Näringsutskottets betänkande
1987/88:38

om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län(prop. 1987/88:86)

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län m.m. bilaga 8 (industridepartementet) littera D och F (s.
56-60), vilka gäller anslag till prospektering, teknisk forskning och utveckling
samt rymdverksamhet,
dels - helt eller delvis - fem motioner som har väckts med anledning av
propositionen,

dels - helt eller delvis - tre motioner från allmänna motionstiden rörande
olika industriprojekt.

Övriga delar av propositionen behandlas av skatteutskottet (SkU 1987/
88:43), justitieutskottet (JuU 1987/88:46), kulturutskottet (KrU 1987/88:24),
utbildningsutskottet (UbU 1987/88:38), trafikutskottet (TU 1987/88:26),
jordbruksutskottet (JoU 1987/88:20), arbetsmarknadsutskottet (AU 1987/
88:19) och bostadsutskottet (BoU 1987/88:23).

Utskottet har med yttrandet NU 1987/88:6 y till arbetsmarknadsutskottet
överlämnat två motionsyrkanden om utvecklingsinsatser för sågverks- och
trävarumanufakturindustrin i Norrbottens län.

Professor Stig Petersson, högskolan i Luleå, har inför utskottet lämnat
upplysningar om bakteriell läkning av malmer.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel till nämnden för statens
gruvegendom, styrelsen för teknisk utveckling och Svenska rymdaktiebolaget
för olika insatser i Norrbottens län. Med anledning av motioner (s; c; vpk)
om en treårig försöksverksamhet med bakteriell läkning av malm i pilotskala
föreslår utskottet att riksdagen skall anmoda regeringen att ta upp överläggningar
med olika intressenter om bl.a. finansiering av ett sådant projekt.

Övriga motioner avstyrks. Trepartireservationer (m, fp, c) har avgivits om
europeiskt rymdsamarbete och om överföring av skogsmark från domänverket
till enskilda. Reservationer föreligger också till förmån för motioner om
ökad satsning på småföretag (c) och olika industriprojekt m.m. i Norrbottens
län (vpk).

1987/88:38

1 Riksdagen 1987/88. 17sami. Nr38

Propositionen

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av industriminister Thage G
Peterson - följande under här angivna rubriker:

D 4: Statens gruvegendom: Prospektering m.m. (s. 56 f.)

att riksdagen till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.

Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling (s. 58)
att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet (s. 58-60)
att riksdagen till Nationell rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 28 000 000 kr.

Förslagens huvudsakliga innebörd

Förslagen innebär att sammanlagt 43 milj. kr. - utöver vad riksdagen redan
har anvisat för innevarande budgetår under resp. anslag - ställs till
förfogande för olika insatser i Norrbottens län.

De medel till prospektering som föreslås bli anvisade till nämnden för
statens gruvegendom är avsedda för en koncentrerad prospekteringsinsats i
Pahtohavare-området nära Kiruna i syfte att klargöra förutsättningarna för
gruvbrytning i området.

Medlen till styrelsen för teknisk utveckling är avsedda för statens del av
kostnaderna för ett nytt centrum för fiberarmerade polymermaterial med
lokalisering till Piteå. Asea Brown Boveri AB har föreslagit att företaget
tillsammans med staten skall bilda och finansiera verksamheten vid ett sådant
centrum. Avsikten är att en överenskommelse om s.k. kollektiv forskning
kring centret skall träffas.

Medlen till nationell rymverksamhet är avsedda att tillföras Svenska
rymdaktiebolaget för olika aktiviteter i Kirunaområdet, bl.a. en utveckling
av fjärranalysverksamheten vid Satellitbild i Kiruna AB och ett projekt
avseende uppskjutningar av sondraketer till hög höjd från skjutfältet
Esrange.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:86 och
behandlas här är följande:

1987/88:Ub31 av Roland Brännström (s) och Leif Marklund (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett treårigt pilotförsök avseende bakteriell läkning av malmer vid
högskolan i Luleå.

NU 1987/88:38

1987/88:A39 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
småföretagsamhetens betydelse för en utveckling av näringsstrukturen,

11. anvisar ett reservationsanslag om 6 milj. kr. till högskolan i Luleå för
ett treårigt försök med bakteriell läkning av malmer,

13. hos regeringen hemställer om utredning och förslag om överföring av
skogsmark från domänverket till enskilda för att skapa bärkraftiga lantbruksföretag.

1987/88:A40 av Elver Jonsson m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (5) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs rörande Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet.

1987/88:N54 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna att ASSI:s huvudkontor skall
flyttas till Norrbotten,

7. beslutar anslå 6 600 000 kr. för genomförande av ett treårigt pilotskaleförsök
avseende bakteriell läkning av malmer vid högskolan i Luleå.

1987/88:N55 av Erik Holmkvist (m) och Sonja Rembo (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ett svenskt samarbete med ESA.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1987/88:N214 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en ny utvärdering av LKAB-gruvornas utvecklingsmöjligheter,

2. som sin mening ger regeringen till känna att yttriumets egenskap av
strategisk metall särskilt skall beaktas vid en utvärdering.

1987/88:N246 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (1) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för
att upprätta ett järnsvampsverk i Norrbotten,

1987/88:N261 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning om förutsättningarna för att starta byggmaterialproduktion
i Gällivare.

Utskottet

Inledning

I proposition 1987/88:86 föreslås ett antal åtgärder med syfte att dels
motverka de negativa effekterna av det minskade personalbehovet vid de
statliga basindustrierna i Norrbottens län, dels förbättra de allmänna
förutsättningarna för utveckling i länet. Åtgärderna hänför sig till nio
departements områden. För ändamålet begärs under resp. huvudtitel anslag
på tilläggsbudget för innevarande budgetår av sammanlagt nära 800 milj. kr.
Därtill kommer ytterligare medel i form av lokaliseringsbidrag och stöd från

NU 1987/88:38

de statliga företagen till utvecklingen av regionens näringsliv m.m. Totalt
omfattar programmet för Norrbottens län insatser för ca 1 250 milj. kr.,
vilket beräknas ge inemot 2 000 arbetstillfällen i länet.

Till näringsutskottet har hänvisats de delar av industridepartementets
bilaga till propositionen som gäller anslag till statlig prospektering, styrelsen
för teknisk utveckling (STU) och nationell rymdverksamhet. De delar av
bilagan som gäller anslag till regional utveckling har däremot i enlighet med
gällande ärendefördelning hänvisats till arbetsmarknadsutskottet. Regeringen
föreslår bl.a. ett nytt anslag av 193 milj. kr. till särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län. Avsikten är att anslaget skall användas för teknisk
forskning och utveckling i Luleå (lil milj. kr.), teknikspridningsprojekt (10
milj. kr.), ett utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i
Norrbottens län (10 milj. kr.), särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i
Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner (27 milj. kr.), riskkapital till
utvecklings- och investmentbolag (30 milj. kr.) samt etablering i länet av viss
verksamhet inom affärsverket FFV (5 milj. kr.). Dessutom föreslås att 100
milj. kr. ställs till länsstyrelsens förfogande för stöd till regionalpolitisk!
angelägna projekt.

Flera av de motioner som har väckts med anledning av propositionen och
som har hänvisats till näringsutskottet gäller regionala näringspolitiska
insatser av liknande slag. Två motionsyrkanden som direkt anknyter till det
planerade programmet för sågverks- och trämanufakturindustrin har av
utskottet överlämnats till arbetsmarknadsutskottet med eget yttrande (NU
1987/88:6 y). Övriga motionsyrkanden behandlas i det följande, även om ett
bifall av riksdagen till yrkandena sannolikt skulle innebära att regionalpolitiska
medel finge tas i anspråk för resp. ändamål.

Regeringens förslag och motionerna behandlas - i anslutning till indelningen
i propositionen - under rubrikerna kompetensutveckling, näringslivsutveckling
och lokaliseringar av statlig verksamhet, m. m.

Kompetensutveckling

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett anslag av 5 milj. kr. till STU
för statens del av kostnaderna för verksamheten vid ett centrum för
fiberarmerade polymermaterial i Piteå. Av propositionen framgår att regeringen
dessutom har beräknat vissa regionalpolitiska medel för utrustning vid
centret.

I motionerna 1987/88:Ub31 (s), 1987/88:A39 (c) och 1987/88:N54 (vpk)
berörs frågan om försöksverksamhet med bakteriell läkning av malmer.
Medel för ändamålet har inte beräknats i propositionen. Motionärerna
hänvisar till att det vid Stockholms och Umeå universitet under flera år har
bedrivits forskningsarbete med bakteriell läkning. Denna teknik används
redan för utvinning av koppar m.fl. metaller i ett antal länder, bl.a. Förenta
Staterna. Det anförs att tekniken sannolikt kommer att bli bestämmande för
kopparpriset i framtiden och att traditionell utvinningsteknik för kopparmalmer
med lågt innehåll av ädelmetaller kommer att slås ut. Som exempel på
fyndigheter med sådan malm anges Aitik nära Gällivare. Vidare anförs att
den bakteriella läkningen medför bara en femtedel av energiåtgången vid
traditionell teknik och att den också i de flesta fall är milj ovänligare.

NU 1987/88:38

Motionerna utmynnar i krav på stöd till ett treårigt försök med bakteriell
läkning i pilotskala vid högskolan i Luleå. I motionerna 1987/88: A39 (c) och
1987/88:N54 (vpk) föreslås att riksdagen skall anvisa särskilda medel för
ändamålet.

Frågan berörs också, utan särskilt yrkande, i motion 1987/88:A40 (fp).
Motionärerna anser att det aktuella projektförslaget bör prövas i ett
regionalt sammanhang i samverkan mellan länsstyrelsen, Norrlandsfonden
och högskolan.

Utskottet har erfarit att visst ekonomiskt stöd till forsknings- och
utvecklingsarbete rörande bakteriell läkning har lämnats av STU. Vidare
föreligger en ansökan hos Norrlandsfonden om bidrag av 1,7 milj. kr. till
investeringskostnaderna för en pilotanläggning. Det förutsätts att driftskostnaderna,
som beräknas till 6,6 milj. kr. under en första etapp av tre år, kan
täckas från annat håll. Avsikten är att en eventuell andra etapp skall
finansieras av medel från gruv- och metallföretagen.

Utskottet anser att tekniken med bakteriell läkning är av betydande
intresse med hänsyn bl.a. till gruvindustrins möjligheter att bevara sin
konkurrenskraft vid stigande energipriser. Följaktligen ser utskottet det som
angeläget att den forskning på området som har bedrivits med statligt stöd nu
kan fullföljas genom försök i pilotskala. Det bör framhållas att en sådan
försöksverksamhet inte bör ses enbart som en fråga av regionalt intresse.
Den hittillsvarande verksamheten har bedrivits i Stockholm och Umeå, och
det finns ett antal tänkbara lokaliseringar på olika håll i landet såväl för en
försöksanläggning som för en eventuell senare industriell tillämpning av
lakningstekniken. En anknytning till ett gruvföretag framstår således som ett
alternativ till den förläggning vid högskolan i Luleå som föreslås av
motionärerna.

Som framgått utnyttjas tekniken med bakteriell läkning redan nu vid
kommersiell gruvdrift på flera håll i världen. Med hänsyn härtill finner
utskottet det naturligt att de berörda företagen i Sverige medverkar till
finansieringen av en pilotskaleanläggning från starten. Som anförs i motion
1987/88:A40 (fp) kan det också finnas möjligheter till viss regional statlig
finansiering av projektet.

Enligt utskottets mening bör regeringen nu ta upp överläggningar med
olika intressenter i syfte att verka för ett genomförande av projektet enligt
angivna riktlinjer. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin
mening. Av det sagda följer att utskottet inte kan biträda kravet i motionerna
1987/88: A39 (c) och 1987/88:N54 (vpk) på att riksdagen skall anvisa särskilda
medel till projektet. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen aktivt
undersöker möjligheterna till annan finansiering. Genom ett uttalande av
riksdagen enligt utskottets förslag skulle såväl de sistnämnda motionerna i
berörda delar som motion 1987/88:Ub31 (s) väsentligen tillgodoses.

Näringslivsutveckling

Två av de förslag till insatser för utveckling av näringslivet i Norrbotten som
läggs fram i propositionen har hänvisats till utskottet. Det ena förslaget gäller
ett anslag av 10 milj. kr. till prospektering i Pahtohavare nära Kiruna genom
nämnden för statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker förslaget. Det andra

NU 1987/88:38

förslaget gäller ett anslag av 28 milj. kr. för rymdverksamhet i Kiruna. Även
detta förslag tillstyrks.

I anslutning härtill tar utskottet upp yrkanden i motionerna 1987/88:N55 (m)
och 1987/88: A40 (fp) om Sveriges deltagande i europeiskt rymdsamarbete. I
den förstnämnda motionen anförs att den relativa minskningen av Sveriges
engagemang i det europeiska rymdorganet ESA försämrar möjligheterna för
svensk industri att följa med i utvecklingen på rymdområdet. Särskilt hävdas
att regeringens beslut att Sverige inte skall delta i Columbusprojektet
kommer att vara till nackdel för rymdverksamheten i Kiruna. Det påpekas
att Norge - som deltar i Columbusprojektet - arbetar intensivt på att bygga
upp en motsvarande verksamhet i Tromsö. Liknande synpunkter framförs i
motion 1987/88: A40 (fp). Bl.a. uttrycks farhågor för att Esrange-som skulle
ha utnyttjats för mottagning av data från en av plattformarna i Columbussystemet
- kommer att få minskad betydelse som europeiskt rymdcentrum.

Utskottet har i betänkandet NU 1987/88:24 (s. 33-36) behandlat frågor om
anslag till rymdverksamhet och riktlinjer för det svenska deltagandet i
framtida europeiskt rymdsamarbete. Därvid har utskottet avstyrkt motioner
med krav på en ökning - utöver vad regeringen har beräknat - av de svenska
bidragen till ESA i syfte att möjliggöra bl.a. ett svenskt deltagande i
Columbusprojektet. Företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet
och centern reserverade sig till förmån för motionerna. Riksdagen har i sitt
nyligen fattade beslut följt utskottet (rskr. 1987/88:270).

Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning för riksdagen att nu
ompröva detta beslut. Något nytt har inte framkommit i sakfrågan. Frågor
om det svenska rymdprogrammets omfattning och inriktning bör lämpligen
prövas av riksdagen i ett nationellt forsknings- och industripolitiskt sammanhang.
Det ankommer på regeringen att besluta om det svenska deltagandet i
enskilda projekt på rymdområdet enligt de riktlinjer och inom de ekonomiska
ramar som riksdagen har fastställt.

Vad särskilt gäller Columbusprojektet har regeringen bedömt att det på
grund av rådande osäkerhet om projektets framtida utformning saknas
förutsättningar för ett beslut om att Sverige skall delta i projektet. Riksdagen
har inte haft något att erinra häremot. Om hindren för ett svenskt deltagande
i framtiden skulle bortfalla räknar utskottet med att regeringen i samband
med en ny prövning av frågan kommer att beakta bl.a. betydelsen av ett
svenskt engagemang i Columbusprojektet för rymdverksamheten i Kiruna. I
sammanhanget bör emellertid påpekas att de insatser på rymdområdet i
Kiruna som nu föreslås av regeringen har en direkt och omedelbar
regionalpolitisk effekt, medan effekterna av ett eventuellt svenskt deltagande
i Columbusprojektet får anses vara mera osäkra. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88:N55 (m) och 1987/88:A40
(fp), den sistnämnda i berörd del.

I centerns motion 1987/88 :A39 föreslås en ökad satsning på småföretag i
Norrbottens län. Härigenom skulle skapas förutsättningar för en mer
differentierad näringsstruktur, anförs det. I motionen hänvisas till olika
förslag som har framförts från centerpartiets sida bl.a. på skatteområdet i
syfte att förbättra klimatet för de mindre företagen.

NU 1987/88:38

Det torde råda allmän enighet om att problemen inom Norrbottens
näringsliv huvudsakligen kan hänföras till en ensidig näringsstruktur och ett
alltför starkt beroende av basindustrierna. Stora ansträngningar har därför
gjorts för att bredda näringsstrukturen i regionen, bl.a. genom stöd till
mindre företag och nyetablering av företag. I den aktuella propositionen och
flera av motionerna framförs förslag med sådant syfte. Motion 1987/88:A39
(c) innehåller emellertid endast en allmän hänvisning till olika förslag från
centerpartiet på småföretagspolitikens område. Några av dessa förslag har
nyligen avslagits av riksdagen efter beredning i näringsutskottet (NU
1987/88:25). Utskottet finner det inte meningsfullt att förslagen - som har
generell karaktär - tas upp till förnyad sakbehandling i det nu aktuella
sammanhanget. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i denna
del.

Lokaliseringar av statlig verksamhet, m.m.

Under denna rubrik behandlar utskottet fem motioner med yrkanden om
olika slag av regionalpolitiska insatser inom den statliga företagssektorn i
Norrbotten.

I motion 1987/88: A39 (c) begärs förslag från regeringen om överföring av
skogsmark från domänverket till enskilda. Den ekonomiska situationen för
lantbruket är mycket besvärande i områden som domineras av bolags- och
statsägd skogsmark, anförs det. En överföring av skogsmark från domänverket
skulle skapa förutsättningar för bärkraftiga lantbruksföretag baserade på
en kombination av jord- och skogsbruk, menar motionärerna.

Utskottet har nyligen i betänkandet NU 1987/88:35 om statliga företag
behandlat flera liknande motionsyrkanden om ökad försäljning av domänverkets
skogsmark. Yrkandena har avstyrkts, med gemensam reservation av
företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern. Riksdagen
kommer inom kort att ta ställning i ärendet.

Inemot hälften av domänverkets totala innehav av produktiv skogsmark
ligger i Norrbottens län, där verket är den dominerande skogsägaren.
Regionens andel av domänverkets virkesförsäljning är ca 30 %.

Domänverket bör enligt utskottets mening kunna medverka till att
förstärka enskilda fastigheter i Norrbottens län genom försäljningar eller
markbyten. Utskottet avvisar emellertid tanken på en allmän utförsäljning
av domänverkets skogsmark i denna region liksom i övriga delar av landet. I
sammanhanget bör särskilt framhållas att skogsindustrin i Norrbottens län
har betydande problem med råvaruförsörjningen. Förutom till de egna
sågverken levererar domänverket sågtimmer till enskilda sågverk i inlandet.
Domänverket har vidare ett särskilt ansvar för tillförseln av massaved till AB
Statens Skogsindustrier (ASSI). För de berörda företagen har leveranserna
från domänverket helt avgörande betydelse. Utskottet avstyrker motion
1987/88:A39 (c) i berörd del med hänvisning till det anförda.

En flyttning av ASSI:s huvudkontor till Norrbotten föreslås i motion
1987/88:N54 (vpk). Eftersom det saknas styrmedel för lokalisering av privat
verksamhet kan statsmakterna besluta om flyttning endast av statligt ägd
verksamhet, menar motionärerna.

NU 1987/88:38

Av ASSI:s årsredovisning för år 1987 framgår att medeltalet anställda
under året var 5 576, varav 2 345 i Norrbottens län. Antalet anställda vid
koncernkontoret och vid vissa dotterbolags kontor i Stockholm var 120.
Genom den nyligen beslutade försäljningen av sågverksrörelsen i Norrbottens
län till Domänföretagen AB kommer ASSI:s personal i länet att
minska.

Det ankommer inte på statsmakterna att fatta beslut om förläggningen av
olika enheter i de statsägda bolagen. Motionen avstyrks följaktligen i berörd
del.

I motion 1987/88:N214 (vpk) hänvisas till tidigare förslag från vänsterpartiet
kommunisterna om utveckling av verksamheten vid Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB). Motionärerna begär en förnyad utvärdering av LKABgruvorna.
De fäster uppmärksamheten särskilt på de s.k. sällsynta jordartsmetaller
som finns i apatitmalmen från malmfälten. Till de sällsynta
jordartsmetallerna hänförs yttrium, som betecknas som den basmetall som
gör supraledningen möjlig. Ur apatit som genom anrikning separerats från
malmen kan utvinnas såväl fosforsyra för framställning av handelsgödsel som
sällsynta jordartsmetaller, anförs det. Apatiten i den malm som bryts och i
avfallshögarna runt gruvorna representerar således stora ekonomiska värden
med en enorm utvecklingspotential, anser motionärerna.

Utskottet vill peka på att kommittén (I 1987:01) om marknadsförutsättningarna
för olika mineralråvaror enligt sina direktiv (dir. 1987:33) skall
uppmärksamma bl.a. möjligheterna till lönsam utvinning i landet av andra
metaller och mineral än de som för närvarande är föremål för brytning eller
prospektering. I direktiven hänvisas till mineralpolitiska utredningens arbete.
I delbetänkandet (SOU 1979:40) Malmer och metaller redovisade denna
utredning vissa uppgifter om de sällsynta jordartsmetallernas förekomst och
användning m.m. (s. 782-784).

I den aktuella propositionen (s. 9 f.) redogörs för pågående arbete vid
LKAB med att rationalisera produktionen och öka förädlingsgraden enligt
en strategisk plan för åren 1987-1992. Vidare nämns att LKAB kommer att
bredda sin verksamhet genom att bilda ett specialproduktsbolag med uppgift
att utveckla malmbaserade produkter avsedda för andra avnämare än
stålindustrin.

Utskottet räknar med att möjligheterna till utnyttjande av bl.a. apatiten
och de sällsynta jordartsmetallerna kommer att beaktas av LKAB som ett led
i arbetet med att bredda företagets verksamhet. Marknadsförutsättningarna
för utvinning av sällsynta jordartsmetaller torde komma att klarläggas genom
pågående utredningsarbete. Något initiativ av riksdagen i frågan är enligt
utskottets mening inte påkallat. Motion 1987/88:N214 (vpk) avstyrks följaktligen.

Åtgärder för upprättande av ett järnsvampsverk i Norrbotten föreslås i
motion 1987/88:N246 (vpk). Ett yrkande i samma motion om upprättande av
ett järnsvampsverk i Bergslagen har nyligen behandlats av utskottet i
samband med frågor om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen m.m. (NU 1987/88:19).

Utskottet hänvisade då till att tidigare arbete med ett järnsvampsverkspro -

NU 1987/88:38

jekt i Norrbotten hade lagts ned beroende på alltför ogynnsamma marknadsutsikter
för järnsvamp. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet, med reservation
från vänsterpartiet kommunisternas företrädare. Riksdagen följde
utskottet.

Det har enligt utskottets mening inte framkommit några faktorer som ger
anledning till en mera positiv bedömning av marknaden för järnsvamp.
Motionen avstyrks alltså även i nu aktuell del.

En utredning om förutsättningarna för att starta byggmaterialproduktion i
Gällivare föreslås i motion 1987/88:N261 (vpk). Motionären hänvisar till att
svenskt och västtyskt samarbete i byggprojekt har prövats tidigare, varvid det
svenska bidraget utgjordes av elementbyggande. Som en möjlig råvarubas
för produktion av byggelement anges sand- och grusförekomster utefter
malmbanan söder om Gällivare.

Uppslag till industriell produktion på en viss ort bör enligt utskottets
mening prövas i första hand på regional nivå. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande centrum för fiberarmerade polymermaterial

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 bilaga 8 punkt F 1
till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

2. beträffande bakteriell läkning av malmer

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub31, motion 1987/
88:N54 yrkande 7 och motion 1987/88:A39 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande prospektering i Pahtohavare

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 bilaga 8 punkt D 4
till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

4. beträffande rymdverksamhet i Kiruna

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 bilaga 8 punkt F 6
till Nationell rymdverksamhet på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 28 000 000 kr.,

5. beträffande europeiskt rymdsamarbete

att riksdagen avslår motion 1987/88:N55 och motion 1987/88:A40
yrkande 5,

6. beträffande ökad satsning på småföretag

att riksdagen avslår motion 1987/88:A39 yrkande 2,

7. beträffande överföring av skogsmark från domänverket till
enskilda

att riksdagen avslår motion 1987/88:A39 yrkande 13,

8. beträffande flyttning av ASSI.s huvudkontor
att riksdagen avslår motion 1987/88: A54 yrkande 2,

NU 1987/88:38

9. beträffande utvärdering av LKAB-gruvorna
att riksdagen avslår motion 1987/88:N214,

10. beträffande järnsvampsverk

att riksdagen avslår motion 1987/88:N246 yrkande 1,

11. beträffande byggmaterialproduktion i Gällivare
att riksdagen avslår motion 1987/88:N261.

Stockholm den 20 maj 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s),
Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta
Johansson (s), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson
(c), Sven-Åke Nygårds (s), Sture Thun (s), Lars De Geer (fp), John
Andersson (vpk) och Göran Dahlstrand (s).

Reservationer

1. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 5)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Gudrun
Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Lars De Geer
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är regeringens restriktiva inställning till det
svenska deltagandet i ESA-samarbetet beklaglig. De negativa konsekvenserna
av en minskande svensk andel av ESA:s budget för den svenska
rymdindustrin och för det svenska deltagandet i västeuropeiskt samarbete i
allmänhet har nyligen påtalats av moderata samlingspartiets, folkpartiets och
centerns företrädare i utskottet (NU 1987/88:24 res. 30). I det nu aktuella
sammanhanget bör understrykas att regeringens politik gentemot ESA
innebär ett hot också mot den fortsatta utvecklingen av rymdverksamheten i
Kirunaområdet.

Som påpekas i motionerna 1987/88:N55 (m) och 1987/88:A40 (fp) är det
särskilt allvarligt att regeringen har ställt sig avvisande till ett svenskt
engagemang i Columbusprojektet, eftersom Esrange skulle ha utnyttjats för
mottagning av data från en av plattformarna i projektet. Esranges roll som
europeiskt rymdcentrum torde komma att reduceras om inte det svenska
beslutet att stå utanför Columbusprojektet omprövas. Enligt utskottets
mening finns det alltså - vid sidan av de industripolitiska skälen - också starka
regionalpolitiska skäl för ett svenskt deltagande i detta projekt och för ett
mera aktivt engagemang i ESA-samarbetet i övrigt.

NU 1987/88:38

Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen nu ånyo prövar
möjligheterna för Sverige att delta i Columbusprojektet. Riksdagen bör
alltså uppmana regeringen härtill. Genom ett sådant uttalande skulle
motionerna 1987/88:N55 (c) och 1987/88: A40 (fp) tillgodoses, den sistnämnda
i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N55 och motion 1987/
88:A40 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Ökad satsning på småföretag (mom. 6)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Det torde”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88: A39 (c) om vikten
av en ökad satsning på småföretagandet i Norrbottens län i syfte att
åstadkomma en mer differentierad företagsstruktur i regionen. Såväl i
propositionen som i flera av motionerna framförs förslag till riktade insatser
med detta syfte. Väl så viktigt är emellertid att det allmänna klimatet för
småföretagandet i landet förbättras. Utskottet hänvisar här till förslag på
småföretagspolitikens område som i olika sammanhang har framförts från
centerpartiets sida, t.ex. om reducering av sjukförsäkringsavgifterna för
småföretag, slopande av beskattningen på arbetande kapital i företag,
införande av privata investeringskonton och inrättande av en småföretagsfond.
Även om åtgärder av detta slag måste genomföras på nationell nivå
skulle de enligt utskottets mening kunna få särskilt gynnsamma effekter i
Norrbotten, där behovet av ökat småföretagande är större än i någon annan
del av landet. Genom ett uttalande av riksdagen till regeringen av angiven
innebörd skulle yrkandet i motion 1987/88:A39 (c) tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ökad satsning på småföretag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Överföring av skogsmark från domänverket till enskilda
(mom. 7)

Erik Hovhammar (m). Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m). Gudrun
Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Lars De Geer
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Domänverket
bör” och slutar med "det anförda” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1987/88:A39 (c) om en
ökad överföring av domänverkets skogsmark till enskilda i Norrbottens län.
Liksom i Finland borde staten aktivt medverka till uppbyggnaden av

NU 1987/88:38

bärkraftiga jord- och skogsbruksföretag på grundval av det statliga innehavet
av skogsmark. Behovet av sådana åtgärder är särskilt stort i Norrbottens län,
bl.a. för att motverka avfolkningen och skapa en positiv utveckling i länets
glesbygder. Utskottet föreslår alltså att riksdagen anmodar regeringen att
snarast lägga fram förslag om en överföring av statlig skogsmark i enlighet
med vad som anförs i motionen. Denna tillstyrks alltså i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande överföring av skogsmark från domänverket till
enskilda

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Flyttning av ASSI:s huvudkontor (mom. 8)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Det
ankommer” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Alltjämt kommer emellertid ASSI:s verksamhet att ha sin tyngdpunkt i
Norrbottens län, där koncernens största produktionsanläggningar är belägna.
Utskottet anser att också ASSI:s koncernkontor bör lokaliseras till länet.
Regeringen bör se till att bolaget snarast fattar beslut härom. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Yrkandet härom i motion
1987/88:N54 (vpk) tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande flyttning av ASSI.s huvudkontor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N54 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Utvärdering av LKAB-gruvorna (mom. 9)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
räknar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N214 (vpk) om
vikten av att LKAB-gruvornas ekonomiska potential utvärderas på nytt,
särskilt mot bakgrund av de nya användningsområdena för sällsynta jordartsmetaller.
Utvärderingen bör syfta till att klarlägga förutsättningarna för
utökad verksamhet i malmfältsregionen. Stor hänsyn bör därvid tas till det
samhällsekonomiska värdet av sådan verksamhet för att reducera effekterna
av det minskade antalet anställda inom basindustrierna i Norrbotten.

Regeringen bör snarast ta initiativ till en utvärdering av angivet slag.
Arbetet bör bedrivas under medverkan av bl. a. berörda länsmyndigheter och
fackliga organisationer. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin
mening. Genom ett uttalande av angiven innebörd tillgodoses motionen.

NU 1987/88:38

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utvärdering av LKAB-gruvorna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N214 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Järnsvampsverk (mom. 10)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Det har” och
slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett järnsvampsverk i Norrbotten bör komma till stånd.
Genom en sådan satsning - tillsammans med en motsvarande satsning i
Bergslagen - kan råvarutillgången för stålverken i landet tryggas. Vid
järnsvampstillverkningen kan överskottsvärmen utnyttjas effektivt. En
minskad användning av skrot i stålverken skulle också i motsvarande grad
innebära att dioxinutsläppen minskades. Regeringen bör ta de initiativ som
erfordras för att ett järnsvampsverk i Norrbotten skall upprättas. Riksdagen
bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Därmed
tillgodoses syftet med här behandlad del av motion 1987/88:N246 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande järnsvampsverk

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N246 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Byggmaterialproduktion i Gällivare (mom. 11)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Uppslag till”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motion 1987/88:N261 (vpk) om produktion av byggelement i
Gällivare bör enligt utskottets mening prövas närmare. Såsom anförs i
motionen bör varje möjlighet att bredda basen för sysselsättningen i
Gällivare utnyttjas. Riksdagen bör alltså i ett uttalande anmoda regeringen
att ta initiativ till en utredning i frågan. Genom ett sådant uttalande skulle
motionen tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande byggmaterialproduktion i Gällivare

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N261 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:38

Särskilt yttrande

NU 1987/88:38

Ökad satsning på småföretag (mom. 6)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per
Westerberg (m) och Lars De Geer (fp) anför:

Vi instämmer i vad som sägs i motion 1987/88:A39 (c) om att generella
åtgärder för att främja småföretagandet är angelägna, inte minst för
Norrbotten där det finns ett stort behov av en mera differentierad näringsstruktur.
Då frågan om näringspolitiken nyligen behandlades i utskottet
reserverade sig också moderata samlingspartiets och folkpartiets företrädare
tillsammans med centerns till förmån för motionsyrkanden om ett åtgärdsprogram
med sikte på att främja småföretagsutvecklingen (NU 1987/88:25
res. 5). I den nu aktuella motionen förs det emellertid fram förslag till
konkreta åtgärder som vi inte i alla delar kan biträda.

gotab Stockholm 1988 15343