Skatteutskottets betänkande
1987/88:10

om inbetalningskvot vid avsättning till allmän
investeringsfond och skatteregler vid fusion mellan 1987/88* 10
ekonomiska föreningar (prop. 1987/88:51)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om att höja det belopp
som skall betalas in till riksbanken i samband med avsättning till allmän
investeringsfond från 75 till 100 % av avsättningen. Uskottet avstyrker
samtidigt tre motioner med yrkande om avslag på propositionen i denna del.

Utskottet tillstyrker även propositionen såvitt avser förslag om ändrade
inkomstskatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar.

Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp, c) och ett särskilt
yttrande (m, fp).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:51 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.

I propositionen föreslås en ändring av reglerna om inbetalning till riksbanken
i samband med avsättning till allmän investeringsfond. För närvarande gäller
att företaget skall betala in ett belopp motsvarande 75 % av avsättningsbeloppet.
Förslaget innebär att inbetalningskvoten höjs till 100 % för avsättningar
som görs i bokslut per den 31 december 1987 och senare.

Propositionen innehåller också förslag om ändrade inkomstskatteregler
vid fusion mellan ekonomiska föreningar. Dessa ändringar föranleds av den
nya lagstiftning om ekonomiska föreningar som träder i kraft den 1 januari
1988.

Lagförslagen har följande lydelse.

1

1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 10

1 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs att 3, 8, 9 och 14 §§ lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Avdrag medges inte med högre Avdrag medges inte med högre
belopp än fyra tredjedelar av det belopp än det belopp som i rätt tid
belopp som i rätt tid har inbetalats på har inbetalats på räntelöst konto i
räntelöst konto i riksbanken (konto riksbanken (konto för investering),
för investering).

Har räkenskapsåret avslutats senast den 31 augusti året före taxeringsåret
skall inbetalningen ha gjorts senast den 15 februari under taxeringsåret. Har
räkenskapsåret avslutats efter den 31 augusti året före taxeringsåret skall
inbetalningen ha gjorts senast den 30 april under taxeringsåret. Inbetalningen
skall anses ha gjorts när medlen kommit riksbanken till handa.

Inbetalning som har gjorts senare än vad som sägs i andra stycket men
senast den 30 juni under taxeringsåret skall, om företaget begär det, också
medföra rätt till avdrag enligt första stycket. I nu avsedda fall skall företaget
betala en särskild avgift till statsverket. Avgiften är en procent av det för sent
inbetalade beloppet om inbetalningen har gjorts senast en vecka efter den i
andra stycket angivna inbetalningsdagen. Har inbetalningen gjorts senare är
avgiften sex procent av det för sent inbetalade beloppet om inbetalningen
skulle ha gjorts senast den 15 februari och tre procent av samma belopp om
inbetalningen skulle ha gjorts senast den 30 april.

Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsskattemyndigheten
bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift
enligt 58 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet.
Den särskilda avgiften och restavgiften får drivas in i den ordning som
gäller för indrivning av restförd skatt enligt uppbördslagen.

Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

8 §2

Har beslut enligt 4 eller 6 § med- Har beslut enligt 4 eller 6 § meddelats
får företaget från konto för delats får företaget från konto för

investering ta ut medel som svarar investering ta ut medel som svarar

mot tre fjärdedelar av den del av den mot den del av den allmänna investe allmänna

investeringsfonden som ringsfonden som skall eller får tas i

skall eller får tas i anspråk. Utbetal- anspråk. Utbetalning får inte göras

ning får inte göras före utgången av före utgången av november månad

november månad det år då den mot det år då den mot inbetalningen

inbetalningen svarande avsättningen svarande avsättningen har prövats

har prövats vid taxeringen i första vid taxeringen i första instans,

instans.

Har utbetalning skett skall ett be- Har utbetalning skett skall ett belopp
som svarar mot fyra tredjedelar lopp som svarar mot det utbetalade

av det utbetalade beloppet tas i an- beloppet tas i anspråk av den allmänspråk
av den allmänna investerings- na investeringsfonden i enlighet med

fonden i enlighet med beslutet. beslutet.

SkU 1987/88:10

1 Senaste lydelse 1986:1333.

2 Senaste lydelse 1984:1091.

2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:10

9 §3

Sedan fem år har förflutit från ingången av det kalenderår under vilket
inbetalning till konto för investering har gjorts, får företaget utan särskilt
tillstånd ta ut medel som svarar mot trettio procent av de inbetalade medlen
minskat med medel som under femårsperioden har betalats ut enligt 14 §
första stycket (fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte medel som
företaget enligt 13 § fjärde stycket har övertagit från annat företag.

Har företaget tagit ut medel ur Har företaget tagit ut medel ur
den fria sektorn skall under det be- den fria sektorn skall under det be -

skattningsår, då uttaget skett, ett
belopp som svarar mot fyra tredjedelar
av de utbetalade medlen tas i
anspråk av den allmänna investeringsfonden
för ändamål som avses i
5 § första stycket a)-d).

skattningsår, då uttaget skett, ett
belopp som svarar mot de utbetalade
medlen tas i anspråk av den allmänna
investeringsfonden för ändamål
som avses i 5 § första stycket a)—d).

14 §4

Medel, som har inbetalats till konto för investering, får utbetalas endast

a) i fall som avses i 8 § första stycket,

b) i fall som avses i 9 § första stycket,

c) om allmän investringsfond i fall som avses i 11 § första stycket a)—g) helt
eller delvis har återförts till beskattning,

d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs,

e) om allmän investeringsfond helt eller delvis har överförts till annat
företag och medlen därför skall överföras till annat företags konto för
investering eller

f) om företaget för visst beskattningsår
inbetalat mer än tre fjärdedelar
av det belopp som företaget avser
att avsätta till allmän investeringsfond
eller för vilket avdrag vid taxeringen
har medgetts enligt bestämmelserna
i 2 §.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade
medel.

f) om företaget för visst beskattningsår
inbetalat mer än det belopp
som företaget avser att avsätta till
allmän investeringsfond eller för vilket
avdrag vid taxeringen har medgetts
enligt bestämmelserna i 2 §.

I fall som avses i första stycket c)
skall länsskattemyndigheten på
framställning av företaget besluta
om utbetalning av medel som svarar
mot tre fjärdedelar av den återförda
fonden i den mån medlen inte tidigare
har återgått till företaget. Om
hinder inte föreligger får sådant beslut
fattas även om taxeringen för det
beskattningsår, då återföringen har
skett, inte har vunnit laga kraft.

I fall som avses i första stycket c)
skall länsskattemyndigheten på
framställning av företaget besluta
om utbetalning av medel som svarar
mot den återförda fonden i den mån
medlen inte tidigare har återgått till
företaget. Om hinder inte föreligger
får sådant beslut fattas även om
taxeringen för det beskattningsår, då
återföringen har skett, inte har vunnit
laga kraft.

I fall som avses i första stycket f) skall länsskattemyndigheten på
framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande
beloppet.

3 Senaste lydelse 1984:1091.

4 Senaste lydelse 1986:1333.

1 * Riksdagen 1987/88.6 sami. Nr 10

1. Denna lag träder i kraft den 31 december 1987.

2. De nya bestämmelserna i 3 § tillämpas första gången vid 1988 års

taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock vid denna taxering för företag
vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1987.

3. Äldre bestämmelser i 8, 9 och 14 §§ tillämpas om inbetalning av de

ifrågavarande medlen till konto för investering har gjorts enligt äldre
bestämmelser i 3 §.

4. Har avdrag vid 1988 års taxering medgetts på grundval av den äldre
lydelsen av 3 § skall länsskattemyndigheten vid behov underrätta riksbanken
om detta. Riksbanken skall vid underrättelse enligt 15 § sista stycket ange om
utbetalningen avser medel som inbetalats enligt de äldre eller de nya
bestämmelserna i 3 §.

SkU 1987/88:10

4

2 Förslag till

SkU 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
dels att i 2 § 4 mom. orden ”96 § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar” skall bytas ut mot ”12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar”,
dels att i 2 § 8 mom. orden ”lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar”
skall bytas ut mot ”lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar”,
dels att i 7 § 5 mom. orden ”4 § 1 mom. lagen (1951:309) angående
införande av nya lagen om ekonomiska föreningar” skall bytas ut mot ”14 §
lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 2 § 4 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller i samma utsträckning som
tidigare för fusioner enligt 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:770

2 § 4 mom. 1987:657
2 § 8 mom. 1985:1019
7 § 5 mom. 1986:1307.

3 Förslag till

SkU 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1960:63) om förlustavdrag1 orden
”96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar” skall bytas ut mot ”12
kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 10 § lagen
(1960:63) om förlustavdrag gäller i samma utsträckning som tidigare för
fusioner enligt 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1983:987
10 § 1987:660.

6

Motionerna

SkU 1987/88:10

1987/88:Sk6 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå
regeringens förslag om utökning av inbetalningskvoten vid avsättning till
allmän investeringsfond från 75 till 100 procent.

1987/88:Sk7 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1987/88:51 såvitt avser ändrade regler om inbetalning till
riksbanken i samband med avsättning till allmän investeringsfond.

1987/88:Sk8 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ökade avsättningskvoter till
investeringsfonderna

(Yrkande 2 i motion 1987/88:Sk8 har överlämnats till finansutskottet, se
nedan s. 8).

Utskottet

Inbetalningskvoten vid avsättning till allmän investeringsfond

En av förutsättningarna för skatteavdrag i samband med avsättning till
allmän investeringsfond är att ett belopp motsvarande 75 % av avsättningen
sätts in på ett räntelöst konto i riksbanken. Bestämmelser härom finns i lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond.

Gällande bestämmelser har varit oförändrade sedan 1984 då inbetalningskvoten
höjdes från 50 % till den nuvarande nivån. Höjningen till 75 %
föranleddes närmast av att den sammantagna bolagsskattesatsen kommit att
överstiga inbetalningskvoten. Detta medförde att det även för företag som
inte hade några aktuella investeringsobjekt kunde te sig förmånligare att
göra avsättning till investeringsfond än att betala skatt. Vidare ansågs det
fördelaktigt om företagen vid investeringstillfället kunde få ut mer medel
från riksbanken. Denna likviditetseffekt bedömdes kunna öka företagens
intresse av att snabbt utnyttja ett beslut om frisläppande av fondmedel för
investeringar.

I propositionen föreslås att inbetalningskvoten skall höjas till 100 %, dvs.
inbetalningen till riksbanken skall uppgå till samma belopp som avdraget för
avsättningen. Höjningen föreslås gälla för avsättningar som görs i bokslut per
den 31 december 1987 och senare. Enligt propositionen har den tidigare
höjningen från 50 % till 75 % inte haft någon hämmande effekt i fråga om
företagens benägenhet att göra avsättningar till allmän investeringsfond.
Med en ytterligare höjning skulle enligt propositionen en ännu bättre
likviditetseffekt uppnås. En större del än hittills av utgifter för investeringar
skulle kunna finansieras av riksbanksmedel.

Förslaget skall enligt propositionen ses som en justering av nuvarande
regler. Frågan om investeringsfondernas framtid diskuteras enligt propositionen
i utredningen (1985:06) om reformerad företagsbeskattning.

I de tre motioner som väckts med anledning av propositionen yrkas avslag
på förslaget om en höjning av inbetalningskvoten.

Stig Josefson m.fl. (c) anför i motion Sk6 bl.a. att investeringar är en typ av
långsiktiga beslut som kräver stabilitet i regelsystemet. Reglerna för
investeringsfonderna kan härvid få en stor betydelse. Det är enligt motionä -

rerna av vikt att sådana regler inte ändras för ofta och med kort varsel. I
motionen hänvisas även till att utredningen för reformerad företagsbeskattning
utreder investeringsfondernas vara eller inte vara och att beslut kommer
att tas under de närmaste åren.

Som skäl för avslagsyrkandet hänvisas även i motion Sk7 av Knut
Wachtmeister m.fl. (m) till det pågående utredningsarbetet. Det är enligt
motionen inte rimligt att i avvaktan på ett kommande utredningsförslag
ändra gällande regler.

I motion Sk8 av Kjell Johansson m.fl. (fp) hemställs förutom om avslag på
förslaget om en höjning av inbetalningskvoten (yrkande 1) att riksdagen skall
göra ett tillkännagivande till regeringen i frågan (yrkande 2). Ett yrkande
med motsvarande innebörd har tidigare behandlats av finansutskottet i
betänkandet FiU 1986/87:10 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och
för budgetregleringen m.m. Enligt vad skatteutskottet erfarit får finansutskottet
anledning att återkomma till hithörande frågor i samband med dess
behandling av proposition 1987/88:60 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder
m.m. Skatteutskottet har mot denna bakgrund beslutat att överlämna
yrkande 2 i motion Sk8 till finansutskottet.

Enligt skatteutskottets mening har i proposition 1987/88:51 anförts goda
skäl för en ytterligare höjning av inbetalningskvoten i samband med
avsättning till allmän investeringsfond. Den omständigheten att frågan om
investeringsfondernas framtid för närvarande övervägs i utredningen om
reformerad företagsbeskattning utgör inte något hinder mot en justering i
regelsystemet av det slag som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker
förslaget om en höjning av inbetalningskvoten och avstyrker följaktligen de i
motionerna framställda avslagsyrkandena.

Inkomstskatteregler vid fusioner mellan ekonomiska
föreningar

Under våren 1987 har riksdagen fattat beslut om nya banklagar (SFS
1987:617-621) och en ny föreningslag (SFS 1987:667). Genom denna
lagstiftning har nya fusionsformer tillskapats.

Beslutet om nya fusionsregler för banker har följts upp med kompletteringar
av skattereglerna. I propositionen har nu lagts fram förslag om
ändrade inkomstskatteregler som föranleds av den nya lagstiftningen om
ekonomiska föreningar. De föreslagna ändringarna avser lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt och lagen (1960:63) om förlustavdrag. De föreslås få
träda i kraft den 1 januari 1988, dvs. samtidigt som den nya föreningslagen
träder i kraft.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna lagändringarna och
tillstyrker därför dessa.

SkU 1987/88:10

8

Hemställan

SkU 1987/88:10

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning av inbetalningskvoten

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:51 i denna del samt
med avslag på motionerna 1987/88:Sk6,1987/88:Sk7 och 1987/88:Sk8,
yrkande 1, antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

2. beträffande inkomstskatteregler vid fusioner mellan ekonomiska
föreningar

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del antar de vid
propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.

Stockholm den 26 november 1987

På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita
Johansson (s)*, Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s)*,
Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Margit Gennser (m)*, KarlGösta
Svenson (m) och Eva Zetterberg (vpk)*.

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Inbetalningskvoten vid avsättning till allmän investeringsfond
(mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle
(fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Enligt
skatteutskottets” och slutar med ”framställda avslagsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening har i propositionen inte anförts något skäl som
kan motivera en förändring i reglerna för avsättning till allmän investeringsfond.
Utskottet vill erinra om att frågan om investeringsfondens framtid för
närvarande är föremål för utredning. Resultatet härav bör enligt utskottets
uppfattning avvaktas innan man genomför sådana förändringar som den
regeringen föreslår och som troligen kommer att leda till att avsättning till
investeringsfonder helt upphör. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna
Sk6, Sk7 och Sk8 och avstyrker propositionen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande höjning av inbetalningskvoten
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk6, 1987/88:Sk7 och
1987/88:Sk8, yrkande 1, avslår proposition 1987/88:51 i denna del.

Särskilt yttrande

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Margit
Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför:

Riksdagen behandlade våren 1987 ett regeringsförslag rörande följdändringar
i skattelagstiftningen med anledning av en ny banklagstiftning. I ett
särskilt yttrande (SkU 1986/87:40) anförde vi då att det vöre önskvärt att de
nya fusionsreglerna för banker i sin helhet kan tillämpas även på fusioner
mellan banker och deras dotterföretag. Bakgrunden till detta var främst att
Bankföreningen uttalat att det skulle vara olyckligt om nödvändiga strukturomställningar
inom bankväsendet (se motion 1986/87:Skl06) skulle komma
att förhindras. Vi framhöll i det särskilda yttrandet att det borde göras en
översyn av reglerna efter att en viss tids erfarenhet vunnits av den nya
banklagstiftningen.

Skattereglerna vid fusion kommer inte att vara tillämpliga vid fusioner
mellan en vanlig ekonomisk förening och dess helägda dotterföretag. I
princip kan således samma resonemang som beträffande bankerna göras
gällande i fråga om ekonomiska föreningar. Eventuella problem i detta
hänseende bör enligt vår mening kunna beaktas i samband med den översyn
av reglerna rörande bankerna som vi tidigare uttalat oss för.

SkU 1987/88:10

10