Näringsutskottets betänkande
1987/88:24

om vissa anslag inom industridepartementets område NU
(prop. 1987/88:100 delvis) 1987/88:24

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1987/88:100 bilaga 14 punkterna
A 1-A 5 (industridepartementet m.m.), B 1, B 2, B 4-B 9 och B 12-B 14 (industri m.m.), E 1-E 5 (statsägda företag m.m.) samt F 1-F 18
(teknisk utveckling m.m.).

Förutom motioner som direkt hänför sig till de berörda anslagen behandlas
en motion om patent- och registreringsverkets biblioteksservice.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter. Oppositionspartiernas
företrädare reserverar sig till förmån för yrkanden i parti- och
gruppmotioner. En förteckning över alla reservationer - med partibeteckningar
- finns på s. 61.

Regeringens förslag om anslag till olika industripolitiska ändamål och till
teknisk forskning bygger på riksdagens beslut våren 1987 om näringspolitikens
inriktning under budgetåren 1987/88-1989/90 och om medelsramar
under perioden bl.a. för ett informationsteknologiprogram och för verksamheten
vid styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Utskottet avstyrker motionsyrkanden (m, fp) om långtgående minskningar
av anslagen till bl.a. branschfrämjande åtgärder och småföretagsutveckling.
Ett yrkande (c) om ökning av sistnämnda anslag avstyrks likaså.
Beträffande STU:s verksamhet avvisar utskottet krav på dels en minskning
av administrationskostnaderna (m), dels ett nationellt program för utveckling
av optiska datorsystem (vpk). Vidare avstyrks motioner (m, fp, c) om ett
ökat engagemang i europeiskt rymdsamarbete.

TOLFTE HUVUDTITELN
Industridepartementet m.m.

1. Industridepartementet

Regeringen har under punkt A 1 (s. 34) föreslagit riksdagen att till
Industridepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
31 485 000 kr.

1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr24

I motion 1987/88:N253 av Anne Wibble (fp) och Christer Eirefelt (fp) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om namnändring av industridepartementet till näringslivsdepartementet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning.

Som motiv för att industridepartementets benämning skulle ändras
åberopas i motion 1987/88:N253 (fp) att namnet bör inbegripa den allt
intressantare och viktigare tjänsteproduktionen och tjänstehandeln.

Det ankommer på regeringen att besluta om departementens uppgifter
och organisation. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer

1. beträffande nytt namn på industridepartementet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N253,

2. beträffande anslag

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 31 485 000 kr.

2. Industriråd/industriattaché

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 2 (s. 34) och
hemställer

att riksdagen till Industrirådlindustriattaché för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 840 000 kr.

3. Utredningar m.m.

Regeringen har under punkt A 3 (s. 35) föreslagit riksdagen att till
Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av
17 900 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
(1) att riksdagen beslutar att minska anslaget A 3, Utredningar m.m., med
8 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avveckling av branschpolitiska råd,

2. till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.

Utskottet

Liksom tidigare används anslaget till kostnader för dels vissa råd och
delegationer för samråd med näringslivet m.m., dels den egentliga kommittéverksambeten,
dels särskilda utredningar inom industridepartementet. För
nästa budgetår har medel beräknats också för granskningsnämnden för
försvarsuppfinningar. Kostnaderna för nämnden har hittills betalats från ett
särskilt anslag.

NU 1987/88:24

2

Från moderata samlingspartiets sida föreslås i motion 1987/88:N305 en
nedläggning av de olika samrådsorganen, som enligt motionärerna medför
en onödig formalisering av regeringens kontakter med näringslivet. Folkpartiet
framför en liknande uppfattning i motion 1987/88:N275. I motionerna
föreslås en minskning av utredningsanslaget med 7,9 resp. 8 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag.

Utskottet har under en följd av år avvisat liknande krav på nedläggning av
samrådsorgan med den motiveringen att varje regering bör ha frihet att välja
formerna för sina överläggningar med näringslivet. Utskottet har samma
uppfattning nu. Vidare bör påpekas att de i motionerna föreslagna minskningarna
av anslaget skulle tvinga fram en kraftig begränsning också av
utredningsverksamheten. Denna hänför sig delvis till önskemål från riksdagens
sida. Motionerna avstyrks i berörda delar. Regeringens förslag om
anslag tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande råd och delegationer

att riksdagen avslår motion 1987/88:N305 yrkande 1,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:N275 yrkande 1 och motion 1987/88:N305 yrkande 2
till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 17 900 000 kr.

4. Extra utgifter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4 (s. 35) och
hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 500 000 kr.

5. Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 5 (s. 36) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 5 750 000 kr.

Industri m.m.

6. Statens industriverk

Regeringen har under punkt B 1 (s. 38 f.) föreslagit riksdagen att till Statens
industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 57 410 000 kr. Regeringen har vidare under punkt B 2 (s. 39 f.)
föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

q

NU 1987/88:24

3

1987/88:N225 av Carl Bildt m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (8) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående verksamheten vid statens industriverk.

1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att
riksdagen

2. beslutar att minska anslaget B 1, Statens industriverk: Förvaltningskostnader,
med 10 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag,

3. beslutar att minska anslaget B 2, Statens industriverk: Utredningsverksamhet,
med 3 milj. kr.

1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
att riksdagen

3. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.,

4. avslår regeringens förslag att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
samt därvid som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande industripolitikens organisation.

Utskottet

Nuvarande organisation och programindelning för statens industriverk
(SIND) fastställdes år 1983. SIND har därefter tilldelats en viktig roll vid
genomförandet av de program för näringspolitiken som fastlades åren 1984
(prop. 1983/84:135, NU 1983/84:42) och 1987 (prop. 1986/87:74, NU
1986/87:30). Från anslaget B 1 bestrids förvaltningskostnader för de fyra
programmen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt,
Regional utveckling och Småföretagsutveckling. Från anslaget B 2 bestrids
kostnader för experter m.m. för utredningsverksamheten. Utskottet behandlar
längre fram fem andra anslag (B 4 och B 11-B 14) som gäller
verksamhet som administreras av SIND.

I moderata samlingspartiets motion 1987/88:N225 erinras om att partiet
motsatte sig inrättandet av SIND. Med ett särskilt verk för industrifrågor
finns ökad risk för att politiker försöker styra företagens verksamhet och
framtida inriktning, anförs det. Motionärerna anser att en del utredningsuppdrag
som nu utförs av SIND skulle kunna läggas ut på forskningsinstitutioner
och konsultföretag. Andra uppgifter skulle kunna föras över till
Sveriges exportråd eller styrelsen för teknisk utveckling (STU). Återstående
uppgifter för SIND skulle enligt motionen vara att fungera som central
myndighet för bl.a. regionalpolitiskt stöd. Med hänvisning till den angivna
synen på SIND:s roll föreslås i motion 1987/88:N305 (m) att anslaget till
förvaltningskostnader minskas med ca 13,4 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag och att det särskilda anslaget till utredningsverksamhet
slopas.

Från folkpartiets sida föreslås i motion 1987/88:N275 en minskning av de
två anslagen till SIND med 10 milj. kr. resp. 3 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Särskilt utredningsverksamheten bör begränsas, menar
man. Något uttryckligt krav på omorganisation av SIND framförs emellertid
inte.

NU 1987/88:24

4

Utskottet godtar varken de tankar på en omorganisation av SIND som
redovisas i motion 1987/88:N225 (m) eller de krav på anslagsminskningar
som förs fram i motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp). De
nämnda motionerna avstyrks i berörda delar. Regeringens förslag till
medelsanvisning tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande den industripolitiska organisationen

att riksdagen avslår motion 1987/88:N225 yrkande 8 och motion
1987/88:N305 yrkande 4 i ifrågavarande del,

2. beträffande förvaltningsanslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:N275 yrkande 2 och motion 1987/88:N305 yrkande 3
till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 57 410 000 kr.,

3. beträffande utredningsanslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:N275 yrkande 3 och motion 1987/88:N305 yrkande 4 i
ifrågavarande del till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

7. Åtgärder för att främja industridesign

Regeringen har under punkt B 4 (s. 42 f.) föreslagit riksdagen att till Åtgärder
för att främja industridesign för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.

I motion 1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) yrkas, såvitt här är i
fråga, (4) att riksdagen avslår regeringens förslag om 5 milj. kr. på anslaget
B 4, Åtgärder för att främja industridesign.

Utskottet

En försöksverksamhet med stöd till industridesign har bedrivits sedan
budgetåret 1984/85. Verksamheten, som administreras av SIND, innefattar
uppbyggnad av ett Design Center i Stockholm och insatser i enskilda
småföretag. Våren 1987 fattade riksdagen beslut om en förlängning av stödet
under treårsperioden 1987/88-1989/90. Detta skedde på förslag av utskottet
(NU 1986/87:30), med reservation från folkpartiets företrädare. En medelsram
av 15 milj. kr. för perioden fastställdes. I enlighet härmed föreslår
regeringen nu att 5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1988/89. Från folkpartiets
sida har i motion 1987/88:N275 åter framförts krav på en avveckling av
verksamheten.

Utskottet anser att treårsprogrammet bör fullföjas enligt riksdagens
beslut. Motionen avstyrks i berörd del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:N275 yrkande 4 till Åtgärder för att främja industridesign
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.

NU 1987/88:24

5

8. Främjande av hemslöjden

NU 1987/88:24

Regeringen har under punkt B 5 (s. 43-46) föreslagit riksdagen att till
Främjande av hemslöjden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
7 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1987/88:N240 av Olof Johansson m.fl. (c) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (7)
att riksdagen till B 5 Hemslöjden anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 6 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 13 000 000 kr.

1987/88:N277 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att industridepartementet får i uppdrag att pröva möjligheten att flytta
kansliet för nämnden för hemslöjdsfrågor till Leksand.

1987/88:N313 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att nämnden för hemslöjdsfrågor bör flyttas från
industridepartementets till utbildningsdepartementets ansvarsområde.

1987/88:N329 av Stina Gustavsson (c) vari - med motivering i motion
1987/88:A489 - yrkas att riksdagen beslutar om ett förhöjt anslag till
främjande av hemslöjden.

Utskottet

Gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden fastställdes år 1981
(prop. 1980/81:87, NU 1980/81:42). Enligt dessa skall organisationen på
regional nivå i framtiden omfatta två hemslöjdskonsulenttjänster i varje län.
Finansieringsansvaret delas mellan staten och landstingskommunen. På
central nivå är nämnden för hemslöjdsfrågor beslutande organ. Från anslaget
bestrids för närvarande statens kostnader för en tjänst som konsulent i varje
län, en tjänst som spetskonsulent och tre tjänster som sameslöjdskonsulent.
De tre sistnämnda tjänsterna bekostas helt av staten. Från anslaget utgår
också bidrag till Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund (SHR) och till
annan verksamhet, innefattande stöd till projekt av olika slag.

Regeringen föreslår nu att den avsedda utbyggnaden av konsulentorganisationen
från en till två tjänster i varje län genomförs fr.o.m. nästa budgetår.
Bl.a. hänvisas till hemslöjdens betydelse som kompletterande sysselsättning i
glesbygden. Beträffande finansieringen föreslås att statens bidrag till länskonsulenterna
i fortsättningen skall betalas ut av resp. länsstyrelse och
belasta anslaget C 4, Regionala utvecklingsinsatser m.m. Medelsbehovet
härför beräknas till 6 864 000 kr. för nästa budgetår. Från anslaget B 5,
Främjande av hemslöjden skall liksom hittills bestridas kostnaderna för de
konsulenttjänster som finansieras helt av staten. Det föreslås att, förutom
sameslöjdskonsulenterna, även spetskonsulenten skall höra till denna kategori.
Medel har beräknats också för vissa andra insatser, bl. a. 3milj. kr. som
bidrag till uppbyggnad av en försäljningsorganisation för hemslöjden.
Sammantagna innebär regeringens förslag en fördubbling av statens insatser
för hemslöjden.

Utskottet finner det tillfredsställande att regeringen nu har funnit tiden

mogen för att lägga fram förslag om att 1981 års principbeslut om hemslöjden
skall genomföras. Inga invändningar har framförts i motionerna mot en
utbyggnad av konsulentorganisationen eller mot de övriga resursförstärkningar
som har föreslagits av regeringen.

Emellertid har från centerns sida riktats kritik mot den föreslagna
finansieringen av hemslöjdsstödet. Anslaget C 4 bör användas uteslutande för
regionala utvecklingsinsatser, anförs det i motion 1987/88:N240 (c). Följaktligen
begärs i motionen en höjning av anslaget B 5 så att ifrågavarande
kostnader skall kunna finansieras från detta anslag även i fortsättningen. Ett
liknande yrkande framförs i motion 1987/88:N329 (c).

Utskottet anser att den av regeringen föreslagna finansieringsformen är
rimlig. Hemslöjdskonsulenternas verksamhet har ett nära samband med
olika regionalpolitiska insatser som finansieras från anslaget C 4, bl.a.
glesbygdsstödet. Utskottet finner alltså inte att de invändningar som
framförs i motionerna 1987/88:N240 (c) och 1987/88:N329 (c) är bärkraftiga.
De två motionerna avstyrks, den förstnämnda i berörd del.

Två motionsyrkanden om en utvidgning av de nya hemslöjdskonsulenternas
arbetsområde till att omfatta även hantverk behandlas av utskottet i
samband med övriga hantverksfrågor under punkt 14 (s.19).

I motion 1987/88:N277 (m) föreslås en flyttning av nämnden för hemslöjdsfrågor
till Leksand. Motionären hänvisar bl.a. till att Centrala hantverksrådet
har sitt säte i Leksand och menar att det finns goda förutsättningar för
samverkan mellan nämnden och rådet vid en samlokalisering.

Nämnden för hemslöjdsfrågor är förlagd till Stockholm i anslutning till
statens industriverk, som handhar vissa administrativa uppgifter för nämnden.
För närvarande tjänstgör tre personer vid nämndens kansli. Nämnden
ingår bland de s.k. småmyndigheter vilkas verksamhet kartläggs av statskontoret
på uppdrag av regeringen med sikte på en samordning. Statskontoret
skall i april 1988 lämna en första redovisning av uppdraget.

Enligt utskottets mening får frågan om nämndens lokalisering tas upp i ett
senare sammanhang om statskontorets utredning ger anledning därtill.
Motion 1987/88:N277 (m) avstyrks alltså.

En ändrad departementstillhörighet för nämnden för hemslöjdsfrågor föreslås
i motion 1987/88:N313 (m). Motionären anser att nämnden bör föras
över till utbildningsdepartementets ansvarsområde. Som motiv anförs att
hemslöjdsrörelsen är en av våra viktigaste kulturbärare.

Utskottet vill inte bestrida att det statliga stödet till hemslöjden har en
viktig kulturpolitisk dimension. Verksamheten har emellertid också ett nära
samband med stödet till småföretag, inkl. hantverk, liksom med olika
regionalpolitiska insatser. Som framgått är också nämnden för hemslöjdsfrågor
anknuten till statens industriverk. Det finns därför enligt utskottets
mening goda skäl för den nuvarande departementstillhörigheten. Motionen
avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande finansiering av stödet till hemslöjden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

NU 1987/88:24

7

motion 1987/88:N240 yrkande 7 och motion 1987/88:N329 till Främjande
av hemslöjden för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 7 000 000 kr.,

2. beträffande flyttning av nämnden för hemslöjdsfrågor
att riksdagen avslår motion 1987/88:N277,

3. beträffande ändrad departementstillhörighet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N313.

9. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit

Regeringen har under punkt B 6 (s. 46-48) föreslagit riksdagen att till
Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.

I motion 1987/88:N270 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen för
export av reningsutrustning för utsläpp i luft och vatten för budgetåret
1988/89 under punkt B 6, bilaga 14 Industridepartementet, anvisar ett
förslagsanslag om 200 milj. kr.

Utskottet

AB Svensk Exportkredit (SEK) ägs av staten och affärsbankerna med
hälften var. Bolaget lämnar krediter för finansiering av svensk export av
varor och tjänster såväl på marknadsmässiga villkor som med visst statligt
stöd. Systemet med statsstödda krediter, som infördes försöksvis år 1978, har
flera gånger förlängts och gäller nu tills vidare. Sådana krediter ges i första
hand vid export till u-länder och statshandelsländer för att utjämna skillnader
i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare.
Krediter kan lämnas i såväl svensk som utländsk valuta. Fast ränta
tillämpas. SEK-systemet har tidigare redovisat stora underskott till följd av
att SEK:s upplåning på marknaden har skett till högre ränta än utlåningen.
Därtill har kommit kursförluster. Underskotten täcks av staten från detta
anslag. T.o.m. budgetåret 1986/87 har för ändamålet utbetalats nära 5
miljarder kronor. Beloppet innefattar inte kreditstödet till export av fartyg,
som belastar ett särskilt anslag.

SEK-systemet tillkom för att möta den subventionering av kapitalvaruexporten
genom räntestöd som tidigare tillämpades av en rad länder. Under
senare år har denna subventionering minskat till följd av internationella
överenskommelser om minimiräntor m.m. Den har i stort sett upphört såvitt
gäller nya krediter till i-länder. Därtill kommer att SEK:s räntor ligger något
högre än de minimiräntor som tillämpas av andra länder. Av det sagda följer
att statens kostnader för SEK-systemet nu minskar kraftigt. Det anslag av
140 milj. kr. som begärs för nästa budgetår avser enbart åtaganden till följd
av tidigare lämnade krediter.

Av propositionen framgår att föredragande statsrådet ser positivt på den
återgång till marknadsmässiga exportkrediter som nu sker. Det anförs
emellertid att SEK-systemet alltjämt är av betydelse för de svenska
exportföretagens långsiktiga utveckling och att systemet därför bör bibehållas
under nästa budgetår. Utskottet har ingen erinran häremot.

NU 1987/88:24

8

Staten lämnar stöd till företagens export också i form av exportkreditgarantier
genom en statlig myndighet, exportkreditnämnden (EKN). En
svensk exportör kan genom en garanti från EKN försäkra sig mot såväl
politiska som kommersiella risker. För garantierna utgår premie, varjämte
garantitagaren har att bära viss självrisk. EKN:s verksamhet skall vara
grundad på affärsmässighet. För s.k. s/u-garantier, som lämnas främst för
export av särskilt samhällsintresse till betalningssvaga länder, accepterar
EKN ett högre risktagande än normalt. Eventuella kostnader för skadeersättningar
täcks i sista hand av staten från ett anslag under tredje huvudtiteln.
Det bör påpekas att Sverige även när det gäller exportkreditgarantier är
bundet av internationella åtaganden, främst allmänna tull- och handelsavtalets
(GATT) förbud mot exportsubventioner.

SEK-systemet och den statliga garantigivningen har i princip samma syfte.
Det finns också kopplingar mellan de två systemen. Bl.a. får SEK lämna
statsstödd kredit endast för projekt som uppfyller kraven för statlig
kreditgaranti. Det kan tilläggas att, enligt beslut av regeringen, en särskild
utredare har tillkallats för att göra en översyn av de statliga systemen för
exportkreditgarantier och exportkrediter m.m. Enligt direktiven (dir.
1988:1) skall utredaren bl.a. uppmärksamma om förändringar i vår omvärld
motiverar förändringar i de statliga systemen och i myndighetsstrukturen.
Utredningen bör vara slutförd före den 1 september 1988.

I motion 1987/88:N270 (vpk) föreslås ett nytt kreditstöd till export av
miljöteknik. Det finns anledning att överväga vad som kan göras för att
påskynda installation av anläggningar för rening av utsläpp till luft och vatten
i vår omvärld, anförs det. Länder och företag med mycket ansträngd
ekonomi har svårigheter att installera effektiv reningsteknik. Motionärerna
menar att minskningen av medelsbehovet för det nuvarande SEK-systemet
skapar utrymme för en ny form av exportkreditstöd avsedd att främja svensk
export av miljöteknik.

Utskottet erinrar om att en motion (c) med liknande syfte behandlades av
utskottet våren 1987 (NU 1986/87:18). Vad som föreslogs i denna motion var
att exporten av reningsteknik skulle främjas genom ett större risktagande vid
den statliga garantigivningen. Det pekades särskilt på Sveriges intresse av att
utsläppen i Östersjöområdet begränsas. Utskottet var emellertid då inte
berett att förorda någon speciell subventionering av exporten av reningsteknik
genom garantisystemet, varför motionen avstyrktes. Häremot reserverade
sig moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerns företrädare.
Riksdagen följde utskottet.

Vid behandlingen av den nu aktuella motionen tar utskottet självfallet inte
ställning till de miljöpolitiska aspekterna på motionärernas förslag. Utskottet
räknar med att riksdagen kommer att behandla olika frågor om det
internationella miljöarbetet senare i vår på grundval av proposition 1987/
88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet. Här skall endast beröras frågan om
möjligheterna att genom statlig exportfinansiering främja exporten av svensk
miljöteknik.

Utskottet vill därvid i första hand peka på att s.k. ramkrediter kan lämnas
inom det nuvarande SEK-systemets ram (prop. 1980/81:130 s. 139). Sådana
krediter kan lämnas till ett eller flera köparländer. Genom att finansierings -

NU 1987/88:24

9

villkoren är klargjorda på förhand kan ramkrediter göra det lättare för
svenska företag att exportera till länder med centralplanerad ekonomi. Det
ankommer på regeringen att fatta beslut om ramkrediter, förutsatt att
villkoren överensstämmer med de av riksdagen fastställda allmänna riktlinjerna
för SEK-systemet.

Ett problem i sammanhanget är emellertid att vissa länder som utgör
potentiellt viktiga marknader för svensk miljöteknik för närvarande inte är
kreditvärdiga. Varken EKN eller bankerna ställer ut kreditgarantier för
svensk export till sådana länder, vilket innebär att inte heller kredit från SEK
kan komma i fråga. Motion 1987/88:N270 (vpk) får tolkas så att export även
till icke kreditvärdiga länder skall möjliggöras. Det krävs ändringar i
gällande riktlinjer för att detta syfte skall kunna tillgodoses. Antingen får
SEK bemyndigas att lämna kredit även vid export till sådana länder eller får
det nuvarande kravet på affärsmässighet vid EKN:s garantigivning revideras.

Det förstnämnda alternativet skulle strida mot en grundläggande princip
för den statliga exportfinansieringen, nämligen att SEK-systemet inte skall
belastas med kreditrisker. Liksom hittills bör den ordningen gälla att
kreditförluster till följd av att företag eller regeringar i köparländer inte
fullgör sina förpliktelser får bäras av det statliga garantisystemet. SEKsystemet
bör alltså användas endast för att åstadkomma rimliga kreditvillkor
för svenska företags export. Av vad utskottet tidigare har anfört framgår att
detta numera - såvitt avser export till i-länder - kan ske utan nämnvärt inslag
av statsstöd.

Även en statlig garantigivning vid export till icke kreditvärdiga länder
skulle innebära ett avsteg från gällande riktlinjer. Genom sådana garantier
skulle staten ta betydligt större risker än som hittills har ansetts godtagbara
med hänsyn bl.a. till Sveriges internationella åtaganden. Som framgått
ställde sig såväl utskottet som riksdagen förra året avvisande till tanken på en
sådan subventionering av export av reningsteknik genom garantisystemet.
Utskottet anser alltjämt att det finns starka skäl för en restriktiv inställning i
frågan, i all synnerhet som det torde finnas goda förutsättningar för en ökad
svensk export av miljöteknik inom ramen för de nuvarande systemen för
exportfinansiering.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1987/
88:N270 (vpk).

Utskottet hemställer
att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag till Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.,

b) avslår motion 1987/88:N270.

NU 1987/88:24

10

10. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 48) och
hemställer

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 70 000 000 kr.

11. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder

Regeringen har under punkt B 8 (s. 48 f.) föreslagit riksdagen att till
Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.

I motion 1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) yrkas, såvitt här är i
fråga, (5) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Ersättning för extra
kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.

Utskottet

Som närmare har redovisats i betänkandet NU 1984/85:22 (s. 13) betalas från
detta anslag ersättning till AB Svensk Exportkredit för gåvoelementet i
krediter till u-länder som har lämnats t.o.m. år 1984.1 samband med beslut
om kredit har de beräknade kostnaderna för gåvoelementet avräknats mot
ramen för u-landsbiståndet.

I motion 1987/88:N305 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna
anser att ifrågavarande kostnader bör belasta utrikesdepartementets
huvudtitel och att existerande reservationer på biståndsanslagen bör kunna
användas för ändamålet.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu ändra ordningen för
täckande av dessa kostnader, som hänför sig till tidigare kreditbeslut.
Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks och motionsyrkandet
avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:N305 yrkande 5 till Ersättning för extra kostnader för
förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 110 000 000 kr.

12. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges
Investeringsbank AB

Regeringen har under punkt B 9 (s. 49) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

I motion 1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) yrkas, såvitt här är i
fråga, (6) att riksdagen till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges

NU 1987/88:24

11

Investeringsbank för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

Utskottet

Från anslaget betalas ersättning till Sveriges Investeringsbank AB för
skillnaden mellan ut- och upplåningsräntor m.m. när det gäller vissa krediter
till svenska företags försäljning inom landet som Investeringsbanken har
lämnat, s.k. hemmamatchning. Detta kreditsystem tillkom år 1978 i syfte att
ge svenska tillverkare av kapitalvaror möjlighet att möta konkurrens från
utländska tillverkare som erbjuder speciellt förmånliga kreditvillkor med
statligt stöd. Beslut om kredit fattas av regeringen. Eftersom inga beslut har
fattats under senare år väntas kostnaderna för systemet minska starkt. För
nästa budgetår begär regeringen ett anslag av 1 milj. kr.

I motion 1987/88:N305 (m) hänvisas till att moderata samlingspartiet i en
annan motion föreslår genomgripande förändringar i Sveriges Investeringsbanks
relationer till staten. Motionärerna säger sig utgå från att bankens
fordran på staten för kostnader med anledning av hemmamatchning kommer
att avskrivas i samband med sådana förändringar. I enlighet härmed föreslås
att anslaget tas upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.

Utskottet kommer senare i vår att behandla den nämnda motionen om
Sveriges Investeringsbank i samband med övriga motioner om statliga
företag. Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning att - såsom sker i
motion 1987/88:N305 (m) - koppla ihop den nu aktuella frågan om täckning
av Investeringsbankens kostnader för hemmamatchningen med frågan om
statens ägande i banken. Utskottet avstyrker motionen i denna del och
tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88 :N305 yrkande 6 till Kostnader för viss kreditgivning
hos Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 000 kr.

13. Branschfrämjande åtgärder

Regeringen har under punkt B 11 (s. 52-55) föreslagit riksdagen att till
Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 17 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas

(6) att riksdagen avslår regeringens förslag om 17 milj. kr. på anslaget Bil,
Branschfrämjande åtgärder.

1987/88:N294 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag angående nya insatser för att öka förädlingsgraden
inom svensk sågverksindustri.

1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
(8) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Branschfrämjande åtgärder
för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 17 000 000 kr.

NU 1987/88:24

12

Utskottet

NU 1987/88:24

Från anslaget bekostas utvecklingsinsatser i vissa branscher, huvudsakligen
den träbearbetande industrin, genom statens industriverk (SIND). Enligt
beslut av riksdagen våren 1987 skall verksamheten fortsätta i nuvarande
omfattning under treårsperioden 1987/88-1989/90 (prop. 1986/87:74, NU
1986/87:30). Det av regeringen begärda anslaget för nästa budgetår ligger
inom den fastställda medelsramen.

I motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp) yrkas avslag på
regeringens förslag med motiveringen att det är fråga om selektiva insatser
som motionärerna ställer sig principiellt avvisande till.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna i
berörda delar.

Insatser för ökad förädling inom sågverksindustrin begärs i motion 1987/
88:N294 (vpk). Motionärerna erinrar om den studie av sågverksindustrins
villkor som utfördes av SIND i slutet av 1970-talet och som redovisades i
rapporten (SIND 1980:16) Sågverkens vidareförädling - en omvärldsanalys.

I denna rapport skisserades en strategi för branschen innebärande långtgående
vidareförädling av produktionen och direktförsäljning till slutförbrukare.
Investeringsbehovet för maskinell utrustning m.m. om hela förädlingspotentialen
skulle tas i anspråk beräknades då av SIND till 7 miljarder kronor. De
investeringar i vidareförädling som därefter har gjorts inom branschen har
enligt motionärerna varit helt otillräckliga. En rad åtgärder med syfte att öka
förädlingsgraden begärs. Förutom insatser på produktions- och marknadssidan
föreslås en översyn av lokaliseringsstödet med sikte på att företag med
planer på ökad förädling skall gynnas.

Utskottet har ett antal gånger behandlat liknande motioner från vänsterpartiet
kommunisterna, senast våren 1987 (NU 1986/87:30 s. 65). Därvid
redogjordes för bl.a. de insatser för sågverksindustrin som görs av styrelsen
för teknisk utveckling (STU) för att främja utnyttjandet av avancerad teknik
i sågverkens produktion.

I sammanhanget bör nämnas att regeringen i proposition 1987/88:64 om
särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges
inland har redovisat ett utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin
i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Programmet
har utarbetats av SIND tillsammans med länsstyrelserna och de
regionala utvecklingsfonderna i de tre länen i samråd med företrädare för
branschen. Syftet är att öka vidareförädlingsgrad, produktivitet och lönsamhet
i företagen. Statens kostnader för programmet beräknas till 19 milj. kr.
Regeringens förslag, som har beretts av arbetsmarknadsutskottet (AU
1987/88:14), kommer inom kort att behandlas av riksdagen. Även den av
regeringen aviserade propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län väntas komma att innehålla förslag om insatser för
sågverksindustrin i länet.

De olika statliga insatserna utgör sammantagna ett betydande stöd för en
sådan utveckling av sågverksindustrin som motionärerna efterlyser. Emellertid
kan och bör de endast utgöra ett komplement till branschens egna
åtgärder. Utskottet ansluter sig inte till motionärernas krav på mera
vittgående statliga insatser. Motion 1987/88:N294 (vpk) avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:N275 yrkande 6 och motion 1987/88:N305 yrkande 8
till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 17 000 000 kr.,

2. beträffande ökad förädling inom skogsindustrin
att utskottet avslår motion 1987/88:N294.

14. Småföretagsutveckling

Regeringen har under punkt B 12 (s. 55-57) (1) föreslagit riksdagen att till
Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 169 000 000 kr.

Regeringen har vidare (2) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet under samma punkt har anfört om de regionala
utvecklingsfondernas styrelser m.m.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1987/88:N201 av Margareta Andrén och Erling Bager (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utvidgning av målgruppen för de regionala utvecklingsfondernas verksamhet
till hantverks- och serviceföretag.

1987/88:N225 av Carl Bildt m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att
riksdagen

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående utvecklingsfondernas verksamhet,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående sammansättningen av styrelserna i de regionala utvecklingsfonderna.

1987/88:N231 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Andersson (c)
vari - med motivering i motion 1987/88:Fi708 - yrkas att riksdagen av
regeringen begär förslag avseende förändringar i reglerna om regionala
utvecklingsfonder.

1987/88:N240 av Olof Johansson m.fl. (c) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att
riksdagen

8. till B 12 Småföretagsutveckling anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 15 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 184 000 000 kr.,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande de medel som statens industriverk (SIND) disponerar för
nyetableringsinsatser.

1987/88:N243 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

1. avslår proposition 1987/88:100 vad avser regeringens förslag att statens
industriverk bemyndigas att utge anslag till Stiftelsen Institutet för företagsutveckling,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
oinskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Institutet för företagsutveckling.

NU 1987/88:24

14

1987/88:N254 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
att riksdagen

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de
regionala utvecklingsfonderna,

12. hos regeringen begär en sådan ändring att anslagen till Centrala
hantverksnämnden bestäms av riksdagen och inte av statens industriverk,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bildande av Hantverksinstitut,

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
hantverkskonsulent i varje län.

1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas

(7) att riksdagen beslutar att minska anslaget B 12, Småföretagsutveckling,
med 60 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

1987/88:N276 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att, inom ramen för de medel som via industridepartementet anvisas
statens industriverk, sammanlagt 800 000 kr. skall tilldelas Centrala hantverksrådet
för dess verksamhet.

1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
att riksdagen

9. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om anslagsredovisningen,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
återbetalning av amorteringsmedel från de regionala utvecklingsfonderna till
statskassan,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
övervägande av den framtida strukturen för de regionala utvecklingsfonderna,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående SIFU:s framtida finansiering.

1987/88:N322 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att
riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de
regionala utvecklingsfondernas låneverksamhet,

5. beslutar att de regionala utvecklingsfondernas målgrupp utvidgas till att
också gälla hantverks- och serviceföretag,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valet
av ledamöter i de regionala utvecklingsfondernas styrelser.

1987/88:N328 av Margareta Fogelberg (fp) och Christer Eirefelt (fp) vari,
såvitt här är i fråga, yrkas (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motion 1987/88: A485 anförts om att den för varje län föreslagna
nya tjänsten som hemslöjdskonsulent skall kunna omvandlas till hantverkskonsulent.

1987/88:N330 av Alf Svensson (c) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (1) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet.

NU 1987/88:24

15

Utskottet

NU 1987/88:24

Anslaget till småföretagsutveckling används för olika näringspolitiskt motiverade
insatser för små och medelstora företag, inkl. stöd till hantverket. För
innevarande budgetår har riksdagen anvisat 159 930 000 kr. Anslaget
fördelas av regeringen på sex särskilda anslagsposter. Den största posten
utgörs av statens bidrag till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice
och administration m.m., som uppgår till ca 99,2 milj. kr. För s.k.
strategisk företagsutveckling har beräknats 26 milj. kr. Vidare bekostas från
anslaget vissa övergripande insatser i form av bidrag till organisationer på
hantverkets och småindustrins områden m.m. med 9,2 milj. kr., nyetableringsinsatser
med 3 milj. kr. och utbildningsinsatser med 20 milj. kr., inkl.
bidrag till Stiftelsen Institutet för företagsutveckling (SIFU). Alla de nämnda
anslagsposterna disponeras av SIND. Därjämte disponerar regeringen 2,5
milj. kr. för stöd till kooperationen.

Utskottet behandlar under denna punkt de motioner som gäller olika
verksamheter som finansieras från de nämnda anslagsposterna. Först tar
utskottet upp frågor om de regionala utvecklingsfonderna, som i likhet med
tidigare år har uppmärksammats i åtskilliga motioner.

Utvecklingsfondernas verksamhet regleras av avtal mellan staten och
landstingen eller kommuner utanför landsting. Nu gällande avtal har träffats
för en treårsperiod och gäller till utgången av år 1988 med tre års förlängning
om inte uppsägning har skett ett år dessförinnan. Landstingen och berörda
kommuner utser enligt avtalen styrelsen i resp. utvecklingsfond och bidrar
tillsammans med staten till att täcka fondernas driftskostnader. I propositionen
anmäls att regeringen har sagt upp samtliga avtal eftersom riksdagen
anses böra ha handlingsfrihet inför den nya avtalsperioden bl.a. såvitt gäller
bestämmelserna om fondernas styrelser. Utskottet återkommer strax härtill.

Frågan om ändrade riktlinjer för utvecklingsfonderna bör väckas i samband
med förhandlingar om nya avtal, anförs det i motion 1987/88:N305 (m). En
ändring av nuvarande struktur i riktning mot större enheter betecknas som
angelägen. Fondernas utlåningsverksamhet bör successivt avvecklas, anser
motionärerna. Fonderna bör koncentrera sig på rådgivnings- och konsultinsatser
med inriktning på nystartade företag och mindre företag. Vidare bör
en större andel av fondernas tjänster avgiftsfinansieras. Motionärerna räknar
med att den minskade utlåningen kommer att möjliggöra återföring till staten
av medel som står till fondernas förfogande för ändamålet. Riktpunkten bör
vara att 200 milj. kr. av fondernas likvida medel skall återföras under nästa
budgetår, anförs det. En liknande syn på fondernas verksamhet redovisas i
motion 1987/88:N225 (m).

Också i motion 1987/88:N322 (fp) framförs uppfattningen att utvecklingsfondernas
utlåningsverksamhet bör ses över, dock utan krav på grundläggande
förändringar i nuvarande riktlinjer eller organisation.

En redovisning av utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet lämnades
av utskottet år 1985 (NU 1984/85:22 s. 21-23). Under de senaste åren har
finansieringen i form av rörelselån och lånegarantier varit tämligen konstant.
Däremot har den år 1982 införda finansieringsformen utvecklingskapital -

varmed avses villkorslån eller bidrag mot royalty eller konvertibla skuldebrev
för att stödja utveckling och marknadsföring av nya produkter m.m. -ökat starkt. Den svarar nu för ca 30 % av fondernas finansieringsverksamhet.

Frågan om utvecklingsfondernas roll på området torde komma att belysas
närmare av den särskilda utredare som skall tillkallas för att analysera hur
förändringarna på kreditmarknaden och riskkapitalmarknaden påverkar det
näringspolitiska finansieringssystemet (se prop. 1986/87:74 s. 54). I sammanhanget
bör också nämnas att det inom SIND sker en kontinuerlig utvärdering
och uppföljning av utvecklingsfondernas verksamhet.

Utskottet anser att de regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet
utgör ett för småföretagen värdefullt komplement till det ordinarie
utbudet av krediter, främst genom fondernas möjligheter att finansiera
projekt med relativt hög risk. Med hänsyn härtill och till den kommande
utredningen om det näringspolitiska finansieringssystemet finns det enligt
utskottets mening ingen anledning för staten att nu hos de regionala
huvudmännen för utvecklingsfonderna aktualisera frågan om en översyn av
fondernas verksamhet. Inte heller i övrigt biträder utskottet de krav på
ändrade riktlinjer för utvecklingsfonderna som förs fram i motionerna
1987/88:N225 (m) och 1987/88:N305 (m). Dessa motioner, liksom motion
1987/88:N322 (fp), avstyrks därför i berörda delar.

Krav på en utvidgning av utvecklingsfondernas målgrupp till att omfatta
också hantverks- och serviceföretag framförs i motionerna 1987/88:N201
(fp), 1987/88:N254 (fp) och 1987/88:N322 (fp). I den förstnämnda motionen
pekas på att en sådan utvidgning skulle innebära en stimulans för kvinnors
företagande. I motion 1987/88:N231 (c) föreslås att målgruppen skall
innefatta tjänsteföretag.

Utskottet erinrar om att fondernas service och rådgivning till företag i stor
utsträckning är tillgänglig för småföretag inom alla näringsgrenar. Målgruppsavgränsningen
är formellt bindande för fonderna endast såvitt gäller
finansieringsverksamheten, som är inriktad främst på tillverkande små och
medelstora företag, inkl. hantverksföretag. Till målgruppen räknas också
företag som tillhandahåller tjänster till industrin och - sedan år 1987 - tillika
tjänsteföretag som riktar sig till andra delar av näringslivet.

Utskottet är inte berett att biträda kravet på en ytterligare utvidgning av
målgruppen för utvecklingsfonderna. En sådan utvidgning skulle ställa
alltför stora krav på fondernas resurser. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet yrkandena i de fyra nämnda motionerna.

Frågor om utvecklingsfondernas roll i jämställdhetsarbetet avses komma
att behandlas av utskottet jämte andra frågor om kvinnors företagande i ett
yttrande till arbetsmarknadsutskottet över proposition 1987/88:105 om
jämställdhetspolitiken inför 90-talet.

Som framgått utses utvecklingsfondernas styrelser på politisk väg av resp.
landsting och kommun utanför landsting. Detta sker vart tredje år på hösten
efter de kommunala valen. Under senare år har utskottet behandlat en rad
motionsyrkanden om att styrelserna borde ges ett starkare inslag av personer
med erfarenhet från näringslivet eller med anknytning till olika intresseorga -

NU 1987/88:24

17

2 Riksdagen 1987/88.17sami. Nr24

nisationer. I samband med att två sådana motioner avstyrktes år 1985 sade sig
utskottet räkna med att landstingen och de berörda kommunerna inför
kommande val av styrelser i ökad utsträckning skulle beakta synpunkter från
näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna (NU 1984/
85:22 s. 28). Vid frågans behandling år 1987 förutsatte utskottet att
regeringen i god tid före utgången av innevarande avtalsperiod skulle för
riksdagen redovisa ett underlag för bedömning av i vad mån hänsyn hade
tagits vid styrelsevalen till bl.a. utskottets uttalande år 1985 (NU 1986/87:30
s. 53).

Med anledning av vad utskottet anförde har regeringen uppdragit åt SIND
att kartlägga hur de regionala utvecklingsfondernas styrelser är sammansatta.
Av denna kartläggning, som redovisas i propositionen, framgår bl.a. att
drygt hälften av de nuvarande styrelseledamöterna är eller har varit
huvudsakligen verksamma i näringslivet eller inom näringslivsorganisationer.
Detta är ungefär samma resultat som framkom vid en liknande
undersökning för tre år sedan.

I anslutning till denna redovisning uttalar föredraganden, industriminister
Thage G Peterson, att han räknar med att landstingen och de berörda
kommunerna i ökad utsträckning beaktar synpunkter från näringslivsorganisationerna
och de fackliga organisationerna i frågan om utvecklingsfondernas
styrelser.

Utskottet har nu att behandla två motionsyrkanden i frågan. I motion
1987/88:N225 (m) sägs att det borde finnas fler personer med erfarenhet från
näringslivet i utvecklingsfondernas styrelser. Detta måste avspeglas i de nya
avtalen om fonderna, anser motionärerna. I motion 1987/88:N322 (fp) sägs
att till fondernas styrelser bör väljas personer med företagserfarenhet.

Som framgått är andelen ledamöter av utvecklingsfondernas styrelser med
erfarenhet från företagen i stort sett oförändrad sedan år 1984. Utskottet,
som finner detta otillfredsställande, står kvar vid sin tidigare uppfattning att
de regionala huvudmännen för fonderna i ökad utsträckning borde beakta
synpunkter från berörda intressenter på frågan om styrelsernas sammansättning.
Också industriministern har gett uttryck för denna uppfattning. Det
finns alltså, menar utskottet, inget behov av ett särskilt uttalande av
riksdagen till regeringen i frågan. Yrkandena härom i de två nämnda
motionerna avstyrks.

Vad som anförts innebär också att regeringen bör vara oförhindrad att
träffa avtal med landstingen och de berörda kommunerna om utvecklingsfonderna
för en ny period. Utskottet räknar med att regeringen i samband
därmed verkar för att intresset av att fondernas styrelser får en ändamålsenlig
sammansättning under perioden blir tillgodosett.

I två motioner berörs frågor om en central instans för hantverket.

En redogörelse för nuvarande förhållanden på området lämnas i motion
1987/88:N276 (m). Den år 1983 på enskilt initiativ bildade Centrala
hantverksnämnden, som förlagts till Leksand, har arbetat främst med frågor
om utbildning för olika hantverksyrken och om information rörande sådana
utbildningar. För innevarande budgetår har nämnden från SIND erhållit ett
bidrag av 350 000 kr. för administration m.m. Under hösten 1987 har

NU 1987/88:24

18

nämnden förts till den nybildade Stiftelsen Hantverksfrämjandet och bytt
namn till Centrala hantverksrådet. Förutom med utbildningsfrågor skall rådet
arbeta med utrednings- och forskningsverksamhet samt bevarande och
utveckling av kunskaper, tjänster och produkter inom hantverksområdet.
Rådet har därmed övertagit de uppgifter som skulle ha utförts av ett planerat
hantverksinstitut i Leksand. Motionen utmynnar i en begäran om att
Hantverksrådet för nästa budgetår skall av de till SIND anvisade medlen
tilldelas ytterligare 200 000 kr. för samordning av hantverksutbildningar och
250 000 kr. för omvandling till heltidstjänst av en deltidstjänst med inriktning
på forsknings- och utvecklingsverksamhet, alltså inkl. administrationsbidraget
sammanlagt 800 000 kr.

I motion 1987/88:N254 (fp) sägs att hantverksstödet bör bestämmas till sin
omfattning av statsmakterna och lämnas direkt till hantverket genom
Centrala hantverksnämnden. Sedan det planerade hantverksinstitutet bildats
bör detta ges en egen basresurs, anser motionärerna. Med hänsyn till
inträffade organisatoriska förändringar torde båda dessa yrkanden få anses
gälla det nya Centrala hantverksrådet.

Enligt vad utskottet har inhämtat väntas SIND under innevarande
budgetår lämna bidrag till olika hantverksändamål med sammanlagt ca 1,5
milj. kr. Förutom det nämnda administrationsbidraget till Centrala hantverksrådet
ingår i beloppet bl.a. stöd till vissa hantverksprojekt och SIND:s
andel av kostnaderna för ett utbildningsprojekt för hantverks- och småföretag
i glesbygd. För nästa budgetår räknar SIND med ett i huvudsak
oförändrat stöd till hantverket.

Innebörden av vad som föreslås i motionerna 1987/88:N276 (m) och
1987/88:N254 (fp) är att en viss del av de resurser som står till förfogande för
småföretagsutveckling skall avsättas för stöd till hantverket genom beslut av
statsmakterna. Utskottet finner inte en sådan ordning ändamålsenlig. Det
näringspolitiskt motiverade statliga stödet till hantverket har ett nära
samband med övriga statliga insatser för småföretagen genom SIND och de
regionala utvecklingsfonderna. Det bör liksom hittills ankomma på SIND
och fonderna att göra erforderliga prioriteringar. Med det sagda avstyrker
utskottet de nämnda motionsyrkandena.

Utskottet har under punkt 8 (s. 7) behandlat frågan om en utbyggnad av
hemslöjdskonsulentorganisationen från en till två konsulenter i varje län.
Krav på att de tillkommande konsulenterna skall fungera också som
hantverkskonsulenter framförs i motionerna 1987/88:N254 (fp) och 1987/
88:N328 (fp). I förstnämnda motion anges ett antal uppgifter för en sådan
konsulent, bl.a. bevakning av hantverksfrågorna i skolutbildningen.

Utskottet finner det uppenbart att en utvidgning av arbetsområdet för de
nya länskonsulenterna skulle få till följd att den avsedda förstärkningen av
stödet till hemslöjden i stort sett uteblev. Utskottet vill också erinra om att
alla hantverksföretag - även sådana som inte är tillverkande - kan få del av de
regionala utvecklingsfondernas service och rådgivning. Enligt vad utskottet
har erfarit har flera utvecklingsfonder avdelat personal med uppgift att
särskilt ägna sig åt hantverksföretagen. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna.

NU 1987/88:24

19

I motion 1987/88:N240 (c) föreslås att de medel som SIND disponerar för
nyetableringsinsatser fördelas direkt till utvecklingsfonderna.

Sedan budgetåret 1984/85 har SIND inom anslagets ram årligen disponerat
ett belopp av 3 milj. kr. för nyetableringsinsatser på småföretagsområdet dels
i form av projekt av rikskaraktär, dels i samverkan med utvecklingsfonderna.
Avsikten har varit att SIND skall kunna rikta insatserna mot olika grupper av
potentiella nyföretagare, t.ex. kvinnor och invandrare, eller mot olika
regioner. Insatserna kan avse information, rådgivning, uppsökande verksamhet,
utbildning och konsulthjälp. En redovisning av verksamheten har
lämnats i proposition 1986/87:74 (s. 154-157).

Förslaget i motion 1987/88:240 (c) - för vilket inget motiv redovisas - om
en fördelning av medlen till de 24 utvecklingsfonderna innebär att centrala
insatser omfattande hela landet försvåras. Utskottet anser att det även
fortsättningsvis bör finnas möjligheter för SIND att initiera och genomföra
sådana insatser. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Frågor om statens stöd till SIFU tas upp i motionerna 1987/88:N243 (m) och
1987/88:N305 (m).

Som bakgrund erinrar utskottet om att SIFU under en följd av år har fått
statsbidrag, delvis som kompensation för de merkostnader som följde av
utlokaliseringen till Borås i början av 1980-talet. Bidraget lämnades t.o.m.
budgetåret 1986/87 från ett särskilt anslag på statsbudgeten. Fr.o.m.
innevarande budgetår ankommer det på SIND att besluta om bidrag till
SIFU inom ramen för tillgängliga medel under anslagsposten Utbildningsinsatser
inom småföretagsområdet. Ett bidrag av 11,5 milj. kr. har lämnats för
innevarande budgetår. Förutom statsbidrag har SIFU åtnjutit tjänstebrevsrätt.
I propositionen (s. 56) anmäls nu att regeringen anser att SIFU - i likhet
med vissa andra myndigheter m.fl. organ - fr.o.m. den 1 juli 1988 inte längre
skall ha sådan rätt. Vid beräkningen av anslaget till småföretagsutveckling
för nästa budgetår har hänsyn därför tagits till SIFU :s ökade portokostnader
”till den del de hänger samman med stiftelsens uppgifter på det näringspolitiska
området”. Det framgår att ifrågavarande kostnader har uppskattats till
4 milj. kr. Industriministern uttalar härom att SIND har att beakta nämnda
förhållande när bidraget till SIFU för budgetåret fastställs.

I båda motionerna hävdas att det saknas sakliga skäl för en fortsatt statlig
subventionering av SIFU. Motionärerna menar att SIFU:s utbud av kurser
inte är unikt i förhållande till de konkurrenter som i samma eller högre grad
riktar sig till små och medelstora företag. Särskilt kritiseras vad som sägs i
propositionen om kompensation till SIFU för mistad tjänstebrevsrätt, en rätt
som enligt motionärerna har bidragit till att snedvrida konkurrensen på
utbildningsmarknaden. Dessutom, hävdas det i motion 1987/88:N243 (m),
antog man redan vid bildandet av SIFU år 1980 att stiftelsen inte skulle
åtnjuta tjänstebrevsrätt, ett antagande som lades till grund för beräkningen
av anslagen till SIFU. Genom att postverket faktiskt beviljade SIFU
tjänstebrevsrätt innebär alltså regeringens nu framlagda förslag att SIFU för
andra gången skall kompenseras, anförs det. Bägge motionerna utmynnar i
krav på att det statliga stödet till SIFU skall upphöra.

En avgiftsfinansiering av SIFU anges också i motion 1987/88:N275 (fp)
som önskvärd, dock utan något särskilt yrkande härom.

NU 1987/88:24

20

Med anledning av vad som har anförts i motionerna kan nämnas att SIFU:s
marknadsfinansieringsgrad, dvs. intäkterna från utbildningsverksamheten
som andel av de totala intäkterna, enligt årsredovisningen nådde 88 %
budgetåret 1986/87, jämfört med ca 70 % i början av 1980-talet. Om hänsyn
tas till värdet av tjänstebrevsrätten - som torde kunna uppskattas till för
närvarande ca 6 milj. kr. om året - blir dock marknadsfinansieringsgraden
något lägre, för budgetåret 1986/87 ca 82 %.

Vid sin behandling förra året av frågor om SIFU (NU 1986/87:30 s. 57-59)
anförde utskottet att SIFU:s verksamhet utgjorde en värdefull komplettering
av de privata utbildningsföretagens utbud och att det fanns starka motiv för
att staten skulle stödja verksamheten som ett led i småföretagspolitiken.
Utskottet har samma uppfattning nu. Med hänsyn till att bidrag från staten
spelar en allt mindre roll för finansieringen av SIFU:s verksamhet finner
utskottet att de farhågor för konkurrenssnedvridning som kommer till
uttryck i motionerna 1987/88:N243 (m) och 1987/88:N305 (m) är starkt
överdrivna. Det måste i sammanhanget beaktas att den regionalpolitisk!
motiverade lokaliseringen till Borås alltjämt innebär en viss ekonomisk
belastning för SIFU.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om
slopandet av SIFU:s tjänstebrevsrätt och om den förutsatta kompensationen
härför. Genom denna omläggning kommer storleken av statens stöd till
SIFU i fortsättningen att framgå klarare, vilket utskottet finner tillfredsställande.

Utskottet kan inte finna något berättigat i påståendet i motion 1987/
88:N243 (m) om att SIFU nu för andra gången skulle kompenseras för
minskad tjänstebrevsrätt. Denna rätt beviljades SIFU av postverket i
september 1980. Utskottet utgår från att den dåvarande regeringen var
informerad härom och att den tog vederbörlig hänsyn till värdet av
tjänstebrevsrätten när förslag om statsbidrag till SIFU förelädes riksdagen.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna
1987/88:N243 (m) och 1987/88:N305 (m) i berörda delar.

I motion 1987/88:N243 (m) tas också upp frågan om skattskyldighet för SIFU.
Motionären anser att det saknas motiv för den inskränkning av skattskyldigheten
som beviljades stiftelsen år 1982. Eftersom privata utbildningsföretag
är skattskyldiga i full utsträckning bör samma gälla för SIFU om sunda
konkurrensförhållanden på marknaden skall råda, menar motionären.

Ifrågavarande bestämmelse om beskattningen av SIFU finns numera i 7 §
4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Där frikallas ett stort antal
allmännyttiga institutioner m.fl., däribland vissa stiftelser, från skattskyldighet
för all annan inkomst än inkomst av fastighet. När förslag om att SIFU
skulle hänföras till denna kategori år 1982 förelädes riksdagen angav
föredraganden - ekonomi- och budgetminister Rolf Wirtén - som motiv
härför att SIFU:s kursverksamhet utgjorde i första hand ett komplement till
det befintliga privata utbudet (prop. 1981/82:132 s. 8 f.). Det var alltså fråga
om ett utbildningsområde där det allmänna fick ta på sig ett särskilt ansvar för
verksamheten. En enig riksdag biföll förslaget om inskränkt skattskyldighet
för SIFU (SkU 1981/82:55, rskr. 1981/82:266).

NU 1987/88:24

21

Regeringen har den 25 februari 1988 beslutat om en översyn av beskattningsreglerna
för stiftelser och ideella föreningar.

Mot bakgrund härav saknas det enligt utskottets mening anledning för
riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motion 1987/88:N243 (m) avstyrks i
denna del.

Utskottet övergår till frågan om anslag till småföretagsutveckling. Regeringen
har för nästa budgetår föreslagit ett anslag av 169 milj. kr. Detta belopp
överensstämmer i huvudsak med den treårsplan som riksdagen fastställde
förra året. En viss uppräkning av anslaget föreslås dock med hänsyn till
SIFU:s ökade kostnader till följd av tjänstebrevsrättens upphörande. Det
framgår indirekt att ca 4 milj. kr. har beräknats som kompensation till SIFU
härför.

Från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida begärs kraftiga
minskningar av anslaget för nästa budgetår, i konsekvens med resp. partis
önskemål om begränsningar av olika former av statligt småföretagsstöd som
finansieras från anslaget. I motion 1987/88:N305 (m) föreslås ett anslag av
100 milj. kr. med hänvisning till vad som i motionen har yrkats om de
regionala utvecklingsfonderna och stödet till SIFU. I motion 1987/88:N275
(fp) föreslås ett anslag av 109 milj. kr., varvid förutsätts en i huvudsak
oförändrad medelstilldelning till utvecklingsfonderna och en avveckling av
stödet till övriga verksamheter.

Centern däremot begär i motion 1987/88:N240 ett anslag av 184 milj. kr.
Ökningen med 15 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag är avsedd att
skapa utrymme för insatser från utvecklingsfondernas sida för att stimulera
teknikutveckling inom energi- och miljöområdet. Medlen bör med hänsyn
till angelägenheten av projekt på detta område lånas ut på förmånliga villkor,
anförs det. Även i motion 1987/88:N330 (c) föreslås att utvecklingsfonderna
ges ökade resurser.

Beträffande den i motion 1987/88:N240 (c) föreslagna nya stödformen vill
utskottet erinra om att utvecklingsfonderna enligt nuvarande bestämmelser
kan erbjuda olika former av finansiering för teknikutveckling, start av
produktion m.m. Därtill kommer sådant stöd som kan lämnas inom ramen
för dels det statliga energiforskningsprogrammet, dels det särskilda programmet
för utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet, dels
bränslemiljöfonden. Användningsområdet för bränslemiljöfonden utvidgades
år 1987 till att gälla också utprovning av ny miljöskyddsteknik utanför
energiområdet. Regeringen har nyligen i proposition 1987/88:90 om energipolitik
inför 1990-talet lagt fram förslag om inrättande av en ny fond,
energiteknikfonden, som är avsedd att ersätta de två sistnämnda stödsystemen.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det saknas anledning att
tillföra utvecklingsfonderna särskilda resurser för stöd till energi- och
miljöprojekt. Utskottet räknar med att återkomma till frågan om behovet av
sådant stöd vid behandlingen av regeringens nyssnämnda förslag. Motion
1987/88:N240 (c) avstyrks i här berörd del. Samma gäller motion 1987/
88:N330 (c).

Kraven i motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp) på kraftiga
minskningar av anslaget till småföretagsutveckling vill utskottet inte biträda.

NU 1987/88:24

22

Regeringens förslag om ett anslag av 169 milj. kr. för nästa budgetår
tillstyrks.

Till sist under denna punkt tar utskottet upp frågan om anslagsredovisningen.

1 motion 1987/88:N305 (m) riktas kritik mot att propositionen inte innehåller
någon specifikation av de olika anslagsposter som ingår i det av regeringen
föreslagna anslaget till småföretagsutveckling.

Fördelningen av anslaget på olika anslagsposter fastställs av regeringen i
regleringsbrev sedan riksdagen har beslutat om anslaget för resp. budgetår.
Regleringsbreven publiceras i statsliggaren. Av de uppgifter som utskottet
tidigare har lämnat framgår hur anslaget för innevarande budgetår har
fördelats.

Riksdagen tar normalt ställning enbart till ändamålet med ett anslag och
till anslagsbeloppet. I fall då regeringen i propositionen lämnar uppgifter om
den väntade fördelningen av medlen inom anslagets ram sker detta för
riksdagens information. Regeringen äger alltså besluta om en annan
fördelning utan att frågan behöver underställas riksdagen, förutsatt att
beslutet inte innebär att anslaget används för annat ändamål än vad
riksdagen har avsett. Det bör dock understrykas att riksdagen enligt 9 kap.

2 § regeringsformen har en i princip obegränsad rätt att bestämma över
statens utgifter. Riksdagen är alltså oförhindrad att, när den anvisar ett
anslag, ställa villkor som innebär en mycket långtgående specificering av
anslagets användning.

Det aktuella anslaget anvisades för första gången budgetåret 1984/85,
varvid det ersatte de två äldre anslagen Bidrag till regionala utvecklingsfonder
m.m. och Bidrag till företagsinriktad fortbildning (prop. 1983/84:135 s.
181). Samtidigt tillkom två nya ändamål, nämligen strategisk företagsutveckling
och nyetableringsinsatser på småföretagsområdet. Budgetåret 1986/87
infördes en särskild anslagspost för stöd till arbetskooperation m.m. (prop.
1985/86:100 bil. 14 s. 80). Följande budgetår upphörde det särskilda
bidragsanslaget till SIFU, och medel för ändamålet beräknades i stället under
anslaget till småföretagsutveckling (prop. 1986/87:74 s. 226).

Av redogörelsen framgår att det har funnits en strävan att under anslaget
sammanföra de olika statliga näringspolitiska aktiviteterna på småföretagsområdet
. Alla dessa aktiviteter - utom stödet till kooperationen - ingår också
i SIND:s program för småföretagsutveckling. Utskottet finner den nuvarande
ordningen rationell. Regeringen bör ha betydande frihet att disponera
anvisade medel under anslaget med hänsyn tagen till de skiftande behoven av
stöd inom området. Utskottet förutsätter att regeringen i propositionen
lämnar sådana uppgifter om anslagets nuvarande och tilltänkta användning
som behövs som underlag för riksdagens beslut. Av det sagda följer att
utskottet inte finner anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan om
anslagsredovisningen. Yrkandet härom i motion 1987/88:N305 (m) avstyrks
alltså.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna
att riksdagen avslår motion 1987/88:N225 yrkande 10, motion 1987/
88:N305 yrkandena 10 och 11 och motion 1987/88:N322 yrkande 4,

NU 1987/88:24

23

2. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:N201 och 1987/88:N231,
motion 1987/88:N254 yrkande 9 och motion 1987/88:N322yrkande 5,

3. beträffande utvecklingsfondernas styrelser

att riksdagen med anledning av vad som anges i propositionen under
moment 2 och med avslag på motion 1987/88:N225 yrkande 11 och
motion 1987/88:N322 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. beträffande Centrala hantverksrådet

att riksdagen avslår motion 1987/88:N254 yrkandena 12 och 13 och
motion 1987/88:N276,

5. beträffande hantverkskonsulenter

att riksdagen avslår motion 1987/88:N254 yrkande 14 och motion
1987/88:N328 yrkande 3,

6. beträffande nyetableringsinsatser

att riksdagen avslår motion 1987/88:N240 yrkande 9,

7. beträffande statens stöd till SIFU

att riksdagen avslår motion 1987/88:N243 yrkande 1 och motion
1987/88:N305 yrkande 12,

8. beträffande skattskyldighet för SIFLJ

att riksdagen avslår motion 1987/88:N243 yrkande 2,

9. beträffande anslag till småföretagsutveckling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag moment 1 och med
avslag på motion 1987/88:N240 yrkande 8, motion 1987/88:N275
yrkande 7, motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande del och
motion 1987/88:N330 yrkande 1 till Småföretagsutveckling för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 169 000 000 kr.,

10. beträffande anslagsredovisningen

att riksdagen avslår motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande
del.

15. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 13 (s. 57 f.) och
hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

16. Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 14 (s. 58 f.) och
hemställer

att riksdagen till Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 700 000 kr.

17. Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher

Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet under denna rubrik (s. 59 f.) har anfört om delegationen för

NU 1987/88:24

24

strukturfrågor inom vissa branscher. Av propositionen framgår att regeringen
har beslutat att den s.k. strukturdelegationen skall upphöra. Delegationen
inrättades år 1978 med uppgift att handlägga frågor om lån och
lånegarantier till specialstålsindustrin och stålgjuteriindustrin (prop. 1977/
78:47, NU 1977/78:30). Huvuddelen av dessa lån och garantier har nu
avvecklats. Återstående ärenden skall handläggas av statens industriverk.

Vad som sålunda har anförts i propositionen ger enligt utskottets mening
inte anledning till någon erinran från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av vad som i propositionen har anförts
under avsnittet Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.

Regeringen har under denna rubrik (s. 60 f.) föreslagit riksdagen att anta ett i
propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag m.m.

Lagförslaget finns i bilaga 14.1 till propositionen (s. 119).

Utskottet

År 1987 genomfördes vissa ändringar i lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m. (företagsförvärvslagen) i syfte bl.a. att
minska antalet ärenden (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:30). Genom en sådan
ändring undantogs vissa utländska förvärv av mindre svenska företag från
den tidigare gällande tillståndsplikten, så att prövningen nu begränsas till de
väsentligaste fallen av överlåtelser. Enligt 2 § 3 föreligger sålunda inte längre
tillståndsplikt om tillgångarna i det förvärvade företaget uppgår till högst 100
gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller antalet
anställda är högst tio.

I propositionen föreslås nu att båda dessa förutsättningar skall vara
uppfyllda för att förvärvet skall vara undantaget från prövning. Som motiv
anges att bestämmelsen i sin nuvarande lydelse i undantagsfall kan leda till att
ett förvärv av sådan betydelse att det med hänsyn till lagens syfte borde
prövas ändå blir undantaget från prövning.

Utskottet har ingen erinran i sak mot den föreslagna lagändringen. En
redaktionell justering bör dock göras.

Utskottet hemställer

att riksdagen antar det av regeringen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag
m.m., dock med ändrad lydelse av 2 § 3 första stycket enligt utskottets
förslag i det följande:

NU 1987/88:24

25

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §

3. förvärv av aktier i aktiebolag,
andelar i handelsbolag eller äganderätt
eller nyttjanderätt till rörelse
eller del av rörelse, om tillgångarnas
nettovärde i bolaget eller rörelsen
enligt den fastställda balansräkningen
för det senaste räkenskapsåret
inte överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 100 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde under den sista
månaden av räkenskapsåret och
om antalet anställda i bolaget eller
rörelsen under det senaste räkenskapsåret
inte vid något tillfälle har
överstigit 10.

Statsägda företag m. m.

19. Affärsverket FFV

Regeringen har under denna rubrik (s. 84) föreslagit riksdagen att godkänna
en ram om 220 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret
för verkets investeringar budgetåret 1988/89.

I propositionen erinras om den nyligen beslutade ordningen för finansiering
av affärsverket FFV:s investeringar m.m. fr.o.m. budgetåret 1988/89
(prop. 1987/88:25 bil. 8, NU 1987/88:12). Enligt denna ordning skall medel
för verkets investeringar inte längre anvisas på statsbudgeten. I stället skall
medel lånas upp hos riksgäldskontoret inom en av riksdagen årligen fastställd
ram. Förslag om en ram för nästa budgetår om 220 milj. kr. läggs nu fram.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen godkänner en ram om 220 000 000 kr. för affärsverket
FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar budgetåret
1988/89.

20. Kostnader för kronotorp

Regeringen har under punkt E 1 (s. 85 f.) föreslagit riksdagen att till
Kostnader för kronotorp för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
14 100 000 kr.

I motion 1987/88:N443 av Ivar Franzén m.fl. (c) yrkas, såvitt här är i fråga,
(6) att riksdagen avslår proposition 1987/88:100 i vad avser förslag att till
Kostnader för kronotorp för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
14 100 000 kr.

3. förvän' av aktier i aktiebolag,
andelar i handelsbolag eller äganderätt
eller nyttjanderätt till rörelse
eller del av rörelse, om tillgångarnas
nettovärde i bolaget eller rörelsen
enligt den fastställda balansräkningen
för det senaste räkenskapsåret
inte överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 100 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde under den sista
månaden av räkenskapsåret och
antalet anställda i bolaget eller rörelsen
under det senaste räkenskapsåret
inte vid något tillfälle har överstigit
10.

NU 1987/88:24

26

Utskottet

NU 1987/88:24

Från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet har, främst i Västerbottens
och Norrbottens län, kronomark upplåtits till enskilda för uppodling och
bebyggande. Kronotorp har kommit att användas som sammanfattande
benämning på de upplåtna enheterna. Syftet med upplåtelserna var ursprungligen
att främja uppkomsten av mindre jordbruk och egna hem.
Senare upplåtelser tog sikte främst på att säkra det statliga skogsbrukets
behov av arbetskraft. Sedan 1950-talet har antalet kronotorp successivt
minskat. År 1980 fanns det ca 500 kronotorp kvar. År 1987 hade antalet
minskat till 175.

Domänverket träffar, som förvaltare av statens mark, kontrakt om
upplåtelse av kronotorp. Genom beslut av riksdagen år 1980 (prop.
1979/80:74, NU 1979/80:64) fick kronotorparna ökade möjligheter att med
äganderätt förvärva sina torp, samtidigt som generösare regler för beräkning
av ersättningsbelopp vid avträde av kronotorp infördes.

Det aktuella anslaget avser bl.a. kostnader för bidrag till investeringar i
byggnader m.m. på bestående kronotorp och avträdesersättning åt innehavare
av kronotorp. Medel för ändamålet har under lång tid ställts till
domänverkets förfogande. Detta skedde tidigare från jordbruksdepartementets
huvudtitel. Budgetåret 1980/81 togs emellertid ett särskilt anslag för
ändamålet upp under industridepartementets huvudtitel. Motivet härför var
att domänverket hör till industridepartementet. Under senare år har anslaget
uppgått till omkring 2 milj. kr. om året.

Regeringen föreslår nu att ett engångsanslag av 14,1 milj. kr. anvisas för
ändamålet. Beloppet grundas på en beräkning av nuvärdet av de totala
kostnaderna för kronotorpen t.o.m. budgetåret 2009/10. Det torde förutsättas
att kronotorpen vid denna tidpunkt är avvecklade.

I motion 1987/88:N443 (c) anförs att domänverket självt bör svara för
kostnaderna vid avvecklingen.

Någon motivering för motionsyrkandet redovisas inte. Utskottet ser ingen
anledning för riksdagen att nu frångå gällande princip - som bekräftades
senast år 1980 - för finansieringen av kostnaderna för kronotorpen, nämligen
att dessa kostnader skall bestridas särskilt av staten och inte belasta
domänverkets rörelse. Den av regeringen föreslagna anvisningen av ett
engångsbelopp är enligt utskottets mening ändamålsenlig. Förslaget tillstyrks
och motionen i berörd del avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:N443 yrkande 6 till Kostnader för kronotorp för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 14 100 000 kr.

21. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 2 (s. 86) och
hemställer

att riksdagen till Ränta pä statens skuld till Norrbottens Järnverk A B
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

22. Räntestöd m. m. till varvsindustrin

NU 1987/88:24

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 3 (s. 87) och
hemställer

att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 210 000 000 kr.

23. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk
varvsindustri och beställare av fartyg

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 4 (s. 87-89) och
hemställer

att riksdagen till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till
svensk varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

24. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 5 (s. 89) och
hemställer

att riksdagen till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB
Svenskt Stål AB för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
31 926 000 kr.

Teknisk utveckling m.m.

25. Styrelsen för teknisk utveckling

Regeringen har under punkt F 1 (s. 91-97) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89, i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som,
inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 330 000 000
kr. under budgetåret 1990/91, högst 275 000 000 kr. under budgetåret
1991/92 och högst 235 000 000 kr. under budgetåret 1992/93,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 778 700 000 kr.

Regeringen har vidare under punkt F 2 (s. 97 f.) föreslagit riksdagen att till
Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1987/88:N283 av Jörn Svensson (vpk) och Nils Berndtson (vpk) vari yrkas att
riksdagen under F, Teknisk utveckling m.m. (prop. 1987/88:100 bil. 14) för
budgetåret 1988/89 anslår 50 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1987/88:N284 av Lennart Alsén m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av
STU:s anslag.

1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
att riksdagen

14. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 763 700 000 kr.,

15. till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader anvisar ett
förslagsanslag av 75 000 000 kr.

1987/88:N443 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (3) att
riksdagen anvisar 5 milj. kr. för innovationsbefrämjande åtgärder i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Regeringens förslag om anslag för nästa budgetår till styrelsen för teknisk
utveckling (STU) bygger på det treårsprogram för STU:s stöd till teknisk
forskning och utveckling under budgetåren 1987/88-1989/90 som fastställdes
våren 1987 (prop. 1986/87:80, NU 1986/87:33). Programmet innebar bl.a. att
medel ställdes till förfogande för kraftigt ökade insatser på informationsteknologins
område och på projekt som utförs i europeiskt samarbete, t.ex.
inom ramen för EG:s forsknings- och utvecklingsprogram eller EUREKA.

I motionerna godtas, liksom tidigare år, såväl den allmänna inriktningen
av STU:s verksamhet som i huvudsak också förslagen till anslag för nästa
budgetår.

Från moderata samlingspartiets sida anförs dock i motion 1987/88:N305 att
STU bör kunna begränsa sina administrativa kostnader. I enlighet härmed
föreslås en minskning av de två anslagen till STU med sammanlagt 20 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag. Av minskningen avser 15 milj. kr.
anslaget till teknisk forskning och utveckling (F 1) och 5 milj. kr. anslaget till
förvaltningskostnader (F 2). Samtidigt förutsätts i motionen att STU skall
överta vissa arbetsuppgifter från statens industriverk, en fråga som utskottet
har behandlat under punkt 6 i det föregående (s. 4 f.).

Beträffande principerna för finansieringen av STU:s kostnader för administration
bör följande nämnas. Samtliga kostnader för den vid STU
anställda personalen belastar anslaget F 2. Samma gäller kostnader för
lokaler och övriga kostnader för STU.s verksamhet som myndighet. De här
nämnda kostnaderna beräknas för innevarande budgetår till ca 80 milj. kr.
Från anslaget F 1 betalas medel till olika mottagare av bidrag för forskningsoch
utvecklingsprojekt. Detta anslag belastas även med s.k. projektanknutna
administrationskostnader, dvs. kostnader för planerings- och styrgrupper,
utredningar och resor m.m. som kan hänföras till ett visst projekt. I de olika
grupperna medverkar nära 1 000 företrädare för olika företag, forskningsinstitutioner
m.fl. De projektanknutna kostnaderna beräknas för innevarande
budgetår uppgå till ca 45 milj. kr.

Från vänsterpartiet kommunisternas sida framförs i motion 1987/88:N283
krav på en ökning av anslaget F 1 med 50 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Syftet med anslagsökningen är att skapa utrymme för en
nationell satsning på optiska datorsystem. Sådana system är med avseende på
kapacitet och flexibilitet vida överlägsna nu existerande system, hävdar
motionärerna. De anser vidare att en ledande position i utvecklingen av
optiska datorer skulle ge Sverige möjligheter att forma tillämpningar och

NU 1987/88:24

29

system efter egna sociala mål. Det betonas att forskning och utveckling på
området bör bedrivas under demokratisk insyn och samhälleligt ansvar.
”Den nationella staten, inte de multinationella dataimperierna, bör axla
rollen som initiativtagare.”

Utskottet har vid flera tillfällen, senast år 1987 (NU 1986/87:33 s. 15),
behandlat liknande motioner från vänsterpartiet kommunisterna om optiska
datorsystem. Motionerna har avslagits av riksdagen på hemställan av
utskottet, med reservation från partiets företrädare.

Utskottet tar först upp kraven i motion 1987/88:N305 (m) på minskning av
kostnaderna för STU:s administration. Någon motivering redovisas inte av
motionärerna. Enligt utskottets mening saknas det också saklig grund för
deras krav. STU:s verksamhet har stor bredd och berör ett stort antal
intressenter. Under senare år har statsmakterna tilldelat STU vidgade
uppgifter, bl.a. i samband med svenskt deltagande i europeiskt forskningsoch
utvecklingssamarbete och olika insatser för regional teknikspridning.
Dessa uppgifter, liksom det nya informationsteknologiprogrammet, har
inneburit en betydande administrativ belastning för STU. Utskottet noterar
att motionärerna, samtidigt som de begär en nedskärning av STU:s samlade
administrationskostnader med ca 15 %, föreslår att ytterligare arbetsuppgifter
skall överföras till STU. Därtill kommer att moderata samlingspartiet i
motion 1987/88:U7 med anledning av proposition 1987/88:66 om Sverige och
den västeuropeiska integrationen - som behandlas av utrikesutskottet -kräver ökade statliga insatser för finansiering av svenska företags deltagande
i forsknings- och utvecklingsprojekt inom EG. Sådana insatser torde
rimligtvis komma att innebära en ytterligare belastning på STU:s administrativa
resurser. Kraven i motion 1987/88:N305 (m) på en minskning av dessa
resurser är alltså enligt utskottets mening inte bara svagt underbyggda utan
även motsägelsefulla. Motionen avstyrks i berörda delar.

Beträffande önskemålen i motion 1987/88:N283 (vpk) om en nationell
utveckling av optiska datorsystem vill utskottet anföra följande. Det är här
fråga om en teknik som internationellt ännu befinner sig på ett tidigt
utvecklingsstadium. Enligt vissa bedömningar kan en prototyp till en helt
optisk dator realiseras tidigast mot slutet av 1990-talet. I Sverige följs det
internationella arbetet på området. Inom informationsteknologiprogrammet
har initierats ett utvecklingsarbete på området optoelektronik - dvs.
elektronik och optik i kombination - främst för kommunikationstillämpningar.
Såvitt utskottet känner till har det emellertid varken från forskarsamhällets,
från näringslivets eller från berörda statliga organs sida förts fram tankar
på en nationell kraftsamling på optikområdet av det slag som föresvävar
motionärerna. Deras önskemål om en sådan insats - som synes grundad på
allmänna politiska överväganden snarare än på en konkret analys av Sveriges
möjligheter och behov på området - kan därför knappast ligga till grund för
ett beslut av riksdagen om en ökning av STU:s anslag för nästa budgetår.
Motionen avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning till STU.

Liksom tidigare år begär regeringen riksdagens bemyndigande att göra
ekonomiska åtaganden avseende STU:s stöd till teknisk forskning och
utveckling under en femårsperiod, dvs. t.o.m. budgetåret 1992/93. Eftersom
riksdagen redan har fastställt en ekonomisk ram för verksamheten t.o.m.

NU 1987/88:24

30

budgetåret 1989/90 behövs ett sådant bemyndigande endast för de följande
tre budgetåren. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I två motioner framförs krav på att STU inom ramen för tillgängliga resurser
skall öka stödet till uppfinnare.

Uppfinnarna verkar under sämre och osäkrare villkor än forskarna,
hävdas det i motion 1987/88:N284 (fp). De flesta uppfinnare arbetar med sin
idé på sin fritid, och bristen på riskvilligt kapital är påtaglig. Statens främsta
redskap för stöd till uppfinnare är STU, som kan bidra med riskvilligt kapital
i en uppfinnings inledande skede. Det anförs att huvuddelen av de medel som
STU disponerar används för stöd till forskning och forskningsrelaterad
verksamhet, medan endast en mindre del - ca 60 milj. kr. om året - går till
uppfinnare. Dessa skapar emellertid de nya arbetstillfällen som utgör en
förutsättning för ekonomisk tillväxt, menar motionärerna. Därför borde en
större del av STU:s medel än för närvarande komma uppfinnare och deras
organisationer till del.

Med liknande motivering föreslås i motion 1987/88:N443 (c) att 5 milj. kr.
av STU:s medel skall användas för förstärkt stöd till enskilda uppfinnare. För
ändamålet bör enligt motionärerna användas odisponerade medel på anslaget
till teknisk forskning och utveckling. Dessa medel uppgick vid utgången
av budgetåret 1986/87 till 65,8 milj. kr.

I anslutning till motionerna lämnar utskottet vissa uppgifter om STU :s stöd
till uppfinnare m.fl. Detta stöd hänförs i huvudsak till STU:s program 3, Nya
produkter, som avser stöd till produktutveckling i företag och innovationsfrämjande
åtgärder. Visst stöd till uppfinnare ingår också i program 2, Ny
teknik. Enligt regleringsbrev för innevarande budgetår har inom dessa två
program sammanlagt minst 50 milj. kr. beräknats för stöd till projekt från
enskilda uppfinnare och fåmansbolag. Av dessa medel får högst 5 milj. kr.
avse den särskilda stödformen näringsbidrag till innovatörer, ett icke
projektbundet stöd utan återbetalningsskyldighet som skall göra det möjligt
för mottagaren att under upp till två års tid arbeta med nya idéer. STU kan
också lämna stipendier till uppfinnare.

Allmänt gäller för STU:s stöd till uppfinnare att stödet är avsett främst som
bidrag till uppfinnarens kostnader under den första, mest riskfyllda fasen
fram till dess att en uppfinning kan skyddas genom patent eller på annat sätt.
STU kan också biträda uppfinnare vid diskussioner med finansiärer eller
licenstagare rörande kommersiell exploatering av uppfinningen. Däremot är
det inte STU:s uppgift att tillhandahålla riskkapital i exploateringsfasen.
Sådan finansiering erbjuds av bl.a. de regionala utvecklingsfonderna och
olika s.k. venture capital-bolag.

Under innevarande budgetår har en treårig försöksverksamhet inletts vid
Svenska uppfinnareföreningen. Verksamheten omfattar bl. a. rådgivning och
service till uppfinnare. Kostnaderna för verksamheten, som beräknas till
3 milj. kr. om året, täcks av medel från STU. Det kan också nämnas att STU i
november 1987 har fått i uppdrag av regeringen att tillsätta en projektgrupp
med uppdrag bl.a. att undersöka sådana hinder i relationerna mellan
uppfinnare och företag som försvårar utvecklingen från idé till produkt på
marknaden. Gruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den
1 september 1989.

NU 1987/88:24

31

Av utskottets redovisning framgår att uppfinnarnas särskilda situation i
betydande grad har uppmärksammats av regeringen och STU under senare
år. Att stödet till uppfinnare svarar för endast en mindre del av STU:s totala
bidragsgivning får ses mot bakgrund av att STU har till uppgift att inom hela
den tekniska forskningens och utvecklingens område ge stöd till såväl
enskilda och företag som högskolor och forskningsinstitutioner. Avvägningen
av resurser mellan olika kategorier av bidragstagare kan självfallet inte
göras helt invändningsfri. Det saknas emellertid enligt utskottets mening
belägg för att uppfinnarna generellt sett skulle vara missgynnade. Utskottet
biträder därför inte kravet i motion 1987/88:N284 (fp) på en omfördelning av
STU:s medel till förmån för denna kategori. Motion 1987/88:N443 (c) präglas
av ett liknande synsätt, även om motionärerna inte begär en omfördelning av
medel. De räknar däremot med att odisponerade medel från budgetåret
1986/87 kan användas för ett förstärkt stöd till uppfinnare. Utskottet har
inhämtat att sådana medel inte längre står till förfogande. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet de två aktuella motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag
att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1987/88:N283 och motion 1987/88:N305 yrkande 14 till Styrelsen för
teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 778 700 000 kr.,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1987/88:N305 yrkande 15 till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
80 000 000 kr.,

2. beträffande ekonomiska åtaganden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen
att under budgetåret 1988/89, i enlighet med vad som anges i
propositionen, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med
stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
330 000 000 kr. under budgetåret 1990/91, högst 275 000 000 kr.
under budgetåret 1991/92 och högst 235 000 000 kr. under budgetåret
1992/93,

3. beträffande stöd till uppfinnare

att riksdagen avslår motion 1987/88:N284 och motion 1987/88:N443
yrkande 3.

26. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 3 (s. 98 f.) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet anvisar ett reservationsanslag av 26 400 000 kr.

NU 1987/88:24

32

27. Europeiskt rymdsamarbete, m.m.

NU 1987/88:24

Regeringen har under punkt F 4 (s. 99-101) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda staten nya
förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst 290 000 000 kr.,

2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 246 900 000 kr.,

3. godkänna de riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet som
föredragande statsrådet förordat.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1987/88:U7 av Carl Bildt m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (15) att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan för successiv ökning av
Sveriges deltagande i ESA i enlighet med vad som i motionen anförs.

1987/88:N259 av Gunnar Björk m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att Sverige - förutsatt att detta
är godtagbart från bl.a. utrikespolitiska och säkerhetspolitiska synpunkter
eller att Columbus blir ett rent europeiskt projekt - bör anmäla sitt inträde i
ESA:s Columbusprojekt med 1 % deltagarandel,

2. bemyndigar regeringen att höja deltagarandelen i Hermesprojektet från
1,3 till 2 %,

3. uttalar att anslagsnivån avseende F4 Europeiskt rymdsamarbete, m.m.,
fr.o.m. budgetåret 1990/91 bör ligga 120 milj. kr. högre jämfört med nu
fastlagda nivå.

1987/88:N260 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen inför riksdagen redovisar de långsiktiga konsekvenserna för
Esrange av minskat deltagande i ESA-projekten.

1987/88:N315 av Sonja Rembo (m) och Erik Holmkvist (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Sveriges andel i det europeiska rymdsamarbetet (ESA).

Utskottet

Nu gällande riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet fastställdes år
1986 (prop. 1985/86:127, NU 1985/86:21). I samband därmed fattades beslut
om en totalram av 966 milj. kr. i 1985 års prisnivå för rymdverksamheten
inom industridepartementets område under de fyra budgetåren 1986/87—
1989/90. Industrin förutsattes bidra med 60 milj. kr. Av ramen beräknades
780 milj. kr. för det svenska deltagandet i det europeiska rymdorganet ESA.
I detta organ är 13 europeiska stater medlemmar.

Tyngdpunkten i det svenska rymdprogrammet har alltså lagts på europeiskt
samarbete. Det primära målet för ESA är etablerandet av en oberoende
konkurrenskraftig europeisk rymdindustri. Verksamheten inom ESA omfattar
ett grundprogram och ett vetenskapligt program, vilka båda är obligatoriska,
och ett tillämpningsprogram bestående av ett antal delprogram i form
av utvecklingsprojekt m.m. Varje land väljer vilka delprogram det vill delta i
och med vilken ekonomisk insats det skall ske. Industrikontrakten i
programmen skall i princip fördelas mellan de deltagande länderna i
proportion till resp. lands insats.

3 Riksdagen 1987188.17sami. Nr 24

Medlemsländernas bidrag till ESA:s obligatoriska program beräknas på
grundval av bruttonationalprodukten (BNP). Sveriges andel är för närvarande
ca 3,8 %. Den svenska andelen av ESA:s totala budget är dock lägre, för
närvarande ca 2,1 %.

År 1985 fattades inom ESA ett principbeslut om att etablera en bemannad
europeisk rymdverksamhet. Ett nära samarbete med Förenta Staterna - som
år 1984 hade inbjudit till samverkan kring en internationell rymdstation -förutsattes komma att ske. Det beslöts att tre storas.k. basprojekt skulle ingå

1 ESA:s tillämpningsprogram. Ett modul- och plattformssystem benämnt
Columbus var avsett som det europeiska bidraget till den internationella
rymdstationen. De två andra basprojekten, bärraketen Ariane 5 och
rymdfarkosten Hermes, var avsedda att svara bl.a. för den europeiska
trafiken till och från rymdstationen. Den sammanlagda kostnaden för de tre
basprojekten uppskattades till 55 miljarder kronor fram till år 1996. Dessa
uppskattningar låg till grund för det nyssnämnda svenska beslutet om en
medelsram t.o.m. budgetåret 1989/90. Ramen förutsattes medge ett visst
svenskt deltagande i alla tre basprojekten.

I november 1987 fattades vid ett möte med ESA:s ministerråd beslut om en
långtidsplan fram till år 2000. Vidare beslöt man att gå vidare med de tre
basprojekten, trots att kostnaderna för projekten nu på grundval av offerter
från industrin beräknades komma att med ca 60 % överstiga tidigare
uppskattade kostnader. Beträffande Columbus och Hermes avsåg beslutet
en första treårsfas, varefter ett beslut om fortsättningen skall fattas.

Vid ESA-mötet behandlades också frågan om samarbetet med Förenta
Staterna rörande rymdstationen. Vid de förhandlingar som förts i frågan
hade enighet inte kunnat nås i vissa frågor rörande stationens drift och
utnyttjande m.m. Med anledning härav beslöts att förhandlingarna skulle
föras vidare i syfte att nå för ESA godtagbara lösningar. Om detta inte visade
sig möjligt skulle Columbus omdefinieras till ett oberoende europeiskt
projekt.

Regeringen begär nu riksdagens godkännande av riktlinjer för det framtida
europeiska rymdsamarbetet. Innebörden av dessa riktlinjer är bl.a. att
Sverige skall delta i Ariane 5- och Hermesprojekten med kostnadsandelar av

2 % resp. 1,3 %. Regeringen föreslår däremot inte ett deltagande i
Columbusprojektet. Det hänvisas i propositionen till svårigheterna att nå ett
tillfredsställande avtal om utnyttjandet av den internationella rymdstationen.
Deltagandet i de två förstnämnda projekten och övrig rymdverksamhet
som finansieras över anslaget till europeiskt rymdsamarbete skall rymmas
inom den tidigare fastställda medelsramen t.o.m. budgetåret 1989/90.
Emellertid räknar regeringen med att anslagsnivån under budgetåren
1990/91-1992/93 kommer att behöva höjas med ca 50 milj. kr. jämfört med
det beräknade anslaget av 260 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

Enligt föredragande statsrådets bedömning innebär denna anslagsnivå att
svensk industri under de kommande åren kommer att få ta del av den
europeiska rymdindustrins kompetensuppbyggnad och att de rymdtekniska
anläggningarna i Kirunaregionen ges möjlighet till fortsatt expansion.

I fyra motioner riktas kritik mot regeringens förslag till riktlinjer för det
fortsatta deltagandet i ESA. Kritiken går i huvudsak ut på att den relativa
minskning av Sveriges engagemang som fprslaget innebär kommer att få

NU 1987/88:24

34

negativa konsekvenser för såväl svensk rymdindustri som svenskt tekniskvetenskapligt
samarbete med Europa. En utgångspunkt för kritiken är det
förslag till deltagande på en högre nivå i ESA:s program - inkl. alla tre
basprojekten - som statens delegation för rymdverksamhet (DFR) lade fram
i sin anslagsframställning hösten 1987.

Särskilt regeringens,beslut att Sverige inte skall delta i Columbusprojektet
kritiseras i motion 1987/88:N259 (c, m, fp). Regeringen borde ha avvaktat
utgången av förhandlingarna med Förenta Staterna innan ställning togs i
frågan, anförs det. Även i motion 1987/88:N315 (m) beklagas regeringens
beslut. Motionärerna anser att Sverige bör ha som mål att delta i ESAsamarbetet
med sin BNP-andel. Liknande synpunkter förs fram i motion
1987/88:U7 (m). Motionärerna förespråkar en aktivare medverkan som
innebär att Sverige successivt ökar bidragsandelen till ESA. I motion
1987/88:N260 (c) uttrycks farhågor för att ett minskat deltagande i ESAprojekten
kommer att få negativa följder för raketfältet Esrange och för
övrig rymdverksamhet i Kirunaregionen.

Utskottet anser att kritiken mot regeringens förslag till riktlinjer är
oberättigad. Det bör slås fast att förslaget innebär avsevärt ökade resurser för
det svenska deltagandet i ESA-samarbetet. Den anslagsnivå under budgetåren
1990/91 — 1992/93 som förutskickas i propositionen motsvarar en real
höjning med nära 20 %. I sammanhanget bör påpekas att anslagsramen för
europeiskt rymdsamarbete, till skillnad från ramarna för flertalet andra
forsknings- och utvecklingsändamål, anges i fasta priser och att den alltså
räknas upp vid kostnadsökningar.

Enligt utskottets uppfattning måste de statliga insatserna på rymdområdet
vägas mot andra insatser med syfte att främja den tekniska utvecklingen och
den långsiktiga konkurrenskraften inom svensk industri, t.ex. det stöd till
forskningsinstitutioner och företag som lämnas genom styrelsen för teknisk
utveckling (STU). Utskottet vill påpeka att merparten av STU:s finansieringsstöd
förutsätter insatser också från mottagaren. När det gäller s.k.
kollektiv forskning tillämpas sålunda sedan några år tillbaka den principen
att företagen skall bidra med 60 % av kostnaderna. På rymdområdet är
emellertid industrins bidrag obetydligt.

Utskottet avvisar alltså motionärernas krav på en ytterligare ökning av de
svenska insatserna i ESA-samarbetet. En sådan ökning skulle enligt utskottets
mening innebära en felaktig prioritering.

Likaså avvisar utskottet kraven på en omprövning av regeringens beslut att
Sverige tills vidare inte skall delta i Columbusprojektet. Det bör enligt
utskottets mening ankomma på regeringen att besluta om det svenska
deltagandet i enskilda projekt på rymdområdet enligt de riktlinjer och inom
de ekonomiska ramar som riksdagen har fastställt. Utskottet vill dock, utan
att gå in på en närmare diskussion om Columbusprojektet, redovisa sin
uppfattning att regeringens beslut var välbetänkt mot bakgrund av bl.a.
osäkerheten om projektets framtida utformning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:U7 (m)
i berörd del liksom motionerna 1987/88:N259 (c, m, fp) och 1987/88:N315
(m). Likaså avstyrks motion 1987/88:N260 (c). De farhågor som kommer till
uttryck i denna motion ger inte utskottet anledning att ifrågasätta vad som i
propositionen anförs om en fortsatt expansion av den rymdtekniska verk -

NU 1987/88:24

35

samheten i Kirunaregionen. Regeringens förslag till riktlinjer för Sveriges
fortsatta deltagande i det europeiska rymdsamarbetet tillstyrks.

För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag till europeiskt rymdsamarbete
av 246,9 milj. kr. Beloppet ryms inom den år 1986 fastlagda medelsramen.
Som framgått påverkas inte medelsbehovet på kort sikt av de riktlinjer
för det framtida samarbetet som utskottet nyss har förordat. Regeringens
förslag tillstyrks. Samma gäller förslaget om bemyndigande för regeringen
att under budgetåret 1988/89 ikläda staten ekonomiska förpliktelser om högst
290 milj. kr. utöver vad som tidigare har medgivits.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion 1987/
88:U7 yrkande 15 samt motionerna 1987/88:N259, 1987/88:N260 och
1987/88:N315,

2. beträffande anslag

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 246 900 000 kr.,

3. beträffande ekonomiska förpliktelser

att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89
ikläda staten nya ekonomiska förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete
om högst 290 000 000 kr.

28. Bidrag till Tele-X-projektet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 5 (s. 101) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Nationell rymdverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 6 (s. 101 f.) och
hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda
staten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet om högst
10 000 000 kr.,

2. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 36 500 000 kr.

30. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 7 (s. 102 f.) och
hemställer

att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

31. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 8 (s. 104-106) och
hemställer

NU 1987/88:24

36

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

32. Bidrag till statens provningsanstalt

Regeringen har under punkt F 9 (s. 106) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om användningen av
reservation på anslaget Bidrag till statens provningsanstalt,

2. till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 35 605 000 kr.

I propositionen anmäls att reservationen på anslaget vid utgången av
budgetåret 1986/87, ca 5 milj. kr., till största delen består av medel som har
anvisats för rekonstruktions- och omställningsändamål. Det föreslås att
dessa medel får användas för investeringar i utrustning för forskning och
utveckling.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen

1. godkänner vad som i propositionen har anförts om användningen
av reservationen på anslaget,

2. till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 35 605 000 kr.

33. Statens provningsanstalt: Utrustning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 10 (s. 107) och
hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.

34. Statens mät- och provråd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt Fil (s. 107-109) och
hemställer

att riksdagen till Statens mät- och provråd för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 3 700 000 kr.

35. Bidrag till vissa internationella organisationer

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 12 (s. 109) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 350 000 kr.

36. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 13 (s. 109 f.) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för
budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 5 950 000 kr.

NU 1987/88:24

37

37. Bidrag till Standardiseringskommissionen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 14 (s. 110 f.) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för
budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 15 800 000 kr.

38. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m.

Regeringen har under punkt F 15 (s. 112-114) föreslagit riksdagen att till
Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 4 000 kr.

I motion 1987/88:N244 av Lars Ahlmark (m) yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att patentlitteraturen hålls allmänt tillgänglig,

2. hos regeringen begär utfärdande av föreskrift med innebörd att enligt
patentklassificering sorterat material hos patentverket hålls allmänheten till
handa på sätt som i motionen angivits.

Utskottet

Verksamheten vid patent- och registreringsverket (PRV) är sedan länge helt
avgiftsfinansierad. Omslutningen för innevarande budgetår är ca 140 milj.
kr. Fr.o.m. den 1 januari 1987 tillämpas nettoredovisning för de tre
programmen Patentärenden, Varumärkes- och mönsterärenden och Uppdragsverksamhet.
Dessa program redovisas under anslaget till immaterialrätt
m.m. för innevarande budgetår som särskilda anslagsposter med ett
formellt belopp av 1 000 kr. För det fjärde programmet, Namnärenden, har
ca 2,4 milj. kr. beräknats för budgetåret. Regeringen föreslår nu att även
detta program i fortsättningen skall redovisas netto som en särskild
anslagspost med ett formellt belopp. För nästa budgetår skulle därmed
nämnda anslag tas upp med 4 000 kr. Denna omläggning av redovisningen
föranleder ingen erinran från utskottet. Regeringens förslag tillstyrks.

I motion 1987/88:N244 (m) behandlas frågan om PRV:s biblioteksservice.
Motionären åberopar en skrivelse från Svenska patentombudsföreningen till
chefen för industridepartementet den 12 november 1987, där föreningen
uttrycker oro för PRV:s biblioteksfråga. I anslutning därtill pekar motionären
på vissa brister i tillgängligheten hos det för allmänheten avsedda
utländska patentmaterialet. Om dessa brister inte kan avhjälpas bör PRV
beordras att ställa det egna materialet till allmänhetens förfogande, anförs
det.

Utskottet skall kort ange bakgrunden till den fråga som berörs i motionen.
PRV mottar sedan år 1885 alla patentdokument som publiceras i de
viktigaste industriländerna. Totalt omfattar samlingarna 43 miljoner dokument.
Den årliga ökningen är 1,6 miljoner dokument. Huvuddelen av
dokumenten finns i tre exemplar. Ett exemplar förvaras nummerordnat i
PRV:s bibliotek, där det kan beställas fram av allmänheten. Ett exemplar av
dokumenten från de viktigaste industriländerna förvaras efter ett visst

NU 1987/88:24

38

klassificeringssystem i det s.k. forskararkivet, där det kostnadsfritt står till
allmänhetens förfogande. Ett tredje exemplar förvaras klassordnat hos de
olika enheterna på patentavdelningen, till stor del i handläggarnas tjänsterum.
Detta material utgör grunden för PRV:s patentgranskning. Den
kontinuerliga ökningen av antalet dokument medför svårigheter att hålla
hela materialet i forskararkivet omedelbart tillgängligt för allmänheten. För
närvarande förvaras det mest utnyttjade materialet i en läsesal i PRV:s
huvudbyggnad på Valhallavägen, medan annat material förvaras i lokaler i
kvarteret Garnisonen eller i Hägernäs.

Sedan åtskilliga år tillbaka har möjligheterna att bygga ut PRV:s lokaler
diskuterats. Redan år 1979 fick byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera en
utgrävning av en av gårdarna i huvudbyggnaden, men något beslut om
utbyggnad kom inte till stånd. Enligt vad utskottet har erfarit har frågan
nyligen åter aktualiserats genom en framställning från byggnadsstyrelsen till
regeringen om medel för projektering avseende två gårdar. Därigenom
skulle PRV kunna få ett betydande lokaltillskott, vilket skulle möjliggöra
bl.a. en återflyttning av forskararkivet till huvudbyggnaden.

Utskottet har vid behandlingen av liknande motioner, senast år 1984 (NU
1983/84:25 s. 20), understrukit vikten av att PRV kan hålla utländskt
patentmaterial tillgängligt för allmänheten. Utskottet, som alltjämt har
samma uppfattning, räknar med att PRV söker tillgodose användarnas
intressen i den mån detta är praktiskt möjligt så länge lokalfrågan inte har fått
en lösning. Något uttalande av riksdagen i frågan synes inte påkallat.
Utskottet kan inte heller ställa sig bakom motionärernas krav på att PRV:s
arbetsmaterial skall ställas till allmänhetens förfogande. Motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Patent- och
registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 4 000 kr.,

2. beträffande biblioteksservice

att riksdagen avslår motion 1987/88:N244.

39. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden

Regeringen har under punkt F 16 (s. 114-116) föreslagit riksdagen att till
Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kr.

Förslaget innebär en övergång till nettoredovisning även för denna del av
PRV:s verksamhet, för vilken ett anslag av ca 42,5 milj. kr. har anvisats för
innevarande budgetår. För nästa budgetår beräknas för vart och ett av
programmen Bolagsärenden och Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet
en formell anslagspost av 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 kr.

NU 1987/88:24

39

40. Patentbesvärsrätten

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 17 (s. 116) och
hemställer

att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 6 760 000 kr.

41. Industriell utveckling m.m. inom
informationsteknologiområdet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 18 (s. 117) och
hemställer

att riksdagen till Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr.

Stockholm den 17 mars 1988
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp) (p. 1-13,p. 14mom. 1,
2, 4-10, p. 15-24, 27-29), Lennart Pettersson (s) (p. 15-26, 30-41), Erik
Hovhammar (m) (p. 14 mom. 3, p. 25-41), Rune Ionsson (s), Ivar Franzén
(c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke
Wictorsson (s), Hadar Cars (fp) (p. 14 mom. 3, p. 25, 26, 30-41), Per
Westerberg (m), Bo Finnkvist (s) (p. 1-13, p. 14 mom. 1, 2,4-10, p. 15-24),
Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk) (p. 1-13, p. 14 mom. 1,2,4—10, p.
15-26, 30-41), Sven-Åke Nygårds (s) (p. 14 mom. 3, p. 25, 26, 30-41),
Gudrun Norberg (fp), Lars Ahlström (m) (p. 1-13, p. 14 mom. 1, 2,4-10, p.
15-24), John Andersson (vpk) (p. 27-29) och Leo Persson (s) (p. 27-29).

Reservationer

1. Nytt namn på industridepartementet (punkt 1)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Det
ankommer” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1987/88:N253 (fp) om att
näringslivsdepartementet utgör en mer rättvisande benämning än industridepartementet
med hänsyn till bl.a. tjänstesektorns ökande betydelse. Det bör
också påpekas att näringspolitik numera ofta används i stället för industripolitik
som sammanfattande benämning på statliga åtgärder med syfte att
främja företagens utveckling. Så skedde t.ex. i proposition 1986/87:74 om
näringspolitik inför 1990-talet (s. 12).

Det ankommer på regeringen att besluta om departementens uppgifter

NU 1987/88:24

40

och organisation. Riksdagen bör emellertid uttala sig för en namnändring i
enlighet med förslaget i motionen. Denna tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande nytt namn på industridepartementet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N253 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Utredningar m.m. (punkt 3)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”anslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik som från moderata samlingspartiets och
folkpartiets sida har riktats mot regeringens ökade användning av olika råd
och delegationer för sina kontakter med näringslivet. Riksdagen bör uttala
sig för en successiv avveckling av sådana organ. Även andra besparingar på
utredningsanslaget bör kunna göras. Mot bakgrund härav föreslår utskottet
en minskning av anslaget med 8 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker sålunda motion 1987/88:N275 (fp) i berörd del. De
aktuella yrkandena i motion 1987/88:N305 (m) tillgodoses också genom vad
utskottet har förordat.

dels att utskottets hemställan under punkt 3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande råd och delegationer

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1987/88:N275 yrkande 1 och med anledning av motion
1987/88:N305 yrkande 2 till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 9 900 000 kr.

3. Statens industriverk (punkt 6)

Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1987/88:N225 (m)
och 1987/88:N305 (m) om SIND:s verksamhet och industripolitikens organisation.
Utredningsverksamheten vid SIND bör sålunda avvecklas helt. De
exportfrämjande åtgärder som administreras av SIND bör föras över till
Sveriges exportråd. Vissa uppgifter med anknytning till STU:s verksamhet
bör övertas av STU. Återstående uppgifter för SIND kommer att i huvudsak
gälla regionalpolitiken. Riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram
förslag om en ny organisation enligt nu angivna riktlinjer under nästa
riksmöte. Motionerna tillstyrks i dessa delar.

NU 1987/88:24

41

Utskottet tillstyrker även yrkandena i motion 1987/88:N305 (m) på att
SIND:s förvaltningsanslag skall minskas och att dess utredningsanslag skall
upphöra. Enligt utskottets mening är det angeläget att anpassningen till en ny
organisation påbörjas snarast. Denna motion tillstyrks alltså även såvitt
gäller anslagsfrågorna. Därigenom tillgodoses i viss mån också de önskemål
om minskning av de två anslagen som med delvis liknande motivering
framförs i motion 1987/88:N275 (fp).

dels att utskottets hemställan under punkt 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den industripolitiska organisationen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N225 yrkande 8 och
motion 1987/88:N305 yrkande 4 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande förvaltningsanslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1987/88:N305 yrkande 3 och med anledning av motion
1987/88:N275 yrkande 2 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.,

3. beträffande utredningsanslag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 4 i
ifrågavarande del avslår regeringens förslag och motion 1987/88:N275
yrkande 3.

4. Statens industriverk (punkt 6)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1987/88:N275 (fp) om att
utredningsverksamheten vid SIND bör kraftigt begränsas. I enlighet härmed
tillstyrker utskottet yrkandena i motionen på minskningar av de två anslagen
till SIND för nästa budgetår med 10 milj. kr. resp. 3 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Utskottet är däremot inte berett att ansluta sig till vad
som anförs i motionerna 1987/88:N225 (m) och 1987/88:N305 (m) om en
radikal omorganisation av SIND, innebärande att huvuddelen av den
nuvarande verksamheten förs över till andra organ eller avvecklas. Dessa
motioner avstyrks alltså i berörda delar. Av det sagda följer att utskottet inte
ställer sig bakom kraven i motion 1987/88:N305 (m) på en långtgående
minskning av förvaltningsanslaget och ett slopande av utredningsanslaget.

dels att utskottets hemställan under punkt 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den industripolitiska organisationen
(= utskottet),

2. beträffande förvaltningsanslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1987/88:N275 yrkande 2 och med anledning av motion
1987/88:N305 yrkande 3 till Statens industriverk: Förvaltningskostna -

NU1987/88/24

42

der för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 47 410 000 kr.,

3. beträffande utredningsanslag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1987/88:N275 yrkande 3 och med avslag på motion 1987/
88:N305 yrkande 4 i ifrågavarande del till Statens industriverk:
Utredningsverksamhet anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

5. Stöd till industridesign (punkt 7)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N275 (fp) om att
det särskilda stödet till industridesign bör slopas. Liksom andra selektiva stöd
innebär denna stödform risk för konkurrenssnedvridning. Riksdagen bör
alltså inte anvisa ytterligare medel för ändamålet. Motionen tillstyrks i
berörd del.

dels att utskottets hemställan under punkt 7 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N275 yrkande 4 avslår
regeringens förslag om anslag till åtgärder för att främja industridesign.

6. Finansiering av stödet till hemslöjden (punkt 8 mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik som i motionerna 1987/88:N240 (m) och
1987/88:N329 (c) riktas mot förslaget om att statens kostnader för länshemslöjdskonsulenterna
i fortsättningen skall belasta anslaget C 4, Regionala
utvecklingsinsatser m.m. Enligt utskottets mening bör statens stöd till
hemslöjden liksom hittills i sin helhet finansieras från anslaget B 5,
Främjande av hemslöjden. Detta anslag bör i enlighet härmed räknas upp
med 6 864 000 kr. - motsvarande kostnaderna för statsbidrag till två
hemslöjdskonsulenter i varje län - i förhållande till regeringens förslag.
Genom en sådan ökning av anslaget skulle yrkandena i de två nämnda
motionerna tillgodoses. I samband med att medlen anvisas bör riksdagen
göra ett uttalande om finansieringen av hemslöjdsstödet enligt vad utskottet
nyss anfört.

dels att utskottets hemställan under punkt 8 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande finansiering av stödet till hemslöjden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1987/88:N240 yrkande 7 och motion 1987/88:N329 till Främjande
av hemslöjden för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag

NU 1987/88:24

43

av 13 864 000 kr. och därvid sorn sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om finansieringen av det statliga stödet till
hemslöjden.

7. Flyttning av nämnden för hemslöjdsfrägor
(punkt 8 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt
utskottets” och. slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Slutlig ställning till frågan om lokaliseringen av nämnden för hemslöjdsfrågor
bör enligt utskottets mening tas först sedan statskontorets utredning om
de s.k. småmyndigheterna redovisats. Utskottet anser emellertid att starka
skäl talar för en flyttning av nämnden från Stockholm till Leksand. Som
anförs i motion 1987/88:N277 (m) finns det där goda möjligheter till
samverkan med Centrala hantverksrådet och andra institutioner på hantverkets
och hemslöjdens områden. Den nuvarande anknytningen till statens
industriverk torde inte medföra några motsvarande fördelar för nämnden.
Mot bakgrund av det sagda ansluter sig utskottet till motionärens förslag om
att en flyttning av nämndens kansli till Leksand särskilt bör prövas.
Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen härtill.

dels att utskottets hemställan under punkt 8 moment 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande flyttning av nämnden för hemslöjdsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N277 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Statstödd exportkreditgivning (punkt 9)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Även en” och
slutar med ”för exportfinansiering” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig alltså avvisande till kravet i motion 1987/88:N270
(vpk) på en subventionering genom SEK-systemet av svensk export av
miljöteknik. Däremot anser utskottet att möjligheterna att främja sådan
export genom en viss utvidgning av det statliga kreditgarantisystemet bör
övervägas. Utskottet hänvisar här till vad som anfördes av företrädarna för
moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern vid behandlingen våren
1987 av en motion i frågan (NU 1986/87:18 res. 3). Riksdagen bör därför
uppmana regeringen att, lämpligen genom den nyligen tillkallade utredningen
för översyn av det statliga exportfinansieringsstödet, låta undersöka
förutsättningarna för särskilda kreditgarantier för export av miljöteknik.

NU 1987/88:24

44

Genom ett uttalande av denna innebörd skulle också den nu aktuella
motionen väsentligen tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under punkt 9 bort ha följande lydelse:
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av motion 1987/88:N270 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Statstödd exportkreditgivning (punkt 9)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Ett problem”
och slutar med ”för exportfinansiering” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening krävs det emellertid ytterligare insatser för att
främja svensk export av reningsteknik. Såsom påpekas i motion 1987/
88:N270 (vpk) skulle ett särskilt exportkreditstöd för detta ändamål kunna
vara ett verksamt medel för att påskynda installation av utrustning för rening
av utsläpp i vår omvärld. Om ett sådant kreditstöd skall få det avsedda syftet
torde villkoren för kreditgivningen få anpassas till de berörda ländernas
betalningsmöjligheter. Härav följer att stödet bör lämnas inom ramen för ett
kreditsystem vid sidan av det ordinarie SEK-systemet. Ett särskilt förslagsanslag
bör anvisas för att täcka kostnaderna för det nya systemet. Det erbjuder
stora svårigheter att beräkna medelsbehovet för nästa budgetår, eftersom
kostnaderna för kreditgivningen uppkommer under lånens hela löptid.
Utskottet föreslår emellertid att anslaget tas upp med 200 milj. kr. Det bör
ankomma på regeringen att besluta om villkoren för det nya kreditsystemet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionen.

Även villkoren för den statliga kreditgarantigivningen kan behöva ändras
för att en önskvärd expansion av den svenska exporten av reningsutrustning
skall främjas. Utskottet förutsätter att regeringen överväger denna fråga
därest riksdagen fattar beslut om en utvidgning av SEK-systemet i enlighet
med vad utskottet har förordat.

dels att utskottets hemställan under punkt 9 bort ha följande lydelse:
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motion 1987/88:N270 till Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning avseende export av miljöteknik för budgetåret
1988/89 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
200 000 000 kr.

10. Förmånlig kreditgivning till u-länder (punkt 11)

Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 sorn börjar med ”Utskottet ser”
och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:
Såsom anförs i motion 1987/88:N305 (m) bör något särskilt anslag för
ändamålet inte anvisas. Kostnaderna får i fortsättningen täckas från bistånds -

NU 1987/88:24

45

anslagen under utrikesdepartementets huvudtitel. Regeringen bör bemyndigas
att vid behov utnyttja existerande reservationer på dessa anslag.
Motionen tillstyrks alltså i berörd del.

dels att utskottets hemställan under punkt 11 bort ha följande lydelse:
att riksdagen

a) med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 5 avslår regeringens
förslag om anslag till ersättning för extra kostnader för förmånlig
kreditgivning till u-länder,

b) bemyndigar regeringen att använda medel från reservationsanslagen
C 2, Utvecklingssamarbete genom SIDA och C 8, Övriga
u-landspolitiska insatser m.m. under tredje huvudtiteln i enlighet med
vad utskottet anfört.

11. Viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB
(punkt 12)

Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
kommer” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N305 (m) om att
ytterligare kostnader för Investeringsbanken för krediter inom ramen för
hemmamatchningen bör regleras i samband med att statens ägande i banken
avvecklas. Utskottet återkommer till denna fråga i annat sammanhang. Det
aktuella anslaget bör tas upp med ett formellt belopp. Motionen tillstyrks
alltså i denna del.

dels att utskottets hemställan under punkt 12 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:N305 yrkande 6 till Kostnader för viss kreditgivning
hos Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

12. Branschfrämjande åtgärder (punkt 13 mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den kritik av de s.k. branschfrämjande åtgärderna
som framförs i motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp).
Sådant selektivt företagsstöd kan leda till konkurrenssnedvridning och en
felaktig användning av resurser. Verksamheten bör avvecklas snarast.
Pågående program bör dock fullföljas inom ramen för tillgängliga medel på
anslaget. Något anslag för nästa budgetår bör inte anvisas. Med det sagda
tillstyrker utskottet de två nämnda motionerna i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under punkt 13 moment 1 bort ha följande
lydelse:

VU 1987/88:24

46

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N275 yrkande 6 och
motion 1987/88:N305 yrkande 8 avslår regeringens förslag om anslag
till branschfrämjande åtgärder.

13. Ökad förädling inom skogsindustrin (punkt 13 mom. 2)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”De olika” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion 1987/88:N294 (vpk) är de insatser som görs för
att öka förädlingsgraden inom sågverksindustrin helt otillräckliga. Enligt
utskottets mening bör målet för insatserna vara ett utnyttjande av hela
potentialen för vidareförädling i enlighet med SIND:s studie år 1980. En
sådan utveckling skulle medföra en fördubbling av branschens förädlingsvärde.
Den skulle också ha en positiv inverkan på sysselsättningen, särskilt i
Norrlands inland. Med hänsyn bl.a. till branschens struktur måste staten ta
huvudansvaret för att de nödvändiga åtgärderna genomförs. Utskottet
ansluter sig alltså till motionärernas krav på nya insatser för att öka
vidareförädlingen inom sågverksindustrin. Riksdagen bör genom ett uttalande
anmoda regeringen att lägga fram förslag härom. Motionen tillstyrks
alltså.

dels att utskottets hemställan under punkt 13 moment 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande ökad förädling inom sågverksindustrin

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N294 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (punkt 14 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1987/88:N225 (m) och
1987/88:N305 (m) om de regionala utvecklingsfondernas verksamhet. Fonderna
bör inte ägna sig åt utlåning. Företagens kreditförsörjning kan ske
genom banker och övriga kreditinstitut. Såsom anförs i sistnämnda motion
bör frågan om en avveckling av fondernas låneverksamhet tas upp vid
förhandlingar med landsting och berörda kommuner om nya avtal rörande
fonderna. Därvid bör eftersträvas att 200 milj. kr. av fondernas likvida medel
skall återföras till staten under nästa budgetår. Vad utskottet här har förordat
bör ingå i förutsättningarna för den aviserade utredningen om det näringspolitiska
finansieringssystemet.

Även i övrigt ansluter sig utskottet till kraven i de två motionerna på
ändringar i nuvarande riktlinjer för utvecklingsfonderna bl.a. i fråga om
ökad avgiftsfinansiering av fondernas företagsservice. Också en översyn av

NU 1987/88:24

47

nuvarande struktur i syfte att skapa större enheter är enligt utskottets mening
angelägen.

Riksdagen bör anmoda regeringen att hos de regionala huvudmännen för
fonderna väcka de angivna frågorna och söka uppnå erforderliga ändringar i
avtalen för nästa period. De två motionerna tillstyrks alltså i berörda delar.
Genom ett uttalande av angiven innebörd tillgodoses också yrkandet i
motion 1987/88:N322 (fp) om en översyn av fondernas låneverksamhet.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N225 yrkande 10 och
motion 1987/88:N305 yrkandena 10 och 11 samt med anledning av
motion 1987/88:N322 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

15. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (punkt 14 mom. 1)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N322 (fp) om att
utvecklingen på kreditmarknaden aktualiserar en översyn av de regionala
utvecklingsfondernas utlåningsverksamhet. Riksdagen bör anmoda regeringen
att låta en sådan översyn ingå i uppdraget till den aviserade
utredningen om det näringspolitiska finansieringssystemet. Genom ett
uttalande av angiven innebörd skulle kraven i motionerna 1987/88:N225 (m)
och 1987/88:N305 (m) på en avveckling av låneverksamheten till viss del
tillgodoses. Utskottet är emellertid inte berett att förorda sådana långtgående
ändringar i nuvarande riktlinjer för utvecklingsfonderna som önskas av
motionärerna.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N322 yrkande 4 och med
anledning av motion 1987/88:N225 yrkande 10 och motion 1987/
88:N305 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

16. Utvecklingsfondernas målgrupp (punkt 14 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”nämnda motionerna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har den nuvarande avgränsningen av utvecklingsfondernas
målgrupp till främst tillverkande företag blivit alltmer otidsenlig

NU 1987/88:24

48

till följd av tjänstesektorns snabba expansion. Utskottet ansluter sig därför
till kravet i motionerna 1987/88:N201 (fp), 1987/88:N254 (fp) och 1987/
88:N322 (fp) på en utvidgning av målgruppen till att omfatta även hantverksoch
serviceföretag. Riksdagen bör anmoda regeringen att ta initiativ till de
åtgärder som erfordras härför. Genom ett sådant uttalande skulle även
motion 1987/88:N231 (c) tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:N201 och 1987/
88:N231, motion 1987/88:N254 yrkande 9 och motion 1987/88:N322
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

17. Centrala hantverksrådet (punkt 14mom. 4)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m). Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Innebörden
av” och slutar med ”nämnda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning innebär nuvarande ordning för statens stöd
till hantverket uppenbara nackdelar. Som påpekas i motion 1987/88:N254
(fp) finns det risk för att frågor rörande hantverket ges låg prioritet av SIND,
vars verksamhet i första hand är inriktad på främjande av industriell
utveckling. I fortsättningen bör därför ett visst grundstöd lämnas direkt till
hantverket. Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1987/88:N276 (m) om
att detta skall ske i den formen att ett årligt anslag anvisas till Centrala
hantverksrådet. I likhet med motionären beräknar utskottet behovet av
medel för nästa budgetår till 800 000 kr. I beloppet inryms kostnader för
såväl rådets administration som samordning av hantverksutbildningar och
uppbyggnad av vissa resurser för forskning och utveckling i enlighet med vad
som anförs i motionen. Utskottet återkommer till frågan om formen för
medelsanvisningen. Självfallet bör olika intressenter inom hantverket även
sedan den nya finansieringsordningen genomförts kunna söka särskilda
statliga bidrag till olika projekt, t.ex. på utbildningsområdet.

Utskottet föreslår att riksdagen genom ett uttalande ansluter sig till vad
som nu anförts. Härigenom skulle motionerna 1987/88:N276 (m) och
1987/88:N254 (fp) tillgodoses, den sistnämnda i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande Centrala hantverksrådet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N254 yrkandena 12 och 13
och motion 1987/88:N276 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

NU 1987/88:24

49

4 Riksdagen 1987188.17sami. Nr24

18. Hantverkskonsulenter (punkt 14 mom. 5)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1987/88:N254 (fp) och
1987/88:N328 (fp) om angelägenheten av att hantverksfrågorna får en bättre
bevakning. Den nya tjänst som konsulent som enligt vad utskottet nyss har
förordat skall inrättas i varje län bör därför ges bredare uppgifter än de
nuvarande hemslöjdskonsulenternas. De nya hantverkskonsulenternas arbetsområde
bör givetvis omfatta även hemslöjden. Riksdagen bör uttala sig
för att de nya tjänsterna ges angiven inriktning.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande hantverkskonsulententer

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N254 yrkande 14 och
motion 1987/88:N328 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

19. Nyetableringsinsatser (punkt 14 mom. 6)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Förslaget i”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening utgör de nyetableringsinsatser på småföretagsområdet
genom SIND som avses i motion 1987/88:N240 (c) ett exempel på
sådant riktat näringspolitiskt stöd som successivt bör avvecklas. Utskottet
erinrar om att utvecklingsfonderna har som en av sina huvuduppgifter att
främja nyetablering. Detta bör kunna ske inom ramen för fondernas
nuvarande resurser. Även om utskottet delar den negativa uppfattning om
SIND:s verksamhet på området som kommer till uttryck i motionen kan
utskottet inte ansluta sig till motionärernas begäran om en omfördelning av
medel från SIND till fonderna. Motionen avstyrks alltså i denna del.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande nyetableringsinsatser

att riksdagen avslår motion 1987/88:N240 yrkande 9.

20. Nyetableringsinsatser (punkt 14 mom. 6)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Förslaget i”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet ger sitt stöd åt förslaget i motion 1987/88:N240 (c) om att de
särskilda medel som för närvarande disponeras av SIND för nyetableringsin -

NU 1987/88:24

50

satser på småföretagsområdet fr.o.m. nästa budgetår skall ställas till de
regionala utvecklingsfondernas förfogande. All erfarenhet visar att arbetet
med att främja nyföretagande - liksom annat arbete med småföretagsstöd -kan bedrivas effektivare på regional nivå än genom ett centralt organ som
SIND. Detta bör beaktas av regeringen vid fördelningen av medel för nästa
budgetår. Genom ett uttalande av riksdagen av denna innebörd skulle
motionen tillgodoses i denna del.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande nyetableringsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N240 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Statens stöd till SIFU (punkt 14 morn. 7)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Vid sin” och
slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den principiella uppfattning som framförs i
motionerna 1987/88:N243 (m) och 1987/88:N305 (m) att statens subventionering
av SIFU bör upphöra. En liknande syn redovisas i motion 1987/88:N275
(fp), dock utan särskilt yrkande. Som påvisas i den förstnämnda motionen
finns det ett stort antal organisationer och företag på utbildningsområdet som
tillhandahåller kurser avsedda främst för deltagare från små och medelstora
företag. SIFU bör liksom övriga kursarrangörer finansiera verksamheten
genom avgifter. Det finns inget bärande skäl för att SIFU skall ges
konkurrensfördelar genom bidrag från staten. Endast i den mån det kan
påvisas att SIFU alltjämt belastas av merkostnader till följd av lokaliseringen
till Borås bör visst statligt stöd kunna komma i fråga. Behovet av sådant stöd
får dock prövas i regionalpolitisk! sammanhang sedan eventuella merkostnader
för SIFU har redovisats.

Utskottet finner det i sig tillfredsställande att SIFU:s tjänstebrevsrätt nu
skall upphöra. Av vad som nyss har anförts följer emellertid att utskottet inte
kan godta regeringens uppfattning att särskild kompensation för tjänstebrevsrätten
bör utgå. Utskottet instämmer i vad som sägs i motion
1987/88:N243 (m) om att det inte finns någon som helst grund för sådan
kompensation.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet
har anfört om SIFU:s framtida finansiering. Genom ett sådant uttalande
skulle, i här berörda delar, såväl motion 1987/88:N243 (m) som motion
1987/88:N305 (m) bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande statens stöd till SIFU
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N243 yrkande 1 och
motion 1987/88:N305 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:24

51

22. Skattskyldighet för SIFU (punkt 14 mom. 8)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1987/88:N243 (m) om att det
saknas motiv för den inskränkning av skattskyldigheten som SIFU åtnjuter.
SIFU:s verksamhet har numera en kommersiell inriktning och konkurrerar
direkt med annan liknande verksamhet som bedrivs av enskilda företag. Den
konkurrensfördel som uppkommer för SIFU genom att överskott hos
stiftelsen i huvudsak är skattefria bör enligt utskottets mening undanröjas.
Regeringen bör snarast ta initiativ härtill. Genom ett uttalande av riksdagen
av denna innebörd skulle motionen tillgodoses såvitt här är i fråga.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 8 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande skattskyldighet för SIFU

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N243 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 14 mom. 9)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”Kraven i” och
slutar på s. 23 med ”budgetår tillstyrks” bort ha följande lydelse:

I anslutning till sina tidigare ställningstaganden rörande vissa av de
verksamheter som finansieras från anslaget föreslår utskottet att riksdagen
för nästa budgetår anvisar 105 milj. kr. till småföretagsutveckling, vilket
innebär en minskning med nära 70 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Utskottet tillstyrker alltså motion 1987/88:N305 (m) i denna del.
Även yrkandet i motion 1987/88:N275 (fp) om en minskning av anslaget blir
väl tillgodosett vid den föreslagna anslagsnivån. I fortsättningen bör den helt
övervägande delen av anslaget användas för statens bidrag till de regionala
utvecklingsfondernas företagsservice och administration m.m. Olika selektiva
former av företagsstöd genom SIND bör avvecklas, liksom stödet till
SIFU. Utskottet har dock räknat med att SIFU övergångsvis kan behöva
ytterligare tillskott från staten innan en fullständig avgiftsfinansiering av
verksamheten har genomförts. Det föreslagna anslaget ger visst utrymme för
sådana tillskott.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 9 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande anslag till småföretagsutveckling

att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 1, med
bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande del, med
anledning av motion 1987/88:N275 yrkande 7 och med avslag på

NU 1987/88:24

52

motion 1987/88:N240 yrkande 8 och motion 1987/88:N330 yrkande 1
till Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 105 000 000 kr.

24. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 14 mom. 9)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”Med hänsyn”
och slutar på s. 23 med ”budgetår tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N240 (c) om att
särskilda medel nu bör ställas till de regionala utvecklingsfondernas förfogande
för satsningar i miljö- och energiinvesteringar. Medlen bör användas
för utlåning till olika projekt. Såsom sägs i motionen bör lånevillkoren vara
förmånliga med hänsyn till de långsiktigt positiva verkningarna av projekten.
Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om stödet.
Enligt utskottets mening bör den förordade förstärkningen av utvecklingsfondernas
möjligheter att ge stöd till miljö- och energiteknisk utveckling
kunna genomföras oberoende av förslagen från regeringen om de stödsystem
som handhas av statens energiverk.

Vad som nu anförts innebär att utskottet ställer sig bakom yrkandet i
motion 1987/88:N240 (c) om en ökning av anslaget till småföretagsutveckling
med 15 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Även kravet i motion
1987/88:N330 (c) på ökade resurser till utvecklingsfonderna skulle tillgodoses
genom en sådan anslagsökning. Utskottet avstyrker däremot motionerna
1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp) i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 9 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande anslag till småföretagsutveckling
att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 1, med
bifall till motion 1987/88:N240 yrkande 8 och motion 1987/88:N330
yrkande 1 och med avslag på motion 1987/88:N275 yrkande 7 och
motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande del till Småföretagsutveckling
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
184 000 000 kr.

25. Redovisningen av anslag till småföretagsutveckling
(punkt 14 mom. 10)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Av
redogörelsen” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inte bestrida att sammanföringen under ett anslag av medel
för en rad olika aktiviteter på småföretagsområdet har inneburit praktiska
fördelar för regeringen och för SIND. Samtidigt har förfarandet lett till att
riksdagens insyn i - och därmed även dess möjligheter att påverka -

NU 1987/88:24

53

fördelningen av resurser för småföretagsutveckling har minskat starkt.
Utskottet finner detta betänkligt särskilt som vissa av de verksamheter som
finansieras från anslaget är politiskt kontroversiella.

Som exempel vill utskottet peka på bidraget till SIFU, som tidigare
anvisades i form av ett särskilt anslag och som därmed också årligen prövades
av riksdagen. Fr.o.m. innevarande budgetår har emellertid anslaget gått upp
i anslaget till småföretagsutveckling, vilket innebär att riksdagen inte längre
får någon information om stödets storlek. Underlaget för motioner och för
utskottsbehandling försämras därmed väsentligt. Till yttermera visso har i
det nämnda exemplet regeringen fört ned besluten om stöd till myndighetsnivå,
vilket innebär att riksdagen inte ens har möjlighet att i efterhand granska
besluten med stöd av sin kontrollmakt.

Utskottet anser det alltså angeläget att regeringen under arbetet med nästa
budgetproposition noga överväger redovisningen för riksdagen av sina
förslag om medel till småföretagsutveckling. I första hand bör en återgång till
särskilda anslag för de olika verksamheter som finansieras från anslaget
eftersträvas. I den mån en sådan ordning anses förenad med stora olägenheter
är det ett minimikrav att propositionen innehåller en nöjaktig redovisning
av anslagets nuvarande och tilltänkta användning.

Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande ansluta sig till vad utskottet nu
har anfört. Motion 1987/88:N305 (m) tillstyrks i berörd del.

dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande anslagsredovisningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 9 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

26. Kostnader för kronotorp (punkt 20)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp),
Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Någon
motivering” och slutar med ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1987/88:N443 (c) om att
domänverket bör stå för samtliga återstående kostnader för kronotorpen.
Med hänsyn till att kronotorparna i stor utsträckning har utnyttjats som
arbetskraft i det statliga skogsbruket finner utskottet det rimligt att domänverket
tar det fulla ekonomiska ansvaret för kronotorpen fram till den
slutliga avvecklingen. Något anslag för ändamålet bör alltså inte anvisas på
statsbudgeten. Utskottet förutsätter att regeringen tillser att den ändrade
ordningen för finansieringen av kostnaderna för kronotorpen inte leder till
försämrade villkor för kronotorparna.

dels att utskottets hemställan under punkt 20 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N443 yrkande 6 avslår
regeringens förslag om anslag till kostnader för kronotorp.

NU 1987/88:24

54

27. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling
(punkt 25 mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per Westerberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet tar”
och slutar med ”till STU” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1987/88:N305 (m) om en
minskning av STU:s medel för administration. Besparingar bör ske såväl på
förvaltningsanslaget som på anslaget till teknisk forskning och utveckling. En
betydande effektivisering av verksamheten bör kunna uppnås, bl.a. genom
en minskning av det stora antalet styrgrupper som finansieras från sistnämnda
anslag. Utskottet noterar att de sammanlagda kostnaderna för STU:s
administration svarar mot drygt 15 % av de medel som betalas till mottagare
av bidrag.

Beträffande önskemålen (= utskottet) Motionen avstyrks.

Av det anförda följer att anslaget till teknisk forskning och utveckling bör
tas upp med 763,7 milj. kr., medan förvaltningsanslaget bör tas upp med 75
milj. kr.

dels att utskottets hemställan under punkt 25 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande anslag
att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion
1987/88:N305 yrkande 14 och med avslag på motion 1987/88:N283 till
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 763 700 000 kr.,

b) med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1987/88:N305 yrkande 15 till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
75 000 000 kr.

28. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling
(punkt 25 mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet tar”
och slutar med ”till STU” bort ha följande lydelse:

Däremot ansluter sig utskottet till kravet i motion 1987/88:N283 (vpk) på
en ökning av anslaget till teknisk forskning och utveckling i syfte att
möjliggöra en koncentrerad nationell insats på utveckling av optiska
datorsystem. Såsom anförs i motionen innebär sådana system väsentliga
tekniska fördelar jämfört med dagens på elektronik baserade system.
Dessutom domineras dagens datateknik av de stora nationerna och av de
transnationella dataföretagen, vilket har fått till följd att olika tillämpningar
av tekniken har kommit att präglas av synsätt och värderingar som är
oförenliga med svenska sociala mål. I likhet med motionärerna vill utskottet
peka på de tendenser till elitism och ökade klassklyftor som har förstärkts

NU 1987/88:24

55

genom användningen av denna teknik. Optiska datorsystem utgör ett helt
nytt utvecklingssteg, som erbjuder ett litet land som Sverige möjligheter att
frigöra sig från det beroende som följer av den nuvarande datatekniken. En
kraftfull svensk insats på utveckling av optiska datorsystem ger möjlighet att
hävda den nationella självständigheten, att främja social utjämning och att ta
till vara och stärka kompetensen hos de arbetande.

Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att staten tar det fulla ansvaret för
arbetet på utveckling av optiska datorer och att det också blir fråga om en
uthållig insats. Det tidigare svenska utvecklingsarbetet med elektroniska
datorer utgör därvid ett varnande exempel. Trots att arbetet fick en lovande
start ledde trycket från de kommersiella krafterna till att staten uppgav målet
att nå en oberoende nationell kapacitet på området.

Som ett första steg bör STU tillföras särskilda resurser för att dels utarbeta
förslag till ett nationellt program för utveckling av optiska datorsystem, dels
initiera ökade insatser på teknikområden av särskild betydelse för ett sådant
program.

I likhet med motionärerna beräknar utskottet behovet av medel för
ändamålet under nästa budgetår till 50 milj. kr. utöver vad regeringen har
föreslagit. Riksdagen bör alltså till teknisk forskning och utveckling anvisa
ett anslag av 828,7 milj. kr. Regeringens förslag till förvaltningsanslag ger
inte anledning till erinran från utskottets sida. I samband med medelsanvisningen
bör regeringen uppmanas att under budgetåret 1988/89 för riksdagen
redovisa arbetet med det nämnda utvecklingsprogrammet.

dels att utskottets hemställan under punkt 25 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1.beträffande anslag
att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion
1987/88:N283 och med avslag på motion 1987/88:N305 yrkande 14 till
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 828 700 000 kr.
och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om ett program för utveckling av optiska datorsystem,

b) (= utskottet).

29. Stöd till uppfinnare (punkt 25 mom. 3)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson
(m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Av
utskottets” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1987/88:N443 (c) om vikten
av ett kraftigt stöd till de enskilda uppfinnarna, som spelar en stor roll för
nyföretagande och näringslivsutveckling. Enligt utskottets mening bör
därför vid fördelningen av STU: s resurser eftersträvas en ökning av stödet till

NU 1987/88:24

56

uppfinnarna. Det förhållandet att betydande medel på anslaget till teknisk
forskning och utveckling var odisponerade vid det senaste budgetårsskiftet
tyder på att det inom anslagets ram kommer att finnas utrymme för en sådan
insats även under nästa budgetår. Det ankommer på regeringen att besluta
om fördelningen av anslaget. Utskottet anser dock att den i motionen
angivna ökningen med 5 milj. kr. utöver nuvarande nivå bör utgöra ett
riktmärke för uppfinnarstödet under nästa budgetår. Riksdagen bör göra ett
uttalande av angiven innebörd. Med det sagda tillstyrker utskottet motion
1987/88:N443 (c) i berörd del. Även motion 1986/87:N284 (fp) skulle bli i
väsentlig grad tillgodosedd genom det föreslagna uttalandet.

dels att utskottets hemställan under punkt 25 moment 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande stöd till uppfinnare
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N443 yrkande 3 och med
anledning av motion 1987/88:N284 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

30. Riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet
(punkt 27 mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson
(m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 36 med ”rymdsamarbetet tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik som framförs i motionerna 1987/88:N259
(c, m, fp), 1987/88:U7 (m) och 1987/88:N315 (m) mot regeringens förslag till
riktlinjer för det fortsatta svenska deltagandet i europeiskt rymdsamarbete.
Förslaget innebär att Sveriges andel av ESA:s totala budget - trots en viss
höjning av anslagsnivån i början av 1990-talet - kommer att minska från för
närvarande ca 2,1 % till ca 1,7 % inom några år, jämfört med en svensk andel
av ESA-ländernas BNP av nära 4 %. Den minskande svenska andelen av
ESA:s budget ter sig anmärkningsvärd mot bakgrund av att Sverige - som är
ett av de få länderna i Europa med en avancerad flygindustri - har
utomordentligt goda förutsättningar att nyttiggöra ESA-samarbetet industriellt.
Regeringens beslut om att Sverige skall avstå från deltagande i
Columbusprojektet, liksom beslutet om att deltagandet i Hermesprojektet
skall ske med en så låg andel som 1,3 %, innebär allvarliga risker för att
utbytet av samarbetet för de svenska företagen kommer att försämras. Enligt
utskottets mening är regeringens negativa ställningstagande till Columbusprojektet
förhastat. Som framgått kommer projektet, för det fall att
förhandlingarna med Förenta Staterna inte leder till ett för ESA godtagbart
resultat, att omvandlas till ett rent europeiskt projekt. Det finns alltså ingen
anledning att räkna med att projektet kommer att få en sådan utformning att
ett svenskt deltagande är olämpligt från utrikespolitisk synpunkt.

Enligt utskottets mening skulle alltså Sveriges möjligheter att följa med i

NU 1987/88:24

57

den industriella utvecklingen på rymdområdet försämras om det svenska
engagemanget i ESA trappades ned. Detta skulle långsiktigt få negativa
konsekvenser för viktiga delar av svensk industri. Frågan måste också ses i ett
vidare perspektiv. Regeringens halvhjärtade intresse för det svenska deltagandet
i europeiskt rymdsamarbete - som omfattar såväl EG- som EFTAländer
- står i dålig överensstämmelse med dess önskemål om att Sverige
skall medverka aktivt i det västeuropeiska integrationsarbetet, såsom dessa
önskemål nyligen har kommit till uttryck i proposition 1987/88:66. Utskottet
anser det olyckligt att regeringen på detta sätt skapar oklarhet om Sveriges
avsikter.

Utskottet anser alltså, i likhet med motionärerna, att Sverige bör
medverka i det fortsatta ESA-samarbetet med minst samma ambitionsnivå
som hittills. Detta innebär bl.a. att ekonomiskt utrymme bör skapas för ett
deltagande i ESA:s tre basprojekt enligt vad som förutsattes vid 1986 års
beslut om rymdverksamheten. Denna ambitionsnivå ställer inte krav på
höjning av den år 1986 beslutade anslagsramen t.o.m. budgetåret 1989/90.
För de följande tre budgetåren räknar utskottet emellertid med en höjning av
anslagsnivån med ca 120 milj. kr., dvs. ca 70 milj. kr. högre än vad som har
angetts i propositionen. Ställning får senare tas till frågan om anslagsbeloppen
för resp. budgetår på grundval av förslag från regeringen. Redan nu bör
emellertid regeringen kunna hos ESA anmäla ett svenskt deltagande i
Columbus- och Hermesprojekten med de tidigare förutsatta andelarna, dvs.
1 % resp. 2%. Beträffande Columbusprojektet ankommer det på regeringen
att göra sådana förbehåll för det svenska deltagandet som motiveras av
utrikespolitiska hänsyn.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ställa sig bakom
vad som här anförts. Därigenom tillgodoses yrkandena i de tre förenämnda
motionerna. Genom ett svenskt engagemang i ESA enligt vad utskottet har
förordat skulle också de önskemål om fortsatt utveckling av rymdverksamheten
i Kirunaregionen som ligger till grund för motion 1987/88:N260 (c) kunna
bli tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under punkt 27 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1987/88:U7 yrkande 15, motion 1987/88:N259 och motion
1987/88:N315 samt med anledning av motion 1987/88:N260 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:24

58

Särskilda yttranden

NU 1987/88:24

1. Åtgärder för att främja industridesign (punkt 7)

Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anför:

Vi delar den principiella uppfattning om selektivt stöd som kommer till
uttryck i motion 1987/88:N275 (fp), nämligen att sådant stöd innebär risk för
konkurrenssnedvridning. Med hänsyn till att riksdagen våren 1987 beslöt att
den aktuella försöksverksamheten med stöd till industridesign skulle förlängas
t.o.m. budgetåret 1989/90 anser vi emellertid inte att verksamheten bör
avvecklas redan nu.

2. Utvecklingsfondernas målgrupp (punkt 14 mom. 2)

Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anför:

Vi instämmer i vad som sägs i flera motioner från folkpartiet om att den
nuvarande avgränsningen av de regionala utvecklingsfondernas målgrupp till
främst tillverkande företag är uttryck för ett föråldrat synsätt. Med hänsyn till
att vi förordar en avveckling av fondernas finansieringsverksamhet anser vi
oss emellertid inte kunna stödja motionärernas krav på en utvidgning av
målgruppen.

59

Innehåll

Ärendet ...

1

NU 1987/88:24

Sammanfattning 1

Industridepartementet m.m 1

1. Industridepartementet 1

2. Industriråd/industriattaché :' 2

3. Utredningar m.m 2

4. Extra utgifter 3

5. Bidrag till FN: s organ för industriell utveckling 3

Industri m.m 3

6. Statens industriverk 3

7. Åtgärder för att främja industridesign 5

8. Främjande av hemslöjden 6

9. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit 8

10. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av
fartygm.m 11

11. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till
u-länder 11

12. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB 11

13. Branschfrämjande åtgärder 12

14. Småföretagsutveckling 14

15. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m 24

16. Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling 24

17. Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher 24

18. Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska
företag m.m 25

Statsägda företag m.m 26

19. Affärsverket FFV 26

20. Kostnader för kronotorp 26

21. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB 27

22. Räntestöd m.m. till varvsindustrin 28

23. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri
och beställare av fartyg 28

24. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB 28

Teknisk utveckling m.m 28

25. Styrelsen för teknisk utveckling 28

26. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
32

27. Europeiskt rymdsamarbete, m.m 33

28. Bidrag till Tele-X-projektet 36

29. Nationell rymdverksamhet 36

30. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 36

31. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet 36

60

32. Bidrag till statens provningsanstalt 37 NU 1987/88:24

33. Statens provningsanstalt: Utrustning 37

34. Statens mät- och provråd 37

35. Bidrag till vissa internationella organisationer 37

36. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsadademien 37

37. Bidrag till Standardiseringskommissionen 38

38. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m 38

39. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden 39

40. Patentbesvärsrätten 40

41. Industriell utveckling m.m. inominformationsteknologiområdet 40

Reservationer 40

1. Nytt namn på industridepartementet (fp) 40

2. Utredningar m.m. (m, fp) 41

3. Statens industriverk (m) 41

4. Statens industriverk (fp) 42

5. Stöd till industridesign (fp) 43

6. Finansiering av stödet till hemslöjden (m, fp, c) 43

7. Flyttning av nämnden för hemslöjdsfrågor(m, fp, c) 44

8. Statsstödd exportkreditgivning (m, fp, c) 44

9. Statsstödd exportkreditgivning (vpk) 45

10. Förmånlig kreditgivning till u-länder (m) 45

11. Viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB (m) 46

12. Branschfrämjande åtgärder (m, fp) 46

13. Ökad förädling inom skogsindustrin (vpk) 47

14. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (m) 47

15. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (fp) 48

16. Utvecklingsfondernas målgrupp (fp) 48

17. Centrala hantverksrådet(m, fp, c) 49

18. Hantverkskonsulenter(m, fp) 50

19. Nyetableringsinsatser (m, fp) 50

20. Nyetableringsinsatser (c) 50

21. Statens stöd till SIFU (m, fp) 51

22. Skattskyldighet för SIFU (m, fp) 52

23. Anslag till småföretagsutveckling (m, fp) 52

24. Anslag till småföretagsutveckling (c) 53

25. Redovisningen av anslag till småföretagsutveckling (m, fp, c) 53

26. Kostnader för kronotorp (m, fp, c) 54

27. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (m) 55

28. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (vpk) 55

29. Stöd till uppfinnare (m, fp, c) 56

30. Riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet (m, fp, c) 57

Särskilda yttranden 59

1. Åtgärder för att främja industridesign (m) 59

2. Utvecklingsfondernas målgrupp (m) 59

61

gotsb Stockholm 1988 15096