Nänngsutskottets betänkande
1987/88:28

om utrikeshandel

NU

1987/88:28

Ärendet

I detta betänkande behandlas — helt eller delvis — elva motioner med
yrkanden om bl.a.

fri handel med varor och tjänster,
nordiskt samarbete,
u-landshandeln,

socialklausul i internationella handelsavtal,
bojkott mot Shell,

kostnader för handelspolitiska åtgärder,
tjänsteexport på skogsområdet,
vidareexport av högteknologiska varor,
tillfällig utförsel av metallskrot.

Jordbruksutskottet har avgett yttrande (JoU 1987/88:4 y) i ärendet. Yttrandet
återges som bilaga (s. 26). Från AB Svenska Shell har inkommit en
skrivelse angående Shells verksamhet i Sydafrika.

Sammanfattning

Tre partier (m, fp, c) har i motioner redovisat principiella synpunkter på
inriktningen av den svenska handelspolitiken. Förslag i motionerna om
vissa svenska initiativ på området avstyrks med hänvisning bl.a. till pågående
förhandlingar inom ramen för den nya GATT-rundan. Med delvis liknande
motivering avstyrker utskottet en motion (c) om handeln med u-länderna.
I båda dessa frågor föreligger reservationer (m, fp; c; vpk). Ett yrkande
(fp) om handeln med jordbruksprodukter avstyrks, också det med
hänvisning till GATT-förhandlingarna. Vidare avstyrker utskottet två motioner
(s; c) om möjligheterna att införa socialklausuler i handelsavtal. Utskottet
utgår från att regeringen även fortsättningsvis tar aktiv del i internationella
överläggningar i denna sak. Motionerna får stöd i en reservation (c,
vpk).

Motionsyrkanden (m; fp; c) om nordiskt samarbete avstyrks av utskottet,
som hänvisar till pågående verksamhet på området. Samtidigt understryks
det nordiska samarbetets betydelse i den västeuropeiska integrationspro- 1

I Riksdagen 1987/88. 17 sami. Nr 28

cessen. Utskottet avstyrker likaledes en motion (fp) med krav på utredning- NU 1987/88:28
ar om kostnaderna för handelspolitiska skyddsåtgärder, varvid hänvisas
bl.a. till att en utredning om den svenska tekopolitikens effekter pågår. En
reservation (m, fp) har avgivits till förmån för motionen. En motion (m) om
tillfällig export av metallskrot avstyrks men får stöd i en reservation (m, fp,
c). Ytterligare motioner som avstyrks av utskottet men som följs upp i reservationer
gäller bojkott mot Shell (vpk) och den amerikanska exportkontrollen
av högteknologiska varor (vpk).

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1987/88 :N208 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1.

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
avbrytande av Sveriges deltagande i högteknologisk bojkott gentemot vissa
länder,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
spridning av svensk utrikeshandel till fler länder.

1987/88 :N209 av Anita Bråkenhielm (m) och Sonja Rembo (m) vari yrkas
att riksdagen

1. hos regeringen begär ändring i förordningen (KFS 1987:1) om importoch
exportlicenser på sådant sätt att företag i tillverkningsindustrin medges
tillfällig utförsel för bearbetning av metallskrot i det fall det är avsett för
återanvändning i den egna tillverkningen,

2. som sin mening ger regeringen till känna att, i avvaktan på att en sådan
ändring hinner genomföras, regeringen i enskilda fall bör vara generös vad
gäller medgivande av dispens från exportförbudet i fall som i motionen
avses.

1987/88:N211 av Paul Lestander (vpk) och John Andersson (vpk) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som främjar
tjänsteexport inom områdena skogsteknik och virkesutdrivning.

1987/88:N252 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjliggörande av en nordisk godkännandeordning vid produktprovning,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vidgad uppgiftsskyldighet för kommerskollegium och statens mät- och
provråd.

1987/88:N267 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1.

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
handelspolitikens inriktning,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
u-ländernas utsatta ställning i världshandeln,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av ett intensivt arbete för att nå målet en nordisk hemmamarknad, ^

4. hos regeringen begär en kartläggning av i vilken omfattning import NU 1987/88:28
förekommer av varor producerade under oacceptabla förhållanden från

hälso- och miljösynpunkt eller med utnyttjande av slavarbete, barn eller
annan efter lokala förhållanden underbetald arbetskraft samt förslag till
åtgärder som kartläggningen kan motivera,

5. som sin mening ger regeringen till känna att GATT-avtalet bör omförhandlas
så att de avtalsslutande parterna får rätt att förhindra import av
varor som producerats under oacceptabla förhållanden i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1987/88:N268 av Lahja Exner m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
socialklausuler i internationella handelsavtal.

1987/88:N300 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökat teknologiskt samarbete mellan Skåne och Danmark,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
satsningen på gemensamma exportutbildningar och exportsamarbete,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
borttagande av etableringshinder mellan Skåne och Danmark.

1987/88:N301 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Sveriges uppgift att inom Uruguayrundans ram verka för ett breddat handelsutbyte
med jordbruksprodukter och andra livsmedel,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beräkning av kostnaderna för handelspolitiska skyddsåtgärder.

I987/88:N304 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör verka för
en fri internationell handel och slopande av icke-tariffära handelshinder,
även vad beträffar tjänstehandel.

I987/88:N423 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Shell inte skall beviljas koncession för
undersökning av gas- och oljefyndigheter i Östersjön.

1987/88:U7 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (21) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges
agerande vid de pågående GATT-förhandlingarna.

Denna motion har väckts med anledning av proposition 1987/88:66 om
Sverige och den västeuropeiska integrationen och har i nu berörd del överlämnats
till näringsutskottet från utrikesutskottet.

Utskottet

Inledning

Frågor om utrikeshandel behandlas av utskottet under våren 1988 i flera

sammanhang. I ett yttrande till utrikesutskottet (NU 1987/88:2 y) har ut- 3

I* Riksdagen 1987/88. 17 sand. Nr 28

skottet lämnat synpunkter på proposition 1987/88:66 om Sverige och den NU 1987/88:28
västeuropeiska integrationen jämte motioner. Importbegränsningarna på
tekoområdet har tagits upp i ett betänkande om tekoindustri och tekohandel
(NU 1987/88:29). Vissa frågor rörande exportfrämjande verksamhet
har utskottet behandlat i ett betänkande om vissa anslag inom utrikesdepartementets
område (NU 1987/88:22).

I föreliggande betänkande behandlas tio motioner från allmänna motionstiden
med yrkanden om bl.a. fri handel med varor och tjänster, nordiskt
samarbete, u-landshandeln, socialklausul i internationella handelsavtal
och kostnader för handelspolitiska åtgärder. Vidare behandlas ett yrkande
i en motion som har väckts med anledning av nyssnämnda proposition.

Utskottet behandlade hösten 1987(NU 1987/88:8) flera motioner liknande
de nu aktuella. Härvid redovisades vissa uppgifter om Sveriges utrikeshandel.
En redogörelse för olika aktuella handelspolitiska frågor — bl.a.
den nya förhandlingsrundan inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet,
GATT — lämnades också i betänkandet, till vilket hänvisas.

Fri handel med varor och tjänster

Moderata samlingspartiet och folkpartiet begär i partimotioner att regeringen
skall verka för en fri internationell handel utan protektionistiska
inslag. Partierna ger uttryck för en starkt positiv syn på värdet av ett fritt
utbyte av varor och tjänster över gränserna. Frihandeln ökar välståndet hos
alla deltagande parter. I motion 1987/88:U7 (m) sägs att Sverige vid den
nya förhandlingsrundan inom GATT måste kräva att alla tariffära och icketariffära
handelshinder skall avvecklas. GATT:s principer måste upprätthållas
i alla avseenden. Sverige skall inte tvingas till några ”frivilliga” begränsningar
av sin handel. Folkpartiet anför i motion 1987/88:N304 att en
fri handel är av avgörande betydelse för små utrikeshandelsberoende länder
som Sverige. Frihandeln leder till ökad konkurrens och därmed till
lägre priser. Den måste dock, anför motionärerna, gälla i bägge riktningarna.
Vi kan inte kräva tillgång till främmande länders marknader om vi inte
är beredda att ge dessa länder motsvarande frihet i Sverige. Härvid erinras
om de svenska begränsningarna av handeln med livsmedel och tekoprodukter.
I motionen föreslås ett riksdagsuttalande om att Sverige skall agera
för frihandel och slopande av icke-tariffära handelshinder. Detta bör också
gälla tjänstehandeln.

Från centerns sida anförs att det kan bli nödvändigt med vissa modifieringar
i frihandeln. Valet står inte mellan ytterligheterna total protektionism
och total frihandel, sägs det i motion 1987/88:N267 (c). Sverige måste
vid utformningen och tillämpningen av sin handelspolitik kunna ta hänsyn
till sociala, miljömässiga, hälsopolitiska, regionalpolitiska och säkerhetspolitiska
konsekvenser. Ett skydd mot extrem frihandel inom vissa områden
krävs därför. Av beredskapsskäl måste det finnas möjligheter till inhemsk
produktion av livsmedel och kläder m.m. Motionärerna påpekar
vidare att restriktionerna beträffande importen på jordbruks- och tekoområdena
har betydelse för den sociala och regionala balansen i landet. En

översyn av de olika begränsningar i frihandeln som tillämpas måste därför 4

göras allsidigt och med hänsyn till sakkunskapen hos olika lokala och regio -

nala intressenter, menar motionärerna och föreslår att riksdagen skall göra NU 1987/88:28

ett uttalande om handelspolitikens inriktning i enlighet med vad de har

anfört.

Riksdagen har i december 1987 behandlat motionsyrkanden av samma
innebörd som de nu aktuella. Utskottet (NU 1987/88:8 s. 9) erinrade härvid
om att förhandlingarna inom den nya GATT-rundan syftar till att en fortsatt
liberalisering av världshandeln skall åstadkommas. Tullar och andra
handelshinder skall avvecklas. Bland de särskilda områden som tas upp i
rundan ingår — förutom tullar — handeln med teko- och jordbruksvaror,
tjänstehandeln och icke-tariffära handelshinder. Vidare påpekades att frågan
om avveckling av olika handelshinder också berörs av samarbetet såväl
mellan Sverige och Europeiska gemenskaperna (EG) som mellan Europeiska
frihandelssammanslutningen (EFTA) och EG. Mot denna bakgrund
ansåg utskottet att de krav på åtgärder i frågan som moderata samlingspartiet
och folkpartiet hade framfört i allt väsentligt var tillgodosedda. Utskottet
menade att det rådde en nära överensstämmelse mellan regeringens syn
på den allmänna handelspolitiken och den som kom till uttryck i dessa
partiers motioner. De avstyrktes därför. Likaså avstyrktes den aktuella motionen
från centerns sida. Utskottet ansåg liksom motionärerna att vissa
inskränkningar i frihandeln kunde vara nödvändiga, dock inte i den utsträckning
som motionärerna eftersträvade.

Motionerna följdes upp i två reservationer (m, fp; c). Vänsterpartiet kommunisternas
företrädare i utskottet gav i en tredje reservation delvis sitt stöd
åt centerns förslag. Han anförde att den nuvarande frihandeln leder till
ökade ekonomiska klyftor. Därför kunde det under en övergångsperiod
vara nödvändigt att tillämpa vissa protektionistiska åtgärder i syfte att
skydda svaga och beroende länders självständiga utveckling. Riksdagen
följde utskottet.

Vad särskilt gäller frågan om begränsningarna för tekoimporten hänvisas
till det tidigare nämnda betänkandet om tekoindustri och tekohandel
(NU 1987/88:29), vilket avlämnas samtidigt med detta betänkande. Handeln
med jordbruksprodukter behandlas i det följande.

Utskottet åberopar i övrigt sitt tidigare ställningstagande och finner inte
skäl för riksdagen att nu ändra ståndpunkt. Av det sagda följer att utskottet
avstyrker här behandlade delar av motionerna 1987/88:U7 (m), 1987/

88:N304 (fp) och 1987/88:N267 (c).

Restriktionerna för den internationella handeln med jordbruks- och trädgårdsprodukter
tas upp särskilt i motion 1987/88:N301 (fp). Ingen annan
handel är i så hög grad föremål för protektionistiska åtgärder som denna
handel, påpekar motionärerna. Den förda politiken innebär för svensk del
att konsumenterna får betala ett väsentligt högre pris för livsmedel än om vi
skulle tillåta en ökad import. Länder med naturliga förutsättningar att producera
bra livsmedel till låga priser kan till följd av protektionismen inte
utnyttja sina konkurrensfördelar. Ett totalt slopande av det svenska gränsskyddet
för de berörda produkterna är dock, sägs det i motionen, för närvarande
inte möjligt. Huvuddelen av det svenska jordbruket skulle riskera att
slås ut. Enligt motionärerna är det emellertid väsentligt att en ökad avregle -

ring kommer till stånd. De föreslår därför ett riksdagsuttalande om att Sve- NU 1987/88:28
rige i den pågående G ATT-rundan skall verka för ett breddat handelsutbyte
med jordbruksprodukter och andra livsmedel.

Jordbruksutskottet, som har avgivit yttrande över motionsyrkandet (bilaga,
s. 26), instämmer i motionärernas önskan om ett ökat handelsutbyte
med dessa varor. Möjligheterna till en minskad reglering på området måste
dock bedömas mot bakgrund av de förhandlingar som förs inom ramen för
GATT och andra internationella organisationer. I GATT-förhandlingarna
verkar, påpekar jordbruksutskottet, de nordiska länderna för en minskning
av sådana stöd som snedvrider den internationella jordbrukshandeln. De
arbetar också för ökat marknadstillträde och för att klarare regler skall
utformas för denna handel. Med hänsyn härtill anser jordbruksutskottet att
det inte föreligger någon nämnvärd motsättning mellan motionärernas önskemål
och regeringens inställning i frågan. Enhälligt föreslår jordbruksutskottet
därför att motionärernas förslag inte skall föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.

Näringsutskottet har i det föregående redovisat sin allmänna inställning
till inriktningen av den svenska handelspolitiken. Vad där har anförts gäller
också i princip beträffande handeln med jordbruksprodukter. Ett breddat
handelsutbyte på detta område är givetvis önskvärt. Mot bakgrund av den
struktur som råder på världsmarknaden för livsmedelsprodukter är dock,
som också sägs i motionen, ett totalt upphävande av de svenska restriktionerna
på området för närvarande inte ett realistiskt alternativ. I de pågående
GATT-förhandlingarna verkar emellertid, som framhålls av jordbruksutskottet,
Sverige och övriga nordiska länder för en minskad reglering av
den internationella jordbrukshandeln. Något riksdagsuttalande med anledning
av det nu aktuella motionsyrkandet är enligt näringsutskottets mening
inte påkallat. Det avstyrks sålunda.

Nordiskt samarbete

Strävandena att fördjupa och utvidga det nordiska samarbetet tar sig olika
uttryck. Genomförandet av den nordiska handlingsplan för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning som antogs år 1985 pågår. Planen innefattar
bl.a. åtgärder som syftar till att en ökad nordisk ekonomisk integration skall
åstadkommas. Insatserna i planen rör t.ex. samordning av investeringar i
vägar och järnvägar, samarbete på det exportfrämjande området och avlägsnande
av handelshinder inom Norden. En ny handlingsplan, avsedd att
träda i kraft år 1989, är under utarbetande.

Att utveckla Norden som hemmamarknad har etablerats som ett mål i det
nordiska samarbetet. Arbetet är bl.a. inriktat på att ge de nordiska företagen
— inte minst de små och medelstora företagen — bättre tillgång till den
nordiska marknaden och därmed förbättrad konkurrensförmåga på världsmarknaden.
Att avveckla icke-tariffära handelshinder, konkurrenssnedvridande
industristöd och andra hinder för en ökad industriell integration är
viktiga mål i detta arbete. Ett samarbetsprogram om avskaffande av handelshinder
i Norden antogs i februari 1987 av Nordiska ministerrådet. Programmet
berör bl.a. tekniska handelshinder, dvs. hinder som har sin grund i 6

att olika länder har skilda bestämmelser om hur en produkt skall vara be- NU 1987/88:28
skaffad eller hur en produktkontroll skall utföras. Enligt programmet skall
samarbetet beträffande avveckling av dessa hinder bygga på principen om
ömsesidigt godkännande av provningsresultat och godkännande av varor i
de nordiska länderna. De nationella myndigheterna bör godkänna kontroll
eller provning som är utförd i annat nordiskt land om de berörda nationella
föreskrifterna har bedömts vara likvärdiga. Samarbetsprogrammet innehåller
också förslag till en informell informationsprocedur som syftar till att
uppkomsten av nya handelshinder skall förebyggas. Vid arbete med nya
eller ändrade föreskrifter, som är av väsentlig betydelse, bör enligt förslaget
berörd myndighet underrätta motsvarande myndigheter i övriga nordiska
länder.

Frågor om det nordiska samarbetet har tagits upp i tre motioner. I motion
1987/88:N267 (c) begärs ett riksdagsuttalande om vikten av arbetet för att
uppnå en nordisk hemmamarknad. Sverige måste sträva efter ett breddat
och intensifierat nordiskt samarbete på det ekonomiska området. Enligt
motionärerna måste svenska myndigheter få klara anvisningar härom för
sitt deltagande i de nordiska samarbetsorganen. I motionen framhålls att
det nordiska samarbetet har ett stort värde i sig men att detta samarbete
också kan lämna ett väsentligt bidrag till den västeuropeiska integrationen.

I motion 1987/88:N252 (m) förordas införande av en nordisk godkännandeordning
vid produktprovning. Enligt motionären skulle det vara
praktiskt och rationellt om godkännande i ett land skulle ha direkt giltighet
i ett annat nordiskt land. Någon registrering eller kontroll av godkännandet
skulle härvid inte erfordras i det senare landet. Ett utfärdat godkännandebevis
för produkten i fråga i något nordiskt land skulle automatiskt ge
tillträde till övriga länder. Regeringen bör enligt motionären få i uppdrag
att lägga fram förslag som för svensk del möjliggör en sådan godkännandeordning.
Hon anser vidare att en samlad överblick över aktuella regeländringar
i Sverige bör åstadkommas. 1 motionen föreslås därför att berörda
myndigheter skall åläggas skyldighet att informera kommerskollegium när
arbetet med nya eller ändrade regler inleds. Provningsorgan som har auktoriserats
för att utföra obligatorisk provning enligt myndighetsföreskrift borde
på motsvarande sätt åläggas skyldighet att informera statens mät- och
provråd, som har till uppgift att samordna och övervaka den mät- och
provtekniska verksamheten i landet.

Samarbetet mellan Skåne och Danmark är föremål för särskild uppmärksamhet
i motion 1987/88:N300 (fp). Motionärerna anser att situationen för
det skånska näringslivet är bekymmersam. Basnäringarna i regionen är
jämfört med övriga delar av landet föga framtidsinriktade. Enligt motionärerna
borde närheten till den danska marknaden utnyttjas bättre. För att
samarbetet och handelsutbytet mellan Skåne och Danmark skall förbättras
föreslås i motionen — utan ingående motivering — ett utökat teknologiskt
samarbete, ökad satsning på gemensam exportutbildning och på exportsamarbete
samt borttagande av etableringshinder mellan Skåne och Danmark.

Vid de nordiska utrikeshandelsministrarnas möte på Island i november
1987 redovisades en rapport om arbetet med avveckling av handelshindren 7

I** Riksdagen 1987/88. 17sami Nr 28

i Norden utifrån det antagna samarbetsprogrammet. Ämbetsmannakom- NU 1987/88:28
mittén för handelspolitik har det övergripande ansvaret för detta arbete.

För frågor rörande tekniska handelshinder har en särskild styrgrupp inrättats
under kommittén. Gruppen har uppmanat de nordiska samarbetsorganen
att med hjälp av de nationella föreskrivande myndigheterna upprätta
förteckningar över regler för olika produkter som kan anses vara likvärdiga
i de nordiska länderna. Förslag till nordisk samordning föreligger för ett
antal produkter. Vid ministermötet betonades vikten av att arbetet kring
handelshindren påskyndas och effektiviseras och att den nationella uppföljningen
intensifieras. Ministrarna begärde att en detaljerad tidsplan för
det fortsatta arbetet skulle upprättas inom ett halvår och att utfallet på
nationell nivå skulle avrapporteras vid ministrarnas möte hösten 1988.

Kommerskollegium har på uppdrag av regeringen informerat näringslivet
och dess organisationer om samarbetsprogrammets innehåll. Programmet
har också tillställts samtliga berörda myndigheter. Vidare har regeringen
— i enlighet med förslaget i samarbetsprogrammet om en informell
informationsprocedur — genom förordning (1987:897) ålagt föreskrivande
myndigheter att underrätta motsvarande myndigheter eller andra ansvariga
organ i övriga nordiska länder när arbetet med nya eller ändrade föreskrifter
inleds. Sedan tidigare gäller skyldighet för berörda myndigheter att underrätta
kommerskollegium innan man utfärdar föreskrifter. Nordiskt
samarbete på provningsområdet utövas genom NORDTEST, som har bildats
av Nordiska ministerrådet på initiativ av Nordiska rådet. NORDTEST
har bl.a. till uppgift att utarbeta gemensamma nordiska provningsmetoder.

Utskottet kan alltså konstatera att arbetet med att avveckla olika handelshinder
inom Norden pågår och att en uppföljning av arbetet kommer att
göras under hösten 1988. Beträffande kraven i motion 1987/88:N300 (fp)
på utökat samarbete i olika frågor mellan Skåne och Danmark vill utskottet
nämna att forskningsbyarna IDEON i Lund och Malmö och SYMBION i
Köpenhamn samverkar och att — som också sägs i motionen — universiteten
i Lund och Köpenhamn samarbetar rörande exportutbildningskurser.

Det bör vidare erinras om att Sverige har ett handelskontor i Köpenhamn.

Med hänsyn till det sagda anser utskottet inte att det behövs något särskilt
initiativ av riksdagen med anledning av de nu aktuella motionerna. Utskottet
vill dock här understryka det angelägna i att det nordiska samarbetet
sätts in i ett vidare internationellt perspektiv, inte minst mot bakgrund av
den pågående västeuropeiska integrationen. Detta är en självklarhet med
hänsyn till att Danmark är medlem i EG och de övriga nordiska länderna i
EFTA. Som utskottet har belyst i sitt tidigare nämnda yttrande (NU 1987/

88:2 y) till utrikesutskottet syftar samarbetet mellan EG och EFTA-länderna
till att det skall skapas ett dynamiskt europeiskt ekonomiskt område till
gagn för samtliga länder. Det nordiska arbetet på området skall sålunda
inte ses isolerat utan, vilket också anförs i propositionen om Sverige och
den västeuropeiska integrationen (s. 23), som ett komplement till det västeuropeiska
integrationsarbetet. Detta har också betonats från de borgerliga
partiernas sida. Bl.a. togs frågan upp av Carl Bildt (m) och Karin Söder (c)
vid Nordiska rådets session i Oslo i mars 1988 (se protokoll från 1 :a mötet s.

17 oehs. 28). 8

De nordiska samarbetsministrarna — för Sverige jordbruksminister NU 1987/88:28
Mats Hellström — beslutade i januari 1988 att samtliga fackministrar i
Norden skulle göras uppmärksamma på det nordiska samarbetets europeiska
dimension. Regeringen har också i april 1988 beslutat att förstärka
resurserna inom regeringskansliet för arbetet med de nordiska frågorna.

Med det anförda avstyrks motionerna 1987/88:N252 (m), 1987/88:N300
(fp) och 1987/88:N267 (c), den sistnämnda i nu aktuell del.

U-landshandeln

1 motion 1987/88:N267 (c) uppmärksammas handeln med u-länderna. Frihandelssystemet
kan, sägs det i motionen, leda till negativa effekter beträffande
fördelningen av ekonomiska resurser mellan i-länder och u-länder.

U-länderna har genom sin sårbarhet och sämre konkurrensförmåga en utsatt
ställning i världshandeln. Enligt motionärerna bör därför frågan om
konsekvenserna av en öppen fri handel för relationerna mellan i-länder och
u-länder studeras. Sverige borde tillse att så görs i något internationellt
organ.

Riksdagen avslog i december 1987 på förslag av utskottet (NU 1987/88:8
s. 13) en liknande motion (c). Utskottet framhöll att ett viktigt syfte med den
nya GATT-rundan är att u-ländernas möjligheter att vinna tillträde till nya
marknader skall förbättras. Vissa av de ämnen som speciellt tas upp i rundan
— bl.a. frågor om tropiska och naturresursbaserade produkter och
tekovaror — är av särskilt intresse för u-länderna. Vidare påpekade utskottet
att u-ländernas problem inom världshandeln behandlas av Förenta nationernas
konferens för handel och utveckling (UNCTAD). I nämnda betänkande
(s. 8) lämnas vissa uppgifter om UNCTAD och en redogörelse för
resultatet av dess senaste konferens i Genéve sommaren 1987 (UNCTAD
VII). Vid denna konferens uttalade man en gemensam önskan om att stärka
samarbetet mellan i-länderna och u-länderna. Därvid erinrades om att
UNCTADrs styrelse tidigare har fått i uppdrag att studera det internationella
handelssystemets utveckling och föreslå sådana åtgärder som kan förstärka
systemet för att det bättre skall kunna svara mot u-ländernas behov.

Med hänvisning till pågående arbete inom såväl GATT-rundan som
UNCTAD såg utskottet ingen anledning att man från svensk sida skulle
uppmärksamma frågan om u-ländernas ställning inom världshandeln i ytterligare
något internationellt organ.

Moderata samlingspartiets och folkpartiets företrädare i utskottet anslöt
sig till denna uppfattning men underströk därutöver i en reservation det
angelägna i att Sveriges återstående handelshinder mot u-landsimporten
avvecklas. I två andra reservationer fick motionen stöd helt (c) resp. delvis
(vpk).

Utskottet har inte nu funnit skäl för ett ändrat ställningstagande. Motion
1987/88:N267 (c) i här aktuell del avstyrks således.

Socialklausul i internationella handelsavtal

Frågan om hur oskäliga arbetsvillkor påverkar konkurrensförhållandena i

den internationella handeln har fått större aktualitet i och med att u-länder- 9

na har ökat sitt deltagande i det internationella handelsutbytet. Undersena- NU 1987/88:28
re år har därför diskuterats möjligheten att införa en s.k. socialklausul i
handelsavtal. Med stöd av en sådan klausul skulle import av varor som har
producerats under socialt oacceptabla förhållanden kunna begränsas.

Socialklausulsfrågan har tagits upp i två motioner. Import av lågprisvaror
som har tillverkats med utnyttjande av slavarbetare eller genom exploatering
av barn kan varken från moralisk eller social synpunkt accepteras,
anförs det i motion 1987/88 :N268 (s). Motionärerna säger sig utgå från att
regeringen i internationella sammanhang kraftfullt verkar för införande av
socialklausuler i syfte att arbetarnas fackliga och politiska fri- och rättigheter
skall hävdas. Riksdagen borde göra ett uttalande i enlighet härmed.

I motion 1987/88:N267 (c) erinras om att Sverige har undertecknat internationella
avtal som innehåller vissa undantagsklausuler. Dessa medger
bl.a. undantag från frihandeln i trängda lägen, t.ex. vid betalningsbalanskriser
och vid svårigheter för vissa näringsgrenar eller regioner. Undantag
tillåts också för att skydda nationella säkerhetsintressen, människors liv
och hälsa m.m. Däremot saknas, påpekas det, möjligheter till åtgärder mot
import av produkter som har framställts i dålig miljö eller genom utnyttjande
av barnarbetare eller underbetald arbetskraft. Sådan tillverkning kan
komma att konkurrera med en svensk produktion, på vilken det ställs välmotiverade
krav av social-, hälso- och miljökaraktär. Motionärernas resonemang
leder fram till två yrkanden i saken. Dels begärs en kartläggning av
i vilken omfattning varor som har producerats under från hälso-, miljö- och
arbetskraftssynpunkt oacceptabla förhållanden importeras till Sverige, dels
föreslås ett uttalande av riksdagen om att GATT borde omförhandlas i syfte
att de avtalsslutande parterna skall kunna förhindra import av varor som
har producerats under sådana förhållanden.

På hemställan av utskottet har riksdagen hösten 1986 och hösten 1987
(NU 1986/87:9 s. 20, NU 1987/88:8 s. 14) avslagit motioner (c) liknande
den sistnämnda. Centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare
har reserverat sig mot utskottets förslag. Utskottet har därvid redogjort för
en utredning om socialklausuler i internationella handelsavtal som utrikesdepartementets
handelsavdelning genomförde åren 1983 — 1985. Slutsatsen
i utredningen var att det saknades förutsättningar för att ta upp frågan om
socialklausul i GATT. Anledningen till detta är att u-länderna har en stark
motvilja mot att det införs sådana undantagsregler, vilka uppfattas ha ett
protektionistiskt syfte. Det har vidare från utskottets sida påpekats att socialklausulsfrågan
inte behandlas i den nya GATT-rundan. Utskottet har
anfört att det kan finnas motiv för införande av rätt utformade socialklausuler
under förutsättning att dessa inte utnyttjas för att främja protektionistiska
åtgärder mot u-länderna. Utskottet har förutsatt att regeringen även
fortsättningsvis bevakar möjligheterna att i lämpliga internationella sammanhang
få till stånd diskussioner om socialklausuler. Något uttalande
från riksdagen i saken har därför inte ansetts behövligt.

Vid behandlingen hösten 1987 hade utskottet erfarit att frågan på nytt
hade aktualiserats inom GATT. Enligt uppgift pågår dessa diskussioner
ännu.

Utskottet är medvetet om att socialklausulsfrågan är förenad med stora 10

svårigheter, inte minst när det gäller att definiera de förhållanden som skall NU 1987/88:28
anses motivera skyddsåtgärder från importländernas sida. En sådan definition
torde förutsätta att enighet nås kring vissa internationella minimikrav
rörande bl.a. arbetsvillkor. Därvid måste förhållandena i de minst utvecklade
länderna beaktas. Vid fastställande av t.ex. minimiålder för arbetstagare
kan man inte bortse från att barn i vissa u-länder av försörjningsskäl är
nödsakade att arbeta. Däremot är självfallet exploatering av barn alltid
förkastlig. 1 den konvention (nr 138) om minimiålder för tillträde till arbete
som internationella arbetsorganisationen (ILO) har antagit tas också hänsyn
till förhållandena i u-länderna. Enligt konventionen får dessa länder till
en början begränsa konventionens tillämpningsområde.

De i GATT upptagna diskussionerna angående socialklausulsfrågan har,
som tidigare nämnts, inte avslutats. Utskottet utgår från att regeringen tar
aktiv del i dessa diskussioner och även fortsättningsvis i andra internationella
överläggningar i saken. Det anförda tillgodoser i allt väsentligt vad
som önskas i motion 1987/88:N268 (s). Den avstyrks därför liksom motion
1987/88:N267 (c), båda i här aktuell del. Med det sagda vidhåller sålunda
utskottet den uppfattning som utskottet tidigare har redovisat i frågan.

Bojkott mot Shell

AB Svenska Shell är ett heiägt dotterbolag till den internationella Shellgruppen.
Motsvarande dotterbolag i Sydafrika heter Shell South Africa.

Detta bolag förser apartheidregimen i Sydafrika med viktiga strategiska
varor, anförs det i motion 1987/88:N423 (vpk). Motionären hävdar att
Shell-gruppen tidigare har brutit mot den frivilliga bojkott mot oljeleveranser
till Sydafrika som FN har beslutat om. Mycket tyder på, sägs det i
motionen, att Shell fortfarande förser Sydafrika med olja. Enligt motionären
är Shell också inblandat i utvinning av mineraler i Namibia, även det i
strid mot FN:s beslut.

Ett yrkande av motionären om att Shells verksamhet i Sydafrika skall
fördömas behandlas av utrikesutskottet. Han begär vidare att Shell Litorina
AB — som till 100% ägs av AB Svenska Shell — med anledning av den
påstådda verksamheten i Sydafrika inte skall beviljas den koncession som
företaget har begärt för undersökning av gas- och oljefyndigheter i sydöstra
Östersjön.

Oljeprospektering AB (OPAB) har i nära 20 år innehaft koncessionen för
det berörda området. Koncessionen har flera gånger förlängts. Giltighetstiden
för det senaste tillståndet löpte ut den 31 mars 1988.

OPAB har i mars 1988 i en gemensam ansökan med Den norske stats
oljeselskap a.s (Statoil) och Shell Litorina AB begärt tillstånd att efterforska
förekomsten av olja och gas i det aktuella området. OPAB och Shell Litorina
hade dessförinnan under år 1987 ingivit enskilda koncessionsansökningar.
Dessutom hade OPAB och Statoil sommaren 1987 gemensamt ansökt
om tillstånd. Regeringen har ännu inte tagit ställning i ärendet.

Koncession meddelas av regeringen med stöd av lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln. I lagen uppställs inga villkor som koncessionsinnehavaren
skall uppfylla. I förarbetena sägs dock (prop. 1966:114 s. 52) att till- ' *

stånd i princip endast borges åt företag som besitter erforderliga ekonomis- NU 1987/88:28

ka och tekniska resurser. Hänsyn bör också kunna tas till det bidrag som
företaget lämnar till landets energiförsörjning. Tillstånd kan ges till utländska
bolag om verksamheten skall bedrivas genom svenskt dotterbolag
eller i Sverige etablerad filial med självständig förvaltning.

Riksdagen beslutade våren 1987 om förbud mot handel med Sydafrika
och Namibia (prop. 1986/87:110, UU 1986/87:20, rskr. 1986/87:269). Förbudet
gäller mot införsel till Sverige av varor som har sitt ursprung i Sydafrika
eller Namibia och mot utförsel från Sverige av varor till de båda länderna.

Den svenska handelsbojkotten kan sålunda inte tas till intäkt för att Shell
Litorina AB skall utsättas för sanktioner med anledning av den verksamhet
som den internationella Shell-gruppen sägs bedriva i Sydafrika och Namibia.
Det ankommer på regeringen att pröva koncessionsansökningarna enligt
kontinentalsockellagen. Riksdagen bör inte på förhand göra något uttalande
om handläggningen av ett visst koncessionsärende. Motionen avstyrks
därför. Frågan om Shells verksamhet i Sydafrika behandlas, som
tidigare har nämnts, av utrikesutskottet.

Kostnader för handelspolitiska åtgärder

I en motion (fp) från allmänna motionstiden år 1986 föreslogs att statens
pris- och kartellnämnd dels skulle ges i uppdrag att utveckla metoder att
kostnadsberäkna olika typer av handelspolitiska skyddsåtgärder, dels rutinmässigt
skulle tillställas förslag om sådana åtgärder så att kostnaderna
för dessa kunde beräknas. Som motiv för motionärernas begäran anfördes
att beräkningar av kostnader för handelshinder oftast saknas i berörda utredningsförslag
och propositioner, detta trots att kostnaderna är betydande
för konsumenterna. På förslag av utskottet (NU 1986/87:9 s. 23) avslogs
motionen i december 1986.

I en nu aktuell motion — 1987/88:N301 (fp) — upprepas förslaget. Motionärerna
påpekar härvidlag att statsrådet Anita Gradin i sitt anförande
vid UNCTAD-konferensen sommaren 1987 efterlyste systematiska metoder
för att det skall bli möjligt att uppskatta kostnaderna för protektionistiska
åtgärder. Enligt motionärerna ligger uttalandet i linje med vad som föreslogs
i den tidigare nämnda motionen. Regeringen borde därför återkomma
med förslag i saken.

Vid behandlingen av frågan år 1986 uppmärksammade utskottet (NU
1986/87:9 s. 11) vissa undersökningar inom Norden av kostnaderna för
olika slags handelshinder. Bl.a. åberopades en rapport av förstudiekaraktär
som Fondet för markeds- og distribusjonsforskning(FMD) i Oslo utarbetat
på begäran av Nordiska ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor.

Rapporten innehåller en principiell diskussion av handelshinders effekter
för hushållen i små öppna ekonomier. Vidare redovisas i rapporten resultaten
av undersökningar av bl.a. jordbrukspolitikens och tekopolitikens effekter
som under senare år hade genomförts i de nordiska länderna, främst
Norge och Sverige.

Utskottet konstaterade att det sålunda redan fanns ett visst underlag för 12

bedömning av kostnaderna för handelspolitiska skyddsåtgärder. Med hän- NU 1987/88:28
syn till att det på tekoområdet kunde förutses en successiv avveckling av
importrestriktionerna och att utvecklingen på jordbruksområdet förväntades
gå mot en liberalisering av importen ansåg utskottet att det inte fanns
behov av det föreslagna uppdraget till pris- och kartellnämnden. Motionen
fick stöd i en reservation (m, fp). Där anfördes att det var angeläget att det
skapades garantier för ett bättre underlag för kommande ställningstaganden
till olika frågor om skyddsåtgärder.

Sommaren 1987 publicerade FMD en forskningsrapport (nr 66) om den
norska tekopolitikens effekter för konsumenterna. I rapporten, som har
utarbetats av forskaren Eva Lindström på grundval av nyssnämnda förstudie,
görs också vissa jämförelser med svenska och danska förhållanden. Det
anförs att av de tre länderna Norge antagligen har de mest restriktiva importbegränsningarna
och att de norska konsumenterna till följd härav med
stor sannolikhet tvingas betala ett högre pris för många konfektionsvaror
än vad svenska och danska konsumenter gör.

Den svenska tekopolitikens effekter utreds för närvarande av pris- och
kartellnämnden. Utredningen syftar b).a. till att klarlägga om politiken leder
till högre utgifter för konsumenterna och hur den inverkar på den svenska
tekoindustrins konkurrensförhållanden. Nämnden beräknas färdigställa
utredningen under våren 1988.

Utskottet noterar alltså att det inom statens pris- och kartellnämnd — i
enlighet med motionärernas önskemål — pågår en undersökning av kostnaderna
för importbegränsningarna på tekoområdet. Vad gäller det andra
betydande området som berörs av handelspolitiska skyddsåtgärder — jordbruksområdet
— har utskottet i det föregående (s. 6) uttalat sig för ett breddat
internationellt handelsutbyte. Som utskottet anförde år 1986 kan en
liberalisering av importrestriktionerna på detta område emotses. Någon
särskild beräkning av kostnaderna för dessa restriktioner finner utskottet
inte skäl att påkalla. Beträffande eventuella skyddsåtgärder på andra områden
förutsätter utskottet att regeringen inför berörda ställningstaganden tar
fram det beslutsunderlag som krävs. Systematiska metoder för att beräkna
effekterna av protektionistiska åtgärder bör lämpligen kunna utarbetas
inom ramen för UNCTAD. Detta uttalade också statsrådet Anita Gradin
inför UNCTAD-konferensen, vilket motionärerna dock har undvikit att
citera.

Av det sagda framgår alltså att utskottet vidhåller uppfattningen att det
inte finns behov av något uppdrag i frågan till pris- och kartellnämnden.

Den här aktuella delen av motion 1987/88:N301 (fp) avstyrks följaktligen.

Tjänsteexport på skogsområdet

Svensk tjänsteexport inom skogsteknikområdet till Sovjetunionen bör stimuleras,
anförs i motion 1987/88:N211 (vpk). Motionärerna framhåller att
skogsbruket i Sovjetunionen har problem av olika slag och att man från
sovjetisk sida har uttryckt förhoppningar om att på vinstdelningsbasis kunna
få tillgång till svensk teknologi och drivningsteknik. En svensk export på

detta område skulle kunna bidra till en ökad import av rundvirke från 1-

Sovjetunionen. Många av de entreprenörer och innehavare av skogsma- NU 1987/88:28
skinssystem som borde ta initiativ i frågan är, påpekar motionärerna, småföretagare
vilkas marknadskunskaper och internationella kontakter är begränsade.
Därför borde riksdagen hos regeringen begära förslag till åtgärder
som främjar den föreslagna tjänsteexporten.

Riksdagen beslutade år 1985 om olika åtgärder för att främja tjänsteexporten
(prop. 1984/85:140, NU 1984/85:33, rskr. 1984/85:358). Beslutet
innebar bl.a. att Sveriges exportråd fick en större roll i olika frågor rörande
tjänsteexporten. Det särskilda konsultstöd som Exportrådet administrerar
och som tidigare var inriktat på u-länder utvidgades till att omfatta samtliga
länder. Vidare aviserades i den proposition som låg till grund för riksdagsbeslutet
att en tjänstehandelsdelegation skulle inrättas. Denna tillsattes av
regeringen år 1986. Delegationen har till uppgift att gagna och utveckla
tjänstehandeln genom att tjäna som ett forum för informationsutbyte och
diskussion.

Enligt vad utskottet har erfarit finns det ett antal konsultföretag som
arbetar på internationell nivå med de frågor som motionärerna tar upp.

Bl.a. utför Swedforest Consulting AB — som är ett dotterbolag till domänverket
— konsultuppdrag inom skogsbruk och skogsindustri. Verksamheten
är koncentrerad till regionerna Östafrika, Sydasien och Latinamerika.

Vidare gäller att svenska skogsmaskinsleverantörer samverkar i en skogsteknologisk
grupp — FORTEC Sweden — i syfte att öka exporten av olika
maskinsystem. För närvarande diskuterar man enligt uppgift möjligheten
att utvidga gruppen till att också omfatta konsulter på området.

Enligt utskottets mening fäster motionärerna uppmärksamheten på en
intressant gren av tjänsteexporten. Sverige borde ha goda förutsättningar
för att kunna nå framgångar på detta område. Som tidigare har nämnts
pågår också redan sådan konsultverksamhet.

Utskottet ser med intresse på om denna export kan utsträckas till fler
länder. Något riksdagsuttalande om behov av åtgärder för att särskilt främja
den aktuella exporten till Sovjetunionen kan dock utskottet inte ställa sig
bakom. Alla tillfällen till en ökad tjänsteexport — inom detta och andra
områden — bör självfallet tas till vara. Motionen avstyrks sålunda.

Vidareexport av högteknologiska varor, m.m.

Förenta Staterna har ända sedan andra världskriget utövat ett teknikembargo
mot öststaterna. De amerikanska exportrestriktionerna gäller inte bara
krigsmateriel och kärnenergiutrustning utan också högteknologiska varor
med s.k. dubbeltillämpning, dvs. varor som har både militär och civil användning.
Exportkontrollen av sistnämnda varor har tilldragit sig särskild
uppmärksamhet.

Kontrollen omfattar såväl direktexport från Förenta Staterna som reexport
via andra länder av amerikanska produkter eller produkter som innehåller
amerikanska komponenter. Kontrollen administreras genom ett licensförfarande.
Exportbegränsningen är olika sträng beroende på mottagarland.
Tillstånd ges inte för utförsel till öststaterna och vissa u-länder. Att
förhindra vidareexport till dessa länder är huvudsyftet med den kontroll
som exporten till övriga länder är föremål för.

Även Förenta Staternas allierade medverkar i teknikembargot. Japan NU 1987/88:28
och Spanien och samtliga NATO-länder utom Island samordnar exportkontrollen
genom en för detta ändamål särskilt inrättad samarbetskommitté,
COCOM (Coordinating Committee).

För att få tillgång till här berörd amerikansk utrustning måste svenska
företag åta sig att följa de amerikanska embargobestämmelserna. Detta
görs genom särskilda avtal mellan företaget i fråga och den amerikanska
licensmyndigheten. Kontrollen berör även, som framgår av det sagda,
svensktillverkade produkter i vilka ingår komponenter av amerikanskt ursprung.

Regeringen uppdrog år 1982 åt försvarets materielverk att i samarbete
med Sveriges industriförbund utarbeta ett förstärkt säkerhetsskydd för de
aktuella produkterna hos de svenska företagen. Detta gjordes för att tillgången
till den amerikanska tekniken ytterligare skulle säkras. År 1983 utvidgades
uppdraget till att också gälla myndigheter.

Under första hälften av 1980-talet skärptes den amerikanska exportkontrollen
successivt. Risken ökade därmed för att Sverige skulle användas
som genomgångsland för överföring av teknologisk utrustning till embargobelagda
länder. Mot denna bakgrund införde regeringen år 1986 genom
förordningen (1986:89) om förbud mot viss utförsel restriktioner mot export
av vissa högteknologiska produkter. Förordningen gäller endast varor
som är tillverkade i utlandet och är underkastade exportrestriktioner i tillverkningslandet.

Det svenska deltagandet i teknikembargot bör avbrytas, hävdas i motion
1987/88:N208 (vpk). Genom utfärdandet av nyssnämnda förordning har
åtgärderna lyfts upp från företagsnivå till officiell regeringspolitik. Enligt
motionärerna innebär Sveriges medverkan i teknikbojkotten en underkastelse
gentemot amerikanska lagbestämmelser. Deltagandet gör det svårt att
med full kraft hävda att Sverige är alliansfritt.

Riksdagen har hösten 1987 avslagit ett liknande motionsyrkande (vpk).

Utrikesutskottet, som då behandlade frågan, erinrade (UU 1987/88:10) om
att Sverige och Förenta Staterna inte har träffat någon överenskommelse på
området. De frivilliga avtal som svenska företag har ingått och de arrangemang
som regeringen har föranstaltat om har som yttersta syfte att det
svenska näringslivets tillgång till utländsk avancerad teknik skall säkerställas.
Utrikesutskottet underströk samtidigt det önskvärda i att importberoendet
på berörda områden blir så litet som möjligt. Motionen fick stöd i en
reservation av vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utrikesutskottet.

Om de svenska företagen skall kunna behålla sin internationella konkurrenskraft
måste tillgången till högteknologiska produkter säkerställas. Det
är, menar näringsutskottet, en angelägen uppgift för näringslivet och den
statliga industri- och forskningspolitiken att främja en inhemsk utveckling
av sådan teknologi. Industrin och staten gör också betydande insatser i
detta syfte. Svenska företag är dock i stor utsträckning hänvisade till utländska,
särskilt amerikanska, leverantörer av högteknologiska produkter.

Utskottet konstaterar att stormakterna av säkerhetspolitiska skäl tillämpar
vissa restriktioner mot varandra. Den amerikanska kontrollen av tekno- 15

logiexporten har tillkommit huvudsakligen i just säkerhetspolitiskt syfte. NU 1987/88:28
Genom de avtal som svenska företag har träffat med den amerikanska licensmyndigheten
kan emellertid den nödvändiga tillgången till högteknologisk
utrustning säkras.

Det är samtidigt av starkt intresse att Sverige inte utnyttjas som transitland
för vidareexport av de aktuella varorna till de länder som berörs av
den amerikanska teknikbojkotten. Utskottet har därför inget att erinra mot
det av regeringen införda förbudet mot utförsel av sådana produkter. Av
det sagda framgår att utskottet avstyrker här behandlad del av motion 1987/

88:N208 (vpk).

1 motionen framställs också ett yrkande om spridning av svensk utrikeshandel
till fler länder. Det erinras om att denna handel till övervägande delen är
inriktad på industriländerna. De socialistiska länderna och u-länderna
lämnas åt sidan trots att de representerar stora marknader med goda tillväxtmöjligheter,
anser motionärerna. En medveten avskärmning från dessa
länder kan, sägs det i motionen, få svåra följder när nu — som i Sovjetunionen
— en ändrad inriktning av utrikeshandeln signaleras.

Även ett yrkande som var likalydande med det här aktuella behandlades
hösten 1987 av utrikesutskottet i dess tidigare nämnda betänkande. Utrikesutskottet
anförde att stora ansträngningar görs för att utvidga den svenska
handeln till nya marknader. En betydande del av de statliga och privata
exportansträngningarna riktar sig i själva verket mot öststaterna och u-länderna.
Skälen till att dessa länders andelar av Sveriges utrikeshandel fortfarande
är mycket låga är, anförde utrikesutskottet, marknadsmässiga och
inte uttryck för någon medveten avskärmning. Utskottet sade sig utgå från
att regeringen även fortsättningsvis främjar och utvecklar handeln med
dessa länder och avstyrkte yrkandet. I en reservation (vpk) anfördes att en
mera medveten och energisk handelspolitik från Sveriges sida skulle avsevärt
förbättra möjligheterna för en ökad export till Östeuropa. Riksdagen
följde utrikesutskottet.

Näringsutskottet intar i denna fråga samma ståndpunkt som utrikesutskottet.
Även den nu berörda delen av motion 1987/88 :N208 (vpk) avstyrks
sålunda.

Tillfällig export av metallskrot

I likhet med flertalet övriga västeuropeiska länder upprätthåller Sverige en
reglering av metallskrotexporten. Sålunda krävs exportlicens för utförsel
från Sverige av avfall och skrot av alla metaller utom zink. Praxis är sedan
länge att licens beviljas endast om varorna inte kan avsättas inom landet.

Licensmyndighet är kommerskollegium, vars beslut kan överklagas hos
regeringen. Föreskrifter från regeringen om licenstvånget har publicerats i
en förordning om import- och exportlicenser inom kommerskollegiets licensområde,
vilken har utgivits i kollegiets författningssamling (K.FS
1987:1).

I motion 1987/88: N209 (m) föreslås att riksdagen skall anmoda regeringen
att upphäva licenskravet när det gäller utförsel av metallskrot avsett att

efter bearbetning återtas och återanvändas i exportörens egen tillverkning. 16

Tillverkningsföretagen åsamkas merkostnader på grund av tvånget att låta NU 1987/88:28

svenska företag — skyddade från utländsk konkurrens — utföra bearbetningen.
Den föreslagna ändringen skulle, menar motionärerna, kanske innebära
att de svenska bearbetningsföretagen anpassar sina priser till de
nivåer som följer av en sund konkurrens. Upphävandet av licenskravet
behöver därför inte betyda att all bearbetning går de svenska företagen
förbi. I motionen krävs vidare att regeringen i avvaktan på den begärda
ändringen skall tillämpa en generös licensgivning.

Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit motioner av delvis liknande
innebörd som den nu aktuella. Senast hösten 1987 avslogs en sådan motion
(m) på förslag av utskottet (NU 1987/88:8 s. 17). Utskottet erinrade om att
företrädare för EG och EFTA — inom ramen för diskussionerna om avveckling
av handelshinder — i maj 1987 träffade en överenskommelse om
att förhandlingar skulle inledas dels om en ömsesidig liberalisering av handeln
med icke-järnhaltigt metallskrot, dels om införande av ett principiellt
förbud mot exportrestriktioner i det västeuropeiska frihandelsområdet.

Med hänsyn härtill ansåg utskottet det inte vara ändamålsenligt att man
från svensk sida ensidigt vidtog några förändringar av regleringen av handeln
med metallskrot. Dessa borde anstå till dess enighet hade uppnåtts om
en allmän avveckling i Västeuropa. En liknande inställning hade också
statsrådet Anita Gradin gett uttryck för i en interpellationsdebatt i riksdagen
under hösten 1987 (RD 1987/88:19 s. 7). Moderata samlingspartiets,
folkpartiets och centerns företrädare i utskottet gav i en reservation sitt stöd
åt motionen.

Enligt uppgift kommer förhandlingarna i frågan mellan EG och EFTA
troligtvis att inledas under våren 1988.

Utskottet finner inte nu anledning till ändrat ställningstagande. Motionen
avstyrks alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fri handel med varor och tjänster

att riksdagen avslår motion 1987/88:U7 yrkande 21, motion 1987/

88:N267 yrkande 1 och motion 1987/88:N304 yrkande 2,

2. beträffande handeln med jordbruksprodukter m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:N301 yrkande 1,

3. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen

a) avslår motion 1987/88:N252 och motion 1987/88:N267 yrkande
3,

b) avslår motion 1987/88:N300,

4. beträffande u-landshandeln

att riksdagen avslår motion 1987/88:N267 yrkande 2,

5. beträffande socialklausul i internationella handelsavtal

att riksdagen avslår motion 1987/88:N267 yrkandena 4 och 5 och
motion 1987/88:N268 yrkande 3,

17

6. beträffande bojkott mot Shell NU 1987/88:28

att riksdagen avslår motion 1987/88:N423,

7. beträffande kostnader för handelspolitiska åtgärder
att riksdagen avslår motion 1987/88:N301 yrkande 3,

8. beträffande tjänsteexport på skogsområdet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N211,

9. beträffande vidareexport av högteknologiska varor
att riksdagen avslår motion 1987/88 :N208 yrkande 1,

10. beträffande spridning av utrikeshandeln

att riksdagen avslår motion 1987/88:N208 yrkande 2,

11. beträffande tillfällig utförsel av metallskrot
att riksdagen avslår motion 1987/88:N209.

Stockholm den 14 april 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lennart Pettersson (s), Erik Hovhammar
(m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars
(fp), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson
(vpk), Reynoldh Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Gudrun Norberg
(fp) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Fri handel med varor och tjänster (mom. 1)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
åberopar” och slutar med ”och 1987/88:N267 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig i övrigt till vad moderata samlingspartiets och folkpartiets
företrädare anförde vid utskottsbehandlingen av liknande frågor i
december 1987 (NU 1987/88:8 res. 1, s. 20). En öppen och fri handel är av
avgörande betydelse för Sveriges välfärd. Konkurrensen från utlandsmarknaden
har en produktivitetshöjande verkan på den svenska ekonomin. Frihandeln
främjar därmed sysselsättningsutvecklingen i landet, och den har
också en inflationsdämpande effekt.

Frihandelssystemet måste dock, som sägs i motion 1987/88:N304 (fp),
bygga på ömsesidighet. Om svenska företag skall kunna sälja sina varor i
andra länder måste dessa länders företag kunna sälja sina produkter här.

Alla former av protektionism måste motverkas. Enligt utskottets mening är
en snar avveckling av Sveriges återstående handelshinder mot u-landsimporten
angelägen, detta med hänsyn dels till de svenska konsumenternas

intressen, dels till u-ländernas situation. Vidare bör resterande hinder i han- 18

deln mellan Sverige och de nyligen industrialiserade länderna, NIC-län- NU 1987/88:28
derna, undanröjas.

Utskottet instämmer sålunda i kraven i motionerna 1987/88:U7 (m) och
1987/88:N304 (fp) på att Sverige — bl.a. vid förhandlingarna inom den nya
GATT-rundan — aktivt skall verka för att de icke-tariffära handelshindren
avvecklas. De utökade försöken att begränsa importen genom t.ex. krångliga
tullförordningar, märkningskrav och diskriminerande offentlig upphandling
är oroande för en liten handelsnation som Sverige och för de
fattiga länderna. Sverige måste därför med största uppmärksamhet övervaka
att reglerna inom GATT respekteras. Från svensk sida bör man också
med ökad kraft arbeta för att olika handelshinder på tjänsteområdet undanröjs.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd.

Därmed tillgodoses här aktuella delar av nyssnämnda motioner. Ett uttalande
av angiven innebörd låter sig däremot inte förenas med vad som
kommer till uttryck i motion 1987/88 :N267 (c). Denna avstyrks följaktligen
i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande fri handel med varor och tjänster
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:U7 yrkande 21 och motion
1987/88:N304 yrkande 2 och med avslag på motion 1987/

88:N267 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Fri handel med varor och tjänster (mom. 1)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
åberopar” och slutar med "och 1987/88:N267 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig i övrigt till vad centerns företrädare anförde vid
utskottsbehandlingen av liknande frågor i december 1987 (NU 1987/88:8
res. 2, s. 22). Frihandeln är inte ett mål i sig. I varje situation gäller det, som
sägs i motion 1987/88:N267 (c), att bedöma de faktiska följderna av frihandelsprincipens
tillämpning. Det måste bli fråga om avvägningar mellan
olika samhällsintressen, vilket kan leda till att principen i vissa fall får
modifieras. En ansvarsfull handelspolitik bör alltså bygga på sådana överväganden
snarare än på en doktrinär tillämpning av frihandelsprincipen.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.

Därmed skulle motion 1987/88:N267 (c) tillgodoses i berörd del. I motionerna
från moderata samlingspartiet och folkpartiet redovisas en ohämmad
tilltro till frihandelsprincipen och en brist på verklighetsanknuten insikt
om den internationella handelns mångfasetterade villkor. Något uttalande
av riksdagen med anledning av dessa motioner bör därför inte komma
i fråga. Motionerna avstyrks, båda i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande fri handel med varor och tjänster
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N267 yrkande 1 och med '9

avslag på motion 1987/88:U7 yrkande 21 och motion 1987/88:N304 NU 1987/88:28

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Fri handel med varor och tjänster (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
åberopar” och slutarmed ”och 1987/88:N267 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig i övrigt till vad vänsterpartiet kommunisternas företrädare
anförde vid utskottsbehandlingen av liknande frågor i december
1987 (NU 1987/88:8 res. 3, s. 22). Vår tids frihandel har utvecklats till en
form för ekonomisk maktutövning som gynnar de redan rika och starka. I
motsats till vad den klassiska frihandelsteorin hävdar leder frihandeln till
ökade ekonomiska klyftor.

Enligt utskottets mening kan det därför under en övergångsperiod vara
nödvändigt att vidta vissa handelspolitiska åtgärder i syfte att skydda svaga
och beroende länders självständiga utveckling. Protektionism använd för
att öva påtryckning från rika och mäktiga länders sida är däremot förkastlig Sveriges

insatser för den internationella handelns utveckling måste, menar
utskottet, göras utifrån perspektivet att det egna nationella oberoendet
inte skall inskränkas av skyddsåtgärder från stora industriländer. Sverige
har inget skäl att självt acceptera en grad av öppenhet som våra stora handelspartner
inte tillämpar. Vi har också anledning att aktivt arbeta för utvecklings-
och jämlikhetsmålen, vilka för närvarande lätt skyms undan i
diskussionen om världsekonomin och handelssystemet. Dessa mål gynnas
nämligen inte av den typ av handelssystem som frihandeln representerar.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.

I motion 1987/88:N267 (c) redovisas en insikt om den internationella handelns
komplexa natur. Motionärerna går dock enligt utskottets uppfattning
inte nog långt i sin analys. De synpunkter på frihandeln som förs fram i
motionerna 1987/88:U7 (m) och 1987/88:N304 (fp) är helt väsensskilda
från vad utskottet nu har anfört. De avstyrks följaktligen, båda i ifrågavarande
del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande fri handel med varor och tjänster
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N267 yrkande 1 och
med avslag på motion 1987/88:U7 yrkande 21 och motion 1987/

88:N304 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. U-landshandeln (mom. 4)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 9
som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrks således” bort ha
följande lydelse: 20

Utskottet har inte nu funnit skäl för ett ändrat ställningstagande. Beträf- NU 1987/88:28
fande u-landshandeln finns det emellertid anledning, menar utskottet, att
här än en gång betona vikten av att Sveriges resterande begränsningar av
importen från u-länderna upphävs. Utskottet hänvisar härvidlag till vad
som i det föregående har sagts om behovet av en fri och öppen handel.

Med det sagda avstyrks alltså motion 1987/88:N267 (c) i aktuell del.

5. U-landshandeln (mom. 4)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels ali den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

U-ländernas problem inom världshandeln kan inte, menar utskottet,
lösas enbart genom diskussionerna inom ramen för GATT-rundan och
UNCTAD. Dessa har i allt väsentligt sin utgångspunkt i en önskan om
öppen och fri handel. Som anförs i motion 1987/88:N267 (c) kan frihandeln
leda till negativa konsekvenser för u-länderna när det gäller fördelningen
av ekonomiska resurser.

Utskottet ansluter sig därför till kravet i nämnda motion på att man från
svensk sida skall uppmärksamma frågan om frihandelns konsekvenser för
relationerna mellan i-länder och u-länder. Enligt utskottets uppfattning bör
det ankomma på regeringen att ta ställning till formen för ett sådant svenskt
initiativ.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig
till vad utskottet nu har anfört. Den här berörda delen av motion 1987/

88:N267 (c) tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande u-landshandeln
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N267 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. U-landshandeln (mom. 4)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Tanken att u-ländernas problem inom världshandeln skall kunna lösas
genom diskussionerna inom ramen för GATT-rundan och UNCTAD ter
sig orealistisk. Innan frihandeln kan komma till sin rätt hos alla parter
måste först en ekonomisk världsordning med större jämlikhet skapas.

Utskottet ansluter — — — (= reservation 5) — svenskt initiativ.

Syftet med detta initiativ måste dock, menar utskottet, utvidgas jämfört
med vad motionärerna har anfört. Insatserna bör ta sikte på att ett internationellt
handelssystem som tillgodoser u-ländernas berättigade krav skall
åstadkommas. Det nuvarande systemet premierar i-ländernas exploatering
av u-ländernas resurser och befolkning.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna som 21

sin mening. Därmed skulle den nu behandlade delen av motion 1987/ NU 1987/88:28
88:N267 (c) bli delvis tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande u-landshandeln

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N267 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Socialklausul i internationella handelsavtal (mom. 5)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”De i” och
slutar med ”i frågan” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1987/88:N267 (c),
att införandet av en socialklausul i GATT bör eftersträvas. Regeringen bör
aktivt bevaka möjligheterna härtill i samband med de nu aktuella diskussionerna
inom GATT.

Som också föreslås i nämnda motion bör vidare en kartläggning göras av
svensk import av varor som har producerats under från hälso- och miljösynpunkt
oacceptabla förhållanden eller med utnyttjande av barn, slavarbetare
eller underbetald arbetskraft. Därvid bör också importens effekter
på den inhemska produktionen beaktas. Denna kartläggning bör sedan
ligga till grund för svenska handelspolitiska ställningstaganden i internationella
sammanhang.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet nu har anfört. Det sagda innebär alltså att motion 1987/88:N267
(c) tillstyrks i berörd del. Genom ett uttalande av angiven innebörd skulle
även det här aktuella yrkandet i motion 1987/88:N268 (s) tillgodoses i allt
väsentligt.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande socialklausul i internationella handelsavtal

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N267 yrkandena 4 och 5
och med anledning av motion 1987/88:N268 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Bojkott mot Shell (mom. 6)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Den svenska”
och slutar med ”av utrikesutskottet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen inte bevilja Shell Litorina AB
den begärda koncessionen för undersökning av gas- och oljefyndigheter i
sydöstra Östersjön. Ett bifall till Shell skulle strida mot den pågående internationella
bojkottaktionen mot Shell-gruppen till följd av dess aktiva stöd
för apartheidregimen i Sydafrika. Vid beredningen av koncessionsfrågan
bör regeringen beakta det brott mot FN:s sanktionsbeslut mot Sydafrika
och Namibia som Shell har gjort sig skyldig till. Även om Shells svenska 22

dotterbolag inte är engagerat i denna verksamhet bör Shell-gruppens insat- NU 1987/88:28
ser i södra Afrika få konsekvenser för hela Shell-koncernen.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som nu har
anförts. Därmed skulle motion 1987/88:N423 (vpk) bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bojkott mot Shell

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :N423 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Kostnader för handelspolitiska åtgärder (mom. 7)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Liksom statsrådet Anita Gradin finnér utskottet att metoder för att beräkna
kostnaderna för handelspolitiska skyddsåtgärder saknas. Sådana metoder
är, som också sägs i motion 1987/88:N301 (fp), nödvändiga för att det
skall kunna skapas ett bättre underlag för beslut i frågor om olika handelshinder.

Det har nu gått nära ett år sedan statsrådet gav uttryck för sin ståndpunkt.

Regeringen har dock ännu inte tillsett att de efterlysta beräkningsmetoderna
utarbetas. Enligt utskottets mening finns det därför skäl för riksdagen att
begära att statens pris- och kartellnämnd får i uppdrag att utveckla sådana
metoder. Nämnden bör också i fortsättningen kostnadsberäkna alla förslag
om handelspolitiska skyddsåtgärder. Det sagda innebär sålunda att motion
1987/88:N301 (fp) i nu aktuell del tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kostnader för handelspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N301 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Vidareexport av högteknologiska varor (mom. 9)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Om de” och
slutar på s. 16 med "motion 1987/88:N208 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till kravet i motion 1987/88:N208 (vpk) på
att Sverige skall avbryta sitt deltagande i den av Förenta Staterna dikterade
teknikbojkotten mot främst de socialistiska länderna. Den förordning som
regeringen har utfärdat på området är en klar eftergift åt Förenta Staterna
och den visar att det inte kan anses vara bara en fråga om enskilda företags
anpassning till de amerikanska embargobestämmelserna.

Sveriges agerande befäster, menar utskottet, det starka beroendet av Förenta
Staterna på teknikområdet. Detta beroende begränsar våra möjligheter
att föra en självständig ekonomisk politik. Sverige måste därför utöka 23

tekniksamarbetet med länder som vill frigöra sig från Förenta Staternas NU 1987/88:28
strategiska stormaktspolitik på området.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har
anfört. Därmed skulle den nu behandlade delen av motion 1987/88:N208
(vpk) bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande vidareexport av högteknologiska varor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N208 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Spridning av utrikeshandeln (mom. 10)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Näringsutskottet
intar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att den svenska utrikeshandeln
måste vidgas till fler länder. Det nuvarande starka beroendet av
handel med industriländerna borde leda till eftertanke. Åtgärder bör därför
vidtas för att främja och utveckla handeln med de socialistiska länderna
och u-länderna. Som anförs i motion 1987/88:N208 (vpk) utgör dessa länder
stora marknader med god tillväxtpotential. Svenska företag borde ha
goda möjligheter att lyckas där under förutsättning att kontakterna med
länderna upparbetas. Detta är särskilt angeläget nu när t.ex. Folkrepubliken
Kina och Sovjetunionen söker nya vägar i sin ekonomiska politik. I
Sovjetunionen har väsentliga förändringar i utrikeshandelsväsendet introducerats.
Bl.a. har ett stort antal handelsministerier och produktionsföretag
fått utrikeshandelsrättigheter.

En åtgärd för att stimulera handeln med öststaterna skulle vara inrättande
av ett statligt handels- och bytesbolag. Utrikeshandelsorganisationerna i
öststaterna ställer nämligen ofta krav på motköp. Ett sådant bolag behövs,
menar utskottet, för att de vid större exportorder erforderliga insatserna
från olika företag i Sverige skall kunna hållas samman. Bolaget, till vilket
regionala handelskontor bör knytas, bör helt eller till övervägande del ägas
av staten. Regeringen bör ta initiativ till bildandet av ett handels- och bytesbolag
med den inriktning som här har skisserats.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna som sin
mening. Motion 1987/88:N208 (vpk) tillstyrks sålunda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande spridning av utrikeshandeln

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N208 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Tillfällig utförsel av metallskrot (mom. 11)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars
(fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg (fp)
anser 24

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet NU 1987/88:28
finner” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Även om förhandlingar om en liberalisering av skrothandeln nu skall
inledas mellan EG och EFTA torde det dröja flera år innan en sådan liberalisering
kan komma till stånd. Bl.a. har, som påpekas i motion 1987/

88:N209 (m), kommerskollegium anfört att det krävs en övergångsperiod
på minst två år för anpassningsåtgärder efter det att ett eventuellt samförstånd
om en gemensam avveckling av exportregleringen på området har
uppnåtts.

Det finns därför, menar utskottet, skäl för en avveckling redan nu av
licenskravet för utförsel av metallskrot som är avsett att efter bearbetning
återanvändas i det exporterande företagets egen tillverkning. En sådan lättnad
i exportregleringen skulle inte äventyra råvarutillgången inom landet.

Som anförs i motionen skyddas genom nuvarande system bearbetningsföretagen
mot utländsk konkurrens till nackdel för de tillverkande företagen.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen sålunda vidta erforderliga
åtgärder för att befria den nu aktuella skrotexporten från licenskrav. I avvaktan
på en sådan ändring bör en generös licensgivning för denna export
tillämpas.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har
anfört. Därmed skulle motion 1987/88:N209 (m) bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande tillfällig utförsel av metallskrot
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N209 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande
Nordiskt samarbete (mom. 3)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:

Vi instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N267 (c) om vikten av
arbetet för att uppnå en nordisk hemmamarknad. Ett vidgat nordiskt samarbete
på det ekonomiska området och även andra områden måste eftersträvas.
Det nordiska samarbetet är av väsentlig betydelse i den västeuropeiska
integrationsprocessen, men det har också — som sägs i nämnda
motion — ett egenvärde. Invånarna i de nordiska länderna har i de flesta
frågor en likartad principiell inställning. Vi förutsätter att pågående arbete
med frågor rörande det nordiska samarbetet kommer att bedrivas med stor
intensitet och har därför inte funnit något särskilt riksdagsinitiativ i saken
nödvändigt.

25

Jordbruksutskottets yttrande
1987/88:4 y

om handeln med jordbruksprodukter m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 9 februari 1988 berett jordbruksutskottet tillfälle
att avge yttrande över motion 1987/88:N301 av Hadar Cars m.fl. (fp) yrkande
1.

Utskottet

Den del av motionen som avser jordbruksområdet innehåller bl.a. synpunkter
på den internationella handeln med jordbruksprodukter och effekterna
av den - enligt motionen - protektionistiska jordbrukspolitik som förs av
flertalet länder. För det svenska folkhushållets del innebär jordbrukspolitiken
att konsumenterna får betala ett väsentligt högre pris för våra livsmedel
än vad som blev fallet om vi tillät en ökad import. För länder med goda
naturliga förutsättningar att producera livsmedel innebär protektionismen
att dessa inte kan utnyttja sina konkurrensfördelar. Samtidigt uppger sig
motionärerna vara medvetna om att ett totalt slopande av det svenska
gränsskyddet för närvarande inte är ett realistiskt alternativ. En övergång till
världsmarknadspriser kunde snabbt resultera i att huvuddelen av det svenska
jordbruket slogs ut. Färdriktningen i jordbrukspolitiken är emellertid
väsentlig, och enligt motionen bör en ökad avreglering komma till stånd.
Motionen utmynnar i denna del i ett yrkande att Sverige i den s.k.
Uruguayrundan verkar för ett breddat handelsutbyte med jordbruksprodukter
m.m.

Jordbruksutskottet har nyligen i ett yttrande till utrikesutskottet över
proposition 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen
redovisat sin inställning till vissa frågor rörande den internationella handeln
med jordbruksvaror (JoU 1987/88:2 y). Utskottet har därvid i allt väsentligt
anslutit sig till de svenska övervägandena under rubrikerna 7.1. Jordbruk och
7.2. Livsmedelsindustri (prop. s. 45-47) men har samtidigt funnit anledning
att framhålla vissa inslag i den nationella jordbruks- och livsmedelspolitiken
som särskilt väsentliga.

I anslutning till den nu aktuella motionen vill utskottet framhålla att ett
breddat handelsutbyte med jordbruksvaror givetvis är positivt men att
möjligheterna till en ökad avreglering måste bedömas mot bakgrund av de
multilaterala förhandlingar som förs inom ramen för GATT och andra
internationella organisationer. I GATT-förhandlingarna verkar de nordiska

NU 1987/88:28
Bilaga

26

länderna för en minskning av sådana stöd som snedvrider den internationella
jordbrukshandeln (se prop. 1987/88:66 s. 42). De verkar vidare för ökat
marknadstillträde och för att klarare regler skall utformas för handeln med
jordbruksprodukter. Av det anförda framgår att det inte föreligger någon
nämnvärd motsättning mellan motionärernas önskemål och den av regeringen
redovisade inställningen till hithörande frågor. Motion N301 yrkande 1
bör därför inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Stockholm den 15 mars 1988
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Lars Ernestam (m),
Ove Karlsson (s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s),
Margareta Winberg (s). Ingvar Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart
Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin (m) och
Anders Castberger (fp).

NU 1987/88:28
Bilaga

(JoU 1987/88:4 y)

27

Innehåll

NU 1987/88:28

Årendet 1

Sammanfattning 1

Motionerna 2

Utskottet 3

Inledning 3

Fri handel med varor och tjänster 4

Nordiskt samarbete 6

U-landshandeln 9

Socialklausul i internationella handelsavtal 9

Bojkott mot Shell 11

Kostnader för handelspolitiska åtgärder 12

Tjänsteexport på skogsområdet 13

Vidareexport av högteknologiska varor, m.m 14

Tillfällig export av metallskrot 16

Hemställan 17

Reservationer 18

1. Fri handel med varor och tjänster (m, fp) 18

2. Fri handel med varor och tjänster (c) 19

3. Fri handel med varor och tjänster (vpk) 20

4. U-landshandeln (m, fp) 20

5. U-landshandeln (c) 21

6. U-landshandeln (vpk) 21

7. Socialklausul i internationella handelsavtal (c, vpk) 22

8. Bojkott mot Shell (vpk) 22

9. Kostnader för handelspolitiska åtgärder (m, fp) 23

10. Vidareexport av högteknologiska varor (vpk) 23

11. Spridning av utrikeshandeln (vpk) 24

12. Tillfällig utförsel av metallskrot (m, fp, c) 24

Särskilt yttrande 25

Nordiskt samarbete (c) 25

Bilaga 26

Jordbruksutskottets yttrande 1987/88:4 y om handeln med jordbruksprodukter
m.m 26

28

Svenskt Tryck Stockholm 1988