Näringsutskottets betänkande
1987/88:23
om vissa anslag till energiändamål, m.m. (prop. Nu
1987/88:100 delvis) 1987/88:23
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1987/88:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet)
punkterna C 3-5, 8-10 och 16-20,
dels - helt eller delvis - åtta motioner i energifrågor, avseende bl.a.
omlokalisering av statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd,
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.,
berglaboratorium för kärnavfall,
hälsorisker förorsakade av kraftledningar,
ökat anslag till främjande av landsbygdens elektrifiering,
lokala eltaxor.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla här behandlade punkter och
avstyrker motionerna. Fyra reservationer har avgetts. I två av dem begärs
något höjda (c) resp. fördubblade (vpk) avgifter för finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. I en tredje (c) stöds en motion (s) enligt
vilken forskningen om hälsorisker på grund av kraftledningars elektriska och
magnetiska fält bör intensifieras och en säkerhetszon införas vid kraftledningarna.
Den fjärde reservationen (c) innehåller krav på ökat anslag till
främjande av landsbygdens elektrifiering.
Propositionen
I proposition 1986/87:100 bilaga 16 har regeringen - efter föredragning av
miljö- och energiminister Birgitta Dahl - framlagt förslag om anslag m.m.
under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1988/89. Bl.a. föreslås under här
angivna punkter följande:
C 3. Statens elektriska inspektion (s. 51)
att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1988/89
anvisar ett ramanslag av 10 522 000 kr.
1
1 Riksdagen 1987/88.17sami. Nr 23
C 4. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet
(s. 52)
att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.
C 5. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer (s. 53)
att riksdagen till Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 1 000 kr.
C 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (s. 56-59)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
C 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (s. 59-61)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
C 10. Statens kärnbränslenämnd (s. 61-63)
att riksdagen till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 1 000 kr.
C 16. Drift av beredskapslager (s. 65 f.)
att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 443 508 000 kr.
C 17. Beredskapslagring och industriella åtgärder (s. 66-68)
att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 200 000 kr.
C 18. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m. (s. 68)
att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin,
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 19. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft (s. 68 f.)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåtgärder för
andra kraftföretag än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i
elöverföringen, vilket innebär åtaganden om högst 19 100 000 kr. för
budgetåret 1989/90, högst 18 600 000 kr. för budgetåret 1990/91, högst
17 000 000 kr. för budgetåret 1991/92 och högst 18 300 000 kr. för budgetåret
1992/93,
2. till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 19 600 000 kr.
C 20. Främjande av landsbygdens elektrifiering (s. 70 f.)
att riksdagen till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
NU 1987/88:23
2
Motionerna
NU 1987/88:23
De motioner som behandlas här är följande:
1987/88:N405 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av forskning om hälsorisker på grund av kraftledningars elektriska
och magnetiska fält,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
säkerhetszon vid kraftledningar.
1987/88:N419 av Rolf Kenneryd (c) och Ivar Franzén (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om bättre ekonomiska förutsättningar
för eldistribution i glesbygd enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.
1987/88:N424 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen anslår 2,5
milj. kr. utöver vad regeringen föreslår för budgetåret 1988/89 till punkt C 20
Främjande av landsbygdens elektrifiering.
1987/88:N425 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om utlokalisering av statens kärnkraftinspektion
och statens kärnbränslenämnd till Oskarshamns kommun.
1987/88:N426 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förläggning av ett berglaboratorium för kärnavfall till Simpevarp.
1987/88:N443 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansieringen av kostnaderna för hanteringen av det utbrända kärnbränslet
och rivning av kärnkraftverk,
5. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1988/89
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag om totalt 4 500 000 kr.
1987/88:N447 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av lagstiftningen så att kommunallagstiftningens intentioner
om lika behandling av kommuninvånare kan upprätthållas i vad avser
eltaxor.
1987/88:N449 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet - med
motivering i motion 1987/88:Sk560 - (1) att riksdagen beslutar att avgiften
enligt finansieringslagen för kärnkraftens framtida kostnader fördubblas från
nuvarande 2 till 4 öre/kWh.
3
Uppgifter i anslutning till motionerna
NU 1987/88:23
Finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
Gällande bestämmelser
110 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet föreskrivs att den som har
tillstånd till kärnteknisk verksamhet skall svara för att de åtgärder vidtas som
behövs bl.a. för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall och
för att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar som inte längre
används. Tillståndshavaren skall enligt 11 § samma lag svara för att den
allsidiga forskningsverksamhet bedrivs som behövs för att vad som föreskrivs
i 10 § skall kunna fullgöras.
11 och 2 §§ lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m. (finansieringslagen) har preciserats vilket kostnadsansvar
som åvilar reaktorinnehavarna som följd av de nyssnämnda föreskrifterna i
lagen om kärnteknisk verksamhet. Enligt 3§ finansieringslagen skall
reaktorinnehavarna årligen upprätta en kostnadsberäkning. Denna skall
innehålla en uppskattning av dels kostnaderna för samtliga behövliga
åtgärder, dels kostnaderna för de åtgärder som avses bli vidtagna inom minst
tre år. 15 § samma lag finns föreskrifter om en årlig avgift som reaktorinnehavaren
skall erlägga till staten.
Avgiftsbesluten
Reaktorinnehavarna fullgör sin skyldighet att upprätta kostnadsberäkning
genom det av dem gemensamt ägda företaget Svensk Kärnbränslehantering
AB (SKB).
Det ingår i uppgifterna för statens kärnbränslenämnd (SKN) att varje år
föreslå regeringen storleken av den avgift som kraftföretagen skall erlägga.
SKN skall också varje år upprätta en plan med bl.a. en översikt över
kompletterande forsknings- och utvecklingsverksamhet och över de åtgärder
som kan behövas för övervakning och kontroll av slutförvar. Senast har SKN
i oktober 1987 överlämnat plan och avgiftsförslag till regeringen.
På grundval av SKN:s förslag fattar regeringen beslut om vilken avgift
varje reaktorinnehavare skall erlägga. Enligt regeringens senaste avgiftsbeslut
i november 1987 skall reaktorinnehavarna för år 1988 erlägga följande
avgifter:
Forsmarks Kraftgrupp AB
Oskarshamns Kraftgrupp AB
Statens vattenfallsverk
Sydsvenska Värmekraft AB
Grunder för avgiftsberäkningen
Den årliga avgiften skall bestämmas så att det sammanlagda belopp som
betalas under reaktorns drifttid täcker alla kostnader för de åtgärder som
behövs för att i reaktorn använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta
skall kunna hanteras och slutförvaras samt reaktoranläggningen avvecklas
1.9 öre/kWh
1,7 öre/kWh
1.9 öre/kWh
2,2 öre/kWh
och rivas på ett säkert sätt.
För att avgiftsberäkningen skall kunna göras behövs svar på främst
följande frågor:
- Hur stora är de totala kostnaderna för framtida åtgärder och när uppstår
dessa kostnader?
- Hur länge kommer kärnkraftverken att vara i gång och hur mycket
elenergi kommer de att leverera?
- Hur stor blir den verkliga avkastningen på fonderade medel, den s.k.
realräntan?
I SKN-.s framställning redovisas detaljerade beräkningar i dessa olika
avseenden. För varje kostnadspost har en baskostnad beräknats, varefter ett
pålägg för oförutsett har gjorts. Påläggets storlek har bedömts objektvis med
hänsyn till riskerna för komplikationer och anläggningens grad av teknisk
bearbetning. I genomsnitt är pålägget ca 27 %.
SKN har i beräkningarna utgått från att kärnkraften avvecklas år 2010 och
att varje reaktor drivs i 25 år. Ett beslut om tidigare avveckling - något som
numera har föreslagits av regeringen i proposition 1987/88:90 - skulle
innebära att förutsättningarna för avgiftsberäkningarna ändras, eftersom en
kortare drifttid leder till att basen för avgiftsinbetalningarna minskar.
Därmed skulle även fonduppbyggnaden upphöra tidigare än vad SKN hittills
har antagit. SKN anser att avgiftssystemet kan anpassas så att det kan
användas även under andra avvecklingsalternativ än det som hittills har lagts
till grund för beräkningarna. SKN säger i inledningen till sin framställning att
förutsättningarna för nämndens förslag till avgift för år 1988 påverkas om
tidpunkten för avveckling av något kärnkraftverk skulle ändras.
Tidigare riksdagsbehandling
I betänkandena NU 1985/86:25 och NU 1987/88:7 (s. 51 f.) har näringsutskottet
redogjort för regeringens beslut för åren 1982 och därefter om avgiften för
finansiering av framtida utgifter för slutförvaring av använt kärnbränsle
m.m.
För år 1986 hade avgiften fastställts till 1,9 öre per kWh. I två motioner (c)
vid 1986 års början begärdes att avgiftsbeloppet skulle höjas till 2,1 öre.
Dessutom ville motionärerna att en parlamentariskt sammansatt utredning
skulle tillsättas med uppgift att analysera de framtida kostnaderna för rivning
av reaktorer och slutförvaring av använt kärnbränsle. Vid utskottsbehandlingen
påpekade centerns företrädare att kärnbränslenämndens behållning
av avgiftsmedel vid årsskiftet 1985-1986 var mindre än vad nämnden hade
kalkylerat med. Skillnaden motsvarade ett behov av avgiftsökning med 0,04
öre per kWh. I en tredje motion (vpk) begärdes att avgiften skulle höjas till
2,5 öre per kWh.
Utskottet ansåg att det inte fanns anledning till något utredningsuppdrag
av angivet slag. Avgiften fastställs för ett år i taget, framhöll utskottet vidare.
Regeringen hade sålunda möjlighet att löpande pröva avgiftens storlek, så att
medel skulle inflyta i erforderlig utsträckning. Utskottet förutsatte att
effekterna av att kärnbränslenämndens behållning inte hade varit så stor som
beräknat skulle beaktas vid prövningen av nästa års avgift. Regeringens
♦
NU 1987/88:23
5
beslut om avgift för år 1986 gav, menade utskottet, inte anledning till någon
erinran. Två reservationer (c, vpk) avgavs i anslutning till motionerna. Enligt
den ena borde den begärda utredningen komma till stånd. Enligt den andra
borde avgiften för år 1986 höjas till 2,1 öre per kWh. Reservanterna
kritiserade att beräkningarna för år 1986 baserades på ett högre utnyttjande
av kärnkraftverken och ett lägre påslag för oförutsedda utgifter jämfört med
förutsättningarna för 1985 års avgift. Riksdagen följde utskottet.
För år 1987 fastställdes samma avgifter som sedermera har beslutats för år
1988 (se s. 4). Från centerpartiets sida begärdes återigen att avgiftsnivån
skulle höjas till 2,1 öre per kWh. Vänsterpartiet kommunisterna påyrkade
denna gång en höjning till 4 öre per kWh. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena
och sade sig inte ha någonting att erinra mot regeringens beslut om
avgift för år 1987. Med hänvisning till att regeringen har möjlighet att
löpande pröva avgiftens storlek uttalade utskottet också att riksdagen inte
hade skäl att uttala sig om storleken av avgiften för år 1988. 1 motionerna
hade det, konstaterade utskottet, inte lämnats något underlag för en annan
kostnadsberäkning än den kärnbränslenämnden hade presenterat. 1 en
reservation (c, vpk) förespråkades dels att avgiften för år 1988 skulle
bestämmas till i genomsnitt 2,1 öre per kWh, dels att regeringen skulle låta
”seriöst utreda” frågan om avvecklingskostnaderna. Riksdagen gick åter på
utskottets linje.
Högspänningsledningar
Rapport om biologiska effekter
Ingenjörsvetenskapsakademien utgav i början av år 1987 rapporten (nr 323)
Biologiska effekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält. Rapporten
sammanfattas sålunda:
I vår rapport 1983 (IVA-rapport nr 240) konstaterades att det finns en rad
säkerställda effekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält, men
att ingen av dessa effekter bedömdes utgöra någon hälsorisk. Den internationella
forskningen på området har sedan dess varit intensiv och ett stort antal
undersökningar har publicerats. Vid vår genomgång av dagsläget finner vi att
ovanstående bedömning i huvudsak även kan sägas gälla i dag. Emellertid
har fler studier än tidigare visat effekter av sådan art att de måste bedömas
kunna utgöra en hälsorisk om de kan säkerställas och relateras till effekter
hos människa. Det är i första hand det magnetiska fältet som antytts kunna
orsaka dessa effekter.
I de epidemiologiska studierna rörande cancersjuklighet och exponering i
boendemiljön eller arbetslivet för elektromagnetiska fält finns en viss
samstämmighet i de olika studierna för en överrisk för framför allt vissa
leukemiformer och för tumörer hos barn. De resultat som hittills presenterats
är dock för osäkra för att vidare slutsatser skall kunna dras, men
hypotesen om ett samband mellan exponering för magnetiska fält och cancer
måste dock tas på betydligt större allvar än tidigare.
Ytterligare såväl epidemiologisk som experimentell forskning på området
är angelägen för att klarlägga dessa viktiga frågor.
♦
NU 1987/88:23
6
Aktuellt regeringsbeslut om kraftledning
Frågan om eventuella hälsorisker i samband med elektriska och magnetiska
fält vid kraftledningar behandlades av näringsutskottet (NU 1986/87:19
s. 10 f.) våren 1987 med anledning av en motion rörande ett speciellt projekt.
Detta gällde ombyggnad av en kraftledning som går genom bl.a. Ovanåkers
kommun i Gävleborgs län. Regeringen har den 3 februari 1988 givit statens
vattenfallsverk tillstånd att bygga den ifrågavarande ledningssträckan, som
tillhör stamnätet och är ca 12 mil lång. Beslutet är baserat på en förnyad
ansökan av vattenfallsverket, sedan en första ansökan lämnats utan bifall. I
ett pressmeddelande från miljö- och energidepartementet anförs:
Regeringens bedömning är att Vattenfalls nya ansökan innebär stora
förbättringar när det gäller ledningens sträckning och utförande. I allt
väsentligt tillmötesgås de kritiska synpunkterna.
På delsträckan norr om Alfta kommer ledningen att byggas med en ny
stolptyp, s.k. T-stolpe, som innebär lägre magnetiskt fält och mindre
markintrång än den vanliga s.k. M-stolpen.
För Alfta innebär regeringens beslut att två ledningar försvinner, samt att
magnetfältet från den tredje minimeras. Både antalet ledningar genom Alfta
och de elektromagnetiska fälten reduceras alltså.
Under behandlingen av Vattenfalls ansökan har det framförts oro för
eventuella hälsorisker orsakade av kraftledningens magnetiska fält. Den
samlade erfarenhet som nu finns har inte lämnat något entydigt besked om
det finns några sådana risker eller inte. Statens energiverk följer på
regeringens uppdrag utvecklingen och skall årligen redovisa bl.a. aktuella
forskningsrön.
Kommunal utjämning av elkostnader
I några kommuner där elförsörjningen ombesörjs av mer än en distributör
har man genomfört eller upptagit förhandlingar om en utjämning av de olika
distributörernas eltaxor med kommunala medel. På grundval av uppgifter
från statens energiverk redogörs här kortfattat för två sådana fall.
I Umeå kommun svarar fyra företag för eldistributionen. Beroende på
distributör kan årskostnaden enligt normala taxor för resp. lägenheter,
småhus utan elvärme och småhus med elvärme för typkunder skilja sig med
resp. 178 kr., 500 kr. och 870 kr. Den största skillnaden i pris per kWh - för
den andra av de nämnda kategorierna - är då 10 öre (38,9 öre resp. 28,9 öre).
För att alla i kommunen skall få samma eltaxor har avtal slutits mellan
eldistributörerna och Umeå kommun. Eldistributörerna förbinder sig i
avtalet att tillämpa Umeå Energiverk AB:s taxor - som är de lägsta inom
varje kategori - varvid Umeå kommun förbinder sig att stå för merkostnaden.
Den ungefärliga kostnaden för kommunen är 8 å 9 milj. kr. per år.
I Jönköpings kommun är det fem företag som svarar för eldistributionen.
Skillnaden i årskostnad i samma fall som nyss nämnts beräknas till resp. 467
kr., 640 kr. och 1 335 kr. Den största skillnaden i pris per kWh - för
lägenheter - är drygt 21 öre (55,36 öre resp. 34,14 öre). Mellan Jönköpings
kommun och ett elkraftsbolag pågår förhandlingar i syfte att skillnaden
mellan de fasta avgifterna i de taxor som detta bolag resp. Jönköpings
Energiverk tillämpar till en början skall halveras. Kommunen har för det
första året avsatt ca 2 milj. kr. till ersättning åt bolaget.
NU 1987/88:23
7
Utskottet
NU 1987/88:23
Inledning
Utskottet tar här upp en del av de förslag i energifrågor som regeringen har
lagt fram i årets budgetproposition. De återstående kommer utskottet att
behandla senare tillsammans med de förslag - bl.a. om anslag - som nyligen
har lämnats i proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet. Bland
de anslag på energiområdet som inte berörs nu är de som gäller statens
energiverk, energiforskning och statens vattenfallsverk.
Förutom motioner med anknytning till några av anslagsfrågorna behandlar
utskottet en motion som rör de biologiska verkningarna av högspänningsledningar.
Frågor med anknytning till kärnkraftsproduktionen
Kostnaderna för statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd
finansieras med avgifter; de årliga anslagen inskränker sig till formella
belopp. Utskottet har ingenting att erinra mot regeringens förslag beträffande
resurser för de båda myndigheterna.
I motion 1987/88:N425 (fp) förordas en utredning med sikte på att
kärnkraftinspektionen och kärnbränslenämnden, vilka har sitt säte i Stockholm,
helt eller delvis skulle lokaliseras till Oskarshamn. Motionären pekar
på att det i Oskarshamns kommun finns kärnkraftverk och mellanlager för
använt kärnbränsle och att ett berglaboratorium för forskning och försök
rörande kärnavfall föreslås bli anlagt där. Utskottet vill erinra om att
kärnkraftinspektionen kontrollerar verksamhet som bedrivs på sex olika
platser i landet. Utskottet anser inte att det finns skäl att aktualisera en
omlokalisering av de nämnda myndigheterna. Motionen avstyrks alltså.
Kärnkraftsproducenterna skall, såsom närmare har redovisats i det
föregående (s. 4), svara för att kärnavfall kan hanteras och slutförvaras på ett
säkert sätt och att kärnkraftsanläggningar som inte längre behövs kan
avvecklas och rivas. För det ändamålet skall de - enligt lagen (1981:669) om
finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen)
- erlägga avgift för varje levererad kilowattimme elektrisk energi
enligt vad som bestäms för varje kärnkraftverk för ett år i taget. För år 1988
utgör denna avgift i ett fall 1,7 öre, i två fall 1,9 öre och i ett fall 2,2 öre, vilket
överensstämmer med vad statens kärnbränslenämnd har föreslagit.
I två motioner riktas invändningar mot regeringens avgiftsbeslut. Mycket
tyder, anförs det i motion 1987/88:N443 (c), på att de avgifter som tas ut inte
kommer att räcka för kommande kostnader. Det finns mycket starka skäl för
en höjning av avgifterna, säger motionärerna och föreslår en höjning med 0,2
öre per kWh. De påyrkar att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall
ansluta sig till deras uppfattning. Ett beslut av riksdagen om - ungefärligen -en fördubbling av avgifterna till 4 öre per kWh begärs i motion 1987/88:N449
(vpk). Fördubblingen är enligt motionärerna befogad ”mot bakgrund av det
vi nu ser av kostnadsökningar för slutförvaring”.
Enligt finansieringslagen ankommer det på regeringen att fastställa
avgiften för det angivna ändamålet. Det är inte en uppgift för riksdagen att - i
samband med budgetbehandlingen eller eljest - ompröva regeringens
avgiftsbeslut. Om det skulle hävdas att regeringen har tillämpat finansieringslagen
på ett felaktigt sätt kan frågan härom tas upp vid konstitutionsutskottets
granskning av regeringsärendenas handläggning. Av de båda nu
berörda motionsyrkandena torde i vart fall det som syftar till en fördubbling
av avgifterna få uppfattas som ett krav på att finansieringslagen skall ändras.
Det först nämnda yrkandet kan uppfattas som en rekommendation till
regeringen att tillämpa en större säkerhetsmarginal vid kostnadsberäkningen.
En sådan rekommendation bör emellertid inte avse den löpande
avgiftsperioden, för vilken de avgiftspliktiga redan har fått ett regeringsbeslut
som de har haft anledning att lägga till grund för sin taxesättning.
Utskottet finner inte i någondera av de båda motionerna bärande
argument för att riksdagen nu skulle påkalla en förändring av principerna för
avgiftsberäkningen. De ifrågavarande motionsyrkandena avstyrks därför.
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som ägs av reaktorinnehavarna,
har i sitt program år 1986 för forskning och utveckling inom kärnavfallsområdet
redovisat planer på ett underjordiskt berglaboratorium. Som lokaliseringsplats
övervägs Simpevarp - i Oskarshamns kommun - där centrallagret
för använt kärnbränsle (CLAB) är beläget. I motion 1987/88:N426 (m)
begärs att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skall stödja SKB:s
program för byggande av ett berglaboratorium.
Utskottet noterar att statens kärnbränslenämnd i sitt granskningsyttrande
över SKB :s FoU-program har uttalat sig positivt om förslaget. Det kan också
nämnas att regeringen har lagt programmet till handlingarna efter att ha
konstaterat att det uppfyller de anspråk som ställs i 12 § kärntekniklagen
(1984:3). Beslutet om anläggande av ett berglaboratorium ligger emellertid
helt inom SKB:s ansvarsområde. Om planerna skall genomföras kommer
kärnbränslenämnden att få ta ställning till frågan om medel för byggandet.
Inför en sådan prövning behöver nämnden ytterligare utredningsmaterial.
Det bör påpekas att kärnbränslenämnden är en fristående myndighet och
alltså inte, såsom sägs i motionen, har statens vattenfallsverk som ”delägare”.
Med hänvisning till de förhållanden som utskottet här har redogjort för
avstyrks motion 1987/88:N426 (m).
Budgetåret 1987/88 är det sista för vilket staten skall betala ersättning för
försenad idrifttagning av kärnreaktorer. Betalningsskyldigheten gäller numera
bara en reaktor, Forsmark 3. De medel som beräknats bli erforderliga
anvisades förra året. Eftersom den slutliga regleringen inte torde bli
genomförd förrän efter det stundande budgetårsskiftet begär regeringen nu
att ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas som förslagsanslag till samma
ändamål för budgetåret 1988/89. Utskottet tillstyrker att så sker.
Frågor rörande eldistribution m.m.
De två senaste åren har utskottet (NU 1985/86:17 s. 64, NU 1986/87:19 s. 10)
behandlat motioner som berört de eventuella hälsoriskerna i samband med
elektriska och magnetiska fält vid högspänningsledningar. Utskottet har
NU 1987/88:23
9
därvid hänvisat till pågående forskning på detta område (se s. 6) och
framhållit att statens energiverk fortlöpande följer utvecklingen på området
och årligen skall rapportera om denna till regeringen. Riksdagen har lämnat
motionerna utan åtgärd.
Saken har åter tagits upp i motion 1987/88:N405 (s). Motionärerna är
medvetna om att forskningen i ämnet är tidskrävande - de framhåller att
forskarna tror sig kunna svara på några av de viktigaste frågorna om tre-fem
år. Så länge osäkerheten består råder emellertid oro hos många som bor i
närheten av kraftledningar. Också de planerande myndigheterna är villrådiga.
Olika kommuner kan komma att tillämpa skilda principer i fråga om
bebyggelse intill kraftledningarna. Därför borde, menar motionärerna,
forskningsinsatserna beträffande hälsorisker på grund av kraftledningars
elektriska och magnetiska fält intensifieras. Vidare borde vid kraftledningarna
införas en säkerhetszon, där byggnader för bostäder, vård och omsorg,
arbetsplatser samt fritidsaktiviteter inte får uppföras.
De tidigare motionerna i ämnet var föranledda av ett särskilt projekt, den
planerade ombyggnaden av en kraftledning genom bl.a. Alfta i Hälsingland.
Den omdiskuterade ledningssträckan i Alfta får enligt ett nyligen fattat
beslut (se s. 7) ett sådant utförande att kritikernas önskemål väsentligen blir
tillgodosedda.
En allmän rekommendation från energiverkets sida med hänsyn till det
oklara kunskapsläget är, enligt vad utskottet har erfarit, att man där så är
möjligt lägger bostäder, daghem osv. långt från kraftledningarna. Beträffande
forskningsaktiviteter kan noteras att en totalundersökning av boende nära
stamnätsledningar i Sverige håller på att genomföras. Nya forskningsresultat
är att vänta om några år.
Forskning rörande högspänningsledningarnas verkningar på omgivningen
pågår, som motionärerna själva framhåller. Energiverket bevakar dessutom
utvecklingen och har möjlighet att dels påverka utformningen av de
kraftledningsprojekt som kan vara aktuella, dels föreslå ändringar i säkerhetsbestämmelserna,
om verket finner saklig grund för detta. Utskottet
finner mot denna bakgrund inte skäl för någon åtgärd av riksdagen med
anledning av motion 1987/88:N405 (s).
Främjande av landsbygdens elektrifiering är rubriken på ett anslag som
används för stöd dels till upprustning av elektriska distributionsnät på
landsbygden, dels till elektrifiering av äldre helårsbebodda fastigheter i
glesbygd. Riksdagen beslöt år 1980 om stödverksamhetens omfattning för en
tioårsperiod. För upprustning skulle anslås 2 milj. kr. per år under fem år
(t.o.m. budgetåret 1984/85) och för nyanläggningar 2,5 milj. kr. per år under
tio år (t.o.m. budgetåret 1989/90). Inför femårsperiodens slut beslöt
riksdagen år 1985 att den sistnämnda medelsramen skulle få användas även
för upprustningsändamål. I besparingssyfte föreslog regeringen i förra årets
budgetproposition att ytterligare medel inte skulle anvisas under anslaget. På
enhälligt förslag av näringsutskottet beslöt emellertid riksdagen att hålla fast
vid intentionerna från år 1980 och således även för budgetåret 1987/88 anvisa
2,5 milj. kr. till främjande av landsbygdens elektrifiering. Samma anslagsbelopp
föreslår regeringen i årets budgetproposition.
NU 1987/88:23
10
En väsentlig höjning av anslagsnivån påyrkas i två motioner. Enligt motion
1987/88:N443 (c) bör ytterligare 2 milj. kr. anvisas. Behovet av upprustning
av svaga ledningssystem i glesbygd kan inte på ett tillfredsställande sätt
täckas inom ramen för ett anslag av 2,5 milj. kr., säger motionärerna. I
motion 1987/88:N424 (c) föreslås av samma skäl att anslaget skall fördubblas.
Motionären hänvisar till att den ekonomiska förening som svarar för
eldistributionen i Orsa finnmark inte av statens energiverk har tilldelats
begärda medel för upprustning av regionens elnät.
Utskottet vill framhålla att riksdagens långsiktiga beslut om anslagsgivningen
på detta område är grundat på förutsättningen att eldistributionsföretagen
efter hand - bl.a. till följd av strukturförändringar - har blivit
ekonomiskt starkare och därmed fått ökade möjligheter att själva bekosta
erforderliga investeringar. Frågan om statligt stöd för upprustning av
eldistributionsnätet i Orsa finnmark prövas för närvarande inom regeringskansliet,
sedan energiverkets beslut att inte lämna bidrag har överklagats.
Utskottet anser att riksdagen för nästa budgetår i enlighet med sitt
principbeslut bör anvisa 2,5 milj. kr. till främjande av landsbygdens
elektrifiering. Motion 1987/88:N443 (c) i angiven del liksom motion 1987/
88:N424 (c) avstyrks alltså.
Bättre ekonomiska förutsättningar för eldistribution i glesbygd efterlyses i
motion 1987/88:N419 (c). Det har, säger motionärerna, bl.a. på grund av
höjt kostnadsläge blivit allt svårare för företag med eldistribution utanför
tätorterna att hålla jämna steg med tätortsföretagen när det gäller taxor,
säkerhet i elförsörjningen och lokal service. Tidigare motionsyrkanden om
åtgärder på detta område har avslagits sedan näringsutskottet (NU 1984/
85:30 s. 88, NU 1985/86:17 s. 61, NU 1986/87:24 s. 7) avstyrkt dem med
hänvisning bl.a. till en utredning inom statens energiverk om skillnader i
elpriser. Utredningsarbetet pågår alltjämt. Motionärerna begär återigen att
regeringen skall anmodas lägga fram förslag till en ordning som innebär att
beskattningen av eldistributionsföretagen - med oförändrad total skattebelastning
- beräknas på grundval av ledningslängden per abonnent.
Statens energiverk har, som nyss antytts, i flera år arbetat med att skaffa
fram ett omfattande material rörande eltaxorna hos olika eldistributörer.
Verket har emellertid, enligt vad som meddelats utskottet, funnit att
behandlingen av frågan om lokala eltaxor bör infogas i en större studie som
avser en analys av hela det svenska överförings- och distributionssystemet för
elkraft. En sådan studie planeras bli påbörjad under hösten 1988. Den skall
syfta till en utvärdering från samhällsekonomisk synpunkt av elsystemet och
av prisbildningen i dess olika steg.
Energiverkets nya utredningsansats kan väntas ge grundval för en
omprövning av taxestrukturen inom eldistributionen. Därvid bör, menar
utskottet, också motionärernas synpunkter övervägas. Utskottet förutsätter
att det fortsatta utredningsarbetet kommer att bedrivas utan dröjsmål. En
sådan framställning till regeringen som begärs i motion 1987/88:N419 (c) ter
sig mot här angiven bakgrund inte nödvändig för att syftet med motionen
skall bli tillgodosett. Utskottet avstyrker således denna motion.
NU 1987/88:23
11
En översyn av gällande lagstiftning i syfte att undanröja skillnader mellan
lokala eltaxor inom en och samma kommun föreslås i motion 1987/88:N447
(fp). Motionären utgår från förhållandena i Göteborgs kommun, inom vilken
elenergi tillhandahålls dels av kommunens energiverk, dels av ett kraftföretag
som har koncession för distribution inom vissa perifera kommundelar. År
1986 fick, hävdar han, 10 000 hushåll i dessa områden betala 9 milj. kr. extra
till följd av att eltaxorna för dem låg 21 % högre än för övriga hushåll i
kommunen. Det betecknas som otillfredsställande att bestämmelserna om
områdeskoncession i ellagen (1902:71 s. 1) gäller före de regler i kommunallagstiftningen
som skall garantera lika villkor för en kommuns invånare.
Den kommunalrättsliga likställighetsprincip som motionären åsyftar kommer
inte till direkt uttryck i kommunallagen (1977:179) men har fastlagts i
rättspraxis. Denna har i synnerhet utvecklats vid prövning av kommunalbesvär
i vilka hävdats att ett beslut ”vilar på orättvis grund” (7 kap. 1 §
kommunallagen). Principen innebär att kommunmedlemmarna i möjligaste
mån skall behandlas lika så att inte en viss grupp obehörigen gynnas eller
missgynnas i förhållande till andra kommunmedlemmar. Den har fått
särskild praktisk betydelse vid fastställandet av avgiftstaxor inom kommunerna.
Såsom konstateras i motionen kan två eller flera företag som enligt 2 §
ellagen har fått områdeskoncession för eldistribution i skilda delar av en
kommun tillämpa olika taxor, utan att den kommunalrättsliga likställighetsprincipen
kan åberopas mot dem. Företagsekonomiskt sett är detta naturligt.
Något instrument för tvångsmässig utjämning av - de på kostnadsskillnader
baserade - taxeskillnaderna mellan olika eldistributionsföretag finns inte. En
kommun kan emellertid, såsom belyses av exempel som utskottet har
redovisat i det föregående (s. 7), med skattemedel åstadkomma en utjämning
när skilda eltaxor förekommer inom kommunen.
Den studie av distributionssystemet för elkraft som statens energiverk
såsom nyss nämnts har aviserat kan väntas belysa även den fråga som har
tagits upp i den nu berörda motionen. Med hänvisning därtill avstyrker
utskottet motionärens yrkande om att riksdagen skall göra en framställning i
saken till regeringen.
Vissa anslagsfrågor
Utskottet tar till sist upp ett antal förslag till anslag som inte har berörts i det
föregående. Dessa förslag har inte föranlett några motionsyrkanden.
Till verksamheten vid statens elektriska inspektion föreslås ett ramanslag
av ca 10,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker detta förslag. Likaså tillstyrks att ett
förslagsanslag av 1 000 kr. anvisas för täckande av förluster som kan
uppkomma till följd av olika slags statliga garantier inom energiområdet.
Tre av de begärda anslagen avser beredskapslagring m.m. på energiområdet.
För drift av beredskapslager av bränslen och drivmedel beräknas ca
443,5 milj. kr. Under rubriken Beredskapslagring och industriella åtgärder
begärs 6,2 milj. kr. Därvid framhålls att inga nyinvesteringar i produkter och
anläggningar kommer att ske; vad som åsyftas är förbättringar i krishanteringssystemen
och en ökad handlingsberedskap. Liksom förra året föreslås
NU 1987/88:23
12
ett formellt belopp av 1 000 kr. ställas till förfogande för - oförutsedda -särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m.
Ett återstående förslag rörande den civila delen av totalförsvaret avser
åtgärder inom delfunktionen Elkraft. Det rör sig här om medel för bidrag till
andra kraftföretag än statens vattenfallsverk; syftet är att stimulera till
beredskapshöjande åtgärder i den fredstida verksamheten. Förutom ett
reservationsanslag av 19,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89 begär regeringen
bemyndigande att ikläda staten ekonomisk förpliktelse av inemot denna
omfattning under vart och ett av de därpå följande fyra budgetåren.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under alla de punkter som har
berörts i detta avsnitt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till statens kärnkraftinspektion
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkterna
C 8 och C 9 för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln
anvisar
a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,
b) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,
2. beträffande anslag till statens kärnbränslenämnd
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C
10 till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1988/89 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
3. beträffande omlokalisering av statens kärnkraftinspektion och
statens kärnbränslenämnd
att riksdagen avslår motion 1987/88:N425,
4. beträffande avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:N443 yrkande 4 och motion
1987/88:N449 yrkande 1,
5. beträffande berglaboratorium för kärnavfall
att riksdagen avslår motion 1987/88:N426,
6. beträffande ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C
5 till Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer för
budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,
7. beträffande högspänningsledningar
att riksdagen avslår motion 1987/88: N405,
8. beträffande främjande av landsbygdens elektrifiering
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C
20 och med avslag på motion 1987/88:N424 och motion 1987/88:N443
yrkande 5 till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
2 500 000 kr.,
NU 1987/88:23
13
9. beträffande eldistribution i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1987/88:N419,
10. beträffande lokala eltaxor
att riksdagen avslår motion 1987/88:N447,
11. beträffande statens elektriska inspektion
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C
3 till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1988/89 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag av 10 522 000 kr.,
12. beträffande täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C
4 till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
energiområdet för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
13. beträffande beredskapslagring m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkterna
C 16-C 18 för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln
anvisar
a) till Drift av beredskapslager ett förslagsanslag av 443 508 000 kr.,
b) till Beredskapslagring och industriella åtgärder ett reservationsanslag
av 6 200 000 kr.,
c) till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m. ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,
14. beträffande beredskapsåtgärder inom kraftindustrin
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C
19
a) bemyndigar regeringen att ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med planering av stimulansåtgärder för andra kraftföretag
än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i elöverföringen,
vilket innebär åtaganden om högst 19 100 000 kr. för budgetåret
1989/90, högst 18 600 000 kr. för budgetåret 1990/91, högst 17 000 000
kr. för budgetåret 1991/92 och högst 18 300 000 kr. för budgetåret
1992/93,
b) till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1988/89
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
19 600 000 kr.
Stockholm den 5 april 1988
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Birgitta
Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s),
Per-Ola Eriksson (c), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard Molén (m),
Lars Ahlström (m) och Paul Lestander (vpk).
NU 1987/88:23
14
Reservationer
NU 1987/88:23
1. Avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m. (mom. 4)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
De avgifter som regeringen har fastställt för år 1988 är, som framhålls i
motion 1987/88:N443 (c), knappast tillräckliga för att täcka den del av de
framtida hanterings-, slutförvarings- och avvecklingskostnaderna som belöper
sig på detta års kärnkraftsproduktion. En höjning av avgifterna med 0,2
öre per kWh skulle ge en mera rimlig säkerhetsmarginal. Regeringen bör dra
försorg om att avgiftssättningen korrigeras så att syftet med motionsyrkandet
tillgodoses. En sådan avgiftshöjning som föreslås i motion 1987/88:N449
(vpk) kan vara motiverad men måste grundas på ett bättre beslutsunderlag än
som i dag finns tillgängligt.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N443 yrkande 4 och
motion 1987/88:N449 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
2. Avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m. (mom. 4)
Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Den avgiftsnivå som hittills har tillämpats är, som framhålls i motion
1987/88:N449 (vpk), inte tillräcklig för att de av kärnkraftsproduktionen
föranledda hanterings-, slutförvarings- och avvecklingskostnaderna skall
kunna täckas. Motionärernas krav, som innebär att avgifterna i stort sett
fördubblas, är enligt utskottets mening välbefogat. Regeringen bör vidta
åtgärder för den erforderliga korrigeringen av avgiftsnivån. Härmed skulle
det nämnda motionsyrkandet tillgodoses och de facto även motion 1987/
88:N443 (c) i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande avgifter för finansiering av framtida utgifter för an vänt
kärnbränsle m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N443 yrkande 4 och
motion 1987/88:N449 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
15
3. Högspänningsledningar (mom. 7)
NU 1987/88:23
Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Forskning
rörande” och slutar med ”motion 1987/88:N405 (s)” bort ha följande
lydelse:
Den osäkerhet som råder rörande högspänningsledningarnas verkningar
på omgivningen är ytterst otillfredsställande. Den skapar oro hos många som
bor eller eljest måste uppehålla sig i närheten av en sådan ledning. Den
försvårar också kraftföretagens och myndigheternas beslut om ny- eller
ombyggnad av kraftledningar. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte
på nytt ställa sig avvaktande i denna fråga utan ta ställning så klart som i
dagens läge är möjligt. Regeringen bör alltså anmodas att dels beakta
behovet av mera intensiva forskningsinsatser på området, dels omedelbart ta
initiativ till föreskrifter om en säkerhetszon utmed kraftledningarna, inom
vilken nybebyggelse normalt inte får äga rum. Motion 1987/88:N405 (s)
tillstyrks sålunda av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande högspänningsledningar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N405 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Främjande av landsbygdens elektrifiering (mom. 8)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med motionärerna att den under de senaste åren
gällande anslagsnivån - som inte ens korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen
- är otillräcklig. Energiverket måste få bättre möjligheter att vid sidan
av stödet till den angelägna restelektrifieringen också bidra till upprustningen
av svaga ledningssystem i glesbygd. För det kommande budgetåret bör
riksdagen därför, såsom förordas i motion 1987/88:N443 (c), till främjande av
landsbygdens elektrifiering anvisa 4,5 milj. kr., dvs. 2 milj. kr. mer än
regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande främjande av landsbygdens elektrifiering
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bilaga 16
punkt C 20, med bifall till motion 1987/88:N443 yrkande 5 och med
anledning av motion 1987/88:N424 till Främjande av landsbygdens
elektrifiering för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
gotab Stockholm 1988 15019
16