Näringsutskottets betänkande

1987/88:43

om åtgärder till förmån för
vattenkraftsproducerande regioner

1987/88:43

Ärendet

I detta betänkande behandlas motioner om utnyttjande av vinster från vattenkraften
för utvecklingsinsatser i vattenkraftsproducerande kommuner
och om en regional differentiering av energiskatterna. Motionerna har
väckts dels under allmänna motionstiden, dels med anledning av proposition
1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet, dels med anledning av
proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län m.m. Två av motionerna har överlämnats till näringsutskottet från
skatteutskottet.

Sammanfattning

Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker utskottet motioner
(s; m; c; vpk) med krav på att de vinstmedel som vattenkraften skapar
skall komma de vattenkraftsproducerande regionerna till godo i större utsträckning
än för närvarande. Enligt en reservation (c) borde medel motsvarande
I öre per kWh vattenkraftsbaserad elström återföras till berörda
kommuner för regionalpolitisk! motiverade investeringar. I en annan reservation
(vpk) förordas inrättande av regionala samhällsfonder för stöd
till olika investeringar i vattenkraftskommunerna. Fonderna skulle tillföras
resurser genom en höjning av skatten på vattenkraftverk. En motion (c) om
bildandet av ett energibolag i Norrbotten, vilket bl.a. skulle överta statens
vattenfallsverks anläggningar i länet, avstyrks av utskottet men får stöd i en
reservation (c).

Utskottet avstyrker vidare motioner (s; m) om en utjämning av uppvärmningskostnaderna
i boendet mellan olika regioner. Utskottet erinrar bl.a.
om att skatten på elkraft är 1 öre lägre per kWh i de norra delarna av landet.
Där är också priserna på elkraft exkl. skatt i allmänhet lägre än i södra
Sverige.

1 Riksdagen 1987/88. 17 sam!. Nr 43

Motionerna

NU 1987/88:43

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1987/88:Sk509 av Sven Lundberg m.fi. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattemedel
från den elkraftsproducerade vattenkraften för utvecklingsinsatser i skogslänen.

1987/88 :Sk570 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till en differentiering av energiskatten i enlighet
med vad i motionen anförts.

1987/88:N307 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (5) — med
motivering i motion 1987/88:A462 — att riksdagen hos regeringen begär
förslag om återförande av en vinstandel motsvarande 1 öre per kWh producerad
vattenkraftsel till de kommuner och län där vattenkraften produceras
för regionalpolitisk! motiverade investeringar enligt de riktlinjer som anförs
i motionen.

1987/88:N409 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en återbäring av elskatten med förslagsvis 1 öre per kWh
till de vattenkraftsproducerande länen för att användas till att stimulera
utvecklingen av alternativa inhemska energikällor och främja näringsliv
och sysselsättning i dessa län.

1987/88 :N411 av Håkan Stjernlöf (m) och Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att berörda kommuner
bör ges en skälig del av de skatter och avgifter som vattenkraftsanläggningar
ger den svenska staten.

1987/88:N431 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till dels regionala fonder, dels fondernas administration
och fondstyrelsernas sammansättning i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1987/88:N441 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt till regional
utveckling från vattenkraftsproduktion.

1987/88:N449 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena — med
motivering i motion 1987/88:Sk560 — att riksdagen

2. beslutar om en höjning av kraftskatten på äldre vattenkraftverk till 6
öre per kWh samt att denna skall gälla på samtliga vattenkraftverk från den
1 juli 1988,

3. hos regeringen begär förslag till regionala fonder och dess styrelser i
enlighet med motionen.

1987/88:N452 av Per-Richard Molén (m) såvitt gäller yrkandet (3) — med
motivering i motion 1987/88:A493 — att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av de norrländska
vattenkraftstillgångarna. 2

De två förstnämnda motionerna har överlämnats till näringsutskottet NU 1987/88:43
från skatteutskottet.

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1987/88:90 och
behandlas här är

1987/88:N30 av Leif Marklund (s) och Bruno Poromaa (s) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts dels om nyttjandet av vattenkraftsproduktionens vinster

inom Norrbottens län, dels om behovet av utjämning mellan olika

regioner av uppvärmningskostnaderna i boendet.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:86 och
behandlas här är följande:

1987/88: N54 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen
hos regeringen begär förslag till återföring av vattenkraftsvinsterna till
Norrbotten enligt LO- och TCO-distriktens förslag som ett första steg till
införande av en produktionsavgift på all vattenkraft.

1987/88 :A39 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ett särskilt energibolag för Norrbottens
län för att återföra vinsterna från vattenkraften till regionalpolitisk!
motiverade investeringar enligt de riktlinjer som anförs i motionen.

Vattenkraftsproduktionens regionala fördelning

Under senare år har det i ökad omfattning ställts krav på att de vinstmedel
som vattenkraften ger upphov till skall komma de vattenkraftsproducerande
regionerna till godo i större omfattning än för närvarande. Vattenkraftsproduktionen
är i huvudsak lokaliserad till de fyra nordligaste länen. Av
tabellen på nästa sida framgår att dessa län år 1986 tillsammans svarade för
drygt tre fjärdedelar av landets totala produktion av vattenkraft. Andelen
av produktionen uppgick i Norrbottens län till 22,5 % och i vart och ett av
de tre andra länen till ca 18—19 %. Övriga län med en vattenkraftsproduktion
år 1986 om minst 1 TWh var Uppsala (motsvarande 1,9 % av landets
totala produktion), Älvsborgs (3,2 %), Värmlands (3,5 %), Kopparbergs
(5,9 %) och Gävleborgs län (3,9 %). Produktionen av vattenkraft i storstadslänen
— Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län — var i
detta sammanhang helt försumbar (0 %).

En motsvarande statistik länsvis över förbrukningen av elkraft i landet
saknas för närvarande. Uppgifter finns tillgängliga endast för en grövre
regional indelning och då endast t.o.m. år 1985. Av dessa uppgifter framgår
att i övre Norrlands elområde år 1985 förbrukades elenergi motsvarande ca
50 % av regionens elproduktion, i huvudsak vattenkraftsbaserad (statistiska
meddelanden E 11 SM 8701). Motsvarande andel för nedre Norrlands
elområde var ca 40 %. I bilaga (s. 14) redovisas ett diagram över elproduktionen
och elförbrukningen fördelade på elområden. 3

Regional fördelning av vattenkraftsproduktionen år 1986 NU 1987/88:43

Län	Brutto- produktion GWh	Andel %
Stockholms län	2	0
Uppsala län	1 157	1,9
Södermanlands län	34	0,1
Östergötlands län	487	0,8
Jönköpings län	133	0,2
Kronobergs län	245	0,4
Kalmar län	67	0,1
Gotlands län	3	0
Blekinge län	78	0,1
Kristianstads län	133	0,2
Malmöhus län	2	0
Hallands län	722	1,2
Göteborgs och Bohus län	27	0
Älvsborgs län	1 992	3,2
Skaraborgs län	149	0,2
Värmlands län	2 157	3,5
Örebro län	438	0,7
Västmanlands län	145	0,2
Kopparbergs län	3 611	5,9
Gävleborgs län	2 375	3,9
Västernorrlands län	10 791	17,6
Jämtlands län	11 615	18,9
Västerbottens län	11 302	18,4
Norrbottens län	13 828	22,5
Totalt	61 493	100,0

Källa: Statistiska centralbyrån

Utskottet

Vinstmedel från vattenkraftsproduktion till stöd åt regional
utveckling

I tio motioner krävs att de vattenkraftsproducerande regionerna skall få del
av de vinstmedel som vattenkraften ger upphov till. Medlen borde användas
för utvecklingsinsatser i berörda områden. Huvuddelen av motionerna
har framlagts under allmänna motionstiden. Härutöver finns en motion

som har väckts med anledning av proposition 1987/88:90 om energipolitik NU 1987/88:43
inför 1990-talet och två som har väckts med anledning av proposition 1987/

88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. Sistnämnda
proposition behandlas såvitt den rör näringsutskottets beredningsområde
i utskottets betänkande NU 1987/88:38, vilket avlämnas samtidigt
med föreliggande betänkande.

Länsstyrelserna i skogslänen skulle, anförs det i motion 1987/88:Sk509
(s), kunna spela en betydligt aktivare roll om länen tillfördes ytterligare
medel för utvecklingsinsatser i de mest utsatta områdena i länen. Trots en
god ekonomisk tillväxt i landet finns det orter och regioner med bestående
stora problem, framhåller motionärerna. Det erforderliga medelstillskottet
till skogslänen borde skapas genom ett ökat uttag av skatt på vattenkraftsproduktionen.

I motionerna 1987/88:N411 (m) och 1987/88:N452 (m) föreslås att riksdagen
skall uttala att kommuner med vattenkraftsanläggningar bör få del
av de vinster som dessa anläggningar skapar. Detta skulle innebära, sägs det
i förstnämnda motion, att t.ex. Bollnäs, Ljusdals, Ovanåkers och Söderhamns
kommuner skulle erhålla viss ersättning för de värden som har försvunnit
i och med vattenkraftsutbyggnaden. Motiveringen för förslaget i
motion 1987/88:N452 (m) finns i motion 1987/88:A493 (m). Där framhålls
att kommunernas skatteintäkter har minskat till följd av att den kommunala
beskattningen av juridiska personer och garantibeskattningen av fysiska
personers fastigheter har slopats. Enligt motionären bör vinstmedel från
vattenkraften tillfalla invånarna och företagen i berörda kommuner i form
av kraftigt sänkta elpriser. Därigenom skulle, påpekar han, etablering av
elkraftsberoende industrier i dessa områden underlättas samtidigt som boendekostnaden
skulle reduceras i de berörda kommunerna.

Centern yrkar i motion 1987/88:N307 på att riksdagen skall begära förslag
av regeringen om att medel motsvarande 1 öre per kWh elström som
produceras i vattenkraftverk skall återföras till de vattenkraftsproducerande
regionerna. Medlen skulle användas för regionalpolitisk! motiverade
investeringar. Ett liknande krav framställs i motion 1987/88:N409 (c). Enligt
denna skall återbäringen också utnyttjas för att stimulera utvecklingen
av alternativa inhemska energikällor i de aktuella regionerna. I motion
1987/88:N441 (c) anförs att en stor del av den uttagna skatten på vattenkraftsproduktion
bör överföras till de regioner där kraften genereras. Enligt
motionären bör medlen tillställas berörda länsstyrelser att användas för
regionala utvecklingsinsatser.

Från vänsterpartiet kommunisternas sida föreslås i motion 1987/

88:N449 — med motivering i motion !987/88:Sk560 (vpk) — inrättande av
regionala samhällsfonder för stöd till olika investeringar i vattenkraftskommunerna.
Ett sådant förslag framförs också i motion 1987/88:N431 (vpk).

Fonderna skulle enligt den förstnämnda motionen tillföras resurser genom
att skatten på elkraft från äldre vattenkraftverk höjs till 6 öre per kWh samt
att skatteuttaget utvidgas till att omfatta samtliga vattenkraftverk. Av fondmedlen
skulle 20 % tillföras de direkt berörda kommunerna. De stora löntagarorganisationerna
skulle tillförsäkras ett starkt inflytande i fonderna,

vars styrelser skulle tillsättas av landstingen och kommunerna. 5

I tre motioner påtalas behovet av stöd till åtgärder i Norrbotten. De NU 1987/88:43

omfattande regionalpolitiska insatser som har kommit detta län till godo
har, sägs det i motion 1987/88:N30 (s), återgäldats med bred marginal.

Motionärerna åsyftar härvid de vinstmedel och skatteintäkter som vattenkraftsproduktionen
i länet har skapat. Norrbotten är, fortsätter motionärerna,
berett att ta eget ansvar för att lösa länets stora arbetsmarknadsproblem
under förutsättning att en nödvändig andel av de framtida vinsterna från
vattenkraftsproduktionen får behållas i länet. Ett särskilt energibolag för
Norrbotten bör bildas, anförs i motion 1987/88:A39 (c). Bolaget borde
tillföras vinstmedel från vattenkraften i länet som skulle utnyttjas för regionalpolitisk!
motiverade investeringar i länet. Då skulle enligt motionärerna
en radikal förändring av förhållandena i Norrbotten kunna åstadkommas.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1987/88:N54, slutligen,
yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till återföring av
vinstmedel från vattenkraftsproduktionen i Norrbotten i enlighet med en
modell som har utarbetats inom länet och som stöds av bl.a. Landsorganisationens
i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisations (TCO) lokala
distrikt i Norrbotten. En sådan återföring skulle, menar motionärerna,
vara ett första steg mot införande av de regionala fonder som partiet förordar.

Den modell som åsyftas i sistnämnda motion går ut på att en stiftelse
skulle få köpa kraftverken i Porjus och Harsprånget för ett belopp motsvarande
anläggningarnas bokförda värden, vilka ligger betydligt under kraftverkens
marknadsvärden. Vinsten från elförsäljningen — uppskattningsvis
minst 600 milj. kr. per år — skulle användas för utveckling av näringslivet i
Norrbotten. Det socialdemokratiska partidistriktet i Norrbotten överlämnade
i december 1987 ett sådant förslag till regeringen.

Ett annat förslag om regionalt utvecklingskapital baserat på vattenkraftens
avkastning tillställdes regeringen i januari 1987 av landshövdingen i
Jämtlands län Sven Heurgren. Enligt detta förslag skulle regionala medel
tillskapas genom en omfördelning av en del av intäkterna från den skatt
som utgår på äldre vattenkraftverk. Skatten på sådana kraftverk i Jämtlands
län uppgår till ca 200 milj. kr. per år. Dessa skattemedel skulle enligt
förslaget tillföras länet under en försöksperiod på fem år. Medlen skulle
utnyttjas för utveckling av näringslivet genom tillförsel av riskkapital och
genom investeringar i infrastruktur. Medlen skulle fördelas på en länsfond
och åtta kommunfonder, var och en med en särskild styrelse.

Motioner liknande flertalet av de nu aktuella behandlades av riksdagen
våren 1987. Näringsutskottet (NU 1986/87:34 s. 31) hade noterat att arbetsmarknadsutskottet
(AU 1986/87:13 s. 35) strax dessförinnan hade föreslagit
en parlamentarisk utredning om regionalpolitiken. Näringsutskottet räknade
med att en sådan utredning skulle komma till stånd och ansåg att den
fråga som hade tagits upp i motionerna borde prövas i denna utredning. På
förslag av näringsutskottet anslöt sig riksdagen till denna uppfattning i ett
uttalande till regeringen (rskr. 1986/87:274). I en reservation (c, vpk) anfördes
(NU 1986/87:34 s. 52) att regeringen på grundval av befintligt underlag
skyndsamt borde låta utarbeta ett konkret förslag som kunde leda fram till

att avkastningen från vattenkraften i ökad utsträckning skulle komma de NU 1987/88:43
vattenkraftsproducerande regionerna till del.

Regeringen beslutade i november 1987 att en kommitté med parlamentarisk
sammansättning skulle tillkallas för att utreda regionalpolitikens inriktning
m.m. Kommittén (I 1987:02) skall bl.a. precisera målen för regionalpolitiken
samt lämna förslag om efter vilka grunder och till vilka regioner
de regionalpolitiska insatserna bör riktas för att långsiktigt positiva
effekter skall uppnås. 1 direktiven (dir. 1987:48) till kommittén sägs att
utgångspunkten för finansieringen av de åtgärder som kommittén kan
komma att föreslå skall vara att de skall kunna genomföras inom de ekonomiska
ramar som gäller för regionalpolitiska åtgärder. Kommittén skall,
framgår det vidare av direktiven, pröva frågan om vattenkraftsproducerande
kommuner i ökad utsträckning bör få del av de vinster som vattenkraften
ger. Kommittén skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15 maj
1989.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i en skrivelse till regeringen i januari
1988 lämnat förslag till åtgärder för att främja utvecklingen i länet. Skrivelsen
har beaktats av regeringen i samband med utarbetandet av propositionen
(1987/88:86) om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län
m.m. Länsstyrelsen anför i skrivelsen att Norrbotten långsiktigt bör tillgodogöras
en del av de vinster som vattenkraften skapar i länet.

Regeringen har i mars 1988 beslutat att till kommittén med uppgift att
utreda regionalpolitikens inriktning hänvisa de här tidigare beskrivna förslagen
från Jämtlands och Norrbottens län om tillskapande av utvecklingsresurser
baserade på vinstmedel från vattenkraftsproduktionen.

Sorti framgår av den tidigare redovisningen (s. 3) är huvuddelen av vattenkraftsproduktionen
lokaliserad till de båda nyssnämnda länen samt
Västernorrlands och Västerbottens län. År 1986 svarade dessa län tillsammans
för drygt tre fjärdedelar av den totala vattenkraftsproduktionen i
landet. Övriga län med en produktion om minst 1 TWh var Uppsala, Älvsborgs,
Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.

Utskottet tar först upp förslaget i motion 1987/88:N449 (vpk) om en
höjning av skatten på vattenkraft till 6 öre per kWh. Denna skatt utgår —
enligt lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft — med 2 öre per
kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973 och 1 öre per kWh om
kraftverket har tagits i drift under åren 1973 — 1977. Till grund för motionärernas
förslag ligger uppfattningen att de nuvarande vinsterna i vattenkraftsproduktionen
är alltför höga.

1 utskottets betänkande NU 1987/88:40 om energipolitik behandlas bl.a.
frågor om den framtida lönsamhetsnivån inom kraftindustrin, bl.a. med
avseende på de förestående elprishöjningarna.

Utskottet finnér mot den bakgrunden inte anledning att här diskutera
nivån på vinsterna i vattenkraftsproduktionen utan hänvisar till nyssnämnda
betänkande. I konsekvens härmed avstyrks det nu aktuella yrkandet i
motion 1987/88:N449 (vpk).

Utskottet vill vidare anföra följande beträffande yrkandena om utnyttjande
av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen.

Med hänsyn till att, som tidigare har nämnts, denna fråga för närvarande NU 1987/88:43
prövas av en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utreda
regionalpolitiken anser utskottet att dessa yrkanden inte nu bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida. Det finns dock i detta sammanhang
anledning att erinra dels om att skatten på elkraft i de norra delarna av
Sverige är 1 öre per kWh lägre än i landets övriga delar, dels om att det enligt
vattenlagen (1983:291) finns möjlighet att få kompensation för de intrång
som en vattenkraftsutbyggnad för med sig. Med det sagda avstyrks alltså de
nu behandlade motionerna i aktuella delar.

Yrkanden om bildandet av ett särskilt energibolag i Norrbotten liknande
förslaget i motion 1987/88:A39 (c) har årligen behandlats av riksdagen de
nio senaste åren. Från motionärernas sida har bl.a. föreslagits att statens
vattenfallsverks samlade resurser i Norrbotten skulle utgöra grunden för
energibolaget. På förslag av utskottet (senast NU 1986/87:34 s. 29) har
riksdagen avslagit motionerna. Utskottet har erinrat om att kostnaderna för
elenergi är betydligt lägre i Norrbotten än i de södra delarna av landet och
att, som redan har nämnts, energiskatten på elkraft är 1 öre lägre per kWh i
de norra delarna av landet. Motionerna har fått stöd av centerns företrädare
i utskottet.

Utskottet anser inte att det har tillkommit några nya faktorer som föranleder
en ändrad bedömning i saken. Frågan om en ändrad organisation av
vattenfallsverket behandlas med anledning av motioner (m; fp; c; vpk) i
ärendet i utskottets betänkande NU 1987/88:41, till vilket hänvisas. Utskottet
avstyrker alltså motion 1987/88:A39 (c), såvitt nu är i fråga.

Regional differentiering av energiskatterna

En utjämning av uppvärmningskostnaderna i boendet mellan olika regioner
påkallas i två motioner. Dessa kostnader är nu, framhålls det i motion
1987/88:N30 (s), betydligt högre i de norra delarna av landet till följd av
deras ”kärva klimat”. De förväntade elprishöjningarna kommer att förstärka
denna differens. I proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet — vilken utskottet behandlar i betänkandet NU 1987/88:40 — har
regeringen i anslutning till förslaget om avställning av två kärnkraftsreaktorer
aviserat (s. 14) att en arbetsgrupp skall tillsättas med uppgift att lämna
förslag till åtgärder så att den elintensiva industrin kan bibehålla rimliga
konkurrensvillkor. Enligt motionärerna bör arbetsgruppen även få i uppdrag
att redovisa förslag till en utjämning av uppvärmningskostnaderna i
boendet mellan landets olika delar. Med samma syfte yrkas det i motion
1987/88 :Sk570 (m) på att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till
en differentiering av energiskatterna. Det är inte rimligt att vissa människor
skall drabbas av högre energikostnader på grund av att de bor i en viss
landsända, anser motionären. Hon menar att de s.k. gradtal som Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) framräknar bör kunna
ligga till grund för en differentiering av energiskatterna. 1 motionen påpekas
att antalet graddagar är t.ex. 3 105 i Malmö och 5 450 i Luleå.

Riksdagen behandlade våren 1987 motioner (m) liknande den sistnämnda.
På förslag av skatteutskottet, som då behandlade ärendet, avslogs mo- 8

tionerna. Skatteutskottet anförde (SkU 1986/87:30 s. 10) att regionala skat- NU 1987/88:43
telättnader från rent tekniska utgångspunkter borde komma i fråga endast i
rena undantagsfall och var inte berett att då tillstyrka en utvidgning av de
differentieringar som redan fanns. Enligt skatteutskottet var prisbilden på
energi i olika delar av landet inte heller sådan att de föreslagna skattelättnaderna
kunde anses motiverade.

Näringsutskottet vill i denna fråga anföra följande.

Antalet graddagar, som åberopas i motion 1987/88 :Sk570 (m), används
för att korrigera och kontrollera energiförbrukningen för uppvärmningsändamål.
Graddagsantalet fastställs med utgångspunkt i skillnaden mellan
dygnets medeltemperatur och en bastemperatur. Denna är för vintermånaderna
fastställd till +17° C; för övriga månader är den — med en viss
variation — ett par grader lägre. Antalet graddagar beräknas som summan
av nyssnämnda skillnad för varje dag på året då dygnsmedeltemperaturen
understiger bastemperaturen. När medeltemperaturen överstiger bastemperaturen
anses uppvärmningsbehovet kunna täckas av energitillskott från
solinstrålningen m.m.

Som redovisas i motion 1987/88:Sk570 (m) har Luleå enligt SMHLs
normalårsberäkningar ca 75 % fler graddagar än Malmö. Det innebär dock
inte att det råder en motsvarande skillnad i uppvärmningsbehov mellan de
två kommunerna. Som har framgått speglar graddagsantalet endast medeltemperaturen
under den s.k. eldningssäsongen. Vidare påverkas uppvärmningsbehovet
av byggnadsstandarden på fastigheterna, vindförhållanden
m.m. De regionala skillnaderna i energiförbrukning för uppvärmningsändamål
är därför betydligt mindre än differensen i graddagar. Enligt statistiska
centralbyråns enkätundersökningar var år 1986 den genomsnittliga
elförbrukningen i eluppvärmda småhus 19 % högre i småhus belägna i temperaturzon
1 — i huvudsak norra Norrlands kustland och inre delarna av
Norrland — jämfört med småhus i temperaturzon 4 — i huvudsak de södra
och västra delarna av Sverige. År 1985 var motsvarande skillnad 26 % (statistiska
meddelanden E 16 SM 8601 resp. 8702). Denna skillnad kompenseras
till betydande del av att, som redan har nämnts, energiskatten på elkraft
är 1 öre lägre per kWh i de norra delarna av landet samt av att priserna på
elkraft exkl. skatt i dessa regioner i allmänhet är lägre än i södra Sverige.

Med hänsyn till det sagda anser utskottet att det inte nu finns tillräckliga
skäl för en ytterligare regional differentiering av energiskatterna. Näringsutskottet
kommer alltså i denna fråga till samma slutsats som skatteutskottet
våren 1987. Motionerna 1987/88:N30 (s) och 1987/88:Sk570 (m) avstyrks
sålunda, den förstnämnda i nu berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatt på vattenkraft

att riksdagen avslår motion 1987/88:N449 yrkande 2,

2. beträffande åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sk509, motion 1987/88:N30 i 9

ifrågavarande del, motion 1987/88:N54 yrkande 1, motion 1987/ NU 1987/88:43
88:N307 yrkande 5, motionerna 1987/88:N409, 1987/88:N411,

1987/88:N431 och 1987/88:N441, motion 1987/88:N449 yrkande 3
och motion 1987/88:N452 yrkande 3,

3. beträffande energibolag i Norrbotten

att riksdagen avslår motion 1987/88 :A39 yrkande 4,

4. beträffande regional differentiering av energiskatterna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk570och motion 1987/88:N30
i ifrågavarande del.

Stockholm den 17 maj 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lennart Pettersson (s), Ivar Franzén (c),

Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo
Finnkvist (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström
(m), Nic Grönvall (m), Mats Lindberg (s), Elving Andersson (c) och
Paul Lestander (vpk).

Reservationer

1. Skatt på vattenkraft (mom. 1)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 1987/88:N449 (vpk)” bort ha följande lydelse: Utskottet

ansluter sig till kravet i motion 1987/88:N449 (vpk) på att den
särskilda skatten på vattenkraft skall höjas. Huvuddelen av vattenkraftverken
skapar för närvarande stora vinster. Som föreslås i motionen bör skatten
därför höjas till 6 öre per kWh. Vidare bör det nuvarande undantaget
från skatteplikt för anläggningar som har tagits i drift efter år 1977 slopas.
Skattehöjningen bör genomföras så snart som möjligt. Regeringen bör lägga
fram förslag för riksdagen i enlighet härmed.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig
till vad utskottet här har anfört. Med det sagda tillstyrks i allt väsentligt
motion 1987/88:N449 (vpk) såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skatt pä vattenkraft
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N449 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande NU 1987/88:43

regioner (mom. 2)

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i de här berörda motionerna om att
vattenkraftskommunerna i utökad omfattning bör komma i åtnjutande av
de vinster som vattenkraften ger. En sådan återföring skulle kunna få stor
betydelse för utvecklingen av näringslivet och därmed sysselsättningen i
framför allt Norrlandslänen. Återföringen av vinstmedel är också motiverad
mot bakgrund av att den kommunala beskattningen av juridiska personer
har tagits bort.

Den nu behandlade frågan har varit aktuell under en lång tid. Bl.a. har
det från centerns sida ända sedan år 1979 föreslagits att Norrbotten skall få
del av vinsterna från vattenkraften i länet. Enligt utskottets mening bör
regeringen skyndsamt låta utarbeta ett konkret förslag som kan leda fram
till att avkastningen från vattenkraften i ökad utsträckning kommer de vattenkraftsproducerande
regionerna till godo.

Som föreslås i motion 1987/88:N307 (c) bör detta förslag baseras på en
återföring av medel motsvarande 1 öre per kWh vattenkraftsbaserad elström.
Dock bör små vattenkraftverk med en effekt under 1 500 kW inte
omfattas av denna vinstindragning. Det bör ankomma på länsstyrelserna i
berörda län att fördela dessa medel till kommunerna med beaktande av
utbyggda vattenkraftstillgångar och behov av regionalpolitisk! stöd i resp.
kommun. Tilldelade medel bör handhas av kommunala företrädare och
användas till utbyggnad av infrastrukturen och näringslivet.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har
anfört. Därmed skulle motion 1987/88:N307 (c) i nu aktuell del bli helt
tillgodosedd. Ett sådant uttalande skulle också delvis tillgodose övriga här
behandlade motionsyrkanden.

dels&U. utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande åtgärder tillförmån för vattenkraftsproducerande regioner att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:N307 yrkande 5 och med
anledning av motion 1987/88:Sk509, motion 1987/88:N30 i ifrågavarande
del, motion 1987/88:N54 yrkande 1, motionerna 1987/
88:N409, 1987/88:N411, 1987/88:N431 och 1987/88:N44I, motion
1987/88:N449 yrkande 3 och motion 1987/88:N452 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande
regioner (mom. 2).

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat ett utökat uttag av skatt på vatten- NU 1987/88:43
kraft. 1 enlighet med vad som föreslås i motionerna 1987/88:N449 (vpk)
och 1987/88 :N431 (vpk) bör regionala samhällsfonder inrättas för att administrera
inkomsterna från denna skattehöjning. Därigenom skulle finansiering
av vissa regionalt initierade åtgärder bli möjlig genom beslut på regional
nivå. Det finns otaliga exempel på att sysselsättningsskapande projekt
som har tagits fram i de vattenkraftsproducerande regionerna inte har kunnat
genomföras på grund av att finansieringsfrågan inte har lösts.

Som anförs i nyssnämnda motioner bör styrelserna för fonderna tillsättas
regionalt, t.ex. av landstingen och kommunerna. De stora löntagarorganisationerna
bör tillförsäkras ett starkt inflytande i fonderna. Utskottet finner
det också rimligt att 20 % av fondmedlen riktas direkt till de kommuner som
berörs av kraftverksbyggen och sjöregleringar. Regeringen bör lägga fram
förslag om regionala samhällsfonder enligt vad utskottet här har anfört och
i övrigt enligt vad som föreslås i motionerna 1987/88:N449 (vpk) och 1987/

88:N431 (vpk). Utskottet tillstyrker alltså dessa motioner, den förstnämnda
i här berörd del.

Enligt utskottets mening bör återföringen av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen
först införas för Norrbottens län. Den modell för tillskapande
av utvecklingsresurser för Norrbotten som har utarbetats inom
länet och som stöds av bl.a. LO- och TCO-distrikten i Norrbotten bör med
det snaraste prövas av regeringen. Därefter bör, som föreslås i motion 1987/

88:N54 (vpk), regeringen lägga fram erforderliga förslag för riksdagen för
att denna modell skall kunna förverkligas. I ett senare skede bör dessa
utvecklingsresurser integreras i de regionala samhällsfonderna. Utskottet
tillstyrker med det sagda även motion 1987/88:N54 (vpk) i nu berörd del.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna som
sin mening. Ett sådant uttalande skulle delvis tillgodose övriga här behandlade
motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande åtgärder tillförmån för vattenkraftsproducerande regioner att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:N431, motion 1987/

88:N449 yrkande 3 och motion 1987/88:N54 yrkande 1 och med
anledning av motion 1987/88:Sk509, motion 1987/88:N30 i ifrågavarande
del, motion 1987/88:N307 yrkande 5, motionerna 1987/

88:N409, 1987/88:N411 och 1987/88:N44I samt motion 1987/

88:N452 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Energibolag i Norrbotten (mom. 3)

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till kravet i motion 1987/88:A39 (c) på att ett energibolag
skall bildas i Norrbotten. Genom ett sådant företag skulle de norr- 12

bottniska industriföretagens konkurrenskraft kunna stärkas och de stora NU 1987/88:43
energitillgångar som finns i regionen kunna tillvaratas bättre än för närvarande.
Vattenfallsverkets anläggningar i länet bör utgöra grunden för bolaget.
I den frågan hänvisas dock till utskottets betänkande NU 1987/88:41
där en motion (c) om uppdelning av vattenfallsverket i regionala, självständiga
bolag behandlas. Enligt utskottets mening talar vidare starka skäl för
att energibolagets verksamhet bör omfatta även utnyttjande av andra energitillgångar
— såsom torv och skogsavfall — i Norrbotten.

Regeringen bör låta utreda frågan om ett energibolag i Norrbotten med
den inriktning som här har föreslagits. Med det anförda tillstyrks motion
1987/88:A39 (c) i nu aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande energibolag i Norrbotten
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Diagram Elproduktionen och elförbrukningen år 1985 fördelade på elområden,
GWh

Den vänstra stapeln avser elproduktion och den högra elförbrukning.

NU 1987/88:43
Bilaga

Övre Norrlands
dområde

Nedre

Norrlands

elområde

Bergslagens

elområde

Västra

elområdet

Sodra

elområdet

GWh

40000

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

Produktion (brutto)	Förbrukning (exkl överföringsFörluster)
;K’l Konventionell L.-SB värmekraft	1 1 Annan 1 1 förbrukning
Kärnkraft	Hushåll och .m jordbruk
\| ~\| Vattenkraft	[ \| Industri

Källa: Statistiska centralbyrån, statistiska meddelanden E 11 SM 8701.

Innehåll NU 1987/88:43

Å rendel I

Sammanfattning I

Motionerna 2

Vattenkraftsproduktionens regionala fördelning 3

Utskottet 4

Vinstmedel från vattenkraftsproduktion till stöd åt regional utveckling . 4

Regional differentiering av energiskatterna 8

Hemställan 9

Reservationer

1. Skatt på vattenkraft (vpk) 10

2. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner (c) .... 11

3. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner (vpk) ..11

4. Energibolag i Norrbotten (c) 12

Bilaga

Diagram över elproduktionen och elförbrukningen år 1985 fördelade på
elområden 14

;t Tryck Stockholm 1988