.fl. (fp) och Sk821 av
Ingrid Sundberg (m) är därmed i denna del tillgodosedda. Vidare yrkas i
dessa motioner liksom i motionerna Sk33 av Börje Stensson m.fl. (fp, c) och
Sk36 av Barbro Nilsson m.fl. (fp) att också skatten på läskedrycker avskaffas.
Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion Sk32 en översyn av beskattningen
så att inte konkurrensförhållandena rubbas.

Läskedrycker och maltdrycker är enligt utskottets uppfattning av så olika
slag att konkurrensförhållandena dem emellan inte kan antas bli påverkade i
nämnvärd grad av att skatten på lättöl - 40 öre per liter-slopas. Däremot kan
det, som utskottet framhållit vid tidigare års behandling av läskedrycksskatten,
inte uteslutas att det kan ske en förskjutning i konkurrensen mellan
läskedrycker och andra alkoholfria drycker än lättöl, om läskedrycksskatten
slopas. Därtill kommer att denna skatt, som uppgår till 40 öre per liter för
kolsyrade och till 20 öre per liter för icke kolsyrade läskedrycker, inte saknar
statsfinansiell betydelse. Att slopa läskedrycksskatten utan närmare överväganden
bör därför enligt utskottets mening inte komma i fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet även dessa motioner.

Förslaget om lättnader i beskattningen för alkoholsvagt lättvin kritiseras i
flera motioner. Yrkanden om avslag framställs i motionerna Sk34 av Karin
Israelsson m.fl. (c, fp), Sk37 av Margareta Palmqvist (s), Sk39 av Kjell
Johansson m.fl. (fp) och Sk40 av Stig Josefson (c), medan Lennart
Brunander (c) i motion Sk38 anför att skatten i vart fall bör sättas i relation till
alkoholstyrkan, dvs. till ett högre belopp än 9:50 kr. Göran Magnusson m.fl.
(s) godtar förslaget som ett försök under en treårsperiod (motion Sk42)
medan Rosa Östh m.fl. (c) i motion Sk41 yrkar en alkoholpolitisk kampanj
med anledning av förslaget och en utvärdering av det nya vinet efter två år.
Kritiken i motionerna bottnar i farhågor för att den föreslagna ändringen av
skattereglerna kan leda till nya prisbilliga alkoholdrycker av olika slag i
konkurrens med starkölet och till nya ej önskvärda dryckesvanor. Liknande
synpunkter framförs också i en del skrivelser som har inkommit till
utskottet.

Enligt utskottets uppfattning skulle det vara av värde från alkoholpolitisk
synpunkt att kunna tillhandahålla ett nytt attraktivt alkoholsvagt lättvin som
ett alternativ till andra, kanske dubbelt så starka viner. Detta är emellertid
inte möjligt så som de nuvarande skattereglerna är utformade. Samtidigt är
det viktigt att man uppmärksamt följer utvecklingen på detta område och att
man därvid också beaktar de synpunkter som motionärerna anlagt på denna
fråga.

SkU 1987/88:22

13

Enligt utskottets mening bör kritiken i motionerna kunna beaktas vid den
praktiska tillämpningen. Alkoholbolagen och regeringen bör noga följa
försäljningsutvecklingen för de nya dryckerna och uppmärksamma i vad mån
dryckesmönstren påverkas. Det är givetvis också av vikt att marknadsföringen
utformas på ett från alkoholpolitisk synpunkt lämpligt sätt, så att dessa
drycker inte i allmänhetens ögon kommer att framstå som ofarliga och i alla
sammanhang acceptabla. Utskottet utgår från att regeringen kommer att ta
initiativ till de ändringar som kan erfordras med hänsyn till kommande
erfarenheter.

Med det anförda tillstyrker utskottet de skattelättnader som föreslås i
propositionen och avstyrker således motionerna Sk34, Sk35, Sk37, Sk38,
Sk39 och Sk40 i dessa delar, i den mån de inte är tillgodosedda genom vad
utskottet anfört. Det anförda innebär enligt utskottets mening också att det
inte finns skäl att uttryckligen föreskriva att de nya reglerna skall gälla endast
under en försöksperiod eller att de måste utvärderas eller att föranstalta om
en kampanj med anledning av det nya vinet. Utskottet avstyrker således
också motionerna Sk41 och Sk42 i den mån de inte är tillgodosedda.

Inriktningen av alkoholpolitiken

I detta sammanhang tar utskottet upp vissa motionsyrkanden som återkommer
rörande alkoholpolitikens allmänna inriktning. Flera av dessa yrkanden
är likartade med dem som utskottet behandlade i höstas i sitt betänkande
SkU 1987/88:5 och gäller bl.a. inköpsbegränsningar eller registrering av
inköp i syfte att begränsa alkoholkonsumtionen, en handlingsplan för en
väsentlig sänkning av alkoholkonsumtionen och takten på skattehöjningarna.
Andra frågor som tas upp i motionerna och som i det följande kommer att
behandlas under särskilda rubriker är bl.a. beskattings- och försäljningsfrågor
av olika slag och den oregistrerade konsumtionen (hemtillverkning,
resandeinförsel m.m.).

Utskottet vill nu liksom tidigare framhålla värdet av den enighet som sedan
länge råder rörande de grundläggande målsättningarna i samband med 1977
års alkoholpolitiska reform, nämligen att begränsa den totala alltför höga
alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket. En
bred uppslutning kring alkoholpolitiken är en av förutsättningarna för att
med framgång kunna föra en aktiv kamp mot de svåra problem som
föreligger på detta område.

Som utskottet framhöll senast i höstas tycks också den förda politiken i
stort ha vunnit förståelse från allmänhetens sida och lett till ett ökat
engagemang för de alkoholpolitiska strävandena. Allt fler här i landet inser
att vår alkoholpolitik är en form av solidaritet med ungdomar, med svaga och
utsatta grupper och med dem som på ett eller annat sätt drabbats av
alkoholvanorna. Alla har också glädje av de effekter som uppnås när
alkoholkonsumtionen minskar, som t.ex. mindre sociala problem, kortare
sjukvårdsköer, lägre brottslighet etc. Insikten härom ökar även utomlands
och har lett till en mer restriktiv inställning i en rad länder.

Den svenska alkoholpolitiken har enligt utskottets uppfattning haft en rad
positiva effekter och har lett till att den mätbara alkoholkonsumtionen sedan

SkU 1987/88:22

14

1977 har sjunkit väsentligt och att de alkoholrelaterade problemen också har
minskat. Fortfarande ligger dock den totala alkoholkonsumtionen på en hög
nivå, och ansträngningarna att minska alkoholkonsumtionen måste intensifieras
för att WHO-målet om en väsentlig sänkning av alkoholkonsumtionen
skall kunna uppnås till sekelskiftet. För att det omfattande arbete som
bedrivs med dessa frågor skall kunna få ett lyckat resultat måste man bygga
vidare på en ökad förståelse från allmänhetens sida och får inte skapa
underlag för negativa attityder genom hot om restriktioner i form av
ransonering eller inköpsbegränsningar.

Enligt utskottets uppfattning saknas det alltså för närvarande anledning att
tillgripa åtgärder som inte har stöd i en bredare opinion, och inköpsrestriktioner
bör övervägas först om utvecklingen mer påtagligt försämras. Utskottet
vidhåller alltså sin uppfattning i detta hänseende och avstyrker de yrkanden
om inköpsregistrering och om en planering av inköpsbegränsningar som
framställs i motionerna Sk549 av Alf Svensson (c), Sk819 av Ingrid
Ronne-Björkqvist och Olle Grahn (fp), Sk820 av Per Arne Aglert (fp) och
Sk824 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c).

Vad utskottet nu har anfört torde i allt väsentligt tillgodose de synpunkter
som ligger bakom yrkande 1 i motion Sk815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
om avvägningen mellan restriktioner och förebyggande åtgärder. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet också detta yrkande.

I flera motioner - Sk821 av Ingrid Sundberg m.fl. (m), Sk837 av Göran
Magnusson m.fl. (s), Sk810 av Karin Israelsson m.fl. (c), Sk826 av Karin
Israelsson och Gunhild Bolander (c), Sk837 av Göran Magnusson m.fl. (s)
och Sk838 av Erik Holmkvist (m) - efterlyses ett åtgärdsprogram för att
uppnå WHO-målet om en väsentlig sänkning av alkoholkonsumtionen till
sekelskiftet och att komma till rätta med alkoholproblemen. Yrkanden i
denna riktning framställs också i motionerna Sk549 av Alf Svensson (c),
Sk810av Karin Israelsson m.fl. (c), Sk815av Bengt
Sk816 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp). Dess motioner innehåller
yrkanden om tätare prishöjningar för att undvika hamstring och andra
negativa effekter och få en bättre följsamhet gentemot konsumtionsprisindex
eller en något snabbare prisutveckling för alkoholvarorna.

Utskottet kan i dessa frågor hänvisa till sitt betänkande i höstas och till
socialministerns redogörelse i en interpellationsdebatt den 20 november
1987. Utskottet vill nu endast erinra om att ett intensivt arbete på
alkoholområdet bedrivs inom socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, C AN, ANrådet
med sin Bohman-grupp, skolorna, folkrörelserna och andra institutioner
och föreningar och att hos många enskilda personer ger prov på ett stort
engagemang i dessa frågor. Utskottet instämmer i uppfattningen att en
handlingsplan behövs för att på bästa sätt samordna insatserna och bedriva
ett systematiskt arbete för att uppnå WHO-målet. En sådan arbetsplan
utarbetas för närvarande inom socialstyrelsen, och enligt socialministern
kommer planen att vara klar under innevarande budgetår. Något initiativ
från riksdagens sida i denna fråga kan enligt utskottets uppfattning inte anses
erforderligt. Utskottet avstyrker således de förstnämnda motionerna.

När det gäller prishöjningarna har dessa hittills följt riktlinjerna i 1977 års

SkU 1987/88:22

15

alkoholpolitiska beslut. Utskottet instämde i höstas i uppfattningen att
prishöjningarna på alkoholdrycker minst skall motsvara höjningen av den
allmänna prisnivån och genomföras med relativt korta intervall. Med det
anförda avstyrker utskottet också de sistnämnda motionerna.

Beskattning efter alkoholhalt

Frågan om en beskattning efter alkoholhalt tas på nytt upp i flera motioner.
Stig Josefson m.fl. (c), som enligt vad som framgår ovan anser att regeringens
förslag beträffande alkoholsvaga lättviner bör avslås, begär i motion Sk40 ett
nytt förslag från regering om en beskattning som i större utsträckning utgår
efter alkoholstyrkan. Vidare yrkas i motionerna Sk32 av Knut Wachtmeister
m.fl. (m) - med tanke framför allt på lättviner i mellanprislägen - förslag till
ändrad vinbeskattning genom sänkning av procentavgiften. Mer generella
yrkanden om en beskattning efter alkoholstyrkan framställs i motionerna
Sk802 av Lennart Brunander (c), Sk820 av Per Arne Aglert (fp), Sk827 av
Barbro Nilsson m.fl. (s), Sk828 av Elvin Andersson och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c), Sk815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk821 av Ingrid
Sundberg.

Vid tidigare års behandling av motionsyrkanden om en omläggning till en
mer renodlad beskattning efter alkoholhalt har utskottet erinrat om att
alkoholhalten i de olika typerna av drycker har en väsentlig betydelse för den
nuvarande beskattningens höjd. Samtidigt har utskottet anfört att alkoholhalten
endast är en av de faktorer som bör påverka avvägningen. Reglerna
har utformats också med tanke på de olika dryckernas alkoholpolitiska
betydelse i syfte att begränsa den totala konsumtionen och främja en
övergång till svagare drycker. Därtill kommer strävandena att avväga
beskattningen på ett lämpligt sätt så att prisrelationerna mellan jämförbara
produkter inte förrycks. Vad särskilt angår lättvinerna har utskottet anfört
att prisbilden här i landet för kvalitetsvinerna inte påtagligt avviker från
förhållandena i andra länder och att beskattningen - om man ser till
prisrelationerna inom vinsortimentet - redan i dag slår hårdast mot det
prisbilligare sortimentet.

Utskottet har också framhållit att en omläggning av dryckesbeskattningen
inte främst är en teknisk fråga. Svårigheterna torde framför allt hänföra sig
till möjligheterna att på förhand med säkerhet bedöma hur ändringar i
beskattningen kommer att påverka den verkliga totalkonsumtionen och att
undvika att attrahera nya alkoholkonsumenter och skapa nya, från alkoholpolitisk
synpunkt ej önskvärda dryckesmönster.

Det anförda utesluter givetvis inte att man i framtiden bör ta större hänsyn
till dryckernas olika alkoholhalt j>n vad sorn sker i dag. Förslaget i
propositionen om skattelättnader för alkoholsvaga lättviner är ett exempel
på detta. Det finns givetvis anledning att undersöka om man lämpligen kan
gå vidare på den inslagna vägen och samtidigt söka undvika sådana
tröskeleffekter som ej är avsedda. Enligt vad utskottet erfarit pågår sedan en
tid tillbaka överväganden i dessa frågor inom finansdepartementet, och det
finns enligt utskottets mening inte anledning att ta några initiativ med
anledning av motionerna. Utskottet avstyrker således dessa motionsyrkanden.

SkU 1987/88:22

16

Alkoholhandelsfrågor m. m.

Olika frågor på alkoholhandelsområdet tas på nytt upp i en del av
motionerna. Så framställs i motionerna Sk815 av Bengt Westerberg m.fl.
(fp), Sk831 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s), Sk834 av Olle Grahn och Elver
Jonsson (fp) och Sk835 av Hans Lindblad och Marianne Karlsson (fp, c)
yrkanden om åtgärder mot de s.k. snabbvinsatserna, i motion Sk823 av
Gudrun Norberg och Margareta Andrén (fp) ett tillståndsförfarande för
försäljning m.m. av aktivt kol och en kampanj mot hembränning och i motion
Sk809 av Margareta Andrén och Olle Grahn (fp) en skärpning av villkoren
för försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

Frågan hur ekonomisk misskötsamhet skall beaktas vid prövningen av
serveringstillstånd återkommer i två motioner, Sk804 av Gullan Lindblad
och Göthe Knutson (m) och Sk806 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c), som
innehåller kritik av reglerna från rättssäkerhetssynpunkt. Vidare yrkas i
motion Sk830 av Jan Sandberg (m) att reglerna om servering pä restauranger
liberaliseras och avbyråkratiseras. Knut Wachtmeister m.fl. (m) anför i
motion Sk32 att restaurangernas inköpspriser för alkoholdrycker bör sänkas
för att minska olägenheterna med de nuvarande höga alkoholpriserna i
samband med servering och begär ett tillkännagivande av denna uppfattning.
Karin Israelsson och Gunhild Bolander (c) däremot kritiserar i motion Sk825
den snabba utvecklingen mot ett allt större antal serveringstillstånd och den
kraftiga ökning av alkoholkonsumtionen på restauranger som inträffat under
1980-talet. I denna motion förs också fram tanken på licensavgifter för att
täcka kostnaderna för kontrollen av alkoholserveringen. Frågan om alkoholservering
i teaterfoajéer återkommer i motionerna Sk425 av Knut Billing och
Görel Bohlin, Sk811 av förste vice talman Ingegerg Troedsson (m) och Sk821
av Ingrid Sundberg (m). I den sistnämnda motionen yrkas att servering av öl
och vin bör kunna medges såväl i teaterlokaler som i konserthus.

Utskottet har vid sin återkommande prövning av likartade motioner
avstyrkt de framställda yrkandena med hänvisning bl.a. till att en närmare
prövning av dessa frågor borde anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden
till alkoholhandelsutredningens förslag. Som framgår av budgetpropositionen
(prop. 1987/88:100 bil. 7 socialdepartementet s. 136 och 137) är
regeringen inte för närvarande beredd att lägga fram någon proposition med
anledning av utredningens förslag. Bakgrunden härtill är att flera av
utredningens centrala förslag, bl.a. i fråga om serveringstillstånden, har fått
stark kritik vid remissbehandlingen. Enligt socialministern har det visat sig
vara svårt att väga samman förslagen till mer genomgripande förändringar
med kravet att regelsystemet skall fylla sin alkoholpolitiska funktion. I
propositionen framhålls också att vissa oroande tendenser vad gäller
konsumtionens utveckling talar för stor försiktighet i fråga om större
förändringar inom alkoholpolitikens område.

Det anförda får enligt utskottets uppfattning inte innebära att de viktiga
frågor som ingått i utredningens uppdrag nu skjuts åt sidan.

Frågan om utskänkningstillstånden har många aspekter. Under åren 1981
till 1986 har antalet serveringstillstånd ökat med 40 % till över 4 000. Med
hänsyn till den stora ungdomliga publik som numera besöker vinrestaurang -

SkU 1987/88:22

17

er, spritrestauranger och andra serveringsställen framstår det som ett
växande alkoholpolitiskt problem.

Samtidigt har de besparingskrav som länsstyrelserna i likhet med andra
myndigheter underkastats under en följd av år i väsentlig utsträckning gått ut
över länsstyrelsernas möjligheter att utöva en effektiv tillsyn av serveringsställena.
Denna utveckling får delvis ses som en följd av det osäkra läge som
till följd av alkoholhandelsutredningens förslag rått beträffande organisationsfrågan.
Som framgår av vad utskottet nyss har anfört har saken numera
kommit i ett i viss mån ändrat läge, eftersom utredningsförslaget i denna del
inte nu kan leda till lagstiftning. Möjligheterna att förbättra tillsynen
kommer enligt vad utskottet erfarit nu att tas upp i en översyn som pågår
rörande länsstyrelsernas resurser för sina sociala funktioner, och frågan har
också uppmärksammats inom socialstyrelsen såsom central tillsynsmyndighet.
Utskottet utgår från att de alkoholpolitiska sidorna av den angivna
utvecklingen för restaurangerna och övriga förhållanden inom branschen i
detta sammanhang kommer att tas upp av regeringen.

Enligt utskottets mening kan man så som sker i vissa motioner ifrågasätta
om det är en tillfredsställande gränsdragning mellan lokaler som får
serveringstillstånd och de som inte får sådana tillstånd. Utskottet förutsätter
att regeringen följer utvecklingen på detta område och tar initiativ till
förändringar som kan vara erforderliga. Liksom hittills bör återkommande
prövningar av dessa frågor innefatta en samlad bedömning som både tar
hänsyn till önskvärdheten att utveckla arbetet med att skapa drogfria miljöer
och till att utskänkningstillstånd skall kunna ges där det bedöms vara
acceptabelt från alkoholpolitiska synpunkter.

Enligt utskottets mening finns det också anledning till fortsatta överväganden
om exempelvis utredningens förslag rörande hembränning och aktivt
kol, marknadsföringen av snabbvinsatser och frågan om en förbättring och
modernisering av lagstiftningen om teknisk sprit och tekniska preparat av
olika slag.

Utskottet utgår således från att samtliga frågor som tagits upp i detta
avsnitt kommer att uppmärksammas av regeringen och socialstyrelsen i det
fortsatta arbetet med de alkoholpolitiska frågorna. Skäl till en särskild
framställning till regeringen i dessa frågor föreligger inte enligt utskottets
mening, varför utskottet avstyrker de nu aktuella motionsyrkandena.

Resandeinförseln

I motionerna Sk549 av Alf Svensson (c), Sk816 av Börje Stensson och Olle
Grahn (fp) och Sk817 av Anders Castberger m.fl. (fp) framställs yrkanden
som syftar till att avveckla den tull- och skattefria försäljningen och införseln
av alkoholvaror m.m. i turisttrafiken.

Utskottet har nu liksom tidigare viss förståelse för dessa krav. Det har
emellertid visat sig att det är förenat med stora svårigheter att nå fram till
internationella överenskommelser om begränsningar av den skattefria
försäljningen, och utskottet har också funnit att det inte för närvarande kan
anses aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta personer.
Något nytt som bör föranleda en annan bedömning än tidigare har inte

SkU 1987/88:22

18.

förekommit, och utskottet avstyrker således också de nu framställda
yrkandena.

Åldersgränser

I motionerna Sk812 av Sten Andersson i Malmö m.fl. (m) och Sk822 av Jan
Sandberg (m) yrkas att åldersgränsen för inköp av alkoholvaror anpassas till
myndighetsåldern och alltså sänks från 20 till 18 år. Vidare yrkas i motion
Sk832 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp) att åldersgränsen vid servering av
alkohol på restauranger höjs från 18 till 20 år.

Utskottet har vid sin återkommande behandling av dessa frågor avstyrkt
en sänkning av åldersgränsen med hänvisning till att man ännu inte i
erforderlig omfattning kunnat begränsa ungdomens alkoholkonsumtion. I
fråga om åldersgränsen vid servering har utskottet tidigare år funnit att någon
höjning då inte var motiverad. Utskottet finner inte anledning att nu ändra
sitt ställningstagande i dessa frågor utan avstyrker motionerna.

Alkoholfri representation

Marianne Karlsson (c) yrkar i motion Sk801 att all statlig representation skall
vara spritfri.

Gällande riktlinjer för alkoholservering vid statlig representation innebär
att alkoholdrycker i allmänhet inte behöver serveras och att måttfullhet bör
iakttas vid de tillfällen då en alkoholservering kan anses motiverad. Enligt
utskottets mening saknas det tillräckliga skäl att nu ompröva dessa riktlinjer,
varför utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk838 av Erik Holmkvist (m) yrkas en utredning om möjligheterna
för staten att hindra representation med vin och sprit hos bidragsmottagare
som betalas med bidrag från staten.

Vid sin prövning av ett likartat yrkande förra året från samma motionär
anförde utskottet att det av motionen inte framgick vad för slags bidrag som
motionären åsyftade. Med hänvisning till det pågående arbetet på att
åstadkomma en mer restriktiv inställning till alkoholkonsumtion i olika
former avstyrkte utskottet motionen. Med samma motivering avstyrker
utskottet det nu aktuella yrkandet.

Vin- & Spritcentralen och Systembolaget

I motion Sk807 yrkar Bo Södersten (s) att Systembolaget bör införa
självbetjäning i vissa butiker.

Utskottet vill framhålla att Systembolaget på sina håll redan har infört
självbetjäning i viss utsträckning. Eftersom detta är en fråga som det i första
hand bör ankomma på Systembolaget att bedöma avstyrker utskottet
motionen.

Vidare yrkar Bo Södersten i motion Sk808 att Vin- & Spritcentralen eller
Systembolaget bör tillåtas att på prov genomföra vinauktioner.

Utskottet avstyrker även detta yrkande, som inte är förenligt med
riktlinjerna för alkoholbolagens verksamhet.

SkU 1987/88:22

19

I motion Sk816 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) upprepar motionärerna
ett utredningskrav om en sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och
Systembolaget.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet på samma sätt
som förra året framhålla att de båda statliga bolagen bör drivas enligt
affärsmässiga principer inom ramen för de gällande alkoholpolitiska målsättningarna.
Vid frågans tidigare behandling har man funnit att en sammanslagning
inte skulle medföra några väsentliga fördelar, och några nya omständigheter
som bör föranleda en annan bedömning har enligt utskottets
uppfattning inte framkommit. Utskottet avstyrker därför motionen.

I motionerna Sk818 av Ylva Annerstedt (fp) och Sk829 av Anita Bråkenhielm
(m) yrkas att Systembolaget skall åläggas att ta emot tomburkar.

Utskottet har i och för sig förståelse för motionärernas synpunkt att
Systembolaget bör delta i hanteringen av returförpackningar på samma sätt
som handeln i övrigt. Systembolaget lägger ned ett värdefullt arbete på
återvinningen av glas av olika slag. Däremot tar Systembolaget inte emot
returburkar, vilket beror på att en försöksverksamhet med mottagning av
burkautomater enligt Systembolagets uppfattning visat ett så dåligt resultat
för bolagets del att en sådan hantering inte skulle anses meningsfull. Knappt
5 % av burkarna återlämnades, och det skulle enligt uppgift kosta ca 20 milj.
kr. att sätta in burkautomater i samtliga butiker. Vid bedömningen av denna
fråga bör man enligt utskottets uppfattning beakta att den endast torde ha en
marginell betydelse för allmänheten och för möjligheten att öka återvinningen
av aluminiumburkarna. Systembolagets har endast 330 butiker i hela
landet, och dessa är dessutom inte lika tillgängliga eller attraktiva från denna
synpunkt som t.ex. livsmedelsbutikerna.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte tillräckliga skäl för
riksdagen att ta något initiativ i denna fråga. Utskottet avstyrker således
motionerna.

Tobaksskatten

I motionerna Sk485 av Alf Svensson (c), Sk575 av Daniel Tarschys m.fl. (fp)
och Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkas en höjning med 5-10 % av skatten
på tobak. Yrkandet i den sistnämnda motionen avser en specialdestinerad
avgift för sjukvårdens räkning. Daniel Tarschys m.fl. (fp) yrkar i motion
Sk575 en skattehöjning som ger en priseffekt på 5 %. I motion Sk474 av Lars
Werner m.fl. (vpk) yrkas en höjning med 12 öre per cigarett och en
motsvarande höjning för övriga tobaksvaror, för cigarrer och cigariller
dessutom en ytterligare höjning som motsvarar eftersläpningen i beskattningen
efter den senast höjningen 1977. Yrkandena motiveras med tobaksbrukets
stora skadeverkningar.

Vid tidigare års behandling av motsvarande yrkanden har utskottet
instämt i uppfattningen att åtgärder bör vidtas för att motverkat bruket av
tobak men hänvisat till att denna fråga uppmärksammas i annat sammanhang.
Utskottet vill nu också anföra att tobaken redan är en förhållandevis
högt beskattad vara och att skattehöjningarna hittills har medfört att priset
på dessa varor på hela taget har följt den allmänna penningvärdeutveckling -

SkU 1987/88:22

20

en. Tillgängliga uppgifter visar också att tobakskonsumtionen stadigt har gått
ned. Detta gäller i särskilt hög grad för cigarrer, vilket tillsammans med
kostnadsfördyringen inom detta sortiment är förklaringen till att beskattningen
här har fått stå kvar på 1977 års nivå.

Med det anförda avstyrker utskottet dessa motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatten pä spritdrycker, m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sk31 i denna del, med
bifall till proposition 1987/88:91 i denna del och med anledning av
motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del, 1987/88:Sk485

yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del och

1987/88:Sk805 i denna del beslutar att höja skatten på spritdrycker på
sätt som föreslås i propositionen,

2. beträffande skatten på vin

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk37 yrkande 1 i denna del,
1987/88:Sk39 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna
del, 1987/88:Sk485 i denna del, 1987/88:Sk805 i denna del och
1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del,

3. beträffande ett nytt starkare starköl

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk35 yrkande 2 i denna del,

4. beträffande ett nytt svagare starköl

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Sk32 yrkande 2, 1987/
88:Sk35 yrkande 2 i denna del, 1987/88:Sk37 yrkande 2,1987/88:Sk38
yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk814, 1987/88:Sk821 yrkande 3 och
1987/88:Sk833,

5. beträffande skatten pä starköl

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:91 i denna del, med
anledning av motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del,
1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del. 1987/88:Sk805 i denna del och

1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del och med avslag på motionerna

1987/88:Sk31 i denna del, 1987/88:Sk32 yrkande 3, 1987/88:Sk35
yrkande 1 och 1987/88:Sk38 yrkande 1 i denna del beslutar att höja
skatten på starköl på sätt som föreslås i propositionen,

6. beträffande riskerna med mellanöl
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk836,

7. beträffande skatten på öl klass II

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del,
1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk805 i denna del och

1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del,

8. beträffande skatten pä lättöl

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:91 i denna del, med
anledning av motionerna 1987/88:Sk813idenna del och 1987/88:Sk821
yrkande 2 i denna del och med avslag på motion 1987/88:Sk40 yrkande
3 beslutar att slopa skatten på lättöl,

SkU 1987/88:22

21

9. beträffande slopande av skatten på läskedrycker

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk33, 1987/88:Sk36, 1987/
88:Sk813 i denna del och 1987/88:Sk821 yrkande 2 i denna del,

10. beträffande översyn av skatten på läskedrycker m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk32 yrkande 4,

11. beträffande införande av skattelättnad för alkoholsvagt lättvin
att riksdagen bifaller proposition 1987/88:91 i denna del och avslår
motionerna 1987/88:Sk34, 1987/88:Sk37 yrkande 1 i denna del,
1987/88:Sk39 yrkande 3 och 1987/88:Sk40 yrkande 2,

12. beträffande skatten på alkoholsvagt lättvin

att riksdagen bifaller proposition 1987/88:91 i denna del och avslår
motion 1987/88:Sk38 yrkande 2,

13. beträffande omprövning efter en försöksperiod med alkoholsvagt
lättvin, m.m.

att avslår motionerna 1987/88:Sk41 och 1987/88:Sk42,

14. beträffande ransonering, andra restriktioner m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk549 yrkande 1, 1987/
88:Sk819, 1987/88:Sk820 i denna del och 1987/88:Sk824,

15. beträffande avvägningen mellan restriktioner och förebyggande
åtgärder

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk815 yrkande 1,

16. beträffande inriktningen i övrigt av alkoholpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk810 yrkande 1, 1987/
88:Sk821 yrkande 1,1987/88:Sk826,1987/88:Sk837och 1987/88:Sk838
yrkande 2,

17. beträffande takten på prishöjningarna

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk549 yrkande 3, 1987/
88:Sk810 yrkande 2, 1987/88:Sk815 yrkande 3 och 1987/88:Sk816
yrkande 2,

18. beträffande beskattning efter alkoholhalt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk32 yrkande 1, 1987/
88:Sk40 yrkande 1, 1987/88:Sk802, 1987/88:Sk815 yrkande 5, 1987/
88:Sk820 i denna del, 1987/88:Sk821 yrkande 4, 1987/88:Sk827 och
1987/88:Sk828,

19. beträffande snabbvin

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk815 yrkande 2, 1987/
88:Sk831, 1987/88:Sk834 och 1987/88:Sk835,

20. beträffande hembränning och aktivt kol
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk823,

21. beträffande teknisk sprit m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk809,

22. beträffande lämplighetsprövningen för serveringstillstånd

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk804 och 1987/88:Sk806,

23. beträffande avbyråkratisering av reglerna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk830,

24. beträffande priserna på restauranger

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk32 yrkande 5,

SkU 1987/88:22

22

25. beträffande begränsningar av serveringen på restauranger
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk825,

26. beträffande servering på teatrar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk425, 1987/88:Sk811 och
1987/88:Sk821 yrkande 5,

27. beträffande resandeinförseln

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk549 yrkande 2, 1987/
88:Sk816 yrkande 3 och 1987/88:Sk817,

28. beträffande åldersgränsen för inköp på Systembolaget

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk812 och 1987/88:Sk822,

29. beträffande åldersgränsen vid servering
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk832,

30. beträffande alkoholfri representation, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk801 och 1987/88:Sk838
yrkande 1,

31. beträffande självbetjäning på Systembolaget
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk807,

32. beträffande vinauktioner

att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk808,

33. beträffande sammanslagning av alkoholbolagen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk816,

34. beträffande returburkar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk818 och 1987/88:Sk829,

35. beträffande tobaksskatten, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk474 yrkande 19, 1987/
88:Sk485 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk575 och 1987/88:Sk805 i
denna del,

36. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).

Stockholm den 15 mars 1988
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle
(fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)*, Bruno Poromaa (s),
Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s)*, Kjell
Nordström (s), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c) och Arne
Kjörnsberg (s)*.

SkU 1987/88:22

23

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

SkU 1987/88:22

1. Skatten på vin (morn. 2 och morn. 36 i motsvarande del)

Britta Bjeile och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Efter en lång följd av år med ständigt stigande alkoholkonsumtion bröts
utvecklingen i slutet av 1970-talet. Sedan år 1976 har konsumtionen sjunkit
med ca 20 %. Den största delen av konsumtionsminskningen inträffade
under perioden t.o.m. 1981. Förändringarna sedan dess har varit små även
om det finns tendenser till en ökning av konsumtionen de senaste åren.
Framför allt har det skett en oroande stor ökning av starkölskonsumtionen.

Som framhålls i motion Sk39 från vårt håll har även vinförsäljningen under
senare år genomgått en drastisk ökning. De preliminära siffrorna för 1987
visar en marginell minskning av den totala konsumtionen av vin. Inga
slutsatser bör dras av denna minskning. I stället kan man med oro konstatera
att konsumtionen av lättvin, vilket är den helt dominerande vinkonsumtionen,
visar en uppåtgående trend. Dessutom bör uppmärksammas att priset
per volymprocent alkohol för vissa viner är betydligt lägre än för spritdrycker
och starköl. Priset på alkohol är ett av de mest effektiva instrument som står
till förfogande för att påverka konsumtionsnivån. Detta tillsammans med
målet om en minskning av konsumtionen av alkohol med 25 % fram till år
2000 gör att vi inte ser någon anledning att - som regeringen föreslår - låta
just beskattningen av vin förbli på samma nivå som i dag. Vi tillstyrker kravet
i motion Sk39 att priserna bör höjas även för viner med i genomsnitt 5 %.
Detta bör ske genom en höjning av grundavgiften. Därmed är även övriga
motionsyrkanden i samma riktning helt eller delvis tillgodosedda.

dels vid mom. 2 och mom. 36 i motsvarande del hemställt

2. beträffande skatten på vin
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk39 yrkandena 1 och 2
och med anledning av motionerna 1987/88:Sk37 yrkande 1 i denna del,
1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del, 1987/88:Sk485 i denna del,
1987/88:Sk805 i denna del och 1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del
beslutar att höja skatten på vin i enlighet med vad som föreslås i
motion 1987/88:Sk39,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen till följd härav

a) i fråga om 10 § andra stycket i det vid proposition 1987/88:91 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt
beslutar att den nuvarande grundavgiften 17,50 kr. skall höjas till
19,60 kr. och att den nuvarande grundavgiften 7 kr. skall höjas till 7,80
kr.,

b) i fråga om anmärkningen till 22 kap. i det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) beslutar att
tullsatsen 56 kr. höjs till 60 kr. och att tullsatsen 28 kr. höjs till 30 kr.

24

2. Ett nytt svagare starköl (mom. 4 och mom. 36 i motsvarande
del)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) har

dels anfört följande:

Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen
och att få en övergång till konsumtion av svagare alkoholdrycker.
Mot den bakgrunden bör, som anförs i flera av de aktuella motionerna, en ny
skatteklass införas för öl med en alkoholstyrka mellan folkölet och det
nuvarande starkölet. Förslaget i motion Sk32 om en klass på högst 3,6
viktprocent och en skatt på 5,85 kr. per liter är enligt vår uppfattning väl
avvägt. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl som i fråga om
alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga mitt emellan folkölet och det
nuvarande starkölet. Öl i den nya skatteklassen bör i likhet med starköl
försäljas på Systembolaget.

Om inte en ny skatteklass införs, kan den föreslagna höjningen av skatten
på starköl ge andra konsekvenser än de avsedda. Konsumtionen kan komma
att styras över mot starkare drycker. Skulle förslaget om en ny skatteklass
avslås, bör därför skatten på starköl endast höjas så mycket att prisökningen
blir ca 5 %. Skattesatsen för starköl bör då sättas till 8,70 kr. per liter i stället
för de 9,50 kr. per liter som föreslås i propositionen.

dels vid mom. 4 och mom. 36 i motsvarande del hemställt

4. beträffande ett nytt svagare starköl
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk32 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1987/88:Sk35 yrkande 2 i denna del,
1987/88:Sk37 yrkande 2, 1987/88:Sk38 yrkande 1 i denna del, 1987/
88:Sk814, 1987/88:Sk821 yrkande 3 och 1987/88:Sk833 beslutar att
skatten på starköl med en alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent skall
vara 5,85 kr. per liter,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen till följd härav beslutar

a) att 11 § i det vid proposition 1987/88:91 fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha följande lydelse i
vad avser starköl:

11 § Skatt på malt och läskedrycker utgår per liter med

5 kronor 85 öre per liter för starköl med en alkoholhalt av högst 3,6
viktprocent,

9 kronor 50 öre per liter för starköl med en alkoholhalt över 3,6
viktprocent,

b) att anmärkningen till 22 kap. i det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) skall ha
följande lydelse vad avser starköl:

#Starköl med alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent 8:-

Starköl med en alkoholhalt över 3,6 viktprocent 13:-

SkU 1987/88:22

25

3. Skatten på starköl (mom. 5 och mom. 36 i motsvarande del) SkU 1987/88:22

För det fall att reservation 2 ej vinner bifall

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(aila m) har - under åberopande av innehållet i reservation 2-vid mom. 5
och mom. 36 i motsvarande del hemställt

5. beträffande skatten på starköl
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk32 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del,

1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk805 i denna del och
1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del och med avslag på motionerna
1987/88:Sk31 i denna del, 1987/88:Sk35 yrkande 1 och 1987/88:Sk38
yrkande 1 i denna del och proposition 1987/88:91 i denna del beslutar
att höja skatten på starköl till 8,70 kr. per liter,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen till följd härav beslutar

a) att skattesatsen för starköl i det vid proposition 1987/88:91 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall
vara 8,70 kr. per liter,

b) att tullsatsen för starköl i anmärkningen till 22 kap. i det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i tulltaxelagen
(1987:1068) skall vara 12 kr.

«

26

4. Skatten på lättöl (mom. 8 och mom. 36 i motsvarande del)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk40 måste alkoholbeskattningen ske utifrån en
konsekvent princip syftande till att minska alkoholkonsumtionen. Det är mot
denna bakgrund rimligt att skatt i ökad utsträckning utgår i avseende på
dryckens alkoholstyrka. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i denna
riktning. Vi återkommer till denna fråga i reservation 8.

I avvaktan på ett sådant förslag anser vi det inte vara lämpligt att införa
principiella nyheter i alkoholbeskattningen. Förevarande proposition bör
därför avstyrkas i vad avser förslagen att slopa skatten på lättöl och att införa
en särskild lägre skatt på alkoholsvaga lättviner.

Vi vill i sammanhanget särskilt påpeka att det inte är punktskatterna på
livsmedelsområdet som i första hand bör sänkas. Centerpartiet har i annat
sammanhang förordat en sänkning av skatten på baslivsmedel. En sådan
åtgärd skulle ha betydande fördelningspolitiskt positiva effekter - inte minst
för barnfamiljerna.

dels vid mom. 8 och mom. 36 i motsvarande del hemställt

8. beträffande skatten på lättöl
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk40 yrkande 3 avslår
proposition 1987/88:91 i denna del och motionerna 1987/88:Sk813 i
denna del och 1987/88:Sk821 yrkande 2 i denna del,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen till följd härav beslutar att skattesatsen för lagrat lättöl i
11 § i det vid proposition 1987/88:91 fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt kvarstår med oförändrat
belopp, 40 öre per liter.

5. Översyn av skatten på läskedrycker m.m. (mom. 10)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) har

dels anfört följande:

Vi motsätter oss inte i nuläget att skatten på lättöl avskaffas även om detta
ger den märkliga konsekvensen att läskedrycker beskattas hårdare. Som
anförs i motion Sk32 finns det emellertid anledning för regeringen att se över
beskattningen av lättöl och läskedrycker så att inte nuvarande konkurrensförhållanden
snedvrids. Vi tillstyrker alltså motionärernas förslag om sådan
översyn.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande översyn av skatten på läskedrycker m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk32 yrkande 4 hos
regeringen begär en översyn av skatten på läskedrycker.

6. Införande av skattelättnad för alkoholsvagt lättvin (mom. 11
och mom. 36 i motsvarande del)

Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne
Andersson (c) har

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning måste alkoholbeskattningen ske utifrån en konsekvent
princip syftande till att minska alkoholkonsumtionen. Det är mot
denna bakgrund rimligt att skatt i ökad utsträckning utgår i förhållande till
dryckens alkoholstyrka. I avvaktan på ett förslag härom från regeringen är
det enligt vår uppfattning inte lämpligt att införa en sådan principiell nyhet i
alkoholbeskattningen som att slopa procentavgiften för alkoholsvaga lättviner.

Som anförs i flera motioner och i inkomna skrivelser kan den föreslagna
skattelättnader för alkoholsvaga lättviner medföra effekter som inte är
avsedda. Det underlag som presenteras i propositionen är inte tillräckligt för
att kunna bedöma denna fråga. Enligt vår uppfattning är det osäkert om vin
med högst 7 volymprocent främst kommer att konkurrera med alkoholstarkare
viner. Beroende på vad priset blir och de nya dryckernas egenskaper
kan det i stället bli så att det alkoholsvaga vinet kommer att konkurrera med
starkölet eller med alkoholsvagare eller alkoholfria alternativ. Det förefaller
också tveksamt om alkoholbolagen med de riktlinjer som gäller för deras
verksamhet har möjlighet att hindra en marknadsföring av nya, från
alkoholpolitisk synpunkt ej önskvärda drycker.

Med det anföra avstyrker vi det aktuella förslaget.

SkU 1987/88:22

27

dels vid mom. 11 och mom. 36 hemställt

11. beträffande införande av skattelättnad för alkoholsvagt lättvin
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk34, 1987/88:Sk37
yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk39 yrkande 3 och 1987/88:Sk40
yrkande 2 avslår proposition 1987/88:91 i denna del,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen till följd härav i fråga om 10 § i det vid proposition
1987/88:91 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om
dryckesskatt beslutar att de föreslagna tilläggen beträffande lättvin
utgår.

7. Takten på prishöjningarna (mom. 17)

Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne
Andersson (c) har

dels anfört följande:

I flera motioner framförs krav på mer regelbundna och planmässiga
höjningar av alkoholskatterna.

Förutsättningen för att priset på alkohol skall bevaras tillräckligt högt för
att vid varje tidpunkt främja en minskad konsumtion är att prishöjningarna
sker med relativt korta mellanrum. Skall gällande målsättningar om en
väsentlig minskning av alkoholkonsumtionen kunna fullföljas, måste prishöjningarna
dessutom vara i samma nivå som eller något större än vad som
motiveras av förändringarna av konsumentprisindex. Genomförs inte prishöjningarna
efter dessa riktlinjer sjunker i stället alkoholens relativa pris och
syftet att främja en minskad konsumtion motverkas.

Tätare prishöjningar medför bl.a. den fördelen att tendenserna till
hamstring kan begränsas. Vi vill i sammanhanget beklaga att regeringen åter
valt att höja alkoholskatten omedelbart efter en större helg, något som enligt
tidigare erfarenheter, bl.a. från höjningen den 1 januari 1987, visat sig
medföra besvärande hamstringstendenser. En automatisk höjning av beskattningen
till följd av den allmänna prisutvecklingen skulle vara en bättre
ordning än den nuvarande.

Vad som här har anförts tillgodoser väsentligen yrkandena i de aktuella
motionerna och bör ges till känna för regeringen.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande takten på prishöjningarna
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk549 yrkande 3,
1987/88:Sk810 yrkande 2,1987/88:Sk815 yrkande 3 och 1987/88:Sk816
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts beträffande prishöjningar på alkoholdrycker.

8. Beskattning efter alkoholhalt (morn. 18)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders
Petersson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Leif Olsson (fp)
och Marianne Andersson (c) har

SkU 1987/88:22

28

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning bör alkoholbeskattningen ha en helt annan utformning
än i dag för att priserna mer effektivt skall kunna påverka konsumtionen
i riktning mot alkoholsvagare och alkoholfria drycker. Redan av denna
anledning bör skatten i ökad utsträckning tas ut med hänsyn till alkoholstyrkan
i drycken. Därtill kommer att man - utan att åsidosätta grundlinjerna i
alkoholpolitiken - med en sådan förändring i viss mån torde kunna tillgodose
kritiken mot de effekter som nuvarande regler kan medföra för vissa
kvalitetsprodukter. De förslag i denna riktning som läggs fram i flera
motioner kan enligt vår uppfattning utformas så att beskattningen på ett
bättre sätt än i dag motverkar den alltför höga alkoholkonsumtionen. Vi
tillstyrker alltså de framställda kraven på en översyn av reglerna i detta
hänseende.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande beskattning efter alkoholhalt

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk32 yrkande 1,
1987/88:Sk40 yrkande 1, 1987/88:Sk802, 1987/88:Sk815 yrkande 5,
1987/88:Sk820 i denna del, 1987/88:Sk821 yrkande 4, 1987/88:Sk827
och 1987/88:Sk828 hos regeringen begär en översyn av alkoholbeskattningen
i enlighet med vad som här har anförts.

9. Snabbvin (mom. 19)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Bred enighet råder om angelägenheten av att så långt det är möjligt
begränsa problemet med snabbvinerna. Trots ingående överväganden sedan
lång tid tillbaka har man hittills inte funnit någon framkomlig väg genomföra
effektiva förbud eller en beskattningsåtgärd. Som alkoholhandelsutredningen
anfört i sitt slutbetänkande (SOU 1986:35) är det mot detta bakgrund
angeläget att myndigheter och andra organisationer som är verksamma på
alkoholområdet försöker träffa frivilliga överenskommelser med företrädare
för såväl detaljhandels- som postorderföretag om en begränsning eller
nedtoning beträffande marknadsföreningen av snabbvinsatser. Sådana överenskommelser
har enligt vad utredningen framhåller visat sig vara effektiva
på en rad områden och bör kunna medföra en förbättring även av de nu
diskuterade förhållandena.

Enligt vår uppfattning bör regeringen ge socialstyrelsen och konsumentverket
i uppdrag att snarast ta upp denna fråga med de berörda företagen.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande snabbvin

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk815 yrkande 2,
1987/88:Sk831, 1987/88:Sk834 och 1987/88:Sk835 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts rörande åtgärder mot de
s.k. snabb vinsatserna.

SkU 1987/88:22

29

10. Lämplighetsprövningen för serveringstillstånd (mom. 22) SkU 1987/88:22

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) har

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning är det av många skäl angeläget att söka begränsa allt
krångel och den stora byråkrati som följer av den detaljerade reglering som
gäller för restaurangnäringen. Detta är också en rättssäkerhetsfråga för dem
som söker sin utkomst inom denna bransch. Som framhålls i motionerna
Sk804 och Sk806 innebär nuvarande regler att den som driver en restaurangrörelse
redan på grund av misstanken om skattebrott eller brister i
bokföringen kan få sitt serveringstillstånd indraget. Vi kan inte acceptera att
den som söker eller som innehar ett serveringstillstånd riskerar att utsättas
för godtycke och fråntas sina utkomstmöjligheter på vaga grunder.

Som framgår av bugetpropositionen har regeringen inte för avsikt att lägga
fram någon proposition med anledning av alkoholhandelsutredningens
betänkande. Enligt vår uppfatting bör regeringen föreläggas att utan
dröjsmål lägga fram ett förslag om sådana ändringar i reglerna rörande
serveringstillstånd att de här angivna och för näringsidkarna viktiga rättssäkerhetsproblemen
undanröjs. Även i övrigt bör reglerna så långt som möjligt
avbyråkratiseras.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande lämplighetsprövningen för serveringstillstånd

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk804 och
1987/88:Sk806 som sin mening ger regeringen till känna vad som här
har anförts angående reglerna rörande prövningen av ärenden om
serveringstillstånd.

11. Avbyråkratisering av reglerna (mom. 23)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) har - under åberoende av innehållet i reservation 10- vid mom.
23 hemställt

23. beträffande avbyråkratisering av reglerna

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk830 begär att
regeringen lägger fram förslag rörande en avbyråkratisering av
reglerna om alkoholservering.

12. Priserna på restauranger (mom. 24)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) har

dels anfört följande:

De höga alkoholpriserna på restaurangerna leder ofta till förtäring före
restaurangbesök eller till okontrollerad förbrukning av medhavd sprit - i
garderober, på toaletter och i bilar. Resultatet torde ofta bli större förtäring
än eljest samt svårigheter att upprätthålla ordningen.

Som anförs i motion Sk32 bör de alkoholhaltiga dryckerna alltjämt bära sin
del av restaurangens kostnader. För att begränsa problemet bör man därför
pröva motionernas förslag att sänka inköpspriserna på alkoholdrycker som
skall utskänkas på restaurang.

dels vid mom. 24 hemställt

24. beträffande priserna pä restauranger
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk32 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande
restaurangernas inköpspriser på alkoholdrycker.

13. Servering på teatrar m.m.

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) har

dels anfört följande:

I slutet av 1960-talet skedde en försöksverksamhet under halvtannat års tid
med servering av alkoholhaltiga drycker på s.k. fasta teatrar i pauser under
pågående föreställning. Inget som helst missbruk kunde påvisas.

Sverige torde i dag vara det enda västeuropeiska land som totalförbjuder
alkoholförtäring i samband med teaterföreställningar eller konserter.

Från många håll önskas också en uppmjukning av gällande regler. En
sådan skulle kunna vara att tillåta servering av starköl och vin i pauser i
samband med föreställningar på teatrar. De förutsättningar i övrigt som
gäller för tillstånd till servering bör självfallet vara uppfyllda, och tillståndsmyndigheterna
bör bl.a. pröva lokalens beskaffenhet, föreståndarens lämplighet
och rörelsens inriktning. Servering bör givetvis inte ske i samband med
program som riktar sig till ungdomligt publik eller när detta av andra skäl är
mindre lämpligt.

En motsvarande ordning bör kunna övervägas även i fråga om konserlokaler
eller liknande.

När frågan behandlades under förra hösten fann skatteutskottet inte skäl
att bryta ut frågan från behandlingen av alkoholhandelsutredningens förslag.
Det står nu klart att regeringen inte avser att lägga fram en proposition i
frågan.

Av det anförda framgår att vi instämmer i syftet med de nu aktuella
motionerna Sk425, Sk811 och Sk821. Enligt vår mening bör regeringen
snarast lägga fram ett förslag till en tillfredsställande lösning av denna fråga.

dels vid mom. 26 hemställt

26. beträffande servering på teatrar m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk425, 1987/
88:Sk811 och 1987/88:Sk821 yrkande 5 som sin meningger regeringen
till känna vad som här har anförts rörande servering på teatrar och i
liknande lokaler.

SkU 1987/88:22

31

14. Tobaksskatten, m.m. (mom. 35)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

De krav på en höjning av tobaksskatten som framställs i de aktuella
motionerna skall ses mot bakgrunden att tobaksmissbruket vid sidan av
alkohol är en viktig orsak till ohälsa och sjukdom. Det finns starka samband
mellan å ena sidan tobaksbruk och å andra sidan framför allt hjärt-, kärl- och
tumörsjukdomar. Det är därför angeläget att minska tobaksbruket.

Den totala tobakskonsumtionen har minskat under en följd av år i Sverige.
Detta har skett framför allt till följd av att cigarrettrökningen gått ned bland
ungdomar. Tyvärr finns det tecken som tyder på att denna positiva trend
håller på att brytas. Rökandet har ökat något bland unga kvinnor.
Försäljningen av snus har också ökat under en följd av år.

Dessa signaler om en växande tobakskonsumtion måste tas på allvar. Vi
instämmer i uppfattningen att insatserna för att få ned konsumtionen måste
intensifieras. Målet bör vara att halvera tobakskonsumtionen till sekelskiftet.
Detta mål bör nås framför allt genom en aktiv prispolitik och en ökad
information.

Vi instämmer i uppfattningen att tobaksskatten snarast bör höjas. Mot
bakgrund av att den senaste höjningen genomfördes för drygt ett år sedan
och för cigarretternas del innebar en prisökning på ca 9 % framstår förslaget i
motion Sk575 att nu genomföra en skattehöjning som ger en prishöjning på
5 % såsom väl avvägt. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag förslag i
detta hänseende.

dels vid mom. 35 hemställt

35. beträffande tobaksskatten, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk575 och med anledning
av motionerna 1987/88:Sk474 yrkande 19, 1987/88:Sk485 yrkande 5 i
denna del och 1987/88:Sk805 i denna del hos regeringen begär förslag
till en skattehöjning på tobak som motsvarar en höjning av priset med
5 %.

15. Tobaksskatten, m.m. (mom. 35)

Tommy Franzén (vpk) har

dels anfört följande:

I fyra motioner läggs fram förslag om en höjning av skatten på tobaksvaror,
främst för att minska konsumtionen och skadeverkningarna.

Antalet sjukdomar relaterade till tobaksrökning är mycket omfattande.
De som drabbas är både rökare och dess omgivning - passiva rökare.
Tobaksrökningens medicinska skadeverkningar är vetenskapligt väl dokumenterade
och nya upptäckter visar att dessa skadeverkningar och risker är
ännu större än vad som tidigare ansetts.

Ett sätt att minska rökningens omfattning är att utnyttja prisinstrumentet.
En kraftig höjning skulle medverka till att allt fler sannolikt skulle ”fimpa”
för gott.

SkU 1987/88:22

32

Skatten på tobaksvaror har senast justerats 1 februari 1987. Den höjningen
tjänade enbart till att justera skatten med hänsyn till prisutvecklingen. För
cigarrer och liknande har ingen skattehöjning skett sedan mars 1977. Att en
höjning har uteblivit för detta sortiment har motiverats med att priserna på
dessa varor ändå stigit kraftigt, en motivering som i en förlängning innebär
att skatten inte får höjas alls om prisutvecklingen på tobaksvaror allmänt
skulle bli hög. Ett sådant resonemang kan enligt vår uppfattning inte godtas,
efterom resultatet teoretiskt skulle kunna bli att skatten realt minskade till en
rent försumbar nivå. Därför menar vi att skatten även på cigarrer etc. skall
höjas och att man samtidigt återtar eftersläpningen från 1977.

Vi tillstyrker alltså förslaget i vpk-motionen om att skatten på tobaksvaror
höjs fr.o.m. den 1 juli 1988 med 12 öre per cigarett. Detta motsvarar en
höjning med ca 30 %, varav 25 % bör ses som en allmän höjning av
skattenivån och 5 % som kompensation för den allmänna prisnivåns ökning
sedan senaste justeringen. Motsvarande höjningar bör göras även för
cigarrer och cigariller, röktobak och tuggtobak. När det gäller cigarrer och
cigariller bör man som nyss anförts samtidigt återta eftersläpningen i
beskattningen sedan 1977.

dels vid mom. 35 hemställt

35. beträffande tobaksskatten, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 19 och med
anledning av motionerna 1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del,
1987/88:Sk575 och 1987/88:Sk805 i denna del antar följande

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:394) om tobaksskatt skall ha
följande lydelse.

2 § För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans
myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I t.o.m. 1,7 31

11 över 1,7 t.o.m. 3,0 42

lil " 3,0” 5.0 50

IV ” 5,0 70

Cigarretter

grupp 1 t.o.m. 0,85 46

11 över 0,85 t.o.m. 1,20 53

lil " 1,20” 1.55 58

I

V " 1.90 67

Röktobak 160:-

Tuggtobak 52:-

Snus 22:-

SkU 1987/88:22

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

33

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att anmärkningen till 24 kap. lagen (1977:975) med
tulltaxa skall ha följande lydelse.

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfri-het ej åtnjutes. tull med följande belopp:
Varuslag	Vikt för 1 st. gram	Belopp för
		1 st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller	högst 3	50
	mer än 3	97
Cigaretter	högst 0.85	55
	över 0,85 t o m. 1,20	66
	över 1.20	75
Andra slag av färdiga
tobaksvaror		200:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger
enligt 39 eller 40 § tullagen (1973:670).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Särskilda yttranden

1. Hembränning och aktivt kol (mom. 20) och teknisk sprit
(mom. 21)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför:

Frågorna om hembränning och missbruket av teknisk sprit rymmer många
allvarliga problem av olika slag, och vi vill understryka angelägenheten av att
man ökar ansträngningarna att förbättra situationen. Enligt vår uppfattning
bör man noga överväga om man inte kan vidta ytterligare åtgärder mot
marknadsföringen av teknisk sprit och olika produkter som kommer till
användning vid hembränning och ingripa mot vissa inslag som uppenbarligen
är avsedda att främja den brottsliga verksamhet som det här är fråga om. Det
är också av vikt att man söker åstadkomma en förbättrad kontroll och
uppföljning av att bestämmelserna efterlevs och att man genom en uppsökande
verksamhet försöker uppdaga och beivra illegala förfaranden.

Vi utgår från att regeringen, socialstyrelsen och AN-rådet noga uppmärksammar
dessa frågor och tar erforderliga initiativ till förbättringar.

SkU 1987/88:22

34

2. Vinauktioner (mom. 32)

SkU 1987/88:22

Knut Wachtmeister och Bo Lundgren (båda m) anför:

Som anförs i motion Sk808 av Bo Södersten (s) har det ökande intresset för
vin lett till att allt fler privatpersoner börjat samla viner och bygga upp egna
vinkällare. Från alkoholpolitisk synpunkt torde det inte finnas något att
erinra häremot. Tvärtom får det anses som en önskvärd utveckling att
intresset för spritdrycker minskat. Sådana samlingar kan med nuvarande
lagstiftning inte kompletteras genom inköp från andra vinsamlare eller
säljas. Detta medför bl.a. att den som har en vinkällare i princip själv måste
konsumera sitt vin, och inte ens vid dödsfall kan de efterlevande göra sig av
med denna tillgång på ett lämpligt sätt.

Motionärens förslag om vinauktioner skulle lösa de angivna problemen
och bör enligt vår uppfattning övervägas närmare. Vi är emellertid inte för
närvarande beredda att ställa något särskilt yrkande i denna riktning.

35

■

■

1

■