Skatteutskottets betänkande
1987/88:21

om trafikpolitiken inför 1990-talet Sku

(prop. 1987/88:50 bil. 2) 1987/88:21

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de i proposition 1987/88:50 bil. 2
framlagda förslagen om höjningar av vägtrafikbeskattningen samt motioner
rörande dessa och andra frågor på trafikområdet som överlämnats till
utskottet.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. Förslaget
innebär bl.a. att bensinskatten höjs med 25 öre per liter fr.o.m. den 1 april
1988. För dieseldrivna personbilar höjs kilometerskatten i motsvarande
grad. Fr.o.m. den 1 juli 1989 höjs kilometerskatten för lastbilar, bussar och
släpvagnar.

Till betänkandet har fogats reservationer om skatt på utlandsinvesteringar
och på flygbränsle (vpk), om avslag på propositionen i vad avser bensinskatten
m.m. (m, fp, c), kilometerskatten på lastbilar m.m. (m, c), och
kompensation till glesbygden (m, c), om förhöjd kompensation till glesbygden
(c) gränsdragningen mellan olika traktorer (m och c) och om skattefri
servering i Gotlandstrafiken (m).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:50 bil. 2 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

3. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som
icke är registrerade i riket.

I propositionen presenteras förslag till inriktning av trafikpolitiken inför
1990-talet samt en rad förslag till åtgärder inom transportsektorns olika
delar.

Till de frågor som tas upp hör bl.a. principerna för trafikens kostnadsansvar,
dvs. hur skatter och avgifter bör utformas inom transportsektorn.

Dessa delar av propositionen redovisas i bilaga 1 som har hänvisats till
trafikutskottet och som kommer att behandlas av riksdagen senare i år.

Bilaga 2 i propositionen har hänvisats till skatteutskottet och innehåller
förslag till ändringar av vägtrafikbeskattningen.

Förslagen innebär bl.a. att bensinskatten höjs med 25 öre per liter. För 1

1 Riksdagen 1987/88. 6sami. Nr 21

dieseldrivna personbilar föreslås att kilometerskatten höjs i motsvarande
grad som bensinskatten höjs. Vidare föreslås en nedsättning av fordonsskatten
med 108 kr. per år för ägare till personbilar i vissa kommuner i Norrlands
inland. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 april 1988.

För tyngre dieseldrivna lastbilar och bussar samt släpvagnar föreslås att
kilometerskatten höjs med i genomsnitt ca 60 %. Skattesatserna skall därvid
anpassas till de beräknade samhällsekonomiska marginalkostnaderna. För
lättare lastfordon och bussar föreslås en mindre höjning av kilometerskatten.
För dieseldrivna trafiktraktorer och släpvagnar som inte omfattas av
kilometerskatten föreslås i stället en höjning av fordonsskatten. Samtliga
dessa ändringar bör enligt propositionen träda i kraft den 1 juli 1989.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1987/88:21

1 Förslag till

SkU 1987/88:21

Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:372) om bensinskatt1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt utgår, om inte annat sägs i
andra stycket, med 2 kronor ii öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013 gram per liter vid 15° C,
och med 2 kronor 5i öre per liter
för annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten
med 80 öre per liter. Ingår sådan
alkohol i en blandning som avses i
1 § första stycket a) eller b) utgår
skatten för den inblandade alkoholen
med 80 öre per liter och för
blandningen i övrigt med 2 kronor 33
öre per liter om den utgörs av blyfri
bensin och med 2 kronor 5i öre per
liter om den utgörs av annan bensin.

Skatt utgår, om inte annat sägs i
andra stycket, med 2 kronor 58 öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013 gram per liter vid 15° C,
och med 2 kronor 78 öre per liter
för annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten
med 80 öre per liter. Ingår sådan
alkohol i en blandning som avses i
1 § första stycket a) eller b) utgår
skatten för den inblandade alkoholen
med 80 öre per liter och för
blandningen i övrigt med 2 kronor 58
öre per liter om den utgörs av blyfri
bensin och med 2 kronor 78 öre per
liter om den utgörs av annan bensin.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna skall dock inte
inräknas smörjolja som har tillsatts bensinen. Kan skatten inte beräknas på
sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder, får
beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1988.

1 Lagen omtryckt 1984:993.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

2 Senaste lydelse 1987:509.

2 Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att 12 a § samt bilagorna I och 2 till vägtrafikskattelagen
(1973:601)' skall har följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
12 a f

Fordonsskatlen för en personbil
skall utgå med ett 276 kronor lägre
belopp per år än som anges i bilaga
I till denna lag, om bilen hör hemma
i en kommun som anges i bilaga
3 till denna lag.

För en personbil som hör hemma
i en kommun som anges i bilaga 3
till denna lag utgår fordonsskatt enligt
bilaga I endast till den del fordonsskatten
för år räknat överstiger
384 kronor.

En personbil anses höra hemma i den kommun, där den skattskyldige
har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt, som anges i 14 S första
eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 14 § tredje
stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress sorn borde vara
antecknad i bilregistret.

Den lägre fordonsskatten tillämpas när fordonsskatt påförs för helt skatteår
eller hel skatteperiod, när skatt påförs därför att skatteplikt inträder
för ett fordon eller vid efterbeskattning.

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)'

Nuvarande lydelse
Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt.

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

A Motorcyklar

1	Tvåhjulig motorcykel	0-	75	100	0
	utan sidvagn	76-		125	0
2	Annan motorcykel	0-		200	0
B	Personbilar	0-	900	355	0
		901-		445	90
C	Bussar
1	Buss som är	0-	1 600	355	0
	inrättad för	1 601 —	3000	391	36
	drift endast	3001-		895	0

med bensin
eller gasol

1 Lagen omtryckt 1984:256.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

2 Senaste lydelse 1986:214.

1 Senaste lydelse 1987:213.

SkU 1987/88:21

Fordonsslag

Skallevikt,

kilogram

Skatt, kronor

SkU 1987/88:21

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje hell
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

2 Annan buss

Lastbilar

Lastbil som är
inrättad för
drift endast
med bensin
eller gasol

Annan lastbil
2.1 med anordning
för påhängsvagn med

två hjulaxlar -

med tre eller
flera hjulaxlar -

2.2 utan anordning
för påhängsvagn med

två hjulaxlar -

med tre eller
flera hjulaxlar -

Traktorer

Traktor klass I
(trafiktraktor)
som inrättats
för drift med
annat drivmedel
än brännolja

0- I 600
1601- 3000
3001- 7000
7001 -10000
10 001-30 (K)0
30001-

0- 1 600
1601- 3000
3001-

355

391

895

1 455

2 505
14 705

355

391

895

35
61

36
0

0- 1 600	540	0
1601- 3000	565	25
3001-10000	915	85
10001 -14000	6 865	193
14001 —	14 585	339
0- 1600	540	0
1601- 3000	565	25
3001-11000	915	95
11 001 — 15000	8515	115
15001 -18 000	13115	135
18001-23 000	17 165	246
23001-27 000	29465	210
27001-	37865	0

0- 1600	355	0
1601- 3000	391	36
3001- 6000	895	27
6 001 - 10 000	1705	38
10001-14000	3 225	lil
14001-17000	7665	199
17 001 —	13635	260
0- 1600	355	0
1601- 3000	391	36
3001-11000	895	21
11001-15000	2575	88
15 001 - 18 000	6095	155
18001-27000	10745	194
27001-	28205	0
0- 1300	370	0
1301- 3000	425	55
3001- 7000	1 360	95
7001-	5 160	168

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

Traktör klass I	0- 1300	570	0
(trafiktraktor)	1301- 3000	660	90
som inrättats	3001- 7000	2190	150
för drift med	7001-	8190	260
brännolja Traktor klass II	0- 2 500	150	0
(jordbrukstraktor)	2501 —	225	0
Släpvagnar Släpvagnar med	0- 1000	150	0
skattevikt högst	1001- 3000	170	21
3 000 kilogram Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil1 med en hjulaxel	3001 —	580	II
med två hjul-	3001-13000	580	9
axlar	13001-	1480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13001 —	1 180	0
axlar Kilometerskatte-pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven 3.1 styraxel för påhängsvagn	3001- 5000	630	105
med en hjul-	5001- 8000	2 730	134
axel	8001-	6750	248
med två eller	3001- 8000	610	55
flera hjul-	8001-11000	3 360	95
axlar	11 001 —14000	6210	143
	14001 —	10500	200

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller
av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut
enligt 4.

SkU 1987/88:21

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo-gram över den lägsta vikten i klassen
3.2 andra släp- vagnar
med en hjul-	3001-8000	320	47
axel	8001-	2670	80
med två hjul-	3001- 8000	310	30
axlar	8001-11000	1 810	48
	11 001 — 14000	3 250	72
	14001 —17000	5410	95
	17001 —	8 260	105
med tre eller	3001-11000	300	19
flera hjul-	11 001 — 17 000	1820	37
axlar	17001-25000	4 040	62
	25001-32000	9000	81
	32001-	14670	0
4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller av ett motorredskap2 som beskattas som en trafiktraktor
med en hjulaxel	3001- 8000	445	30
	8001 -	1945	65
med två hjul-	3001- 8000	440	15
axlar	8001-11000	1 190	45
	11 001 — 17 000	2540	115
	17001 —	9440	120
med tre eller	3001-11000	390	15
flera hjul-	11 001 — 14000	1590	35
axlar	14001-20000	2640	60
	20001-25000	6240	70
	25001-30000	9 740	75
	30001-35000	13490	55
	35 001 —	16240	0

2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller
av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

1** Riksdagen 1987/88. 6saml.Nr21

SkU 1987/88:21

Föreslagen lydelse
Fordonsskatt

SkU 1987/88:21

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

A	Motorcyklar
1	Tvåhjulig motorcykel	0- 75	100	0
	utan sidvagn	76-	125	0
2	Annan motorcykel	0-	200	0
B	Personbilar	0- 900	355	0
		901-	445	90
C	Bussar
1	Buss som är	0- 1600	355	0
	inrättad för	1601- 3000	391	36
	drift endast	3 001 —	895	0
	med bensin
	eller gasol
2	Annan buss	0- 1600	355	0
		1 601- 3 000	391	36
		3001- 7000	895	14
		7001-10000	1455	35
		10001-30000	2 505	61
		30001-	14 705	0
D	Lastbilar
1	Lastbil som är	0- 1600	355	0
	inrättad för	1601- 3000	391	36
	drift endast	3001 -	895	0
	med bensin
	eller gasol
2	Annan lastbil
	2.1 med anordning
	för påhängs-
	vagn
	med två hjul-	0- 1600	540	0
	axlar	1601- 3 000	565	25
		3001-10000	915	85
		10 001 — 14000	6865	193
		14 001-	14 585	339
	med tre eller	0- 1600	540	0
	flera hjul-	1601- 3000	565	25
	axlar	3001-11000	915	95
		11001-15000	8515	115
		15001-18000	13 115	135
		18001-23000	17 165	246
		23001-27000	29465	210
		27001 —	37 865	0
	2.2 utan anordning
	för påhängs-
	vagn
	med två hjul-	0- 1600	355	0
	axlar	1601- 3 000	391	36
		3001- 6000	895	27
		6001-10000	1705	38
		10001-14000	3 225	III
		14001-17000	7665	199
		17 001 —	13 635	260

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

	med tre eller	0-	1600	355	0
	flera hjul-	1 601 —	3000	391	36
	axlar	3 001 —	11000	895	21
		11001-	15000	2 575	88
		15001-	18000	6095	155
		18001 —	27000	10745	194
		27001-		28205	0
E	Traktorer
l	Traktor klass 1	0-	1300	370	0
	(trafiktraktor)	1 301 —	3000	425	55
	som inrättats	3 001 -	7000	1360	95
	för drift med	7001-		5 160	168
	annat drivmedel
	än brännolja
2	Traktor klass I	0-	1 300	6 80	0
	(trafiktraktor)	1 301 —	3000	790	110
	som inrättats	3001 —	7000	2660	180
	för drift med	7001 —		9860	320
	brännolja
3	Traktor klass 11	0-	2500	150	0
	(jordbrukstraktor)	2501-		225	0
F	Släpvagnar
1	Släpvagnar med	0-	1000	150	0
	skattevikt högst	1001-	3000	170	21

3000 kilogram

2 Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram,
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil1

med en hjulaxel	3 001 —	580	11
med två hjul-	3001-13000	580	9
axlar	13001 —	1480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13001 —	1 180	0

axlar

3 Kilometerskattepliktiga
släpvagnar
och andra släpvagnar
med skattevikt över
3 000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller
av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt
4.

SkU 1987/88:21

1* Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr21

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo-gram över den lägsta vikten i klassen
3.1 styraxel för på- hängsvagn med
en hjulaxel	3001- 5000	630	105
	5001- 8000	2 730	134
	8001-	6 750	248
med två eller	3001- 8000	610	55
flera hjul-	8 001-11000	3 360	95
axlar	11 001 — 14 000	6210	143
	14001-	10500	200
3.2 andra släp- vagnar
med en hjul-	3001- 8000	320	47
axel	8 001 —	2670	80
med två hjul-	3001- 8000	310	30
axlar	8001-11000	1810	48
	11 001 - 14 000	3 250	72
	14001 -17 000	5410	95
	17001-	8 260	105
med tre eller	3001-11000	300	19
flera hjul-	11 001 - 17 000	1820	37
axlar	17001-25000	4040	62
	25001-32000	9000	81
	32001 -	14670	0
4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller av ett motorredskap2 som beskattas som en trafiktraktor
med en hjulaxel	3 001-8 000	550	45
	8001-	2800	120
med två hjul-	3001- 8000	550	20
axlar	8001-11000	1550	50
	11001-17000	3050	170
	17001 —	13250	250
med tre eller	3001-11000	550	20
flera hjul-	11001-14000	2150	40
axlar	14001-20000	3350	75
	20 001-25 000	7850	105
	25001-30000	13100	120
	30001-35000	19100	45
	35 001-	21350	0

2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller
av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

SkU 1987/88:21

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)4 SkU 1987/88:21

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, öre för 10 kilometer
	grund- belopp	tilläggsbelopp för vatje helt hundratal kilo-gram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil	0- 900 901 —	125 139	0 14
2 Buss	0- 1600 1 601 —	153 153,3	0 0,3
3 Lastbil 3.1 med anordning för påhängs-vagn	0- 1600 1 601 —	225 227	0 1,65
3.2 annan lastbil	0- 1600 1601-	153 154	0 1,10
4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av ett kilometerskatte-pliktigt fordon
4.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul-axel	3 001 —	75	2,15
med två eller flera hjul-axlar	3001 —	68	1,50
4.2 annan släpvagn med en hjul-axel	3 001 —	71	0,65
med två hjul-axlar	3001-11000 11001-	69 109	0,50 0,95
med tre eller flera hjul-axlar	3001 -11000 11001-	67 99	0,40 0,75

4 Senaste lydelse 1986:214.

Föreslagen lydelse SkU 1987/88:21

Kilometerskatt

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, öre för 10 kilometer
kilogram	grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo-gram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil	0- 900	140	0
	901 —	155	15
2 Buss
med två	0- 1600	170	0
hjulaxlar	1 601 —	172	1,60
med tre eller	0- 1600	170	0
flera hjulaxlar	1601-	171	1,10
3 Lastbil
3.1 med anordning
för påhängsvagn
med två	0- 1600	240	0
hjulaxlar	1 601 —	243	3,10
med tre eller	0- 1600	240	0
flera hjul-	1601-	242	2,30
axlar
3.2 annan lastbil
med två	0- 1600	170	0
hjulaxlar	1 601 —	173	2,50
med tre	0- 1600	170	0
hjulaxlar	1601-	172	1,60
med fyra	0- 1600	170	0
eller flera	1 601 —	171	1,30
hjulaxlar
4 Släpvagnar med
skattevikt över
3 000 kilogram,
som dras av ett
kilometerskatte-
pliktigt fordon
4.1 styraxel för
påhängsvagn
med en hjul-	3 001 -	100	4,30
axel
med två	3 001 —	100	2,30
eller flera
hjulaxlar
4.2 annan släpvagn
med en hjulaxel	3 001 —	100	2.00
med två	3001-11000	100	0,70
hjulaxlar	11001-	156	2.90
med tre	3 001 -20000	100	0,80
hjulaxlar	20001-	236	3,40
med fyra	3001-20000	100	0,50
eller flera	20001-	185	1.80
hjulaxlar

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 12 a § och i fråga om kilometerskatt
för personbilar enligt bilaga 2 till lagen, den I april 1988, och i övrigt
den 1 juli 1989.

2. De äldre bestämmelserna i 12 a § tillämpas i fråga om fordonsskatt
som påförs före ikraftträdandet, även om skatten avser tid efter ikraftträdandet.

3. Debiteras under tiden den 1 juli 1988 - den 1 juli 1989 fordonsskatt
som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet, får fordonsskatten för tiden
efter ikraftträdandet beräknas enligt de nya skattesatserna i bilaga 1 till
lagen.

4. Innebär de nya bestämmelserna i bilaga 2 till lagen att kilometerskatten
för ett fordon skall utgå efter en annan skattesats än tidigare och träder
ändringen i kraft under en pågående skatteperiod, skall skatten för den
perioden beräknas med hänsyn till den tid som skatten belöper på eller de
andra omständigheter som utgör skälig grund för fördelning av skatten.

SkU 1987/88:21

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt
på vissa fordon, som icke är registrerade i riket1 skall ha följande lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är
registrerade i riket2.

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag	Total vikt, kilogram	Skatt, kronor för 10 kilometer
1 Brännoljedrivna lastbilar
1.1 med anordning för påhängsvagn	0-10000	3,10
	10001-15000	4,20
	15001 -20000	5,00
	20001-	5,80
1.2 Övriga	0-10000	2,00
	10001-15000	2,75
	15001 -20000	3,30
	20001-	3,90
2 Brännoljedrivna bussar	0-10000	1,50
	10001-15000	1,80
	15001-20000	1.95
	20001-	2,10
3 Släpvagnar kopplade till eller avsedda att kopplas till brännoljedrivna lastbilar eller brännoljedrivna bussar
3.1 Styraxel för påhängsvagn	0-10000	2,00
	10001-	2,55
3.2 Övriga	10001-15000	1,40
	15001-20000	1,70
	20001-	2,00

SkU 1987/88:21

' Lagen omtryckt 1984:257.
2 Senaste lydelse 1984:873.

Föreslagen lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag	Totalvikt, kilogram	Skatt, kronor för 10 kilometer
1 Brännoljedrivna lastbilar
1.1 med anordning för påhängsvagn	0-10000	4,00
	10001-15000	5,50
	15001-	7,00
1.2 Övriga	0-10000	2,50
	10001-15000	4,00
	15001 —	5,00
2 Brännoljedrivna bussar	0-10000	2,00
	10001-15000	3,25
	15001-	4,00
3 Släpvagnar kopplade till eller avsedda att kopplas till brännoljedrivna lastbilar eller brännoljedrivna bussar
3.1 Styraxel för påhängsvagn	0-	3,25
3.2 Övriga	10001-15000	2,00
	15001-20000	3,25
	20001-	4,00

1. Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

2. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattningen
av fordon som har förts in i landet före ikraftträdandet.

SkU 1987/88:21

Motionerna

SkU 1987/88:21

Motioner väckta med anledning av propositionen

1987/88:Sk28 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ytterligare
regional differentiering av fordonsskatten.

1987/88:Sk29 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av bensinskatten,

2. att riksdagen därest yrkande 1 inte vinner riksdagens bifall, beslutar att
den föreslagna skattehöjningen inte skall belasta den oblyade bensinen.

1987/88:Sk30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om lag om ändring i lagen (1961:372) om
bensinskatt,

2. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(1973:601),

3. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1976:338) om
vägtrafikskatt på vissa fordon som icke är registrerade i riket.

1987/88:T38 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

2. att riksdagen avvisar regeringens förslag om höjning av bensinskatten
och kilometerskatten.

1987/88:T48 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till skattelättnader
och stimulanser i syfte att främja övergång till renare motorer i enlighet
med vad som anges i motionen,

31. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjd bensinskatt,

32. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjd kilometerskatt.

1987/88:T65 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga 18.

att riksdagen avslår propositionens förslag till ändringen av lag om
ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

19. att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601) om nedsatta fordonsskattesatser.

1987/88:T66 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -45. att riksdagen beslutar att införa ny skatt på företagens utlandsinvesteringar
med 6 % för att finansiera nödvändiga re- och nyinvesteringar till
framför allt järnvägen, vilket innebär en intäkt på ca 1,5 miljarder kronor
årligen,

47. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens
drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på drygt 2 miljarder kronor
årligen.

1987/88:T89 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefri servering på färjorna mellan Gotland och fastlandet.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1988

SkU 1987/88:21

1987/88:Sk514 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att fordonsskatten för
motorcyklar och bensindrivna personbilar slopas och intäktsminskningen tas
ut i form av höjd bensinskatt,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av fordonsskatten på
övriga bensindrivna fordon så att den totala skatten på dessa sammanlagt inte
ökar,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till differentiering av
bensinskatten, och i motsvarande grad kilometerskatten, så att glesbygdsbefolkningen
får en rejäl kompensation för längre avstånd och därmed dyrare
transportkostnader.

1987/88:Sk517 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av
traktorer.

1987/88:Sk518 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder beträffande kilometerskatten för att
påskynda införandet av energibesparande teknik på dieselfordon.

1987/88:Sk527 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för uttagande av trafikskatt på
utländska lastbilar.

1987/88:Sk530 av Anna Wohlin-Andersson och Rosa Östh (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att A-traktorer med över 2 000 kg tjänstevikt och
som framförs med en hastighet av högst 30 km/tim även fortsättningsvis skall
kunna hänföras till klass II,

2. att riksdagen beslutar att släpvagnar kopplade till sådana traktorer ej
skall beskattas analogt med regeringens förslag angående dito till klass
Il-traktorer.

1987/88:Sk563 av Görel Bohlin och Jan Sandberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att A-traktorer med över 2 000 kg tjänstevikt och
som framförs med en hastighet av högst 30 km/tim även fortsättningsvis skall
kunna hänföras till klass II,

2. att riksdagen med avslag på regeringen förslag beslutar att släpvagnar
kopplade till sådana traktorer skall beskattas enligt klass Il-traktorer.

1987/88: Sk564 av Görel Bohlin och Birger Hagård (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland bör förklaras
som frizon.

1987/88:Sk569 av Birger Hagård och Görel Bohlin (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas,
som medger skattefri proviantering och försäljning på fartyg i trafik mellan
svenska fastlandet och Gotland.

1987/88:Sk574 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att
riksdagen avvisar förslag om höjd bensinskatt.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A486.

1987/88:Sk580 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av
bensinskatt och kilometerskatt.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A493.

Utskottet

Regeringens förslag rörande trafikpolitiken presenteras i två bilagor till
propositionen.

I bilaga 1, som har hänvisats till trafikutskottet, lägger kommunikationsministern
fram förslag rörande inriktningen av trafikpolitiken inför 1990-talet
och till en rad åtgärder inom de olika trafiksektorerna. Målet anges vara att
säkerställa en fortsatt utveckling mot ett effektivt transportsystem med en
tillfredsställande trafikförsörjning i landets olika delar och med ansvar för
miljö, säkerhet och regional balans.

Här behandlas också frågan hur skatter och avgifter inom transportsektorn
bör utformas för att man skall uppnå ett så effektivt utnyttjande av samhällets
resurser som möjligt. Enligt kommunikationsministern bör man i princip ta
ut avgifter enligt motsvarande grunder för alla trafiksektorer för att täcka de
totala samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till. Rörliga
trafikavgifter bör tas ut som motsvarar de kortsiktiga samhällsekonomiska
marginalkostnaderna och därutöver fasta trafikavgifter som täcker mellanskillnaden
mellan dessa rörliga kostnader och trafikens totala samhällsekonomiska
kostnader. Vad detta bör betyda för vägtrafiken utvecklas närmare i
en utförlig analys. Kommunikationsministern finner med stöd av det
föreliggande utredningsmaterialet att de rörliga avgifterna inom detta
område - bensinskatten och kilometerskatten - är otillräckliga, och han
redovisar också vilka ändringar i beskattningen som enligt hans mening
erfordras för att uppnå en lämplig nivå och en rättvisare fördelning av
beskattningen mellan olika fordonstyper. Förslag till höjningar av bensinskatten
och kilometerskatten i enlighet med vad kommunikationsministern
anfört läggs fram i bilaga 2, finansdepartementet, som behandlas i detta
betänkande.

Kommunikationsministern berör också vissa andra skattefrågor. Så aviseras
i propositionen en utredning kring storstadstrafikens trafik- och miljöfrågor,
som bl.a. skall överväga införandet av områdesavgifter, och en särskild
miljöavgift fr.o.m. den 1 januari 1989 för flygtrafiken, en fråga som för
närvarande utreds inom finansdepartementet. Beträffande sjöfarten kan
nämnas att kommunikationsministern också här uttalar sig i vissa skattefrågor
och att han i detta sammanhang erinrar om de förslag rörande sjöfartens
ekonomiska villkor som enligt ett riksdagsbeslut (TU 1987/88:8) skall lämnas
senare i vår. Mer konkreta förslag i sådana frågor läggs inte fram nu, och
några uttalanden från skatteutskottets sida i dessa delar erfordras inte för
närvarande.

Förslag till de omedelbara åtgärder på vägtrafikbeskattningens område som
föranleds av vad kommunikationsministern anfört läggs fram i en särskild
bilaga i propositionen - bilaga 2, finansdepartementet - och behandlas i detta

SkU 1987/88:21

betänkande. Förslagen innebär bl.a. en höjning av bensinskatten med 25 öre
per liter fr.o.m. den 1 april 1988, från nuvarande 2:33 kr. per liter för blyfri
bensin och 2:53 för annan bensin, och en motsvarande höjning av kilometerskatten
för dieseldrivna personbilar. För exempelvis dieseldrivna personbilar
med en skattevikt under 900 kg medför detta en höjning av kilometerskatten
med 15 öre från nuvarande 125 öre per 10 km. Förslaget om höjd bensinskatt
innefattar samtidigt en höjning av den kompensation som utgår i form av
nedsatt fordonsskatt i vissa glesbygder från 276 kr. till 384 kr. per år.

Vidare föreslås en höjning och differentiering av kilometerskatten för
lastbilar, släpvagnar och bussar. Förslaget innebär en allmän höjning av
kilometerskattenivån för de tyngre fordonen med ca 60 % för att få en bättre
överensstämmelse med de kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna.
Samtidigt omfördelas beskattningen mellan olika fordonsslag genom
en ökad differentiering av skatteuttaget med hänsyn till kostnaderna för
vägslitaget. För lättare lastfordon och bussar föreslås en mer begränsad
höjning.

I motion T66 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås åtgärder för att finansiera
långtgående satsningar på trafikområdet. Motionärernas utgångspunkt är att
järnvägstrafiken bör finansieras helt av staten, som i jämförelse med t.ex.
kommunerna har helt andra och varierande möjligheter till inkomster och
beskattning. Med hänvisning till sin strävan att upprätthålla ett sammanhållet
järnvägssystem motsätter sig motionärerna en indelning i stomnät och s.k.
länsjärnvägar. För att finansiera de re- och nyinvesteringar som motionärerna
föreslår, framför allt på järnvägssidan, anser man att företagens utlandsinvesteringar
bör beskattas med 6 %. Motionärerna pekar på att det genom
kapitalexport dels undandras kapital för beskattning i Sverige, dels också
leder till att investeringar för arbete och infrastruktur minskar. Det
föreslagna uttaget på 6 % skulle enligt motionen kunna tillföra medel för ca
1,5 miljarder kronor årligen. Dessa skall även kunna utnyttjas för att bekosta
räntor för statlig upplåning till investeringar i infrastrukturen som motionärerna
föreslår. I motionen argumenteras också mot luftfartens snabba
expansion och för att massiva överföringar från flyget till främst järnvägen
måste göras av miljöskäl. Motionärerna föreslår bl.a. att en skatt på
flygbränsle, motsvarande bilismens drivmedelsbeskattning, införs. Detta
innebär enligt motionen ytterligare skatteintäkter på drygt 2 miljarder
kronor per år till investeringar på järnvägssidan.

I motionerna Sk30 av Carl Bildt m.fl. (m), T38 av Ingrid Hemmingsson
(m), T48 av Olof Johansson m.fl. (c), Sk574 av Gullan Lindblad och Göthe
Knutson (m) och Sk580 av Per-Richard Molén (m) yrkas avslag på
propositionens förslag. I moderatmotionerna vänder man sig emot den
höjning av skattetrycket som förslagen innebär och de konsekvenser som en
höjning av vägtrafikbeskattningen medför för dem som är beroende av att
använda bil, bl.a. barnfamiljer och personer som är bosatta i glesbygder. När
det gäller lastbilar och släpvagnar anförs i dessa motioner att de aktuella
åtgärderna tillsammans med de höjningar av fordonsskatten som redan har
beslutats medför kostnadsökningar med över 4 %, en ökning av den
allmänna prisstegringstakten och regionalpolitiska nackdelar i regioner med

SkU 1987/88:21

långa transporter. - Centern avvisar de aktuella skattehöjningarna och
hänvisar i finansieringsfrågan till de förslag om en uranskatt och en höjd skatt
på olja och kol som har lagts fram i centerns ekonomiska motion. Enligt
c-motionen innebär en sådan förändring avgörande regionalpolitiska och
miljöpolitiska fördelar framför regeringens förslag.

Från folkpartiets sida yrkas i motion T65 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp)
avslag på den föreslagna bensinskattehöjningen. Avslagsyrkandet grundar
sig på vissa principiella uttalanden i motionen om hur miljöavgifter bör
konstrueras och på de alternativ till finansiering av vissa åtgärder på
trafikområdet som har presenterats i folkpartiets budgetalternativ. Yrkanden
om avslag på bensinskattehöjningen framställs också i motion Sk20 av
Wiggo Komstedt (m) som anser att skatten i vart fall inte får höjas för oblyad
bensin.

De förslag som läggs fram i propositionen rörande riktlinjerna för trafikpolitiken
och principerna för kostnadsansvaret på detta område behandlas som
redan nämnts av trafikutskottet och kommer att prövas av riksdagen. Dessa
förslag innebär utbyggnad av vägar, järnvägar och kollektivtrafik.

Motivet för skattehöjningarna är emellertid inte bara att de skall finansiera
en angelägen utveckling av transportsystemet. Ett lika viktigt skäl är att
åstadkomma en mer rättvis behandling av de olika trafikslagen när det gäller
vilka skatter och avgifter som skall tas ut för utnyttjandet av infrastrukturen,
dvs. vägar, järnvägar, flygplatser etc.

För vägarna innebär förslagen i propositionen en nivåhöjning på ca 1
miljard per år för vägunderhåll och investeringar.

Ett särskilt anslag för byggande av länstrafikanläggningar inrättas. Anslaget
skall förutom till länsvägar och länsjärnvägar omfatta bidrag till byggande
av statskommunvägar och vissa kollektivtrafikanläggningar. 650 milj. kr.
avsätts för budgetåret 1988/89 till länstrafikanläggningar. Året därefter höjs
anslaget till 970 milj. kr.

Ett särskilt anslag för byggande av riksvägar inrättas. Detta höjs stegvis till
år 1990 med 2 000 milj. kr. för att förbifarter, som ingår i väginvesteringsplanerna,
skall kunna byggas tidigare. Eftersläpningen av vägunderhållet är
omfattande. Anslaget till drift av statliga vägar höjs därför stegvis realt med
500 milj. kr. Det höjda anslaget avser i stor utsträckning insatser på vägar i
skogslänen och är därför regionalpolitisk! betydelsefullt.

För investeringar i järnvägar kommer att satsas ca 1 miljard kronor per år
under en tioårsperiod. Under 1989 inriktas nyinvesteringarna på en fortsatt
utbyggnad av spårkapaciteten i Stockholmsområdet, på västkustbanan och
på norra stambanan. Dessutom kommer resurserna att användas för en
satsning på ett tungtrafiknät för godsexpresser och kombitrafik.

SJ kommer nu att få betala fulla rörliga avgifter på stomnätet för
utnyttjandet av banan. För den tunga godstrafiken på landsväg innebär
förslaget till kilometerskattehöjning att även den trafiken så småningom
kommer att betala fulla rörliga avgifter. Det kommer dock först att ske den
dag nya avgasreningskrav trätt i kraft och fått genomslag i form av lägre
miljökostnader.

Det bör understrykas att det nu liggande förslaget inte innebär grundläg -

SkU 1987/88:21

gande förändringar, även om de procentuella påslagen för enskilda fordonstyper
kan bli betydande. Sedan början av 80-talet har skattenivån sjunkit i
reala termer. Förslaget innebär i princip bara att kilometerskatten återförs
till 1980/81 års nivå.

För busstrafiken innebär förslaget till skattehöjning ett steg mot ökad
täckning av denna trafikgrens miljökostnad.

För personbilismen är utgångsläget att den katalytiska avgasreningen
redan fått ett sådant genomslag att miljökostnaderna kunnat sänkas för en
del av personbilstrafiken. Bensinskatten är emellertid fortfarande för låg i
förhållande till de merkostnader som uppstår för samhället. Då har
energiskattedelen i bensinskatten räknats bort, eftersom energiskatten är en
allmän skatt som inte har med utnyttjandet av infrastrukturen att göra. Efter
en bensinskattehöjning på 25 öre kommer bilar med katalysator i princip att
ligga på en nivå som motsvarar full kostnadstäckning.

När det gäller personbilar utan katalysator är situationen en annan. I dag
betalar man för en normal bil endast ungefär två tredjedelar av de
merkostnader man förorsakar samhället om man räknar in miljön. En
höjning av bensinskatten i enlighet med regeringens förslag ökar kostnadstäckningsgraden
till ca 75 %. Fortfarande återstår alltså ganska mycket innan
man kan hävda att personbilismen betalar sina samhällsekonomiska merkostnader
inkl. de negativa effekterna på hälsa och miljö.

Först när den katalytiska avgasreningen fått genomslag i hela personbilsparken
kan man tala om full kostnadstäckning när det gäller de samhällsekonomiska
merkostnaderna. Men det kräver alltså att den nu föreslagna
justeringen av bensinskatten genomförs.

Av betydelse i sammanhanget är också att järnvägens och kollektivtrafikens
konkurrenskraft försämras om bensinpriset är för lågt. Bensinpriset
kommer även efter en höjning att vara bland de lägsta i Europa. Skattehöjningen
medför att realpriset stiger till 1986 års nivå. Det innebär att realpriset
trots höjningen kommer att vara betydligt lägre än under åren 1980-1985.

Förslaget att anslaget till drift av statliga vägar höjs med 500 milj. kr. per år
gör det möjligt att upprätthålla vägnätets standard och åtgärda det eftersläpande
underhållet. En stor del av dessa insatser går till vägar i Norrland.

På grund av Norrlandstrafikens speciella förutsättningar med begränsat
resandeunderlag och stora transportavstånd är särskilda statliga insatser
nödvändiga för att säkerställa en tillfredsställande transportförsörjning.
Staten skall därför köpa sådan persontågstrafik på stomnätet som är
reginalpolitiskt önskvärd men inte kan komma till stånd på rent företagsekonomiska
grunder. Därmed tryggas en stor del av den trafik som berör
Norrland. Bl.a. kommer staten att köpa sovvagnstrafiken till och från övre
Norrland.

I propositionen föreslås vidare att avgiftsklass III skall tillämpas på de
flesta länsjärnvägar. Detta bör dock enligt utskottets mening ändras så att
klass II blir högsta avgiftsklass, något som självfallet får stor betydelse för
järnvägstrafiken i glesbygden och framför allt i Norrland.

Sammantaget får Norrland mer tillbaka i form av upprustning av vägar,
järnvägar och annan infrastruktur samt andra regionalpolitisk! viktiga
åtgärder än vad uttaget av bensin- och kilometerskatt från denna del av
landet inbringar.

SkU 1987/88:21

Eftersom bilen är ett nödvändigt färdmedel för flertalet boende i glesbygd
innebär propositionen dessutom att höjningarna av bensinskatten och
kilometerskatten kompenseras genom en ytterligare sänkning av fordonsskatten
i vissa glesbygdskommuner. Denna sänks med som mest 108 kr. per
år, vilket innebär att vissa personbilar i fortsättningen blir helt befriade från
fordonsskatt.

Det är första gången som miljöeffekterna läggs till grund för skatte- och
avgiftssystemet. Självfallet kan den metod som ligger till grund för beräkningarna
diskuteras. Att det inte går att exakt beräkna de kostnader som är
förknippade med miljöstörningarna är emellertid inte ett argument för att
man skall bortse från dessa kostnader.

Som anförs i propositionen är beräkningarna av vägtrafikens kortsiktiga
samhällsekonomiska marginalkostnader osäkra i vissa hänseenden, framför
allt i fråga om miljökostnaderna. Av utredningsmaterialet framgår att
marginalkostnaderna även bortsett från miljökostnaderna för många
fordonskategorier överstiger kilometerskatten och bensinskatten, och en
sammanfattande bedömning visar enligt utskottets uppfattning att kilometerskatten
generellt bör höjas väsentligt för att komma i nivå med det ansvar
som bör utkrävas för de rörliga kostnaderna. Samtidigt bör kilometerskatten
differentieras i ökad utsträckning för att uppnå en mer rättvis fördelning
mellan olika fordonstyper med hänsyn till vägslitage m.m. Utskottet finner
för sin del att förslagen så långt möjligt är väl avvägda i detta syfte. Mot
bakgrund även av att priserna på drivmedel realt sett sjunkit under 1980-talet
och behovet av att finansiera önskvärda förbättringar bl.a. av vägnätet får
effekterna av förslagen enligt utskottets mening anses som skäliga.

Behovet att finansiera olika åtgärder på trafikområdet kan enligt utskottets
uppfattning inte lösas genom en skatt på företagens utlandsinvesteringar.
Utskottet avstyrker motion T66 i denna del (yrkande 45). Inte heller är
utskottet berett förorda den kraftiga beskattning av flygbränsle som föreslås i
motionen. Utskottet avstyrker också yrkande 47 i motion T66.

Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna
skattehöjningarna och avstyrker även övriga aktuella motionsyrkanden i
dessa delar. Utskottet finner alltså inte heller skäl att nu ytterligare
differentiera bensinskatten mellan blyad och oblyad bensin.

Motionerna Sk30 av Carl Bildt m.fl. (m) och T65 av Ingemar Eliasson m.fl.
(fp) innehåller bl.a. ett följdyrkande om avslag på den i propositionen
föreslagna höjningen av bensinskattekompensationen till glesbygden. Eftersom
en höjning av bensinskatten av regionalpolitiska skäl nu bör medföra att
kompensationen höjs tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och
avstyrker de nu angivna avslagsyrkandena.

Ett annat yrkande om bensinskattekompensationen framställs i motion
Sk28 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s). Enligt motionärernas mening bör
fordonsskatten differentieras i ökad utsträckning genom en ytterligare
nedsättning i berörda områden för de bilar som inte redan nu blir helt
befriade från denna skatt. Bortfallet av skatteintäkter bör enligt motionen
kompenseras genom en höjning av fordonsskatten i storstadsområdena.

Som framgår av vad kommunikationsministern anfört kommer bl.a.

SkU 1987/88:21

frågan om områdesavgifter för biltrafiken att behandlas av en särskild
utredning. Utskottet finner därför inte anledning att nu förorda några
särskilda åtgärder med anledning av motionen. Utskottet avstyrker således
detta yrkande.

Med hänvisning till praktiska och andra svårigheter avstyrker utskottet
också motion Sk514 av Alf Svensson (c) om en differentiering av bensinskatten
och kilometerskatten till förmån för glesbygden.

I motion Sk527 begär Marianne Karlsson (c) en översyn av tillämpningen av
kilometerskatten för utländska bilar. Kontrollen av körsträckorna är enligt
motionärens uppfattning otillräcklig. I motionen efterlyses lämpliga rutiner
för att undvika att skatten undanhålls.

Vid inresan skall enligt gällande regler en införselhandling lämnas för bilen
med anteckningar bl.a. om mätarställningen. Vid utresan skall en deklaration
lämnas om den tillryggalagda vägsträckan här i landet och kilometerskatt
erläggas härför. På deklarationsblanketten finns utrymme för uppgifter
om färdvägar m.m. Tullen har i regel möjlighet att göra en stickprovskontroll
av de lämnade uppgifterna och också att bedöma riktigheten med ledning av
sin tillgång till handlingarna rörande godset på bilen.

Enligt vad utskottet erfarit fungerar reglerna i stort sett tillfredsställande,
även om vissa problem kan tillkomma i samband med de landgränser som
inte har kontinuerlig bevakning. Enligt utskottets uppfattning saknas det
anledning för tullen att särskilt prioritera kontrollen av kilometerskatten.
Utskottet finner inte heller skäl att förorda någon annan åtgärd med
anledning av motionen utan avstyrker densamma.

Dieseldrivna trafiktraktorer, registrerade motorredskap och släpvagnar till
sådana fordon omfattas inte av kilometerskatten. I propositionen föreslås att
fordonsskatten för dessa fordon nu höjs enligt samma principer som
tillämpats vid tidigare höjningar av kilometerskatten. I motion Sk30 av Carl
Bildt m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Avslag på
propositionen i denna del är också en konsekvens av det yrkande om avslag
på kilometerskattehöjningen som framställs i motion T48 av Olof Johansson
m.fl. (c).

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

Frågan om gränsdragningen mellan trafiktraktorer (klass I) och jordbrukstraktorer
m.fl. med låg fordonsskatt (klass II, högst 225 kr. per år) tas upp i
tre motioner.

I motion Sk517 yrkar Siw Persson (fp) att traktorer som används för
transport åt andra eller för transport av större last än 15 ton skall hänföras till
klass I. Syftet med motionen är att begränsa förekomsten av s.k. traktortåg.

Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast i betänkandet SkU 1986/
87:35, avstyrkt likartade motionsyrkanden med hänvisning till att sådana
begränsningar kan medföra en ökning av antalet transporter i stället för att
förbättra trafiksäkerheten. Det nu aktuella förslaget medför även andra
olägenheter. Utskottet avstyrker således denna motion.

Fr.o.m. den 1 juli 1987 skall s.k. A-traktorer och Epa-traktorer, dvs.
ombyggda bilar som tidigare under vissa förutsättningar kunnat hänföras till

SkU 1987/88:21

traktorklass II, i princip alltid hänföras till trafiktraktorer. A-traktorer som
uteslutande används inom lantbruk m.fl. näringsgrenar får dock under en
treårsperiod, dvs. t.o.m. den 1 juli 1990, fortfarande tillhöra skatteklass II.

I motionerna Sk530 av Anna Wohlin-Andersson och Rosa Östh (c) och
Sk563 av Görel Bohlin och Jan Sandberg (m) yrkas att A-traktorer över 2 000
kg även i fortsättningen skall kunna hänföras till klass II. Motionärerna anser
att de nya reglerna innebär en ej acceptabel skattehöjning för de berörda
jordbrukarna.

Som utskottet konstaterade vid sin behandling av denna fråga hösten 1986
(SkU 1986/87:10) föranledde den tidigare gränsdragningen många praktiska
tillämpnings- och kontrollproblem och svårigheter att komma till rätta med
olika problem med traktorer av detta slag som ägs av ungdomar och används
för nöjeskörning. Utskottet finner nu liksom tidigare att den nya gränsdragningen
är rimlig och ägnad att underlätta kontrollen och tillämpningen.
Utskottet vidhåller också att problemen för jordbrukarna inte bör överdrivas,
eftersom det torde vara vanligt att fordon av detta slag som används för
bettransporter o.d. kan vara avställda en stor del av året. Därtill kommer att
kravet på en rimlig anpassningstid till stor del får anses tillgodosett genom
den treåriga övergångstiden. Med det anförda avstyrker utskottet också
dessa båda motioner.

Frågan om skattestimulanser i miljöfrämjande syfte tas upp i motionerna T48
av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk518 av Pär Granstedt m.fl. (c). Yrkande 5 i
den förstnämnda motionen innehåller krav på en nybilsrabatt på t.ex. 10 %
genom reducering av bilaccisen eller mervärdeskatten i syfte att främja en
övergång till miljövänligare motorer och på skattefrihet eller skattelättnader
för inhemska förnybara bränslen. Vidare yrkas i motion Sk518 av Pär
Granstedt m.fl. (c) att energibesparande teknik på dieselbussar underlättas
genom lättnader i kilometerskatten.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att en övergång till
miljövänligare teknik stimuleras på olika sätt. Stora ansträngningar görs
också från samhällets sida för att påskynda en utveckling i denna riktning.
Utskottet vill framhålla att det i allmänhet torde vara enklare och mer
effektivt att inrikta sig på direkta bidrag och andra åtgärder i detta syfte än att
komplicera beskattningen med uppgifter av denna karaktär. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet dessa motioner.

Görel Bohlin och Birger Hagård (m) återkommer i motionerna Sk564 och
Sk569 till två Gotlandsfrågor, nämligen att Gotland förklaras som en frizon
och att åtgärder vidtas för att medge skattefri proviantering, försäljning och
servering i Gotlandstrafiken. Ett yrkande om skattefri servering i Gotlandstrafiken
framställs även i motion T89 av Carl Bildt m.fl. (m).

Utskottet har tidigare år ställt sig avvisande till åtgärder i denna riktning
med hänvisning till att förslagen strider mot samhällets alkoholpolitiska
strävanden och dessutom skulle medföra ett kraftigt ökat behov av resurser
för tullen. Samtidigt har utskottet erinrat om att olika frågor som hänger
samman med turismen på Gotland bereds inom jordbruksdepartementet. I
somras tillsattes en arbetsgrupp - Avstamp Gotland (Jo 1987:02)- med en
särskild förhandlare om vissa investeringar i turistprojekt m.m. på Gotland.

SkU 1987/88:21

Bland de frågor som tagits upp i detta arbete utgör trafikfrågorna en viktig
del. Eftersom motionerna bottnar i de problem som för närvarande
behandlas i denna arbetsgrupp kan syftet med motionerna åtminstone till en
del anses tillgodosett genom det pågående arbetet. Utskottet avstyrker
således dessa motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

1. beträffande skatt på företagens utlandsinvesteringar
att riksdagen avslår motion 1987/88:T66 yrkande 45,

2. beträffande skatt på flygbränsle

att riksdagen avslår motion 1987/88:T66 yrkande 47,

3. beträffande bensinskatten

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del
och med avslag på motionerna 1987/88:Sk29,1987/88:Sk30 yrkande 1,
1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande 31, 1987/
88:T65 yrkande 18, 1987/88:Sk574 och 1987/88:Sk580 i denna del
beslutar att höja bensinskatten fr.o.m. den 1 april 1988 med 25 öre per
liter,

4. beträffande kilometerskatten för personbilar

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del
och med avslag på motionerna 1987/88:Sk30 yrkandena 2 i denna del
och 3 i denna del, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48
yrkande 32 i denna del och 1987/88:Sk580 i denna del beslutar att höja
kilometerskatten för personbilar fr.o.m. den 1 april 1988 i enlighet
med vad som föreslås i propositionen,

5. beträffande kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del
och med avslag på motionerna 1987/88:Sk30 yrkandena 2 och 3 i denna
del, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande 32 i
denna del och 1987/88:Sk580 i denna del beslutar att höja kilometerskatten
för lastbilar, släpvagnar och bussar fr.o.m. den 1 juli 1989 i
enlighet med vad som föreslås i propositionen,

6. beträffande kompensationen till glesbygden

a) att riksdagen bifaller proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del och
avslår motionerna 1987/88:Sk30 yrkande 2 i denna del och 1987/
88:T65 yrkande 19,

b) att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk28 och 1987/88:Sk514
yrkande 3,

7. beträffande fordonsskatten för bensindrivna personbilar och
motorcyklar, m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk514 yrkandena 1 och 2,

8. beträffande tillämpningen av kilometerskatten för utländska
fordon

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk527,

9. beträffande höjning av fordonsskatten för trafiktraktorer m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del och
avslår motion 1987/88:Sk30 yrkande 2 i denna del,

SkU 1987/88:21

10. beträffande gränsdragningen mellan olika traktorer

a) att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk517,

b) att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk530 och 1987/88:Sk563,

11. beträffande skattestimulanser till en övergång till renare motorer
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:T48 yrkande 5 och 1987/
88:Sk518,

12. beträffande vissa Gotlandsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk564, 1987/88:Sk569 och
1987/88:T89 yrkande 15,

13. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt antar de vid
proposition 1987/88:50 bilaga 2 fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

b) lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

c) lag om ändring i lagen 81976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket.

Stockholm den 1 mars 1988
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Tommy
Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Karl-Gösta Svenson
(m) och Sylvia Lindgren (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Skatt på företagens utlandsinvesteringar och skatt på
flygbränsle (mom. 1 och mom. 2)

Tommy Franzén (vpk) har

dels anfört följande:

Utgångspunkten i motion T66 av Lars Werner m.fl. (vpk) är att järnvägstrafiken
bör finansieras helt av staten, som i jämförelse med t.ex. kommunerna
har helt andra och varierande möjligheter till inkomster och beskattning.
Med hänvisning till sin strävan att upprätthålla ett sammanhållet järnvägssystem
motsätter sig vpk den indelning i stomnät och s.k. länsjärnvägar som
föreslås i propositionen.

De svenska företagens investeringar i utlandet ökar ständigt. Dessa

SkU 1987/88:21

utlandsinvesteringar har nu överskridit den gräns där företagen investerar
mer utanför Sveriges gränser än inom. I slutet av 1970-talet låg denna
kapitalexport, såsom den redovisas i riksbankens statistik, på några tusentals
miljoner kronor. År 1986 hade den ökat till drygt 23 400 milj. kr. Detta utgör
dock inte hela verkligheten. En inte försumbar kapitalflykt torde ske i det
fördolda genom felaktig fakturering etc.

Genom kapitalexporten undandras inte endast kapital för beskattning i
Sverige. Det är också allvarligt att investeringar för arbete och infrastruktur
här i landet minskar. Ett sätt att motverka denna kapitalflykt och att förmå
företagen till investeringar på hemmaplan är att - som föreslås i motionen - ta
ut en skatt på kapitalexporten. Ett uttag på 6 % skulle för närvarande tillföra
medel på ca 1 500 milj. kr. som kan nyttjas till att bekosta räntor för statlig
upplåning och att finansiera re- och nyinvesteringar bl.a. på trafikområdet
och framför allt då på järnvägssidan.

En annan viktig fråga som tas upp i motionen är kravet att bryta flygets
snabba expansion och den miljöförstöring som denna utveckling medför.
Ekonomiska resurser bör föras över till miljövänligare transporter. Med
tanke på de miljöskador som flygtrafiken orsakar upprepar vpk kravet om en
skatt på flygbränsle som motsvarar bilismens drivmedelsbeskattning som
beräknas ge drygt 2 miljarder kronor per år.

Motionärernas förslag om en skatt på utlandsinvesteringar och en skatt på
flygbränsle bör således bifallas och om möjligt genomföras fr.o.m. den 1 juli
1988. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag i dessa frågor.

dels vid mom. 1 och mom. 2 hemställt

1. beträffande skatt på företagens utlandsinvesteringar och skatt på
flygbränsle

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:T66 yrkandena 45 och
47 hos regeringen begär skyndsamt förslag om skatt på företagens
utlandsinvesteringar och skatt på flygbränsle i enlighet med vad som
anges i motionen.

2. Bensinskatten (moni. 3 och mom. 13 i motsvarande del) och
kilometerskatten för personbilar (mom. 4 och mom. 13 i
motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl Gösta
Svenson (m) har

dels anfört följande:

Den socialdemokratiska regeringen har sedan den tillträdde hösten 1982
genomfört ett stort antal skatthöjningar som resulterat i en kraftig ökning av
skattetrycket. Flera av skattehöjningarna drabbar låg- och mellaninkomsttagarna
särskilt hårt. Ett exempel på detta är bensinskatten som sedan den 1
januari 1984 har höjts med sammanlagt 82 öre. Till detta kommer den nu
föreslagna höjningen på 25 öre.

Höjd bensinskatt drabbar i hög grad barnfamiljer och personer som är
bosatta i glesbygden, och skatteuttaget sker utan någon som helst hänsyn till

SkU 1987/88:21

skatteförmågan. Som framhålls i en av motionerna har exempelvis en
glesbygdsfamilj som kör 3 000 mil per år fått ökade kostnader sedan 1984 på
240 kr. i månaden. Den föreslagna glesbygdskompensationen motsvarar
endast en årlig körsträcka på upp till ca 500 mil. Därtill kommer att angelägna
önskemål om att motverka luftföroreningar och andra miljöskador inte
beaktas inom trafikbeskattningen i dess nuvarande utformning. En höjning
av denna beskattning kan således inte heller ses som en miljöavgift.

Den i propositionen föreslagna höjningen av bensinskatten bör således
avslås, vilket innebär bifall till motionerna Sk29, Sk30, T38, T48, T65, Sk574
och Sk580 i motsvarande del.

dels vid mom. 3, mom. 4 och mom. 13 i motsvarande delar hemställt

3. beträffande bensinskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk29 yrkandena 1 och
2, 1987/88:Sk30 yrkande 1, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del,
1987/88:T48 yrkande 31, 1987/88:T65 yrkande 18, 1987/88:Sk574 och
1987/88:Sk580 i denna del avslår proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna
del,

4. beträffande kilometerskatten för personbilar

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Sk30 yrkandena 2 i
denna del och 3 i denna del, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del,
1987/88:T48 yrkande 32 i denna del och 1987/88:Sk580 i denna del
avslår proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del.

3. Kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar (mom.
5 och mom. 13 i motsvarande del) och höjning av
fordonsskatten för trafiktraktorer (mom. 9 och mom. 13 i
motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders
Petersson (c) och Karl Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

I propositionen sägs att samhällets totala kostnader för trafiken bör bäras
av trafiken i dess helhet och tas ut från de olika trafiksektorerna på ett likartat
sätt. De förslag som läggs fram innebär emellertid att kostnaderna för
vägtrafiken överskattas jämfört med kostnaderna på andra områden och att
vägtrafiken belastas med en hög beskattning utan motsvarighet. Andra
trafiksektorer gynnas på bekostnad av vägtrafiken och konkurrensförhållandena
mellan trafikgrenar snedvrids ytterligare.

De skatter och avgifter som drabbar bilismen har länge överstigit
samhällets kostnader för trafiken. Övervägandena i dessa frågor måste
grunda sig på en totalbedömning de pålagor som utgår och de samlade
kostnaderna. Man kan inte som regeringen bortse från en väsentlig del av de
skatter som drabbar bilismen, t.ex. bilaccisen och fordonsskatten. Därtill
kommer att de i propositionen framlagda beräkningarna av de rörliga
kostnaderna till stor del grundas på osäkra uppskattningar och antaganden,
och att många av de poster som ingår kan ifrågasättas även av andra skäl. I
sammanhanget bör också nämnas att miljöaspekterna på energiförbrukning -

SkU 1987/88:21

en till en del redan har beaktats genom energiskatten, och att vägtrafikbeskattningen
i övrigt inte fått en utformning som tillgodoser önskemålet att
begränsa miljöskadorna.

Höjningen på ca 60 % av kilometerskatten på lastbilar, dragbilar och
släpvagnar leder till en kostnadsökning i form av höjda fraktpriser med i
genomsnitt 2,6 %, vilket tillsammans med de höjningar som redan har
genomförts i fråga om fordonsskatten medför att kostnaderna för lastbilstransporter
under ett och ett halvt år okar med över 4 % enbart till följd av
skattehöjningar. Detta leder i sin tur till att den allmänna prisstegringstakten
ökar, vilket påverkar samhällsekonomin negativt. Vissa regioner och vissa
samhällssektorer med långa biltransporter drabbas dessutom hårdare än
andra. För Norrland leder således den föreslagna höjningen av kilometerskatten
till försämrad konkurrenskraft.

Förslaget i propositionen om en höjning av kilometerskatten bör således
avslås. Det anförda innebär bifall till motionerna Sk30, T38, T48 och Sk580 i
denna del.

dels vid mom. 5, mom. 9 och mom. 13 i motsvarande delar hemställt

5. beträffande kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Sk30 yrkandena 2 och
3 i denna del, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande
32 i denna del och 1987/88:Sk580 i denna del avslår proposition
1987/88:50 bil. 2 i denna del,

9. beträffande höjning av fordonsskatten för trafiktraktorer m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk30 yrkande 2 i denna del
avslår proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del.

4. Kompensationen till glesbygden (mom. 6 a och mom. 13 i
motsvarande del)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl Gösta
Svenson (m) hemställer vid mom. 6 a och mom. 13 i motsvarande del, under
förutsättning av bifall till reservation 2

6. beträffande kompensationen till glesbygden

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk30 yrkande 2 i
denna del och 1987/88:T65 yrkande 19 avslår proposition 1987/88:50
bil. 2 i denna del.

5. Kompensationen till glesbygden (mom. 6 b)

Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk28 och Sk514 slår en bensinskattehöjning hårt
mot befolkningen i glesbygderna. Denna uppfattning delas även av regeringen,
men den kompensation som föreslås i propositionen är otillräcklig för att
uppväga de nackdelar som den aktuella bensinskattehöjningen medför. Att

SkU 1987/88:21

differentiera bensinskatten på sätt som föreslås i den sistnämnda motionen
torde dock vara en administrativt alltför otymplig lösning för att komma till
rätta med problemet. Enligt vår uppfattning bör man i stället fortsätta på den
redan inslagna vägen med bensinskattekompensation. Förslaget i motion
Sk28 om en ytterligare höjning av denna kompensation med 300 kr. är
skäligt. Vi anser att regeringen snarast bör lägga fram förslag till en höjning
av kompensationen med detta belopp. Regeringen bör samtidigt överväga
att ändra reglerna så att kompensationen kan utgå med samma belopp,
oavsett fordonsskattens storlek.

dels vid mom. 6 b) hemställt

6. beträffande kompensationen till glesbygden
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk28 och 1987/
88:Sk514 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till ökad bensinskattekompensation
till glesbygden i enlighet med vad som här har
anförts.

6. Gränsdragningen mellan olika traktorer (mom. 10 b)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk530 och Sk563 kan de nya regler som
genomförts fr.o.m. den 1 juli 1987 för de s.k. A-traktorerna, dvs. lastbilar
som byggts om till dragfordon i jordbruket, innebära ej acceptabla skatteskärpningar
för vissa jordbrukare. Dessa fordon, som i mycket begränsad
utsträckning används på de allmänna vägarna, skall numera i princip
betraktas som trafiktraktorer i stället för jordbrukstraktorer och beskattningen
blir därmed avsevärt högre. Förklaringen härtill är framför allt att
man velat förhindra att ungdomar utan körkort använder ombyggda, såsom
jordbrukstraktorer beskattade fordon för nöjeskörning i trafiken.

En särskild övergångsregel gäller under vissa förutsättningar t.o.m.
utgången av juni 1990 för fordon av detta slag som uteslutande eller så gott
som uteslutande används för transporter inom jordbruket eller skogsbruket.
Denna regel bör kunna gälla utan tidsbegränsning för dem som utnyttjar
A-traktorer för transporter av detta slag. Därmed tillgodoses syftet med
motionerna.

dels vid mom. 10 b) hemställt

10. beträffande gränsdragningen mellan olika traktorer

b) att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk530 och 1987/
88:Sk563 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:1421) om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om punkt 2 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1986:1421) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) att orden
”för tid till utgången av juni 1990” skall utgå.

SkU 1987/88:21

7. Gränsdragningen mellan olika traktorer (mom. 10 b)

Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) har

dels anfört följande:

En särskild övergångsregel gäller under vissa förutsättningar t.o.m.
utgången av juni 1990 för fordon av detta slag som uteslutande eller så gott
som uteslutande används för transporter inom jordbruket eller skogsbruket.
För att undvika negativa effekter bör denna övergångsregel gälla utan
tidsbegränsning för dem som vid ikraftträdandet av de nya reglerna
utnyttjade A-traktorer för transporter av detta slag. Syftet med motionerna
får därmed åtminstone delvis anses tillgodosett.

dels ansett att utskottet under mom. 10 b bort hemställa

10. beträffande gränsdragningen mellan olika traktorer

b) att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk530 och
1987/88:Sk563 antar följande

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1986:1421) om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1986:1421) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) skall tillföras en ny
mening av följande lydelse:

Fordon av detta slag som allt sedan ikraftträdandet den 1 juli 1987 varit
registrerade som traktorer och hänförts till klass II skall under nyss angivna
förutsättningar hänföras till klass II även efter utgången av juni 1990.

8. Vissa Gotlandsfrågor (mom. 12)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Från olika håll har under senare tid förslag lagts fram om viss skattefri
försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland och det svenska fastlandet.
Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun och statens
industriverk ställt sig bakom denna tanke. Härvid har åberopats att
förekomsten av en sådan försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning,
förlänga turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för bl.a. den
växande konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska
länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor på färjor i trafik
mellan fastlandet och en ö inom det egna landet, om trafiken sker över
internationellt vatten.

Trafikutskottet behandlade förra våren denna fråga. Utskottet förutsatte i

SkU 1987/88:21

betänkandet TU 1985/86:26, som riksdagen bifallit, att ifrågavarande
spörsmål skulle bli föremål för en närmare prövning. Frågan övervägs nu
också inom en särskild arbetsgrupp angående turistprojekt m.m. på Gotland
(Jo 1987:02).

Vi anser att man bör undersöka möjligheten att tillåta servering av
obeskattade alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning
skulle enligt vår mening inte medföra några större kontrollproblem. I det
sammanhanget bör också övervägas om en viss försäljning ombord bör
tillåtas. Detta bör ges regeringen till känna. I den mån motionerna inte kan
anses tillgodosedda med det anförda avstyrks desamma.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande vissa Gotlandsfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk564, 1987/
88:Sk569 och 1987/88:T89 yrkande 15 som sin mening ger regeringen
till känna vad som här har anförts om skattefri servering i Gotlandstrafiken.

SkU 1987/88:21

gotab Stockholm 1988 14760